Prop. 1979/80:24

om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m.m.

Prop. 1979/80: 24

Regeringens proposition 1979/80: 24

om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det all- männa tull- och handelsavtalet (GATT), m. m.;

beslutad den 25 oktober 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDlN

STAFFAN BURENSTAM LlNDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser om tullmedgivanden och åtaganden på det icke-tariffara området ochjord- bruksområdet som för Sveriges del har träffats i de multilaterala handels- förhandlingarna inom ramen för GATT.

De icke-tarifi'ära överenskommelserna berör områdena tekniska han- delshinder. statlig upphandling. subventioner och utjämningstullar. anti- dumping, tullvärde. importlicensiering och handeln inom den civila flyg- industriscktom. Den sistnämnda överenskommelsen omfattar även tull- medgivanden. Jordbruksövercnskommelserna berör nötkötts- och mejeri- varuhandeln.

[ propositionen föreslås vidare att tullpreferenser införs för Folkrepubli- ken Kina.

1 Rikxdagen [WO/80:24 De! A

Prop. 1979/80: 24. Del A

'".)

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa Härigenom föreskrivs att l2 kap.. 16 kap.. 20 kap.. 22 kap., 25 kap.. 27—- 46 kap.. 48—50 kap.. 63—71 kap. och 73—98 kap. lagen (19771975) med tulltaxal skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av 12. 20. 32. 40. 42, 63. 66. 70, 71. 73, 74, 82—84. 90—93. 97 och 98 kap. l979:5l4.

Prop. 1979/80124. Del A 3

12 kap. Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foder- växter

Anmärkningar

1 .

IJ

")

Nr 12.01 skall anses tillämpligt för bl. a. jordnötter. sojabönor. senapsfrön. vall— mofrön och kopra. Det skall ej anses tillämpligt för kokosnötter och andra produkter enligt nr 08.01 eller för oliver (7 eller 20 kap.). . För tillämpning av nr 12.03 gäller att betfrön. gräsfrön och andra vallväxtfrön.

frön av prydnadsblommor. köksväxlfrön. frön av skogsträd. frön av fruktträd samt frön av vicker (andra än frön av anen V ic i a fab a) och lupiner skall anses som frön av sådana slag som användes som utsäde. Nr 12.03 skall dock ej anses tillämpligt för följande produkter. även om de är avsedda att användas som utsäde: a. baljväxtfrön av sådana slag som användes till människo- eller djurföda (7 kap.)". b. kryddor och andra produkter enligt 9 kap.: c. spannmål (10 kap.); d. produkter hänförliga till nr 12.01 eller 12.07. . Nr 12.07 skall anses tillämpligt för bl. a. följande växter och delar därav; basilik-

ön. gurkört. isop. mynta av alla slag. rosmarin. vinruta, salvia och malört. Nr 12.07 skall däremot ej anses tillämpligt för: a. oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (nr 12.01); 17. medikamentcr hänförliga till 30 kap.: c. parfymer och toalettmedel hänförliga till 33 kap.; d. desinfektionsmedel. insekts-. svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt lik- nande produkter. hänförliga till nr 38.11.

12.01 Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, hela eller sönder-

delade .......................................... fri 12.02 Mjöl. ej avfettat. av oljeväxtfrön eller oljehaltiga fruk-

ter (med undantag av senapspulver) ................ fri 12.03 "Frön, frukter och sporer av sådana slag som användes

som utsäde ..................................... fri 12.04 Sockerbetor, hela eller skurna. färska. torkade eller

pulveriserade: sockerrör .......................... fri 12.06 Humle och lupulin ............................... fri 12.07 Växter samt delar (inbegripet frön och frukter) av träd.

buskar eller andra växter. utgörande varor av sådana slag som användes främst för framställning av par- fymer. för famaceutiskt bruk eller för insektsbekämp— ning. svampbekämpning eller liknande ändamål. färska eller torkade. hela. skurna. krossade. malda eller pul- veriserade ...................................... fri

12.08 Cikoriarötter. färska eller torkade. hela eller skurna, orostade: johannesbröd. färskt eller torkat, även kros- sat eller malet men ej vidare bearbetat; fruktkämor och andra vegetabiliska produkter av sådana slag som an- vändes främst till människoföda, ej hänförliga till annat nummer ........................................ fri .09 Halm. agnar och skal av spannmål. obearbetade eller hackade men ej bearbetade på annat sätt ........... fri 12.10 Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter; hö. lusern, klöver. esparsett. foderkäl. Iupin, vicker och liknande djurfoder ............................... fri

Prop. 1979/80z24. Del A

16 kap. Beredningar av kött, tisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

'J-

Detta kapitel omfattar ej kött. andra djurdelar. fisk. kräftdjur och blötdjur. beredda eller konserverade på sätt som anges i 2 och 3 kap.

16.01 16.02

16.03 16.04

16.05

Korv o.d. av kött. andra djurdelar eller blod ........ Kött och andra djurdelar. beredda eller konserverade på annat sätt .................................... Köttextrakt och köttsaft; fiskextrakt ............... Fisk, beredd eller konserverad. inbegripet kaviar och

kaviarersättning: A. f'iskrom: . l. störrom ............................ 100 kg 2. annan: a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg ..................................... b. andra slag ........................ 100 kg

B. kryddad fisk. även saltad eller sockersaltad men ej på annat sätt beredd. ej i hermetiskt slutna de- taljhandelsförpackningar:

1. skarpsill och sardeller: a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg ..................................... b. andra slag ....................... 100 kg'

2. annan ..................................... C. fisk. behandlad med enbart salt och ättika. i för- packningar med en nettovikt av minst 45 kg ......

D. andra slag: l. inläggningar av sardintyp: tonfisk ..... 100 kg' 2. inläggningar av ansjovistyp: inkokt lax 100 kg' 3. andra .............................. 100 kg' Kräftdjur och blötdjur. beredda eller konserverade: A. ostron ................................ 100 kg1 B. krabbor och hummer ................... 100 kg1 C. andra slag ............................ 100 kg'

fri

fri fri

750: ——

fri 65:—

fri wg.__

fri

fri

' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sadant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag bnikar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1979/80:24. Del A 7

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. köksväxter och frukter. beredda eller konserverade på sätt som anges i 7 och 8 kap.; b. fruktgelécr, fruktpastor o.d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller chokladkonfektyrer (nr 18.06). Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga till nr 07.01 —07.05 om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick.

3. Ätbara växter. rötter och andra växtdelar (t.ex. ingefära och angelika) inlagda i sockerlag skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06; även rostade jordnötter skall tulltaxeras enligt 20.06.

4. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras enligt nr 20.02. fx.)

20.01 Köksväxter och frukter. beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker,

salt. kryddor eller senap ................... 100 kg1 20: 20.02 Köksväxter beredda eller konserverade på annat sätt

än med ättika eller ättiksyra: A. tomatpulp och tomatpuré ....................... fri B. svampar och tryffel .................... 100 kg. 65:— C. potatisprodukter .............................. fn" D. oliver ................................ 100 kg1 12:50 E. sparris ............................... 100 kg1 48:70 F. andra slag ............................ 100 kg' 20:—

20.03 Frukter, frysta. med tillsats av socker: A. jordgubbar ............................ 100 kg 50:— B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda 20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar. kanderade. gla- serade eller på liknande sätt beredda med soc- ker ..................................... 100 kg' 40:— 20.05 Sylter. fruktgeléer, marmelader. fruktmos och frukt- pastor, beredda genom kokning. med eller utan tillsats av socker ................................ 100 kg1 35:— 20.06 Frukter. beredda eller konserverade pä annat sätt. med eller utan tillsats av socker eller sprit: A. kasjunötter.jordnötter, kokosnötter och paranötter samt nötter och liknande frukter av de slag som

avses i nr 08.05 ............................... fri B. ananas ....................................... fri C. aprikoser och persikor ................. 100 kg] 10:60 D. blandade frukter (fruktsallad) ........... 100 kg[ 9: 30 E. andra ................................ 100 kg' 12:50

* Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1979/80:24. Del A

20.07 Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft, även med tillsats av socker men ojäst och ej innehållan- de sprit: A. osockrad. på kärl vägande brutto: 1. över 3 kg: a. av passionsfrukt. mango eller guava ........ b. av citrusfrukter ................... 100 kg c. av ananas ........................ 100 kg d. annan ..... i ...................... 1 00 kg 2 3 kg eller därunder. a. av passionsfrukt, mango eller guava ........ b. av citrusfrukter .................. 100 kgl c. av köksväxter ................... 100 kg] d. av ananas ....................... 100 kg1 e. annan .......................... 100 kg B. sockrad: 1. av passionsfrukt, mango eller guava ........... 2. av ananas .......................... 100 kg' 3. annan ............................. 100 kg'

fri

7:50 10:—

fri 7: 50 10:— 9: 30 12: 50

fri 22: 50 30:

' lullcn beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas | detaljhandeln

Prop. 1979/80: 24. Del A 9

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. havsvatten (nr 25.01 ): b. destillerat vatten. ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande renhets- grad (nr 28.58): c. utspädd ättiksyra. innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14): d. medikamentcr enligt nr 30.03: e. parfymer och toalettmedel (33 kap.). För tillämpning av nr 22.08 och 22.09 gäller att alkoholstyrkan skall anses vara den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkoholometer vid en tempe—

ratur av + |5”C.

2:1 För tillämpning av underavdelningar av tulltaxenummer. där alkoholhalt uttryc— kes i volymprocent. gäller att halten skall beräknas vid + 150C. 22.01 Vatten. inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten:

is och snö ....................................... * fri 22.02 Lernonad. aromatiserat mineralvatten. aromatiserat

kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker. med un- dantag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga ti11 nr 20.07 ........................................... "fn" 22.03 Maltdrycker:

med en alkoholhalt:

IJ

A. ej överstigande 1.8 viktprocent (lättöl) ...... 1001 10:— B. överstigande 1.8 men ej 2.8 viktprocent (öl). 1001 12:— C. överstigande 2.8 viktprocent (starköl) ...... 1001 14:—

22.04 Druvmust ijäsning. ävensom druvmust vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol: A. på kärl rymmande högst 10 liter ............ "100 I ' 25:— B. på andra kärl ............................ 1001 10:— 22.05 Vin av färska druvor: druvmust vars jäsning avbrutits ' genom tillsats av alkohol: A. musserande ............................. 1001 IBS:—

B. andra slag. med en alkoholhalt: I. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ...... 1001 22:50 b. på andra kärl ....................... 1001 ' 9: 20 2. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ...... 100 1 60: 60 b. på andra kärl ....................... 1001 45:—

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor. smaksatt med aromatiska extrakter: med en alkoholhalt: A. ej överstigande 15 volymprocent: 1. på kärl rymmande högst 10 liter ......... 1001 22:50 2. pä andra kärl ......................... 100 1 9: 20

B. överstigande 15 volymprocent: .. på kärl rymmande högst 10 liter ......... 1001 60: 60 2. på andra kärl ......................... 1001 45:

Prop. l979/80:24. Del A

22.07 Andra jästa drycker. t.ex. äppelvin (cider). päronvin och mjöd: A. musserande. andra än äppel- och päronvin . . 1001 B. andra slag. med en alkoholhalt: 1. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ...... 1001 b. på andra kärl ....................... 100 1 2. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ...... 1001 b. på andra kärl ........................ 100 1

22.08 Etanol (etylalkohol) och fmsprit. odenaturerade. med en styrka av 80” eller högre: denaturerad sprit (inbegri— pet etanol och ftnsprit). oavsett styrkan: A. avsedda att användas uteslutande för kemisk om- vandHng ..................................... B. andra ........................................ 22.09 Sprit (etanol. etylalkohol). ej hänförlig till nr 22.08: li- kör och andra spritdrycker: sammansatta alkoholhalti- ga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för fram- ställning av drycker:

A. likör. bitter och liknande drycker .......... 1001 B. andra drycker. inbegripet odenaturerad spn't med en styrka understigande 80”: 1. på kärl rymmande högst 10 liter: a. whisky; brännvin. okryddat eller kryddat: vodka ............................. 100 1 b. andra slag ......................... 100 1

. på andra kärl:

&. whisky: brännvin. okryddat eller kryddat:

IJ

vodka .......................... 100 I av 50% alkoholhalt vid + 150C ............... b. andra slag ....................... 1001 av 50% alkoholhalt vid + 150C ...............

C. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. kon- centrerade extrakt) för framställning av drycker .. 22.10 Ättika ..........................................

10

100:

75;— 10:—

67:50 50:—

fri 6 (54

92: 50

60: 60 67: 50

16: 80

17:50

5 ')?

6 '.)?

Anm'. För spritdrycker eller viner. vilka införes i den ordning som anges 185 3. lagen (1977: 293) om handel med drycker. utgår. om tullfrihet ej ätnjutes. tull med följande belopp. räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac ................................................ Armagnac. brandy. eau-de-vie och whisky ................. Andra spritdrycker. ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ........

Vin: musserande:

champagne ......................................... annat ..............................................

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 15 volymprocent ........................ ej överstlgande 15 volymprocent ......................

' Senaste lydelse enligt prop. 1979/80: 28.

81:— 74:— 64:—

7|-_

24:—

Prop. l979/80:24. Del A 11

För spritdrycker eller viner. vilka införes i den ordning som anges i 18 ä 4. lagen (1977: 293) om handel med drycker. utgår tull med av partihandelsbo- laget för alkoholdrycker fastställt belopp. motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs:

2. skatt enligt 10 & lagen (1977: 306) om dryckesskatt: samt

3. mervärdeskatt enligt lagen ( 1968:430 ) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 6 kronor per liter.

Prop. 1979/80:24. Del A

Prop. 1979/80: 24. Del A 13

25 kap. Salt; svavel; jord och sten; gips, kalk och cement

Anmärkningar

IJ

Där ej annat följer av tulltaxenumrens lydelse eller av anm. 3 till detta kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för varor som förelig— ger i obearbetat skick eller som tvättats (även med kemikalier för avlägsnande av föroreningar utan att förändra produktens struktur). krossats. malts. pulverise- rats. sällats. siktats. anrikats genom flotation. magnetisk separering eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (med undantag av kristallisation). men däremot ej produkter som bränts eller underkastats någon ytterligare bear- betning. annan än en bearbetning som är särskilt nämnd i något tulltaxenummer med avseende på däri upptagna varor. . Detta kapitel omfattar ej:

a. sublimerat svavel, fällt svavel och kolloidalt svavel (nr 28.02): -

b. järnoxidhaltiga jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn. räknat som Fe,,O= (nr 28.23)". c. medikamentcr och andra produkter enligt 30 kap.: d. parfymer. kosmetiska preparat och toalettmedel enligt nr 33.06: e. gatsten. kantsten och trottoarsten (nr 68.01). mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och väggplattor av skiffer (nr 68.03); f. ädelstenar (nr 71.02); g. odlade kristaller (andra än optiska element) av natriumklorid eller magnesi- umoxid. vägande minst 2.5 g per styck.cn1igt nr 38.19; optiska element av na- triumklorid eller magnesiumoxid (nr 90. 01). h. skriv-. rit-, skräddar— och biljardkn'ta (nr 98. 05).

. Nr 25. 32 skall anses tillämpligt för bl. a.: jordpigment. även brända eller blandade

med varandra. naturlig jämglimmer'. sjöskum (även i form av polerade stycken) och bärnsten; rekonstruerat sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor. stäng- er eller liknande former. ej bearbetade efter formningen; gagat (jet): strontianit (även bränd). dock ej strontiumoxid; skärv och brottstycken av keramiskt gods.

25.01 Koksalt (inbegripet bergsalt. havssalt och bordssalt):

ren natriumklorid; koksaltlösningar; havsvatten ...... fri 25.02 Svavelkis och andra naturliga jämsulfider. orostade . . fri 25.03 Svavel av alla slag. annat än sublimerat svavel. fällt

svavel och kolloidalt svavel ....................... fri 25.04 Naturlig grafit ................................... fri 25.05 Naturlig sand av alla slag, även färgad. annan än me-

tallhaltig sand hänförlig till nr 26.01 ................ fri

25.06 Kvarts (annan än naturlig sand); kvartsit. även grovt tillformad genom klyvning. huggning eller sågning. dock ej vidare än till t'ätblock ...................... fri 25.07 Lera (t. ex. kaolin och bentonit). andalusit. cyanit och sillimanit. även brända. med undantag av expanderade leror hänförliga till nr 68.07; mullit: chamotte och dinas fri 25.08 Krita:

A. obearbetad ................................... fri

B. malen eller slammad ........................... 3.49?-

25.10 Naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumalumini-

umfosfater. apatit och fosfatkrita ................... fri

25.11 Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkar- bonat (witherit). även bränt. dock ej bariumoxid ..... fri

_ .13

.14

15

_ .16

.17

_ .18

v:

15 "'5

.19

5.24 .26 .27

. 1979/80224. Del A

Kiseldioxidhaltiga fossilmjöl och liknande kiseldioxid- haltiga jordarter (t.ex. kiselgur. trippel och diatomit'). även brända. med en skrymdensitet av I eller därunder Pimsten: smärgel; naturlig korund. naturlig granat och andra naturliga slipmedel. även värmebehandlade . . . . Skiffer. även grovt tillformad genom klyvning. hugg- ning eller sågning. dock ej vidare än till rätblock ..... Marmor. travertin. s.k. belgisk granit och annan mo- nument— eller byggnadskalksten med en skrymdensitet av 2.5 eller däröver samt alabaster. även grovt tillfor- made genom klyvning. huggning eller sågning. dock ej vidare än till rätblock ............................. Granit. porfyr. basalt. sandsten och annan monument- eller byggnadssten. även grovt tillformade genom klyvning. huggning eller sågning. dock ej vidare än till rätblock ........................................ Småsten och krossad sten (även värmebehandlade). grus. makadam och tjärmakadam av sådana slag som vanligen användes för inblandning i betong eller för vägbyggen. banbyggen e.d.: flinta och singel. även värmebehandlade: krosskorn och skärv (även värme- behandlade) samt pulver av stenarter hänförliga till nr 25.15 eller 25.16 ................................. Dolomit. även bränd och även grovt tillformad genom - klyvning. huggning eller sågning. dock ej vidare än till rätblock: stampmassa av dolomit (inbegripet tjärdolo- mit) ............................................ Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit): smält mag- nesia: dödbränd (sintrad) magnesia. även innehållande små mängder av andra oxider. tillsatta före sintringen: annan magnesiumoxid. även kemiskt ren ............ Gipssten: anhydrit'. bränd gips. även färgad eller för- satt med mindre mängd acceleratorer eller fördröj- ningsmedcl. med undantag av gips speciellt beredd för dentalbruk ...................................... Kalksten med användning som llussmedel samt sådan kalksten som vanligen användes för framställning av kalk eller cement ................................. Osläckt kalk. släckt kalk och hydraulisk kalk. dock ej kalciumoxid och kalciumhydroxid .................. Portlandcement. aluminatcement. slaggcement och liknande hydraulisk cement. även färgad eller i form av klinker ................................... 100 kg Asbest .......................................... Glimmer. även kluven: glimmeravfall ............... Talk (inbegripet naturlig steatit). även grovt tillformad genom klyvning. huggning eller sågning. dock ej vidare än till rätblock ...................................

14

fn' fri

fn'

fri

fn"

fri

fri

fri

fri

fri

fri

0: 30 fri fri

fri

Prop. l979/80:24. Del A

25.28 Naturlig kryolit och naturlig chiolit . . ; .............. 25.30 Räa naturliga borater och koncentrat därav (även brän- da). med undantag av borater utVUnna ur naturliga salt-

lösningar; rå naturlig borsyra innehållande högst 85 viktprocent H;,BOJ. beräknat på torrsubstansen ...... 25.31 Fältspat. leucit. nefelin och nefelinsyenit;f1usspat . . . 25.32 Mineraliska ämnen. ej annorstädes nämnda eller inbe- gripna ..........................................

fri

fri fri

fri

Prop. 1979/80: 24. Del A 17

27 kap. Mineraliska bränslen. mineraloljor och destlllationsproduk- ter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar andra än kemiskt rent mc- tan och kemiskt rent propan. vilka skall tulltaxeras enligt nr 27.11”. b. medikamentcr hänförliga till nr 30.03: c. blandningar av omättade kolväten. hänförliga till nr 33.01. 33.04 eller 38.07. Nr 27.07 skall anses inbegripa produkter som liknar dem som erhålles genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol men som erhålles genom destilla- tion av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller genom framställning ur petroleum eller på annat sätt, under förutsättning att vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska be- ståndsdelama.

3. Uttrycket "oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral" i nr 27.10 skall anses inbegripa ej endast oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mi- neral utan även. oavsett framställningssättet. liknande oljor ävensom oljor bestå— ende av blandningar av omättade kolväten. under förutsättning att vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsde- larna.

4. Nr 27.13 skall anses inbegripa ej endast paraffin och andra i detta nummer nämn- da produkter utan även liknande produkter erhållna genom syntes eller på annat sätt. !#

27.01 Stenkol: briketter och liknande fasta bränslen fram-

ställda av stenkol ................................ fri 27.02 Brunkol. även briketterat ......................... fri 27.03 Torv (inbegripet torvströ). även briketterad ......... fri 27.04 Koks (inbegripet lågtemperaturkoks) av stenkol. brun-

kol eller torv. även agglomererad; retortkol ......... fri

27.06 Stenkols-. brunkols- och torvtjära samt andra mine- raltjäror. inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror samt blandningar av beck med kreosotolja eller med andra destillationsprodukter ur stenkolstjära (s.k. pre-

parerad tjära):

A.råtjära. även separerad (centrifugerad) ........... fri

B. andra slag ............................. 100 kg 1: —— 27.07 Oljor och andra produkter erhållna genom destillation

av högtemperaturtjära från stenkol; liknande produk- ter enligt deftnition i anm. 2 till detta kapitel ......... fri 27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks

av sådant beck ................................... fri 27.09 Råolja erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mine-

ral ............................................. fri

27.10 Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mine- ral. andra än råolja; produkter. ej annorstädes nämnda eller inbegripna. innehållande som karakteriserande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur pe- troleum eller ur bituminösa mineral: A. smörjfetter ............................ 100 kg 1:— B. andra slag .................................... fri 2 Ri/txdrlgz'n 1979/80. Nr 24. Del/l

Prop. 1979/80z24. Del A

|27.11 27.12

27.13

27.14

27.15

27.16

Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten 100 kg Vaselin .........................................

Paraffm. mikrovax. "slack wax". ozokerit. montan- vax (lignitvax). torvvax och andra mineralvaxer. även färgade ......................................... Petroleumbitumen (asfalt). petroleumkoks och andra återstoder från petroleum eller från oljor erhållna ur bi- tuminösa mineral ................................ Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar. asfaltsten och naturlig bitumenhaltig sand ........... Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt. natur- lig bitumen. petroleumbitumen. mineraltjära eller mi- neraltjärbeck (t.ex. asfaltmastix. "cut-backs"): A. flytande produkter: fasta produkter. direkt emul- gerbara med vatten ..................... 100 kg B. andra slag ....................................

18

2: 30

fri

fri

fri

fri

fri

Prop. 1979/80: 24. Del A 19

28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska förening- ar av ädla metaller av sällsynta jordartsmetaller. av radioaktiva grundämnen och av isotoper

Anmärkningar

1. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren eller anmärkningarna till detta

IJ

kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar. "aven innehållande föroreningar; h. produkter nämnda i a ovan. lösta i vatten; c. produkter nämnda i a ovan. lösta i andra lösningsmedel. under förutsättning att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig handelsform. som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl. och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk: d. produkter nämnda i a. b eller c ovan. försatta med stabiliseringsmedel nöd— vändigt för konservering eller transport av dessa produkter. c. produkter nämnda i a. b. c. eller (1 ovan. försatta med dammningshindrande medel eller försatta med färgämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl. under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk. Förutom ditioniter (hydrosulfiter). stabiliserade med organiska ämnen. och sulf- oxylater (nr 28.36). karbonater och peroxikarbonater av oorganiska baser (nr 28.42). cyanider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.43). fulmina- ter. cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.44). organiska produkter inbegripna i nr 2849-2852 samt karhider av metaller eller icke-metaller (nr 28.56) skall endast följande kolföreningar tulltaxeras enligt detta kapitel: a. koloxider; hydrogencyanid (cyanvätesyra). fulminsyra. isocyansyra. tiocyan— syra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13); b. karbonylhalogenider (nr 28.14): c. koldisulfid (nr 28.15); (1. tiokarbonater. selenokarbonater. tellurokarbonater, selenocyanater. telluro- cyanater. tetratiocyanatodiamminkromater ("reineckater") och andra kom- plexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.48); e. hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54). karbonylsulfid. tiokarbonylhalogeni- der. cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58). andra än kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitro- gen beräknat på vattenfri torrsubstans (31 kap.). . Detta kapitel omfattar ej.

a. natriumklorid och magnesiumoxid. även kemiskt rena. samt andra produkter hänförliga till femte avd.. b. metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar andra än dem som är

nämnda i anm. 2 ovan; . produkter nämnda i anm. l. 2, 3 och 4 till 31 kap.; . oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer. hänför-

liga till nr 32.07: e. konstgjord grafit (nr 38.01 ); produkter föreliggande som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber. enligt nr 38.17; bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar. enligt nr 38.19; odlade kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller al- kaliska jordartsmetaller. vägande minst 2.5 g per styck. enligt nr 38.19; f. ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver

av sådana stenar (nr 7102—7104) ävensom ädla metaller och legeringar av ädla metaller. hänförliga till 71 kap.: g. metaller. även kemiskt rena. och metallegeringar. hänförliga till något num- mer i femtonde avd.: h. optiska element. t.ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jord- ansmetaller (nr 90.01 ).

0.0

. Kemiskt definierade komplexa syror bestående av en syra hänförlig till underav- delning 11 till detta kapitel och en metalloxidsyra hänförlig till underavdelning lV skall tulltaxeras enligt nr 28.13.

Prop. 1979/80:24. Del A 20

8.

. Nr 2829—2848 skall anses tillämpliga endast för salter (inbegripet peroxisalter) av metaller eller ammonium. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall dubbelsalter och kom- plexa salter tulltaxeras enligt nr 28.48. _ Nr 28.50 skall anses tillämpligt endast för: a. följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: naturligt uran och uran- isotopema 233 och 235 samt plutonium och plutoniumisotoper: b. följande radioaktiva kemiska grundämnen: teknetium. prometium. polonium. astat. radon. francium. radium. aktinium. protaktinium. neptunium. americi- um och andra grundämnen med högre atomnummer: c. alla andra radioaktiva isotoper. naturliga eller konstgjorda. inbegripet isoto- per av ädla och oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.; d. oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de ej är kemiskt definierade och även om de är blandade med varand- ra: e. legeringar (andra än ferrouran). dispersioner och kermeter innehållande dessa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav; f. förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer. Ordet "isotoper". nämnt ovan och i nr 28.50 och 28.51. inbegriper "anrikade iso- toper” men inbegriper ej kemiska grundämnen. vilka förekommer i naturen som rena isotoper. och ej heller utan utan-nat på U 235. . Nr 28.55 skall anses inbegripa fosforjäm (jämfosfid) innehållande minst 15 vikt- procent fosfor samt fosforkoppar (kopparfosfid) innehållande mer än 8 viktpro- cent fosfor. Kemiska grundämnen (t.ex. kisel och selen). dopade för användning inom elek- troniken. skall hänföras till detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen elleri form av cylindrar eller stavar. Skuma till skivor. plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.

Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor. klor. brom ochjod):

A. klor ......................................... 5.1 % B. andra ........................................ fri

28.02 Svavel. sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel ....... fri 28.03 Kol (inbegripet kimrök) ........................... fri 28.04 Hydrogen (väte). ädelgaser och andra icke-metaller: A. oxygen (syre) ................................. 7.392» B. kisel .................................. 100 kg 5:70 C. andra ........................................ fri 28.05 Alkalimetaller och alkaliskajordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller. yttrium och skandium samt bland- ningar och legeringar av dessa ämnen med varandra: kvicksilver ...................................... fri

ll Oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller 28.06 Hydrogenklorid (klor-väte) och saltsyra samt klorosva-

velsyra ......................................... 38% 28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) ............ 3.8% 28.09 Salpetersyra: blandningar av svavelsyra och salpeter-

syra ............................................ 8 0? 28.10 Fosforpentoxid och fosforsyror (meta-. orto- och py—

ro-): A. ortofosforsyra ................................ 41% B. andra ........................................ 4.3 22-

Prop. 1979/80: 24. Del A 21

28.12 Bortrioxid och borsyra ........................... fri 28.13 Andra oorganiska syror och oxygenföreningar av. icke-metaller (med undantag av vatten): A. svaveldioxid och svaveltrioxid .................. 3.8 % B. koldioxid (kolsyra) och perklorsyra .............. 82% C. andra ........................................ fri

lll Halogen- och svavelföreningar av icke-metaller

28.14 Halogenider, oxidhalogenider och andra halogenför- eningar av icke—metaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid ................ 8.2 % B. andra ........................................ fri 28.15 Sulfider av icke-metaller; fosfortrisulfid:

A. koldisulfid (kolsvavla) ......................... 4,2%

B. andra ........................................ fri

IV Oorganiska baser samt oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.16 Ammoniak. vattenfri eller i vattenlösning ........... 10.5 % 28.17 Natriumhydroxid (kaustik soda); kaliumhydroxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid: A. natriumhydroxid i fast form .................... 5 % B. andra slag .................................... 42% 28.18 Hydroxid och peroxid av magnesium-. oxider, hydroxi- der och peroxider av strontium eller barium ......... fri 28.19 Zinkoxid och zinkperoxid ......................... fri 28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid: konstgjord

korund ......................................... fri 28.21 Kromoxider och kromhydroxider .................. fri 28.22 Manganoxider ................................... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider: jordpigment innehål- lande minst 70 viktprocent bundet järn. räknat som

Fezo3 ........................................... fri 28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider: kommersiella ko-

boltoxider ....................................... fri 28.25 Titanoxider ..................................... fri 28.27 Blyoxider: mönja och orangemönja ................. fri

28.28 Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter; andra oorganiska baser samt metalloxider. me- tallhydroxider och metallperoxidcr: A. hydrazin och oorganiska salter därav ............ 4.7% B. andra ........................................ fri

V Metallsalter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror

28.29 Fluorider: fluorosilikater. fluoroboratcr och andra fluorkomplexa salter ............................. fri

Prop.

28.30

28.31

I») IQ ;, L)! 00 oe- 1.0) 0

28.37 28.38

28.39 28.40

28.42

28.43 28.44 28.45

28.46

28.47

28.48

1979/80: 24. Del A

Klorider. oxidklorider och hydroxidklorider: bromider och oxidbromider:jodider och oxidjodider .......... Hypokloriter: kommersiellt kalciumhypoklorit: klori- ter: hypobromiter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk: hypobromitcr. . . . B. andra ........................................ Klorater och perklorater; bromater och perbromater: jodater och perjodater: A. perklorater ................................... B. andra ........................................ Sulfider; polysulftder ............................. Ditioniter (hydrosulfiter). inbegripet ditioniter stabili- serade med organiska ämnen: sulfoxylater: A. natriumformaldehydsulfoxylat .................. B. andra ........................................ Sulfiter och tiosulfater ............................

Sulfater (inbegripet alunarter) och peroxisulfater (per- sulfater):

A. aluminiumsulfat ............................... B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun).järn(ll)sulfat (fer-

rosulfat) och koppar(ll)sulfat ................... C. andra ........................................

Nitriter och nitrater .............................. Fosfiter. hypofosfiter och fosfater: A. natrium- och kaliumfosfater samt kalciumfosfater.

andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat). B. andra ........................................ Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater): kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammo- niumkarbamat: A. ammoniumkarbonat. även innehållande ammoni- umkarbamat .................................. B. andra ........................................ Cyanider och komplexa cyanider .................. Fulminater. cyanater och tiocyanater ............... Silikater: kommersiella natrium- och kaliumsilikater: A. natrium- och kaliumsilikater .................... B. andra ........................................ Borater och perborater: A. natriumperborat .............................. B. andra ........................................ Salter av metalloxidsyror (t.ex. kromater. permanga- nater och stannater) .............................. Andra salter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror med undantag av azider .....................

l'ri

fri

8 . 2 %

8.2 % fri fri

3 .8 % fri fri

4.2% 18%

fri fri

Prop.

1979/80: 24. Del A

Vl Diverse

28.49

28.50

Ädla metaller i kolloidal for'm; amalgamer av ädla me- taller: salter och andra oorganiska eller organiska för- eningar av ädla metaller. inbegripet albuminater. pro- teinater. tannater och liknande föreningar. även om de ej är kemiskt definierade .......................... Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: andra ra- dioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isoto- per: oorganiska och organiska föreningar av ifrågava- rande grundämnen eller isotoper. även om de ej är ke- miskt definierade: legeringar. dispersioner och kerme- ter. innehållande dessa grundämnen. isotoper eller för- eningar ......................................... lsotoper samt oorganiska och organiska föreningar därav. även om de ej är kemiskt definierade. andra än isotoper och föreningar hänförliga till nr 28.50 ....... Oorganiska och organiska föreningar av torium. av uran utarmat på U 235. av sällsyntajordartsmetaller el- ler av yttrium eller skandium. även blandade med var- andra ........................................... Hydrogenperoxid (väteperoxid). inbegripet hydrogen- peroxid i fast form ............................... Fosfider. även icke kemiskt definierade ............ Karbider. även icke kemiskt definierade:

A. kalciumkarbid ................................ B. andra ........................................ Hydrider. nitrider. azider. silicider och borider. även icke kemiskt definierade .......................... Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt annat vatten av motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft: amalga- mer. med undantag av amalgamer av ädla metaller .. .

fri

fri

fri

fri

8.2 % fri

5 % fri

fri

fri

Prop. 1979/80:24. Del A

la) 'Jt

29 kap. Organiska kemikalier

Anmärkningar

1. Där ej annat följer av lydelsen skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpli— ga endast för:

a.

b.

0

isolerade kemiskt definierade organiska föreningar. även innehållande förore- ningar; blandningar av två eller flera isomerer av samma organiska förening (även in- nehållande föroreningar). med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.); . produkter enligt nr 2938—2942. sockeretrar. sockerestrar och deras salter.

enligt nr 29.43. samt produkter enligt nr 29.44. även om de ej är kemiskt deli- nierade; . produkter nämnda i a. b eller c ovan. lösta i vatten: . produkter nämnda i a. b eller c ovan. lösta i andra lösningsmedel. under förut-

sättning att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig han- delsform. som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell använd- ning än för allmänt bruk; produkter nämnda i a. b. c. (1 eller e ovan. försatta med stabiliseringsmedel nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter: produkter nämnda i a. b. c. d. e eller fovan. försatta med dammningshindran- de medel eller försatta med färgämne eller luktämne för att underlätta deras identifiering eller av säkerhetsskäl. under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk: . följande produkter. utspädda till standardstyrka. för framställning av azofarg-

ämnen: diazoniumsalter. kopplingskomponenter för sådana salter samt dialo— terbara aminer och deras salter.

2. Detta kapitel omfattar ej":

rap a_n o'!»

se

ij.

k.

varor hänförliga till nr 15.04 samt glycerol (glycerin) (nr 15.11): . etanol (etylalkohol) (nr 22.08 eller 22.09):

metan och propan (nr 27.11); kolföreningar nämnda i anm. 2 till 28 kap.: karbamid (urinämne) (nr 31.02 eller 31.05 alltefter beskaffenheten): färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04): syntetiska or- ganiska färgämnen (inbegripet organiska pigment). syntetiska organiska pro- dukter av sådana slag som användes som luminoforer. produkter utgörande på textilfibrer fixerbara s.k. optiska blekmedel samt naturlig indigo (nr 32.05) ävensom färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljesi detaljhandeln (nr 32.09); enzymer (nr 35.07): . metaldehyd. hexametylentetramin och liknande ämnen föreliggande i former

(t.ex. tabletter. stavar eller liknande former) för användning som bränsle samt flytande bränslen av sådana slag som användes i cigarettandare o.d.. i behållare rymmande högst 300 cmJ (nr 36.08); produkter föreliggande som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber. enligt nr 38.17; bläckborttagningsmedel i detalj- handelsförpackningar. enligt nr 38.19. optiska element. t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Varor som skulle kunna inbegripas 1 två eller flera tulltaxenummer I detta kapitel skall tulltaxeras enligt det sista av de nummer som kan ifrågakomma.

4. 1 nr 29.03—29.05. 29.07—29. 10 och 29.12—29.21 skall alla omnämnanden av halo— gen-. sulfo-. nitro- eller nitrosoderivat anses inbegripa alla kombinationer av dessa derivat (t.ex. sulfohalogen-. nitrohalogen-. nitrosulfo- och nitrosulfohalo- genderivat). Nitro- och nitrosogrupper skall ej anses som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.

5. a. Estrar bildade av organiska föreningar med syrafunktion. hänförliga till un— deravdelning l—Vll till detta kapitel. och organiska föreningar enligt dessa underavdelningar skall tulltaxeras enligt samma nummer som den förening. vilken är placerad sist i dessa underavdelningar.

Prop. 1979/80: 24. Del A 26

b. Estrar bildade av etanol eller glycerol och organiska föreningar med syrafunk- tion enligt underavdelning l—Vll till detta kapitel skall tulltaxeras enligt sam- ma nummer som motsvarande förening med syrafunktion.

c. Salter av estrar som avses i a eller b ovan med oorganiska baser skall tulltaxe- ras enligt samma nummer som motsvarande estrar.

d. Salter bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion. hänförliga till underavdelning l—Vll till detta kapitel. och oorganiska baser skall tulltaxeras enligt samma nummer som motsvarande organiska förening med syra- eller fenolfunktion. e. Halogenider av karboxylsyror skall tulltaxeras enligt samma nummer som motsvarande syror. 5: 1. Anm. 5 tillämpas ej på underavdelningar av tulltaxenummer (sådana underav- delningar tillämpas enligt sin ordalydelse).

6. Föreningar enligt nr 29.31 —29.34 är organiska föreningar. vilkas molekyler. utom hydrogen-. oxygen- eller nitrogenatomer. innehåller atomer av andra icke-metal- ler eller av metaller (såsom svavel. arsenik. kvicksilver eller bly). direkt bundna vid kolatomer. Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metall- organiska och icke-metallorganiska föreningar) skall ej anses inbegripa sulfo- och halogenderivat (inbegripet kombinerade derivat) vilka. bortsett från hydrogen. oxygen och nitrogen. endast innehåller sådana vid kol direkt bundna svavel- och halogenatomer som ger dem karaktär av sulfo- eller halogenderivat (eller kombi- nerade derivat).

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) skall ej anses inbegripa inre etrar. inre hemi- acetaler. metylenetrar av tvävärda ortofenoler. epoxider med tre eller fyra ato- mer i ringen. cykliska acetaler. cykliska polymerer av aldehyder. av tioaldehyder eller av aldiminer. anhydrider av flerbasiska syror. cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror. cykliska ureider och cykliska tioureider. imider av flerbasiska syror. hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

] Kolväten samt halogen-. sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten: A. nonen, dodecen. bensen (bensol). toluen (toluol).

xylen (xylol). cymen (cymol). styrener (styroler) och cyklohexan; naftalen (naftalin). tetrahydronaf— talen (tetralin). dekahydronaftalen (dekalin), antra-

een och fenantren ............................. fli B. andra ........................................ 9.8% 29.02 Halogenderivat av kolväten: A. mättade klorfluorkolväten ...................... fri B. trikloretylen och tetrakloretylen (perkloretylen) 1 1.7% C. andra slag: 1. vinylklorid ................................ fri 2. andra halogenderivat av acykliska kolväten .... 11% 3. andra ..................................... 9.8% 29.03 Sulfo-. nitro- och nitrosoderivat av kolväten: A. sulfodcrivat ................................... 10.7% 13. nitro— och nitrosoderivat ....................... 11.2 %

ll Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav: A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer ....... 93%

Prop. 1979/80:24. Del A 27

B. propanol (propylalkohol) och pentanol (amylalko- hol). avsedda att användas uteslutande för tillverk- ning av natrium- eller kaliumxantogenat ......... fri C. metanol; propanol och pentanol. ej hänförliga till B 10.5 % D. butanol; oktanol; flervärda alkoholer ............ 1 1 % E. andra ........................................ 9.8 %

29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav: A. eyklohexanol. metylcyklohexanol. dimetylcyklo-

hexanol och mentol ........................... fri B. andra ........................................ 9.8%

lll Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderi- vat därav

29.06 Fenoler och fenolalkoholer: A. fenol. kresol. xylenol. butylfenol och amylfenol samt salter därav: resorcinol (resorcin). hydroki-

non. naftol och pyrogallol samt salter därav ...... fri B. andra ........................................ 9,8% 29.07 Halogen-. sulfo-. nitro— och nitrosoderivat av fenoler eller fenolalkoholer ............................... 9,8%

IV Etrar. alkoholperoxider, eterperoxider. epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar. eteralkoholer. eterfenoler. eteralkoholfenoler. alkoholperoxider och eterperoxider samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav .............. 10,5% 29.09 Epoxider. epoxialkoholer. epoxifenoler och epoxietrar med tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav ..................... 9.8% 29.10 Acetaler. hemiacetaler och andra föreningar med ace- talfunktion jämte annan enkel eller sammansatt oxy- genfunktion samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitroso-

derivat därav .................................... 8.2 %

V Föreningar med aldehydfunktion

29.11 Aldehyder. aldehydalkoholer. aldehydetrar. aldehyd- fenoler och andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion; cykliska polymerer av aldehyder: paraformaldehyd: A. formaldehyd. trioximetylen. paraformaldehyd.

acetaldehyd. paraldehyd. butyraldehyd. akrylalde-

hyd. krotonaldchyd och aldol ................... 10.5% B. vanillin och etylvanillin ........................ 9.8 % C. andra ........................................ 8.2%

Prop. 1979/80: 24. Del A

29.12 Halogcn-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat av produk- ter hänförliga till nr 29.1 1 .........................

Vl Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13 Katoncr. ketonalkoholer. ketonfenoler. ketonaldehy-

Vll

der. kinoner. kinonalkoholer. kinonfenoler. kinonalde— hyder samt andra föreningar med keton- eller kinon- funktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygen- funktion ävensom halogen-. sulfo-. nitro- och nitroso- derivat därav:

A. cyklohexanon. metylcyklohexanon och kamfer .. . B. aceton och metyletylketon ..................... C. andra ........................................

oxisyror samt halogen-. sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14

29.15

29.16

Enbasiska karboxylsyror och deras anhydrider. halo- genider. peroxider och peroxisyror samt halogen-. sul- l'o-. nitro— och nitrosoderivat därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav även- som blyacetater: acykliska syror med minst 10 kol- atomer ......................................

B. vinylacetat ...................................

C. ättiksyra samt estrar därav med undantag av vinyl- acetat ........................................

D. andra ........................................ Flerbasiska karboxylsyror och deras anhydrider. halo- genider. peroxider och peroxisyror samt halogen-. sul- fo-. nitro- och nitrosoderivat därav: A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav ..... B. maleinsyraanhydrid ........................... C. andra ........................................ Karboxylsyror med alkohol-. fenol-. aldehyd- eller ke- tonfunktion och andra karboxylsyror med annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt dessa förening— ars anhydrider. halogenider. peroxider och peroxisy- ror ävensom halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra. vinsyra. citronsyra. salicylsyra. acetyl- salicylsyra och gallussyra samt salter därav ......

B. andra syror och salter därav ävensom estrar ......

C. andra ........................................

10.7%

fri l().7%

82%

Karboxylsyror och deras anhydrider. halogenider, peroxider och per-

fri 9%

11% 9.8%

fri 9.8 %

11%

fri 9.8 % 82%

Prop. 1979/80z24. Del A 29

Vlll Estrar av oorganiska s_vror och deras salter samt halogen-. sulfo-. nit- ro— och nitrosoderivat därav

29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter. inbegripet lakto- fosfater samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav: A. estrar med fenoler ............................. 9.8 % 67

B. andra ........................................ 3.2 ..o

29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-. sulfo—. nitro- och nitrosoderivat därav: A. estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav .. 9.8 % B. andra ........................................ 10.7 %

lX Föreningar med nitrogenfunktion

29.22 Föreningar med aminofunktion: A. anilin. nitranilin. naftylamin. fenylendiamin. toly-

lendiamin. toluidin och xylidin samt salter därav .. fri B. andra ..... . ................................... 10.592.- 29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygen- funktion: A. dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav: p- (N-metylamino)fenolsulfat (metol) .............. fri B. andra ........................................ 9.8% 29.24 Kvatemära ammoniumsalter och ammoniumhydroxi- der; leeitiner och andra fosfoaminolipider ........... 82% 29.25 "Föreningar med karboxamidfunktion: föreningar av kolsyra med amidfunktion ......................... 9.8 % 29.26 Föreningar med karboximidfunktion (inbegripet orto- bensoesyrasulfimid och dess salter) och föreningar med iminofunktion (inbegripet hexametylentetramin och trimetylentrinitramin): A. sackar—in och alkalisalter därav .................. fri

B. hexametylentetramin .......................... 10.792. C. andra ........................................ 98% 29.27 Föreningar med nitrilfunktion ..................... 8.2 % 29.28 Diazo-. azo- och azoxiföreningar ................... 9.8 % 29.29 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin .... 8.2 % 29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter .......... fri

B. andra ........................................ |O.7%

X Metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar samt heterocyklis- ka föreningar

29.31 Svavelorganiska föreningar: A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid): natrium- och kaliumxantogenater ........................... fri

Prop. 1979/80: 24. Del A

B. andra ........................................ 29.33 Kvicksilverorganiska föreningar ................... 29.34 Andra metallorganiska och icke-metallorganiska för- eningar: A. arsenikorganiska föreningar .................... B. andra ........................................ 29.35 Heterocykliska föreningar; nukleinsyror: A. innehållande enbart oxygen eller enbart svavel som heteroatom ................................... B. andra: 1. pyridin ................................. 2. pyridinhomologer ........................ 3. andra .................................. 29.36 Sulfonamider .................................... 29.37 Sultoner och sultamer ............................

30

82% 10.7%

fri 8.2 %

8.2%

fri 8.2% 9,8% 10.7% 10.7%

Xl Provitaminer. vitaminer och hormoner. naturliga eller syntetiskt repro- dueerade

29.38 Provitaminer och vitaminer. naturliga eller syntetiskt reproducerade (inbegripet naturliga koncentrat). deri— vat därav använda främst som vitaminer samt bland- ningar av dessa ämnen med varandra. även i lösning. oavsett lösningsmedlets art ........................ 29.39 Hormoner. naturliga eller syntetiskt reproducerade: derivat därav använda främst som hormoner: andra Steroider använda främst som hormoner ............

fri

fri

Xll Glykosider och växtalkaloider. naturliga eller syntetiskt reproducera- de. samt salter, etrar. estrar och andra derivat därav

29.41 Glykosider. naturliga eller syntetiskt reproducerade. samt salter. etrar. estrar och andra derivat därav ..... 29.42 Växtalkaloider. naturliga eller syntetiskt reproducera- de. samt salter. etrar. estrar och andra derivat därav .

Xlll Andra organiska föreningar

29.43 Sockerarter. kemiskt rena. andra än sackaros. glukos och laktos: sockeretrar. sockerestrar och deras salter. andra än produkter enligt nr 29.39. 29.41 och 29.42 . ..

29.44 Antibiotika ......................................

29.45 Andra organiska föreningar .......................

fri

fri

98% fri 10.7%

Prop. 1979/80:24. Del A 31

30 kap. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

IJ

Med "medikamenter” i nr 30.03 förstås varor (andra än födoämnen och drycker. såsom dietiska. berikade. eller för diabetiker avsedda födoämnen. stärkande drycker och mineralvatten). som ej är hänförliga till nr 30.02 eller 30.04 och som utgör antingen:

ll .

b.

produkter bestående av två eller flera beståndsdelar som blandats med var- andra för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk: eller oblandade produkter lämpliga för sådant bruk. föreliggande i avdelade doser eller i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln för terapeutiskt eller profylaktiskt ändamål.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel skall föl- jande produkter anses som: A

B

21.

. oblandade: l. oblandade produkter lösta i vatten; 2. alla varor hänförliga till 28 eller 29 kap.: 3. enkla växtextrakter hänförliga till nr 13.03. endast standardiserade eller i lösning. oavsett lösningsmedlets att; . blandade:

l. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel):

2. växtextrakter erhållna genom behandling av blandningar av vegetabiliska material:

3. salter och koncentrat erhållna genom indunstning av naturligt mineralvat-

ten.

. Tulltaxenumren i detta kapitel skall ej anses tillämpliga för: vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor. lämpliga för medicinskt bruk (nr 33.06): . tandkräm och andra tandrengöringsmedel av alla slag. inbegripet sådana med terapeutiska eller profylaktiska egenskaper. vilka skall anses hänförliga till nr 33.06: . tvål och såpa och andra produkter enligt nr 34.01 med tillsats av medikamen-

ter. r 30.05 skall anses tillämpligt endast för: steril kirurgisk katgut och liknande sterilt suturmaterial'. . steril laminaria och sterila Iaminariastift:

sterila resorberbara blodstillande medel för kirurgiskt bruk; röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens (med undantag av sådana som är hänförliga till nr 30.02) för invärtes eller utvärtes bruk. utgörande oblandade produkter i avdelade doser eller bestående av två eller flera pro- dukter som blandats med varandra för sådant bruk;

. blodgrupperingsreagens:

tandcement och andra tandfyllningsmedel: lådor. askar. etuier o.d. med utrustning för första förband. l Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk. torkade. även pulveriserade: extrakt av körtlar eller andra organ eller av deras sekret. för organoterapeu- tiskt bruk: andra animaliska ämnen och material. be— redda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk. ej an- norstädes nämnda eller inbegripna ................. fri

30.02 lmmunsera: mikrobvacciner. toxiner och mikrobkultu-

rer (inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer med undantag avjäst) samt liknande produkter ...... fri

30.03 Medikamenter (inbegripet veterinärmedicinska medi-

kamenter) ....................................... fri

Prop. 1979/80z24. Del A 32 30.04 Vadd. förbandsgas. bindor och liknande artiklar (t. ex.

färdiga förband. hiiftpli'ister och kataplasmcr). impreg- nerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreliggande i detaljhandelsförpackningar för medicinskt eller kirurgiskt ändamål. andra än varor nämnda i anm. 3 till detta kapitel:

A. vadd samt varor av vadd ....................... 9%

B. andra slag .................................... 12%

30.05 Andra farmaceutiska varor: A. tandcement och andra tandfyllningsmedel: lådor. askar. etuier o. d. med utrustning för första förband 5,6% 8. andra slag .................................... fri

Prop. 1979/80:24. Del A 33

31 kap. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 skall anses tillämpligt endast för följande varor. under förutsättning att de ej föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05: A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:

natriumnitrat innehållande högst 16.3 viktprocent nitrogen: ammoniumnitrat, äVen rent; ammoniumsulfatnitrat, även rent: ammoniumsulfat. även rent; kalciumnitrat innehållande högst 16 viktprocent nitrogen; kalciummagnesiumnitrat. även rent; kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitrogen_. även be- handlad med olja;

8. kdrbamid (urinämne), även ren; B. gödselmedel bestående av varor beskrivna i A ovan (oavsett där angivna kvantitativa kriterier). blandade med varandra; C. gödselmedel bestående av ammoniumklorid eller av varor beskrivna i A eller B ovan (oavsett där angivna kvantitativa kriterier), blandade med krita. gips- sten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan; D. flytande gödselmedel bestående av varor enligt punkt 1 A 2 eller 1 A 8 ovan eller av blandningar av dessa varor, lösta i vatten eller ammoniak.

2. Nr 31.03 skall anses tillämpligt endast för följande varor. under förutsättning att de ej föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05: A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar: l. basisk slagg;

2. termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater. smältfosfater) och ter- miskt behandlade naturliga kalciumaluminiumfosfater;

3. superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

4. kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) innehållande minst 0.2 viktpro— cent fluor;

B. gödselmedel bestående av varor beskrivna i A ovan (oavsett där angivet kvan- titativt kriterium). blandade med varandra: C. gödselmedel bestående av varor beskrivna i A eller B ovan (oavsett där angi- vet kvantitativt kriterium). blandade med krita. gipssten eller andra oorganis- ka ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 skall anses tillämpligt endast för följande varor, under förutsättning att de ej föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05: A. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar:

1. råa naturliga kaliumsalter (t. ex. kamallit. kainit och sylvinit);

2. råa kaliumsalter erhållna genom behandling av återstoder av sockerbets- melass:

3. kaliumklorid. även ren. annan än som avses i anm. 6 c nedan:

4. kaliumsulfat innehållande högst 52 viktprocent K.,O;

5. kaliummagnesiumsulfat innehållande högst 30 viktprocent K,O;

B. gödselmedel bestående av varor beskrivna i A ovan (oavsett där angivna kvantitativa kriterier). blandade med varandra.

4. Monoammonium- och diammoniumortofosfater. även rena. samt blandningar av dessa föreningar med varandra skall tulltaxeras enligt nr 31.05.

5. Vid tillämpning av de kvantitativa kriterier som anges i anm. ! A. 2 A och 3 A ovan skall beräkningen utföras på vattenfri torrsubstans.

6. Detta kapitel omfattar ej: a. djurblod enligt nr 05.15; b. isolerade kemiskt definierade föreningar (andra än sådana som motsvarar be- skrivningarna i anm. 1 A. 2 A. 3 A eller 4 ovan); c. odlade kaliumkloridkristaller (andra än optiska element) vägande minst 2,5 g per styck. enligt nr 38.19: optiska element av kaliumklorid (nr 90.01). 3 Riksdagen [979/80. Nr 24. Del A

Prop.

1979/80: 24. Del A

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabilis-

31.02

31.03 31.04 |3l.05

ka gödselmedel. även blandade med varandra men ej kemiskt behandlade .............................. Kvävegödselmedel. mineraliska eller kemiska: A. karbamid (urinämne). blandningar med karbamid;

flytande gödselmedel enligt anm. ] D ............

B. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt blandningar med ammoniumnitrat. innehållande mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen. beräk- nat på vattenfri torrsubstans .................... C. ammoniumsulfat: produkter innehållande över 1.8 viktprocent ammoniumnitrogen. beräknat på vat- tenfri torrsubstans. ej hänförliga till B .. . . 100 kg

D. andra slag .................................... Fosforgödselmedel. mineraliska eller kemiska ....... Kaligödselmedel. mineraliska eller kemiska .........

Andra gödselmedel: varor enligt detta kapitel i form av tabletter. pastiller e.d. eller i förpackningar med en bruttovikt ej överstigande 10 kg: A. varor enligt detta kapitel i form av tabletter. pastil- ler e. d. eller i förpackningar med en bruttovikt ej överstigande 10 kg ............................ B. andra slag:

1. nitrogenhaltiga:

a. monoammonium— och diammoniumortofos- fater samt blandningar av dessa föreningar med varandra ...........................

b. andra ..................................

34

fri

9.5%

9,1%

2: 40 fri fri fri

7.7%

4.2% 7.7% fri

b.) '_Il

Prop. l979/80:24. Del A

32 kap. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt, utfyll- ningsmedel och tätningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar (med undantag av sådana som är hänförliga till nr 32.04 eller 32.05. oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer. enligt nr 32.07. samt färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i detalj- handeln, hänförliga till nr 32.09); b. tannater och andra tanninderivat av produkter hänförliga till nr 29.38—29.42, 29.44 eller 35.01 —35.04. . Nr 32.05 skall anses inbegn'pa för framställning av azofärgämnen avsedda bland- ningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter.

3. Nr 32.05. 32.06 och 32.07 skall även anses tillämpliga för preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen (inbegripet pigment), substratpigment eller andra färgämnen av sådana slag som användes för färgning i massan av plaster. gummi eller liknande material eller som beståndsdelar i preparat för tryckning av textil- varor. Dessa nummer skall dock ej tillämpas för beredning av pigment. hänförliga till nr 32.09.

4. Nr 32.09 skall anses inbegripa lösningar (andra än kollodium) av produkter nämnda i nr 39.01 —39.06 i flyktiga organiska lösningsmedel, endast om lösnings- medlets vikt överstiger 50% av lösningens vikt.

5. Ordet "färgämnen" i detta kapitel inbegriper ej produkter av sådana slag som användes som fyllmedel i oljefärger, även om de skulle vara lämpliga som pigment i kallvattenfärger.

6. Uttrycket "brons- och färgfolier” i nr 32.09 skall anses tillämpligt endast för produkter av sådana slag som användes för tryckning av t.ex. bokomslag och mössband och som består av: a. tunna blad bestående av metallpulver (inbegripet pulver av ädel metall) eller pigment agglomererade med lim. gelatin eller annat bindemedel; b. metall (t.ex. guld eller aluminium) eller pigment anbragt på papper. plast eller annat underlag. |»)

32.01 Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung; garv- syror (tannin). inbegripet vattenextraherat galläpple- tannin. samt salter. etrar. estrar och andra derivat där—

av .............................................. fri 32.03 Syntetiska organiska garvämnen samt oorganiska garv-

ämnen; garvningspreparat. även innehållande naturliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat (t. ex. pyrme- del av enzymatiskt. pankreatiskt eller bakteriellt ur- sprung): A. syntetiska organiska garvämnen med en askhalt av

högst 20 viktprocent. beräknat på torrsubstansen . . 4,7% B. andra slag .................................... fri

32.04 Färgämnen av vegetabiliskt ursprung (inbegripet färg- träextrakter och andra vegetabiliska färgämnesex- trakter med undantag av indigo) eller animaliskt ur- sprung .......................................... fri 32.05 Syntetiska organiska färgämnen (inbegripet organiska pigment); syntetiska organiska produkter av sådana

Prop. 1979/80: 24. Del A

32.06 32.07

32.08

32.09

"J Lo.) IJ IJ

.l0

slag som användes som luminoforer; produkter utgö- rande på textilfibrer fixerbara s.k. optiska blekmedel; naturlig indigo ................................... Substratpigmcnt ................................. Andra färgämnen; oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer .................... Produkter av sådana slag som användes inom kera- mik—. emaljerings— eller glasindustrin och utgör beredda pigment. beredda opakmedel. beredda färger. icke frit- tad emalj- och glasyrmassa. flytande lysterfärger eller liknande produkter; engober; fritta och annat glas i form av pulver. korn eller flingor ................... Lacker; kallvattenfärger (även för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment dispergerade i linolja. lacknafta. terpentinolja eller andra media av sådana slag som användes vid tillverkning av målningsfärger; brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpack- ningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln; lösningar enligt definition i anm. 4 till detta kapitel: A. lacker: lösningar enligt anm. 4 till detta kapitel ... . B. emulsionsfärger; bronSpasta och till lacker ej hän- förliga bronsfärger ............................. C. andra slag .................................... Konstnärsfärger, färger för skolbruk. plakatfärger. brytningsfärger. hobbyfärger och liknande färger i form av tabletter eller i tuber. burkar. flaskor. skålar eller i liknande form eller förpackning. inbegripet sådana färger i satser. med eller utan penslar. paletter eller andra tillbehör ................................... Beredda sickativ ................................. Fönsterkitt; ympvax; spackelfärger; icke eldfasta pre- parat för ytbeläggning; utfyllningsmedel. tätningsmedel o.d.. inbegripet hartskitt och hartscement ........... Bläck. tryckfärger och liknande färger: A. tryckfärger och dupliceringsfärger ............... B. andra slag ....................................

fn' fri

fri

fri

10.7%

7,5% 4,7%

5.6% 4.7%

4,7%

6,4% 3.8%

Prop. 1979/80: 24. Del A

37

33 kap. Eteriska oljor och resinoider; parfymer, kosmetiska prepa- rat och toalettmedel

Anmärkningar

l. De tta kapitel omfattar ej: a. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för

b. c.

framställning av drycker. enligt nr 22.091 tvål och såpa samt andra produkter hänförliga till nr 34.01: terpentinolja och andra produkter hänförliga till nr 38.07.

2. Uttrycket "parfymer. kosmetiska preparat och toalettmedel" i nr 33.06 skall an- ses tillämpligt för bl. a.:

a. b.

33.01

33.04

33.06

beredda rumsdesodoriseringsmedel. även oparfymerade; produkter. även oblandade (andra än vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor). lämpliga för användning som parfymer. kosmetiska preparat eller toalettmedel eller som rumsdesodon'sen'ngsmedel. föreliggande i förpackningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln för sådan användning.

Eteriska oljor (även terpenfria); "concretes" och "ab- solutes"; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett. icke flyktig olja. vax e. d.. erhållna genom s.k. enfleu— rage eller maceration; terpenhaltiga biprodukter erhåll— na vid avterpenisering av eteriska oljor ............. Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller konstgjorda) samt blandningar (inbegripet alkohollös- ningar) på basis av ett eller flera av dessa ämnen. av sådana slag som användes som råvaror inom parfymin- dustrin eller livsmedelsindustrin, vid industriell till- verkning av drycker eller inom andra industrier ...... Parfymer. kosmetiska preparat och toalettmedel: vat- ten från destillation av eteriska oljor och vattenlös- ningar av sådana oljor. inbegripet produkter lämpliga för medicinskt bruk: A. parfymer. kosmetiska preparat och toalettmedel: 1. rakkräm ................................... 2. andra ..................................... B. andra slag ....................................

fri

fri

5,6% 8.6% fri

Prop. 1979/80: 24. Del A 39

34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvätt- och rengö- ringsmedel, smörjmedel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor och s. k. dentalvax

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar ej: 3. isolerade kemiskt definierade föreningar; b. tandkräm och andra tandrengöringsmedel. rakkräm och schamponeringsme- del. innehållande två] eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06). Uttrycket "tvål och såpa" i nr 34.01 skall anses tillämpligt endast för vattenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa samt andra produkter hänförliga till nr 34.01 får in- nehålla tillsats av andra ämnen (t.ex. desinfektionsmedel. slippulver. fyllmedel eller medikamentcr). Produkter innehållande slippulver tulltaxeras enligt nr 34.0] endast om de föreligger i form av stänger. kakor eller gjutna stycken. 1 and- ra former skall de tulltaxeras enligt nr 34.05 som "skurpulver och liknande pre- parat". Uttrycket "oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral" i nr 34.03 skall anses tillämpligt för de produkter som är definierade i anm. 3 till 27 kap. Uttrycket "beredda vaxer. ej emulgerade och ej innehållande lösningsmedel" i nr 34.04 skall anses tillämpligt endast för:

A. blandningar av animaliska vaxer. blandningar av vegetabiliska vaxer eller blandningar av konstgjorda vaxer; B. blandningar av olika slags vaxer (animaliska. vegetabiliska. mineraliska. konstgjorda):

C. blandningar med vaxkonsistens. ej emulgerade och ej innehållande lösnings- medel. på basis av ett eller flera vaxer och innehållande fett. hans. mineral- ämnen eller andra ämnen. Numret skall ej anses tillämpligt för:

a. vaxer hänförliga till nr 27.13; b. oblandade animaliska vaxer och oblandade vegetabiliska vaxer. endast färga-

de.

34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och pre- parat avsedda att användas som tvål. i form av stänger. kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål: A. toalettvål (inbegripet raktvål) i form av stänger. ka- kor eller gjutna stycken: organiska ytaktiva pro- dukter och preparat avsedda att användas som toa- lettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna styc- ken. även innehållande tvål ............. 100 kg' 38: 70 B. "andra slag .................................... 9% 34.02 Organiska ytaktiva ämnen: ytaktiva preparat samt tvätt- och rengöringsmedel, även innehållande tvål el- ler såpa: A. organiska ytaktiva ämnen. ej i detaljhandelsför-

packningar ................................... 8.5 % B, andra ........................................ 82%

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag som användes för olje- eller fettbehandling av textilvaror.

' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop.

34.04

34.05

34.06 34.07

1979/80: 24. Del A

läder eller andra material. dock med undantag av pro— dukter innehållande minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral: A. smörjfetter ............................ l00 kg B. andra slag .................................... Konstgjorda vaxer (inbegripet vattenlösliga vaxer); be- redda vaxer. ej emulgerade och ej innehållande lös- ningsmedel: A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emulgerbara vaxer ............................ B. andra slag .................................... Puts- och polermedel för skodon. möbler och golv. me- tallputsmedel. skurpulver och liknande preparat. dock med undantag av beredda vaxer hänförliga till nr 34.04 Stearinljus. paraffrnljus. vaxljus o.d. ............... Modelleringspastor (inbegripet modelleringspastor av- sedda för barn samt modelleringspastor i satser): s.k. dentalvax sumt avtrycksmassor för dentalbruk. i form av plattor. hästskofomiade stycken. stänger e. d. . . ..

40

fri

82% fri

3,8% 6%

fri

Prop.

1979/80: 24. Del A

35 kap. Proteiner; lim och klister; enzymer

Anmärkningar

l. Detta kapitel omfattar ej: a. jäst (nr 2l.06); b. medikamentcr (nr 30.03); c. enzymatiska garveripreparat (nr 32.03); d.

kap.; grafiska produkter av gelatin (49 kap.).

IJ

4l

enzymatiska blötläggnings- eller tvättmedel samt andra produkter enligt 34

e. . Ordet "dextrin" i nr 35.05 skall anses tillämpligt för nedbrytningsprodukter av

stärkelse med en halt av reducerande socker. uttryckt som dextros. ej översti- gande l0% av torrsubstansen. Produkter av detta slag med en halt av reducerande socker överstigande l0% hänföres till nr l7.02.

35.0l

35.02

35.03

Kasein. kaseinater och andra kaseinderivat: kaseinlim: A. kasein ....................................... B. andra slag ............................. l()0 kg Albuminer, albuminater och andra albuminderivat: A. äggalbumin. tjänligt till människoföda:

l. torkat .............................. l00 kg 2. annat .............................. l00 kg B. andra slag .................................... Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form. även färgade eller ytbehandlade) och gelatinderivat; lim från ben. hudar, senor eller från lik- - nande produkter samt frsklim: husbloss ...... l00 kg

35.04

35.05

35.06

35.07

Peptoner och andra proteinämnen (med undantag av enzymer enligt nr 35.07) samt derivat därav; hudpul- ver, även behandlat med kromsalt .................. Dextn'n och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister: A. innehållande mer än 20% stärkelse eller stärkelse- produkter ............................. 100 kg B. andra slag .................................... Lim och klister. beredda. ej annorstädes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för användning som lim eller klister. förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg: A. i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av högst l kg .................................... B. andra slag ............................. 100 kg Enzymer: enzympreparat. ej annorstädes nämnda eller inbegripna ......................................

fri 15:50

300:— l00:— fri

15:50

fri

40: 40 9'7r

9.8 % 15:50

fri

Prop. 1979/80z24. Del A

43

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstic- kor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

[. Detta kapitel omfattar ej isolerade kemiskt definierade föreningar andra än såda—

na

som är nämnda i anm. 2 a och b nedan.

2. Uttrycket "varor av brännbara ämnen" i nr 36.08 skall anses tillämpligt endast för a. metaldehyd. hexametylentetramin och liknande ämnen föreliggande i former (t.ex. tabletter. stavar eller liknande former) för användning som bränsle: bränslen på basis av alkohol och liknande beredda bränslen i fast form eller i

b.

C.

36.0]

36.02 36.04

36.05

pastaform:

flytande bränslen (t.ex. bensin) av sådana slag som användes i cigarettändare o.d.. i behållare rymmande högst 300 ch'. tjärfacklor. braständare o.d.

Krut:

A. svartkrut ..................................... B. andra slag .................................... Beredda sprängämnen ............................ Stubin: tändhattar. rivtändare. sprängkapslar och lik- nande tändmedel:

A. svartkrutsstubin .............................. B. annan stubin .................................. C. andra slag .................................... Pyrotekniska artiklar (t. ex. fyrverkeripjäser. knalldo-

sor, vissa parathnerade remsor. regnraketer): A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livrädd- ningsändamål ................................. B. andra slag ....................................

36.06 Tändstickor (med undantag av bengaliska tändstic- kor) ..................................... l00 kg' 36.08 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legering-

ar i alla former; varor av brännbara ämnen ..........

3.8% 8,6% 8,6%

3,8% 8.6% fri

fri 6,9%

fri

' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefrntligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. l979/80: 24. Del A 45

37 kap. Varor för foto- eller kinobruk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej avfall och skrot. 2. Nr 37.08 skall anses tillämpligt endast för: &. kemiska produkter utgörande blandningar för fotobnik (t. ex. ljuskänsliga emulsioner. framkallare och fixeringsmedel); b. oblandade produkter lämpliga för fotobruk. föreliggande i avdelade doser el- ler i detaljhandelsförpackningar i bruksfärdigt skick. Numret är ej tillämpligt för fotoklister. lacker och liknande produkter.

37.0] Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm. ljuskäns-

liga, oexponerade, av annat material än papper. papp

eller vävnad ..................................... fri 37.02 Film i rullar. ljuskänslig. oexponerad. även perforerad fri

37.03 Papper. papp och väv. ljuskänsliga. även exponerade men ej framkallade: A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne fri B. andra slag: l. papper och papp ........................... 3,8% 2. väv ....................................... 4,7% 37.04 Plåtar och film. ljuskänsliga, exponerade men ej fram- kallade. negativa eller positiva ..................... fri 37.05 Plåtar. operforerad film och perforerad film (annan än kinofilm). exponerade och framkallade. negativa eller positiva ......................................... fri 37.07 Kinofilm. med eller utan ljudspår eller med enbart ljudspår. exponerad och framkallad. negativ eller posi- tiv: A. kinofilm med enbart ljudspår ................... fri B. annan kinofilm: l. negativ film. ävensom positiv film avsedd att an- vändas uteslutande för kopiering ............. fri 2. andra slag .......................... 100 kg 387: 50 37.08 Kemiska produkter och blixtljuspreparat av sådana slag och i sådana former som är lämpliga för fotobruk: A. ljuskänslig kollodiumemulsion .................. 7,'3% B. andra ........................................ fri

Prop. 1979/80:24. Del A 47

38 kap. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

]. Detta kapitel omfattar ej:

a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar

med undantag av följande: I. konstgjord grafit (nr 38.0l);

2. desinfektionsmedel. insekts— och svampbekämpningsmedel. råttgift, ogräs- bekämpningsmedel. groningshindrande medel. tillväxtreglerande medel för växter samt liknande produkter. föreliggande i former eller förpack- ningar av sådana slag som är beskrivna i nr 38.1];

3. produkter föreliggande som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber (nr 38. W);

4. produkter nämnda i anm. 2 a. 2 c. 2 d och 2 fnedan; b. blandningar av kemikalier och födoämnen. av sådana slag som användes vid

beredning av livsmedel (i allmänhet nr 2l.07):

c. medikamenter (nr 30.03).

2. Nr 38.19 skall anses inbegripa följande varor. vilka ej skall anses hänförliga till något annat nummer i tulltaxan: a. odlade kristaller (andra än optiska element) av magnesiumoxid eller av halo- genider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller. vägande minst 2.5 g per styck;

. finkelolja;

bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar: stencillack i detaljhandelsförpackningar; smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t.ex. segerkäglor); gips speciellt beredd för dentalbruk; g. kemiska grundämnen enligt 28 kap. (t.ex. kisel och selen). dopade för an- vändning inom elektroniken. i form av skivor. plattor eller i liknande former. även polerade eller överdragna med ett enhetligt epitaxialskikt.

99-97

:")

38.0] Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av

grafitsuspensioner i olja ............................ fri 38.03 Aktiverat kol; aktiverade naturliga mineraliska pro-

dukter; djurkol. inbegripet använt djurkol ........... fri 38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra ....... fri- 38.06 lndunstad sulfitlut ................................ fri 38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener.

framställda genom destillation eller annan behandling av barrträ (t. ex. balsamterpentin. extraherad terpentin och sulfatterpentin); rå dipenten: rå cymen (rå cymol);

"pine oil" (med undantag av terpineolfattig "pine

oil") ............................................ fri 38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra

än hartsestrar inbegripna i nr 39.05; hartssprit och

hartsoljor ....................................... fri 38.09 Trätjära; trätjäroljor (andra än sammansatta lösnings-

och spädningsmedel hänförliga till nr 38.18); trätjärkre- osot; rå metanol: acetonolja; vegetabiliskt beck av alla slag; bryggeriharts och liknande produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck: kämbindemedel på basis av naturliga hartsanade produkter .......... fri

Prop. 1979/80z24. Del A

38. ll Desinfektionsmedcl. insekts- och svampbekämpnings-

medel. råttgift. ogräsbekämpningsmedel, gronings- hindrande medel. tillväxtreglerande medel för växter samt liknande produkter. föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller som utformade artiklar (t. ex. band. ve- kar och ljus. preparerade med svavel. samt flugpapper)

38. I2 Beredda glätt-. appretur- och betmedel av sådana slag

38.

38.

38. 38. 38.

38.

som användes inom textil-. pappers- eller läderindu- strin eller inom liknande industrier: A. glätt- och appreturmedel baserade på stärkelse eller stärkelseprodukter: l. i detaljhandelsförpackningar. vägande per styck högst 1 kg netto ............................

2. andra: a. innehållande mer än 20% stärkelse eller stär- kelseprodukter ................... 100 kg b. andra ...................................

B. andra slag .................................... l3 Betmedcl för metaller; flussmedel och andra preparat. utgörande hjälpmedel vid lödning eller svetsning: pul- ver och pastor för lödning eller svetsning. bestående av metall och andra ämnen: preparat av sådana slag som användes för fyllning eller beläggning av svetstråd eller svetselektroder .............................. I4 Preparat för motverkande av knackning. oxidation. korrosion eller hartsbildning. viskositetshöjande pre- parat och liknande beredda tillsatsmedel för mineralol- jor ............................................. l5 Beredda vulkningsacceleratorer .................... 16 Beredda närsubstrat för odling av mikroorganismer l7 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater: brandsläckningsbomber ........................... .l8 Sammansatta lösnings— och spädningsmedel för lacker

_ eller liknande produkter .......................... 19 Kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter). ej annorstädes nämn— da eller inbegripna: restprodukter från kemiska eller närstående industrier. ej annorstädes nämnda eller in- begripna: A. naften- och sulfonaftensyror samt till nr 34.02 ej hänförliga alkalisalter av dessa syror ............ B. beredda katalysatorer: beredda antioxidanter för gummiindustrin ............................... C. icke sintrade blandningar innehållande metallkarbi- der. för framställning av hårdmetall ............. D. murbruk. även hydrauliskt eller eldfast ..........

48

8,2%

8,2%

40:40 9% 8.2%

2,4%

fri fri fri

fri

fri

fri fri

Prop. 1979/80:24. Del A

E. gasvatten och gasreningsmassa; elektrodmassa och andra blandningar av kol. koks och beck. inbegri- pet förkoksad dylik massa; block. plattor. stänger

o.d. av kol ...................................

F. restprodukter från kemiska eller närstående indust—

rier ..........................................

G. kämbindemedel innehållande stärkelse eller stär- kelseprodukter: ]. innehållande mer än 20% stärkelse eller stärkel-

seprodukter ......................... 100 kg

2. andra .....................................

H. blandningar. ej hänförliga till A—G. bestående av oorganiska ämnen (t.ex. mineraliska produkter. oorganiska kemikalier. glas- eller metallpulver). med undantag av blandningar i förpackningar vä- gande per styck högst 10 kg brutto:

belägges med tull som den beståndsdel vars tull- sats medför högsta tullen. dock högst l0,5 %; hänsyn skall dock ej tagas till ringa mängd äm- nen som ej väsentligen inverkar på varans be- skaffenhet

lJ. blandade alkylbensener och blandade alkylnafta- lener; kisel. dopad för användning i elektroniken, i skivor eller plattor eller liknande former .......... K. andra slag ....................................

4 Riksdagen [979/80. Nr 24. DeIA

49

fri

fri

40: 40 9%

9,8% 10,5%

Prop. 1979/80:24. Del A

39 kap. Plaster (inbegripet konsthartser. cellulosaestrar och cellulo- saetrar); varor därav

Anmärkningar

|. Detta kapitel omfattar ej:

a. brons- och färgfolier enligt nr 32.09: b. konstgjorda vaxcr (nr 34.04); c. syntetiskt gummi enligt definition i 40 kap. samt varor därav: d. sadelmakeriarbeten (nr 42.0l ) samt reselfekter. handväskor och andra artiklar hänförliga till nr 42.02;

6. flätor. korgmakeriarbeten och andra artiklar hänförliga till 46 kap.: f. varor hänförliga till elfte avd. (textilvaror); g. skodon. huvudbonader. paraplyer. parasoller. promenadkäppar. piskor och ridspön samt delar därtill ävensom andra artiklar hänförliga till tolfte avd.: h. bijouterivaror hänförliga till nr 71. lb; l_|. artiklar hänförliga till sextonde avd. (maskiner samt mekaniska och elektriska apparater); k. delar till luftfartyg eller fordon. hänförliga till sjuttonde avd.: optiska element av plast. glasögoninfattningar. ritinstrument och andra artik- lar hänförliga till 90 kap.; . artiklar hänförliga till 9l kap. (t.ex. urfoder och boetter): musikinstrument och delar därtill samt andra artiklar hänförliga till 92 kap.: möbler och andra aniklar enligt 94 kap.: - . borstar. penslar och andra aniklar hänförliga till 96 kap.; aniklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker. spel och sportaniklar): knappar, blixtlås. kammar. munstycken och skaft till rökpipor. cigarettmun- stycken 0. d.. delar till termosflaskor o. d.. reservoarpennor. kulpcnnor. stiftpennor och andra artiklar hänförliga till 98 kap. . Nr 39.01 och 39.02 skall anses tillämpliga endast för varor som framställts genom kemisk syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar: a. plaster. inbegripet konsthanser; b. silikoner; c. resoler. flytande polyisobuten och liknande konstgjorda polykondensations- och polymerisationsprodukter. 3. Nr 39.0] —39.06 skall anses tillämpliga endast för produkter i följande former:

a. vätskor och pastor (inbegripet emulsioner. dispersioner och lösningar): b. block. stycken. pulver (inbegripet press- och sprutmassor). korn. flingor o. d.: c. enfibertråd med ett största tvärmätt av mer än | mm: sömlösa slangar och rör samt stavar. stänger och strängar. även ytbehandlade men ej på annat sätt be- arbetade; d. plattor. duk. film. folier och remsor (andra än sådana som tulltaxeras enligt nr 5l.02 med tillämpning av anm. 4 till Sl kap.). även tryckta eller på annat sätt ytbehandlade, oskuma eller nedskuma till kvadratisk eller rektangulär form men ej vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruks- färdiga aniklar); e. avfall och skrot. Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a. b och e upptagna formema.

reggae

IJ

39.01 Kondensations-. polykondensations- och polyaddi- tionsprodukter (inbegripet linjära produkter). även modifierade eller polymeriserade (t.ex. fenoplaster. aminoplaster. alkyder. polyallylestrar och andra omät— tade polyestrar. silikoner):

A. obearbetade .................................. 9.7% B. andra slag ................................ l2.7%

Prop. 1979/80: 24. Del A

39.02 Polymerisations- och sampolymerisationsprodukter (t.ex. polyeten. polytetrahalogeneten. polyisobuten. polystyren. polyvinylklorid. polyvinylacetat. polyvi- nylkloridacetat och andra polyvinylderivat. polyakryl- syra- och polymetakrylsyraderivat. kumaroninden- hartser):

A. obearbetade .................................. _B. andra slag ....................................

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra cellulosaestrar. cellulosaetrar och andra kemis- ka cellulosaden'vat. även mjukgjorda (t. ex. kollodium. celluloid); vulkanfiber: A. obearbetade:

[. cellulosaacetat. cellulosapropionat. cellulosabu- tyrat och blandestrar därav. utan tillsats av and— ra ämnen ..................................

2. andra .....................................

B. andra slag:

|. cellulosanitrat ..............................

2. vulkanfiber ................................

3. andra:

3. plattor. duk och remsor med en tjocklek av l.5 mm eller däröver ..................... b. plattor. duk. film, folier och remsor. lamine- rade med annat ämne än plast. ej hänförliga till a ...................................

c. andra: a. avsedda att användas uteslutande för till- verkning av ljuskänslig film ............ ,B. konsttarmar .......................... 7. andra ................................

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein och härdat ge- latin):

A. konsttarmar .................................. B. andra slag .................................... 39.05 Naturhartser modifierade genom utsmältning; konst-

hartser erhållna genom förestring av naturhartser eller hartssyror (hartsestrar): kemiska derivat av naturgum- mi (t.ex. klorkautschuk. hydroklorkautschuk. oxi- kautschuk. cyklokautschuk): A. obearbetade .................................. B. andra slag .................................... 39.06 Andra högmolekylära polymerer. konsthartser och plaster. inbegripet alginsyra samt salter och estrar där- av; linoxyn: A. obearbetade: l. alginsyra samt salter och estrar därav; växtslem. företrat. förestrat eller på annat sätt modifierat .

9.7% 12,7%

fri 9.7%

fri 3.8% fri

12%

fri 9.7% 12.7%

10.7% fri

73% 9.4%

- fri

Prop. 1979/80: 24. Del A

2. stärkelse. företrad. förestrad eller på annat sätt modifierad:

a. innehållande mer än 20% stärkelse

eller stärkelseprodukter ........... IOO kg

b. annan ..................................

3. andra .....................................

B. andra slag ....................................

39.07 Varor av material av sådana slag som är nämnda i nr

3901—3906: A. stenciler ..................................... B. andra ........................................

53

40:40

9% 7.3 % 9.4%

S% l2.7%

Prop. 1979/80: 24. Del A 55

40 kap. Naturgummi, syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Anmärkningar

h)

Där ej annat är föreskrivet förstås i hela taxan med ordet "gummi" följande produkter. även vulkade (mjukgummi eller hårdgummi): naturgummi. balata. guttaperka och liknande naturliga produkter. syntetiskt gummi. faktis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter. Detta kapitel omfattar ej följande produkter av gummi och textilvara, vilka i allmänhet hänföres till elfte avd.: a. trikåväv och andra trikåvaror. elastiska eller gummibehandlade (andra än dn'v- och transportremmar av gummigehandlad tn'kåväv. enligt nr 40.10); andra elastiska vävnader samt aniklar därav; b. brandslangar och liknande slangar av textilmaterial. invändigt belagda med gummi eller försedda med foder av gummi (nr 59.15); c. textilvävnader (med varp och inslag). andra än varor enligt nr 40.10. impregne- rade, överdragna. belagda eller laminerade med gummi: vägande högst 1 500 g/m2; eller vägande mer än 1500 g/mzoch innehållande mer än 50 viktprocent textilma- tcrial; samt artiklar tillverkade av sådana vävnader; d. filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial. samt artiklar därav; e. fiberduk och liknande duk av garn impregnerade eller överdragna med gummi eller i vilka gummi utgör bindemedlet, oavsett vikten per m”. samt artiklar därav; f. vävnadsliknande varor bestående av parallellt ordnade trådar av textilmate- rial, sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per mz. samt artiklar därav. Plattor. duk och remsor av cellgummi, skumgummi eller svampgummi i förening med textilvävnad. filt. fiberduk (inbegripet liknande duk av garn) eller liknande textilvara samt artiklar därav skall dock tulltaxeras enligt 40 kap.. under förut- sättning att textilvaroma utgör endast förstärkning. . Följande artiklar omfattas ej heller av detta kapitel:

a. skodon och delar därtill. hänförliga till 64 kap.: b. huvudbonader och delar därtill (inbegripet badmössor). hänförliga till 65 kap.; c. mekaniska eller elektriska maskiner och apparater samt delar därtill (inbegri- pet elektrisk materiel av alla slag) av hårdgummmi, hänförliga till sextonde avd.; d. artiklar hänförliga till 90. 92, 94 eller 96 kap.; e. aniklar hänförliga till 97 kap. (andra än idrottshandskar och varor hänförliga till nr 40.11); f. knappar, kammar. skaft till rökpipor. reservoarpennor. kulpennor och andra aniklar hänförliga till 98 kap. . l anm. [ till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 skall uttrycket "synte-

tiskt gummi" anses tillämpligt för: a. omättade syntetiska ämnen som genom vulkning med svavel kan irreversibelt överföras till icke terrnoplastiska ämnen och vilka. när de på detta sätt vulkas optimalt (utan tillsats av andra ämnen. såsom mjukningsmedel, fyllmedel eller förstärkningsmedel som ej är nödvändiga för bildningen av bryggbindningar). kan bilda ämnen. som vid en temperatur mellan 18" och 29” C ej brister då de sträckes till tre gånger sin ursprungliga längd och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom fem minuter återgår till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden. Bland sådana ämnen märkes cis-polyisopren (IR). polybutadien (BR). polyklor- butadien (CR). polybutadien-styren (SBR). polyklorbutadienakrylnitril (NCR). polybutadien-akrylnitril (NBR) och butylgttmmi (11R); ' b. tioplaster (TM);

. naturgummi modifierat genom inympning eller inblandning av plast. depoly- meriserat naturgummi samt blandningar av omättade syntetiska ämnen med mättade syntetiska högpolymerer. under förutsättning att alla ovannämnda produkter uppfyller villkoren beträffande vulkning. töjning och återhämtning i a ovan. 0

Prop. 1979/80:24. Del A 56

5. Nr 40.01 och 40.02 skall ej anses tillämpliga för: a. naturlig eller syntetisk gummilatex (inbegripet förvulkad gummilatex) försatt med vulkmedel. vulkningsacceleratorer. fyllmedel. förstärkningsmedel, mjuk- ningsmedel. färgämnen (andra färgämnen tillsatta enbart för indentifieringsän- damål) eller något annat ämne; latex. endast stabiliserad eller koncentrerad. samt värmekänslig och elektro- positiv latex skall dock tulltaxeras enligt nr 40.01 eller 40.02, alltefter beskaf- fenheten; b. gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (med eller utan tillsats av mineralolja) eller kiseldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja) eller som efter koaguleringen försatts med annat ämne än gummi: c. blandningar av produkter nämnda i anm. 1 till detta kapitel med eller utan tillsats av annat ämne.

6. Tråd. helt av mjukgummi, med största tvärrnått av mer än 5 mm. skall (oavsett tvärsnittets form) tulltaxeras som remsor, stänger eller strängar. hänförliga till nr 40.08.

7. Nr 40.10 skall anses inbegripa driv- och transportremmar av textilvävnad. im- pregnerad. överdragen. belagd eller laminerad med gummi. eller tillverkad av textilgarn. impregnerat eller överdraget med gummi.

8. För tillämpning av nr 40.06 gäller att förvulkad gummilatex skall anses utgöra ovulkad gummilatex. För tillämpning av nr 4007—4014 gäller att balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, faktis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter skall anses utgöra mjukgummi även om de är ovulkade.

9. 1 nr 40.05. 40.08 och 40.15 skall orden "plattor", "duk" och ”remsor" anses tillämpliga endast för plattor. duk och remsor (även försedda med tryck eller på annat sätt ytbehandlade) som ej tillformats eller på annat sätt bearbetats. samt för kvadratiska eller rektangulära artiklar skurna därur. ej vidare bearbetade. 1 nr 40.08 skall orden "stänger" och "strängar" och i nr 40.15 orden "stänger" och "rör" anses tillämpliga även för produkter av detta slag. som nedskun'ts till viss längd eller ytbehandlats men som ej bearbetats på annat sätt.

I Rågummi

40.01 Naturlig gummilatex. även med tillsats av syntetisk gummilatex; förvulkad naturlig gummilatex; natur- gummi, balata, guttaperka och liknande naturliga pro-

dukter .......................................... fri 40.02 Syntetisk gummilatex; förvulkad syntetisk gummila-

tex; syntetiskt gummi; faktis framställd av oljor ..... fri 40.03 Gummiregenerat ................................. fri 40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hård- gummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, använd- bart endast för återvinning av gummi; pulver framställt av avfall eller skrot av annat gummi än hårdgummi . . fri

ll Ovulkat gummi

40.05 Plattor. duk och remsor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi. andra än rökt arkgummi och kräppgummi enligt nr 40.01 eller 40.02; kom av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi. färdigblan- dat för vulkning; förrådsblandningar bestående av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, före eller efter koaguleringen försatta antingen med kimrök (med eller utan tillsats av mineralolja) eller med

Prop.

40.06

1979/80: 24. Del A

kiseldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja), oav- sett varans form: A. förrådsblandningar ........................... B. andra slag ................................... Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi. inbegripet gummilatex. i andra former eller tillstånd (t.ex. strängar och rör. lösningar och dispersioner); varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t.ex. överdraget eller impregnerat textilgarn; ringar och rondeller): A. överdraget eller impregnerat textilgarn: belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna eller icke impregnerade garn B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi i förening med annat material C. andra slag ...................................

III Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07

40.08

40.09

40.10 40.11

40.12

40.13

40.14

Tråd och rep av mjukgummi. även med överklädnad av textilmaterial, samt textilgarn, överdraget eller impreg- nerat med mjukgummmi: A. tråd av mjukgummi. utan överklädnad .......... B. andra slag ................................... Plattor. duk, remsor. stänger och strängar, av mjuk- gummi: A. stänger och strängar .......................... B. andra slag ................................... Rör och slangar av mjukgummi: A. spiral- och pansarslangar: ..................... B. andra ....................................... Driv- och transportremmar av mjukgummi .......... Ringar. däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och fälgband. av mjukgummi. för alla slags hjul: A. massiva ringar ............................... B. andra .......................................

Hygieniska och farmaceutiska artiklar (inbegripet di- nappar) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi: A. preventivmedel .............................. B. andra ....................................... Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (inbegripet handskar). för alla ändmål, av mjukgummi:

A. handskar .................................... B. andra ....................................... Andra varor av mjukgummi ............. . .........

57

fri 3,8%

4,7% 3,8%

fri 9%

5,6% 7.3%

6,7% 7.7% 9%

7.3 %

9%,

dock minst 70:— per 100 kg

1,8% 2,4%

4.7% 6,9% 4,7%

Prop. 1979/80: 24. Del A 58

IV Hårdgummi (ebonit); varor därav

40. 15 Hårdgummi (ebonit), obearbetat; plattor. remsor.

stänger och rör av hårdgummi; avfall. skrot och pulver av hårdgummi: A. avfall, skrot och pulver ........................ fri B. andra slag ................................... 3.8% 40.16 Andra varor av hårdgttmmi (ebonit) ................ 3,8%

Prop

. 1979/80z24. Del A 59

41 kap. Oberedda hudar och skinn (andra än pälsskinn) samt läder

Anmärkningar

1. De a. b.

C.

tta kapitel omfattar ej: avklipp och liknande avfall av Oberedda hudar och skinn (nr 05.05 eller 05.15): fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun. hänför- liga till nr 05.07 eller 67.01; hudar och skinn med hårbeklädnad. oberedda. garvade eller på annat sätt be- redda (43 kap.); följande varor skall dock tulltaxeras enligt nr 41 .01. nämligen oberedda. med hårbeklädnad försedda hudar och skinn av nötkreatur. buffel och hästdjur. av får och lamm (med undantag av persian. astrakan. karakul och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt. kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get och killing (med undantag av yemenget. mongolget och tibetget eller -killing). av svin (inbegripet navelsvin). ren. gems. gasell. hjort. älg. rådjur och hund.

2. I hela tulltaxan skall med ordet "konstläder" förstås endast material av sådant slag som är omnämnt i nr 41.10.

41.01

41.02

41.03

41.04

41.05

541.06 141023 41.09

|4l.10

Oberedda hudar och skinn (färska, saltade. torkade. picklade eller kalkade). även spaltade. inbegripet får- skinn med ull .................................... fri Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur. med undan- tag av läder hänförligt till nr 41 .06 eller 41.08: A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare

garvning ..................................... fri B. andra slag .................................... 5,6% Läder av får och lamm, med undantag av läder hänför-

ligt till nr 41.06 eller 41.08: A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare

garvning ..................................... fri B. andra slag .................................... 5,6% Läder av get och killing. med undantag av läder hänför- ligt till nr 41 .06 eller 41.08: A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare

garvning ..................................... fn" B. andra slag .................................... 5.6% Andra slag av läder. med undantag av läder hänförligt till nr 41 .06 eller 41 .08: A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare

garvning ..................................... fri B. andra slag ................................... 5,6% Sämskläder ..................................... 5,6% Lackläder och imiterat lackläder; metalliserat läder .. 5.6% Avklipp och annat avfall av läder. konstläder eller:-lei”- gament. olämpligt för tillverkning av lädervaror; läder- pulver .......................................... fri Konstläder på basis av läder eller läderfibrer. i plattor. skivor eller rullar ................................ 5.6%

Prop. 1979/80: 24. Del A 61

42 kap. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. steril kirurgisk katgut och liknande sterilt suturmaterial (nr 30.05); b. beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (med undantag av handskar). fod- rade med pälsskinn eller konstgjord päls eller med beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls på utsidan. ej utgörande endast besättning (nr 43.03 eller 43,04):

. nätkassar enligt elfte avd.; . aniklar hänförliga till 64 kap.:

huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.; piskor, ridspön och andra aniklar enligt nr 66.02; strängar, skinn till trummor och liknande instrument samt andra delar till musikinstrument (nr 92.10); möbler och delar till möbler (94 kap.); . artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker. spel och sportartiklar); . knappar (inbegripet kragknappar. manschettknappar, tryckknappar o.d.) samt ämnen och delar till sådana artiklar. hänförliga till nr 98.01 eller 71 kap. 1: 1. Flaskor. borstar. saxar och andra föremål. som är avsedda för och anges till förtullning gemensamt med reseffekter. necessärer eller liknande aniklar. tulltax- eras tillsammans med dessa artiklar.

2. Uttrycket "beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder" i nr 42.03 skall anses tillämpligt för bl. a. handskar (inbegripet idrotsshandskar), förkläden och andra skyddskläder, hängslen, bälten, sabelkoppel och armband. inbegripet urann- band.

77:23 qo 72." a_n

42.01 Sadelmaken'arbeten (t. ex. sadlar, seldon. halsband. draglinor och knäskydd) av alla slags material och för alla slags djur ................................... 6,4% 42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor. hattaskar, natt- säckar och ryggsäckar), shoppingväskor. handväskor. skolväskor, portföljer, plånböcker, portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt fodral, etuier och askar (för t.ex. vapen, musikinstrument, kikare, smycken, flaskor. kragar, skodon eller borstar) och liknande förvaringspersedlar, av läder, konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textilvara:

A. handväskor .................................. 9%, dock högst

550:— per

100 kg

B. andra ....................................... 9%

42.03 Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder, av läder eller konstläder: A. handskar .................................... 9,8% B. kläder ....................................... 7% C. andra ....................................... 6,4%

Prop. l979/80:24. Del A 62

42.04 Varor av läder eller konstläder. av sådana slag som användes i maskiner. apparater eller mekaniska red- skap eller för annat tekniskt ändamål ............... 6.4 ',72- 42.05 Andra varor av läder eller konstläder ............... 6.4 % 42.06 Varor tillverkade av tarmar. guldslagarhinna, blåsor eller senor ...................................... fri

Prop. 1979/80:24. Del A 63

43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls; varor därav

Anmärkningar

1. I hela tulltaxan skall. med undantag för oberedda pälsskinn enligt nr 43.01 . ordet "pälsskinn" anses tillämpligt för garvade eller på annat sätt beredda hudar och skinn med hårbeklädnad. av alla slags djur.

Detta kapitel omfattar ej: a. fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun. hänför- liga till nr 05.07 eller 67.01;

b. oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad. av sådana slag som är hänförli- ga till 41 kap. (se anm. 1 c till 41 kap.); c. handskar bestående av läder och pälsskinn eller av läder och konstgjord päls (nr 42.03): d. aniklar hänförliga till 64 kap.; e. huvudbonader och delar dänill. hänförliga till 65 kap.; f. aniklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker. spel och sportartiklar).

3. Med uttrycket "tavlor. kors eller liknande former" i nr 43.02 förstås pälsskinn el- ler delar därav (med undantag av s.k. utryckta skinn). hopsydda till kvadratiska. rektangulära. korsformade eller trapetsformade stycken utan förening med annat material. Andra hopfogade skinn. som är färdiga för omedelbar användning (eller som endast behöver klippas för att bli färdiga för användning). samt skinn och delar av skinn. hopsydda till kläder eller till delar eller tillbehör till kläder eller till andra artiklar. hänföres till nr 43.03. '

4. Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (med undantag av sådana som är ute— slutna genom anm. 2). fodrade med pälsskinn eller konstgjord päls eller med be- klädnad av pälsskinn eller konstgjord päls på utsidan. ej utgörande endast besätt- ning. skall tulltaxeras enligt nr 43.03 eller 43.04 alltefter beskaffenheten.

5. I hela tulltaxan förstås med uttrycket "konstgjord päls" sådana imitationer av pälsskinn som består av ull. hår eller andra fibrer fastklistrade eller fastsydda på läder. vävnad eller annat material, men ej imitationer av pälsskinn erhållna ge- nom vävning (t.ex. nr 58.04).

43.01 Pälsskinn. oberedda .............................. fri 43.02 Pälsskinn. garvade eller på annat sätt beredda. inbegri- pet pälsskinn hopfogade till tavlor. kors eller liknande former; bitar och avklipp av pälsskinn. garvade eller på annat sätt beredda. inbegripet huvuden, tassar. svansar o.d. (ej sydda): A. lösa pälsskinn. ävensom bitar och avklipp av päls— I»)

skinn ........................................ 2.8 % B. pälsskinn. hopfogade till tavlor. kors eller liknande former ....................................... 3.8 % 43.03 Varor'av pälsskinn: A. handskar ..................................... 6,4% B. andra ........................................ 7% 43.04 Konstgjord päls och varor tillverkade därav: A. konstgjord päls ............................... 7,3 % B. varor tillverkade av konstgjord päls ............. 1 1.5 %

Prop. 1979/80z24. Del A 65

44 kap. Trä och varor av trä; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

3.

Tape—...Oer

":l? =5.—'?rt=::rq=

PJ

en

trä av sådant slag som användes främst för framställning av parfymer. farma- ceutiska produkter. insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07): . trä av sådant slag som användes främst vid färgning eller garvning (nr 14.05):

aktiverat kol (nr 38.03); . varor hänförliga till 46 kap.;

skodon och delar därtill. hänförliga till 64 kap.: varor hänförliga till 66 kap. (t. ex. paraplyer och promenadkäppar samt delar därtill); varor hänförliga till nr 68.09: . bijouterivaror hänförliga till nr 71.16: . varor hänförliga till sjuttonde avd. (t.ex. vagnmakcriarbeten):

varor hänförliga till 91 kap. (t. ex. ur och urfoder); musikinstrument och delar därtill (92 kap.); . delar till eldvapen (nr 93.06"): . möbler och delar därtill. hänförliga till 94 kap:

aniklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker. spel och sportartiklar); . rökpipor o.d. samt delar därtill. knappar. blyertspennor och andra aniklar.

hänförliga till 98 kap. Med uttrycket "specialbehandlat trä" i detta kapitel förstås trä som underkastats

kemisk eller fysikalisk behandling (som då det gäller varor bestående av flera sammanlimmade lager går längre än den behandling som behövs för att erhålla god sammanhållning) och som därigenom erhållit ökad densitet eller hårdhet jämte förbättrad mekanisk styrka eller motståndskraft mot kemisk eller elektrisk påverkan.

3. Nr ski 44.19—44.28 skall anses tillämpliga för artiklar av träfiberskivor och liknande vor. kryssfaner. cellplattor. specialbehandlat trä eller konstgjon trä i samma utsträckning som de är tillämpliga för artiklar av trä.

4. Nr 44.25 skall ej anses tillämpligt för verktyg och redskap i vilka blad. egg. bear- betande yta eller annan verksam del består av metall.

44.01

44.02 44.03

44.04

44.05

44.07 44.09

Brännved i form av stockar. kubbar. vedträn. kvistar eller risknippen; träavfall. inbegripet sågspån ........ fri Träkol (inbegripet kol av nötskal). även briketterat fri Virke. obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan ............................................ fri Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor men ej vidare bearbetat ............................... fri Virke. sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor men ej vidare bearbetat. med en tjocklek överstigande 5 mm ............................... fri Järnvägs- och spårvägssliprar av trä ................ fri Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och stö- rar av trä. tillspetsade men ej sågade i längdriktningen; träspån av sådana slag som användes för tillverkning av korgar. askar, siktar o.d.; trätråd: flis och spån av trä för tillverkning av pappersmassa. spånskivor o.d.; träspån av sådana slag som är lämpliga att användas vid tillverkning av ättika eller för klaming av vätskor; träkäppar. grovt tillformade men ej svarvade, böjda el-

5 Riksdagen [979/80. Nr 24. Del A

Prop.

44.11

3.13

44.|4

44.15

44.17 44.18

44.19

44.20 44.21

44.22

44.23

44.24 44.25

1979/80: 24. Del A

ler på annat sätt bearbetade. lämpliga för tillverkning av promenadkäppar. paraplyskaft. verktygsskaft o.d. Träfiberskivor och liknande skivor av annat vegetabi— liskt material än trä. även innehållande naturharts. konstharts eller andra organiska bindemedel . . 100 kg Träull och trämjöl ................................ Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav). hyv- lat, spontat. falsat. fasat. försett med pärlstav. mittstav e.d.. men ej vidare bearbetat: A. parkettstav ................................... B. annat ........................................ Virke. Sagal i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor men ej vidare bearbetat. med en tjocklek av högst 5 mm: faner med en tjocklek av högst 5 mm .. . . Kryssfaner. lamellträ och liknande skiktträ (inbegripet fanerade skivor); trä med inläggningar: A. kryssfaner ................................... B. andra slag .................................... Cellplattor av trä. även belagda med oädel metall .. . . Specialbehandlat trä i skivor. block e. d. ............ Konstgjort trä. framställt genom agglomerering av trä- spån, sågspån, trämjöl eller annat vedartat avfall med naturhartser. konsthanser eller andra organiska binde- medel. i skivor. block e. d. ........................ Profilerade trälister. inbegripet profilerade golvlister och andra profilerade bräder ...................... Ramar av trä för tavlor. fotografier. speglar c. d. ..... Kompletta packlädor. förpackningsaskar. häckar. cy- lindriska tunnor. ej hänförliga till nr 44.22. samt liknan- de förpackningar. av trä: A. varor. bestående huvudsakligen av skivor hänförli- ga till nr 44.11 ................................ B. andra slag ...................... '. ............. Fat. tunnor. kar. baljor. ämbar och andra tunnbinderi- arbetcn samt delar därtill. av trä. inbegripet tunnstav . Timmermansarbeten och byggnadssnickerier (inbegri- pet monterade eller monteringsfärdiga byggnader samt sammansatt parkettstav): A. varor bestående huvudsakligen av skivor hänförli- ga till nr 44.11 ................................ B. andra slag: 1. sammansatt parkettstav ..................... 2. andra ..................................... Hushållsutensilier av trä .......................... Verktyg och redskap. infattningar. handtag och skaft till verktyg eller redskap. borstträn samt borst- och kvastskaft. av trä; skoläster och skoblock av trä: A. verktyg och redskap. infattningar. handtag och

66 fri

2: 30 fri

23% fri

3.870 18%

3.8 % fri

: .8 '70

3 .8 %

2 .8 ';';.- fri 4.7 '.??-

Prop. 1979/80z24. Del A

44.26 44.27

44.28

skaft till verktyg eller redskap. borstträn samt borst- och kvastskaft:

1. av hickory .................................

2. av annat träslag ............................ B. skoläster och skoblock:

l. grovt tillformade ämnen . . .. .... . . .. . ........

2. andra slag ................................. Spolar. cops. bobiner. trådrullar o.d.. av svarvat trä Golvlampor. bordlampor och andra belysningsartiklar. av trä; rumsinventarier av trä. ej hänförliga till 94 kap.; skrin. serveringsbrickor, fruktskålar. prydnadsföremål och liknande artiklar. av trä: etuier och fodral för mat- silver. ritbestick eller violiner samt liknande förva- ringspersedlar. av trä; artiklar av trä av sådana slag som användes för personligt bruk och normalt bäres i fickan eller i handväskan samt artiklar av trä för per- sonlig prydnad: delar av trä till i detta nummer nämnda aniklar ......................................... Andra varor av trä ...............................

67

4.7% 4.77!

Prop. 1979/80:24. Del A 69

45 kap. Kork och varor av kork

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. skodon och delar till skodon. hänförliga till 64 kap.". b. huvudbonader och delar till huvudbonader. hänförliga till 65 kap.: c. aniklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker. spel och sportartiklar).

2. Naturkork som grovsågats eller grovskutits till plattor med ungefärligen rätvink- ligt tvärsnitt eller som befriats från det yttre barklagret skall anses hänförlig till nr 45.02 och ej till nr 45.01.

45.01 Naturkork. obearbetad. krossad. granulerad eller ma-

len; korkavfall ................................... fri 45.02 Naturkork i block. plattor. skivor eller remsor. inbe-

gripet kuber och fyrkantiga plattor för tillverkning av

korkar .......................................... fri 45.03 Varor av naturkork ............................... fri 45.04 Presskork (dvs. kork som agglomererats med eller

utan bindemedel) och varor av presskork ........... 3.3 %

Prop. 1979/80: 24. Del A

70

Prop. 1979/80: 24. Del A 71

46 kap. Varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korg- makeriarbeten

Anmärkningar

1. Ordet "flätningsmaterial" i detta kapitel inbegriper halm. vide. pil. bambu. säv. vass. träspån. remsor av vegetabiliska fibrer eller bark. ospunna textilfibrer. en- fibertrad och remsor av plast samt remsor av papper. men däremot cj remsor av läder. konstläder eller filt. människohar. tagel. förgarn och garn av textilmaterial samt enflbertråd och remsor enligt 51 kap. . Detta kapitel omfattar ej: a. bind- och segelgam. tågvirke och linor. även flätade (nr 59.04); 1). skodon och huvudbonader samt delar därtill. hänförliga till 64 eller 65 kap.; c. fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (87 kap.); d. möbler och delar därtill (94 kap. ). 3. Med uttrycket "ilätningsmaterial hopbundet i parallella parter" i nr 46.02 förstås flätningsmaterial som lagts sida vid sida och hopbundits till platta produkter. även med användande av textilgarn. IJ

46.02 Flätor och liknande produkter av flätningsmaterial. för all slags användning. även sammanfogade till band: flätningsmaterial hopbundet i parallella parter eller vävt till platta produkter. inbegripet mattor och galler- verk: halmhylsor för flaskor: A. av plast ...................................... | |.5 % B. av annat ämne ................................ 4.75??- 46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar. formade direkt av flätningsmaterial; artiklar tillverkade av varor hän- förliga till nr 46.021artiklar av luffa:

A. av plast ...................................... | B. av annat ämne ................................

'JI Nf) x'ö mt

A.— x.!

Prop. 1979/80z24. Del A 73

48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp

Anmärkningar

1

N

4

4

. Detta kapitel omfattar ej: a. brons- och färgolier enligt nr 32.09". b. parfympapper och sminkpapper (nr 33.06); c. tvålpapper (nr 34.01 ). papper impregnerat eller överdraget med rengöringsme- del (nr 34.02) samt cellulosavadd impregnerad med polermedel. putskräm el- ler liknande preparat (nr 34.05); . papper och papp. ljuskänsliga (nr 37.03); pappersförstärkta laminerade plastplattor (nr 3901—3906). vulkanfiber (nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07); f. varor hänförliga till nr 42.02 (t. ex. reseffekter): g. varor hänförliga till något nummer i 46 kap. (varor av flätningsmaterial); h. pappersgam och textilvaror av pappersgam (elfte avd.): ij. slippapper (nr 68.06) samt glimmerblad anbringade på underlag av papper (nr 68.15) (papper överdraget med glimmerpulver skall dock tulltaxeras enligt nr 48.07); k. metallfolier på baksidan förstärkta med papper eller papp (femtonde avd.): !. papper och papp. perforerade. för musikinstrument (nr 92.10); m. varor hänförliga till något nummer i 97 kap. (t. ex. leksaker. spel och sportar- tiklar) eller 98 kap. (t.ex. knappar).' . Om ej annat följer av anm. 3 skall nr 48.01 anses inbegripa papper och papp som underkastats kalandrering. glättning eller liknande efterbehandling. inbegripet anbringande av oäkta vattenmärken. samt papper och papp som färgats eller marmorerats i massan. oberoende av förfaringssättet. Detta nummer är ej till- lämpligt för papper och papp som ytterligare bearbetats. t. ex. försetts med över- drag eller impregnering. . Papper och papp som motsvarar varubeskiivningen i två eller flera av numren 48.01 —48.07 skall tulltaxeras enligt det av dessa nummer som står sist i tulltaxan. . Nr 48.01—48.07 skall ej anses tillämpliga för papper. papp och cellulosavadd: a. i remsor eller rullar med en bredd ej överstigande 15 cm; b. i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) ej har någon sida större än 36 cm; c. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär. Handgjort papper med alla råkanter kvarsittande tulltaxeras dock. om ej annat följer av anm. 3. enligt nr 48.01. oavsett form och storlek. :1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat. oglättat eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt per rn2 av minst 45 g men ej mer än 55 g och en slip'massehalt. ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermatetialet. som är avsett för tryckning av tidningar. . Uttrycket "papperstapeter och linkrusta" i nr 48.11 skall anses tillämpligt endast för: a. papper i rullar. lämpligt för dekorering av vägar eller tak och utgörande: - papper med en eller två s.k. stadkanter. med eller utan passmärken; eller — papper utan s.k. stadkanter, ytfargat eller mönstertryckt. försett med över- drag eller mönsterprägling. med en bredd av högst 60 cm”. b. bårder. friser och hörn av papper. av sådana slag som användes för dekore- ring av vägar eller tak.

TVO.

6. Nr 48.15 skall anses tillämpligt för bl.a. pappersull. pappersremsor (även vikta eller försedda med överdrag) av sådana slag som användes till flätning samt toa- lettpapper i rullar eller buntar. men ej för sådana aniklar som är nämnda i anm. 7. . Nr 48.21 skall anses tillämpligt för bl.a. kort för statistikmaskiner. perforerade kort av papper eller papp förjacquardmaskiner eller liknande maskiner. pappers— spetsar. hyllremsor. borddukar av papper. servetter. näsdukar. papperspack- ningar. gjutna eller pressade varor av pappersmassa samt tillskärningsmönster. . Papper. papp och cellulosavadd samt varor därav. försedda med sådant bok- stavstryck e. (1. eller med sådant bildtryck. som ej är av endast underordnad be- tydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning. anses som tryckals- ter hänförliga till 49 kap.

Prop. 1979/80:24 . Del A [ Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosavadd). i rullar el- ler ark:

A. tidningspapper ................................

B. grålumppapp och grålumppapper: kondensatorpap-

per ..........................................

C. karbonräpapper ............................... D. andra slag ....................................

48.03 Pergamentpapper. pergamentpapp och smörpapper

samt imitationer därav ävensom pergamyn. i rullar el-

ler ark ..........................................

48.04 Papper och papp. sammansatta (bestående av med bin- demedel förenade skikt). titan överdrag eller impregne- ring. även med invändig förstärkning. i rullar eller ark

48.05 Papper och papp. vågade (även med plana ytskikt). kräppade. plisserade. ntönsterpressade. mönsterpräg-

Iade eller perforerade. i rullar eller ark ..............

48.07 Papper och papp. impregnerade. försedda med över- drag. ytfargade. ytdekorerade eller tryckta (ej utgöran- de tryckalster hänförliga till 49 kap.). i rullar eller ark :. A. papper och papp. impregnerade eller överdragna

med asfalt eller bitumen eller överdragna med gra-

fit (skifferimitation) ...........................

B. papper och papp. linjerade eller rutade men ej för-

sedda med annat tryck .........................

(.". andra slag ....................................

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa ........

74

fri

1.4% 1.9% 2.4% 2,4% 2.4%

2,4 %

2.3 % 2.7% fri

ll Papper och papp, tillskurna till bestämd storlek eller form.. samt varor av papper eller papp

48.10 Cigarettpapper. tillskuret. även i häften; cigaretthyl-

Anni. För cigarettpapper i detaljförpackning och cigaretthyl- sor. Vilka införes i den ordning som avses i l å andra stycket förordningen om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande m.fl. att införa varor tull- och skattefritt. skall. där tullfrihet ej åtnjutes. tull utgå med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställ— nittg av en cigarett.

48.11 Papperstapcter och linkrusta'. s.k. fönsterpapper ..... 48.12 (onvbeläggningsniaterial med botten av papper eller papp. även tillskttret. med eller utan överdrag av lino- leummassa ...................................... 48.13 Karbonpapper och annat kopieringspapper (inbegripet pappersstenciler) samt övertryckspapper. tillskurna. även förpackade i askar ...........................

2.4 9;-

4.7%

Prop.

48.14

48.15

4806

48.18

48.19

48.20

48.21

1979/80: 24. Del A

Brevpapper i block. kuvert. kortbrev. brevkort utan bild samt korrespondenskort: askar. mappar o.d. av papper eller papp. endast innehållande ett sortiment av brevpapper. kuvert c. d. .......................... Annat papper och annan papp. tillskurna till bestämd storlek eller form:

A. kondensatorpapper ............................ B. andra slag .................................... Kartonger. askar. säckar. påsar och andra förpack- ningar. av papper eller papp: kortregisterlådor. brev- korgar och liknande artiklar av sådana slag som vanli- gen användes pä kontor. i butiker e. d.. av papper eller papp ........................................... lx'ontorsböcker. skrivböcker. anteckningsböcker. an— teckningsblock. orderböcker. kvittensböcker. dagböc- ker. skrivunderlägg. samlingspärmar (för lösblad och andra) samt andra liknande artiklar av papper eller papp för skolor. kontor c. d.: provalbum och andra al- bum samt bokpärmar och bokomslag. av papper eller papp ........................................... Etiketter av papper eller papp. även tryckta eller gum- merade ......................................... Bobiner. spolar. cops och liknande artiklar av pappersmassa. papper eller papp (även perforerade el- ler härdade) ..................................... Andra varor av pappersmassa. papper. papp eller cel- lulosavadd ......................................

3 .8 %

1.49"?- 2.8 %

3 .8 %

3.8 %

18%

3.897,-

Prop. 1979/80:24. Del A 77

49 kap. Tryckta böck'er, tidningar, bilder och andra produkter av den grafiska industrin; handskrifter, maskinskrivna texter samt rit- ningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. papper. papp och cellulosavadd samt varor därav. försedda med tryck av en— dast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga använd- ning ( 48 kap.); b. spelkort och andra varor hänförliga till något nummer i 97 kap.:

. konstgraf'iska on'ginalblad (nr 99.02). frimärken. beläggningsstämplar o.d.. hänförliga till nr 99.04. antikviteter med en ålder av över 100 år samt andra ar- tiklar hänförliga till något nummer i 99 kap. . Tidningar och tidskrifter som är bundna på annat sätt än i papper samt satser av tidningar eller tidskrifter omfattande mer än ett nummer i gemensamt omslag skall anses hänförliga till nr 49.01 och ej till nr 49.02.

3. Nr 49.01 skall anses tillämpligt även för: a. samlingar av tryckta reproduktioner av t.ex. konstverk eller teckningar med tillhörande text. föreliggande som paginerade blad i sådan form att de är lämp- liga för bindning i ett eller flera band: b. bildbilagor till samtidigt inkommande böcker: c. tryckta delar till böcker eller broschyrer. i form av hopfogade eller lösa blad eller ark. utgörande kompletta verk eller delar därav och avsedda att bindas eller häftas. Tryckta bilder utan text. i form av ark eller lösa blad. hänföres dock till nr 49.1 1.

4. Nr 49.01 och 49.02 skall ej anes tillämpliga för publikationer utgivna i reklamsyf- te av däri nämnd firma eller för dennas räkning och ej heller för publikationer som främst är avsedda för reklamändamål (inbegripet turistpropaganda). Sådana publikationer skall anses hänförliga till nr 49.11. . Med uttrycket "bilderböcker för barn" i nr 49.03 förstås böcker för barn i vilka bilderna utgör huvudsaken och texten är av underordnad betydelse.

6. Uttrycket "handskrifter och maskinskrivna texter" i nr 49.06 skall även anses in- begripa karbonkopior och kopior på ljuskänsligt papper av handskrifter och ma- skinskrivna texter. Omnämnanden i detta kapitel av olika slags tryckalster inbe— gn'per kopior av dessa framställda med dupliceringsmaskiner.

7. Med uttrycket "vykort" i nr 49.09 förstås kort huvudsakligen bestående av en bild och försedda med postalt tryck. h IJ 'J-

49.01 Tryckta böcker. broschyrer. häften och liknande tryckalster, även i form av enstaka blad ............ fri 49.02 Tidningar och tidskrifter. även illustrerade .......... fri 49.03 Bilderböcker och målarböcker för barn ............. fri 49.04 Musiknoter. tryckta eller handskrivna. även häftade.

bundna eller illustrerade .......................... fri

49.05 Kartor av alla slag. inbegripet atlaser. väggkartor och topografiska kartor. tryckta; tryckta glober (iord- och himmelsglober) .................................. fri 49.06 Kartor. ritningar och teckningar för industriellt. arki- tektoniskt. tekniskt. kommersiellt eller liknande ända- mål. i original eller som reproduktioner på ljuskänsligt papper; handskrifter och maskinskrivna texter ....... fri 49.07 Omakulerade frimärken. beläggningsstämplar o.d.. gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vil- ket de sändes; stämpelpapper: sedlar. aktier. obligatio- ner och liknande värdehandlingar: checkhäften ...... fri

Prop. 1979/80: 24. Del A

49.08 Dekalkomanier .................................. 49.09 Vykort. julkort. gratulationskort o.d.. försedda med bild. oavsett framställningsmetoden. med eller utan ut- styrsel .......................................... 49. lt) Almanackor av alla slag. av papper eller papp. inbegri- pet almanacksblock ..............................

49.1 1 Andra tryckalster. inbegripet tryckta bilder samt foto- grafier ..........................................

fri

fri

Prop.

1979/80: 24. Del A

50 kap. Natursilke

50.01 50.02 50.03

50.04

50.05

50.07

Silkeskokonger. lämpliga för avhaspling, ............ Råsilkc. ej snott eller tvinnat ...................... Avfall av natursilke (inbegripet schappesilke och bou- rettesilke samt silkcskokonger. ej lämpliga för avhasp— ling. och riven lump) ............................. Garn av natursilke. annat än schappesilke och bourcl- tesilke. ej i detaljhandelsuppläggningar ............. Garn spunnet av bourette- eller schappesilke. ej i de- taljhandelsuppläggningar .......................... Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar: gut; imiterad katgut av natursilke ......................

50.09 Vävnader av natursilke:

A. innehållande enbart natursilke .................. B. andra ........................................

79

fri fri

fri

lJ IJ sa

IJ h) x')

IJ ls) &

3.79;- 6.7 %

Prop. 1979/80: 24. Del A

63 kap. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill. res- och sängftltar samt hUshalls- och rumsinredningsartiklar. av textilmaterial (andra än artiklar hänförliga till nr 58.0l. 58.02 eller 58.03). ävensom. oavsett materialet. skodon och hu— vudbonader. under förutsättning att varorna är synbar- ligen begagnade och vid förtullningen föreligger oför- packade eller föreligger i balar. säckar eller liknande förpackningar .................................... 63.02 Lump. inbegripet klipp och liknande avfall av textil- varor (även av bind- och segelgarn. tågvirke och linor)

6 Riksdagen 1979/80. Nr 24. De! A

6.9

fri

81

97

Prop. ]979/80:24. Del A

64 kap. Skodon, damasker o. d.; delar till sådana artiklar

Anmärkningar

1. De tta kapitel omfattar ej:

83

a. skodon utan påsatt sula. av trikå (nr 60.03) eller av annan textilvara (utom filt.

b. c. d.

fiberduk eller liknande duk av garn) (nr 62.05); begagnade skodon hänförliga till nr 63.01; aniklar av asbest (nr 68.13); ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr

90.19);

e. leksaker samt skor med fastsatta skridskor eller rullskridskor (97 kap.). IJ . Ordet "delar" i nr 64.05 och 64.06 skall ej anses inbegripa pligg. skoskyddare.

snörhålsringar. hakar. spännen och prydnader samt snören. tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar (vilka skall tulltaxeras enligt de num- mer till vilka de i och för sig är hänförliga) och ej heller knappar och andra varor hänförliga till nr 98.01. 3. Uttrycket "gummi eller plast" i nr 64.01 skall anses inbegripa vävnad eller annan textilvara utvändigt överdragen eller belagd med gummi eller plast eller med bå- da 64.01

64.02

64.03 64.04 64.05

64.06

dessa material.

Skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast ........................................... Skodon med yttersulor av läder eller konstläder; sko- don (andra än skodon hänförliga till n 64.01) med ytter- sulor av gummi eller plast ......................... Skodon med yttersulor av trä eller kork ............. Skodon med yttersulor av annat material ............ Delar till skodon (inbegripet överdelar. inläggssulor och klackar för fastskruvning) av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar ............................. B. andra slag .................................... Damasker. benläder. benlindor. benskydd och liknan- de artiklar samt delar därtill:

A. av textilmaterial .............................. B. av annat material ..............................

14%

11.5% 8.2%

11.5% 6.4%

Prop. 1979/80:24. Del A 85

65 kap. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. begagnade huvudbonader hänförliga till nr 63.01; b. håmät av människohår (nr 67.04); c. huvudbonader av asbest (nr 68.13): d. dockhattar och andra leksakshattar samt kamevalsartiklar. enligt 97 kap.

2. Nr 65.02 skall ej anses tillämpligt för hattstumpar tillverkade genom sömnad (andra än hattstumpar tillverkade genom hopsyning i spiral av flätade band eller andra band eller remsor).

65.01 Hattstumpar av lilt. varken formpressade eller försed- da med brätte; plana eller cylindriska hattämnen (inbe— gripet uppskuma hattämnen) av filt ................. 991 65.02 Hattstumpar. flätade eller tillverkade av flätade band eller andra band eller remsor. oavsett materialet. var- ken formpressade eller försedda med brätte ......... 9%, 65.03 Filthattar och andra huvudbonader av filt. tillverkade av hattstumpar eller plana hattämnen hänförliga till nr 65.01 . även ofodrade och ogarnerade: A. capeliner av härlilt ............................ 9%- B. andra slag .................................... 99%. dock högst 4: 50 per styck 65.04 Hattar och andra huvudbonader. flätade eller tillverka- de av flätade band eller andra band eller remsor. oav- sett materialet. även ofodrade och ogamerade ....... 9%. dock högst 4: 50 per styck 65.05 Hattar och andra huvudbonader (inbegripet håmät). av trikå eller tillverkade av spetsar. spetsvävnader. filt el- ler annan textilvara i längder (dock ej av band eller remsor). även ofodrade och ogarnerade ............ 10 %. dock högst 5: —— per styck 65.06 Andra huvudbonader. även ofodrade och ogarnerade . 53% 65.07 Svettremmar. foder. skyddsöverdrag. hattstommar. hattställningar (inbegripet hopfällbara ställningar för chapeau-claquer). mösskärmar och hakremmar för hu- vudbonader: A. svettremmar .................................. fri B. andra slag .................................... 5.6%

Prop. 1979/80: 24. Del A 87

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. promenadkäppar o.d. med gradering för mätning (nr 90.16): b. promenadkäppar med skjutvapen eller stilett. förtyngda käppar för använd— ning som slagvapcn o.d. (93 kap.); c. varor hänförliga till 97 kap. (t.ex. Ieksaksparaplyer och leksaksparasollcr). Nr 66.03 skall ej anses tillämpligt för delar och tillbehör av textilmaterial och ej heller. oavsett materialet. för övertyg. tofsar. remmar. paraplyfodral o.d. Sä- dana varor skall tulltaxeras för sig även om de anges till förtullning gemensamt med men ej är anbringade på artiklar hänförliga till nr 66.01 eller 66.02. IJ

66,01 Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer. pa- rasolltält samt trädgfu'dsparasoller och liknande para- soller) .......................................... 10.7 "r. dock minst 2: 50 per styck 66.02 Promenadkäppar (inbegripet alpstavar och sittkäppar). piskor, ridspön o.d. .............................. 4.7% 66.03 Delar. beslag och tillbehör till artiklar hänförliga till nr 66.01 eller 66.02 ................................. 4,7 %

Prop. 1979/80:24. Del A

89

67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade av fjäd- rar eller dun; konstgjorda blommor; varor av människohår

Anmärkningar

IJ

Detta kapitel omfattar ej:

a. filterduk av människohär (nr 59.17); b. blommotiv av spetsar. broderier eller annan textilvara (elfte avd.): c. skodon (64 kap.);

d. huvudbonader (65 kap.): e. pudervippor (nr 96.05) och hårsiktar (nr 96.06); f. leksaker. sponaniklar och kamevalsartiklar (97 kap.).

. Nr 67.01 skall ej anses tillämpligt för: a. varor (t.ex. sängkläder) i vilka fjäder eller dtrn ingår endast som stoppning: b. beklädnadsartiklar och tillbehör därtill i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller stoppning; c. konstgjorda blommor eller blad samt delar därtill ävensom and- ra varor enligt nr 67.02. Nr 67.02 skall ej anses tillämpligt för: a. aniklar av glas (70 kap.): b. konstgjorda blommor. blad eller frukter av keramiskt material. sten. metall. trä eller annat material. framställda i ett stycke ge- nom gjutning. smidning. snidning. prägling eller annat förfaran- de eller bestående av delar sammanfogade på annat sätt än ge- nom bindning. klistring eller liknande metoder.

67.01 Skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjäd- rar eller dun. fjädrar. delar av fjädrar. dun samt varor därav (andra än varor hänförliga till nr 05.07 samt bear- betade spolar och skaft) ........................... 67.02 Konstgjorda blommor. blad och frukter samt delar där- till: artiklar tillverkade av konstgjorda blommor. blad eller frukter ..................................... 67.03 Människohår. rotvänt. tunnat. blekt eller på annat sätt bearbetat; ull. andra djurhär och andra textilmaterial. bearbetade för användning vid tillverkning av peruker

67.04 Peruker. Iösskägg. lösa ögonbryn och ögonfransar. lösflätor o.d. av människohår. djurhår eller textilmate- rial; andra varor av människohår (inbegripet hårnät) . .

4.7%

6,9%

fri

fri

Prop. 1979/80: 24. Del A 91

68 kap. Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. varor hänförliga till 25 kap.; b. papper med överdrag eller impregnering. hänförligt till nr 48.07 (t.ex. papper överdraget med glimmerpulver eller grafit eller behandlat med bitumen eller asfalt): c. textilvävnad med överdrag eller impregnering hänförlig till 59 kap. (t. ex. väv- nad överdragen med glimmer eller behandlad med bitumen eller asfalt): . artiklar hänförliga till 71 kap.: verktyg och delar till verktyg. hänförliga till 82 kap.". litografiska stenar enligt nr 84.34; elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänförliga till nr 85.26: . sliptrissor för dentalbmk (nr 90.17); . varor hänförliga till 91 kap. (t.ex. ur och urfoder): varor hänförliga till nr 95.08 om de är tillverkade av material nämnda i anm. 2 b till 95 kap:

1. aniklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker. spel och sportartiklar); m. varor hänförliga till nr 98.01 (t.ex. knappar). nr 98.05 (t. ex. grifflar) eller nr 98.06 (t. ex. skrivtavlor): n. konstverk. föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.). . Uttrycket "bearbetad monument- eller byggnadssten" i nr 68.02 skall anses till- Iämpligt ej endast för de stenarter som avses i nr 25.15 och 25.16 utan även för all annan naturlig sten (t.ex. kvansit. flinta. dolomit och steatit) bearbetad pä lik- nande sätt: nr 68.02 skall dock ej anses tillämpligt för skiffer.

HF.—*ler.

77:12!"

IJ

68.01- Gatsten. kantsten och trottoarsten av naturlig sten

(utom skiffer) .................................... fri 68.02 Bearbetad monument- eller byggnadssten och varor

därav (inbegripet mosaikbitar). andra än varor hänför- liga till nr 68.01 eller 69 kap.: A. opolerade och oslipade ........................ fri B. polerade eller slipade .......................... 4.7 % 68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer. inbegripet varor

av agglomererad skiffer: A. opolerade och oslipade ........................ fri B. polerade eller slipade .......................... 4.7 % 68.04 Polerstenar. brynstenar och andra liknande handverk-

tyg samt kvarnstenar. slipstenar. slipskivor o.d. (inbe— gripet skivor. huvuden. trissor och stift för slipning. skärpning. polering. riktning eller skärning). av natur- lig sten (även agglomererad). av agglomererade natur- liga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt ma- terial. även med kärna. skaft. hylsa. axel e. d. av annat material men utan ställning: segment och andra färdiga delar till sådana stenar och skivor. av naturlig sten

(även agglomererad)._a—v agglomereräde—riaturliga eller

konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material:

Prop.

68.06

68 . (.)7

68.08

68.09

68.10 68.11

68.12 68.13

68.14

1979/80: 24. Del A

A. av naturlig sten: ävensom trippelsten och wiener- pimsten ...................................... B. andra slag: ]. kvam-. defrbrör- och kollergångsstenar ....... 2. diamantslipverktyg ......................... 3. polerstenar. brynstenar och andra liknande handverktyg ............................... 4. andra ..................................... Naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller kom på underlag av vävnad. papper. papp eller annat material. även tillskuret. sytt eller på annat sätt utformat: A. på papper. papp eller vulkanfiber ............... B. på annat underlag ............................. Slaggull. stenull och liknande mineralull; expanderad vermikulit. expanderade leror. skumslagg och liknan- de expanderade mineraliska material; blandningar och varor av värmeisolerande. ljudisolerande eller ljudab- sorberande mineraliska material, andra än sådana som är hänförliga till nr 68.12 eller 68.13 eller till 69 kap.: A. slaggull. stenull och liknande mineralull samt varor därav ........................................

B. andra slag .................................... Varor av asfalt eller liknande material (t. ex. av petro- leumbitumen eller stenkolstjärbeck) ................ Plattor. skivor. block och liknande varor av trälibrer. andra vegetabiliska fibrer. halm. träspån eller träavfall (inbegripet sågspån). agglomererade med cement. gips eller annat mineraliskt bindemedel ................. Varor av gips eller av blandningar på basis av gips ... Varor av cement (inbegripet slaggcement). betong eller konstgjord sten (inbegripet marmorskärv agglomere- rad med cement). även armerade ................... Varor av asbestcement. cellulosacement e. d. . 100 kg Bearbetad asbest och varor därav (t.ex. plattor. garn och vävnader av asbest: asbestkläder och asbesttät- ningar). även armerade. andra än varor hänförliga till nr 68.14: blandningar på basis av asbest samt bland- ningar på basis av asbest och magnesiumkarbonat ävensom varor av sådana blandningar: A. packningar och tätningar. även i längder ......... B. andra slag .................................... Friktionsmaterial (segment. skivor. ringar. band. plat- tor. rullar o.d.) av sådana slag som är lämpliga för bromsar. kopplingar e.d.. på basis av asbest. andra mineraliska ämnen eller cellulosa. även i förening med textilmaterial eller annat material:

A. bromsbelägg ..................................

92

fri

fri fri

4.7% 69%

2.4% 4.7%

3.8% fri

fri

3.8% 3.8%

fri 0:60

2.4 % fri

2.4%

Prop. 1979/80: 24. Del A

B. andra slag .................................... 68.15 Bearbetad glimmer och varor av glimmer. inbegripet glimmerblad på underlag av papper eller textilvara (t. ex. mikanitplattor och mikafoliet') ................ 68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (inbegri-

pet varor av torv). ej annorstädes nämnda eller inbe- gripna ...................... . ....................

93

4.7%

fri

fri

Prop. 1979/80z24. Del A 95

69 kap. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. tulltaxenumren i detta kapitel skall anses tillämpliga endast för keramiska pro-

dukter som bränts efter formgivning. Nr 69.04—69. 14 skall anses tillämpliga en- dast för andra keramiska produkter än värmeisolerande eller eldfasta varor.

Detta kapitel omfattar ej:

3_ varor hänförliga till 71 kap. (t.ex. bijouterivaror); h. kermeter hänförliga till nr 81.04; c. elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänförliga till nr 85.26: . konstgjorda tänder (nr 90.19);

varor hänförliga till 91 kap. (t.ex. ur och urfoder): aniklar hänförliga till 97 kap. (t.ex. leksaker. spel och sportartiklar); rökpipor. knappar och andra aniklar hänförliga till 98 kap.; originalskillpturer. föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap. ).

IJ

pvp.—arne.

[ Värmeisolerande och eldfasta produkter

69.01 Värmeisolerande murstenar. block. plattor och andra värmeisolerande varor av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter (t.ex. ki- selgur. trippel eller diatomit) ...................... fri 69.02 Eldfasta murstenar. block. plattor och liknande eldfast konstruktionsmateriel. annan än varor hänförliga till nr 69.01: A. magnesit-. magnesitkrom- och krommagnesitpro-

dukter ....................................... fri B. andra slag .................................... 2.49?

69.03 Andra eldfasta varor (t.ex. retorter. deglar. mufflar. munstycken. stoppare, stöd. skålar. rör. hylsor och stänger). andra än varor hänförliga till nr 69.01 ...... fri

ll Andra keramiska produkter

69.04 Murtegel (inbegripet bjälklagstegel. håltegel o.d.):

A. av syrafast material ........................... 2.4 (,T/( B. av annat material .............................. fri 69.05 'l'akpannor. skorstenspipor. rökhuvar. skorstensfoder.

gesimser och andra varor för byggnadsändamål. inbe- gripet byggnadsomament ......................... 14% 69.06 Ledningsrör och rännor (inbegripet vinklar. krökar

och liknande delar): A. av syrafast stengods ........................... 14%

B. av annat material .............................. fri 69.07 "Gzttsten". trottoarplattor. golvplattor. plattor för eld-

städer samt väggplattor. oglaserade:

A. av 3 cm tjocklek eller däröver .................. fri B. av mindre tjocklek ............................ 10%

Prop.

69.08

69.09

69.10

69.11

69.12

69.13

169.14

1979/80: 24. Del A

"Gatsten". trottoarplattor. golvplattor. plattor för eld- städer samt väggplattor. glaserade ................. Laboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt eller an- nat tekniskt bruk: hoar. kar och liknande behållare av sådana slag som användes inom lantbruket; krukor. burkar och liknande artiklar av sådana slag som vanli- gen användes för transport eller förpackning av varor: A. av syrafast stengods ........................... B. av annat material .............................. Diskhoar. tvättställ. bidéer. wc-stolar. urinaler. bad- kar och liknande sanitetsaniklar för installation ...... Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålls- eller toalettändamål. av porslin (inbegripet biskviporslin och parian): A. vita eller enfärgade ............................ B. två- eller flerfärgade eller förgyllda. försilvrade eller på annat likartat sätt dekorerade ................

Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålls- eller toalettändamål. av andra keramiska material:

A. vita eller enfärgade ............................

B. två. eller flerfärgade eller förgyllda. försilvrade eller på annat likartat sätt dekorerade ................

Statyetter och andra prydnadsföremål samt prydnads- aniklar för personligt bruk: inredningsaniklar ....... Andra varor .....................................

96

11.7'52

2 .4 % fri

7.7%

10%

10%.

dock minst 75 :— per 100 kg

10%

10%.

dock minst 25:— per 100 kg

10%

9 %.

Prop. 1979/80: 24. Del A 97

70 kap. Glas och glasvaror

Anmärkningar

IJ

Detta kapitel omfattar ej: a. emaljmassor och andra varor enligt nr 32.08; b. varor hänförliga till 71 kap. (t.ex. bijouterivaror); c. elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänförliga till nr 85.26: d. injektionssprutor. konstgjorda ögon. termometrar. barometrar. areometrar. optiskt bearbetade optiska element och andra aniklar hänförliga till 90 kap.; e. leksaker. spel. sportartiklar. julgransprydnader och andra aniklar hänförliga till 97 kap. (med undantag av ögon av glas utan mekanism för dockor eller andra artiklar enligt 97 kap.); f. knappar, hopsatta tennosflaskor. rafräschissörer och andra artiklar hänförliga till 98 kap.; Varubeskrivningen "planglas. gjutet, valsat. draget eller blåst (inbegripet över- fångsglas och trådglas). skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. bearbetat på kanterna eller graverat). även ytslipat eller ytpolerat" i nr 70.07 skall även anses tillämplig för artiklar tillverkade av sådant glas. under förutsättning att artiklarna ej är försedda med ram och ej är i förening med annat material.

. Med ordet "glasull" i nr 70.20 förstås: a. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiOz) av minst 60 viktprocent: b. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiOZ) av mindre än 60 viktprocent men med en halt av alkalioxid (KZO och/eller Na20) av mer än 5 viktprocent eller en halt av bortioxid (8203) av mer än 2 viktprocent. Mineralull som ej överensstämmer med ovanstående beskrivningar hänföres till nr 68.07. . Vid tillämpning av tulltaxan skall ordet "glas" även anses inbegripa smält kvarts och smält kiseldioxid.

70.01 Glasavfall: glasmassa (med undantag av optiskt glas) . fri 70.03 Glas i form av kulor. stänger eller rör. obearbetat (ej utgörande optiskt glas) ............................ fri 70.04 Planglas, gjutet eller valsat (inbegripet överfångsglas och trådglas). obearbetat. även mönstrat. av kvadra- tisk eller rektangulär form ......................... 7.3%- 70.()5 Planglas. draget eller blåst (inbegripet överfångsglas). obearbetat. av kvadratisk eller rektangulär form ..... 8.2 % 70.06 Planglas. gjutet. valsat. draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas). av kvadratisk eller rektan- gulär form. ytslipat eller ytpolerat men ej vidare bear- betat ........................................... 7.3 %- 7().07 Planglas. gjutet. valsat. draget eller blåst (inbegripet

7

överfångsglas och trädglas). skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t.ex. bearbetat på kanterna eller graverat). även ytslipat eller ytpolerat; flerväggiga isoler'rutor av glas: s. k. blyinfattade rutor: A. planglas och isolcrrutor ........................ 8. B. s. k. blyinfattade rutor .........................

Riksdagen [979/80. Nr 24. De! A

so ro ::."? sx

Prop. 1979/80:24. Del A

70.08 Säkerhetsrutor bestående av härdat eller laminerat

70.09

70.

70.

70.

70.

70.

70.

70.

70.

70.

70.

10

11

14

16

17

18

19

glas. även tillformade:

A. av härdat glas ................................ B. av laminerat glas .............................. Speglar av glas (inbegripet backspeglar). även inrama- de eller försedda med baksida av annat material ...... Damejeanner. flaskor. burkar. krukor. tablettrör och liknande kärl av glas. av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackning av varor; proppar och andra tillslutningsanordningar av glas. . . . Glashöljen (inbegripet kolvar och rör") till elektriska glödlampor. elektronrör c. (1.2 A. kolvar ................................ 100 kg B. andra höljen .................................. Glas till tennosflaskor eller andra termoskärl:

A. utan metallbeläggning ......................... B. andra ........................................ Glasvaror (andra än artiklar hänförliga till nr 70.19) av sådana slag som vanligen användes som bords-. köks-. toalett- eller kontorsartiklar. för prydnadsändamål inomhus eller för liknande ändamål ................. Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt optiska element av glas. ej optiskt bearbetade och ej tillverkade av optiskt glas ....................... Urglas och liknande glas (inbegripet glas av sådana slag som användes till solglasögon. dock ej glas lämpliga till synkorrigerande linser). böjda. kupiga eller formade på liknande sätt: glasglober och segment av glasglober. av sådana slag som används för tillverkning av urglas c. d. Murstenar. plattor. block och andra artiklar av pressat eller formgjutet glas. av sådana slag som vanligen an- vändes för byggnadsändamål: poröst glas (skumglas) i form av block. plattor. skivor e.d. ................. Laboratorieartiklar samt hygieniska och famaceutiska artiklar av glas. även graderade eller kalibrerade; glas- ampuller:

A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceu- tiska artiklar ..................................... B. glasampuller .................................. Optiskt glas samt optiska element av optiskt glas. and- ra än optiskt bearbetade element; ämnen till synkorri— gerande glasögonlinser ............................ Glaspärlor. imitationer av naturpärlor. imitationer av ädelstenar samt liknande smärre prydnadsartiklar av glas ävensom varor tillverkade därav; glastämingar och små glasplattor. även på underlag. för mosaikarbe- ten eller liknande dekorationsändamål; konstgjorda ögon av glas. inbegripet sådana för leksaker men ej

98

9 %

fri

fri

9 % fri

fri

Prop. 1979/80:24. Del A

sådana som är avsedda för människor; prydnader och andra dekorationsartiklar framställda genom s. k. larnparbete:reflexpärlot': ' A. glaspärlor. imitationer av naturpärlor. imitationer av ädelstenar samt liknande smärre prydnadsartik— lar av glas ävensom varor tillverkade därav ....... B. andra slag. inbegripet reilcxpär'lor ...............

70.20 Glasftbrer (inbegripet glasull) samt garn. vävnader och andra varor tillverkade därav:

A. garn. vävnader. band. flätor o.d. samt artiklar där— av ..........................................

B. andra slag ....................................

70.21 Andra varor av glas ..............................

99

4 .7 (:=; 6.9 f:;

1 0.5 ft; 7 6; ac:-;.

Prop. 1979/80: 24. Del A 101

71 kap. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

1. Om ej annat följer av anm. ] a till sjätte avd. eller av nedanstående bestämmel- ser skall alla varor som helt eller delvis består: a. av naturpärlor eller av ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade") eller b. av ädel metall eller av" metall med plätering av ädel metall. tulltaxeras enligt

detta kapitel och ej enligt något annat kapitel.

2. a. Nr 71.12. 71.13 och 71.14 omfattar ej varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel. såsom smärre beslag eller smärre ornament (t.ex. monogram. skoningar och kantbeslag).

b. Nr 71. 15 omfattar ej varori vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel

metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentlig beståndsdel).

3. Detta kapitel omfattar ej: ' amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 2849); sterilt kirurgiskt suturmaterial. tandfyllningsmedel och andra varor hänförli- ga till 30 kap.: varor hänförliga till 32 kap. (t.ex. glansmetallpreparat); handväskor och andra aniklar hänförliga till nr 42.02 eller 42.03; varor enligt nr 43.03 eller 43.04; varor hänförliga till elfte avd. (textilvaror); skodon (64 kap.) och huvudbonader (65 kap.): paraplyer. promenadkäppar och andra aniklar hänförliga till 66 kap.: ij. mynt (72 eller 99 kap.): , k. slipskivor och liknande artiklar hänförliga till nr 68.04. 68.06 eller 82 kap. . m- nehållande stoft eller pulver av ädelstenar (naturliga eller syntetiska); varor enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar (naturliga. syntetiska eller re- konstruerade) på underlag av oädel metall; maskiner. apparater och elektrisk materiel samt delar därtill. hänförliga till sextonde avd., ej utgörande aniklar helt bestående av ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade): varor hänförliga till 90. 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instrument. ur och musikinstrument): . vapen och delar därtill (93 kap.); . aniklar enligt anm. 2 till 97 kap.: artiklar hänförliga till tulltaxenumren i 98 kap.. andra än nr 98.01 och 98.12". originalskulpturer (nr 99.03). föremål för samlingar (nr 99.05) samt antikvite- ter med en ålder av över 100 år (nr 99.06). andra än naturpärlor och ädelste- nar. a. Ordet "naturpärlor" skall anses inbegripa odlade pärlor. b. Med uttrycket "ädla metaller" förstås silver. guld. platina och andra platina- metaller. c. Med uttrycket "andra platinametaller" förstås iridium. osmium. palladium. rodium och rutenium.

5. För tillämpning av detta kapitel gäller att en legering (inbegripet en sintrad blandning eller en intermetallisk förening) innehållande en eller flera ädla metal- ler skall tulltaxeras som legering av ädel metall endast om någon ädel metall in- går i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar med ädla metaller skall tulltaxeras enligt följande regler: a. en legering innehållande minst 2 viktprocent platina skall tulltaxeras som platinalegering; . _ __ b. en legering innehållande minst'2 viktprocent guld men ingen eller mindre än 2 Viktprocent platina skall tulltaxeras som guldlegering: c. andra legeringar innehållande minst 2 viktprocent silver skall tulltaxeras som silverlegcringar. Vid tillämpning av denna anmärkning skall alla platinametaller anses utgöra pla- tina.

ITP

?"." rm Cm

"53.055

Prop. 1979/80: 24. Del A 102

6.

7:1.

10.

11.

Där ej annat är föreskrivet skall omnämnanden i anmärkningama till detta kapitel eller annorstädes i tulltaxan av ädla metaller eller av viss ädel metall an- ses inbegripa legeringar som enligt an m. 5 ovan behandlas som legeringar av äd- la metaller eller av viss ädel metall. men skall ej anses inbegripa metall med plä- tering av ädel metall och ej heller oädla metaller eller icke metalliska ämnen som är förgyllda. försilvrade eller platinerade. _ Mcd uttrycket "metall med pläten'ng av ädel metall" förstås en produkt av me-

tall som på en eller llera sidor belagts med ädel metall genom lödning. svets- ning. varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Uttrycket skall även anses omfatta oädel metall med inläggningar av ädel metall. Med ordet "halvfabrikat" i nr 7l.05—7l.lO förstas stång. plåt. tråd. rör och andra formvaror samt pulver. paljetter och kantiljer. . Med ordet "bijouterivaror" i nr 71.12 förstås:

a. smärre artiklar till personlig prydnad. även med infattade stenar (t. ex. n'ng— ar. armband. halsband. broscher. örhängen. urkedjor. berlocker och andra hängsmycken. kravattnålar. manschettknappar och bröstknappar samt me- daljer och märken. även av religiös karaktär); b. aniklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bäres exempelvis i

fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier. puderdosor. börsar av metall- llätning samt tablettdosor).

. Ordet "guldsmedsvaror" i nr 71.13 inbegriper bl.a. prydnadsföremål. bords-. toalett- och rökbordsaniklar samt andra aniklar för hushålls- eller kontorsbruk eller för religiöst bruk. Mcd uttrycket "bijouterivaror. ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15" i nr 71.16 förstås artiklar av de slag som avses i anm. 8 a ovan (dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar enligt nr 98.01 samt kammar. hårspännen o.d. enligt nr 98.12) men i vilka ej ingår naturpärlor eller ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) och ej heller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall pläterad med ädel metall och som består: a. helt eller delvis av oädel metall. även förgylld. försilvrad eller platinerad; el— ler b. av minst två material (t.ex. trä och glas. ben och bärnsten. pärlemor och plast). varvid aVseende ej skall fästas vid anordningar (t. ex. tråd i halsband) som användes enbart för att hålla samman i varorna ingående beståndsde- lar. Lådor. askar. etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med aniklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsam- mans med dessa aniklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor. obearbetade eller bearbetade (inbegripet osorterade pärlor. temporärt uppträdda för att under- lätta transporten) men ej infattade. monterade eller på annat sätt uppträdda .............................. fri 71.02 Ädelstenar. naturliga. obearbetade eller slipade eller på annat sätt bearbetade (inbegripet osorterade ädel- stenar. temporärt uppträdda för att underlätta trans- porten) men ej infattade. monterade eller på annat sätt uppträdda ....................................... fri 71.03 Ädelstenar. syntetiska eller rekonstruerade. obearbe- tade eller slipadc eller på annat sätt bearbetade (inbe- gripet osorterade ädelstenar. temporärt uppträdda för att underlätta transporten) men ej infattade. monterade eller på annat sätt uppträdda ...................... fri 71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelste-

nar ............................................. fri

Prop.

1979/80: 24. Del A

103

ll Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall, obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05

71.06

71.07

71.08

71.09

71.10

71.11

Silver. inbegripet förgyllt eller platinerat silver. obear- betat. samt halvfabrikat därav:

A. obearbetat ................................... B. rör .......................................... C. andra slag .................................... Oädel metall med plätering av silver. obearbetad. samt halvfabrikat därav ................................ Guld. inbegripet platinerat guld. obearbetat. samt halvfabrikat därav ................................ Oädel metall eller silver med plätering av guld. obear- betad_e._ samt halvfabrikat därav .................... Platina och andra platinametaller. obearbetade. samt halvfabrikat därav ................................ Oädel metall eller ädel metall med plätering-av platina eller annan platinametall. obearbetade. samt halvfabri- kat därav ....................................... Guldsmedssopor. annat avfall och skrot. av ädel metall

lll Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor

71.12

71.13

71.14

71.15

(m.m

Bijouterivaror och delar danill. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall ................. Guldsmedsvaror och delar därtill. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, andra än varor hänförliga till nr 71 . 12 ............................ Andra varor av ädel metall eller av metall med pläte- ring av ädel metall: A. artiklar för tekniskt bruk ....................... B. andra slag .................................... Varor bestående av naturpärlor eller ädelstenar (natur- liga. syntetiska eller rekonstruerade) samt varor i vilka sådana ingår ..................................... Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71 . 15 .. .

fri fri | ,4 % 1 ,4 cz.- fri fri fri

fn' fri

4,7 %

4.7%

fri 4,7%

fri 4,7 ("72,-

Prop. 1979/80:24. Del A 105

73 kap. Järn och stål samt varor därav

Anmärkningar

1. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges: a. Tac/(järn och gjutjärn (nr 73.01): järn som innehåller. efter vikten räknat. minst 1.9 Ci- kol och som kan innehålla ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser: mindre än 15 (F? fosfor. högst 8 '.75- kisel. högst (tf-"r. mangan. högst 30% krom. högst 40% volfram och sammanlagt högst 10 % andra legen'ngsämnen (t. ex. nickel, koppar. alumi- nium. titan. vanadin och molybden). Sådana jämlegen'ngar innehållande minst 1,9 viktprocent kol som företer de för stål karakteristiska kännetecken (s.k. krympfritt stål) skall dock tulltax- eras enligt tulltaxenumren för stål. b. Spegeljärn (nr 73.01): järn som innehåller. efter vikten räknat. mer än 6921 men högst 30 % mangan och som i övrigt motsvarar definitionen i a ovan. c. Ferrolegeringar (nr 73.02): jämhaltiga legeringar (andra än koppanillsatslegeringar. definierade i anm. 1 till 74 kap.) som ej är lämpliga för valsning eller smidning. som vanligen användes som råmaterial vid järn- och stålframställning och som innehåller. efter vikten räknat. ett eller flera av följande ämnen i nedan angivna mängder: mer än 8 % kisel. mer än 30% mangan. mer än 30% krom. mer än 40 % volfram eller sammanlagt mer än 10% andra legeringsämnen (aluminium. titan. vanadin. koppar. molybden. niob eller andra ämnen. i fråga om koppar dock högst 10 %) och som av grundämnetjärn innehåller. efter vikten räknat, i fråga om ferrole- geringar innehållande kisel minst 4%, i fråga om ferrolegeringar innehållande mangan men ej kisel minst S% och i fråga om andra ferrolegeringar minst 10%. d. Legerar slå! (nr 73.15): stål som innehåller. efter vikten räknat, ett eller flera ämnen i följande mängder: sammanlagt mer än 2% mangan och kisel. minst 2% mangan. minst 2 % kisel, minst 0.50 % nickel. minst 0,50 % krom. minst 0.10% molybden, minst 0.10% vanadin minst 0.30% volfram. minst 0.30% kobolt. minst 0.30% aluminium, minst 0.40% koppar. minst 0.10% bly. minst 0.12 % fosfor. minst 0.10% svavel, sammanlagt minst 0.20% fosfor och svavel. minst 0.10 % av något annat legeringsämne. e. Kolrikt stål (nr 73.15): stål som innehåller. efter vikten räknat. minst 0.60 % kol och som har en halt. efter vikten räknat. av mindre än 0.04% fosfor och mindre än 0.04% svavel samt en sammanlagd halt av mindre än 0.07 % av fosfor och svavel. f. Smältrlycken och rår/renar (nr 73.06):

Prop. 1979/80z24. Del A 106

IJ

';)

ij.

Ill.

0.

produkter för valsning. smidning eller omsmältning som erhållits antingen: genom hopsmidning av välljämssmältor. varigenom slaggen pressats ut. eller — genom hopvällning med hjälp av varmvalsning av paket av järn- eller stillskrot eller av välljärn.

. Gör (nr 73.06):

produkter för valsning eller smidning. som erhållits genom gjutning i kokiller.

. Blooms och bil/elr (nr 73.07): halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt. med en tväryta av mer än 1225 mm2 och med sådana dimensioner att tjockleken överstiger en fjärdedel av bredden. Slahs och platiner (nr 73.07): halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt. med en tjocklek av minst 6 mm. med en bredd av minst 150 mm och med sådana dimensioner att tjockle- ken ej överstiger en fjärdedel av bredden. . Plålt'imnen [ rullar (nr 73.08): halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt. med en tjock- lek av minst 1.5 mm och med en bredd av mer än 500 mm. i rullar med en vikt av minst 500 kg per styck. . Universal/"ihn och universa/stål (nr 73.09): produkter med rektangulärt tvärsnitt. varmvalsade i längdriktningen i slutna spar eller i univcrsalvalsverk. med en tjocklek av mer än 5 mm men ej mer än 100 mm och med en bredd av mer än 150 mm men ej mer än 1200 mm. Bund (nr 73.12):

valsade produkter med klippta eller Oklippta kanter. med rektangulärt tvär- snitt. men en tjocklek av högst 6 mm. med en bredd av högst 500 mm och med sådana dimensioner att tjockleken ej överstiger en tiondel av bredden. i raka längder eller i rullar eller ringar. även tillplattade.

. Plåt (nr 73.13): valsade produkter (andra än plätämnen i rullar enligt definition i k ovan). oavsett tjockleken och. om de föreligger i kvadratiska eller rektangulära styc- ken. med en bredd av mer än 500 mm. Nr 73. 13 skall även anses tillämpligt för plåt som skurits till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller som perforerats. komigerats. räfflats. polerats eller försetts med öVerdrag. under förutsättning att den ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförlig vara. Tråd (nr 73.14): kalldragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form. med ett största tvär- mått av högst 13 mm. Beträffande nr 73.26 och 73.27 gäller dock att ordet ”tråd" anses inbegripa valsade produkter av samma dimension. . String (inbegriper t'ulslråd). unnun än prof/stång (nr 73.10): massiva produkter som ej helt motsvarar någon av definitionerna i h. ij. k. l. m. n eller 0 ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel. cirkelsegment. oval. likbent tn'angel. kvadrat. rektangel. sexhöming. åttahöming eller likbent par- allelltrapets. Ordet "stång" inbegriper även stänger för armering av betong. vilka bortsett från smärre räfflor. kammar. skåror c. d. åstadkomna under valsningen. mot- svarar ovanstående definition. . Ihåligt herghnrrslål (nr 73.10)! ihålig stålstäng. oavsett tvärsnittets form. lämplig för tillverkning av bergbor— rar. med ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men ej mer än 50 mm och med det största inre tvärmättet ej överstigande en tredjedel av det största yttre tvärmättet. Annan ihålig stälstång skall tulltaxeras enligt nr 73.18. . Prtzfilstång (nr 73.11): produkter. andra än sådana som är hänförliga till nr 73.16. som ej helt motsva- rar någon av definitionerna i h, ij. k. l. m. n eller 0 ovan. som ej har tvärsnitt i form av cirkel. cirkelscgment. oval. likbent triangel. kvadrat. rektangel. sex- höming. åttahöming eller likbent parallelltrapets och som ej är ihåliga. . Nr 7306—73. 14 skall ej anses tillämpliga för produkter av lcgerat stäl eller kolrikt stål (nr 73.15). . Produkter av järn eller stål av sådana slag som är nämnda i nr 7306—7315. med plätering av järn eller stål av annat slag. skall tulltaxeras som produkter av det slag av järn eller stål som dominerar viktmässigt. . Järn framställt på elektrolytisk väg tulltaxeras, alltefter sin form och sina dimen- sioner. som motsvarande produkter framställda på annat sätt.

Prop. l979/80:24. Del A

1 07

5. Med uttrycket "högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftverk" (nr 73.19) förstås nl_tade. svetsade eller sömlösa rör och rörhöjar med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjoeklek av mer än 10.5 mm.

73.01 Tackjärn. gjutjärn och spegeljärn. i form av tackor, block. oregelbundna stycken c. d. .................. 73.02 Ferrolegcringar: A. kiseljärn och kisclmanganjärn. innehållande mer än 15 % kisel ............................. 100 kg B. andra slag .................................... 73.03 Avfall och skrot av järn eller stål .................. 73.04 Granulerat järn och stål. även krossat eller sorterat; korta avhugg avjärn— eller ståltråd ("wire pellets") 73.05 Pulveriserat järn och stål:järnsvamp ............... 73.06 Smältstycken och råskcnor: göt. block. oregelbundna stycken o.d. av järn eller stål: A. smältstyeken och råskenor ..................... B. andra slag .................................... 73.07 Blooms. billets. slabs och platiner av järn eller stål: ämnen. grovt tillformade genom smidning. avjärn eller stål ............................................ 73.08 Plåtämnen i rullar. av järn eller stål ................ 73.09 Universaljärn och universalstål .................... 73.10 Stång (inbegripet valstråd). annan än profilstång. av järn eller stål. varmvalsad. smidd. strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd: ihåligt bergborrstål: A. Valstråd ..................................... B. ihåligt bergborrstål. varmvalsat. strängpressat eller smitt. ej pläterat eller överdraget med metall ..... C. andra slag .................................... 73.11 Profilstång av järn eller stål. varmvalsad. smidd. strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd; spontpålar av järn eller stål, även med borrade eller stansade häl eller sammanfogade: A. profilstång: 1. pläterad. överdragen eller på annat sätt ytbe- handlad ................................... 2. andra slag: a. varmvalsad. strängpressad eller smidd: u. bredflänsig l-balk. oavsett vikten per löp- meter: annan profilstång vägande minst 60 kg per löpmeter ...................... B. annan ............................... b. tillformad cller färdigbehandlad i kallt till- stånd .................................. B. spontpålar ................................... 73.12 Band av järn eller stål. varm- eller kallvalsat:

fri

fri 3 %

4% 4%

671

S% 6 ',??-

o%

6 % fri

Prop.

73.13

73.14

73.15

73.16

73.17

73.18

73.19

73.20

1979/80: 24. Del A

A. pläterat med eller överdraget med aluminium. bly

eller tenn .................................... B. andra slag .................................... Plåt av järn eller stål. Varm- eller kallvalsad: A. pläterad med eller överdragen med aluminium. bly

eller tenn .................................... B. andra slag .................................... Tråd av järn eller stål. även med överdrag men utan elektrisk isolering ................................ Legerat stål och kolrikt stål. i sådana former som är nämnda i nr 7306—7314: A. ihåligt bergbon'stål ............................ B. plåt och band av rostfritt eller cldhärdigt stål ..... C. andra slag:

belägges med samma tull som motsvarande pro- dukter hänförliga till nr 73.06—73. 14

Banbyggnadsmaterial av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar. nämligen räler. moträler. växeltungor. korsningsspetsar. spårkorsningar. spårväxlar, växel- stag. kuggskenor. sliprar. rälskarvjäm. underläggsplat- tor. klämplattor. spårhållare. spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fastande av räler: A. räler ........................................ B. andra slag .................................... Rör av gjutjärn: A. med en invändig diameter av 510 mm eller däröver B. andra ........................................ Rör och rörärnnen av järn (annat än gjutjärn) eller stål. med undantag av högtrycksrör för elektriska vatten- kraftverk: A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................

2. med överdrag av annan metall ...............

B. andra slag:

1. ej kallbearbetade ...........................

2. kallbearbetade ............................. Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftverk. även med förstärkning ............................ Rördelar (t.ex. skarvrör. knärör. muffar och flänsar) avjärn eller stål ................................. Konstruktioner och delar till konstruktioner (t.ex. skjul och andra byggnader. broar och brosektioner. slussportar. tom. fackverksrnaster. tak. fackverk till tak. dörr- och fönsterkarmar. fönsterluckor. räcken och pelare) av järn eller stål: plåt. band. stång. rör o.d. avjärn eller stål. bearbetade för användning i konstruk- tioner ..........................................

108

fri

fri

8 %

79;- 8 CVE

Prop.

73.22

73.24

73.25

73.26

73.32

73.33

73.34

73.35 73.36

1979/80: 24. Del A

Cisterner. tankar. kar och liknande behållare av järn eller stå]. för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas). med en rymd av mer än 300 liter. även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrustning eller utrust— ning för uppvärmning eller avkylning ............... Fat. burkar. flaskor. askar och liknande behållare av järn- eller stålplåt. av sådana slag som vanligen an— vändes för transport eller förpackning av varor ...... Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas ............................... Tvinnad träd. kablar. linor. flätade band. slingor o. d.. av järn- eller ståltråd. dock med undantag av isolerade elektriska kablar ................................. Taggträd av järn eller stål: vridet band eller vriden enkel flat träd. med eller utan taggar, samt löst tvinnad dtrbbel träd. av sådana slag som användes till stängsel. av järn eller stål ................................. Duk. galler. nät (inbegripet stängselnät och armerings- nät) och liknande prodtrkter. av järn- eller ståltråd; klippnät av järn eller stål ......................... Kättingar och kedjor samt delar därtill. avjärn eller stål Ankaren och draggar samt delar därtill. av järn eller stål ............................................ Spik, stift ("inbegripet häftstift). märlor. spetsade kro- kar och öglor samt spickbleck. krampor och broddar. av järn eller stål. även med huvud av annat material. dock ej sådana med huvud av koppar .............. Bultar (inbegripet bultar utan huvud samt pinnbultar och pinnskruvar) och muttrar. även ogängade. skruvar (inbegripet skrtrvkrokar och skruvöglor). nitar. kilar. Sprintar. saxsprintar och liknande artiklar. av järn eller stål: underläggsbrickor (inbegripet tjäderbrickor). av järn eller stål .................................... Nålar för handsömnad (inbegripet brodering), nålar för handknytning av mattor. stickor. snörnålar. virknälar o.d. samt broderprylar. av järn eller stål: A. synälar och stoppnälar samt ämnen därtill ....... B. andra slag .................................... Knappnålar, Säkerhetsnålar. hårnälar. hårklämmor. papiljotter och liknande aniklar (med undantag av hatt- nalar och andra prydnadsnålar). av järn eller stål: A. knappnålar och Säkerhetsnålar ................. B. andra slag .................................... Fjädrar och fjäderblad. av järn eller stål ............ Kaminer och andra artiklar för rumsuppvärmning. spi- sar ("inbegripet värmeledningsspisar). kokapparatcr. gaskök. tallriksvärmare med brännare. tvättgrytor med

109

5.6%

fri 3.8%

4.70; 3.897. 5.692

Prop. 1979/80: 24. Del A

73.37

73.38

eldstad eller annan uppvärmningsanordning samt lik- nande artiklar. ej elektriska. av sådana slag som an- vändes i hushåll. ävensom delar därtill. av järn eller stål ............................................ Värmepannor (med undantag av pannor enligt nr 84.01) och radiatorer för centraluppvärmning. ej försedda med elektrisk uppvärmningsanordning. samt delar där— till. av järn eller stål: luftvärmare och varmluftsförde— lare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft). ej försedda med elektrisk upp- värmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål ............................................ Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hus- hållsbruk. sanitetsgods samt delar till sådana varor. av järn eller stål; stålull; diskbollar. putsvantar o.d.. av järn eller stål: A. stålull; diskbollar. putsvantar o.d. .............. B. andra slag ....................................

73.40 Andra varor av järn eller stål ......................

111)

5.6 'if?

3.8% 5.6% 5.6%

Prop. 1979/80:24. Del A 111

74 kap. Koppar och varor därav

Anmärkningar

IJ

Med ordet "koppartillsatslcgcringar" i nr 74.02 förstås legeringar" (med undantag av fosforkoppar innehållande mer än 8 viktprocent fosfor) som jämte andra legeringsämnen innehåller mer än 10 viktprocent koppar och ej är lämpliga för valsning eller smidning och som vanligen användes som råmaterial vid framställ- ning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn. Fosforkoppar (kopparfosfrd) innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres till nr 28.55 och ej till detta kapitel. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges: a. Tråd (nr 74.03): valsade. strängpressadc eller dragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form. med ett största tvärmått av högst 6 mm. b. Slå/rt: (nr 74.03): valsade. strängpressade. dragna eller smidda massiva prodtrkter. vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta. har en tjocklek överstigan- de en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension. vilka bearbetas efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). under förutsätt— ning av de ej genom bearbetningen fått karaktär av till annat nummer hänför- liga varor. Trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätt bearbetade enbart för att underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exem- pelvis valstråd eller rör skall dock anses utgöra obearbetad koppar enligt nr 74.01. c. Plåt och band (nr 74.04): platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 74.01), även i rullar eller ringar. med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,15 mm. dock ej överstigande en tiondel av bredden. Nr 74.04 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillskurits. perforerats. korrugerats, räfflats. polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförliga varor. . Nr 74.07 skall även anses tillämpligt för rör och ihålig stång som polerats eller

försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbetats. t.ex. böjts, formats till spiraler, gängats. borrats. förträngts. bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar. Nr 74.08 skall även anses tillämpligt för rördelar som behandlats på liknande sätt.

74.01 Kopparskärsten; obearbetad koppar (även raffinerad);

avfall och skrot av koppar ........................ fri

74.02 Koppartillsatslegeringar .......................... fri 74.03 Stäng av koppar: tråd av koppar: A. av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro- cent nickel ................................... l.4% B. andra slag .................................... 2.8% 74.04 Plåt och band av koppar: A. av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro-

cent nickel ................................... 1.4 % B. andra slag .................................... 2.8%

74.05 Folier av koppar (även mönsterpressade. tillskurna. perforerade. försedda med överdrag. tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material)

Prop.

74 . 06

74.07 74.08

74.10

74.11

74.15

74.16 74.17

74.18

74.19

1979/80: 24. Del A

med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 0.15 mm: A. av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro- cent nickel ................................... B. andra slag .................................... Pulver och fjäll av koppar: A. användbara till bronsering ..................... B. andra slag .................................... Rör och rörämnen av koppar; ihålig Stäng av koppar . Rördelar (t.ex. skarvrör. knärör. mulTar och flänsar) av koppar ....................................... Tvinnad tråd. kablar. linor. flätade band o.d.. av kop- parträd. dock med undantag av isolerad elektrisk tråd och kabel ....................................... Duk. galler. nät (inbegripet stängselnät och armerings- nät) och liknande produkter (även ändlösa). av koppar- tråd: klippnät av koppar .......................... Spik. stift (inbegripet häftstift). märlor. spetsade kro- kar och öglor samt krampor och broddar av koppar eller av järn eller stål med huvud av koppar: bultar (inbegripet bultar utan huvud samt pinnbultar och pinnskruvar) och muttrar. även ogängade, skruvar (in- begripet skruvkrokar och skruvöglor). nitar. kilar. sprintar. saxsprintar och liknande artiklar. av koppar: underläggsbrickor (inbegripet tjäderbrickor). av kop- par ............................................. Fjädrar av koppar ............................... Kokapparater och andra uppvärmningsapparater, ej elektriska, av sådana slag som användes i hushåll samt delar därtill. av koppar ........................... Andra aniklar av sådana slag som vanligen användes för hushållsbruk, sanitetsgods samt delar till sådana varor, av koppar ................................. Andra varor av koppar: A. knappnålar och säkerhetsnålar ................. B. andra slag ....................................

1.4 'I? 2.8%

4.7% fri 2,8%

3.8%

2.8%

3.8% 3.8%

3.8% 3.8%

4.7% 3.8%

Prop

. 1979/80: 24. Del A 113

75 kap. Nickel och varor därav

Anmärkningar

1. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

a. Tråd (nr 75.02): _ valsade. strängpressade eller dragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form. med ett största tvärmått av högst 6 mm. . String (nr 75.02):

valsade. strängpressade. dragna eller smidda massiva produkter. vilkas störs— ta tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta. har en tjocklek översti-

C.

2. Nr rat gande en tiondel av bredden. Som stäng anses även gjutna eller sintrade pro- dukter av samma form och dimension. vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). Plåt och band (nr 75.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 75.01 ). även i rul- lar eller ringar. vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjock- lek ej överstigande en tiondel av bredden. Nr 75.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillsku- rits. perforerats. korrugerats. räfflats. polerats eller försetts med överdrag. under förutsättning att de ej därigenom fätt karaktär av till annat nummer hän- förliga varor. 75.04 skall även anses tillämpligt för rör. ihålig stäng samt rördelar. som pole- 5 eller försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbe- tats. t. ex. böjts. formats till spiraler. gängats. borrats. förträngts. bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar.

75.01 Nickelskärsten. nickelspeis och andra mellanproduk- ter vid framställning av nickel; obearbetad nickel (med undantag av anoder för förnickling); avfall och skrot av

nickel .......................................... fri Stäng av nickel: tråd av nickel ..................... 1.4 Ci. Plåt och band av nickel: folier av nickel; pulver och

fjäll av nickel: A. plåt. band och folier ........................... 1.4 % B. pulver och fjäll ................................ fri Rör och rörämnen av nickel: ihålig stång samt rördelar (t.ex. Skarvrör. knärör. muffar och flänsar). av nickel 1.4 'if. Anoder för fömickling. bearbetade eller obearbetade. inbegripet sådana som framställts genom elektrolys . . fri Andra varor av nickel ............................ 3.8%

8 Riksdagen [979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80: 24. Del A 115

76 kap. Aluminium och varor därav

Anmärkningar

l-J

I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges: a. Tråd (nr 76.02): valsade. strängpressade eller dragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form. med ett största tvärmfttt av högst 6 mm. b. Stang (nr 76.02)”. valsade. strängpressadc. dragna eller smidda massiva produkter. vilkas störs- ta tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta. har en tjocklek översti- gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro- dukter av samma form och dimension. vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). c. Plåt och hund (nr 76.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 76.01 ). även i rul- lar eller ringar. med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0.20 mm. dock ej överstigande en tiondel av bredden. Nr 76.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillsku- rits. perforerats. korrugerats. räfflats. polerats eller försetts med överdrag. under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hän- förliga varor. . Nr 76.06 skall även anses tillämpligt för rör och ihålig stäng som polerats eller

försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbetats. t.ex. böjts. formats till spiraler. gängats. borrats. fönrängts. bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar. Nr 76.07 skall även anses tillämpligt för rör- delar som behandlats på liknande sätt.

76.01 Obearbetat aluminium: avfall och skrot av aluminium fri 76.02 Stäng av aluminium: träd av aluminium ............. 2 76.03 Plåt och band av aluminium ....................... 2.

(75 of

&"

76.04 Folier av aluminium (även mönsterpressade. tillskur- na. perforerade. försedda med överdrag. tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat materi- al) med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 0,20 mm ................................ 3.8 0” 76.05 Pulver och fjäll av aluminium: A. användbara till bronsering. dock med undantag av

varor avsedda att användas uteslutande vid till-

verkning av gasbetong ......................... 4.7% B. andra slag .................................... fri

76.06 Rör och rörämnen av aluminium; ihålig stång av alumi-

nium ........................................... 18%

76.07 Rördelar (t.ex. Skarvrör. knärör. muffar och flänsar)

av aluminium .................................... 3.8%

76.08 Konstruktioner och delar till konstruktioner (t.ex. skjul och andra byggnader. broar och brosektioner. torn. fackverksmaster. tak. fackverk till tak. dörr— och fönsterkarmar. räcken och pelare) av aluminium; plåt. stång. rör o.d. av aluminium. bearbetade för använd- ning i k0nstruktioner ............................. 3.8% 76.09 Cisterner. tankar. kar och liknande behållare av alumi- nium. för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller

Prop .

76.10

76.11

76.12

76.15

76.16

1979/80: 24. Del A

till vätska fönätad gas). med en rymd av mer än 3001i- ter. även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning ................... Fat. burkar. flaskor. askar och liknande behållare (in- begripet förpackningsrör och förpackningstuber). av aluminium. av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackning av varor: A. förpackningstuber ............................. B. andra slag .................................... Behållare av aluminium för komprimerad eller till väts- ka förtätad gas ................................... Tvinnad tråd. kablar. linor. flätade band o.d.. av alu- miniumtråd. dock med undantag av isolerad elektrisk tråd och kabel ................................... Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hus- hållsbruk. sanitetsgods samt delar till sådana varor. av aluminium ...................................... Andra varor av aluminium ........................

116

|...) De . .— »;x'

53

3.8%

3.8% 3,8%

Prop. 1979/80: 24. Del A

77 kap. Magnesium och beryllium samt varor därav

77.01

77.02

77.04

Obearbetat magnesium; avfall (med undantag avjämn- stora spån) och skrot av magnesium ................ Stäng av magnesium; tråd av magnesium: plåt och band av magnesium; folier av magnesium; jämnstora spån samt pulver och fjäll. av magnesium; rör och rör- ämnen av magnesium; ihålig stång av magnesium; and— ra varor av magnesium: A. stång. tråd. plåt. band. folier. rör. rörämnen och ihålig stång ................................... B. pulver och ljäll samtjämnstora spån ............. C. andra varor ................................... Beryllium. obearbetat eller bearbetat. samt varor av beryllium .......................................

117

fri

1,4 % fri 3,8 %

fri

Prop. 1979/80z24. Del A 119

78 kap. Bly och varor därav

Anmärkningar

1. I detta kapitel har följande ord och ttttryck den betydelse som nedan anges:

Ft

IJ

. Nr rat

Tråd (nr 78.02): valsade. strängpressade eller dragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form. med ett största tvärmått av högst 6 mm.

. Stäng (nr 78.02):

valsade. strängpressade. dragna eller smidda massiva produkter. vilkas störs- ta tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta. har en tjocklek översti- gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro- dukter av samma form och dimension. vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). . Plåt ut'/i band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 78.01 ). även i rul- lar eller ringar. vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjock- lek ej överstigande en tiondel av bredden och en vikt av mer än 1700 g/mz. Nr 78.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillsku- rits. perforerats. korrugerats. räfflats. polerats eller försetts med överdrag. under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hän- förliga varor. 78.05 skall även anses tillämpligt för rör. ihålig stång samt rördelar. som pole- s eller försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbe- tats. t. ex. böjts. formats till spiraler. gängats. borrats. förträngts. bearbetats till konisk form eller försetts med kamllänsar.

78.01

78.02 78.03 78.04

78.05

78.06

Obearbetat bly (inbegripet silverhaltigt bly): avfall och

skrot av bly ..................................... fri Stäng av bly: tråd av bly .......................... fri Plåt och band av bly .............................. fri

Folier av bly (även mönsterprcssade. tillskurna. perfo- rerade. försedda med överdrag. tryckta eller på baksi- dan förstärkta med papper eller annat material) med en vikt (törstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 1700 g/mz: pulver och fjäll av bly ....................... fri Rör och rörämnen av bly; ihålig stång samt rördelar tt. ex. Skarvrör. knärör. muffar. flänsar och S-rör). av

bly ............................................. fri Andra varor av bly: A. blyull samt linor av bly ........................ fri B. förpackningstuber ............................. 4.7% C. andra slag .................................... 3.8%

Prop. l979/80:24. Del A 121

79 kap. Zink och varor därav

Anmärkningar

1. l detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

a.

I”.)

. Nr rat

Tråd (nr 79.02): valsade. strängpressade eller dragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form. med ett största tvärmått av högst 6 mm. . Stång (nr 79.02):

valsade. strängpressade. dragna eller smidda massiva produkter. vilkas störs- ta tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta. har en tjocklek översti- gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro- dukter av samma form och dimension. vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). . Plåt och band (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 79.01). även i rul- lar eller ringar. vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjock- lek ej överstigandc en tiondel av bredden. Nr 79.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillsku- rits. perforerats. korrugerats. räfflats. polerats eller försetts med överdrag. under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hän- förliga varor. 79.04 skall även anses tillämpligt för rör. ihålig stång samt rördelar. som pole- 5 eller försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbe- tats. t. ex. böjts. formats till spiraler, gängats. borrats. förträngts. bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar.

79.01 79.02 79.03 79.04

79.06

Obearbetad zink; avfall och skrot av zink ........... fri Stäng av zink: träd av zink ........................ fri Plåt och band av zink; folier av zink; pulver och fjäll av zink ............................................ fri Rör och rörämnen av zink; ihålig stång samt rördelar (t. ex. skarvrör. knärör. muffar och flänsar). av zink . . fri

Andra varor av zink: - A. spik. stift. bultar och nitar; takrännor. nockplåtar. ramar till takfönster samt andra färdiga byggvaror fri B. andra slag .................................... 3.8 %

Prop

I») 'N

. 1979/80:24. Del A |

80 kap. Tenn och varor därav

Anmärkningar

1. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

il.

IJ .Nr

Tråd (nr 80.02): valsade. strängpressade eller dragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form. med ett största tvärmätt av högst 6 mm. . Släng (nr 80.02):

Valsade. strängpressade. dragna eller smidda massiva produkter. vilkas störs- ta tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta. har en tjocklek översti- gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro- dukter av samma form och dimension. vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). . Plåt och band (nr 80.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 80.01 ). även i rul- lar eller ringar. vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjock- lek ej överstigande en tiondel av bredden och en vikt av mer än 1 kg/mi. Nr 80.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillsku- rits. perforerats. korrugerats. räfflats. polerats eller försetts med överdrag. under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hän- förliga varor. 80.05 skall även anses tillämpligt för rör. ihålig stång samt rördelar. som pole- rats eller försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbe- tats. t.ex. böjts. formats till spiraler. gängats. borrats. förträngts. bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar.

80.01 80.02 80.03

Obearbetat tenn; avfall och skrot av tenn ........... fri Stäng av tenn: tråd av tenn ........................ fri Plåt och band av tenn ............................. fri

80.04 Folier av tenn (även mönsterpressade, tillskurna. per-

80.05

80.06

forerade. försedda med överdrag. tryckta eller på bak- sidan förstärkta med papper eller annat material) med en vikt (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 1 kg/mz: pulver och fjäll av tenn:

A. folier ........................................ l.4% B. pulver och fjäll ................................ fri Rör och rörämnen av tenn; ihålig stång samt rördelar (t. ex. skarvrör. knärör. muffar och flänsar). av tenn . . fri Andra varor av tenn:

A. förpackningstuber ............................. 4.7% B. andra slag .................................... 3.8%

Prop. 1979/80:24 . Del A 1-_ IJ Jr

81 kap. Andra oädla metaller och varor därav

Anmärkning

Nr 81.04 skall anses tillämpligt endast för följande oädla metaller: vismut. kadmium. kobolt. krom. gallium. germanium. hafnium. indium. mangan. niob. rhenium. anti- mon. titan. torium. tallium. uran utarmat på U 235 samt vanadin och zirkonium. Numret omfattar även koboltskärsten. koboltspeis och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt. ävensom kermeter.

81.01 Volfram. obearbetat eller bearbetat. samt varor därav: A. tråd. inbegripet spiraler ........................ 1.4 % B. andra slag .................................... fri 81.02 Molybden. obearbetat eller bearbetat. samt varor där-

av:

A. tråd. inbegripet spiraler ........................ 1.4 [172.- B. andra slag .................................... fri 81.03 Tantal. obearbetat eller bearbetat. samt varor därav . . fri 81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade. samt varor därav: kermeter. obearbetade eller bearbe- tade. samt varor därav ............................ fri

Prop. 1979/80: 24. Del A 127

82 kap. Verktyg,, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel me- tall; delar därtill

Anmärkningar

]. Bonset fran blåslampor. transportabla smidesässjor. slipstenar och slipskivor

med ställning. manikyr- eller pedikyrsatser samt varor hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 omfattar detta kapitel endast artiklar med blad. skär. bearbetande yta eller annan verksam del av: a. oädel metall: b. hårdmetall; c. ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) på underlag av oädel metall: d. slipmedel på underlag av oädel metall. under förutsättning att varorna har skärande tänder. spår. räfflor e. d. av oädel metall. vilka behållit sin funktion efter det att slipmedlct lagts på. Delar av oädel metall till artiklar hänförliga till tulltaxenummer i detta kapitel skall tulltaxeras enligt samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar. med undantag av delar som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg (nr 84.48). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. är dock under alla förhållanden uteslutna ur detta kapitel. Saxar till elektriska hårklippningsmaskiner skall tulltaxeras enligt nr 82.13 och blad och skärhuvuden till elektriska rakapparater skall tulltaxeras enligt nr 82.1 1.

3. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsam— mans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga. IJ

82.01 Följande handverktyg och handredskap: spadar. skyff- lar. korpar. hackor. högafflar. grepar. krattor. räfsor och räkor; yxor. röjknivar och liknande huggverktyg: liar. skäror. höknivar. grässaxar. rätt. och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som användes för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogs-

bruk ........................................... 3.8 % 82.02 Sågar (icke mekaniska) samt blad för hand— eller ma-

skinsågar (inbegripet otandade Sågblad):

A. sågkedjor för motorsågar samt delar därtill ....... 4,5 % B. andra ........................................ 5.6%

82.03 Följande handverktyg: tänger (inbegripet avbitar- tänger). pincetter. plåtsaxar. bultsaxar o.d.; huggpi- por; röravskärare; skmvnycklar: filar och raspar: A. röravskärare samt delar därtill .................. 3,8 % B. andra slag .................................... 5.6% 82.04 Handverktyg. inbegripet glasmästardiamanter. och handredskap. ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: blåslampor och smidesstäd: skruvstycken och skruvtvingar. andra än tillbehör och delar till verktygs- maskiner: transportabla smidcsässjor; slipstenar och slipskivor med ställning (hand- eller pedaldrivna):

Prop. 1979/80z24. Del A

A. handborrar (andra än spiralborrar). skruvmejslar. borr- och sparrsockar. tubpressar och skärcirklar samt delar till sådana artiklar ...................

B. andra slag ....................................

82.05 Utbytbara verktyg för verktygsmaskiner, för mekanis—

82.00

82.07

82.08

82.09

82.

82. 82.

82.

ll

.l4

ka handverktyg eller för andra handverktyg (t.ex. för pressning. stansning. borrning. gängning, brotschning. fräsning. skärning. svarvning eller skruvidragning). in- begripet dragskivor för tråddragning. matriser för strängpressning av metall samt bergborrar .......... Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska appa- rater ........................................... Skär. plattor. stavar och liknande omonterade delar till verktyg. av hardmctall (sintrade metallkarbider av t.ex. volfram. molybden eller vanadin) ............. Kaffekvarnar. köttkvarnar. saftpressar och andra me- kaniska apparater och redskap med en vikt av högst 10 kg och av sådana slag som användes i hushåll för be- redning eller servering av matvaror eller drycker Knivar med skärande egg, även tandad, ej hänförliga till annat nummer. samt blad därtill ................ Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektris- ka) samt blad därtill (inbegripet ämnen till rakblad, även i bandform): A. rakknivar samt blad och andra delar därtill ....... B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar därtill. andra än blad till rakhyvlar; blad och skärhuvuden till elektriska rakapparater ......... C. blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad. även i bandform) ............................. Saxar. ej hänförliga till annat nummer. och skär därtill Andra skär- och klippverktyg. t.ex. sekatörer. hår- klippningsmaskiner (icke elektriska). huggknivar för slakterier och charkuterier samt pappersknivar; artik- lar och satser för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagell'tlar) ....................................... Skedar. gafflar. fisk- och smörknivar. slevar och lik— nande köks- och bordsartiklar ..................... Handtag och skaft av oädel metall till artiklar hänför- liga till nr 82.09. 82.13 eller 82.14 ..................

128

3.8 % 5.6 %-

3.8%

3.8 %-

3.8 %

3.8%-

7%

3.8 %

3.8%

7%

3.8%

Prop. 1979/80: 24 . Del A

83 kap. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

l29

[ detta kapitel skall ett omnämnande av delar till aniklar ej i något fall anses tillämpligt för kablar. kedjor. spik. bultar. muttrar. skruvar. tjädrar eller andra aniklar av järn eller stål av sådana slag som är nämnda i nr 73.25. 73.29. 73.3 ! .73.32 eller 73.35 och ej heller för motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74—8l kap.).

83.01

83.02

83.03

83.04

83.05

83.06

83.07

Läs (nyckellås. kombinationslfts och elektriska läs) och delar därtill. av oädel metall; med läs försedda byglar till handväskor. koffertar o.d. samt delar till sådana byglar. av oädel metall: nycklar av oädel metall till i detta nummer nämnda artiklar: A. kappsäcks-. koffert- och portföljläs samt delar där- till .......................................... B. andra slag .................................... Beslag och liknande tillbehör av oädel metall. av sådana slag som är lämpliga för möbler. dörrar. trappor. föns- ter. rullgardiner. persienner, karosserier. sadelmakeri- arbeten. koffertar. skrin o.d. (inbegripet automatiska dörrstängare); hatthyllor. hatthängare. konsoler o.d.. av oädel metall .................................. Kassaskåp. kassakistor. kassavalv. kassavalvsbekläd- nader och kassavalvsdörrar. armerade eller på annat sätt förstärkta, samt kassaskrin. dokumentskrin o.d.. av oädel metall .................................. Dokumentskåp. förvaringsfack. sorteringslådor. brev- korgar. manuskripthällare och liknande kontorsartik- lar. av oädel metall. andra än kontorsmöbler hänförliga till nr 94.03 ..................................... Mekanismer och beslag till samlingspärmar. brevord- nare, kontorsböcker e.d.. av oädel metall: pappers— klämmor. gem, häftklammer. ryttare till kortregister o.d. samt liknande kontorsartiklar. av oädel metall Statyetter och andra prydnadsföremål av sådana slag som användes inomhus. av oädel metall: fotografira- mar. tavelramar och liknande ramar. av oädel metall; speglar av oädel metall: A. statyetter och andra prydnadsföremål ........... B. andra ............. '. .......................... Belysningsarmatur och andra belysningsaniklar. av 0- ädel metall. samt delar därtill av oädel metall (dock ej strömställare. glödlampshftllare. elektriska lyktor för fordon. elektriska lampor med batteri eller generator och andra aniklar hänförliga till 85 kap. med undantag av nr 85.22) .....................................

9 Riksdagen l979/80. Nr 24. DclA

7.3 Ci.- 5.(t ')?

3.8%-

3.8 %-

3.8 G?-

3 .8 %

Prop.

83.08 83.09

83.11

83.13

83.14

83.15

1979/80: 24. Del A

Böjliga slangar och rör av oädel metall ............. Knäppen. byglar med knäppe för handväskor o.d.. spännen med eller utan knäppe. hakar. hyskor. snör- halsringar o.d.. av oädel metall. av sådana slag som vanligen användes till kläder. reseffekter. handväskor eller andra textil- eller lädervaror; rörnitar och två- spetsnitar av oädel metall; pärlor och paljetter av oädel metall .......................................... Ringklockor. bjällror och gonggonger. icke elektriska. av oädel metall. samt delar därtill av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill .............. B. andra slag .................................... Proppar. kapsyler. sprundplåtar. plomber. hörnskydd till lädor samt andra tillbehör till förpackningar. av oädel metall ..................................... Skyltar. namnplåtar. siffror. bokstäver o. d., av oädel metall .......................................... Träd. stavar. rör. plattor. elektroder och liknande pro- dukter av oädel metall eller härdmetall. överdragna eller fyllda med flussmedel. av sådana slag som an- vändes för lödning eller svetsning eller för pålödning eller päsvetsning av metall eller härdmetall; träd och stavar av agglomererat pulver av oädel metall. för me- tallsprutning ....................................

130

3.8 (;>;

3.8%-

6,9% 18%

3.8%

3.8%

Prop. 1979/80: 24. Del A 131

84 kap. Ängpannor, maskiner och apparater samt mekaniska red- skap; delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

11. b.

C.

(1.

C.

|.)

kvarnstenar. slipstenar och andra artiklar hänförliga till 68 kap.". maskiner och apparater (t.ex. pumpar) samt delar därtill. av keramiskt mate- rial (69 kap.): laboratorieartiklar av glas enligt nr 70.17; maskiner och apparater samt delar därtill. av glas tnr 70.20 eller 70.21): artiklar hänförliga till nr 73.36 eller 73.37 samt motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74—81 kap.): handverktyg enligt nr 85.05 samt elektromekaniska hushållsapparater enligt nr 85.06.

Om ej annat följer av anm. 3 eller 4 till sextonde avd. skall en maskin eller apparat som motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.01- 8421 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.22— 84.60 tulltaxeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och ej i den senare. Nr 84.17 skall dock ej anses tillämpligt för: a. b. c.

d .

C.

groningsapparater. äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 84.28): spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.29):

diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84.30): maskiner för värmebehandling av textilgarn. textilvävnader eller andra textil- varor (nr 84.40): maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturänd- ring. även om den är nödvändig. är av underordnad betydelse. Nr 84.19 skall ej anses tillämpligt för:

a.

b.

3. A.

B.

symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.41); kontorsmaskiner enligt nr 84.54. Med uttrycket "automatiska databehandlingsmaskiner" i nr 84.53 förstas: a. digitalmaskiner med minnen som kan lagra ej endast ett eller flera bearbet- ningsprogram och de data som skalll bearbetas utan även ett program för översättning av det programmeringsspräk på vilket programmen är skrivna till maskinspräk. Dessa maskiner måste vara försedda med ett primär- minne som är direkt åtkomligt för utförandet av ett program och som har en kapacitet som åtminstone är tillräcklig för att lagra de delar av bearbet- nings- och översättningsprogrammen jämte de data. som är omedelbart nödvändiga för den aktuella körningen. De måste också själva vara i stånd att på grundval av instruktionerna i det ursprungliga programmet genom logiskt beslut modifiera utförandet under pågående körning: b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består av minst analogielemet. styrelement och programelement; c. hybridmaskiner bestående av antingen en digitalmaskin med analogiele- ment eller en analogimaskin med digitalelement. Automatiska databehandlingsmaskiner kan förekomma som system beståen- de av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet skall anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller samtliga följande villkor: a. den kan anslutas till centralcnheten antingen direkt eller via en eller flera andra enheter; b. den är speciellt konstruerad som del till ett sådant system: den mäste i synnerhet. såvida den ej utgör en strömförsörjningsenhet. kunna mottaga eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas i systemet. Aven sådana enheter av detta slag som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt nr 84.53.

4. Nr 84.62 skall anses tillämpligt bl.a. för polerade stälkulor. vilkas största och minsta diameter ej avviker från den nominella diametern med mer än 127-é. dock högst med 0.05 mm. Andra stalkulor skall tulltaxeras enligt nr 73.40.

5. En maskin som användes för mer än en uppgift skall i tulltaxeringshänseende behandlas som om dess huvuduppgift vore dess enda uppgift.

Prop.

1979/80: 24. Del A

132

()m ej annat följer av anm. 2 till detta kapitel. anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin. vars huvuduppgift ej är beskriven i något tulltaxe- nummer eller för vilken huvuduppgiften ej kan fastställas. tulltaxeras enligt nr 84.59. Nr 84.59 skall även anses omfatta maskiner för tillverkning av linor och tågvirke av metalltråd. textilgarn eller annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-. tvinn- oeh kahlingsmaskiner).

84.01

84.02

84.03

84.05 84.06

84.07

84.08

84.09 84.10

84.11

84.12

84.13

Ängpannor och andra ånggeneratorer (med undantag av varmvattenpannor för eentraluppvärmning som även kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor . Hjälpapparater för användning tillsammans med ång- generatorer eller hetvattenpannor enligt nr 84.01 (t.ex. economisers. överhettarc. sotningsapparater. anord- ningar för stoftäterföring o.d.): kondensorer för äng- maskiner ....................................... Generatorer för gengas eller vattengas. även med gas- renare: generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden) samt liknande gasgeneratorer. även med gasrenare .............................. Ångmaskiner. även hopbyggda med angpanna ....... Förbränningskolvmotorer: A. motorer till luftfartyg samt delar därtill .......... B. utombordsmotorer: motorer med gnisttändning för fanygsdrift ................................... C. andra ........................................ Hydrauliska motorer (inbegripet vattenhjul och vatten- turbiner) ........................................ Andra motorer: A. turbopropmotorer. turbojetmotorer och andra reak- tionsmotorer samt delar därtill .................. B. andra ........................................ Maskindrivna vägvältar .......................... Vätskepumpar (inbegripet pumpar med motor eller tur- bin). även försedda med mätanordningar; vätskeeleva- torer med skopor, kedjor. skruvar. band e. (1. ....... Luftpumpar och vakuumpumpar samt kompressorer för luft eller andra gaser (inbegripet pumpar och kompressorer med motor eller turbin samt frikolvs- kompressorer för gasturbiner); fläktar. blåsmaskiner o.d. ............................................ Luftkonditioneringsapparater bestående av motordri- ven tläkt och anordningar för reglering av luftens tem- peratur och fuktighet. allt hopbyggt till en enhet ..... Brännare för flytande bränsle. pulveriserat fast bränsle eller gas. till eldstäder; mekaniska eldningsapparaler. mekaniska eldstadsrostar. mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar: A. rostar till mekaniska eldstadsrostar ............. B. andra .......................................

4.7%

4.5 %. 4.7%

37% 4.7 % 4.7%.-

Prop.

84.15

84.16

84.17

84.18

84.19

84.20

84.21

8422

84.23

1979/80: 24. Del A

Kylskåp. kylmaskiner och annan kylutrustning (elek-

triska och andra) ................................ .

Kalandrar och liknande valsmaskiner (andra än maski- ner för bearbetning eller valsning av metall eller för bearbetning av glas) samt valsar därtill ............. Maskiner och apparater. även för laboratorier och även med elektrisk uppvärmning. för behandling av material genom förfaranden som inbegriper temperaturändring. såsom uppvärmning. kokning. röstning. destillering. rektifiering. sterilisering. pastörisering. ängbehandling. torkning, indunstning. förångning. kondensering eller avkylning. ej utgörande maskiner eller apparater av sådana slag som användes för hushällsbruk: varmvat- tenbcredare. icke elektriska ....................... Centrifuger: maskiner och apparater (andra än filter- trattar. mjölksilar o.d.) för filtrering eller rening av vätskor eller gaser ............................... Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl: maskiner och apparater för påfyllning. tillslutning. kapsylering eller etikettering av flaskor. burkar. askar. lådor, påsar. säckar eller andra förpackningar: andra maskiner och apparater för för- packning eller inslagning av varor: apparater för in- pressning av kolsyra i drycker: diskmaskiner: A. maskiner och apparater för rengöring. torkning. pä- fyllning. tillslutning. kapsylering eller etikettering av flaskor eller andra förpackningar .............

B. andra ........................................

Vägar (med undantag av vägar känsliga för 0.05 g eller mindre). inbegripet räkne- och kontrollvägar: vikter av alla slag för vägar ................................ Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprut- ning. spridning eller fmfördelning av vätskor eller pulver; brandsläckningsapparater (även laddade): sprutpistoler och liknande apparater: angbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater ....... Maskiner och apparater för lyftning eller annan hante- ring. lastning. lossning eller transport (t.ex. hissar. lyftbloek. vinschar. lyftkranar. transportkranar. dom- krafter. taljor. telfrar. bandtransportörer och linbanor). ej utgörande maskiner eller apparater hänförliga till nr

84.23 ...........................................

Maskiner och apparater. stationära eller rörliga. för

grävning. schaktning. planering. stampning. borrning

eller brytning av jord. sten. mineral eller malm (t.ex. schaktmaskiner. kolbrytningsmaskiner. grävmaskiner. skrapor. väghyvlar och s. k. bull-dozers): pålningsma- skiner: snöplogar utan egen framdrivningsanordning (inbegripet utrustning till snöplogar) ................

133

4.7%

4.7 %.

4.7 %

4,7 (.:-;.

3.7 % 4.7%-

4.7 %-

4.7%

4.7 %

4.792.

Prop

84.24

84.26

84.27

84.28

84.29

84.30

84.34

. 1979/80:24. Del A

Maskiner och redskap för lantbruk eller trädgårdssköt- sel. avsedda för jordens beredning eller odling (t.ex. plogar. harvar. kultivatorer. sämaskiner och gödsel- spridare): vältar för gräsmattor och idrottsplatser .. . . Maskiner och redskap för skörd eller tröskning: halm- och foderpressar: slättermaskiner och gräsklippnings— maskiner: rensningsmaskiner för spannmål. baljväxt- frön eller andra frön samt äggsorteringsmaskincr och andra sorteringsmaskincr för lantbruksprodukter (and- ra än maskiner av sådana slag som användes inom kvarnindustrin. hänförliga till nr 84.29) ............. Maskiner och apparater för mejerihanteringen (inbegri- pet rnjölkningsmaskiner) .......................... Pressar och krossar samt andra maskiner och apparater av sådana slag som användes vid framställning av vin eller cider eller vid beredning av fruktsaft e. d. ...... Andra maskiner och apparater för lantbruk. träd- gårdsskötsel. ljäderfäavel eller biodling: groningsap- parater försedda med maskinell utrustning eller upp- värmningsanordning: äggkläckningsapparater och kycklingmödrar ................................. Maskiner och apparater av sådana slag som användes inom kvarnindustrin samt andra maskiner och appara— ter (andra än av lantbrukstyp) för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön ................ Maskiner och apparater. ej hänförliga till annat num- mer i detta kapitel. av sådana slag som användes inom följande livsmedelsindustrier: bageri-. konfektyr— och chokladindustrierna. industrier för tillverkning av ma- karoner. ravioli och liknande spannmälsbaserade fö- doämnen. industrier för beredning av kött. fisk. frukt eller köksväxter (inbegripet köttkvamar och skärma- skiner) samt socker- och bryggeriindustrierna ....... Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbe- handling av pappersmassa. papper eller papp ........ Bokbinderirnaskiner och bokbinderiapparater. inbegri- pet tradhäftmaskiner ............................. Skärmaskiner av alla slag. för papper eller papp: andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers- massa. papper eller papp ......................... Maskiner. apparater och redskap för typgiutning eller sättning: maskiner och apparater. andra än verktygs- maskiner enligt nr 84.45. 84.46 eller 84.47. för tillverk- ning av klichéer eller andra tryckformar (även cylin- driska): typer. matriser. klichéer och andra tryckfor- mar (även cylindriska); plåtar. cylindrar och litogra- fiska stenar. preparerade för grafiskt ändamäl (t.ex. slipade. kornade eller polerade):

134

4 . 7 %

4.7 %

4.7%

4.7 %

4.7%

Prop.

3435

84.37

84.38

84.39

84.40

1979/80: 24. Del A

A. klicheer och andra tryckformar ................. B. andra slag ..................................... , lryckmaskiner (tryckpressat) hjälpapparater för an- Vändning vid tryckning: A. cylinderpressar och rotationsprcssar samt hjälpap- parater till sådana pressar: delat' därtill .......... B. andra slag. inbegripet iläggningsapparater som anges till förtullning särskilt .................... Maskiner för framställning av syntetiska eller regene- rerade textilfibrer: maskiner av sådana slag som an- vändes för förarbetning av naturliga. syntetiska eller regenererade textilfibrer: maskiner för spinning. tvin- ning. dubblering. spolning. rullning eller haspling av textilgarn (inbegripet inslagsspolningsmaskiner) ..... VäVstolar. trikamaskiner samt maskiner för tillverk- ning av överspunnet garn. tyll. spetsar. broderier. snörmakeriarbeten. flätor eller nätknytningar: maski- ner (inbegripet varpmaskiner och varpklistringsma- skiner) för förberedning av gat'n för användning i till detta nummer hänförliga maskiner ................. Hjälpmaskiner och hjälpapparater' för användning till- sammans med maskiner enligt nr 84.37 (t.ex. skaftma- skiner. jacquardmaskiner. varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling): delar' och tillbehör lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner' enligt detta nummer eller till maskiner hänförliga till nr 84.36 eller 84.37 (t. ex. spindlar. spinn- vingar. kardbeslag. kammar. spinnrnunstyeken. skytt- lar. solv. skaftramar och trikåmaskinsnålar): A. trikåmaskinsnälar ............................. B. skyttlar och andra delar och tillbehör. av trä ..... C. andra slag .................................... Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbe- handling av till som längdvara eller i avpassade styc- kcn. inbegripet maskiner för tillverkning av frlthattar samt hattforrnar ................................. Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengö- ring. torkning. blekning. färgning. appretering. belägg- ning eller annan efterbehandling av textilgarn. textil- vävnader eller andra textilvaror. även konfektionerade (inbegripet tvättmaskiner för våttvätt och kemisk tvätt): lägg—. rull- och skärmaskiner för vävnader e. d.: maskiner av sådana slag som vid tillverkning av lino- leummattor eller andra golvbeläggningsmaterial an- vändes för att anbringa massa på underlag av textilvara eller på annat underlag; maskiner av sådana slag som användes för tryckning av textilvaror. läder. tapeter. omslagspapper. linoleummattor' eller annat material

135

4.7 ',??- fri

fri

3.7 '.'-?

4 .7 ';;

4 _7 (.::;

fri

2.4 Cr

4 .7 (:E-?

4.7%

Prop.

84.4l

84.42

84.43

84.44

84.45

84.46

84.47

84.48

84.49

84.50

1979/80: 24. Del A

med likformigt aterkommande mönster eller ord eller med färg som täcker hela ytan samt graverade eller etsade tryckplätar och tryckvalsar därtill ........... Symaskiner: möbler speciellt konstruerade för syma- skiner: symaskinsnfllat':

A. symaskinsnälar ............................... B. andra slag .................................... Maskiner och apparater (andra än symaskiner) för be-

redning eller bearbetning av hudar. skinn eller läder (inbegripet skomaskiner) ......................... Konvertrar. giutskänkar. götkokiller och gjutmaskiner av sådana slag som användes inom metallindustrin: A. kontinuerliga. roterande gjutmaskiner samt delar därtill ....................................... B. götkokiller' samt delar därtill ................... C. andra slag .................................... Valvsverk och valsar därtill: A. obearbetade giutgodsdetaljer ................... B. andra slag .................................... Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hard- nretall. ej utgörande maskiner hänförliga till nr 84.49 eller 84.50: A. spanavskiljande maskiner vägande per styck mer än l()00() kg ..................................... B. andra slag .................................... Verktygsmaskiner för bearbetning av sten. keramiska produkter. betong. asbestcement eller liknande mine- r'aliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstand. andra än maskiner hänförliga till nr 84.49 ... Verktygsmaskiner för bearbetning av trä. kork. ben. hardgummi. styv plast eller liknande härda material. andra än maskiner hänförliga till nr' 84.49: A. barknings-. hyvel-. säg-. lim- och pressmaskincr SillTll SVi'll'V'dl .................................. B. andra: ]. spänavskiljande verktygsmaskiner. ej hänförliga till A ..................................... 2. andra maskiner ............................ Tillbehör och delar lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner hänförliga till nr 8445—8447. inbegripet hällare för arbetsstycken eller verktyg. självöppnande gänghuvuden. delningsdockor och annan hjälputrustning för verktygsmaskiner: verk- tygshallare till alla slags handverktyg ............... Handverktyg. pneumatiska eller hopbyggda med icke elektrisk motor .................................. Maskiner och apparater för svetsning. hårdlödning. skärning eller _vthärdning med gas ..................

136

4.7 '.??-

fri 7.3 9"?

4.7 %

fri 2.4% 4.7 %

fri 4.7 %

4.7 ';';-

4.79"?-

4.7 97.

4.7%

Prop.

84.51

84.52

84.53

84.54

84.55

84.56

84.58

84.59

84.60

84.6l

1979/80: 24. Del A

Skrivmaskiner. andra än skrivmaskiner med inbyggt räkneverk: checkstämplingsapparater' .............. Räknemaskiner: bokföringsmaskiner. kassakontrollapl parater. frankostämplingsmaskiner. biljettmaskiner samt liknande rnaskiner' med inbyggt räkneverk ..... Automatiska databchandlingsmaskiner och enheter därtill: magnetiska och optiska läsare. maskiner för överföring av data till databärarc i kodad form samt maskiner för bearbetning av sadana data. ej annorstä- des nämnda eller inbegripna ....................... Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t. ex. hektografer och stencilapparater. adresseringsma- skiner. maskiner för sortering. räkning eller förpack- ning av mynt. pennformeringsapparatcr. halslag och häftapparater) ................................... Delar och tillbehör (andra än överdrag. väskor o.d.) lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner av sadana slag som är hänförliga till nr' 84.5l. 84.52. 84.53 eller 84.54 ..................... Maskiner och apparater för sortering. siktning. avskilj- ning. tvättning. krossning. malning eller blandning av _jord. sten. malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- och pastaform): maskiner och apparater för agglt'vmercring. gjutning eller formning av fasta mineraliska bränslen. keramiska massor. icke hardnad betong. gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller pastaform: maskiner för tillverkning av gjutformar av sand ............................... Glasbcarbetningsmaskiner (andra än maskiner för be- arbetning av glas i kallt tillstand): maskiner för sam- mansättning av elektriska glödlampor och gasurladd- ningslampor eller av elektronrör och liknande rör:

A. maskiner .................................... B. delar ........................................ Försäljningsautomater (t. ex. frimärks-. cigarett-. choklad- och livsmedelsautomatcr). ej utgörande spel- automater ...................................... Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter. ej hänförliga till annat nummer i detta kapnek A. slagg-grannleringsmaskiner samt delar därtill ..... B. andra slag .................................... Formflaskor för metallgjuterier: gjutformar av sådana slag som användes för metall (andra än götkokiller). hardmetall. glas. mineraliska ämnen (t.ex. keramiska massor. betong eller cement). gummi eller plast ..... Kranar. ventiler och liknande anordningar för rörled- ningar. angpannon tankar. kar e.d.. inbegripet redu- cerventiler och termostatreglerade ventiler ..........

137

4.7 9;

4.7 92.-

4.79?-

4.7 %

4,7 % 3.7 9;

4.7 97.-

fri 4.7 %-

4.7 or.-

4.7 %

Prop

84.62 84.63

84.64

84.65

. 1979/80124. Del A

Kullager. rullager och nällagcr .................... Transmissionsaxlar. vevaxlar. lagerhus. glidlager. kugghjul. friktionshjul. kuggväxlar. växellådor och andra variabla utväxlingar. svänghjul. remskivor. lin- skivor, block. blockskivor och axelkopplingar ....... Packningar av metallplåt i förening med annat material (t.ex. asbest. frlt eller papp) eller av flera skikt metall- folier: satser av packningar av skilda material. för ma- skiner. rörledningar c. d.. i påsar. kuven eller liknande förpackningar ................................... Delar till maSkiner eller apparater. ej försedda med elektriska kopplingsanordningar. isolatorer. spolar. kontaktelement eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel ........

- 138

4.752

4.792

4.7%

Prop. 1979/80: 24. Del A B*")

85 kap. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel: delar därtill

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej:

3. filtar. dynor. fotpåsar o.d. med elektrisk uppvärmning; kläder. skodon, öron- skydd och liknande artiklar avsedda att bäras av användaren. med elektrisk uppvärmning; b. artiklar av glas enligt nr 70.11 c. möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap.

2. Nr 85. 01 skall ej anses tillämpligt för varor nämnda i nr 85. 08. 85. 09 eller 85. Zl: kvicksilverströmriktare med metallbehållare tulltaxeras dock enligt nr 85.01.

3. Nr 85.06 skall anses tillämpligt endast för följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen användes för hushållsbruk: a. dammsugare, golvbonare. maskiner för malning eller blandning av livsmedel. fruktpressar och fläktar. oavsett vikten: b. andra maskiner och apparater under förutsättning att vikten ej överstiger 20 kg per styck. Numret är dock ej tillämpligt för diskmaskiner (nr 84. l9). tvättcentrifuger och tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40). manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40). symaskiner (nr 84.41) samt elektriska värmeapparater (nr 85.12).

4. Med "tryckta kretsar" i nr 85. 19 skall förstås kretsar. som med något trycknings— förfarande (t. ex. prägling, plätering eller etsning) eller med frlmkretsteknik er- hållits genom utformning på ett isolerande underlag av ledande element, kontak— ter eller andra tryckta komponenter (t.ex. induktansspolar. motstånd och kon- densatorer), ensamma eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster. and- ra än element som kan alstra. likrikta. modulera eller förstärka en elektrisk signal (t. ex. halvledarelement). Uttrycket "tryckta kretsar" omfattar ej kretsar i förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar får dock vara försedda med icke tryckta förbindningselement. Tunn- eller tjockfilmskretsar in— nehållande passiva och aktiva element erhållna under samma tekniska process skall tulltaxeras enligt nr 85.21.

5. För tillämpning av nr 85.2l gäller: A. Med "dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvle- darelement" skall förstås sådana komponenter eller element, vilkas funktion är beroende av förändringar i resistiviteten under inverkan av ett elektriskt fält: B. Med "elektroniska mikrokretsar" skall förstås: a. byggblock av typen knippemoduler. gjutna moduler. mikromoduler och liknande, bestående av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva mi- niatyrkomponenter som kombinerats och sammankopplats; b. integrerade monolitkretsar i vilka kretselemenlen (dioder. transistorer, motstånd. kondensatorer, förbindelseledningar etc.) framställs i massan (huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t. ex. dopad kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra; c. integrerade hybridkretsari vilka passiva och aktiva element, en del erhåll- na genom tunn- eller tjockfrlmsteknik (motstånd, kondensatorer, förbindel- selcdningar etc.). andra genom halvledartekrrik (dioder. transistorer, integ- rerade monolitkretsar etc.). kombinerats praktiskt taget odelbart på ett en- da isolerande underlag (glas. keramik etc.). Dessa kretsar kan även inne- hålla diskreta miniatyrkomponenter. Vid tulltaxering av i denna anmärkning definierade aniklar skall nr 85.21 äga fö- reträde framför varje annat tulltaxenummer som skulle kunna ifrågakomma med hänsyn särskilt till artiklarnas funktion.

85.0] Följande elektriska artiklar: generatorer. motorer. om- fonnare (roterande eller statiska"). transformatorer. lik- riktare och indrrktansspolar ....................... 4.7 %

Prop. 1979/80z2-4. Del A

85.02”

85.03- 85.04 85.05 85.06

85.09

85.10

85.11

85.12

85.15

Elektromagneter: permanenta magneter samt varor av speciella material. utgörande ämnen till sådana magne— ter: magnetchuckar och andra elektromagnetiska eller permanentmagnetiska uppspänningsanordningar för arbetsstycken: elektromagnetiska kopplingar; elektro— magnetiska bromsar; elektromagnetiska lyftdon ...... Galvaniska element och batterier .................. Elektriska ackumulatorer ......................... Handverktyg med inbyggd elektrisk motor .......... Elektromekaniska hushållsapparater med inbyggd elektrisk motor .................................. Rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd elektrisk motor .................................. Elektrisk start- och tändningsutrustning för förbrän- ningsmotorer (inbegripet tändmagneter. tändgenerato- rer. tändspolar. startmotorer. tändstift och glödtänd- stift): generatorer (för likström eller växelström) och bakströmsreläer för användning tillsammans med för- bränningsmotorer ................................ Elektrisk belysnings- och signalutrustning. elektriska Vindrutetorkare samt elektriska avfrostnings- och av- imningsanordningar. för cyklar eller motorfordon .. . . Bärbara elektriska batteri- eller generatorlampor. and- ra än lampor hänförliga till nr 85.09 ................. Elektriska ugnar samt apparater för induktiv eller di- elektrisk uppvärmning. för industri- eller laboratorie- bruk'. elektriska eller med laser arbetande maskiner och apparater för svetsning. lödning eller skärning . .. Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska apparater för uppvärmning av marken samt elektriska apparater för rumsuppvärmning: elektriska apparater för hårbehandling (t.ex. hånorkningsappa— rater. onduleringsapparater och hårtångsvärmare) samt elektriska stryk- och pressjäm: elektriska vär- meapparater för hushållsbruk: elektriska värmemot- stånd. andra än sådana av kol: A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra än värmemotstånd) ..................... B. andra slag .................................... Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafr (inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem) . Mikrofoner och stativ därtill; högtalare: tonfrekvens- förstärkare: A. mikrofoner och mikrofonstativ samt delar därtill . . B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill ....................................... Apparater för sändning eller mottagning av radiotele- foni eller radiotelegrafr: apparater för sändning eller

140

4.7 (FZ-.- 7.3 % 4.7 % 4.7 % 5,6%

4.7%

4.7%

4.7 %

4.7%

4,7 %

5,6% 4,7%

4,7%

64%

9.8 %

Prop. 1979/80:24. Del A 141

mottagning av rundradio eller television (inbegripet mottagare hopbyggda med apparater för upptagning el- ler återgivning av ljud) samt televisionskameror; appa— rater för radionavigering. radarapparater samt appara- ter för radiomanövrering. radiostyrning e. d.:- A. apparater för mottagning av radiotelegrafr eller ra- diotelefoni. inbegripet kombinerade sändare—mot- tagare; rundradiomottagare; televisionsmottagare. inbegripet monitorer: kombinerade rundradio- och televisionsmottagare. inbegripet mottagare. med in— byggd grammofon eller bandspelare; delar till appa- rater för mottagning av radiotelegrafi. rat'liotelefoni. rundradio eller television ...................... 9.8 f.,-"r B. andra slag. inbegripet reläapparater ............. 6.421;- 85.16 Elektrisk trafrkövervakningsutrustning för järnvägar, landsvägar. gator. floder eller kanaler samt utrustning för liknande ändamål i hamnar eller på flygfält ....... 4.76?- 85.17 Elektriska signalapparater. akustiska eller visuella (så- som ringklockor. sirener. signaltablåer samt tjuv- och brandlarmsapparater). andra än apparater enligt nr 85.09 eller 85.16 ................................. (7.4 (få 85.18 Elektriska kondensatorer. fasta eller variabla: A. kondensatorer och delar därtill vägande högst 250 g per styck .................................... 7.7 (.:-'%- B. andra slag .................................... 4.7% 85. 19 Elektriska apparater och andra artiklar för slutning och brytning av elektriska kretsar. för skyddande av elek- triska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. ström- ställare. reläer, säkringar. överspänningsavledare. stötvågsftlter. Stickproppar, glödlampshållare och kopplingsdosor); motstånd, fasta eller variabla (inbe- gripet potentiometrar). andra än värmemotstånd: tryckta kretsar; kopplingstavlor och manöverpaneler: A. smältsäkringar:

1. av keramiskt material .................... 90;-

2. av annat material ........................ 7.3 'I; B. motstånd ..................................... 7.3 97- C. glödlampshållare. vägande per styck:

1. högst 500 g ............................. 90?

2. mer än 500g ............................ 7.3 '3- D. andra slag. inbegripet delar till artiklar enligt A—C 6.4 ”:'(-

85.20 Elektriska glödlampor och elektriska gasurladdnings- lampor (inbegripet lampor för infrarött eller ultravio- lett ljus); båglampor: A. metalltrådslampor ...................... 100 kg 215: B. socklar till glödlampor ......................... fri C. andra slag. inbegripet delar, andra än socklar. till glödlampor ................................... 4.71"?-

Prop. 1979/80:24. Del A

85.21

85.22

85.23

85.24

85.25

85.26

Elektronrör (glödkatodrör. kallkatodrör och fotoka- todrör). inbegripet gasfyllda rör. katodstrålerör. rör för televisionskameror och för kvicksilverströmriktare: fotoceller: monterade piezoelcktriska kristaller: dio- der: transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement; lysdioder: elektroniska mik- rokretsar: . ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill ... katodstrfilcrör samt rör för televisionskameror . elektroniska mikrokrctsar: dioder, transistorer och liknande halvledarkomponentcr; lysdioder .......

D. andra slag .................................... Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter. ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel .......................................... lsolerad elektrisk tråd. kabel (även koaxialkabel). stång o.d. (inbegripet lackerade eller anodoxiderade), även med kopplingsanordningar: A. med mantel av bly eller annan metall ............ B. andra slag .................................... Kolborstar. båglampskol. kol för galvaniska element. kolelektroder och andra artiklar av kol. av sådana slag som användes för elektriskt ändamål: A. vägande per styck 3 kg eller däröver:

1. graftterade ......................... 100 kg

2. andra slag ................................ B. vägande per styck mindre än 3 kg:

]. kolborstar ................................

2. andra slag .......................... 100 kg Elektn'ska isolatorer. oavsett materialet: A. av keramiskt material ......................... B. av annat material ............................. lsolerdetaljer (med undantag av isolatorer hänförliga till nr 85.25) för elektriska maskiner eller apparater el- ler för annat elektriskt ändamål. utgörande detaljer helt av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar som ingjutits eller inpressats i massan i samband med tillverkningen och som är avsedda uteslutande för sammanfogning: A. av plast ...................................... B. av keramiskt material ......................... C. av annat material ............................. Elektriska isolerrör samt förbindningsdetaljer därtill. av oädel metall. invändigt belagda med isolermaterial . Elektriska delar till maskiner och apparater. ej utgö- rande varor hänförliga till något av de föregående num- ren i detta kapitel ................................

nga)»

142

fri 3.7 92..-

43% 4.7%

6,4%

11.5 % 89%.- 7.3%

3.8%

6.4 %

Prop. 1979/80: 24. Del A 143

86 kap. Lok och annan rullande järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill; stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; trafik- signalutrustning (ej elektriskt manövrerad) av alla slag

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. jamvägs- och spårvägssliprar av trä eller betong samt spårbanesektioner av betong för svävtäg (nr 44.07 eller 68.11): h. banbyggnadsmalcriel av järn eller stål förjämvägar eller spårvägar. hänförlig till nr 73. l6; c. elektriskt manövrerade signalapparater hänförliga till nr 85.16. Nr 86.09 skall anses tillämpligt för bl. a.: a. hjulaxlar. hjul. hjulringar av metall. fälgar. nav och andra delar till hjul; h. ramar. underreden och boggier; c. lagerboxar; bromsapparater: d. buffertar för rullande materiel; koppelanordningar och vagnsbälgar; e. vagnskorgar. 3. Om ej annat följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan skall nr 86.10 anses tillämp- ligt för bl. a.: a. sammansatta spår. vändskivor. stoppbockar och lastmallar; h. semaforer och mekaniska signalskivor samt mekaniska manövreringsanord- ningar för plankorsningar. signaler eller spårväxlar. även om de är försedda med elektriska belysningsanordningar. IJ

86.02 Elektriska lok för ackumulatordrift eller drivna med kraft från yttre elektrisk kraftkälla ................. 4.7% 86.03 Andra lok-. tendrar ............................... 4.7% 86.04 Motorvagnar för järnvägar eller spårvägar samt mo-

tordressiner ..................................... 5.6%

86.05 Personvagnar och resgodsvagnar för järnvägar eller

spårvägar; sjukvagnar. fångvagnar. undersökningsvag-

nar. postvagnar och andra liknande specialvagnar för

järnvägar ....................................... 3.8% 86.06 Rullande järnvägs— och spårvägsmateriel av följande

slag: verkstadsvagnar. kranvagnar och andra service- vagnar; dressiner. andra än motordressiner .......... 3.8% 86.07 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar ........... 3.8 % 86.08 Godsbehällare (containers) speciellt konstruerade och

utnistade for befordran med ett eller flera slag av transportmedel .................................. 3.8% 86.09 Delar till lok eller annan rullande järnvägs- eller spår—

vägsmateriel:

A. bromsapparater samt delar därtill ............... 4.7%

B. andra Slag .................................... 3.8%

86.10 Stationär järnvägs- och spärvägsmateriel: mekanisk utrustning. ej elektriskt manövrerad. för signalering till eller övervakning av vägfordon. rälgåcnde fordon eller andra fordon. fartyg eller luftfartyg: delar till i detta nummer nämnd materiel eller utrustning ............ 3.8%

Prop. 1979/80: 24. Del A 145

87 kap. Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel. samt delar därtill

Anmärkningar

Tulltaxenumren i detta kapitel skall ej anses tillämpliga för rullande jämvags- eller spärvägsmateriel avsedd att framföras uteslutande pa räls.

IJ

För tillämpning av detta kapitel gäller att traktorer anses utgöra fordon som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande av annat fordon eller av maskiner. redskap eller last. även om de har smärre utrymmen som gör det möj- ligt att i samband med deras huvudsakliga användning medföra verktyg. utsadc. gödselmedel eller andra varor. . Motorfordonsunderreden försedda med motor och förarhytt skall hänföras till nr

87.02 och ej till nr 87.04. . Nr 87.10 skall ej anses tillämpligt för barncyklar som ej är försedda med kullager

och ej heller för bamcyklar som. trots att de är utrustade med kullager. ej är konstruerade som vanliga cyklar för vuxna. Sadana barncyklar skall hänföras till nr 97.01.

87.01 Traktorer (andra än dragtruckar hänförliga tili nr 87.07). även försedda med kraftuttag. vinschar eller remskivor ....................................... 7-3 % 87.02 Motorfordon för person- eller godsbefordran (inbegri- pet sportfordon. andra än fordon enligt nr 87.09): A. personbilar. även i delar för sammansättning ..... 957..- B. andra slag .................................... 13.197. 87.03 Bilar för speciella ändamål (sasom bärgningsbilar.

brandbilar. stegbilar. bilar med anordning för sopning. snöplogning eller spolning. kranbilar. stralkastarbilar. verkstadsbilar och röntgenbilar). ej hänförliga till nr

87.02 ........................................... 9,8 % 87.04 Underreden försedda med motor. till motorfordon

hänförliga till nr 87.01. 87.02 eller 87.03: A. underreden till traktorer ....................... 7.3 97 B. underreden till andra fordon:

1. till personbilar ............................. 9.895. 2. till andra fordon ............................ 13.1 ')?-

87.05 Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfordon hänförliga till nr 87.01. 87.02 eller 87.03: A. till personbilar ................................ 9.8")? B. till andra fordon .............................. 13.19'(- 87.06 Delar och tillbehör till motorfordon hänförliga till nr 87.01. 87.02 eller 87.03:

A. till traktorer .................................. 7.3 %

B. till andra fordon .............................. 9.5?

87.07 Truckar av sadana slag som användes i fabriker. maga—

10

sin eller hamnområden eller pa llygplatser för korta transporter eller för hantering av gods (t. ex. llaktruc- kar, gaffeltruckar och gränsletruckttr): dragtruckar av Riksdagen 1979/80. Nr 24. Dl'IÅ

Prop.

87.08

87.09

87.10

87.11

87.12

87.13 87.14

1979/80: 24. Del A

sadana slag som användes pajärnvägsperrongcr: delar

till i detta nummer nämnda fordon .................

Stridsvagnar och andra motordrivna pansrade strids- fordon. även utrustade med vapen. samt delar till sada—

na fordon .......................................

Motorcyklar och mopeder samt cyklar försedda nted hjälpmotor. med eller utan sidvagn: sidvagnar av alla slag: A. mopeder. cyklar försedda med hjälpn'totor samt motorcyklar med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av högst 245 cm” ................ B. andra motorcyklar: särskilt inkommande sidvagnar Cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar) utan mo—

tor ....................................... 1 st.

lnvalidvagnar med eller utan motor eller annan meka- nisk framdrivningsanordning: A. invalidvagnar med motor eller annan mekanisk framdrivningsanordning ....................... B. andra slag .................................... Delar och tillbehör till artiklar hänförliga till nr 87.09.

87.10 eller 87.11 .................................

Barnvagnar och delar därtill ....................... Andra fordon (inbegripet släpfordon) utan mekanisk framdrivningsanordning samt delar därtill ...........

fri

6.9 % 4,7 %

9: 20

fri 4.7%

6.9% 4.7%

Prop. 1979/80: 24. Del A

147

88 kap. Luftfartyg och delar därtill; fallskärmar; katapulter och lik- nande startanordningar för luftfartyg; markträningsapparater för flygutbildning

Anmärkning

"l'ill luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier tulltaxe- ras tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier som för varaktigt än- damal röres fran luftfartyg skall erläggas tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande slag. om ej generaltullstyrelsen med hänsyn till omständighe- tcma finner att tull ej bör utgå.

88.01 88.02

88.03 88.114 88.115

Ballonger och luftskepp ........................... Flygmaskiner. segel— och glidflygplan samt drakar: s. k. rotochutes .................................. Delar till varor hänförliga till nr 88.01 eller 88.02 ... . . Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill .......... Katapulter och liknande startanordningar för luftfar- tyg: markträningsapparater för flygutbildning: delar till i detta nummer nämnda artiklar ....................

fri fri

fri 4.7 %

fri

l—rn

Prop. 1979/80:24. Del A 149

89 kap. Fartyg samt annan flytande materiel

Anmärkning

Fartygsskrov. ej färdigbyggda eller ej kompletta fartyg i sammansatt, i ej samman- satt eller i isärtaget skick samt kompletta fanyg i ej sammansatt eller i isär-taget skick skall tulltaxeras enligt nr 89.01 om de ej har huvudsaklig karaktär av fartyg av speciellt slag. Till fartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier tulltaxeras tillsammans med fartygen; för tillbehör och inventarier som föres i land för varaktigt ändamål fran tullfria eller oförtullade fartyg. ävensom för sådana aniklar som för- värvats särskilt i utlandet och som inkommer med här tillverkade eller förut förtulla- de fartyg av tullbelagt slag, erlägges tull enligt vad i taxan annars föreskrives för va- ror av ifragavarande slag. om ej generaltullstyrelsen med hänsyn till omständighe— tema finner att tull ej bör utgå.

89.01 Fartyg. ej hänförliga till något av de följande numren i detta kapitel: A. krigsfartyg ................................... fri B. flskefartyg ................................... fn" C”. lustfartyg .................................... 4,7% D. andra slag: 1. avjärn. med en bruttodräktighet av högst 70 ton 4.7% 2. andra ..................................... fri 89.02 Fartyg speciellt konstruerade för bogsering (bogserbå- tar) eller päskjutning av andra fartyg:

A. av järn. med en bruttodräktighet av högst 70 ton .. 4,7 % B. andra ........................................ fri 89.03 Fyrskepp. flodsprutor. mudderverk av alla slag. pon-

tonkranar och andra fartyg i fråga om vilka förflytt- ningen är av underordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift; flytdockor: flytande eller ned—

sänkbara borrnings— eller produktionsplattforrnar . . . . fri 89.04 Fartyg aVsedda att upphuggas ..................... fri 89.05 Annan flytande materiel än fartyg (t.ex. kassuner.

bryggor. bojar och sjömärken) ..................... fn'

Prop. 1979/80:24. Del A 151

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll. medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

IJ

'd. aniklar av sadana slag som användes i maskiner. apparater eller instrument.

av mjukgummi. hänförliga till nr 40, 14. av läder eller konstläder. hänförliga till nr 42.04. eller av textilmaterial (nr 59.17): . eldfasta varor enligt nr 69.03: Iaboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt el— ler annat tekniskt bruk. enligt nr 69.09: . speglar av glas. ej optiskt bearbetade. hänförliga till nr 70.09. och speglar av oadel eller ädel metall. ej utgörande optiska element. hänförliga till nr 83.06 eller 71 kap.: . varor hänförliga till nr 70.07. 70.11. 70.14. 70.15. 70.17 eller 70.18: . delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän— het tulltaxeras enligt nr 39.07)". pttmpar försedda med mätanordningar. enligt nr 84.10: räkne- och kontrollva- gar samt särskilt inkommande vikter för vägar (nr 84.20): maskiner och appa- rater för lyftning eller annan hantering. enligt nr 84.22; hjälputrustning för in- ställning av arbetsstycken eller verktyg i verktygsmaskiner. enligt nr 84.48. inbegripet hjälputrustning med optiska skalavläsningsanordningar (t.ex. op- tiska delningsdockor). dock med undantag av sådana som i sig själva huvud- sakligen utgör optiska instrument (t.ex. inställningsmikroskop): ventiler och andra artiklar enligt nr 84.61; sökarlyktor och strålkastare av sådana slag som användes på motorfordon. enligt nr 85.09. ävensom apparater för radionavigering samt radarapparater. enligt nr 85.15: . kinoapparater för upptagning. återgivning eller äterupptagning av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11). magnetiska tonhuvuden (nr 92.13): . aniklar enligt 97 kap.; . mätkärl. vilka skall tulltaxeras som varor av det material varav de är tillverka- de: spolar. rullar och liknande aniklar (vilka skall tulltaxeras efter materialets be- skaffenhet. t.ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.).

. Om ej annat följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att an-

vändas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner. apparater. instrument eller andra artiklar. hänförliga till nagot nummer i detta kapitel. tulltaxeras på följande sätt:

1.1 . delar och tillbehör som i sig själva utgör maskiner. apparater. instrument eller andra artiklar (inbegripet optiska element enligt nr 90.01 eller 90.02) enligt nä- got särskilt nummer i detta kapitel eller i 84. 85 eller 91 kap. (annat än nr 84.65 och 85.28) skall tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer: b. andra delar och tillbehör skall tulltaxeras enligt nr 90.29 om de motsvarar be-

skrivningen i detta nummer: i annat fall skall de tulltaxeras enligt samma num- mer som den maskin. apparat. instrument eller annan artikel för vilken de är avsedda.

2: l Bestämmelsen i tolkningsregel 2 3 (se allmänna bestämmelser i början av tull-

taxan) angående vara som vid förtullningen är isänagen eller icke hopsatt tillämpas även för vara enligt 90 kap. vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen. om den tullskyldige yrkar det.

3. Nr 90.05 skall ej anses tillämpligt för astronomiska kikare av sadana slag som ej är lämpliga för observationer pa jordytan (nr 90.06) och ej heller för kikarsikten för montering pil eldvapen. periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för maskiner. apparater eller instntment enligt detta kapitel: sadana kikarsikten. periskop och kikare skall tulltaxeras enligt nr 90.13. Optiska apparater och instrument för mätning eller kontroll som enligt lydelsen av tulltaxenumren skulle kunna tulltaxeras både enligt nr 90.13 och enligt nr 90.16 skall tulltaxeras enligt nr 90.16.

Prop.

1979/80: 24. Del A

5. Nr 90.28 skall anses tillämpligt endast för: 21.

152

instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter:

b. maskiner. apparater och instrument av sådana slag som är beskrivna i nr 90.14_ 90.15. 90.16. 90.22. 90.23. 90.24. 90.25 och 90.27 (andra än strobo—

den faktor som skall sökas eller automatiskt regleras:

f")

skop)_ vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med

. instrument och apparater för mätning eller pavisande av alfa-. beta-. gamma- eller röntgenstralning. kosmisk strålning eller liknande stralning: . instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter

ävensom instrument och apparater för automatisk reglering av icke elektriska

med den faktor som skall regleras. storheter. vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar

. Lådor, askar. etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till

förtullning gemensamt med aniklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsam- mans med dessa aniklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklama vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

90.01

90.02

90.03

90.04

90.05

90.06

90.07

Linser. pn'smor. speglar och andra optiska element. oavsett materialet. omonterade. andra än sådana ele- ment av glas som ej är optiskt bearbetade: skivor och plattor av polariserande material ................... Linser. prismor. speglar och andra optiska element. oavsett maten'alet. monterade. utgörande delar eller tillbehör till instrument eller apparater. andra än sada- na element av glas som ej är optiskt bearbetade: A. kameraobjektiv samt delar och tillbehör därtill. vä- gande mer än 3 kg per styck: optiska sökare till ka— meror samt delar och tillbehör därtill ............

B. andra slag .................................... Bagar och infattningar samt delar därtill. för glasögon. pincene'er. Iomjetter c. d. ......................... Glasögon. pinceneer. lornjctter o.d.. avsedda för syn— korrcktion. som skydd för ögonen eller för annat ända—

mal .............................................

Kikare (monokulära och binokulära). inbegripet pris-

makikare ........................................

Astronomiska instrument (t.ex. spegeltelcskop. meri- diancirklar och ekvatorialer) samt stativ därtill. med

undantag av radioastronomiska instrument ..........

Stillbildskameror: blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt bruk. andra än gasttrladdningslampor

enligt nr 85.20: A. stillbildskameror samt delar och tillbehör därtill. ej hänförliga till B: ]. vägande högst 3 kg per styck ................. 2. andra .....................................

B. kassetter. slutare. bländare och icke optiska sökare till stillbildskameror samt delar och tillbehör därtill

('.'. blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt bruk samt delar och tillbehör därtill .............

90.08 Kinokameror. kinoproiektorcr samt Ijttdttpptagnings-

fri

2.4% 4.7%

fri

tog. Akt &?

Q

Prop.

90 . 09

90. 10

90.11

90.12

90.13

90.14

90.15

90.10

90.17

90. 18

1.979/80: 24. Del A

och ljudatergivningsapparatcr för kinematograliskt brttk: alla slags kombinationer av dessa apparater: A. kinokameror. även kombinerade med ljudupptag-I ningsapparater. samt delar och tillbehör därtill. ej hänförliga till B: |. vägande högst 3 kg per styck ................ 2. andra ..................................... B. kassetter. slutare. bländare och icke optiska sökare till kinokameror samt delar och tillbehör därtill .. .

C. andra slag ....................................

Stillbildsprojektorer: fotografiska (andra än kinemato-

gratiska) förstorings— och förminskningsapparater . . . .

Apparater och utrustning av sådana slag som användes i foto- eller kinolaboratorier. ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: fotokopieringsapparater (med optiskt system eller av kontakttyp) och värmekopie- ringsapparater: projektionsdukar: A. fotokopieringsapparater med optiskt system ...... B. andra slag. inbegripet delar och tillbehör till appara- ter enligt A ................................... Elektron- och protonmikroskop samt elektron- och

protondiffraktionskameror ........................

()ptiska mikroskop. även försedda med anordningar

för fotografering eller projicering av bilden .......... Optiska apparater och instrument samt andra optiska aniklar (inbegripet strålkastare men ej andra belys- ningsartiklar). ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: lasrar. andra än laserdioder ................

Instrument för geodesi (inbegripet fotogrammetrisk geodesi). lantmäteri. hydrograft, navigation. meteoro- logi. hydrologi och geofysik: kompasser: avståndsmä- lare ............................................ Vagar känsliga för 0.05 g eller mindre. även med tillhö-

rande vikter .....................................

Ritinstrument. ritsinstrttment. räkneinstrument. ritap- parater. pantografer. räknestickor. räkneskivor o.d.; instrument och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel (t.ex. mik- rometrar. skjutmätt. tolkar. mätstockar och balanse- ringsapparater); profilprojektorer .................. Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även för tandläkar- eller veterinärbruk). inbegripet elektromedicinska apparater samt instrument för ögon-

ttndersökning ....................................

Apparater för mekanoterapi; massageapparater; appa- rater för psykotekniska undersökningar; apparater för konstgjord andning. ozonterapi. syreterapi eller aero- solterapi samt liknande apparater; andningsapparater (inbegripet gasmasker o.d.) .......................

153

4.7%

4,7%

4.7%

4.7%

4.7 %

Prop.

90. 19

90.30

90.21

()()le

90.33

90.34

90.25

1979/80: 24. Del A

()rtopediska artiklar. medicinsk—kirurgiska gördlar. hrockband o.d.. spjälor och andra artiklar för behand- ling av frakturer: konstgjorda lemmar. ögon. tänder och andra kroppsdelar: hörapparater för hörselskada- de och andra artiklar avsedda att bäras av användaren. att hållas i handen eller att inplateras i kroppen för att kompensera en defekt eller ett handikapp: A. hörapparater för hörselskadade samt delar därtill B. andra slag .................................... Apparater baserade pa utnyttjandet av röntgenstrålar eller av stralning fran radioaktiva ämnen (inbegripet radiografr- och radioterapiapparater): röntgengenera- torer: röntgenrör: röntgenskärmar: högspänningsgene- ratorcr för röntgen: manöverpaneler och manöverpul- peter för röntgenapparatur: bord. stolar o. d. för rönt- gentrndersökning eller röntgenbchandling: A. röntgenrör samt delar därtill .................... B. apparater baserade på utnyttjandet av strålning från radioaktiva ämnen ............................ C. andra slag .................................... lnstrument. apparater. modeller o.d. avsedda enbart för demonstrations'z'tndamal tt. ex. vid undervisning el- ler pa utställningar). ej lämpliga för annan användning Maskiner och apparater för mekanisk provning av hardhet. hallfasthet. sammanpressbarhet. elasticitet eller liknande egenskaper hos material (t. ex. metaller. trä. textilvaror. papper eller plaster) ................ Arcometrar och liknande instrument: termometrar. pyrometrar. barometrar. hygrometrar och psykromet— rar. även registrerande: alla slags kombinationer av dessa instrument ................................. lnstrument och apparater för mätning. kontroll eller automatisk reglering av gasers eller vätskors ström— ning. niva. tryck c. d. eller för automatisk temperatur- reglering (t. ex. manometrar. termostater. nivamätare. genomströmningsmätare. värmeförbrukningsmätare och automatiska dragrcgulatorer). ej utgörande artiklar hänförliga till nr 90.14 ............................ Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (sasom polarimetrar. refraktornetrar. spektro- metrar och gasanalysapparater): instrument och appa- rater för mätning eller kontroll av viskositet. porositet. dilatation. ytspänning e.d. (säsom viskosimetrar. po- rositctsmetrar och dilatometrar); instrument och appa- rater för mätning eller kontroll av värmemängd. ljusin- tensitet eller ljudnivä (sasom fotometrar. inbegripet exponeringsmätare. och kalorimetrar): mikrotomer. ..

154

r.) .s— $? fn'

fri

4.7% 4.2%

fri

4.7%

4.7 %

6.2 %

Prop. 1979/80: 24. Del A

90.26

90.27

90.28

90.29

Förbruknings- och produktionsmätare för gaser. väts- kor eller elektricitet: kalibreringsmätare för sadana in- strument ........................................ Varvräknare. produktionsräknarc. taxametrar. vägma— tare. stegräknare o. d. samt hastighetsmätare (inbegri- pet magnetiska hastighetsmätare) och takometrat' (andra än artiklar hänförliga till nr 90.14): stroboskop . Elektriska instrument och apparater för mätning. kori— troll. analys eller automatisk reglering:

A. instrument för lödning ......................... B. andra slag .................................... Delar och tillbehör som är lämpliga att användas ute— slutande eller huvudsakligen till en eller llera artiklar hänförliga till nr 90.23, 90.24. 90.26.9017 eller 90.28 .

4.7'51-

4.7 (.:-;-

fri

6.2 '.'r-

Prop. 1979/80: 24. Del A

'I! ——|

91 kap. Ur OCh delar därtill

Anmärkningar

1)

U.)

'1-

Med ordet "frckttrsverk" i nr 91.02 och uttrycket "verk till ftek- eller armbands— ur" i nr 91.07 förstäs urverk reglerade av balans och spiralljäder eller av något annat system som kan fastställa tidsintervaller och med en tjocklek ej överstigan- de 12 mm. då de mätes inklusive verkbotten. bryggor och eventuella ytterbott— nar. Nr 91.07 och 91 08 skall ej anses tillämpliga för mekaniska verk. drivna av fjäder eller lod men ej försedda eller avsedda att förses med gängsegment (nr 84.03). Detta kapitel omfattar ej delar med allmän användning enligt definitionen i anm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmänhet tulltaxeras enligt nr 39.07). Kapitlet omfattar ej heller Iod. urglas. trrkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrustning. kullager och kullagerkulor. Urljädrar skall tulltaxeras som urdelar (nr 91.11). Med de undantag som följer av anm. 2 och 3 skall verk och andra delar som är lämpliga att användas såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. precisionsinstrument) anses hänförliga till detta kapitel och ej till något annat kapitel. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med aniklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsam— mans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

91.01 Fickur. armbandstrr och liknande ur. inbegripet stopp-

ur .............................................. 2.492. 91.02 Vägg- och bordsur med frekursverk (med undantg av ur

enligt nr 91.03) .................................. 2.4 95- 91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur för fordon.

luftfanyg eller fartyg ............................. 2.4 (.fr- 9l.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar ............... 2.4 % B. andra ........................................ 697.-

91.05 Apparater för registrering av tid på dygnet: apparater med urverk (inbegripet sekundärurverk) eller synkron- motor för mätning. registrering eller annan indikering

av tidsintervaller ................................ 6.4 % 91.06 Tidströmställare med urverk (inbegripet sekundärur-

verk) eller synkronmotor ......................... 6.4 % 91.07 Verk till frck- eller armbandsur (inbegripet verk till

stoppur), sammansatta ........................... 2.4 ,/(.- 91.08 Andra urverk. sammansatta:

A. till ur enligt nr 91.03 och 91.04 A ................ 14% B. till ur enligt nr 91.04 B ......................... ('(/7. C. till ur enligt nr 91.05 och 91.06 .................. 4.7 %

91.09 Boetter till ur enligt nr 91.01 samt delar till sådana

böetter ......................................... 2.4 %

91.10 Urfoder och andra höljen till varor enligt detta kapitel

samt delar därtill ................................ 4.7%

91.11 Andra urdelar ................................... frr

Prop. 1979/80:24. Del A 159

92. kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgiv- ning av ljud; apparater för upptagning eller återgivning av bilder och ljud för television; delar och tillbehör till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. l'rlm. helt eller delvis ljuskänslig, avsedd för fotografisk eller fotoelcktrisk upptagning samt exponerad sådan film. även framkallad (37 kap.); b. delar med allmän använding enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän- het tulltaxeras enligt nr 39.07): €. mikrofoner. förstärkare. högtalare. hörtelefoner. strömställare. stroboskop och andra instrument. andra apparater eller annan utrustning. hänförliga till 85 eller 90 kap. och avsedda att användas tillsammans med artiklar enligt detta kapitel men ej hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa; apparater för upptagning eller återgivning av ljud. kombinerade med radio- eller televisionsmottagare (nr 85.15); . borstar (för rengöring av musikinstrument) hänförliga till nr 96.01: leksaksinstrument (nr 97.03) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06); spolar. rullar och liknande aniklar (vilka skall tulltaxeras efter materialets beskaffenhet. t.ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.). Stråkar. trumstockar och liknande aniklar som användes vid spelning på musik- instntment enligt nr 92.02 eller 92.06. och som anges till förtullning gemensamt med sådana instrument till ett antal som är normalt för dessa samt klan avsedda att användas tillsammans med dessa instrument. skall tulltaxeras enligt samma nummer som ifrågavarande instrument. Rullar av perforerat papper för mekaniska spelapparater (nr 92.10) samt grammo- fonskivor o.d. (nr 92.12"). som anges till förtullning gemensamt med den apparat för vilken de är avsedda. skall tulltaxeras som särskilda artiklar och ej som delar till ifrågavarande apparat. 3.Lädor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till för- tullning gemensamt med aniklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa aniklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

an.-mc..

IJ

92.01 Pianon (inbegripet mekaniska pianon. med eller utan klaviatur); ccmbalor och andra stränginstrument med klaviatur; harpor. andra än eolsharpor:

A. pianon ....................................... 6.99?- dock högst 143: 70 per styck B. andra slag .................................... fri 92.02 Andra stränginstrument:

A. stråkinstrument ............................... fri

B. andra ........................................ 5.6%- 92.03 Piporglar, orgelharmonier o.d. .................... 5.6%

92.04 Dragspel. concertinor och liknande musikinstrument; munspel ........................................ 5.6%. 92.05 Andra blåsinstrument ............................ fri

Prop.

92.06

92.07

92.08

92.10

92.l3

1979/80: 24. Del A

Slaginstrument (t.ex. trummor. xylofoner. cymbaler och kastanjctter) ................................. Elektromagnetiska. elektrostatiska. elektroniska och liknande musikinstmment (t. ex. pianon. orglar och dragspel) ....................................... Musikinstrument. ej hänförliga till annat nummer i det- ta kapitel (1. ex. orkestrion. positiv. spcldosor och mu- siksågar): mekaniska sångfåglar; lockpipor och andra redskap av alla slag för hämning av djurläten; ljudsig- nalredskap som blåses med munnen (t.ex. båtsmanspi- por och andra visselpipor) ........................ Delar och tillbehör till musikinstrument, inbegripet rul- lar av perforerat papper för mekaniska spelapparater samt mekanismer till speldosor; metronomer. stäm- gafflar och stämpipor av alla slag: A. strängar ..................................... B. andra slag: ]. höljen och stomryggar till pianon samt delar där- till ........................................ . klaviaturer till instrument enligt nr 92.01, 92.03 eller 92.07 samt delar till sådana klaviaturer; andra delar och tillbehör till instrument enligt nr 92.0]; tonbord till orgelharmonier och delar till sådana tonbord ............................ 3. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar och tillbehör till instrument enligt nr 92.05 . . . . . 4. andra ..................................... Grammofoner. diktcringsmaskiner och andra apparater för upptagning eller återgivning av ljud, inbegripet skivspelare och band— och trådspolningsapparater, med eller utan pick-up eller tonhuvud: apparater för upptag— ning eller återgivning av bilder och ljud för television: A. grammofonautomater ......................... B. andra slag .................................... Grammofonskivor och andra ljudupptagningar samt liknande upptagningar; matriser för tillverkning av grammofonskivor. oinspelade preparerade grammo- fonskivor. film för mekanisk ljudupptagning; band. tråd. remsor och liknande artiklar. preparerade. av så- dana slag som vanligen användes för ljudupptagning eller liknande upptagning: A. grammofonskivor: [. för språkundervisning ...................... 2. andra ............................. 100 kg' B. andra slag .................................... Andra delar och tillbehör till apparater hänförliga till nr 92.11 ...........................................

l-J

l60

5,6%

5.6%

6,9%

fn"

fri 5,6%

3.8% 7.3%

fri 25: — fri

47%

' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop

. 1979/80: 24. Del A 161

93 kap. Vapen och ammunition: delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

11.

b,

C.

f IJ

varor hänförliga till 36 kap. (t. ex. tändhattar. sprängkapslar och signalrake- ter): delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän- het tulltaxeras enligt nr 39.07):

. pansrade stridsfordon (nr 37.08): . kikarsikten och andra optiska artiklar. lämpliga att användas till vapen. med

undantag av sådana som är monterade på eldvapen eller införes tillsammans med de eldvapen på vilka de är avsedda att monteras (90 kap.): pilbågar och pilar därtill. fäktvapen för sportändamftl samt Ieksaksvapen, hän- förliga till 97 kap.: föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06). Uttrycket "delar därtill" i nr 93.07 skall ej anses inbegripa radio- och radarappa-

rater enligt nr 85.15. . 3- Lådor, askar, ettuer. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med aniklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsam- mans med dessa aniklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till fönullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga. 93.0l Hugg- och stickvapen (t.ex. värjor. sablar och bajo- netter) samt delar dänill: slidor och baljor till hugg- och stickvapen .................................. fri 93.02 Revolvrar och pistoler. utgörande eldvapen ......... fri 93.03 Artillerivapen. kulsprutor. kulsprutepistoler och andra eldvapen och utskjutningsanordningar för militärt bruk (andra än revolvrar och pistoler) ................... fri 93.04 Andra eldvapen. inbegripet signalpistoler. pistoler och revolvrar för enbart lösa skott. linkastningsapparater o. d. ............................................ 2.8 % 93.05 Andra vapen. inbegripet luftpistoler och luftgevär. fjä- derpistoler och tjäderbössor samt liknande pistoler och gevär ........................................... 3.8 % 93.06 Delar till vapen. inbegripet ämnen till eldrör för eldva- pen men ej delar till hugg- och stickvapen: A. delar till vapen för militärt bruk: delar till revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 ..................... fri B. andra slag: ]. delar av trä ................................ fri 2. andra: a. till eldvapen ............................ 2.8% h. till andra Vapen .......................... 3.8 % 93.07 Bomber. granater. torpeder. minor och robotprojekti-

ler samt liknande krigsammunition. ävensom delar danill; annan ammunition samt delar danill. inbegripet förladdningar; blyhagel till ammunition: A. ammunition och delar därtill. för militärt bruk eller

för revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 ......... fri 8. andra slag .................................... 3.8%

11 Riksdagen [979/80. Nr 24. De! A

Prop. 1979/80z24. Del A 163

94 kap. Möbler och delar därtill; sängkläder, madrasser, resårbott- nar till sängar. kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: . a. madrasser. dynor och kuddar. avsedda att fyllas med luft eller vatten, hänför-

b.

('I

liga till 39. 40 eller 62 kap.: golvlampor. bordlampor. lampetter och andra belysningsartiklar: dessa tull- taxeras enligt materialets beskaffenhet (t.ex. enligt nr 44.27. 70.14 eller 83.07): . aniklar av sten. keramiskt material eller annat material som avses i 68 och 69

kap.. med användning som stolar. bänkar. bord eller pelare och av sådana slag som användes i parker. trädgårdar eller vestibuler (68 eller 69 kap.): . speglar avsedda att placeras på golvet eller marken (t.ex. stora svängbara toa-

lettspeglar). hänförliga till nr 70.09: . delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän- het tulltaxeras enligt nr 39.07); möbler Spectellt konstruerade för att utgöra delar till kylskåp eller andra

kylapparater enligt nr 84.15; möbler speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41 );

. möbler speciellt konstruerade för att utgöra delar till radiogrammofoner. ra-

dioapparater eller televisionsapparater (nr 85.15); h. spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);

IJ

. De

. varor hänförliga till 91 kap. (t. ex. ur och urfoder); . möbler spectellt konstruerade för att utgöra delar till grammofoner. dikten'ngs-

maskiner eller andra apparater för upptagning eller återgivning av ljud. hänför- liga till nr 92.13; leksaksmöbler (nr 97.03). biljardbord och andra möbler speciellt konstruerade för spel (nr 97.04) eller för trollerikonster (nr 97.05). artiklar (andra än delar) som avses i nr 94.01. 94.02 och 94.03 skall tulltaxeras enligt dessa nummer. endast om de är avsedda att placeras på golvet eller mar- ken. Denna bestämmelse skall dock ej anses tillämplig för följande aniklar. vilka skall tulltaxeras enligt OVannämnda nummer. även om de är avsedda att hängas upp. att a. b c. 3. a.

94.01

94.02

94.03

fästas på väg eller att ställas på varandra: köksskåp och liknande skåp: stolar. bänkar och sängar: bokhyllor och liknande möbler. bestående av flera sammanhörande delar. Omnämnanden i detta kapitel av delar till varor inbegriper ej skivor (även till- skurna men ej förenade med andra delar) av glas (inbegripet speglar) eller av marmor eller annan sten. . Varor beskrivna i nr 94.04. särskilt inkommande. skall ej tulltaxeras enligt nr

94.01. 94.02 eller 94.03 som delar till där avsedda varor.

Stolar och andra sittmöbler (andra än sådana som är hänförliga till nr 94.02). även bäddbara. samt delar där- till ............................................. 4.7% Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkar- eller veterinärbruk). t.ex. opera- tionsbord samt sjukhussängar med mekaniska anord- ningar; tandläkarstolar och liknande stolar med meka- niska anordningar för höjning. vridning eller tillbaka- lutning: delar till i detta nummer nämnda aniklar ..... 3.8% Andra möbler samt delar därtill .................... 4.7%

94.04 Resårbottnar till sängar: sängkläder och liknande anik- lar. försedda med resårer. stoppning eller inlägg av vil-

Prop. 1979/80: 24. Del A 164

ket material som helst eller tillverkade av poröst gum- mi eller porös plast, med eller utan överdrag (t.ex. madrasser. sängtäcken och kuddar): A. med överdrag av textilvara. utan fjädrar. ramar el- ler andra väsentliga delar av metall eller trä: !. med överdrag av textilvara av ändlösa regenere-

rade fibrer ................................. 14%

2. med överdrag av annan textilvara ............ 1 1,5 %

B. elektriska värmedynor ......................... 7,3 % C. andra slag:

|. av metall eller trä. utan överdrag ............. 5,6%

2. av poröst gummi. utan överdrag .............. 4,7%

3. andra ..................................... ll,5%

Prop. 1979/80: 24. Del A 165

95 kap. Varor av snidningsmaterial m. m.

Anmärkningar

l. Detta kapitel omfattar ej:

3. h.

C.

d. e. f. g h. ij k |.

m.

IJ

artiklar hänförliga till 66 kap. (1. ex. paraplydelar och promenadkäppar): aniklar hänförliga till 71 kap. (t.ex. bijouterivaror)". knivar och andra artiklar hänförliga till 82 kap.. med skaft eller andra delar av material som avses i detta kapitel: tulltaxenumren i detta kapitel tillämpas dock för särskilt inkommande skaft och andra delar till sådana aniklar: aniklar hänförliga till 90 kap. (t.ex. glasögonhågar): aniklar hänförliga till 9l kap. (t. ex. urboetter och urfoder): artiklar hänförliga till 92 kap. (t.ex. musikinstrument och delar danill): . aniklar hänförliga till 93 kap. (vapen och delar därtill);

aniklar hänförliga till 94 kap. (möbler och delar dänill): . borstar. penslar. pudervippor och andra artiklar hänförliga till 96 kap.: . aniklar hänförliga till 97 kap. (leksaker. spel och sportartiklar):

artiklar hänförliga till 98 kap. (t. ex. manschettknappar och andra knappar. rökpipor och kammar); föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap. ).

. Uttrycket "vegetabiliska eller mineraliska snidningsn.aterial" i nr 95.08 skall an- ses tillämpligt för:

Cl.

b.

95.05

95 .08

hårda frön. fruktkämor. skal och nötter samt liknande vegetabiliska material av sådana slag som användes för snidning (t. ex. stennöt och fruktkämor av dumpalmcn); gagat (och mineraliska ersättningsmaterial för gagat). bärnsten. sjö- skum. rekonstruerad bärnsten och rekonstruerat sjöskum. Sköldpadd. pärlemor. elfenben. ben. horn. korall (även rekonstruerad) och andra animaliska snidnings- material. bearbetade. samt varor av dessa material: A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning .................................. fri B. andra slag .................................... 4.7% Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial. be- arbetade samt varor av dessa material; varor. gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade av vax. paraffin. stearin. naturliga gummiarter eller natur- liga hartser (t. ex. kopal och kolofonium) eller av mo— delleringspastor samt andra gjutna eller genom snid- ning eller på annat sätt formade varor. ej annorstädes nämnda eller inbegripna: bearbetat. icke härdat gelatin (med undantag av gelatin hänförligt till nr 35.03) samt varor av icke härdat gelatin: A. vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial samt varor därav: l. plattor. skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning ......................... fri 2. andra slag ................................. 4.7% B. andra varor ................................... fri

Prop. 1979/80: 24. Del A 167

96 kap. Kvastar, borstar, penslar, pudervippor och siktar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. artiklar hänförliga till 71 kap.: b. borstar av sådana slag som är specialgjorda för tandläkarbruk eller för medi- cinskt. kirurgiskt eller veterinärmedicinskt ändamål. hänförliga till nr 90.17: c. leksakert97 kap.). _ Uttrycket "bindlar för borsttillverkning" i nr 96.01 skall anses tillämpligt endast för omfattade knippen av djurhår. vegetabiliska fibrer eller andra material. som är färdiga att titan isärtagning insättas i kvastar eller borstar eller som endast be- höver en kompletterande mindre bearbetning säsom limning eller beläggning av rotändarna eller avjämning av topparna för att göra dem färdiga för sådant ända— mal. LJ

96.01 Kvastar. borstar och viskor av endast hopbundna kvis- tar eller annat vegetabiliskt material. utan infattning. med eller utan skaft: andra kvastar. borstar och pens- lar (inbegripet borstar av sådana slag som användes som delar till maskiner): bindlar för borsttillverkning: mälningsrullar: avtorkare o.d. av gummi eller annat mjukt material samt moppar: A. kvastar. borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller annat vegetabiliskt material. utan in- fattning. med eller titan skaft ................... 4.7% B. bindlar för borsttillverkning: belägges med samma tull som motsvarande borstmaterial C. andra slag .................................... 7.3 % 96.05 Pudervippor och liknande varor för anhringande av kosmetiska preparat eller toalettmedcl. oavsett materi- alet ............................................. 4,7 % 96,06 Handsiktar och handsäll. oavsett materialet ......... 4.7%

Prop. 1979/80:24. Del A 169

97 kap. Leksaker, spel och sportartiklar; delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. julgransljus (nr 34.06): b. c.

d.

I_|.

FEI-—

".*?-DU

IJ

fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar hänförliga till nr 36.05: garn. enlibertråd. linor. gut o. d. för fiske. i avpassade längder men ej montera— de till liskrevar. hänförliga till 39 kap.. nr 42.06 eller elfte avd.: väskor för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar enligt nr 42.02 och 43.03; . idrottsdräkter samt maskeraddräkter o.d. av textilvara, hänförliga till 60 eller

61 kap.: flaggor och l'laggställ av textilvara samt segel för fartyg. isjakler c. d., hänför- liga till 62 kap.; . idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benlädcr. ben-

skydd o.d.. hänförliga till 64 kap.. ävensom huvudbonader för idrott hänför- liga till 65 kap.: . alpstavar. piskor. ridspön o.d. (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03);

omonterade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker, hänför— liga till nr 70.19; . delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän- het tulltaxeras enligt nr 39.07); aniklar hänförliga till nr 83.11:

.sportfordon (andra än bobbar. sportkälkar o. d.) hänförliga till sjuttonde avd.:

barncyklar försedda med kullager och konstruerade som vanliga cyklar för vuxna (nr 87. N)): . sponbåtar. såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.). samt redskap för

framdrivning av dessa (44 kap. för sådana aniklar som är gjorda av trä): . skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04): . lockpipor och visselpipor (nr 92.08):

vapen och andra aniklar enligt 93 kap.; racketsträngar samt tält och andra campingartiklar ävensom handskar (vilka i allmänhet tulltaxeras som varor av det material varav de är tillverkade).

. Tulltaxenumren i detta kapitel skall anses inbegripa artiklar i vilka pärlor. ädel- stenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade). ädel metall eller metall med pläten'ng av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel. '.:J . Ordet "dockor" i nr 97.02 skall anses tillämpligt endast för sådana aniklar som föreställer människor.

4. ()m ej annat följer av anm. ] ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar hänförliga till något tull- taxenummer i detta kapitel tulltaxeras enligt samma nummer som dessa artiklar.

97.01 Leksaksfordon med hjul. avsedda för barn (t. ex. två- och trehjuliga leksakscyklar samt trampbilar); dock- vagnar ......................................... 5.6%

97.02 Dockor ......................................... 9% 97.03 Andra leksaker; modeller av sådana slag som användes för förströelse ................................... 5 .6 %

97.04 Utrustning för inomhusspel för vuxna eller barn (inbe- gripet spelapparater för nöjesfält c. d.. bordtennisspel samt biljardbord och andra för spel speciellt konstru- erade möbler): A. spelautomater och andra spelapparater med mynt- cller pollettinkast. för kaféer. nöjesfält e. d. ...... 5.192- B. andra slag .................................... 5.6%

Prop.

97 .05

97.06

97.07

97.08

1979/80: 24. Del A

Karnevalsaniklar: trolleri- och skämtartiklar: julgrans- prydnader och andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar. julstrumpor samt julkrubbor och figurer där- till) ............................................ Redskap och annan utrustning för gymnastik. idrott. sport. utomhusspel eller utomhuslck (andra än artiklar hänförliga till nr 97.04):

A. av trä: l. tennisracketar och ramar därtill .............. 2. andra .....................................

B. av läder eller metall: ). tennisracketar och ramar därtill: fotbollar. hand- bollar och andra bollar av läder .............. 2. andra ..................................... C. av annat material: |. tennisracketar och ramar därtill .............. 2. andra ..................................... Fiskkrokar. spön och andra redskap för fiske med rev; landningshävar och fjärilshåvar: lockfaglar. lärkspeglar och liknande aniklar förjakt: A. fiskkrokar ................................... B. andra slag .................................... Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar. ambulerande menagerier och ambulerande teatrar ...............

170

5 .6 %

l,8% 2.4%

'JtJå

fri 4,7 %

4.7%

Prop. 1979/80: 24. Del A W)

98 kap. Diverse artiklar

Anmärkningar

l. Detta kapitel omfattar ej:

IJ

.o

a. b.

d. e

ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06); knappar (inbegripet kragknappar. manschettknappar o.d.) samt andra artiklar av sådana slag som är nämnda i nr 98.01 och 98.12. om de är helt eller delvis tillverkade av ädel metall eller metall med plätering av ädel metall (dock med de undantag som följer av bestämmelserna i anm. 2 a till 7| kap.) eller om i desamma ingår naturpärlor eller ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekon- struerade) (71 kap.): . delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän— het tulltaxeras enligt nr 39.07); dragstift (nr 90. lö): leksaker hänförliga till 97 kap. rn ej annat följer av anm. 1 ovan skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga för varor av i numren nämnda slag. även om varoma helt eller delvis består av ädel metall. metall med plätering av ädel metall. naturpärlor eller ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade). .L ådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till

föitullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsam- m

ans med dessa aniklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till Vilka de i och för sig är hänförliga.

98.01 Knappar (inbegripet kragknappar. manschettknappar. tryckknappar o.d.) och knappformar; ämnen och delar till sådana artiklar:

A. knappar av plast .............................. 9% B. andra ........................................ 5.6% 98.02 Blixtlås och delar därtill .......................... 9% 98.03 Reservoarpennor (inbegripet kulpennor) och liknande

pennor samt pennskaft, pennförlängare o.d. ävensom stiftpennor; delar och tillbehör därtill. andra än sådana som är hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ............ 4.2 % 98.04 Skrivpennor (stålpennor o.d.) och spetsar därtill:

A. av ädel metall ................................ 4.7 % B. andra slag .................................... fri

98.05 Blyerts-. anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt nr 98.03). blyerts-. anilin- och färgstift. grifflar. pas- tellkritor och andra färgkritor. ritkol samt skriv- och ritkrita: skräddar- och biljardkrita .................. 4,7 % 98.06 Skrivtavlor. även försedda med ram ............... 4.7% 98.07 Datumstämplar. sigillstämplar, pagineringsstämplar och dylika handstämplar (inbegripet handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter): s. k. typtryckerier 3.8 % 98.08 Färgband för skriVmaskiner och liknande färgband, även på spolar; färgdynor, med eller utan ask ....... 7.3 %

Prop. 1979/80z24. Del A

98.09

98.10

98.11

98.12 98.14 98.15

98.”)

Sigill— och buteljlack i form av stänger. plattor e.d.: hektogrofiiiassa. valsmassa o.d. på basis av gelatin. även pa underlag av papper eller textilvara .......... Cigarettändare, gaständare och liknande tändare, inbe- gripet kcmiska och elektriska tändare. samt delar där— till, andra än tändstenar och vekar ................. Rökpipor; huvuden. skaft och andra delar till rökpipor (inbegripet grovt tillformade ämnen av trä eller rot); cigarr— och cigarettmunstycken samt delar därtill: A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller rot till rökpipor ............................... B. andra slag .................................... Kammar. härspännen o.d. ........................ Rafräschissörer och beslag därtill .................. Termosflaskor och andra termoskärl. kompletta med ytterhölje; delar därtill. andra än lösa glas .......... Provdockor. skyltdockor o.d.; rörliga figurer och ställ av sådana slag som användes i skyltfönster .........

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Prop. 1979/80z24. Del A 173

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:514) om ändring i lagen (1977z975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1979:514 ) om ändring i lagen ( 1977: 975) med tulltaxa

tie/x att 6—8 kap. skall ha nedan angivna lydelse. dels att lagens ikraftträdandebestänimelse skall ha nedan angivna Iy— delse.

Prop. l979/80:24. Del A 175

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter, o. d.; avskurna blommor och prydnadsblad

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast levande träd och varor (inbegripet köksväxtplan- tor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare. plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändmål; kapitlet inbegriper dock ej potatis_ ätbar lök och andra produkter enligt 7 kap. Till nr 06.03 och 06.04 hänföres även buketter. blomsterkorgar. kransar och liknande aniklar. helt eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor. även om artiklarna är försedda med tillbehör av andra material. IJ

06.01 Lökan stamknölar. rotknölar och rhizomer. i vila. un- der tillväxt eller i blomning: A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar ...... 100 kg 350: — 2. andra slag: a. gladiolus och liljekonvalje ................ fri b. andra ............................ 100 kg 18:70 B. inkommande med jord: ]. gladiolus och liljekonvalje ................... fri 2. andra slag .......................... 100 kg1 30: —

06.02 Andra levande växter. inbegripet träd. buskar. rötter. sticklingar och ympkvistar: A. al, alm, ask. asp. avenbok. björk. bok. ek. gran.

lind. lärk. lönn. poppel och tall ................. fri B. azalea. erica. kamelia och rododendron .......... fri C. körsbärs—. plommon-, päron- och äppelträd: l. förädlade .................................. 6% 2. andra slag ................................. 3 % D, andra växter ................................. 8 % E. rötter. sticklingar och ympkvistar ............... fri

06.03 Avskuma blommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsända- måL friska. torkade. färgade. blekta, impregnerade el- ler på annat sätt preparerade: A. friska: 1. mimosa, ljung och ginst ..................... fri 2. nejlikor: a. under tiden ] mars—30 november . . . 100 kg 1000:— b. under tiden 1 december—29 februari . 100 kg 400:— 3. gladiolus: a. undertiden 1 maj—30 september 100 kg 300:— b. undertiden 1 oktober—30 april ............ fri

lTullen beräknas efter varornas vikt inkl. allt närmaste emballage. såsom baljor eller krukor med jord. korgar och bastmattor.

Prop. 1979/80:24. Del A

4. rosor: a. under tiden ] mars—30 november 100 kg b. under tiden 1 december—31 januari ........ c. under tiden 1 februari—29 februari .. 100 kg 5. tulpaner: a. undertiden 1 mars—31 maj ......... 100 kg b. undertiden 1juni—30 september .......... c. under tiden ] oktober—30 november 100 kg d. under tiden ] december—29 februari .100 kg 6. andra: 21. under tiden 1 mars—30 november 100 kg b. under tiden 1 december—29 februari . 100 kg B. andra slag .................................... 00.04 Blad. kvistar och andra delar (andra än blommor och knoppar) av träd. buskar och andra växter samt mossa. lavar och gräs, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska. torkade. färgade. blekta. impregnerade eller på annat sätt preparerade: A. adiantum och asparagus, friska ........... 100 kg B. andra slag ....................................

176

1000:— fri 500:—

750: fri

750:

500: ——

1000: — 500: — fri

350: fri

Prop. 1979/80:24. Del A 177

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning

Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svam- par. tryffel. oliver. kapris. tomater. potatis, rödbetor, gurkor. pumpor. auberginer. sötpaprika. fänkål. persilja, körvel. dragon, krasse, mejram (Majorana horrensix eller Origanum majorana). pepparrot och vitlök. Nr 07.04 omfattar alla torkade. dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr 07.01—07.03 andra än:

torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05): malen sötpaprika (nr 09.04); mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04); . mjöl. gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

en 57!”

07.01 Köksväxter, färska eller kylda: A. kål: 1. blomkål: 2. under tiden 1juni—30 november .......... 10% b. under tiden ] december—3] maj ........... fri 2. vitkål och rödkål: a. under tiden ] maj—30 november .......... 10% b. under tiden 1 december—30 april .......... 17% 3. grönkål och brysselkål: &. under tiden 1juni—31 december ........... 20% b. under tiden ljanuari—31 maj ............. fri 4. salladskål: a. under tiden ] april—31 december .......... 20% b. under tiden ljanuari—31 mars fri 5. annan: a. under tiden ] mars—31 december .......... 20% b. under tiden ] januari—29 februari ......... fri B. gurkor: 1. slanggurkor: a. under tiden 16 mars—30 september ........ 20% b. under tiden 1 oktober— 15 mars ........... fri 2. andra: a. under tiden 16 juni—30 september ......... 20% b. under tiden 1 oktober—15juni ............ fri C. lök: ]. vitlök ..................................... fri 2. purjolök, buntlök och gräslök: a. under tiden 1 maj—30 november . . . . 100 kg 40: —— b. under tiden 1 december—30 april .......... fri 3. annan: a. under tiden 16ju1i—29 februari ............ 20%, dock_minst 25: per 100 kg 12 Riksdagen 1979/80. Nr 24. De! A

Prop. 1979/80: 24. Del A 178

b. under tiden 1 mars—15juli ............... fri D. potatis: ]. nyskördad. under tiden 6juni—5juli .......... 20%, dock minst 25: per 100 kg 2. annan ..................................... fri E. sparris: 1. under tiden 1 maj—30juni ............. 100 kg 1001—— 2. under tiden 1juli—30 april ................... fri F. svampar och tryffel ..................... 100 kg 75: —- G. tomater: 1. under tiden 16 maj—31 oktober ....... '. 100 kg 50: —— 2. under tiden 1 november— 15 maj ............. fri H. sallad: ]. isbergssallad: a. under tiden ] april—30 april ........ 100 kg 30:— b. under tiden 1 maj—30 november .......... 11% c. under tiden 1 december—31 mars .......... fri 2. annan: a. under tiden 1 mars—15 december .......... 11% b. under tiden 16 december—29 februari ...... fri 1]. baljfrukter: 1. ärter: a. under tiden ] mars—31 december .......... 5% b. under tiden 1 januari—29 februari ......... fri 2. andra: a. under tiden ] mars—31 december .......... 7% b. under tiden ljanuari—29 februari ......... fri K. sötpaprika ................................... fri L. rotfrukter: ]. morötter .................................. 10% 2. pepparot .................................. 31% 3. rödbetor: a. nyskördade. under tiden 1 maj—30juni ................................. 100 kg 20: b. andra ............................ 100 kg 10:— 4. andra ..................................... S% M. kronärtskockor: ]. under tiden ljuli—30 november ....... 100 kg 40:— 2. under tiden 1 december—30juni ............. fri N. andra slag: 1. under tiden 1 maj—30 november ....... 100 kg 40:— 2. under tiden 1 december—30 april ............. fri

07.02 Köksväxter (även kokta). frysta: A. morötter, ärter, bönor. spenat och broccoli samt morötter och ärter. blandade ................... 16%

Prop.

07.03

07 _()4

07.05

07.06

1979/80: 24. Del A

B. andra slag: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda Köksväxter. tillfälligt konserverade i saltvatten, sva- velsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning- ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion: belägges under hela året med samma tull som mot- svarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köks- växter, hela, i bitar. skivade. krossade eller pulverise- rade. men ej vidare beredda: A. potatis ....................................... B. vitlök ....................................... C. andra slag .................................... Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som an- vändes till människo- eller djurföda. även skalade eller kluvna ......................................... Maniok-. arrow- och salepsrot, jordärtskockor. batater (sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rot- knölar med hög halt av stärkelse eller inulin. färska eller torkade. hela eller i bitar; märg av sagopalm . .

179

fri fri 3 %

fri

fri

Prop.

1979/80: 24. Del A

181

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och frukter. 2. Ordet "färska" skall även anses avse kylda varor.

08.01

08.02 08.03 08.04

08.05

08.06

08.07

08.08

Dadlar, bananer. kokosnötter. paranötter, kasjunötter, ananas, avokadofrukter, mango. guava och mango- stan. färska eller torkade. även skalade ............. Citrusfrukter, färska eller torkade ................. Fikon, färska eller torkade ........................ Vindruvor, färska eller torkade: A. färska: 1. undertiden 1juli—31 oktober ......... 100 kg 2. under tiden 1 november—30juni ............. B. torkade ...................................... Nötter och liknande frukter. andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01, färska eller torkade. även ska— lade ............................................ Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska: A. äpplen: 1. undertiden 16ju1i—29 februari ........ 100 kg 2. under tiden 1 mars—15juli .................. B. päron och kvittenfruktcr: ]. under tiden 16juli—31 december ....... 100 kg 2. under tiden ! januari—15juli ................. Stenfrukter, färska: A. körsbär: 1. under tiden 16juni—3l juli ............ 100 kg 2. undertiden 1 augusti—15juni ................ B. plommon: 1. under tiden 16ju1i—30 september ...... 100 kg 2. under tiden 1 oktober— l5juli ................ C. andra ........................................ Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska: A. hallon. krusbär och vinbär. andra än svarta vinbär: 1. under tiden [juni—31 augusti ................ 2. under tiden 1 september—31 maj ............. B. svarta vinbär: 1. under tiden ljuni—31 augusti ................ 2. under tiden 1 september—31 maj ............. C. jordgubbar: ]. under tiden 8juni—31 augusti ......... 100 kg 2. undertiden 1 september—7juni .............. D. andra ........................................

fri fri fri

12: 50 fri fri

fri

30: fri

35: fri fri

Prop.

08 . 09

08.10

08.11

08.12

08.13

1979/80: 24. Del A Andra färska frukter: A. meloner: 1. under tiden 16juni—30 september ............ 2. under tiden 1 oktober— l5juni ............... B. andra ........................................ Frukter (även kokta). frysta. utan tillsats av socker: A. jordgubbar ............................. 100 kg B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda Frukter. tillfälligt konserverade (t.ex med svaveldi- oxidgas eller i saltvatten. svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men i föreliggande skick olämpliga för direkt konsumtion: A. jordgubbar ................................... B. äpplen ....................................... C. andra: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda Frukter. torkade. andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01 . 08.02. 08.03. 08.04 eller 08.05 ............. Skal av meloner eller citrusfrukter. färska. frysta. tor- kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten. svavel- syrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar .

18% fri fri

50:

17% 20 %

fri

fri

Denna lag träder i kraft. sävitt avser 6—8 kap. utom tulltaxenummer 07.04 A. den ljanuari 1980. och i övrigt den ljuli 1979.

Prop. 1979/80: 24. Del A

3. Förslag till

183

Lag om ändring i tullförordningen (1973: 979)

Härigenom föreskrivs att 6 & tullförordningen (1973z979) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6.51

När tull skall utgå efter värde an— ses varans normalpris som dess värda. Norma/priset beräknas en- ligt de föreskrifter regeringen med- delar på grundval av konventiwwn den 15 december [950 angående varors [ul/värde.

När tull skall utgå efter vikt be— räknas den på varans nettovikt om annat ej anges.

När tull utgår efter t'arux l'äl'tlt' beräknas värdet enligt de föreskrif- ter regeringen meddelar på grund- val av övarans/mmmclxt'n om till- lämpning ut' artikel VII [ det all- männa tull- (K'h handelsavtalt't.

När tull utgår efter t'arux vikt bc- räknas tullen på varans nettovikt om annat ej anges.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1981.

' Senaste lydelse 1975:94.

Prop. 1979/80:24. Del A . 184

Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde l979-lO—25

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman. Mundebo. Wikström. Friggebo. Mogård, Dahlgren. Åsling, Sö- der. Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Win- berg. Adelsohn, Danell Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Proposition om de multilaterala handelsförhandlingama inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m.

1. Inledning

De multilaterala handelsförhandlingarna (the Multilateral Trade Nego- tiations. MTN) inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) avslutades vid halvårs- skiftet detta år. Förhandlingarna inleddes vid ett ministermöte i Tokyo i september l973. då riktlinjer för förhandlingarna fastlades i en gemensam deklaration.

Förhandlingarna har syftat till en ökad liberalisering av världshandeln varvid u-ländernas handel skulle försäkras särskilda fördelar. ] förhand- lingarna har man strävat efter säväl att uppnå tullsänkningar som att un- danröja andra. s.k. icke-taritlära handelshinder samt att nå överenskom- melser på jordbruksområdet. för tropiska produkter och om tolkningen av reglerna i GA'lT-avtalet om skyddsåtgärder vid marknadsstörning. 1979 års Geneveprotokoll med därtill fogade nationella listor med tullmedgivan- den öppnades för undertecknande i Genéve den lljuli 1979. Flertalet i för- handlingarna deltagande industriländer. inklusive de nordiska länderna, undertecknade därefter protokollet. för svensk del med förbehåll för riks- dagens godkännande. Följandc överenskommelser, utöver tullprotokol- let. ingår i förhandlingsresultatet:

a) överenskommelse om tekniska handelshinder,

b) överenskommelse om statlig upphandling,

c) överenskommelse om tolkning och tillämpning av artiklarna VI. XVI och XXIII i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. subventionsko- den),

Prop. 1979/80: 24. Del A 185

d) ett internationellt nötköttsavtal,

e) ett internationellt mejerivaruavtal,

t) överenskommelse om tillämpning av artikel VII i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s. k. tullvärdekoden).

g) överenskommelse om procedurer vid importlicensiering,

h) överenskommelse om handel inom den civila flygindustrisektorn och

i) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. antidumpingkoden).

Dessa överenskommelser kan för svensk del inom kort komma att un- dertecknas med förbehåll för riksdagens godkännande.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en allmän redogörelse för för- handlingarna som bilaga I samt texter till överenskommelserna, inklusive tullprotokollet, i engelsk version jämte svensk Översättning som bilaga 2.

Förhandlingarna har ställt stora anspråk på det svenska utrednings— och förberedelsearbetet. En särskild beredningsgrupp tillsattes i mars 1973 med uppdrag att utarbeta förslag till de ställningstaganden som krävdes un- der förhandlingarnas gång. I gruppen har deltagit representanter för utri- kes-, jordbruks-, handels- och industridepartementen samt för generaltull- styrelsen. kommerskollegium och jordbruksnämnden. Arbetet inom grup- pen har fortgått till förhandlingarnas slut. Kommerskollegium har under förberedelsearbetet och under förhand- lingarnas gång utfört ett stort antal utredningar och avgett en rad yttran- den. Kollegiets utredningsverksamhet har bedrivits i nära samverkan med olika organisationer inom näringslivet och på arbetsmarknaden. Detta har skett främst genom en särskilt för dessa förhandlingar tillskapad kontakt- grupp samt det till kollegiet knutna handelspolitiska rådet. Kollegiet har även haft ett nära samarbete med andra myndigheter, främst generaltull- styrelsen och statens jordbruksnämnd, där också ett omfattande utred- ningsarbete har bedrivits. Genom denna uppläggning av arbetet har det varit möjligt att snabbt få berörda intressenters bedömning av aktuella för-

handlingsproblem. Sedan förhandlingarna avslutats har kommerskollegium efter remiss

kommit in med en redogörelse för konsekvenserna för svensk del av över- enskommelser som ingår i förhandlingsresultatet. Vidare har efter remiss yttrande avgetts av riksrevisionsverket över överenskommelsen om statlig upphandling. av jordbruksnämnden över de internationella nötkötts- och mejerivaruavtalen och av generaltullstyrelsen över överenskommelsen om tullvärde. Till kollegiets redogörelse har fogats yttranden från televerket, statens trafiksäkerhetsverk, sjöfartsverket, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk. produktkontrollnämnden, gene- raltullstyrelsen. överstyrelsen för ekonomiskt försvar, konsumentverket. arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk. statens industriverk, Standardi- seringskommissionen i Sverige, AB Statens anläggningsprovning. Svenska elektriska kommissionen, Svenska elektriska materielkontrollanstalten,

Prop. 1979/80:24. Del A 186

Sveriges exportråd. Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riks- förbund. Stockholms handelskammare. Sveriges industriförbund. Jern— kontoret. Sveriges grossistförbund. Sveriges kemiska industrikontor. Sve- riges mekanförbund. Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening samt Textilrådct/ Konfektionsindustriföreningen.

Efter remiss har generaltullstyrelsen dessutom avgett yttrande över ge- nomförandet av de svenska tullsänkningarna. Till generaltullstyrelsens yttrande har fogats yttranden frän kommerskollegium, Sveriges industri- förbund och Sveriges kemiska industrikontor.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i det— ta ärende som bilaga 3.

En sammanställning över i förhandlingarna nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Kommerskollegium har gjort sammanställningar över sådana tullmedgi- vanden från andra länders sida som har särskild betydelse för svensk ex- port samt över svenska tullmedgivanden i förhandlingarna. Dessa bör fo- gas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

Folkrepubliken Kina har gjort en framställning om att få åtnjuta tullpre- ferenser vid import till Sverige. Yttrande i frågan har avgetts av kommers- kollegium som har inhämtat synpunkter från generaltullstyrelsen, statens jordbruksnämnd och närmast berörda näringslivsorganisationer. Förteck- ning över varor på jordbrukets området som föreslås bli preferensberätti- gade samt över industrivaror som bör undantas från preferensbehandling vid import från Folkrepubliken Kina får fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6 —7. I detta sammanhang har aktualiserats en viss utökning av antalet preferensberättigade varor vid import från Rumänien och Bulgari- en. Förteckning över de varor som föreslås blir berättigade till tullprefe— rens bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8.

2 Föredragandens överväganden

2.1. De multilaterala handelsförhandlingarna

2.1.1. Tullförhandlingarna

2.1.1.1 Bakgrund

Inom GATT har under åren 1947— 1967 förts sex allmänna tullförhand- lingsomgångar, av vilka Sverige deltagit i fem (se prop. 1950: 53, BeU 33, rskr 103; prop. 1951: 209, BeU 57. rskr 288; prop. 1951: 210, BeU 58, rskr 289: prop. 1956: 191. BeU 60. rskr 414; prop. 1962: 186, BeU 63, rskr 417; prop. 1967: 150, BeU 63, rskr 348). De deltagande länderna gjorde därvid ömsesidiga åtaganden om tullsänkningar. Tullförhandlingsresultaten var betydande. Det stod dock klart sedan den s.k. Kennedyronden hade

Prop. 1979/80:24. Del A 187

avslutats är 1967. att det fanns utrymme för ytterligare liberalisering av världshandeln, bl. a. genom tullsänkningar.

Under de nu avslutade tullförhandlingamas inledande skede diskutera- des olika tullsänkningsmetoder. Detta arbete baserades på en detaljerad studie om tullar i flertalet industriländer samt omfattande handelsstatistik. Bland de olika metoder som diskuterades kan nämnas den s. k. vara-för- vara-metoden. Vid tillämpning av denna förhandlar varje deltagarland med övriga länder bilateralt för att uppnå tullsänkningar beträffande varor för vilka landet har betydande exponintressen i utbyte mot egna tullsänkning- ar av motsvarande värde. De tullsänkningar ett land genomför blir i enlig- het med mest-gynnad-nationsprincipen i GATT tillämpliga på handeln med alla övriga GATT-länder. En annan metod är den linjära. vilken användes i Kennedyronden. Denna innebär att tullsänkning sker med en fast procent- sats för alla varor. Harmoniseringsmetoden slutligen medför att höga tull- satser sänks mer än låga. Dessutom diskuterades möjligheten att avskaffa alla tullar för industrivaror.

I början av år 1975 upprättades en särskild arbetsgrupp för tullar med uppgift att utarbeta en tullförhandlingsplan av så allmän tillämpning som möjligt. Samtidigt upprättades arbetsgrupper för de övriga ämnesområden som enligt Tokyodeklarationen omfattades av förhandlingarna. Förhand- lingarna i grupperna för sektorer, jordbruksprodukter och tropiska pro- dukter inbegrep även tullar. När det gäller tropiska produkter, ett område som prioriterades till förmån för u-länderna. vidtog redan år 1975 en procedur enligt vilken i-ländema mottog konkreta önskemål från u-län- derna om medgivanden på såväl tullområdet som det icke-tariffära områ- det. De åtaganden som gjordes av Sverige i detta sammanhang sattes i kraft den ljanuari 1977 ( prop. 1976/77: 28 . SkU 13. rskr 80).

Under åren 1975—1977 diskuterades i tullgruppen olika tullsänknings- formler. tckniska problem rörande bl. a. bastullar samt frågan om särskild och mer förmånlig behandling av u—länder. Några beslut kunde dock av olika skäl inte fattas. USA, Canada, EG. Japan och Schweiz förde fram konkreta förslag till tullsänkningsformler. EG liksom Japan och Schweiz förordade harmoniseringsmetoden. USA önskade nu som i Kennedyron- den en formel enligt den linjära metoden. Sverige lade inte fram något eget förslag men förordade en formel baserad på harmoniseringsprincipen och avsedd att leda till väsentliga tullsänkningar. Parallellt härmed fördes en diskussion mellan USA och EG om vilka procedurer som borde gälla i förhandlingarna. USA ansåg att en tullsänkningsformel borde tillämpas likformigt för såväl industri- somjordbruksvaror. EG önskade däremot att jordbrukssektorn skulle behandlas separat med hänsyn till de särskilda problem man ansåg föreligga i fråga om denna sektor.

Under hösten 1977 enades EG och USA om en arbetshypotes för tull- sänkningar på industrivaruområdet. Man hade då redan enats om att behandlajordbruksvaroma för sig.

Prop. 1979/80: 24. Del A 188

Utgångspunkten för tullsänkningserbjudandena på industrivaruområdet iförhandlingama blev den av Schweiz presenterade formeln. 1 början av år 1978 hade flertalet industriländer accepterat denna formel.

a-x Schweiz' formel beskrivs algebraiskt z = m där x betecknar bastull-

satsen, z tullsatsen efter genomförd sänkning och a en koefficient som kan variera och som bestämmer djupet i tullsänkningen (ju lägre koefficient, desto större tullsänkning). En viktig egenskap hos formeln är att höga tullsatser sänks procentuellt mer än låga, vilket är en fördel för Sverige som har en jämförelsevis låg tullnivå. Uppgörelsen mellan USA och E_G var också betydelsefull genom att USA för första gången accepterade harmoniseringsmetoden. Vissa variationer kom att uppstå vid forrnelns tillämpning. Sålunda valde EG. de tre nordiska länderna Finland, Norge och Sverige samt Österrike koefficienten 16 medan USA, Japan och Schweiz valde koefficienten 14. Canada och Australien tillämpade med utgångspunkt i den schweiziska formeln egna varianter med avsevärt hög- re koefficienter. Som en illustration till hur formeln verkar kan nämnas att med koefficient 16 sänks en tullsats på 20% till 8,9 %, en på 10% till 6,2 % och en på 5% till 3,8 %.

Nya Zeeland, Sydafrika, Island och Spanien var inte beredda att använ- da någon generell formel utan lämnade istället medgivanden för enskilda varor.

Utgångspunkten för tullsänkningama. den s.k. bastullen, skulle i före- kommande fall vara den tidigare GA'IT-bundna nivån. 1 övriga fall tilläm- pades en bastull enligt respektive lands unilaterala beslut.

I början av år 1978 lade industriländema fram sina tullerbjudanden. USA:s erbjudande innehöll redan från början vissa undantag. Övriga länder kom senare in med preciseringar av sina undantag. Sverige presen- terade sin undantagslista ijuni samma år. Denna var till sin karaktär indikativ och förhandlingsbar. Sverige var berett att minska listans omfatt- ning i samma utsträckning som de stora handelsnationema var villiga att reducera sina undantag. Efter omfattande bilaterala förhandlingar i syfte att uppnå förbättringar för från exportsynpunkt viktiga varor slutfördes förhandlingarna mellan de viktigaste industriländema ijuli 1979.

1112. Resultatet av förhandlingarna

Av en import av industrivaror till de viktigare industriländema beräknad enligt GATT—statistik till 190 miljarder dollar (1976) är 60 miljarder (ca 32 %) redan tullfri. lmportvärdet av de varor som berörs av medgivanden i dessa tullförhandlingar uppgår till ca 112 miljarder dollar (ca 60% av totalimporten). På jordbruksområdet uppgick nämnda länders import till 48 miljarder dollar (1976) varav ca 15 miljarder (ca 30 %) berörs av tullmed- givanden. Sammanlagt har således förhandlingarna påverkat tullskyddet i dessa länder för imponvaror till ett värde av mer än 125 miljarder dollar.

Prop. 1979/80: 24 Del A 189

När det gäller hela industrivaruområdet tyder grova beräkningar på en genomsnittlig tullsänkning för de viktigare industriländema sammantagna på ca 33 %. Den genomsnittliga tullsänkningen uppskattas till 29% i EG. 32% i USA, 49% i Japan och 38% i Canada. För Sveriges del innebär medgivandena i förhandlingarna en sänkning av tullskyddet med i genom- snitt 28%.

Tullsänkningarna är i genomsnitt större för helfabrikat än för halvfabri- kat. Råvaror är i allmänhet redan tullfria eller belagda med mycket låga tullar.

När det gäller de viktigaste varusektorema inom industrivaruområdet avser de mest långtgående tullsänkningama maskiner. trävaror, kemiska produkter och transportutrustning medan mindre sänkningar än genom- snittligt har gjorts för varor inom textil—, läder- och gummivarusektorema.

Påjordbruksområdet (i princip varor inom 1—24 kap. i tulltaxan) har det inte varit meningsfullt att beräkna några tullgenomsnitt eftersom handeln med många av dessa varuslag påverkas av andra åtgärder än tullar. Räknat enbart på de positioner där tullmedgivanden har lämnats (och som utgör 30% av handeln med jordbruksvaror) uppskattas emellertid den genom- snittliga tullsänkningen i berörda länder till ca 40 %.

2.1.1.3 Genomförandet

De tullsänkningar som man nu har kommit överens om skall enligt huvudregeln i 1979 års Geneveprotokoll genomföras i åtta lika steg med början den 1 januari 1980. Sluttullarna kommer således att sättas i kraft senast den ljanuari 1987. De länder som så önskar kan i stället genomföra de första två avvecklingsstegen samtidigt mellan den 1 januari 1980 och den 1 juli 1980 och de övriga sex stegen med början den 1 januari 1982. Enligt tullprotokollet är det inget som hindrar att sänkningarna görs snab- bare eller i färre steg.

EG har angett att man efter fem år, i ljuset av den ekonomiska, sociala och monetära situationen, kommer att bestämma om de tre återstående stegen kan genomföras. Främst mot bakgrund härav har Sverige i likhet med andra länder förbehållit sig'rätten att vidta lämpliga åtgärder om andra parter inte helt uppfyller sina åtaganden.

Till tullprotokollet har de länder som undertecknat överenskommelsen fogat sina respektive listor med tullmedgivanden. Den svenska listan fram- går av bilaga 4.

Tullprotokollet träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt det.

Ett tilläggsprotokoll har också öppnats för att göra det möjligt för vissa u-länder att slutföra förhandlingarna på tullområdet.

2.1.1.4 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Det svenska intresset för tullförhandlingarna får ses mot bakgrund av

Prop. 1979/80: 24 Del A 190

export- och importbilden i stort sådan den tedde sig efter det att frihandels- avtalet med EG kom till. Av Sveriges totala export av industrivaror går över 70 % till länderna i EFTA och EG. Dessa varor åtnjuter redan, med några enstaka tidsbestämda undantag, tullfrihet. Ca 15% av exporten går till statshandelsländer och u-länder. När det gäller statshandelsländer är tullar av mindre betydelse vid sidan av andra för importen bestämmande faktorer. U-länderna, vilka enligt Tokyodeklarationen intar en särställning i förhandlingarna. kommer att göra mycket begränsade tullmedgivanden. Detta betyder att tullförhandlingama i realiteten för svensk del endast har berört de återstående ca 15 % av exporten. De avsättningsmarknader som i första hand har varit av intresse för Sverige är USA, Canada, Japan, Australien och Spanien.

Värdet för den svenska exporten av uppnådda fördelar i förhandlingarna växlar för olika ländcrområden och branscher. Bland de länder där Sverige har haft störst intresse av att uppnå tullsänkningar har omfattande medgi- vanden lämnats av USA, Canada och Japan. Från övriga länder. dvs. Australien, Nya Zeeland och u-länderna. har erhållits medgivanden av begränsat värde. De önskemål om tullsänkningar i Spanien som Sverige hade i förhandlingarnas inledningsskede kan sägas till största delen ha blivit infriade på annat sätt genom det är 1979 mellan BETA-länderna och Spanien slutna frihandelsavtalet. Vidare kan nämnas att EG som ett resul- tat av de förhandlingar som har förts med andra länder har medgivit tullsänkningar för vissa livsmedel som inte omfattas av Sveriges frihandelsavtal med EG. Dessa tullsänkningar kommer även Sverige till

godo. För svensk del har förhandlingarna på industrivaruområdet berört en-

dast ca 10% av den svenska totalimporten. Utöver varor som redan i dag är tullfria har då frånräknats preferensberättigad import från EFTA- och EG-länder samt u-länder.

Tullmedgivandena på industrivaruområdet innebär i allmänhet att bas- tullarna sänks i enlighet med den generella tullsänkningsformeln. För vissa verkstadsindustriprodukter har tullsänkningama gått längre än enligt for- meln. Detta är ett resultat av förhandlingar med främst USA och Canada. Vissa känsliga varor har undantagits helt från tullsänkningar eller har endast i ringa grad berörts av sådana. Dessa inskränkningar avser främst sektorerna kemi. teko. skor. porslin samt järn och stål. Härigenom berörs t.ex. tullskyddet i Sverige för textilvaror endast obetydligt. Det genom- snittliga tullskyddet för denna sektor minskas från 12.6% till 12.2%. Tullskyddet för halvfabrikat av järn och stål sänks från 5.9 till 5.1 %.

De svenska medgivandena på jordbruksområdet avser ett begränsat antal varor och är resultatet av förhandlingar med främst USA, Canada och vissa u—länder. På trädgårds- och fruktområdet medges tullfrihet för vissa varor som inte är föremål för svensk produktion såsom vitlök och persikor. För isbergssallad utsträcks tullfriheten till att omfatta månaderna mars. april och december.Vissa medgivanden till förmån för u-länderna

Prop. 1979/80:24 Del A 191

avseende främst tropiska produkter har som nämnts redan satts i kraft. Tullen för konserverad hummer och krabba sänks i enlighet med den generella tullsänkningsformeln. När det gäller livsmedelsindustriprodukter kan nämnas att tullen tas bon för konserverad sparris och fruktsallad. För övriga tullbelagda fruktkonserver sänks tullarna till 5 öre per kg.

Såsom tidigare har berörts har generaltullstyrelsen utarbetat en sam- manställning över de genom förhandlingarna nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivandena i GATT (bilaga 4). Medgivanden av betydelse för svensk export samt svenska medgivanden i förhandlingarna har som jag förut har nämnt redovisats i en av kommerskollegium trtarbetad sam- manställning (bilaga 5).

l förhandlingarna har Sverige även erbjudit tullfrihet för vissa varor inom ramen för det allmänna tullpreferenssystemet (GSP). Tullfrihet enligt detta system lämnas ensidigt av varje enskilt industriland till skillnad från de tullmedgivanden som efter förhandlingar inom GATT lämnas på mest- gynnad-nationsbasis. Sverige har således förklarat sig berett att inom ramen för GSP bevilja tullfrihet för Anthurium (ur tulltaxenr 06.03) och för vattenmeloner (ur tulltaxenr 08.09).

2.1. 1.5 Genomförandet för svensk del

De svenska medgivandena på tullområdet innebär att fr.o.m. den 1 januari [987 högre tullsatser inte får tillämpas för enskilda varor än som anges i den till tullprotokollet fogade svenska listan med tullmedgivanden.

Som redan har nämnts skall enligt tullprotokollet en anpassning av tullarna till den nya nivån i regel ske i åtta lika steg med början den 1 januari 1980 eller med två steg samtidigt senast den 1 juli 1980 och övriga sex steg med början den 1 januari 1982. Enligt överenskommelsen är det dock inget som hindrar att sänkningarna sker snabbare eller i färre steg. I likhet med flertalet andra länder har Sverige ännu inte preciserat hur tullavtrappningen skall genomföras inom den ram som anges i tullprotokol- let. Sverige har dock angett att tullsänkningama för textilvaror inom 51— 62 kap. och järn- och stålprodukter inom nr 73.01—73.20 i tulltaxan inte skall påbörjas förrän den 1 januari 1982.

Generaltullstyrelsen har i yttrande efter samråd med kommerskollegium föreslagit att beslut nu fattas med avseende på de fem första stegen. Dessa borde genomföras så att de två första tas den 1 januari 1980. Tre steg skulle därefter tas den 1 januari 1982. Man föreslår också att de tre sista stegen tas först efter förnyad prövning av riksdagen för att göra det möjligt att bedöma resultatet av EG:s översyn av tullsänkningama efter fem år. Härtill kommer att en ny tullnomenklatur, vilken är under utarbetande inom tullsamarbetsrådet i Bryssel. väntas träda i kraft den ljanuari 1985. Dessa ändringar kommer att påverka den svenska tulltaxan.

Sveriges industriförbund. Sveriges kemiska industrikontor, Jernkon- toret. Textilrådet och Kooperativa förbundet förordar i remissyttranden

Prop. 1979/80:24 Del A 192

över generaltullstyrelsens förslag att tullmedgivandena i princip genomförs i form av årliga sänkningar under en åttaårsperiod. Man kan dock accepte- ra avsteg från denna princip innebärande att en sänkning sker med två åttondelar vid första sänkningstillfället för tullar som totalt skall sänkas med mindre än två procentenheter. I fråga om tullsänkningar som totalt understiger en halv procentenhet kan man acceptera att tullsänkningen den 1 januari 1980 görs med fem åttondelar av tullmedgivandet. Organisatio- nerna anser att även om de svenska tullarna redan nu är låga är de ofta av stor betydelse som skydd mot import från vissa länder utanför EFTA- och EG-området.

Sveriges grossistförbund och Svenska cellulosa- och pappersbruksför- eningen har inget att erinra mot generaltullstyrelsens förslag. Grossistför- bundet anser det i högsta grad angeläget att genomförandet av tullreduk- tionerna begränsas till så få tillfällen som möjligt. Sveriges mekanförbund ser inget hinder mot att godta generaltullstyrelsens förslag men förordar att beslut nu fattas endast i vad avser de två första årens sänkningar.

För egen del vill jag peka på att Sverige har ett lågt tullskydd. Tullsänk- ningarna blir genom den tillämpade harmoniseringsformeln därför jämfö- relsevis lägre här än i andra industriländer. De mest importkänsliga pro- duktema inom teko-, järn- och stål- samt kemiområdena har undantagits helt från tullsänkningar eller berörs enbart i ringa grad därav. Dessutom är ju en större del av importen redan idag tullfri. Jag förordar därför att tullsänkningen sker med två åttondelar den 1 januari 1980.

Med hänsyn till den osäkerhet som för närvarande föreligger när det gäller andra industriländers tullavvecklingstakt anserjag att beslut nu inte bör fattas om tullsänkningar därutöver. Tillfälle ges härigenom att närmare studera elfektema för Sverige av en snabbare avvecklingstakt innan riks- dagen fattar beslut om tullavvecklingen fr.o.m. den 1 januari 1982. Jag delar också generaltullstyrelsens och kommerskollegiets uppfattning att det finns anledning att år 1984 för riksdagen redovisa en ny bedömning angående genomförandet av de tre sista stegen. Generaltullstyrelsen har vidare föreslagit ett fåtal avsteg från en strikt matematisk avveckling. Ett användande av en tidigare GATT-bindning som ligger över nu utgående tullsats (s.k. takbindning) som utgångspunkt för tullavtrappningcn skulle i dessa fall under avvecklingsperioden kunna medföra en uppsplittring av enskilda tulltaxenummer. Det kunde också medföra differentierade tullsatser för likartade varor, vilket skulle medföra onödiga komplikationer ur tullbehandlingssynpunkt. I likhet med remissin- stanserna förordar jag därför att generaltullstyrelsens förslag till avsteg från en strikt matematisk avveckling följs. Avstegen gäller vissa varor hänförliga till tulltaxenr 20.06, 27.11, 31.02, 31.05. 33.06, 34.01. 50.09 och 98.11.

Jag föreslår vidare att det svenska OSP-systemet utvidgas med Ant- hurium (_ur tulltaxenr 06.03) och vattenmeloner (_ur tulltaxenr 08.09). Detta kräver riksdagens godkännande.

Prop. 1979/80: 24 Del A 193

Jag går här över till det tekniska genomförandet av de svenska medgi- vandena på tullområdet. .

Tullmedgivandena är baserade på den tulltaxa som gällde den I januari 1979. Emellertid har riksdagen med anledning av propositionen 1978/ 79: Bo om trädgårdsnäringen beslutat om vissa ändringar i 6—8 kap. tull- taxan som i huvudsak skulle träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Dessa ändringar, som innebar att riksdagen på vissa punkter beslöt om en övergång till värdettrllar och som togs in i lagen (1979: 514) om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa. har ännu inte satts i kraft med anledning av att vissa av dem inte kan genomföras utan omförhandlingar i GATT. Sådana förhandlingar har inletts.

Eftersom nämnda förhandlingar enligt den bedömning som nu kan göras kommer att dra ut på tiden. föreslår jag att de av riksdagen beslutade ändringarna i 6—8 kap. tulltaxan där så är möjligt sätts i kraft samtidigt som de svenska medgivandena på tullområdet börjar genomföras. Därigenom skulle genomförandet av tullmedgivandena och uppställningen av tulltaxan förenklas. Undantag måste göras för de tullsatser som är bundna i GATT. varför tulltaxeförslaget innebär att vikttullar temporärt bibehålls i de un- dantagna fallen. Så snart omförhandlingama är avslutade bör resultatet av dessa redovisas för riksdagen med bl. a. förslag om ändringari tulltaxan på dessa punkter i enlighet med vad riksdagen har beslutat med anledning av propositionen om trädgårdsnäringen.

Jag vill i detta sammanhang även ta trpp frågan om vissa redaktionella ändringar i tulltaxan.

Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med konventionen den 15 december 1950 angående nomenklatur för klassificering av varor i tulltarif— ferna. Generaltullstyrelsen hari skrivelse den 7 september 1979 föreslagit vissa redaktionella ändringar i den svenska tulltaxan för att avhjälpa vissa brister i den svenska öVersättningen av nomenklaturen. Ändringarna avser tulltaxenr 12.07 och 49.0] samt anm 1 f. 1 g och 1 k till 94 kap. tulltaxan. Efter remiss har yttrande avgetts av kommerskollegium. Kollegiet har inget att erinra mot de föreslagna ändringarna. som inte innebär några ändringar i sak. Även jag frnner att ändringarna bör göras.

] enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats två lagförslag, det ena om ändring i lagen ( 1977:975 ) med tulltaxa och det andra om ändring i lagen (1979: 514) om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa. Vid utformningen av det förstnämnda lagförslaget har även beaktats den ändring i tulltaxan som har föreslagits av regeringen i prop. 1979/80: 28 om höjning av skatterna på drycker och tobak.

2.1.2 Jordbruksji'ir/zarzdlingarna

Beträffande de överenskommelser som behandlas i detta avsnitt har samråd ägt rum med chefen förjordbruksdepartementet. 13 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80: 24 Del A 194

2.1.2.1 Bakgrund

Handelsliberaliser'ingarna inom GATT25 ram de senaste decennierna har inte i någon nämnvärd utsträckning omfattat jordbruksprodukter. Även om jordbruksproblemen spelade stor roll i Kennedyronden blev resultaten små.

1 Tokyodeklarationen uttalades bl.a. att det under tullförhandlingarna skulle tas hänsyn till jordbrukssektoms särart och problem samtidigt som de allmänna målen för förhandlingarna skulle beaktas. Denna formulering var en kompromiss som speglar de grundläggande motsättningarna mellan främst USA och EG i frågan om i vilken utsträckning jordbrukssektorn skulle bli föremål för handelsliberalisering under förhandlingarna. De stora jordbruksexporterande länderna USA. Australien. Nya Zeeland m.fl. har traditionellt hävdat att det i princip inte skall råda någon skillnad mellan jordbruks- och industrivaror i detta avseende. EG. de nordiska länderna m.f1. har däremot hävdat att jordbruksproduktion i många avseenden skiljer sig från industriproduktion och därför måste behandlas separat. Motsättningarna mellan EG och USA verkade under lång tid fördröjande på förhandlingarna. År 1975 upprättades en särskild jordbruksgrupp som skulle behandla tullar och icke-tariffära handelshinder vad gäller jord- bruksvaror. Dessutom upprättades tre undergrupper för respektive mejeri- varor. kött och spannmål. vilka fungerade som självständiga förhandlings- grupper för dessa varuslag. l spannmålsgruppen fördes dock inte några egentliga förhandlingar. eftersom intresset på ett tidigt stadium flyttades över till förhandlingarna i UNCTADzs regi om ett nytt internationellt spannmålsavtal. Trots detta förhandlingsmaskineri gjordes inte några egentliga framsteg i jordbruksförhandlingama förrän år 1977. EG ansåg med stöd av bl. a. de nordiska länderna och Japan att alla frågor som berörde jordbruksvaror skulle behandlas i jordbruksgruppen. USA däremot hävdade att även andra förhandlingsgrupper skulle kunna ta upp icke-tariiiära problem som berörde jordbruksvaror. ljuni 1977 kunde egentliga förhandlingar påbörjas. Enligt den procedur man enats om i jordbruksgruppen skulle de enskilda länderna inom en begränsad period lägga fram önskemål om medgivanden både vad gällde tariffara och icke-tariffära handelshinder samt lämna erbjudanden om lätt- nader på dessa områden. 1 förhandlingarnas slutfas lade USA fram förslag om att upprätta ett internationellt råd för jordbruksfrågor i GATT vilket skulle ta sikte på ett bredare internationellt samarbete och konsultationer på det jordbrukspoli- tiska området.

2.122. Resultatet av förhandlingarna

Förhandlingarna på jordbruksområdet har resulterat dels i undanröjande eller sänkning av tariffära och icke-tariffära handelshinder för olika jord-

Prop. 1979/80: 24 Del A 195

bruksvaror. dels i två internationella vartravtal för mejerivaror respektive nötkött. '

Förhandlingarna om minskade handelshinder på jord- bruksområdet har skett i två etapper. Första etappen. somjag redan berört i min redogörelse för tullförhandlingarna. omfattade förhandlingarna under år 1976 i den s.k. tropiska gruppen rörande lättnader för tr-ländernas handel. De tullnedsättningar som blev resultatet av denna förhandlingsom- gång sattes i kraft av de berörda i-länderna redan under år 1977. Andra etappen omfattade de förhandlingar om önskemål och erbjudanden enligt jordbruksgruppcns procedur som slutfördes år 1979. Med begreppet jord- bruksvaror avsågs i förhandlingarna i princip alla de varuslag som faller inom 1—24 kap. itulltaxan.

Även om detär förenat med vissa svårigheter att värdera förhandlingsrc- sultatet när det gäller sänkta handelshinder på jordbruksområdet så kan det ändå konstateras att betydande resultat har uppnåtts med tanke på jordbrukssektoms speciella karaktär. Enligt GATT-sekretariatets beräk- ningar kommer tullnedsättningar att tillämpas på ca 30% av totalimporten av jordbruksprodukter till de länder som har lämnat erbjudanden. Import till ett värde av 15 miljarder dollar (1976) berörs härmed. 1 genomsnitt uppgår nedsättningama till ca 40 %

I anslutning till tullförhandlingarna har även ingåtts överenskommelser mellan USA och ett antal länder. däribland Sverige, Norge och Finland, angående exporten av ost till den amerikanska marknaden. Genom dessa överenskommelser tillförsäkras deltagande länder rull- och avgiftsfria kvoter vid export av ost till USA. Avgiftsfriheten är knuten till villkoret att deltagande länder inte subventionerar produktionen eller exporten på så- dant sätt att priserna underskrider de interna amerikanska partihandelspri- sema för samma ostslag.

Det internationella mejerivaruavtalet består av en allmän del och en varuavtalsdel. Den allmänna delen upptar bestämmelser röran- de information. konsultationer. multilaterala uppföranderegler m.m. och omfattar färskvaror, mjölkpulver, smör, ost och kasein. De i avtalet delta- gande länderna åtar sig att regelbtrndet lämna upplysningar om utveckling- en beträffande produktion. konsumtion. priser. lager och handel. De skall vidare lämna redogörelse för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder.

Varuavtalsdelen omfattar tre protokoll, vilka har formen av avtal om minimipriser vid export av mjölkpulver. mjölkfett och ost, men inte inne- håller några köp- eller säljåtaganden.

Minimipriserna kommer att ses över minst en gång om året varvid bl. a. kriterier som produktionskostnadcr. relevanta ekonomiska faktorer på världsmarknaden. den rådande marknadssituationen samt behovet av att på lång sikt upprätthålla en minimiavkastning för de mest effektiva prodtr- center'na skall beaktas.

Prop. 1979/80: 24 Del A 196

Undantag från minimiprisbestämmelserna gäller för skummjölkspulver och kärnmjölkspulver för foderändamäl. Även livsmedelsbistand är un- dantaget från minimiprisbestämmelserna.

Ett mejerivaruräd bestående av representanter för alla i avtalet deltagan- de länder skall inrättas. Rädet. som skall mötas minst två gånger per år. skall svara för bevakning av världsmarknaden för mejeriprodukter, mark- nadsbedömning och övervakning av mejerivaruavtalets funktion. Det skall dessutom fungera som forum för konsultationer. Om rådet finner att en allvarlig marknadsstöring eller risk härför föreligger. skall rådet ange möj- liga lösningar som regeringarna sedan kan ta ställning till.

Under mejerivarurädet skall kommittéer upprättas för respektive proto- koll vilka skall övervaka avtalets funktion och mötas när någon deltagares handelsintressen hotas eller minst en gång per kvartal.

Ett land kan ansluta sig till den allmänna delen av avtaletjämte ett eller flera av protokollen eller helt stå utanför de senare. Ett inskränkt deltagan- de skall godkännas av övriga deltagande länder. Vidare skall det vara möjligt för ett land att med 60 dagars varsel frånträda den allmänna delen eller något av protokollen, i sistnämnda fall enligt de villkor som delta- garna i respektive protokoll kan enas om.

Det internationella nötköttsavtalet är utformat i stort sett som mejerivaruavtalets allmänna del. Varuavtalsdel saknas sålunda. Syf- tet med avtalet är bl. a att få till stånd en ökad liberalisering och stabilise- ring av världshandeln med kött samt att främja en expansion därav. Lik- som när det gäller mejerivaruavtalet anses det angeläget att särskilt främja u-länderna.

Avtalet omfattar nötkött samt levande nötkreatur. De avtalsslutande länderna åtar sig att regelbundet lämna upplysningar om utvecklingen beträffande produktion. konsumtion. priser. lager och handel. De skall vidare lämna redogörelser för den inhemska politiken på varuomradet samt för handelspolitiska åtgärder.

Ett köttråd bestående av representanter för alla i avtalet deltagande länder skall inrättas. Dess uppgifter skall vara att bevaka tillgångs- och efterfrågesituationen på världsmarknaden för nötkött och att övervaka köttavtalets sätt att fungera. Dessutom kommer köttrådet att fungera som forum för konsultationer i frågor rörande handeln med nötkött. Om rådet finner att en allvarlig störning eller n'sk härför föreligger på världsmarkna- den för nötkött, skall rådet ange möjliga lösningar som regeringarna sedan kan ta ställning till. Rådet skall mötas minst två gånger per år.

Såväl det internationella mejerivaru- som nötköttsavtalet-träder i kraft den ljanuari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt respektive avtal.

På framför allt amerikansk tillskyndan föreslogs i förhandlingarnas slut- skede. som jag nyss nämnt, att ett särskilt råd för jordbruks- frågor skulle upprättas inom GATT. Rådet skulle mötas med jämna

Prop. 1979/80: 24 Del A . 197

mellanrum för jordbrukspolitiska konsultationer och även i syfte att koor- dinera och följa utvecklingen vad gäller de internationella varuavtalen på jordbruksområdet. Även om EG till en början verkade berett att acceptera förslaget var många länder. även de nordiska, tveksamma. Förhandlingar- na på detta område utmynnade endast i en rekommendation till GATT:s avtalsslutande parter att vidareutveckla samarbetet på jordbruksområdet i ett rådgivande organ och att detta samarbete och dess uppgifter så snart som möjligt borde fastläggas.

De multilaterala överenskommelser på det icke-tarif- fära området som har uppnåtts i förhandlingarna berör även jord- brukssektom. Av särskild betydelse är överenskommelsema om subven- tioner och utjämningstullar. tekniska handelshinder samt imponlicenspro- cedurer. l överenskommelsen om subventioner och utjämningstullar har en precisering skett beträffande reglerna för exportsubventioner avseende jordbruksprodukter.

2.123. Resultatet av förhandlingarna för svensk del

De erbjudanden som Sverige gav u-länderna när det gäller tropiska produkter genomfördes, som jag redan nämnt. den 1 januari 1977. Möjlig- heterna att härutöver tillmötesgå enskilda GATT-länders önskemål om sVenska medgivanden beträffande varuslag som omfattas av jordbruks- och fiskregleringen var starkt begränsade. De svenska insatserna på jord- bruksområdet koncentrerades därför pä arbetet att söka åstadkomma in- ternationella marknadsstabiliserande varuavtal.

En redogörelse för de medgivanden på tullområdet som Sverige har erhållit från vissa länder respektive de som lämnats från svensk sida beträffande varor under 1—24 kap. i tulltaxan lämnas i bilaga 5. Som framgår där har Sverige åtagit sig att binda den nuvarande tullfriheten för bl. a. popcorn-majs (ur tulltaxenummer 10.05) och vegetabiliskt protein- koncentrat (ur tulltaxenummer 21.07) i detaljhandelsförpackningar. Detta innebär att fr. o. m. den ljanuari 1980 kommer någon införselavgift inte att tas ut vid import av berörda produkter. Sverige har förbehållit sig rätten att förverkliga åtagandet antingen genom att efter skriftlig ansökan medge avgiftsbefrielse eller genom att återbetalning sker av redan erlagd införsel- avgift.

Vidare har Sverige åtagit sig att med verkan från den 1 januari 1980 binda omräkningskoefftcienten mellan råvara och förädlad vara vid 1.6 med avseende på vissa produkter av fjäderfä (ur tulltaxenummer 16.02).

I sammanhanget kan nämnas att Sverige, inom ramen för den tidigare berörda överenskommelsen med USA rörande exporten av ost till den amerikanska marknaden. erhöll en totalkvot uppgående till 1 350 ton upp- delad på följande delkvoter: Edam och Gouda 41 ton. andra inte särskilt nämnda ostsorter 1059 ton samt lågfettost. även kallad margarinost, 250 ton. Arrangemanget träder i kraft den ljanuari 1980. Överenskommelsen.

Prop. 1979/80: 24 Del A 198

som inte behöver prövas av riksdagen. undertecknades ijuli 1979. Bedöm— ningen var härvid att den totalkvot som tillerkändes Sverige något översteg den genomsnittliga exporten under åren 1976—1978 och därför fick anses tillfredsställande. Även om det hade varit önskvärt att USA avstått från tillämpningen av kvantitativa importbegränsningar fick det anses utgöra ett framsteg att hotet om utjämningstullar kunde undanröjas. ] sammanhanget bör dock observeras att krav ställdes på en begränsning av exportländer- nas subventionering av produktionen och exporten av 051.

Som tidigare nämnts har Sverige under förhandlingarna aktivt medver- kat i arbetet pä att åstadkomma internationella varuavtal. i första hand för spannmål och mejeriprodukter. syftande till att uppnå så stabila prisförhål- landen som möjligt på världsmarknaden. Detta är av intresse för såväl import- som exportländer. Ett problem för Sverige och övriga nordiska länder var trnder förhandlingama om ett mejerivaruavtal länge det förhål- landet att minimipriserna förutsags bli fastställda fob exportlandet. En renodlad fob-prislinje skulle ge de nordiska länderna en ogynnsam export- situation ijämförelse med andra ur geografisk synpunkt mera fördelaktigt belägna exportländer. 1 förhandlingarna lyckades dock Sverige, Finland och Norge få gehör för sina synpunkter, vilket resulterade i att Hamburg. Rotterdam och Antwerpen kommer att gälla som referenspunkter för såväl mjölkpulver som smör och ost. För smörexporten till Schweiz kommer dessutom Basel att gälla som referenspunkt.

Lantbrukarnas riksförbund och Svenska mejericmas riksförening var under förhandlingarna till en början tveksamma till en anslutning till meje— rivaruavtalets varuprotokoll med tanke på den länge osäkra prisbasfrågan. Organisationerna har emellertid sedermera förklarat sig beredda att till- styrka en svensk anslutning inte enbart till den allmänna delen av avtalet utan även till de tre varuprotokollen. Denna inställning har dock varit förbunden med kraven att avtalet skall få en bred anslutning, dvs. att de nordiska länderna och de väsentligaste export- och importländema anslu- ter sig, samt att Sverige ges möjlighet att utan alltför stora svårigheter lämna avtalet om det skulle visa sig att andra länder otillbörligt utnyttjar detta eller för det fall att Sveriges export av mejeriprodukter skulle långsik- tigt försämras.

Att Sveriges export av mejeriprodukter skulle försämras långsiktigt till följd av avtalet anser jag osannolikt med tanke på de referenspunkter de nordiska länderna får utnyttja och de låga minimipriser som har överens- kommits i inledningsskedet. Ett deltagande i avtalet kommer att ge Sverige och andra anslutna länder förbättrad tillgång till information om den inter- nationella marknaden på varuområdet ifråga.

Nötköttsavtalet omfattar liksom mejerivaruavtalet ett informations- och konsultationsmaskineri. Däremot innehåller det inga åtaganden på prisom- rädet. Genom att de viktigaste export- och importländema knyts till avtalet skapas förutsättningar för en effektiv diskussion av åtgärder för att för-

Prop. 1979/80:24 Del A 199

hindra allvarliga kriser på marknaderna. Detta bör gynna samtliga delta- gande länder. Lantbrukarnas riksförbund tillstyrkcr en anslutning till det internationella nötköttsavtalet och anför att det kan vara skäl att se över avtalet när ytterligare erfarenheter vunnits av samarbetet på detta område.

1 likhet med remissinstanserna finnerjag att Sverige bör ansluta sig till avtalen. Någon ändring av gällande lagstiftning krävs inte.

2.1.3. Överwrskmnmclxen om tolkning och tillämpning av artiklarna VI. XVI m-lr XXIII i GA TT (den 5. k. subrenlionskodcn)

2.1.3.1 Bakgrund

Enligt 39" tullförordningen (1973: 979. senaste lydelse 1975: 94) kan rege- ringen förordna att en vara som förtullas skall beläggas med antidumping- eller utjämningstull för att motverka att dumping eller subventionering i ut- landet skadar svenskt näringsliv. Förordnande får meddelas även för att motverka att dumping eller subventionering skadar näringslivet i annat land. Förordnande får meddelas för tid under vilken närmare utredning på- går. Visar utredningen att förutsättning för förordnande inte finns. skall det tillfälliga förordnandet upphävas. Tullbelopp som har tagits ut på grund av förordnandet skall då återbetalas utan dröjsmål. Några närmare bestämmelser som reglerar förfarandet i anslutning till uttagande av anti- dumping- eller utjämningstull har inte utfärdats.

GATT—avtalet innehåller vissa allmänna bestämmelser om såväl sub- ventioner som utjämningstullar. 1 avtalets artikel XVI föreskrivs en allmän notiftkations- och konsultationsplikt för sådana stödåtgärder som "direkt eller indirekt har till verkan att öka exporten eller minska importen av en vara" på en avtalsslutande parts område. Härutöver har ett antal GATT- anslutna industriländer gjort åtaganden om förbud mot exportsubventio- ner för industrivaror. Dessa har excmplifterats i en särskild lista. den s. k. 1960 års förbud slista. Ett lands rätt att ta ut utjämningstullar regleras i arti- kel Vl. där det bl.a. föreskrivs att utjämningstull inte får påläggas med mindre subventioneringen "förorsakar eller hotar att förorsaka väsentlig skada på en befmtlig industri eller avsevärt försenar upprättandet av in- hemsk industri”. Detta s.k. skadekriterium har tillämpats av flertalet GATT-medlemmar. USA:s lagstiftning på detta område har dock saknat skaderekvisit.

För flertalet länder var den huvudsakliga målsättningen under förhand- lingarna på detta område att förmå USA att införa ett skadekriterium i sin lagstiftning om utjämningstullar. USA å andra sidan eftersträvade framför allt en ökad internationell disciplin när det gäller bruket av statliga stödåt- gärder.

Dessa skiljaktiga utgångspunkter gjorde till en början förhandlingar omöjliga och ledde till ett dödläge vilket blev bestående ända fram till år

Prop. 1979/80:24 Del A 200 1978. Först då kunde enighet nås om att förhandlingarna skulle omfatta en tolkning och precisering av gällande GATT-regler rörande såväl subven- tioner som utjämningstullar.

När det gäller subventioner enades man på ett tidigt stadium om att dessa inte i sig kan betraktas som skadliga utan används av regeringar i fullt legitima syften och att en överenskommelse därför endast borde avse de verkningar på andra länders handelsintressen som subventioner kan ge upphov till. En viktig fråga kom i sammanhanget att röra interna stödåtgär- dertill vilka är att räkna regionalpolitiskt och arbetsmarknadspolitiskt mo- tiverade stödåtgärder m.m. av det slag som tillämpas bl. a. i Sverige. Främst USA önskade se en ökad internationell disciplin när det gäller bru- ket av sådana stödåtgärder och ville i förhandlingarna utarbeta en särskild lista över potentiellt skadliga interna subventioner. Detta motsatte sig ller- talet västeuropeiska länder som värnade om sin handlingsfrihet när det gäl- ler att med hjälp av subventioner säkra centrala mål för den egna sociala och ekonomiska politiken. En kompromiss på denna punkt kunde dock slutligen nås.

I fråga om utjämningstullar koncentrerades intresset till utformningen av det kriterium på väsentlig skada som skall vara uppfyllt för att ett land skall få vidta unilaterala motåtgärder mot subventionerad import. En kompromiss frck här sökas för att å ena sidan tillfredsställa vissa västeuro- peiska länders önskemål om ett strikt kriterium och å den andra skapa för- utsättningar för att USA:s kongress skulle godkänna en ny amerikansk lag om utjämningstullar.

En annan viktig fråga rörde subventioner påjordbruksområdet. där för- handlingarna avsåg en närmare precisering av GATT-avtalets artikel XV113 enligt vilken länder inte får ge subventioner till råvaruexport på sätt som får till följd att de erhåller "mer än en skälig andel av världsexpor- ten"

2.1.3.2 Resultatet av förhandlingarna

Den nu föreliggande överenskommelsen baseras på och utgör en tolk- ning av artiklarna Vl. XVI och XXIII i GATT-avtalet. Dess syfte är att till- se att användningen av subventioner inte negativt påverkar annat lands in- tressen och att utjämningsåtgärder när de vidtas inte utgör onödiga hinder för handeln.

Parterna i överenskommelsen fastslår att subventioner används av rege- ringar som legitima instrument för att främja betydelsefulla sociala och ekonomisk-politiska mål. De erkänner emellertid att subventioner kan ha negativa verkningar på andra länders handelsintressen och de åtar sig att söka undvika att genom bruk av subventioner. vare sig exportsubventio- ner eller interna stödåtgärder, vålla annan pan skada. l överenskommel- sen ges exempel på sådana interna stödåtgärder som kan vålla skada. 1960 års illustrativa lista över förbjudna exportsubventioner har moderniserats

Prop. 1979/80: 24 Del A 201

och utvidgats. När det gäller subventioner till råvaruexport har uttrycket "skälig andel av världsexporten" närmare preciserats. dock utan att några nya förpliktelser accepterats.

För ett land som anser sig negativt påverkat av ett annat lands subven- tioner står enligt överenskommelsen två vägar öppna för att vinna rättelse. Om regeringen enligt vissa överenskomna principer och kriterier kan be- lägga att subventionen i fråga förorsakar eller hotar att förorsaka väsentlig skada (”material injury") på den egna marknaden skall den ha rätt att uni- lateralt ingripa med utjämningstullar mot den subventionerade importen. 1 överenskommelsen definieras uttrycket skada och föreskrivs att skada skall fastställas genom en objektiv undersökning av den subventionerade importen och dess effekter på priserna liksom dess inverkan på inhemska producenter av varan.

1 de fall väsentlig skada på den inhemska marknaden inte kan påvisas men landet likväl anser sig negativt påverkat av en subvention på det egna landets. det subventionerande landets eller ett tredje lands marknad. är dess regering däremot hänvisad till att i en multilateral prövning i en sär- skilt upprättad kommitté för subventioner och utjämningsåtgärder söka ut- verka godkännande för att inskrida mot den subventionerade importen. 1 granskningen prövas huruvida allvarlig skada ("serious prejudice") enligt artikel XVI eller "upphävande eller minskning av förmåner” enligt artikel XXIII föreligger. I exceptionella fall kan dock provisoriska motåtgärder få vidtas i avvaktan på kommitténs granskning.

Möjligheten att vidta unilaterala åtgärder har i överenskommelsen om- gärdats av notifrkations- och konsultationsförpliktelser liksom av särskilda föreskrifter om den inhemska procedur som skall följas vid fastställande av väsentlig skada.

Överenskommelsen innehåller också procedurer för att lösa tvister. Om en ömsesidigt godtagbar lösning av en fråga inte har nåtts inom en viss tid kan den hänskjutas till kommittén, som i sin tur kan upprätta en särskild panel för att granska ärendet. Kommittén kan utfärda rekommendationer till partema och kan, om dessa inte följs. tillåta den förfördelade parten att vidta åtgärder.

Överenskommelsen erkänner att subventioner utgör en integrerande del av u—ländemas ekonomiska utvecklingsprogram. Förbudet mot exportsub- ventioner skall därför inte vara tillämpligt på u—länder, under förutsättning att dessa inte använder subventioner på sätt som vållar en annan part ska- da och att de åtar sig att i möjligaste mån avveckla sådana subventioner som inte längre är motiverade av deras utvecklings- eller konkurrensbe- hov.

Överenskommelsen träder i kraft den ljanuari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

Prop. 1979/80: 24 Del A 202

2.1.3.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Enligt min bedömning är det resultat som föreligger på detta område till- fredsställande för svensk del. Viktigast är att USA genom överenskom- melsen ätar' sig att i framtiden tillämpa skadekriteriet och därmed under- kastar sig en striktare disciplin vid bruket av utjämningstullar. Det finns för ett litet. handelsberoende land som Sverige även anledning att välkom- na en ökad internationell disciplin vid bruket av subventioner. Detta inne- bär naturligtvis också att reglerna måste beaktas när svenska stödåtgärder utformas. Handlingsfriheten när det gäller att använda interna stödåtgär- der för väsentliga sociala och ekonomisk-politiska mål kvarstår dock oför- ändrad.

Enligt moment 2i artikel 2 i överenskommelsen skall part till kommittén lämna uppgift om dels vilken myndighet som är behörig att inleda och ge- nomföra sådana undersökningar rörande utjämningstullar som avses i den- na artikel, dels de interna procedurer som skall gälla för dessa undersök- ningar.

] likhet med remissinstansema frnner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen. Nuvarande bestämmelser i 3 & tullförordningen ger utrymme för att beakta Sveriges åtaganden enligt subventionskoden. Nå- gon ändring i denna lagstiftning ärinte påkallad.

2.1.4. Överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i GATT (den s.k. an tidumpingkoden)

2. 1.4.1 Bakgrund

Jag har tidigare berört den i 3 & tullförordningen intagna bestämmelsen om att regeringen kan förordna att vara som förttrllas skall beläggas med antidumping- eller utjämningstull för att motverka att dumping eller sub- ventionering i utlandet skadar svenskt näringsliv. Därvid behandlade jag den överenskommelse som har träffats rörande subventioner och utjämn- ingstullar.

När det gäller antidumpingtullar finns bestämmelser i artikel VI i GATT.

Sverige har tillsammans med tjugofem andra GATT—länder. huvudsakli- gen i-länder. anslutit sig till GATT:s antidumpingkod som förhandlades fram i Kennedyronden. Koden innehåller regler om tolkning och tillämp- ning av artikel Vl. När antidumpingkoden förelades riksdagen för godkän- nande (prop. 1967:150') konstaterade departementschefen att de i Sverige då gällande reglerna om antidumpingåtgärder väl anslöt sig till bestämmel- serna i koden. Dessa regler överfördes sedermera i allt väsentligt till 3 Så tullförordningen.

De flesta u-länder som deltog i förhandlingarna om antidumpingkoden ansåg sig efter Kennedyrondens slut inte kunna ansluta sig till koden. Mo- tiveringen var att vissa bestämmelser inte tog tillräcklig hänsyn till deras

Prop. 1979/80: 24 Del A 203

ekonomiska situation. U-ländcrna tog år 1975 upp frågan om en revidering av antidumpingkoden i de multilaterala handelsförhandlingama.

Efter det att antidumpingkoden hade varit i kraft nära ett decennium in- ledde dess signatärer ett arbete att kartlägga hur kodens bestämmelser ha- de. tillämpats. Erfarenheterna därvidlag pekade på ett behov av att uppnå en mer enhetlig tolkning och tillämpning av kodens bestämmelser. Mot slutet av är 1978 beslöt signatärerna att se över kodens bestämmelser i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna och att därvid har- monisera antidumpingbestämmelserna med de motsvarande bestämmelser som samtidigt utarbetades angående subventioner och utjämningstullar. Anledningen var att antidumping- och utjämningstullar har närbesläktad karaktär och att båda dessa typer av tullar behandlas i GATT: 5 artikel Vl.

Antidumpingkodens signatärer färdigställde ijuli 1979 en reviderad text av koden.

2.1.4.2 Resultatet av förhandlingarna

Revisionen av 1967 års antidumpingkod berör ett flertal centrala artiklar i koden. Den internationella disciplinen på området har förstärkts bl. a. ge— nom nya och utförligare bestämmelser om påbörjande och genomförande av undersökningar. om publicering av preliminära och slutliga beslut om antidumpingåtgärder samt om avbrytande av undersökningar genom pris- åtaganden. Den nya koden innehåller också utförligare bestämmelser om övervakning, konsultation och biläggande av tvister. Vissa uppmjukningar har emellertid skett av skadekriteriet och definitionen av begreppet indu- stri. l förhandlingarna har dock hävdats att tidigare bestämmelser var orealistiskt strikta och att uppmjukningen innebär en anpassning till hur dessa regler i verkligheten har tillämpats. Till detta kommer att vissa be- stämmelser har förtydligats. nämligen reglerna för bedömningen av den dumpade importens omfattning och dess effekter på priserna samt för be- dömningen av hur den berörda importen därigenom har skadat inhemska producenter.

Den reviderade koden innehåller vidare bestämmelser om att i-länderna måste ta särskild hänsyn till u—ländernas ekonomiska situation när anti- dumpingåtgärder övervägs och att möjligheterna att vidta andra åtgärder skall utrönas innan sådana antidumpingtullar läggs på som kan skada u- ländemas väsentliga intressen.

Koden träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tid- punkt godkänt den. Anslutning till den nya koden innebär samtidigt upp- sägning av 1967 års kod.

2.1.4.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Det är inte uteslutet att ändringen av skadekriteriet och definitionen av begreppet industri kan leda till att svensk industri i framtiden kommer att mötas av ett ökat antal antidumpingåtgärder på sina exportmarknader. De

Prop. 1979/80:24 Del A 204

förbättringar som har skett. särskilt vad avser antidumpingkommitte'ns ökade befogenheter. balanserar emellertid överenskommelsen på ett så- dant sätt att den som helhet får anses vara tillfredsställande för Sverige. Jag förordar därför att Sverige ansluter sig till överenskommelsen. ] likhet med vad jag tidigare har anfört i fråga om subventionskoden gäller att 3 & tullförordningen ger utrymme för att beakta åtagandcna i antidumpingko- den och att någon ändring i denna lagstiftning inte är påkallad.

2.1.5. Overenskommelsen om statlig upphandling

Beträffande denna överenskommelse har samråd ägt rum med chefen för budgetdepartementct.

2.1.5.1 Bakgrund

Riktlinjer för statlig upphandling redovisas i prop. 1973: 73 på grundval av upphandlingskommittens förslagi betänkandet (SOU 1971: 88) Offentlig upphandling. Liksom tidigare skulle kravet på affärsmässighet vara den grundläggande principen för den statliga upphandlingen. Föredraganden framhöll dock att det i vissa fall finns skäl att lägga vidare bedömningar på ett upphandlingsärende än vad som en strikt tillämpning av denna princip tillåter. 1 det sammanhanget nämndes särskilt försvars-. sysselsättnings- och försörjningsberedskapsskäl. Det ankommer på regeringen att fatta be- slut i upphandlingsärenden där sådana vidare bedömningar kan komma ifråga. Upphandlingskungörelsen (1973: 600) innehåller författningsbe- stämmelserna på området. Där anges bl. a. att statliga myndigheter skall iaktta affärsmässighet och behandla anbud och anbudsgivare objektivt. Detta innebär således att svenska myndigheter inte får diskriminera ut- ländska anbudsgivare.

Statlig upphandling har inte hittills i någon större utsträckning varit före- mål för internationell reglering. ] EFTA-konventionen finns dock bestäm- melser som innebär ett principiellt förbud mot diskriminering av övriga EFI'A-länders företag vid offentlig upphandling. I början av 1960-talet på- börjades ett arbete inom OECD i syfte att minska handelshinder till följd av diskriminerande statlig upphandling. Det arbetet resulterade i ett inte helt fullbordat utkast till en multilateral kod som syftade till att reglera och harmonisera OECD-ländernas regler för offentliga inköp.

Frågan om statlig upphandling introducerades i de multilaterala handels- förhandlingarna genom att en särskild förhandlingsgrupp etablerades ijuli 1976. Kodutkastet från överläggningarna inom OECD utgjorde ett av grundelementen i förhandlingsgruppens arbete. Under förhandlingarnas gång kompletterade enskilda länder materialet med olika delförslag. sär- skilt vad beträffar särbehandling av u-länder.

2.1.5.2 Resultatet av förhandlingarna

1 artikel ] definieras överenskommelsens omfattning och täckning.

Prop. 1979/80: 24 Del A 205

Överenskommelsen omfattar all varuupphandling som verkställs av myn- digheter som ingår i överenskommelsen. De berörda myndigheterna finns för varje part upptagna i en särskild bilaga. Överenskommelsen tillämpas enbart på upphandlingar vilkas värde är minst 150000 SDR (Internationel- la valutafondens särskilda dragningsrätter). Detta motsvarar ca 825 000 svenska kronor. Myndigheter som inte omfattas av överenskommelsen skall informeras om dess innehåll och syften.

1 artikel 11 fastläggs principerna för den statliga upphandlingen. Där framgår att lagar. förordningar. förfaranden och tillämpningar rörande varuupphandling verkställd av de berörda myndigheterna skall vara icke- diskriminerande. Detta innebär att parterna i överenskommelsen i detta avseende skall bevilja varandra en behandling som inte är mindre förmån- lig än vare sig den som beviljas inhemska varor respektive leverantörer. s. k. nationell behandling. eller den som beviljas varje annan parts varor respektive leverantörer.

Artikel lll innehåller regler om särskild och mer förmånlig behandling av u-länder som ansluter sig till överenskommelsen. Förmånerna i överens- kommelsen förutses också kunna beviljas de minst utvecklade bland u—län- derna även om de inte ansluter sig till överenskommelsen.

] artikel lV återfinns bestämmelser avsedda att förhindra att tekniska Specifikationer används i diskriminerande syfte vid statlig upphandling.

Artikel V behandlar anbudsförfaranden. Anbud kan infordras genom ett öppet eller ett selektivt förfarande. Det finns även möjlighet att under vissa omständigheter göra en formfri anbudsinfordran. I regel avses då anbuds- infordran från endast en anbudsgivare. Vid en öppen eller en selektiv an- budsinfordran skall den upphandlande myndigheten tillkännage den plane— rade upphandlingen i särskilda publikationer (för Sveriges del Tidning för lcveranser till staten, bilaga till Post- och lnrikes tidningar).

1 artikel Vl regleras frågor avseende information och översyn rörande regelsystem och genomförda upphandlingar. En viktig del av denna artikel berör behovet av statistik.

Artikel Vll redovisar de institutioner som skall upprättas samt anvisar tillvägagångsätt för konsultationer och biläggande av tvister mellan parter- na.

Artikel Vlll överensstämmer i stort med de allmänna undantag som även återfinns i GATT-avtalet. Detta innebär bl. a. att upphandlingar som är oundgängliga för den nationella säkerheten eller för nationella försvars- syften har undantagits. För de militära myndigheter som omfattas av över- enskommelsen bifogas en särskild förteckning över de varor för vilka över- enskommelsen gäller. 1 bl. a. den svenska varuförteckningen återfinns inte textilvaror cllcr skodon.

Artikel IX innehåller slutbestämmelser. Därav framgår att förhandlingar skall inledas inte senare än tre år efter ikraftträdandet i syfte att vidga överenskommelsen till att bl. a. omfatta tjänster. Dessa nya förhandlingar

Prop. 1979/80:24 Del A 206

skall även kunna omfatta ändring av tröskelvärdet på [50 000 SDR samt i myndighetslistorna.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari l98l för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2.153. Resultatet av förhandlingarna för svensk del

För svensk del skall överenskommelsen tillämpas på följande myndighe- ter och affärsverk: rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen. fortifika- tionsförvaltningen. sjukvårdsstyrelsen. försvarets materielverk, civilför- svarsstyrelsen. socialstyrelsen. postverket. statens vägverk. statens tra- fiksäkerhctsverk. sjöfartsverket, luftfartsverket. statistiska centralbyrån. statskontoret. byggnadsstyrelsen. riksskatteverket. skolöverstyrelsen. skogsstyrelsen. statens industriverk, domänverket och förenade fabriks- verken. Även dessa myndigheters och affärsverks regionala och lokala en- heter omfattas av överenskommelsen.

l likhet med övriga nordiska länder och Schweiz har Sverige förbehållit sig rätten att för enskilda upphandlingar avvika från principen om nationell behandling i överenskommelsen när väsentliga ekonomisk-politiska mål- sättningar påverkas. Beslut i upphandlingsärenden där sådana vidare be— dömningar kan ifrågakomma skall fattas på regeringsnivå.

Jag anser det vara värdefullt att en övergripande internationell överens- kommelse har träffats vad beträffar statlig upphandling. De nu gällande svenska bestämmelserna innebär att statliga myndigheter inte får diskrimi— nera utländska anbudsgivare. Överenskommelsen kommer således i detta avseende inte att medföra några egentliga förändringar för de upphandlan- de myndigheterna. I fråga om procedurregler föranleder den dock vissa ändringar i upphandlingskungörelsen med anvisningar. För svenska före- tags vidkommande bör överenskommelsen. trots begränsningar i täck— ningsgraden. medföra förbättrade möjligheter att exportera.

! likhet med remissinstanserna frnner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen.

2. 1.6 Ör-vrwrskumm('ls't'n um tillämpning av artikel VII i GA TT (den s. k. tullvärtlt'kotlwt)

2.1.6. 1. Bakgrund

Sverige har i likhet med ett trettiotal andra länder antagit konventionen den lS december 1950 angående varors tullvärde. den s. k. Brysselkonven- tionen. Den innehåller en central värderegel. nämligen att tullvärdet skall motsvara det pris som varan skulle betinga vid försäljning mellan säljare och köpare som är oberoende av varandra (normalpriset). l anvisningar och rekommendationer har en mängd detaljföreskrifter utformats.

Den grundläggande svenska tullvärdebestämmelsen finns i 6 & tullför- ordningen tl9731979. ändrad senast l975194). Där anges att när tull skall

Prop. 1979/80: 24 Del A 207

utgå efter värde anses varans normalpris som dess värde och att normal- priset beräknas enligt de föreskrifter regeringen meddelar på grundval av Brysselkonventionen. Sådana föreskrifter finns i 3—9 åå tullkungörclsen (1973: 1014).

Artikel Vll i GATTjämte därtill hörande anmärkningar innehåller regler för bestämmande av tullvärde. Dessa regler är ganska allmänt hållna och medger i viss utsträckning alternativa värderingsmetoder enligt importlan- dets val. De GATT-anslutna länder som inte har antagit Brysselkonventio- nen kan inom ramen för artikel Vll ha värdesystem som sinsemellan van'e- rar inom ganska vida gränser. Detta har lett till att från exportsynpunkt viktiga länder som USA och Canada samt flera u-länder tillämpar tullvär- deregler som de svenska exportörerna anser vara komplicerade och pro- tektionistiska. Tullvärderingsmetoderna i dessa länder baseras ofta på hemmamarknadspriset i exportlandet och i vissa fall på priserna på mot- svarande varuslag producerade i importlandet (t. ex. American Selling Pri- ce. ASP). Minimivärden och andra liknande system förekommer också.

Sverige och övriga nordiska länder samt EG arbetade i förhandlingamas början för en vidgad anslutning till Brysselkonventionen. Då man från ame- rikansk och kanadensisk sida motsatte sig en sådan lösning inriktades ar- betet på att skapa ett nytt internationellt tullvärdesystem baserat på de er- farenheter som har gjorts vid tillämpningen av de deltagande ländernas oli- ka tullvärdesystem.

2. 1.6.2. Resultatet av förhandlingarna

Huvudregeln i den överenskommelse som nu föreligger finns i dess första artikel där det i korthet fastslås att tullvärdet skall vara varans trans- aktionsvärde. dvs. det pris som betalas för varan vid export till det land där fönullningen skall ske. Vissa klarläggande bestämmelser finns i samma artikel och i artikel 8. t.ex. att en förutsättning är att säljare och köpare är sinsemellan oberoende. Som nyss har berörts finns en motsvarande före- skrift i Brysselkonventionen. Huvudfallen. dvs. transaktioner mellan köpa- re och säljare som är oberoende av varandra. behandlas sålunda i stort sett lika enligt de båda systemen. Även för det fall att säljare och köpare är sinsemellan beroende finns enligt artikel 1 i överenskommelsen möjlighe- ter att godta transaktionsvärdet.

Artiklarna 2—3 och 5—7 innehåller värderingsmetoder när artikel 1 inte kan tillämpas. Detta blir fallet när köpare och säljare är sinsemellan be- roende och det fakturerade priset inte kan användas eller det är fråga om vara som vid införseln inte är såld för export till importlandet. Artiklarna skall tillämpas i nummerordning. [ första hand prövas alltså om artikel 2 kan tillämpas och om så inte är fallet prövas de övriga artiklarna en efter en i ordningsföljd. 1 artikel 4 finns emellertid en särbestämmelse enligt vilken importören har rätt att kräva att artikel 6 skall prövas före artikel 5.

Värderingsmetoden enligt artikel 2 bygger på värdet hos vara som kom-

Prop. 1979/80: 24 Del A 208

mer från samma produktionsland och är identisk med importvaran ("iden- tical goods"). Värderingsmetoden enligt artikel 3 bygger på värdet hos va- ra från samma produktionsland som liknar importvaran ("similar goods").

Artikel 5 innebär att man som utgångspunkt tar priset vid varans försälj- ning i importlandet till oberoende personer och därifrån gör avdrag för vinst. försäljningskostnader. transportkostnader och andra allmänna om- kostnader i samband med försäljning inom landet samt vidare importtullar. imponskatter och försäljningsskatter. Om importvaran inte säljs i oför- ändrat skick kan importören enligt moment 2 i artikel 5 begära att försälj- ningspriset på den bearbetade varan. med iakttagande av nyssnämnda av- drag och dessutom avdrag för bearbetningskostnaden. skall läggas till grund för tullvärdet.

Värdebestämning enligt artikel ögrundar sig på produktionskostnaderna jämte vinst och allmänna omkostnader i produktionslandet. Ett praktiskt problem i detta sammanhang är hur undersökningen i produktionslandet skall äga rum. Enligt moment 2 i artikeln har ingen part rätt att kräva att någon som inte är bosatt inom partens område skall tillhandahålla räken- skapsmaterial för bestämmande av tullvärde. Om emellertid producenten samtycker får sådant material granskas inom den andra partens område av importlandets myndigheter. Ett villkor är i detta fall att importlandets myndigheter i god tid i förväg lämnar meddelande därom till den andra partens regering och att denna accepterar att granskning görs. Det är tro- ligt att denna metod främst kommer att användas när det gäller handel mellan moderbolag och dotterbolag samt andra företag i ekonomisk intres- segemenskap. eftersom risken att produktionshemligheter röjs till utom- stående därvidlag inte är så stor.

Om inte någon värderingsmetod enligt artiklarna 1-6 kan användas skall värdet enligt artikel 7 i sista hand bestämmas i överensstämmelse med de principer och allmänna bestämmelser som finns i GATT:s artikel Vll. Moment 2 i artikel 7 anger vissa värderingsmetoder som inte får an- vändas. Som exempel kan nämnas värdering med utgångspunkt från pri— serna på motsvarande inhemska varor (t.ex. ASP). hemmamarknadspriset i exportlandet. pris vid export till annat land än det aktuella importlandet samt fastställda minimitullvärden.

Artiklarna 8— 17 samt en bilaga till överenskommelsen innehåller olika detaljföreskrifter om värdeberäkningen.

Artiklarna 18— 20 innehåller bestämmelser om de institutioner som skall handlägga internationella frågor om tullvärde. Avsikten är att frågor av mer teknisk natur i första hand skall utredas av en teknisk kommitté inom Tullsamarbetsrådet i Bryssel. Frågor av handelspolitisk karaktär och det slutliga avgörandet i tvistefrågor skall åligga en tullvärdekommitte' i GATT.

U-länder kan enligt artikel 21 trppskjuta tillämpningen av överenskom- melsen under fem år från den tidpunkt då överenskommelsen träder i kraft

Prop. 1979/80: 24 Del A 209

för u-landet i fråga. Enligt samma anikel skall i-länder vara beredda att ge u-länder teknisk hjälp i tullvärdefrågor.

U-ländema har rest vissa frågor som rör deras interna tillämpning av överenskommelsen. De överläggningar som har ägt rum under hösten 1979 i dessa frågor kommer sannolikt att resultera i ett tillägg till överenskom- melsen. Av överläggningarna har framgått att tillägget i sak endast torde beröra moment 2 (b) (iv) i anikel !, som kan komma att utgå. ] övrigt torde tillägget till överenskommelsen komma att gälla vissa tillämpningsfrågor. Vidare ges u-länderna möjlighet att göra begränsade reservationer beträf- fande tillämpningen av vissa bestämmelseri överenskommelsen.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1981 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2. l.6.3. Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Som har nämnts i det föregående bygger överenskommelsen på tidigare gjorda erfarenheter vid tullvärdeberäkning i olika länder. Den kommer därför inte att medföra några mer betydande förändringar i fråga om tull- värdeberäkningen vid import till Sverige.

] artikel l5. moment 5. föreskrivs att ensamagenter och ensamförsäljare inte enbart på grund av sådan ställning skall anses beroende av exportören utan att de kriterier som anges i artikel l5, moment 4. skall vara avgörande för bedömningen. Brysselkonventionen har tolkats olika på denna punkt. Den svenska tillämpningen stämmeri stort sett överens med föreskrifterna i överenskommelsen.

Till skillnad från vad som gäller enligt Brysselkonventionen föreskrivs i överenskommelsen att sådan annonskostnad för varumärkesannonsering som importören står föri importlandet inte skall inräknas i tullvärdet. Den- na förändring stämmer överens med ett svenskt förhandlingsönskemål.

] likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen. ] fråga om det tillägg som har aktualiserats gäller att ändringarna från svensk synpunkt är av mindre betydelse. Det får bedö- mas ankomma på regeringen att ta ställning till dem. För ett genomförande av överenskommelsen krävs att 6 5 tullförordningen ändras så att varas värde beräknas enligt de föreskrifter regeringen meddelar på grundval av tullvärdekoden. l enlighet härmed har inom handelsdepartementet upprät- tats förslag till lag om ändring i tullförordningen (l9731979). Jag förordar att den ändring jag nu har föreslagit får träda ikraft den ljanuari 1981. Sverige bör säga upp Brysselkonventionen senast den 3l december 1979. då upp- sägningstiden enligt konventionens bestämmelser är ett år. Bemyndigande av riksdagen krävs för att regeringen skall få verkställa uppsägningen.

14 Riksdagen 1979/80. Nr 24. De! A

Prop. 1979/80: 24 Del A 210

-. 1.7 ()i'c'rt'nkarrnrr'lxwr um tekniska handels/rindr'r

2.1.7.1 Bakgrund

Tekniska föreskrifter och standarder spelar en viktig roll i dagens sam- hälle. Sådana föreskrifter kan ha till syfte att skydda människors liv och hälsa. konsumenternas intresse av kvalitet och säkerhet. miljön m.m. Standarder kan dessutom bidra till att förenkla och förbilliga produktio- nen. (.)likheter mellan länders tekniska föreskrifter och standarder kan komplicerat och hindra handeln över gränserna. Sådana tekniska handels- hinder har ökat i betydelse under 1970-talet. Gällande GATT-regler. främst anikel 111 angående nationell behandling i fråga om intern beskatt- ning och regleringar. har inte varit tillräckliga för att man skulle kunna ta sig an de ökande problemen för handeln på detta område. Behovet att nå en överenskommelse. som skulle ge handelssynpunkter ett ökat inflytande när länder utarbetar tekniska föreskrifter och därigenom undvika oberätti- gade tekniska handelshinder. har visat sig stort bland GATT-länderna. Bl. a. inom EFTA har under många år pågått ett arbete i syfte att minska tekniska handelshinder. Överenskommelsen i GATT innebär ett utvidgan- de av de åtaganden som Sverige redan har gjort i EFTA.

2.1.7.2 Resultatet av förhandlingarna

ÖVerenskommelsen gäller varor och omfattar tekniska föreskrifter. standarder och system för prövning av varor (certilieringssystem) utarbe- tade av statliga och lokala myndigheter och enskilda organ. Endast när det gäller statliga myndigheter innebär överenskommelsen direkta åtaganden. l övriga fall skall regeringarna vidta rimliga åtgärder som står till buds för att säkerställa att överenskommelsens bestämmelser efterlevs.

Tekniska föreskrifter och standarder får inte utarbetas, antas eller till- lämpas med avsikt att skapa hinder för den internationella handeln. Impor— terade varor får inte heller diskrimineras till förmån för inhemskt produce- rade varor. Om det frnns lämpliga internationella standarder skall dessa läggas till grund för nationella tekniska föreskrifter eller standarder. Un- dantag från denna bestämmelse gäller t. ex. då en internationell standard inte är ändamålsenlig för att skydda människors hälsa och säkerhet eller då den är tekniskt föråldrad. För att underlätta harmoniseringen av tekniska föreskrifter och standarder skall parterna inom ramen för sina resurser delta i respektive internationellt standardiserande organs arbete med att utarbeta internationella standarder.

En allmän undantagsklausul finns dock. 1 den sägs att inget land bör va- ra lörhindrat att vidta åtgärder som är nödvändiga för att skydda männi- skors. djurs eller växters liv och hälsa. för att skydda miljön eller för att förhindra bedrägliga förfaranden. under förutsättning att de inte tillämpas på ett sätt som utgör en form av godtycklig eller orättvis diskriminering mellan länder i vilka samma betingelser råder eller en förtäckt begränsning av den internationella handeln.

Prop. 1979/80:24 Del A 211

Tekniska föreskrifter och standarder som är under utarbetande. och som bedöms få en väsentlig inverkan på andra parters handel. skall anmä- las i en publikation. Sådana uppgifter som avser tekniska föreskrifter skall också notitieras andra parter via GATT-sekretariatet. Pan har därefter rätt att begära närmare upplysningar och lämna skriftliga kommentarer. När det gäller brådskande problem rörande bl. a. säkerhet kan en föreskrift sättas i kraft omedelbart. Notifiering skall då ske till GATT-sekretariatet i efterhand. Kopia av den tekniska föreskriften och standarden skall tillhan- dahållas på begäran. Samtliga tekniska föreskrifter och standarder skall publiceras. Med undantag för brådskande ärenden skall skälig tid anslås mellan en teknisk föreskrifts publicering och dess ikraftträdande så att pro- ducenter får tid att anpassa sina varor till importlandets krav. Notifiering till GA'lT-sekretariatet skall göras på engelska. franska eller spanska. Öv- rig information och dokumentation ges på det nationella språket.

När det gäller provning av importvaror i syfte att säkerställa att dessa överensstämmer med tekniska föreskrifter eller standarder får ingen dis- kriminering ske till förmån för inhemskt producerade varor. Provningsre- sultaten skall på begäran göras tillgängliga så att eventuella ändringar kan ske. Konlidentiell information skall respekteras. För att underlätta för handeln skall provningsresultat i andra länder godtas när detta bedöms möjligt av importlandet.

När statliga myndigheter tillämpar certifieringssystem får dessa inte ut- formas eller tillämpas med avsikt att skapa handelshinder. Detta innebär bl.a. att utländska leverantörer kan utnyttja systemet på ett sätt som inte är mindre förmånligt än vad som medges inhemska leverantörer. Även cer- tifieringssystemets regler skall anmälas. publiceras och notifieras på sam- ma sätt som gäller för tekniska föreskrifter. Överenskommelsen innehåller dessutom vissa regler avseende internationella och regionala certifierings- system. Också sådana certifieringssystem skall tillämpas på ett icke- diskriminerande sätt.

En eller flera upplysningscentraler för tekniska föreskrifter. standarder och eertitieringssystem skall inrättas.

Parterna förbinder sig att, enligt ömsesidigt överenskomna villkor. ge råd och tekniskt bistånd. särskilt till u-länderna. Detta kan t. ex. gälla hur man inrättar en föreskriftsgivande myndighet.

Överenskommelsen innehåller också ett avsnitt om särskild och mer för- månlig behandling av u-länder. Hänsyn skall tas såväl till dessa länders särskilda utvecklings- och handelsmässiga behov som till deras teknologis- ka utvecklingsnivå. För att möjliggöra för dessa länder att ansluta sig till överenskommelsen ges den kommitté som skall övervaka överenskom- melsen möjlighet att på begäran helt eller delvis bevilja specificerade och tidsbegränsade undantag från skyldigheter enligt överenskommelsen. Kommittén skall därvid ta särskild hänsyn till problemen för de minst tit- vecklade bland u-länderna.

Prop. 1979/80: 24 Del A

I») ... IJ

Överenskommelsen innehåller även bestämmelser om konsultation. bi- läggande av tvister och sanktioner.

Kommittén skall sammanträda minst en gång per år. Den kan tillsätta ar- betsgrupper. tekniska expertgrupper eller paneler om så erfordras.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.7.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Vid en allmän värdering av slutresultatet av förhandlingarna på detta område bör intresset av att tekniska föreskrifter inte onödigtvis tillåts hindra varuuttlödet över gränserna vägas mot myndigheternas intresse av att relativt fritt få agera på föreskriftsområdet i syfte att ta tillvara säker- hets-. miljö-, hälso- och konsumentintressen. Flera av de myndigheter som har yttrat sig under de gångna årens förhandlingar har understrukit vikten av att överenskommelsen inte får inverka på den skydds- och säkerhets- nivå som vi bör upprätthålla här i landet.

Genom överenskommelsens utformning och den allmänna undantags- klausul som finns intagen i inledningen torde överenskommelsen inte inne- bära en inskränkning av myndigheternas rätt att på sakliga grunder relativt fritt agera inom sina respektive ansvarsområden.

Överenskommelsen kommer att innebära ytterligare arbetsuppgifter för svenskt vidkommande. Genom arbetet i EFTA på detta område är Sverige väl förberett för att ta på Sig dessa nya uppgifter. Det är inte möjligt att nu bedöma i vilken utsträckning andra länder kommer att utnyttja överens- kommelsens bestämmelser om upplysningar och konsultationer i anled- ning av svenska tekniska föreskrifter. standarder eller certifieringssystem.

I likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen. som inte kräver lagstiftningsåtgärder.

.-.. 1.8 Orerenskumnrolsen om imporrlicensproccdurer

2.1.8.1 Bakgrund

Det förekommer i allmänhet två typer av importlicenser. s.k. automatis- ka licenser som beviljas utan begränsning samt licenser som används för att administrera kvoter. Genom automatiska licenser kan importen av en viss vara övervakas effektivt och de används i allmänhet för att följa im- portutvecklingen av känsliga varor.

1 Sverige finns allmänna föreskrifter om import och export i kungörelsen (1947z82) angående allmänt importförbud (omtryckt 1971: 1 178. ändrad se- nast 1979:629) och kungörelsen ( 1950:324 ) angående allmänt exportförbud (omtryckt 1971: 1177. ändrad senast 1977: 1082). Det lagstöd för dessa före- skrifter som är påkallat till följd av regeringsformen finns i lagen ( 1975185) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Från förbuden, som avser införsel resp. utförsel av varor utan import- resp. exportlicens. undantas ett antal särskilt angivna varuslag. Vidare

Prop. 1979/80: 24 Del A

l-J CS

har licenskravet numera upphävts i stor omfattning. Huvudregeln är därför att import och export är tillåten utan licens. Med stöd av den nu berörda regleringen utfärdas ibland också föreskrifter som avser övervakning. ] sammanhanget bör nämnas att regelsystemet f. n. övervägs av utredningen om import- och exportförfattningar (H 1978:03).

GATT-avtalet innehåller inte några mer detaljerade procedurregler som gäller licensgivning i samband med import. Artikel Vlll innehåller vissa bestämmelser angående avgifter och formaliteter i samband med import och export. Artikel Xlll behandlar icke-diskriminerande tillämpning av kvantitativa restriktioner. Flertalet i-länder ansåg mot denna bakgrund be- hov föreligga att utarbeta procedurregler i syfte att undanröja onödig byrc - krati och ge insyn i tillämpningen av olika länders licenssystem.

ImponlicenSprocedurer kan vara tidskrävande. komplicerade och kost- nadskrävande samt förorsaka den svenska exporten problem. 1 värsta fall kan proceduren utnyttjas för att begränsa importen. lmponlicenser tilläm- pas i flertalet länder. Det var därför en viktig förhandlingsmålsättning för Sverige och flera andra i-länder att nå en uppgörelse. vilken kunde erhålla så vid anslutning som möjligt.

2.1.8.2 Resultatet av förhandlingarna

Överenskommelsen behandlar såväl automatisk som icke-automatisk importlicensiering. Automatisk importlicensiering definieras som importli- censiering där ansökan beviljas utan begränsning medan övriga typer av li- censieringssystem faller under kategorin icke-automatisk licensiering.

Enligt de inledande bestämmelserna skall ett lands regler för importli- censprocedurer tillämpas på ett opartiskt och rättvist sätt. Bestämmelser som rör ansökningar om importlicens och förteckningar över licensbelagda varor skall publiceras och dessutom sändas till GAH-sekretariatet. An- sökningsblanketter och procedurer skall vara så enkla som möjligt. En en— da myndighet bör svara för utfärdandet av licens för en viss vara. En ansö- kan får inte avslås på grund av smärre fel i ansökningshandlingarna. Li- censbelagd import skall inte heller avvisas på grund av smärre avvikelser i värde. kvantitet eller vikt från de uppgifter som har angivits i licensen. Va- luta skall tillhandahållas licensinnehavare på samma grunder som valuta tillhandahålls importörer av varor som inte kräver licens.

När det gäller automatiska licensprocedurer får dessa inte administreras på sådant sätt att de har en handelshindrande effekt. De får endast upprätt- hållas så länge som de omständigheter som ledde till procedurernas infö- rande består eller deras bakomliggande administrativa syften inte kan upp- nås på lämpligare sätt.

Licensansökningar får inlämnas alla arbetsdagar fram till varornas för- tullning. Korrekta licensansökningar skall beviljas inom en tidsrymd av tio arbetsdagar.

Icke-automatisk licensiering används för att administrera kvoter och

Prop. 1979/80:24 Del A 314

andra importrcstriktioner. Systemet får inte ha någon hindrande effekt på importen utöver den som orsakas av restriktionerna ifråga. På begäran skall alla erforderliga upplysningar ges som rör administreringen av re- striktionerna. såsom fördelningen av licenser bland leverantörländer och importstatistik. Kvoternas totalbelopp och eventuella fördelning på länder skall publiceras. Uppgifter av konfidentiell natur behöver dock inte utläm- nas. Om en licensansökan inte har beviljats skall den sökande på begäran få reda på orsakerna och ha rätt att överklaga beslutet. Tiden för behand— ling av ansökningar skall vara så kort som möjlig. Giltighetstiden får inte vara så kort att licensen inte kan utnyttjas. Vid tilldelning av licenser bör hänsyn tas till tidigare import av varan. lin rimlig andel bör dock tillför- säkras nya importörer. I detta avseende bör särskild hänsyn tas till impor- törer av varor från u-Iänder.

En kommitté skall upprättas och mötas när så erfordras för att ge parter- na möjlighet att samråda i frågor som rör tillämpningen av överenskom- melsen.

Överenskommelsen träder i kraft den ljanuari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2. l.8.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

1 likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen. De svenska licensmyndigheterna. kommerskollegium och jordbruksnämnden. har funnit att procedurreglerna i stort överens- stämmer med dem som redan tillämpas i Sverige. Även Sveriges valuta- bcstämmelser uppfyller de krav om tilldelning av valuta som ställs i över- enskommelsen. Överenskommelsen föranleder inga ändringar i gällande lagstiftning.

2. l.9 Orerum/tom"]clxcn mn ham/el inom den ('it'ilaflygindl!.vtrisekmrn

2.1.9.l Bakgrund

En betydande ökning av antalet flygpassagerare samt bl.a. nya buller- gränser och krav på bättre bränsleekonomi har skapat ett stort behov av nya passagerarflygplan. Enligt en studie som företagits i Förenta Staterna på uppdrag av internationella luftfartsorganisationen (ICAO) kommer den civila flygindustrisektorn under den närmaste tioårsperioden att nå ett för- säljningsvärde motsvarande omkring 2000 miljarder kronor varav 440 mil- jarder hänför sig till flygplan. 460 miljarder till service och reservdelar och ] l00 miljarder till markutrustning. bränsle- och utbildningskostnader.

De större handelsnationerna på detta omräde har mot denna bakgrund önskat skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för en störningsfri utveckling av världshandeln inom den civila flygindustrisektorn. Under hösten 1978 inleddes i detta syfte förhandlingar inom ramen för de multila- terala handelsförhandlingarna om en särskild frihandelsöverenskommelsc för denna sektor.

Prop. 1979/80: 24 Del A ' 215

Canada. EG. Förenta staterna. Japan och Sverige deltog i förhandlingar- na som resulterade i en överenskommelse i april 1979. Utöver dessa länder har även Norge och Schweiz meddelat sin avsikt att ansluta sig till över— enskommelsen.

11.92. Resultatet av förhandlingarna

Enligt överenskommelsens artiklar I— 2 omfattar denna i huvudsak civi— la flygplan. flygplansdelar och reparationer av flygplan. Fr.o.m. den lja— nuari 1980 skall tullfrihet medges för vissa tlygindustriprodukter. Tullfri— hctcn binds i GATT och kommer därmed samtliga GATT:s avtalsslutande parter till del. Tullfrihetens omfattning framgår av en bilaga till överens— kommelsen. Den täcker ett stort antal produkter från färdiga flygplan till motorer. instrument. komponenter och andra delar till flygplan. Överens— kommelsen medför också att tullar för reparationer utomlands. vilka bl. a. tagits ut av Förenta tatema, avskaffas.

Artiklarna 3—7 omfattar den icke-tariflära delen av överenskommelsen och berör bl.a. tekniska handelshinder. statlig upphandling och kvantitati- va restriktioner på importen respektive exporten.

Flygplansupphandlare skall enligt artikel 4 fritt kunna välja leverantörer med ledning av kommersiella och teknologiska faktorer. Regeringar skall inte kräva av flygbolag eller andra som köper flygplan. att de skall köpa dessa från ett visst håll som skulle diskriminera någon av de till överens- kommelsen anslutna länderna. Inte heller skall de "utöva orimliga på- tryckningar" i detta syfte.

I artikel 6 konstateras att även flygindustrisektorn täcks av subventions- koden.

Artiklarna 8——9 behandlar vissa procedurfrågor. En kommitté bestående av representanter för samtliga signatärer upprättas för att övervaka över- enskommelsens tillämpning. Regler finns också för hur eventuella tvister skall biläggas.

Överenskommelsen hari moment 3 i artikel Sen utvecklingsklausul som föreskriver att nya förhandlingar skall upptas senast efter tre år och pe- riodvis därefter i syfte att bredda och förbättra överenskommelsen.

Överenskommelsen träder i kraft den ljanuari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2. I.9.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Mot bakgrund av det intresse den civila flygindustrisektorn har för Sve- rige bör denna överenskommelse tillmätas betydelse. Överenskommelsen har därutöver intresse från handelspolitisk synpunkt då den är den första sektoröverenskommelsen i sitt slag inom GATT. I likhet med remissin- stanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen.

En stor del av de varor som omfattas av överenskommelsen är redan tullfria enligt tulltaxan. F.n. tillämpas härutöver enligt tullförordningen ett restitutionsförfarande för varor som används vid byggnad. ombyggnad. re-

Prop. 1979/80: 24 Del A 216

paration. inredning eller utrustning av luftfartyg eller av delar eller tillbe- hör till luftfartyg. s. k. flygrestitution. De svenska reglerna går längre än flygindustriöverenskommclsen. Tullfriheten för flygindustriprodukter som inte redan är tullfria i tulltaxan bör även fortsättningsvis bygga på restitu- tionsmetoden.

Vad beträffar överenskommelsens icke-tariffara del sammanfaller bc- stämmelserna så gott som helt med bestämmelser i GATT—avtalet eller i andra överenskommelser som har slutits inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna.

2.1. 10 Förslag till ändringar i och tillägg till GA TT:s regelverk 2.1.10.1 Bakgrund

När riktlinjerna för de multilaterala handelsförhandlingarna fastställdes i Tokyodeklarationen. enades man bl.a. om att "i ljuset av förhandlingar- nas framåtskridande även beakta önskvärda förbättringar i det internatio- nella system som reglerar världshandeln". Man var allmänt överens om att GATT:s regelverk såsom det hade tillämpats och utvecklats under trettio år var i behov av en översyn och att anpassningar borde övervägas for att bättre möta framtida behov. Särskilt hävdade u-Iänderna att GATT:s re- gelsystem inte i tillräcklig utsträckning var anpassat till deras särskilda handels- och utvecklingsbehov.

På förslag av Brasilien upprättades i november 1976 en särskild förhand- lingsgrupp. den så kallade frameworkgruppen. som fick i uppgift att för- handla om förbättringar i reglerna för den internationella handeln. särskilt i vad avsåg handeln mellan i- och u-länder. Gruppens arbetsprogram omfat- tade följande punkter: den legala ramen för särskild och mer förmånlig behandling av u-länder i förhållande till GATT-bestämmelserna. speciellt mest-gynnad-nations- klausulen:

skyddsåtgärder för betalningsbalansen och ekonomisk utveckling;

— konsultationer. biläggande av tvister och övervakning i enlighet med ar- tikel XXII och XXIII i GATT:

— reciprocitetsprincipens tillämpningi handeln mellan i- och u-länder samt ökat deltagande av u-länderna i ett förbättrat system av rättigheter och skyldigheter i GATT vilket tar hänsyn till deras utvecklingsbehov; en undersökning av existerande GATT-regler rörande tillämpning av exportkontrollåtgärder med hänsyn tagen till u-ländernas utvecklingsbe- hov.

Regelrätta förhandlingar på detta område kom igång först under år 1978 och fördes sedan fram till april 1979. då överenskomna texter kunde fär- digställas på samtliga punkter.

2.1. 10.2 Resultatet av förhandlingarna

Resultatet på detta område skiljer sig från övriga överenskommelser i förhandlingarna såtillvida att de överenskomna texterna inte utgör fristå-

Prop. 1979/80: 24 Del A 217

ende multilaterala avtal. avsedda att undertecknas och sättas i kraft av de parter som deltagit i förhandlingarna. Texterna utgör istället förslag från i förhandlingarna deltagande länder till ändringar i eller kompletteringar av GATT-avtalet. Huruvida och i vilken form de skall inkorporeras i GATT:s regelsystem är emellertid avgöranden som det ankommer på GATT:s avtalsslutande parter att träffa. Även om det således inte i nuva- rande skede är aktuellt att Sverige skall ta ställning till de överenskomna texterna. finnerjag det lämpligt att här översiktligt redovisa dem såsom en del av förhandlingsresultatet.

Särbehandlingsklausul ("enabling clause") och reciprocitetsprincipen

En grundläggande princip i GATT:s regelsystem för världshandeln ut- görs av regeln om mest-gynnad-nationsbehandling. dvs. att förmåner som utsträcks till en handelspartner automatiskt skall utsträckas till samtliga andra GATT-länder. Att särbehandla u-länder i handelspolitiken står där- för formellt i konflikt med GATT-avtalet. När det allmänna tullpreferens- systemet för u-landsprodukter (GSP) infördes genom beslut i UNCTAD löstes detta genom att GATT:s avtalsslutande parter beviljade systemet ett särskilt tidsbegränsat undantag från GATT-avtalets bestämmelser.

U-ländema har länge eftersträvat att särbehandling av dem skulle ges en mer permanent juridisk grundval i GATT-avtalet. [ förhandlingarna lade Brasilien på u-ländernas vägnar fram förslag till en särbehandlingsklausul. en s. k. enabling clause. avsedd att inkorporeras i GATT-avtalet och där- med göra särbehandling uttryckligen förenlig med avtalet. l-länderna ställ- de sig i allmänhet positiva till en sådan klausul men insisterade på att er- kännande i så fall samtidigt skulle ges i en sådan klausul åt det faktum att olika u-länder befinner sig på olika utvecklingsnivå och att särbehandling endast bör ges så länge den kan anses motiverad av u-landets utvecklings- behov.

Enighet kunde slutligen nås om en särbehandlingsklausul vars tillämp- ning har begränsats till följande åtgärder:

a) tullpreferenser som i-länder beviljar u-länder inom ramen för GSP;

b) särskild och mer förmånlig behandling när det gäller bestämmelser i GATT rörande de icke-tariffära åtgärder som regleras av överenskommel- ser vilka multilateralt har framförhandlats inom ramen för GATT;

c) regionala eller globala arrangemang mellan u-länder på tullområdet och, i enlighet med kriterier och villkor som kan föreskrivas av GATT:s avtalsslutande parter. även på det icke-tariffära området;

(I) särskild behandling av de minst utvecklade bland u-länderna i sam- band med varje allmän eller specifik åtgärd till förmån för u-länderna.

Enligt klausulen skall särbehandlingen kunna anpassas till förändringari u-ländernas behov. Härmed öppnas möjlighet till en differentierad behand- ling av u-länder alltefter utvecklingsnivå. Procedurer för konsultationer om de nya reglernas tillämpning fastställs också i klausulen.

I en andra del av klausulen behandlas reciprocitetsprincipens tillämp-

Prop. 1979/80:24 Del A 218

ning på u-länderna. dvs. deras möjlighet att i handelsförhandlingar lämna motprestationer till erbjudna medgivanden. Där preciseras tillämpliga be- stämmelser i GA'l'T-avtalet rörande reciprocitet och sägs bl.a. att u-län- derna med stigande utvecklingsnivå förväntas kunna lämna successivt allt större bidrag i form av egna medgivanden samt i ökad utsträckning delta i GATT:s system av rättigheter och förpliktelser.

Skyddsåtgärder för betalningskursen och för ekonomisk utveckling

Enligt GATT-avtalets bestämmelser har regeringar rätt att under sär- skilda omständigheter använda kvantitativa restriktioner till skydd för be- talningsbalansen. Länder som tillämpar dylika restriktioner har skyldighet att ställa sig till förfogande för konsultationer. och sådana ordnas regelbun- det i GATTzs betalningsbalanskommitté i enlighet med vissa överenskom- na procedurer. Ätskilliga länder har emellertid funnit det mera ändamåls- enligt att. när de befinner sig i betalningsbalanssvårigheter. tillgripa andra åtgärder än kvantitativa restriktioner. exempelvis importavgifter och im- portdepositioner. Sådana åtgärder är inte på samma sätt legaliserade i GATT-avtalet och därmed inte heller underkastade granskning i betal- ningsbalanskommitte'n.

Enligt den text som har överenskommits i förhandlingarna på detta om- råde skall de procedurer i GATT som gäller för granskning av betalnings- balansåtgärder tillämpas på alla former av åtgärder, dock utan att detta prejudicerar frågan om åtgärdernas GATT-förenlighet.

Den överenskomna texten innehåller vidare vissa förenklingar av proce- duren för u-ländernas betalningsbalanskonsultationer liksom utfästelser av i-länderna att såvitt möjligt undvika att vidta handelsbegränsande åtgärder av betalningsbalansskäl. Utfästelser görs också av samtliga länder att för de fall åtgärder likväl blir nödvändiga ge företräde åt sådana åtgärder som innebär minst avbräck för handeln.

U-länderna har hittills i enlighet med anikel XVlll i GATT haft möjlig- het att vidta skyddsåtgärder även för att främja sin ekonomiska utveckling. Denna möjlighet har dock begränsats till att gälla i de fall då en industri upprättas. [ den nu föreslagna texten utvidgas rätten till att gälla mer all- männa utvecklingsmål. Vidare tillåts u-länderna göra avsteg från vissa all- mänt gällande procedurbestämmelser i de fall då ingångna förpliktelser bryts.

Notiftkation. konsultation. biläggande av tvister samt övervakning

l GATT-avtalet finns en lång rad bestämmelser om notifrkation. konsul- tation och biläggande av tvister. De återfinns dels i anslutning till enskilda bestämmelser. dels i mer allmän form iartiklarna XXII och XXIll. De pro- cedurer som följts enligt artikel XXll och XXlll har utvecklats genom praxis. och den nu överenskomna texten utgör i huvudsak en kodifiering av denna praxis. I texten påtar sig också parterna en utvidgad notifika- tionsplikt när det gäller åtgärder på handelsområdet med relevans för GATT:s verksamhet.

Prop. 1979/80:24 Del A 219

Ett område som har varit i särskilt behov av precisering rör upprättandet av paneler för att studera frågor varom tvist uppstått och föreslå lösningar i fall där sådana inte har kunnat nås mellan parterna. [ den överenskomna texten har mer detaljerade regler fastställts för sådana panelcrs upprättan- de. sammansättning och arbete.

Exportrestriktioner

GATT-avtalet innehåller en rad bestämmelser om användning av ex- ponrestriktioner och exportavgifter. Exportrestriktioner har emellertid traditionellt inte uppmärksammats i samma utsträckning som imponre- striktioner. Bl. a. i och med oljekrisen kom problemet rörande försörjning med råvaror och färdigvaror i blickpunkten. Framförallt USA har visat ett ökat intresse för frågan och önskade i de multilaterala handelsförhandling- arna förhandla om preciserade och utbyggda GATT-regler på detta områ— de.

Andra länder. främst råvaruproducerande u-länder samt Canada och Australien. vände sig mot detta förslag. då de ansåg att marknadstillträdet i andra länder fortfarande var det dominerande problemet i världshandeln.

Det visade sig heller inte vara möjligt att nå enighet om en uppstramning av GATT:s regler rörande olika former av exportkontrollåtgärder. I en överenskommen text har dock parterna enats om att i en nära framtid åter granska dessa GATT-regler och anmodar i detta syfte GATT:s avtalsslu- tande parter att ta sig an uppgiften som en fråga av hög prioritet.

2. l. l [. Smnmanfärtandz' slutsatser

De förhandlingar som nu har avslutats har varit de mest omfattande hit- tills i GATTzs historia. Tullförhandlingama har ijämförelse med tidigare förhandlingsomgångar relativt sett mindre betydelse för Sverige men med- för ändå avsevärda tullsänkningar på de för svensk expon viktiga markna- derna utanför det västeuropeiska frihandelsområdet. Av på sikt större be- tydelse blir enligt min mening de olika multilaterala överenskommelsema vid sidan av tullprotokollet. [ och med dessa regleras olika former av icke- tariffåra åtgärder som kan ha inverkan på handeln. I vissa fall. exempelvis i fråga om subventioner. rör det sig om tolkningar av gällande GATT-be- stämmelser. I andra fall regleras vissa handelshinder för första gången i GATT-sammanhang. Så är fallet beträffande tekniska handelshinder och statlig upphandling. För ett exportberoende land som Sverige är det av stor betydelse att steg på detta sätt tas mot ett fastare regelsystem till för- svar för en fortsatt frihandel.

De nya icke—tariffära överenskommelsema har många gemensamma elc- ment. De kan sägas innebära att de deltagande länderna på en rad områden binder sig till en ökad internationell disciplin och mer omfattande multila- teral kontroll av nationella åtgärder som kan påverka handeln. En följd blir att GATT härmed tillförs ett väsentligt utökat förhandlingsmaskineri för

Prop. 1979/80: 24 Del A

l») N o

bevakning av världshandeln. Genom denna utvidgade roll för GATT är det min förhoppning att den dämpande och kontrollerande effekt som de mul- tilaterala handelsförhandlingarna onekligen har haft på de senaste årens protektionistiska tendenser skall bestå även i framtiden. Som även kom- merskollegium påpekar i sitt remissyttrande medför emellertid samtidigt de utvidgade arbetsuppgifterna inom GATT att dess övervakande och be- slutsfattande funktioner sprids ut i olika kommittéer. paneler och andra organ. Därför är det viktigt att Sverige noga följer samt aktivt stöder och deltar i arbetet att effektivt tillämpa de olika överenskommelsema. Detta kommer att kräva ett samordnat handelspolitiskt handlande från officiell svensk sida liksom ett fortsatt arbete från myndigheters och organisatio- ners sida för att förbereda svenska ståndpunktstaganden. De olika över- enskommelsernas tillämpning kommer att för svenskt vidkommande med- föra nya arbetsuppgifter vars omfattning inte kan bedömas nu. Särskilda ansträngningar bör omedelbart göras för att informera berörda företag och organisationer om innehållet i de olika överenskommelsema.

Om således min uppfattning är att förhandlingsresultatet utgör en bety- dande framgång på den internationella handelspolitikens område hindrar detta inte att förhandlingarna har lämnat flera frågor olösta som måste an- gripas på nytt. Dit hör framför allt de resultatlösa förhandlingarna om en tolkning och utvidgning av reglerna för skyddsåtgärder vid marknadsstör- ning i GATT-avtalets artikel XIX. Det är av största vikt. i synnerhet för länder som Sverige där den egna marknaden är liten och exportberoendet stort. att klara regler läggs fast på detta område. Annars finns risken att de handelspolitiska stormakterna tillskansar sig övertag inte minst genom att. som redan sker i flera fall, låta reglera delar av sitt handelsutbyte med and- ra länder eller sinscmellan genom olika former av s. k. frivilliga exportbe- gränsningar eller andra marknadsreglerande arrangemang.

Även om u-länderna har riktat kritik mot förhandlingsresultatet. inte minst vid UNCTAD-konferenscn i Manila i maj 1979. måste ändå konstate- ras att dessa förhandlingar mer än någon tidigare förhandlingsomgång i GATT har ägnat uppmärksamhet åt u-ländernas särskilda handelspro- blem. Det är min övertygelse att dessa länder har stora fördelar att vinna av de överenskomna tullsänkningama liksom av den förstärkta multilate- rala disciplin på handelns område som bör bli resultatet av de nya överens- kommelsema. Dessutom har u-länderna. i överensstämmelse med Tokyo- deklarationens målsättningar. på de områden i förhandlingarna där det be- funnits möjligt och lämpligt erhållit särskild och mer förmånlig behandling.

Jag vill slutligen tillägga att utöver de redovisade lagförslagen ytterligare åtgärder krävs för att säkerställa att Sveriges förpliktelser till följd av åta- gandena i förhandlingarna fullgörs. Bla. gäller detta i fråga om berörda myndigheters administrativa förfaranden. Det ankommer på regeringen att vidta dessa åtgärder. Vidare bör det ankomma på regeringen att godkänna de ändringar av de nu träffade överenskommelsema som kan behöva vid-

Prop. 1979/80: 24 Del A

N) lx) _

tas och som inte är av sådan beskaffenhet att frågan bör underställas riks- dagen.

2.2 Tullpreferenser for Folkrepubliken Kina m. m.

Det allmänna tullpreferenssystemet (GSP). som för svensk del trädde i kraft den 1 januari 1972. innebär tullfrihet vid import från u-länderna av flertalet industriella hel- och halvfabrikat samt vissa livsmedels- och jord- bruksvaror. Liksom i andra preferensgivande i-länder har undantag gjorts för varor som är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens. t. ex. kläder. hand- skar och skor. De svenska preferenserna avser i stort sett alla självständiga utomeuropeiska u-länder samt Jugoslavien, Malta och Turkiet. Preferens- berättigade är vidare vissa icke självständiga utomeuropeiska områden. bl. a. Hongkong och Macao. Dessutom medges i särskild ordning tullpre- ferenser för Rumänien och Bulgarien. Bestämmelserna i ämnet finns i förordningen (l97lz963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländema (omtryckt 1975: 579. ändrad senast 1979: 219) samt i kungörelsen (1974: 919) om tullfrihet för varor från Bulgarien och Rumänien (ändrad senast 1977: 1136).

Som berörts tidigare har Folkrepubliken Kina gjort en framställning om att få åtnjuta tullpreferenser vid import till Sverige. Som därvid anfördes har frågan remissbehandlats. Flertalet remissinstanser har inte haft något att invända mot att preferenssystemet utvidgas till att omfatta även Folkre- publiken Kina. Kemikontoret är dock av uppfattningen att OSP-behandling bör medges Folkrepubliken Kina endast under förutsättning att EG medger sådan förmån.

Beträffande varuomfattningen har följande synpunkter redovisats. Gros- sistförbunder frnner det angeläget att varuomfattningen blir så stor som möjligt. Om begränsningar måste ifrågakomma bör vid prövningen av detta hänsyn även tas till att åtskilliga andra asiatiska länder som har kommit ganska långt på vägen till industriell utveckling åtnjuter sedvanliga GSP— förmåner. Mekanförbundet anser att någon inskränkning av varuomfatt- ningen inom dess intresseområde knappast är nödvändig. Dock utgår förbundet ifrån att samtliga varor som vid import från Folkrepubliken Kina är licensbelagda kommer att undantas. Svenska garverr'ia'kare- och skofa- brikantföreningen samt Pälsbranschens centralkommitté anser det inte behövligt att undanta ytterligare varor utöver dem som gäller enligt den s. k. u-Iandsförordningen. Några krav på undantag uppställs inte heller av Sveriges möbelindustriförbund.

Kemikanmrer är av uppfattningen att de varor för vilka importlicens- tvång fortfarande gäller inte bör omfattas av förmånen. Kemikontoret liksom Jernkontoret anser att de varor som har undantagits gentemot Rumänien och Bulgarien även bör undantas från OSP—behandling när det gäller Folkrepubliken Kina. Textilråder anser det nödvändigt att undanta

Prop. 1979/80:24 Del A 222 hela tekosektorn frän OSP-behandling gentemot Folkrepubliken Kina. En- ligt lll(illa"frffl'lrblllldt'l måste man noga överväga vilka varor som bör un- dantas från systemet. Sådana varor som är föremål för importbegränsning vid import från Folkrepubliken Kina bör ej åtnjuta tullpreferens. I motsats till vissa branschföreningar anser man däremot inte att någon vara skall undantas enbart därför att den har undantagits gentemot Rumänien och Bulgarien.

Jordbruksn(im/iden anser att. vid ett svenskt beviljande av GSP för Folkrepubliken Kina. de vegetabiliska oljoma och fetterna bör undantas.

Kom/ner.rÅo/Iegillrrr förutsätter att, om Folkrepubliken Kina skulle be- viljas GSP. undantag görs för de varor som är undantagna i det svenska preferenssystemet enligt u-landsförordningen samt för varor som är före- mål för kvantitativa begränsningar gentemot Folkrepubliken Kina. dvs. en rad textilprodukter och porslin. Vidare anser kollegiet att. liksom gent- emot Rumänien och Bulgarien. samtliga licensbelagda tullbelagda industri- varor vid import från statshandelsländerna i Östeuropa och Östasien bör undantas.

Kollegiet förordar att man i övrigt för Folkrepubliken Kina tillämpar samma undantag som för Rumänien och Bulgarien med motiveringen att en ökad användning av särskilda undantagslistor gentemot enskilda mottagar- länder ytterligare skulle urgröpa GSP:s ursprungliga generella och icke— diskriminerande karaktär. Kollegiet frnner det i sådant fall angeläget med en översyn av mot Rumänien och Bulgarien gällande undantagslista. [ denna lista upptas f. n. motorfordon. Licenskravet för motorfordon upp- hävdes den l5 juli l975 för import från alla länder utom Rhodesia. Det ursprungliga motivet för undantag för dessa varor kvarstår därför inte. Listan upptar även varor som under senare år har inkluderats i GSP- systcmet för övriga mottagarländer. bl. a. som ett resultat av de erbjudan- den på tullområdet som Sverige har lämnat i samband med de multilaterala handelsförhandlingarnai GATT. Dessa varor. bl. a. lökar. vissa fruktträd. matbröd. bakverk. vissa beredda köksväxter. saft av ananas. icke alkohol- haltiga beredningar för framställning av drycker. glass. glasspulver m.m. samt stärkelseprodukter. bör enligt kommerskollegium kunna omfattas av GSP även vid import från Bulgarien. Rumänien och Folkrepubliken Kina. När det gäller andra i listan upptagna — inte licensbelagda varor — anser kollegiet att behovet av fortsatta undantag bör bedömas utifrån skydds- intrcsset. branschemas synpunkter och importutvecklingen. Med denna utgångspunkt föreslår kollegiet att följande industrivaror avförs från un- dantagslistan: kalciumkarbid. ortoftalsyraanhydrid. cellulosaregenerat. varor av plast. planglas. damejeanner etc. av glas. stång och träd av koppar. kranar etc. av gjutjärn. kullager. vissa elmotorer. batterier. isole- rad elektrisk tråd. cyklar. delar till cyklar samt möbler av annat material än tra.

F. n. ger Australien. Nya Zeeland. Norge och Schweiz tullpreferenser

Prop. 1979/80: 24 Del A 223

till Folkrepubliken Kina. EG avser att bevilja Folkrepubliken Kina prefe- renser ar l980.

Folkrepubliken Kina uppvisar i ekonomiskt avseende stora likheter med de länder som för svensk del f.n. kommer ifråga beträffande tullpre- ferenser för u-länder. Med hänsyn härtill föreslär jag att Folkrepubliken Kina fär tullpreferenser i Sverige. I likhet med kommerskollegium anser jag döek att beträffande Folkrepubliken Kina bör göras motsvarande un- dantag från preferensbehandling i allmänhet som nu tillämpas i fråga om Rumänien och Bulgarien.

Preferenserna bör utformas så att Sverige på sätt som redan gäller för nu medgivna preferenser har rätt att vid behov vidta åtgärder för att hindra eller motverka marknadsstörning.

I fråga om villkoren i övrigt för import av preferensberättigade varor från Folkrepubliken Kina bör de allmänna bestämmelserna i gällande preferenssystem tillämpas.

Vissa jordbruksvaror har under senare är inkluderats i OSP-systemet och vissa andra varor avses. såsom jag tidigare anfört. inkluderas som ett resultat av de erbjudanden på tullområdet Sverige har lämnat i samband med de multilaterala handelsförhandlingama. Dessa varor bör kunna om- fattas av preferenser även vid import från Bulgarien. Rumänien och Folkre- publiken Kina. Detta kräver riksdagens godkännande.

Liksom kommerskollegium anser jag vidare att ett antal industrivaror bör avföras från gällande undantagslista för Rumänien och Bulgarien. Den- na fräga faller under regeringens kompetens. ] nu förevarande samman- hang föreslår jag att nämnda varor även bör beviljas preferensbehandling vid import från Folkrepubliken Kina.

Svenska skyddsintressen är endast i liten utsträckning berörda av de föreslagna åtgärderna. Dessa beräknas leda till ett bortfall av tullintäkter på ca 0.7 miljoner kronor per år. varav bortfallet gentemot Folkrepubliken Kina uppskattas till 0.5 miljoner kronor.

Formellt bemyndigande för regeringen att medge tullpreferenser för varor från utvecklingsländer finns i 445 tullförordningen (1973: 979. ändrad senast 1977: 977). Av prop l97l: 93 framgår att bemyndigandet får utnytt- jas för vissa särskilt angivna länder och gäller med vissa begränsningar beträffande varuomrädet. Förslaget om tullpreferenser för Folkrepubliken Kina bör därför underställas riksdagen. Förteckning över preferensberätti- gade varor på jordbrukets område och över industrivaror som bör undan- tas från preferensbehandling vid import från Folkrepubliken Kina bör. som har nämnts. fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 6 och 7. ] den mån konkurrensförhällandena ger anledning härtill bör regeringen i likhet med vad som gäller i fråga om redan preferensberättigade länder ha rätt att slopa undantag i bilaga 7.

Av proposition 1974: [76 framgår också att regeringens bemyndigande att medge Rumänien och Bulgarien tullpreferenser gäller med vissa be-

Prop. 1979/80:24 Del A 224

gränsningar beträffande varuområdet. Frågan om utökning av antalet pre- ferensberättigade varor på jordbrukets område för dessa länder bör därför underställas riksdagen. Förteckning över dessa varor bör, som har nämnts. fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 8.

Preferensbehandlingen av Folkrepubliken Kina liksom utökningen av antalet preferensberättigade varor för Rumänien och Bulgarien bör gälla från den ljanuari 1980.

3. Upprättade lagförslag

! enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa,

2. lag om ändring i lagen (l979: 514) om ändring i lagen (l977: 975) med tulltaxa.

3. lag om ändring i tullförordningen (1973: 979).

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dels

l. godkänna följande till protokollet i detta ärende såsom bilaga 2 fogade överenskommelser:

a) l979 års Geneve-protokoll till det allmänna tull— och handelsavta- let.

b) överenskommelse om tekniska handelshinder.

c) överenskommelse om statlig upphandling.

d) överenskommelse om tolkning och tillämpning av artiklarna Vl. XVl och XXlll i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. subventionskoden).

e) internationellt nötköttsavtal.

f) internationellt mejerivaruavtal.

g) överenskommelse om tillämpning av artikel Vll i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. tullvärdekoden).

h) överenskommelse om procedurer vid importlicensiering.

i) överenskommelse om handel inom den civila flygindustrisektorn.

j) överenskommelse om tillämpning av artikel Vl i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. antidumpingkoden).

2. bemyndiga regeringen att säga upp konventionen den 15 decem- ber l950 angående varors tullvärde (den s.k. Brysselkonventio- nen). dels antaga förslagen till

3. lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa.

Prop. 1979/80: 24 Del A 225

4. lag om ändring i lagen (1979: SM) om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa.

5. lag om ändring i tullförordningen (1973: 979"). dels

6. godkänna att Folkrepubliken Kina ges tullpreferenser i enlighet med vad jag har anfört i det föregående.

7. godkänna den utvidgning av tullpreferenserna för Bulgarien och Rumänien samt den tullfrihet för ytterligare varor från utveck- lingsländerna som jag har förordat i det föregående.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslä riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

15 Riksdagen l979/80. Nr 24. DelA

Prop. 1979/80: 24 Del A 227

BILAGA I

Allmän redogörelse för de multilaterala handelsförhand- lingarna

Underbilaga: Tokyodeklarationen (engelsk version)

1. Bakgrund och förhandlingsförlopp

De multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT inleddes formellt i september 1973. Förberedelserna för denna förhandlingsomgång hade emellertid inletts redan år 1967. strax efter den s.k. Kennedyronden. vilken hade omfattat förhandlingar om tullar och i viss utsträckning icke- tarittära handelshinder. Förberedelsearbetet tog formen av ett s.k. koordi- nerat arbetsprogram med tre huvuddelar. nämligen industrivaror.jordbruk samt handel och utveckling. Den bakgrundsinformation man därvid tog fram var betydligt mer omfattande än vad som hade förekommit vid tidiga- re GATT-förhandlingar. På tullområdet utarbetades en s.k. tullstudie som redovisade tullarnas struktur i alla mer betydande industriländer samt im- portstatistik. Detta material. som möjliggjorde en analys av tullarnas in- verkan på handeln och därmed val av tullsänkningsmetod. hölls aktuellt under förhandlingarnas lopp. På det icke-tariffara området sammanställ- des en omfattande katalog med sammanlagt ca. 800 åtgärder som enskilda GATT.-länder hade notifierat som handelshindrande. Denna katalog hölls också aktuell under förhandlingarna och utgjorde grunden för dessa.

Åren närmast efter Kennedyronden präglades av ökande ekonomiska svårigheter liksom av tilltagande inflation och stigande arbetslöshet. Det var under sådana omständigheter svårt. framför allt i USA. att få gehör för en ytterligare liberalisering av världshandeln. Medlemskapsförhandling- arna mellan de ursprungliga sex medlemsländerna i EG och Storbritanni- en. Danmark och lrland samt övriga EFTA-länders förhandlingar om fri- handelsavtal med EG bidrog också till återhållsamhet när det gällde nya förhandlingsinitiativ i GATT. I februari 1972 skedde dock ett genombrott i och med att gemensamma handelspolitiska deklarationer gjordes av USA och Japan samt USA och EG. [ dessa deklarationer förklarade man sig vil- ja förhandla inom ramen för GATT om alla intemationella handelsproblem och därvid ta särskild hänsyn till u-länderna. Vid ett möte med GATT:s råd i mars 1972 ställde sig flertalet övriga GATT-länder. däribland de nor- diska. positiva till deklarationerna och uttalade sitt fulla stöd för de före- slagna förhandlingarna. Ett antal u-landsrepresentanter välkomnade också initiativet till en ny förhandlingsomgång. Även u-länder som inte var GATT-anslutna inbjöds att delta i det förberedelsearbctc som nu vidtog. Vid GATT:s årssession i november 1972 upprättades en förberedande kommitté med uppdrag att analysera och tolka det material som hade fram-

Prop. 1979/80: 24 Del A 228

kommit i förberedelsearbetet. Man beslutade samtidigt att inkalla ett mi- nistermöte i september 1973 för att ta ställning till den förberedande kom- mittens rapport och ge vidare riktlinjer för förhandlingarna.

Tokyodeklarationen

Ministermötet hölls i Tokyo den 12— 14 september 1973. Det avslutades med att den s.k. Tokyodeklarationen antogs enhälligt av sammanlagt 102 länder. I deklarationen angavs riktlinjer och mål för de s.k. multilaterala handelsförhandlingarna (Multilateral Trade Negotiations. MTN). För- handlingarna skulle syfta till att genomföra tullsänkningar men också till att minska eller avskaffa icke-tariffära hinder för handeln samt underkasta dessa en mer effektiv internationell kontroll. Vidare skulle man få en ända- målsenlig tolkning av reglerna för skyddsåtgärder vid marknadsstöming (artikel XJX i GATT-avtalet). Förhandlingarna skulle även omfatta jord- brukssektorn samt tropiska produkter. U-ländema gavs en framträdande plats i dokumentet. Detta medförde att u—ländema allmänt kunde ansluta sig till målsättningarna för förhandlingarna

Det fortsatta förhandlingsforloppet

Enligt Tokyodeklarationen skulle förhandlingarna vara avslutade år 1975. De slutfördes dock först sommaren 1979. Det fanns flera skäl för denna tidsförskjutning. Strax efter ministermötet i Tokyoi september 1973 inträffade oljekrisen efter kriget i Mellersta Östern. De ekonomiska om- välvningar som följde i dess spår fick en omedelbar inverkan på förhand- lingstakten. Oljekrisen och också frånvaron av ett amerikanskt förhand— lingsmandat under hela är 1974 ledde till att endast mycket blygsamma framsteg kunde göras i förhandlingarna. Under den ekonomiskt svåra per— iod som följde efter ministermötet i Tokyo rådde dock allmän enighet om att förhandlingarna skulle drivas vidare vilket i sig tjänade syftet att mot- verka protektionistiska strömningar. De politiska ätagandena i Tokyode- klarationen ifrågasattes således aldrig. Fortsatt förberedelsearbete ägde därför rum fram till början av år 1975 då USA:s kongress godkände en ny handelslag (Trade Act of 1974). genom vilken den amerikanska admini- strationen fick mandat för förhandlingarna. Vid ungefär samma tidpunkt enades EG:s ministerråd om ett förhandlingsmandat för EG—kommissio- nen.

Under våren 1975 kunde därför förhandlingarna gå in i en mer aktiv fas. Särskilda grupper upprättades för de olika områden som förhandlingarna avsågs omfatta. nämligen:

1. Tropiska produkter

2. Tullar

3. Icke-tariffara åtgärder (fem undergrupper upprättades efter hand)

4. Jordbruk (tre undergrupper upprättades efter hand)

5. Skyddsåtgärder vid marknadsstörning

Prop. 1979/80: 24 Del A 229

6. Minskning eller avveckling av handelshinder inom särskilda sektorer

I slutet av året fastställdes år 1977 som nytt slutdatum för förhandlingar- na. Några väsentliga genombrott kunde dock inte heller ske under år 1976.

Tropiska produkter gavs särskild prioritet i förhandlingarna och vid års- skiftet 1976— 1977 kunde väsentliga medgivanden rörande dessa produkter göras från i-ländernas sida. Vid ett toppmöte i London i maj 1977 uttalade sig stats- och regeringscheferna för de större industrinationerna till förmått för att påskynda förhandlingarna. Framstegi såväl procedurer som sakfrå- gor kunde därefter göras och i början av år 1978 lade i-länderna fram sina erbjudanden på tullområdet och särskilda erbjudanden rörande icke-tarif- fära åtgärder. lntensiva förhandlingar fortsatte därefter under hela är 1978. Nyckelländcrna enades om att på nytt söka avsluta förhandlingarna i hu- vudsak vid utgången av detta år. Slutgiltiga genombrott på flertalet för- handlingsområden kunde göras. Någon definitiv avslutning av förhandling- arna Uppnåddes emellertid inte. Särskilt på de väsentliga områdena skyddsåtgärder och tullar återstod problem att lösa.

I början av år 1978 fördes sakförhandlingar i informella grupper med be- gränsat deltagande. Under årets senare hälft fortsatte dessa förhandlingar med deltagande av en utvidgad länderkrets. inklusive ledande u—länder. Förhandlingsarbetet under perioden oktober—december innebar på så sätt för u-ländernas del ett aktivt engagemang på flertalet förhandlingsområ- den.

I början av år 1979 inleddes detaljutformningen av de överenskommelser som hade nåtts på politisk nivå i december 1978. Samtidigt inleddes kon- sultationer om utformningen av ett slutdokument för förhandlingarna. I början av april 1979 hade de utestående frågorna i avtalstexterna lösts och enighet nåtts om en proces-verbal genom vilken de olika avtalstexterna öppnades för parafering. Den 12 april 1979 paraferade sjutton länder hu- vuddelen av texterna. Med undantag för Argentina avstod dock u-länderna från parafering. Dessa ansåg att förhandlingarna borde fortsätta på vissa områden för att ytterligare tillgodose deras önskemål.

Tullförhandlingarna, som enligt procs-verbal skulle slutföras till halv- årsskiftet 1979. fortsatte fram till den lljuli 1979 då slutresultatet i form av ett protokoll med tullåtaganden lades fram för undertecknande. Tjugo av förhandlingsparterna undertecknade protokollet. varav endast några få u- länder. Ett tilläggsprotokoll kommer att öppnas under hösten 1979. i första hand för att ge ett tjugotal u-länder möjlighet att lägga fram sina listor över medgivanden.

Under våren 1979 inleddes en teknisk-juridisk granskning av texterna till de multilaterala överenskommelsema. Från mitten av juli har överens- kommelsema efterhand som granskningen har slutförts lagts fram i slutliga versioner. Härigenom har förhandlingarna avslutats på område efter områ- de så snart respektive överenskommelse blivit klar. Slutpunkt för för- handlingarna blir en session med GATT:s avtalsslutande parter i novem-

Prop. 1979/80: 24 Del A 230

ber 1979. Därmed sätts punkt för vad som allmänt har ansetts som de mest komplicerade och omfattande handelsförhandlingarna hittills i GATT:s historia.

2. Nordiskt samarbete i MTN

l Kennedyronden företräddes de nordiska länderna av en gemensam för- handlingsdelegation ledd av en gemensam chefsförhandlare. Framför allt mot bakgrund av de multilaterala handelsförhandlingarnas mycket breda ämnesomfattning skulle en sådan organisationsform ha krävt en betydligt större delegation än under Kennedyronden. Det visade sig därför mer än- damålsenligt att bygga upp förhandlingsorganisationen kring de nordiska ländernas1 permanenta delegationer i Geneve. Man genomförde en arbets- fördelning där samordningsansvar och talesmannaskap delades upp mel- lan Finland. Norge och Sverige. Härigenom skapades resurser för ett in- tensivt deltagande i allt förhandlingsarbete. medan flera andra mindre län- der tvingades till en hårdare prioritering av sina insatser.

Nordiska ställningstaganden utarbetades genom täta samordningsmöten dels i huvudstäderna. dels mellan de nordiska delegationerna i Genéve. Talesmannaskapen har även medfört ansvar för förberedelsearbetet. kon- takterna med övriga förhandlingsparter. utarbetandet av förslag till stånd- punkter. samordning och rapportering till hemmamyndigheterna. Respek- tive delegation rapporterade sålunda på sina områden till samtliga fyra nordiska huvudstäder. Sverige företrädde de nordiska länderna på områ- dena tullar. sektorförhandlingar. tekniska handelshinder och statlig upp- handling.

Genom sitt goda samarbete har de nordiska länderna kunnat lämna för- slag och kompromisslösningar på ett sätt som har givit ett större inflytande över förhandlingsresultaten än som hade varit möjligt om de nordiska län- derna uppträtt var för sig.

3. U-länderna i MTN

l Tokyodeklarationen ägnades särskild uppmärksamhet åt u-ländernas situation. Där erkändes behovet av särskilda åtgärder i förhandlingarna för att bistå u-länderna i deras ansträngningar att öka sina exportintäkter och främja sin ekonomiska utveckling liksom vikten av att behålla och förbätt- ra det allmänna preferenssystemet. Vidare erkändes vikten av att på de områden av förhandlingarna där det var möjligt och lämpligt ge u-länderna särskild och mer förmånlig behandling. Slutligen erkändes de minst ut- vecklade u-ländernas särskilda problem och betonades vikten av att dessa länder skulle erhålla särskild behandling inom ramen för de allmänna eller speciella åtgärder som vidtogs till förmån för u-länder i förhandlingarna.

) Dvs. Finland. Island. Norge och Sverige. Danmark samordnar sin handelspolitik med övriga EG-länder.

Prop. 1979/80: 24 Del A 231

Förhandlingarna kom också att mer än tidigare förhandlingsomgångar behandla u-ländernas problem och u-länderna själva kom i förhandlingar- nas slutfas att utöva ett inte obetydligt inflytande över utformningen av förhandlingsresultatet på flertalet områden. Under förhandlingarnas gång upprättades en särskild förhandlingsgrupp. den s.k. frameworkgruppen. med uppgift att se över det internationella regelsystemet för världshandeln med särskild betoning på de regler som gäller för handeln mellan i- och u- länder.

Även om slutresultatet av förhandlingarna inte kan sägas ha helt till- godosett u-ländernas önskemål, torde dessa länder ha fördelar att vinna av de väsentliga tullsänkningar som förhandlingarna kommer att leda till och av den förstärkta multilaterala disciplin på handelns område som bör bli re- sultatet av de nya överenskommelsema. Härutöver har u-länderna. i över- ensstämmelse med Tokyodeklarationens målsättningar. på de områden i förhandlingarna där det har befunnits möjligt och lämpligt erhållit särskild och mer förmånlig behandling. Slutligen har genom arbetet i framework- gruppen förändringar överenskommits i GATT:s regelverk i avsikt att un— derlätta och ge ökad säkerhet åt förmånsbehandling av u-länder.

När det gäller vissa icke-tariffära frågor har u-Iändernas förväntningar inte helt infriats. Särskilt kan nämnas önskemålet att avskaffa eller begrän- sa möjligheterna att använda kvantitativa restriktioner.

På tullområdet har i—länderna gjort omfattande medgivanden för tropiska produkter. Redan under åren 1976 och 1977 genomfördes här en lång rad tullsänkningar som svar på önskemål framställda av u-länderna. Tullför- handlingarna på övriga områden har lett till tullsänkningar på i-landsmark- naderna för exporten från u-länderna på i genomsnitt 25 procent vilket är något mindre än motsvarande sänkningar för handeln mellan i-länderna (omkring 35 procent). Skillnaden har i första hand uppkommit genom att de varor som helt eller delvis undantagits från den av i-ländema allmänt tillämpade tullformeln har haft en relativt större betydelse för u-ländernas export (exempelvis textil- och lädervaror samt skor.)

Prop. l979/80:24 Del A 237

Underbilaga

Ministerial meeting Tokyo, 12— 14 september 1973 Declaration

]. The Ministers. having considered the report ofthe Preparatory Com- mittee for the Trade Negotiations and having noted that a number of governments have decided to enter into comprehensive multilateral trade negotiations in the framework of GATT and that other governments have indicated their intention to make a decision as soon as possible. declare the negotiations officially open. Those governments which have decided to negotiate have notified the Director-General of GATT to this effect, and the Ministers agree that it will be open to any other government, through a notification to the Director-General. to participate in the negotiations. The Ministers hope that the negotiations will involve the active participation of as many countries as possible. They expect the negotiations to be engaged effectively as rapidly as possible. and that. to that end. the governments concerned will have such authority as may be required.

2. The negotiations shall aim to: achieve the expansion and ever-greater libcralization of world trade and improvement in the standard ofliving and welfare of the people of the world, objectives which can be achieved, inter alia, through the progres- sive dismantling of obstacles to trade and the improvement of the interna- tional framework for the conduct of world trade.

— secure additional benefits for the international trade of developing countries so as to achieve a substantial increase in their foreign exchange earnings, the diversification of their exports, the acceleration of the rate of growth of their trade. taking into account their development needs. an improvement in the possibilities for these countries to participate in the expansion of world trade and a better balance as between developed and developing countries in the sharing of the advantages resulting from this expansion, through, in the largest possible measure, a substantial improve- ment in the conditions of access for the products ofinterest to the develop- ing countries and. Wherever appropriate. measures designed to attain stable, equitable and remunerative prices for primary products.

To this end. co-ordinated efforts shall be made to solve in an equitable way the trade problems of all participating countries, taking into account the specific trade problems of the devel0ping countries.

3. To this end the negotiations should aim. inter alia. to: (a) conduct negotiations on tariffs by employment of appropriate formu- lae of as general application as possible; (b) reduce or eliminate non-tariff measures or, where this is not appro- priate. to reduce or eliminate their trade restricting or distorting effects. and to bring such measures under more effective international discipline: (c) include an examination of the pOSSibilities for the co-ordinated reduc-

Prop. 1979/80: 24 Del A 233

tion or elimination of all barriers to trade in selected sectors as a comple- mentary technique;

(d) include an examination of the adequancy of the multilateral safe- guard system. considering particularly the modalities of application of Article XIX, with a view to furthering trade liberalization and preserving its results:

(e) include. as regards agriculture. an approach to negotiations which, while in line with the general objectives of the negotiations, should take account ofthe special characteristics and problems in this sector;

(f) treat tropical products as a special and priority sector.

4. The negotiations shall cover tariffs, non-tariff barriers and other measures which impede or distort international trade in both industrial and agricultural products. including tropical products and raw materials. whether in primary form or at any stage of processing including in particu- lar products of export interest to developing countries and measures af- fecting their exports.

5. The negotiations shall be conducted on the basis of the principles of mutual advantage, mutual commitment and overall reciprocity. while ob- serving the most-favoured-nation clause, and consistently with the provi- sions of the General Agreement relating to such negotiations. Participants shall jointly endeavour in the negotiations to achieve, by appropriate methods. an overall balance of advantage at the highest possible level. The developed countries do not expect reciprocity for commitments made by them in the negotiations to reduce or remove tariff and other barriers to the trade of developing countries. i.e., the developed cuontries do not expect the developing countries, in the course of the trade negotiations. to make contributions which are inconsistent with their individual development. financial and trade needs. The Ministers recognize the need for special measures to be taken in the negotiations to assist the developing countries in their efforts to increase their export earnings and promote their econom- ic development and, where appropriate. for priority attention to be given to products or areas of interest to developing countries. They also recog- nize the importance of maintaining and improving the Generalized System of Preferences. They further recognize the importance of the application of differential measures to developing countries in ways which will provide special and more favourable treatment for them in areas of the negotiation where this is feasible and appropriate.

6. The Ministers recognize that the particular situation and problems of the least developed among the developing countries shall be given special attention. and stress the need to ensure that these countries receive special treatment in the context of any general or specific measures taken in favour of the developing countries during the negotiations.

7. The policy of liberalizing world trade cannot be carried out success- fully in the absence of parallel efforts to set up a monetary system which

Prop. 1979/80: 24 Del A 334

shields the world economy from the shocks and imbalances which have previously occurred. The Ministers will not lose sight of the fact that the efforts which are to be made in the trade field imply continuing efforts to maintain orderly conditions and to establish a durablc and equitable mone- tary system.

The Ministers recognize equally that the new phase in the liberalization oftradc which it is their intention to undertake should facilitate the orderly functioning of the monetary system.

The Ministers recognize that they should bear these considerations in mind both at the opening of and throughout the negotiations. Efforts in these two fields will thus be able to contribute effectively to an improve- ment of international economic relations. taking into account the special characteristics of the economies of the developing countries and their problems.

8. The negotiations shall be considered as one undertaking, the various elements of which shall move forward together.

9. Support is reaffirmed for the principles. rules and disciplines pro- vided for under the General Agreement.1 Consideration shall be given to improvements in the international framework for the conduct of world trade which might be desirable in the light of progress in the negotiations and, in this endeavour. care shall be taken to ensure that any measures introduced as a result are consistent with the overall objectives and princi- ples ofthe trade negotiations and particularly of trade liberalization. 10. A Trade Negotiations Committee is established, with authority, taking into account the present Declaration, inter alia: (a) to elaborate and put into effect detailed trade negotiating plans and to establish appropriate negotiating procedures. including special procedures for the negotiations between developed and developing countries: (b) to supervise the progress of the negotiations. The Trade Negotiations Committee shall be open to participating gov- emments.2 The Trade Negotiations Committee shall hold its opening meeting not later than 1 November 1973. 11. The Ministers intend that the trade negotiations be concluded in 1975.

' This does not necessarily represent the views of representatives of countries not now parties to the General Agreement. 2 lncluding the European Communities.

Prop. 1979/80:24 Del A 235

Bilaga 3

SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDEN ] Inledning

Kom/ners/(()Ilt'gium gör följande bedömning av förhandlingsresultatet beträffande i första hand överenskommelsema på" det icke-tariflära områ— det:

De nu avslutade tull- och handelsförhandlingarna inom ramen för GATT skiljer sig i flera avseenden från tidigare GATT-förhandlingar. Den enligt kollegiet viktigaste skillnaden gäller förhandlingarnas omfattning eftersom denna gång en rad icke-tariffära områden inkluderats vid sidan av tullama som man traditionellt brukat förhandla om i GATT. Genom att förhand- lingarna på det icke—tariffära området i viss utsträckning även avsett frågor som inte regleras i GATT-avtalet. såsom tekniska handelshinder och stat- lig upphandling. innebär förhandlingsresultatet dessutom en ny inriktning av GATT-arbetet. Det är mot den bakgrunden och med hänsyn tagen även till de svårigheter som präglat utvecklingen av världsekonomin under senare är knappast förvånande att förhandlingarna denna gång också med avseende på förhandlingsperiodens längd avvikit från tidigare GATT-för- handlingar och sålunda pågått under betydligt längre tid än som kunde förutses vid den officiella förhandlingsstarten hösten 1973.

Även om förhandlingsresultatet på flera enskilda punkter har karaktären av kompromisslösning, något som i och för sig ter sig naturligt med hänsyn till de komplicerade problem man haft att ta ställning till och de skiftande intressen som gjort sig gällande under förhandlingarna, får resultatet anses utgöra en betydande framgång för strävandena att åstadkomma en fortsatt frigörelse av världshandeln och att motverka protektionism. Inte minst det sista är betydelsefullt då ett misslyckande i rådande osäkra läge i världs- ekonomin hade kunnat få ödesdigra konsekvenser.

Det bör emellertid understrykas att vad man genom det uppnådda resul- tatet i första hand åstadkommit är nödvändiga instrument för att kunna ta itu med problemen. För en lösning av dessa fordras härutöver att instru- menten verkligen används på det sätt som varit avsikten. Detta kräver av alla förhandlingsparter att de aktivt verkar för att överenskommelsema efterlevs, vilket i sin tur förutsätter att det finns en politisk vilja att engagera sig i arbetet och att erforderliga resurser ställs till förfogande för detta ändamål. Om så sker bör det uppnådda förhandlingsresultatet kunna bli av stor betydelse inte minst för ett land som Sverige med dess stora utrikeshandelsberoende.

Karakteristiskt för flertalet överenskommelser är tillskapandet av sepa- rata permanenta förhandlingsmaskinerier som har till uppgift att admini- strera och övervaka tillämpningen av koderna. På viktiga handelspolitiska avsnitt kommer sålunda diskussioner och förhandlingar om konkreta pro-

Prop. 1979/80:24 Del A 236

blem i framtiden att föras inom dessa kommittéer från att tidigare ha förts i Contracting Parties (Cst) och i rådet. Beslutsfattandet i GATT blir där- med mindre centraliserat än tidigare. Denna fragmentering av den handels- politiska ramen illustreras av de bestämmelser som gäller för biläggande av tvister. Förutom den i "framework"-gruppen överenskomna texten som närmare beskriver hur bestämmelserna i GATT:s anikel XXll/XXlll "normalt" bör tillämpas har i de olika koderna tillskapats inte mindre än sex olika procedurer för biläggande av tvister. Detta innebär att hela GATT-systemet blir mera komplext och svåröverskådligt samtidigt som regeringarna i olika länder måste sätta sig in i en mängd olika procedurer. Särskilt för små länder kan detta bli problematiskt ur resurssynpunkt.

Man bör således räkna med att koderna för exempelvis Sveriges del kommer att medföra avsevärt merarbete inom berörda departement och myndigheter. Hur stort detta merarbete blir är f.n. svårt att bedöma. Det synes emellertid realistiskt att räkna med att kollegiet i egenskap av central utredningsmyndighet i Sverige när det gäller handelspolitik, successivt får förstärkas alltefter de löpande erfarenheterna av administrationen av ko- derna. Det bör noteras att kodemas innehåll inte är givet en gång för alla trtan att koderna dels föreskriver årlig översyn. dels beträffande statlig upphandling och tekniska handelshinder föreskriver en mer omfattande översyn och/eller omförhandling efter tre är.

Sveriges industriförbund m.fL': Även om man i förhandlingarna inte helt kunnat realisera de målsättningar som ställdes upp då de inleddes 1973 måste det ändå anses som en framgång att man kunnat nå fram till betydan- de resultat när det gäller världshandelns frigörande. lnte minst för Sverige som ett litet utrikeshandelsberoende industriland bör de uppnådda resulta- ten bli av betydelse. förutsatt att de träffade överenskommelsema efter- levs av främst de stora industrinationema. Det måste därför vara ett väsentligt svensk intresse att de övervakningsorgan etc. som är aVsedda att sättas upp för att administrera de olika överenskommelsema får till- räcklig auktoritet så att de verkligen effektivt kan ingripa vid eventuella överträdelser eller försök till kringgående av åtagandena.

Allt sedan Tokyo-rundan inleddes har inom Kommerskollegium funnits en särskild kontaktgrupp med representanter för ett antal näringslivsorga- nisationer, i vilken GATT-arbetet och dess resultat fortlöpande diskute- rats. Vi räknar med att behov framöver kommer att frnnas att mellan Kollegium och näringslivet diskutera i första hand kodemas tillämpning. Därför vill vi föreslå att kontaktgruppen bibehålles tills vidare.

'Sveriges industriförbund, Sveriges exportråd, Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges mekanförbund har avgett gemensamt yttrande.

Prop. 1979/80:24 Del A 237

Sveriges grossistförbund." Resultatet av de mångåriga MTN-förhandling- arna är naturligt nog i åtskilliga stycken präglat av kompromisser. De svårigheter. som kännetecknat utvecklingen av världsekonomin under större delen av 7()-talet, har medfört att de uppnådda målen blivit mer begränsade än vad man utgick ifrån. då förhandlingarna inleddes 1973. Då levde ett mer optimistiskt synsätt kvar sedan den framgångsrika ekonomis- ka utvecklingen under 50—och (>o-talen.

Det är emellertid av väsentlig betydelse. att man nu kunnat uppnå en uppgörelse av substantiellt innehåll trots dessa besvärliga förhållanden. Ett sammanbrott i förhandlingarna skulle sannolikt ha lett till att protek- tionismen. som vuxit sig allt starkare i många länder. Sverige ej undanta- get, kunnat bryta igenom på ett helt annat sätt och medfört en återgång till ett bilateralt synsätt. Detta skulle säkert varit till stor skada för ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige med begränsade möjligheter att med tyngd kunna hävda egna intressen i ett bilateralt system.

Den viktigaste delen av förhandlingsresultatet representerar de olika uppförandekodema inom det non-tariffära området. Möjligen frånsett ko- den om licensprocedurer, som särskilt vad gäller begränsande importli- censgivning är alltför urvattnad för att kunna bli av större betydelse, är övriga koder eller riktigare kan bli under förutsättning av en effektiv tillämpning av väsentlig betydelse för att begränsa handelshindrande åtgärder respektive återverkningarna för importen av andra bestämmelser, som kan påverka utrikeshandeln. Vi avser då koderna rörande statlig upphandling. tullvärdeberäkning. tekniska föreskrifter samt subventioner och utjämningstullar. Klart är att man på en rad punkter i dessa koder skulle velat nå längre än som nu kunnat överenskommas. Men koderna innebär dock en grund för en fastare disciplin i ett internationellt samarbe— te och en bättre förankring av principen. att handel och import i skilda sammanhang skall likställas med inhemsk produktion. Det är emellertid angeläget att hålla möjligheterna öppna till en översyn om några år i ljuset av då vunna erfrenheter för att komma fram till ytterligare preciseringar och begränsa undantagen.

Vi vill i detta sammanhang starkt understryka betydelsen av att man från svensk sida i de olika organ. som kommer att anförtros övervakningen av de olika kodemas tillämpning. så kraftfullt som möjligt går in för att göra denna internationella övervakning effektiv och verkar för en praxis. som möjliggör, att organen verkligen kan ingripa och påverka utvecklingen i önskad riktning. Vi vill se koderna som första steget i ett system. som vi hoppas skall kunna ytterligare utbyggas och förbättras inom en ej alltför avlägsen framtid.

Även svenska myndigheter skall framdeles tillämpa de uppförandekoder som nu förhandlats fram i GATT. Detta gäller t. ex. i fråga om utformning- en av liknande stöd som under senare år selektivt lämnats svensk industri

Prop. 1979/80: 24 Del A 238

liksom vad avser utfärdande av nationella normer, föreskrifter eller be- stämmelser angående tillämpningen av sådana. ] detta sammanhang kan finnas behov att överse och stärka de regler. som nu gäller samarbetet i fråga om normer och föreskrifter mellan fackmyndigheter och Kommers- kollegium för att hävda. att de internationella handelssynpunktema vinner

tillbörligt beaktande. Slutligen vill vi understryka betydelsen av att ett fortlöpande samarbete etableras mellan näringslivets organisationer och ansvarig statlig myndig- het. sannolikt Kommerskollegium. för att bereda näringslivet tillfälle att följa och medverka i den praxis. som de olika internationella övervak- ningsorganen kommer att utbilda i fråga om tillämpningen av koderna.

Stockholms handelskammare: Handelskammaren anser att GATT-för- handlingarna gett värdefulla resultat för att vidmakthålla stabiliteten i världshandeln. Förhandlingarna och aktiviteterna kring dessa har haft stort värde i sig. särskilt som de försiggått under en tid av världsvid ekonomisk recession.

Handelskammaren anser därför att man från svensk sida bör försöka vidmakthålla den positiva GATT-andan så att inte länderna var för sig på sitt håll, nöjda med denna rond, sätter sig ned och väntar in nästa rond.

Handelskammaren vill därför betona angelägenheten av att den svenska GATT-delegationen också fortsättningsvis blir väl beman-

nad att regeringen bibehåller intresset för uppföljningen av överenskommelsen att näringslivet blir erforderligt representerat i tillämpningsorganen.

Med hänsyn till att Kommerskollegium är expertmyndighet i dessa frå- gor frnner Handelskammaren det nöjaktigt att i punktform kortfattat redo- visa sina synpunkter på kodemas implementering och framtida admini- strering.

Behov av svenska tillämpningsföreskrifter

Myndigheter som i sin verksamhet skapar standards bör ges information om överenskommelsens principiella förbud mot standards som avviker från fastslagna internationella standards eller vars tillämpning innebär tekniska handelshinder.

Myndighetsorgan som administrerar stödåtgärder för svensk industri bör ges utförlig information och direktiv om vilka stödåtgärder som bör undvikas för att inte komma i konflikt med överenskommelsen om subven- tioner.

GA'l'T-handbok i någon form bör utarbetas, som företagen och myndig- heterna kan använda för att se om deras handlande strider mot dessa och tidigare överenskommelser. Dessutom bör information om hur anmälan för brott mot överenskommelsema skall utformas och vilka myndigheter som svarar för vidare rådgivning i dessa frågor.

Prop. 1979/80: 24 Del A 239

Behov av svenskt engagemang utåt

Svenska representationer i utlandet bör ges direktiv om att noga upp- märksamma tillämpningen av stödåtgärder. statlig upphandling och licen- siering samt rapportera eventuella regelbrott. Likaså bör framväxandet av nationella standards inklusive EG noga övervakas i tillbakahållande

syfte.

Stockholms Handelskammare vill slutligen föreslå att de kanaler Kom- merskollegium upparbetat i näringslivet, bl.a. i form av en kontaktgrupp, bör hållas öppna för ömsesidig information om tillämpningen av de olika överenskommelsema.

Landsorganisarianen: Ambitionen i förhandlingarna på det icke-tariffära området har varit att komplettera GATT-avtalet med överenskommelser i syfte att göra regelsystemet bättre anpassat till de förändrade förutsätt- ningar för världshandeln som har inträtt sedan avtalets tillkomst. I vissa stycken har denna anpassning kunnat åstadskommas och de tillämpnings- föreskrifter och koder som framförhandlats inom ramen för MTN synes från LOs utgångspunkt i huvudsak vara av positivt värde.

I några väsentliga avseenden har dock förhandlingsresultatet inte inne- burit att en önskvärd anpassning av regelsystemet för handeln skett.

En avgörande förändring i förutsättningama för handelsutbytet har in- trätt i och med att en växande del av industrivaruimporten kommer från utvecklingsländer, med i många avseenden från industriländema skilda ekonomiska. sociala och politiska förhållanden. Denna utveckling kan i många fall vara positiv för såväl u- som i-länderna. I flera fall har företag i u-länder kunnat utnyttja den stora arbetslösheten och avsaknaden av fria fackföreningar för att genomföra industriproduktionen under arbetsvillkor och arbetsförhållanden som från alla utgångspunkter måste betraktas som uppenbart oacceptabla. Detta kan inte befrämja en sund ekonomisk ut- veckling och är också negativt för de industrianställda i u-länderna. Dess- utom blir anpassningsbördan i importländema orimligt stor såväl ur social som ur samhällsekonomisk synvinkel. Om inte regler mot dessa missför- hållanden införs i reglerna för världshandeln riskerar hela det relativt öppna handelsutbytet att misskrediteras och därmed befrämjas en allmänt protektionistisk utveckling.

LO beklagar att de nu i stort sett avslutade GATT-förhandlingama inte resulterat i regler till skydd mot en sådan exploatering av arbetskraften och understryker vikten av att Sverige aktivt verkar för att sådana regler införs i GATT—avtalet.

En annan viktig förändring i förutsättningarna för världshandeln är att en allt större del av denna genomförs i form av intemleveranser inom samma företag. Enligt LOs uppfattning har konsekvenserna av detta förhållande för handelsströmmar. konkurrensförhållanden och förändringarna i den internationella arbetsfördelningen inte tillräckligt belysts. Även på detta

Prop. 1979/80:24 Del A 240

område bör Sverige ta initiativ för att regelsystemet för världshandeln anpassas till den aktuella situationen.

De tills vidare resultatslösa förhandlingarna om en reglering om skyddsåtgärder vid marknadsstörning kommenteras på föl- jande sätt av kommerskollegium:

Vid bedömningen ovan av förhandlingsresultatet har kollegiet bortsett från händelseutvecklingen på skyddsklausulområdet. ] en allmän värde- ring om förhandlingsresultatet måste emellertid även vägas in konsekven- serna av att en uppgörelse icke kunnat nås på detta synnerligen betydelse- fulla område i förhandlingarna.

Kollegiet anser det utomordentligt beklagligt att motsättningarna här, som främst gäller frågan om och under vilka förutsättningar åtgärder skall kunna vidtas selektivt endast mot skadevållande import när sådan import klart kan urskiljas. inte kunnat överbryggas under förhandlingarna. Kolle- giets inställning i denna fråga liksom motiven bakom detta ställningstagan- de har framförts till departementet vid flera tidigare tillfällen, bl.a. i yttrande till statsrådet och chefen för handelsdepartementet 1976.11.04, dnr H 301, och skall därför inte närmare beröras i detta sammanhang. Kollegiet vill här endast ånyo understryka den betydelse som en tillfreds- ställande lösning av denna fråga efter de linjer kollegiet föreslagit skulle få såväl från import- som från exportsynpunkt. Även vad gäller frågan om införande av en "socialklausul" i GATT. något som tas upp i LO:s yttrande, får kollegiet hänvisa till de synpunkter som lämnats i nämnda yttrande. En reflektion som redan nu kan göras är att möjligheterna för att åtminstone delvis täcka in de problem som en socialklausul är avsedd att komma till rätta med knappast har förbättrats genom den låsning som f.n. uppstått i "safeguard"-frågan.

En annan viktig fråga i skyddsklausulsammanhanget som inte heller kunnat lösas gäller om och i vilken utsträckning åtgärder i form av s.k. frivilliga exportbegränsningar. OMA:s etc skall omfattas av bestämmelser- na i en överenskommelse om skyddsklausuler. Enligt kollegiet är det viktigt att också skyddsarrangemang av detta slag inkluderas och blir föremål för den strängare disciplin som varit en viktig målsättning i för- handlingsarbetet på detta område. Även här är det fråga om åtgärder med selektiv verkan varför villkoren bör vara desamma som beträffande selek- tiva åtgärder i andra former.

Det förhållandet att man i MTN inte lyckats avhjälpa bristema i GATT:s skyddsklausulsystem. dvs tillämpningen av artikel XlX, är enligt kollegiet den tyngst vägande negativa faktorn i förhandlingsbilden. Detta misslyc- kande ger upphov till viss oro för framtiden inte minst med hänsyn till möjligheterna att motstå det ökade tryck i protektionistisk riktning som under senare tid gjort sig gällande på olika håll i världen och som lätt kan äventyra också de resultat som man nått på andra förhandlingsområden i MTN. Mot den bakgrunden anser kollegiet det angeläget att man inom

Prop. 1979/80:24 Del A .- 341

ramen för GATT fortsätter arbetet med att komma till rätta med pro- blemen på skyddsklausulområdet efter MTst avslutande. Syftet bör där- vid vara att åstadkomma ett ändamålsenligt skyddsklausulsystem och en förbättrad disciplin som bla gör det möjligt att på ett effektivare sätt än förut övervaka att överenskomna regler följs.

Sl't'rlgUS grossistförbund: Vid förhandlingarna har enighet ej kunnat uppnås om koden för skyddsåtgärder vid sk marknadsstörning. Visserli— gen kan det vara riktigt. att en skyddsklausul mot import i sin tillämpning borde kunna begränsas i första hand till den införsel, som aktualiserat tanken på ingrepp. Å andra sidan är mest-gynnad-nations-principen en grundpelare i GATT och innebär i nu aktuella hänseende en viss garanti för att ingrepp ej sker annat än i fall, då en produktionsgren mycket allvarligt hotar att skadas. Som bekant har olika länder dock lyckats kringgå de krav, som en global tillämpning säkert innehäri åtskilliga fall. genom s k frivilliga exportbegränsningsavtal respektive sk orderly market— ing-avtal. något som hittills fallit utanför GATTs bestämmelser och kon— troll.

Skulle man genom medgivande av selektiva ingrepp kunna få in även exportbegränsningsavtal och OMAs under en uppförandekods kontroll— bestämmelser. finns mycket som talar för en sådan ordning. 1 så fall måste dock möjligheterna till selektiva ingrepp omgärdas med strikta bestämmel— ser på grund av den relativa lätthet, med vilken sådana åtgärder skulle kunna tillgripas. Vissa uttalanden från i-landshåll skulle kunna tyda på att Sverige. när man hittills drivit möjligheten till selektiv tillämpning, ställt sig alltför avvisande till effektiva kontrollmöjligheter. Det finns därför anledning understryka. att det måste vara väsentligt att regler skapas. som verkligen förhindrar missbruk. Selektiva ingrepp bör sålunda endast vara möjliga efter godkännande av ett förutsatt internationellt övervakningsor- gan. Om det anses att ett land bör ha rätt vidta ett sådant ingrepp på egen hand i lägen, som bedöms som särskilt brådskande. skall ett sådant beslut samtidigt underställas övervakningsorganet för godkännande i efterhand. Möjligheter till selektiva ingrepp får inte tillåtas utveckla sig till en genväg till protektionistiska åtgärder av långvarig eller rent permanent natur.

Sveriges industrifiirbund m.flÄ: Tyvärr har man ännu inte lyckats att komma överens om en uppförandekod beträffande GATTs artikel XIX. För svensk industri är det av väsentligt intresse att ansträngningarna att uppnå en lösning fortsättes. Om strävandena mot en friare världshandel skall kunna förverkligas är det enligt vår mening nödvändigt att en skärpt disciplin och övervakning införs när det gäller olika länders möjlighet att vidta skyddsåtgärder. De stora länderna. inkl EG. har av naturliga skäl lättare än ett litet land som Sverige att få till stånd sk frivilliga exportbe- gränsningsavtal. Risken är då stor att den export som utestängs av de större länderna i stället söker sig till små öppna marknader. där den kan åstadkomma skada för den inhemska industrin. Att vid fall av marknads- lb Rikrdugen l979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80: 24 Del A

I”.) & ro

störningar inte ha möjlighet att vidta selektiva åtgärder mot det marknads- störande landet måste betraktas som en stor svaghet i det nuvarande regelsystemet. Om en överenskommelse på detta område inte kan uppnås ser vi det som en stor risk att olika länder söker att i ökande omfattning kringgå GATT genom bilaterala överenskommelser eller unilaterala be- slut. vilkct kan leda till att handelns frigörelse allvarligt sätts i fara. EG har i GATT deklarerat att man avser fortsätta tillämpa artikel XIX selektivt. Om så sker finns inte anledning för Sverige att inta en annan ställning. Lanrlsorganisationen: Inför de nu pågående slutförhandlingama beträf- fande en överenskommelse om skyddsklausulsfrågan vill LO framföra följande. Den uppfattning som de nordiska länderna hittills följt, att skyddsåtgärder ska kunna tillämpas selektivt mot den import som förorsa- kar skada finner LO vara välgrundad. Selektiva åtgärder är dock förenade med betydande risker. Bestämmelser rörande krav på skada i importlandet och konsultationer bör införas i klausulen för att minimera möjligheten av godtyckliga missbruk av skyddsklausulen. Sverige bör vidare enligt LOs mening aktivt verka för att begränsningsåtgärder av typen "orderly mar- keting agreements" och frivilliga begränsningsavtal inordnas under GATT—disciplinen.

2 Tullförhandlingarna: genomförandet av tullsänkningama för svensk del.

Generaltullstyrelsen: De under 1979 avslutade tullförhandlingama inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) innebär för Sveri- ges del att de överenskomna tullsänkningama för de flesta varorna skall påbörjas den ljanuari [980 och vara genomförda senast den ljanuari I987. För TEKO-varor under 51—62 kap i tulltaxan och järn- och stålprodukter under numren 73.01—73.20 skall de påbörjas den ljanuari 1982.

De sänkningar som påbörjas den I januari I98O skall i princip göras i form av åtta lika. årliga rater. dvs en sänkning per den I januari varje år. För de sänkningar som påbörjas den 1 januari 1982 finns emellertid inga motsvarande föreskrifter. Det synes emellertid rimligt att anta att dessa sänkningar skall ske i sex steg under perioden 1 januari 1982—1 januari 1987.

De tullsatser som tillämpas under de olika avtrappningsstegen bör run- das av till en decimal. För varor belagda med tull som beräknas efter vikt. volym eller stycketal bör härmed avses en decimal av kronan, dvs en avrundning tilljämnt lO-tal ören.

För Sveriges del innebär förhandlingsresultatet i allmänhet mycket små tullsänkningar uttryckt i procentenheter. Inom det kemiska varuområdet exempelvis är tullsänkningama för de varor där tullsänkningar göras i genomsnitt ca 2 procentenheter och för verkstadsprodukter drygt 1 %.

Prop. 1979/80: 24 Del A . 243

Endast för ett fåtal varor är tullsänkningen uttryckt i procentenheter stör- re. Härtill kommer att de mest importkänsliga produkterna helt undanta- gits från tullsänkningar eller endast i ringa grad berörs härav.

Huvudregeln är sålunda att sänkningarna skall ske i lika, årliga avtrapp- ningssteg. Det är emellertid inget som hindrar att sänkningar görs snab- bare. Liksom fallet var vid genomförandet av tullsänkningama inom ramen för den s k Kennedy-ronden kan frågan ställas om det från olika utgångs- punkter finns skäl att dela upp sänkningarna på så många steg som åtta stycken under åtta år. En bedömning härav bör göras med hänsyn tagen till de följder som olika sänkningstakter kan få tex i handelspolitiskt. ekono- miskt och näringspolitiskt hänseende men även med beaktande av de olägenheter och kostnader som det för med sig vid redigeringen. tryckning- en och det praktiska handhavandet av tulltaxan.

Tullarnas skyddsverkan i Sverige är numera allmänt sett begränsad. Detta hänger inte enbart samman med de allmänt sett låga tullsatsema i Sverige utan i högre grad med att importen från EFTA- och EG-länder och även i stor utsträckning från u-länder i praktiken är tullfri. För vissa varor från östländer och sk lågprisländer har tullskyddet alltfort viss betydelse. men det har ändock för särskilt känsliga produkter måst kom— pletteras med importrestriktioner eller motsvarande åtgärder i exportlän- derna. Vad nyss sagts utesluter givetvis inte att exempelvis enskilda trans- oceana industriländer kan uppfatta tullsänkningama i Sverige på vissa varor som värdefulla.

Vissa skäl talar i och för sig för att tullsänkningama i Sverige genomförs i samma takt som i de viktigaste konkurrentländema, där svenska varor möter tullar. Eftersom vi i Sverige inte kan påverka sänkningstakten i andra länder är frågan isolerad till skyddsaspekten för svensk industri. Det skulle kunna hävdas att vad som eventuellt kan förloras på hemmamarkna- den som en följd av sänkt tullskydd borde man kunna kompensera vid samma tidpunkt på exporten. Den verkan som en snabbare sänkning i Sverige kan få på samhällsekonomin är emellertid snarast gynnsam i rå- dande läge eftersom den får motsvarande verkan som en revalvering, dock utan de negativa följdverkningar som en sådan medför för exporten. Från handelspolitisk utgångspunkt kan en snabbare sänkningstakt i Sverige knappast få någon betydelse, bortsett möjligen från den markering som den kan innebära av de svensk strävandena mot en fri världshandel.

Vid en strikt matematisk avtrappning i åtta steg kan tullbortfallet vid oförändrad importvolym och oförändrat prisläge beräknas uppgå till högst 15 milj kronor per steg. Vid jämförelse med totala tulluppbörden får detta belopp anses vara ringa. En utebliven tullintäkt måste dessutom vägas mot de totala samhällskostnaderna, dvs de merkostnader för statsverket och näringslivet som uppkommer i samband med varje sänkning. Tullverkets kostnader för redigering och tryckning av varje edition av tulltaxan med statistisk varuförteckning uppgår till ca 325000 kronor. De

Prop. ]979/80:24 Del A 244

direkta kostnaderna för näringslivet för inköp av ny edition av tulltaxan kan beräknas till ca l milj kronor. För näringslivets del torde aktuella versioner av tulltaxan vara oundgängliga med hänsyn till den nuvarande tullproceduren. enligt vilken importörerna själva skall deklarera bla tull- sats och tullbelopp för införda varor. Härtill kommer kostnader för ompro- grammering av datorer både hos tullverket och hos importföretag samt det extraarbete som uppstår vid handhavandet av tulltaxan när täta ändringar görs. Tullmyndighetens arbete ökar även på grund av att flera rättelser måste göras i samband med kontrollen av tulldeklarationer och som en följd av ökat antal omtulltaxeringar och besvärsärenden.

Sverige har i likhet med andra länder förbehållit sig rätten att vidta lämpliga åtgärder om andra avtalsparter inte helt uppfyller sina åtaganden. Detta är främst motiverat av att EG-ländema angivit att de efter en tid- rymd av fem år kommer att granska utfallet av avtalet och att de då med hänsyn till den ekonomiska. sociala och monetära situationen skall be— stämma i vad mån de kommer att fortsätta med tullsänkningama. Av intresse i sammanhanget är vidare det arbete med omarbetning av CCC- nomenklaturen som pågår i Bryssel inom Harmonized System Committee. Avsikten är att en ny nomenklatur skall träda i kraft den ljanuari 1985.

Den prövning som skall göras av EG inför fortsatta tullsänkningar efter är 1984 samt tillkomsten av en ny nomenklatur den ljanuari l985 — vilken i sig kräver en proposition till riksdagen talar enligt styrelsens mening för att något definitivt beslut om tullsänkningama under de tre. sista stegen inte bör fattas under riksdagens höstmöte i år utan anstå till hösten 1984.

Varje enskilt steg innebär i allmänhet en mycket begränsad nedjustering av tullsatsema. För exempelvis en tullsänkning på två procentenheter som delas upp på åtta sänkningar skulle sänkningen bli 0,2 % i vart annat steg och 0,3 i vart annat. Enligt styrelsens mening kan det varken med hänsyn till tillämpningen av tulltaxan eller från skyddssynpunkt vara av intresse att dela upp de begränsade tullsänkningama to m 1984 i så många som fem olika steg. lnte heller statsfinansiella skäl synes tala därför. Styrelsen anser därför att de första fem stegen bör genomföras så att de två första tas den ljanuari l980 och de tre återstående den I januari 1982. I samband med införandet av en ny tullnomenklatur den I januari l985 bör riksdagen ta ställning till sänkningarna och takten i dessa i vad avser de tre sista stegen. Detta bör ske i ljuset av i första hand vad EG kommer fram till i frågan.

Som påpekats i det föregående börjar för Sveriges del sänkningen för varor inom 51—62 kap i tulltaxan och för järn— och stålprodukter under tulltaxenr 73.0l—73.20 först den ljanuari 1982. Att märka är att tullsänk- ningama inom teko-området för Sveriges del antingen görs med utgångs- punkt i takbindningar och därför får liten eller ingen effekt på utgående tullar eller avser varor som är av ringa intresse från skyddssynpunkt. För järn- och stålprodukter är sänkningen överlag liten. ofta endast en procent-

Prop. 1979/80:24 Del A . . 345

enhet utsträckt över sex år. Att slå ihop de tre stegen för åren 1982— 1984 får sålunda ringa verkan från skyddssynpunkt även för de känsliga vanr- omrädena teko ochjärn och stål.

Avtalet avser för de flesta varuslagen tullsänkningar med utgångspunkt från i tulltaxan angivna tullsatser. ] vissa fall är emellertid utgångspunkten en tidigare GATT-bunden tullsats som ligger över utgående tullsats (sk takbindning). Som huvudregel bör i sådana fall gälla att tullavtrappning- ama skall utgå från takbindningarna. Detta innebär att en reell tullsänkning för några varor inte behöver påbörjas förrän efter det första steget.

l nedan angivna fall har avsteg gjorts från en strikt matematisk av- trappning. Ett användande av takbindning som utgångspunkt för tullav- trappning skulle nämligen i vissa fall kunna medföra en betydande upp- splittring av ett enskilt tulltaxenummer. Det kan också tänkas medföra differentierade tullsatser för likartade varor vilket. enligt styrelsens upp- fattning, skulle medföra onödiga komplikationer.

Som exempel härpå kan nämnas stat nr 20.06.500 och 20.06.600. Att utgå från takbindningarna skulle här innebära ett temporärt tillskapande av nya undemummer för de två ointressanta varorna aprikospulp och persi- kopulp. Dessa varor har fn samma tullsats som konserverade hela apri- koser och persikor.

För urea innehållande högst 45 %..- nitrogen är tullsatsen tidigare bunden vid 9,5 %. Tullsatsen för hela nummer 31.02.701 bör därför sänkas till 9.5 % redan i första steget.

Ett annat exempel kan stat nr 31.05.303 utgöra. Om takbindningen vid 8 % för andra varor under detta statistiska nummer än rena monoammo- nium- och diammoniumortofosfater skulle tas till utgångspunkt för tull- sänkning skulle tullen för dessa andra varor under de första 6 stegen kvarligga vid tullsatsen 4,5 %. medan tullsatsen för de rena föreningarna samtidigt stegvis skulle gå ned från 4,5 % till 3,7 %. dvs med en högsta skillnad av 0.8 %. I nästa steg skulle skillnaden minskas till 0.4 % för att i det sista steget upphöra. Problemet kompliceras ytterligare av att någon allmänt accepterad standard för uttrycket "ren" inte finns i CCC-nomen- klaturen.

Under stat nr 33.06.904 gäller en takbindning vid 11 % för endast rumsdesodoriseringsmedel men icke för rumsparfymeringsmedel. Det skulle innebära en onödig komplikation att under en övergångsperiod införa två olika tullsatser för varuslag som i många fall är likartade till sin sammansättning. Utgångspunkt för tullsänkningen bör vara nu utgående tull (9.5 %) för hela detta statistiska nummer.

Under nummer 50.09.00] finns en takbindning vid 9 % för vävnader av 100 % bourettesilke. Den är en kvarleva från en tidigare uppdelning av nomenklaturen. Nu aktuell tullsats för varan är 5 % liksom för övriga silkevävnader under detta nummer. Då tullen på varan saknar intresse från skyddssynpunkt bör utgångspunkten för tullsänkningen vara 5 %- för hela

Prop. 1979/80:24 Del A 246

numret. Härigenom undviks tillskapandet av ett nytt undernummer i tull- taxan.

Under 55.06.900 finns för sådant bomullsgarn i detaljhandelsupplägg- ningar. som är blandat på annat sätt än med högst 10 % kortfrbrigt konstmaterial. en takbindning om 12 %. Nuvarande tullsats för hela nr 55.06.900 är 8 %. Koncessionen innebär sänkning till 7 %. för hela numret. Importen kommer praktiskt taget helt från EG- och EFTA-länder och är därmed i stor utsträckning redan tullfri. Aktuell tullsats. dvs 8 %. bör tas som utgångspunkt vid tullsänkningen för hela nr 55.06.900.

Under nr 60.06 finns en takbindning om 20 % för sydda artiklar. De tre tullsatser 12 %. 18 % och 13 % som finns under numret är beroende av textilmaterialet och motsvaras av bindningar för andra varor än sydda. För att undvika tillskapandet av tre nya undernummer bör utgående tullsatser tas till utgångspunkt för tullsänkningar.

För fisknät under nr 58.08 gäller i dag två olika bindningar, 20 % och 16%. Sänkningen skall i bägge fallen gå ned till 8 %. Tull enligt tulltaxan utgår nu efter två olika vikttullsatser, nämligen 25 kr. per 100 kg och 45 kr per 100 kg. Varuomfattningen enligt tulltaxan har icke sin direkta motsva- righet i de båda bindningarna. För fisknät och andra frskredskap av nät under nr 59.05 finns två olika bindningar 25 kr per 100 kg och 45 kr per 100 kg. Enligt avtalet skall båda dessa resultera i en tullsats om 8 % av värdet. Då en övergång till 8 % värdetull i alla dessa fall synes motsvara en avsevärd tullhöjning finns ingen anledning att i detta sammanhang genom- föra den.

Den minimitull om 17 kronor per kg som hittills funnits som takbindning för en del av stat nr 60.03.102 och 60.03.902 har nu utökats till att omfatta hela dessa båda statistiska nummer. Då en sådan tullsats synes motsvara en viss tullhöjning finns ingen anledning att i detta sammanhang genomföra den.

Ett annat problem som bör ges en praktisk lösning utgör de fall då en specifik tullsats skall övergå till värdetull eller vice versa. dvs fall då det i praktiken är omöjligt att göra en stegvis övergång.

För nummer 27.11 utgör tullen 2:50 kronor per 100 kg och skall sänkas till 2:-— kronor per 100 kg. Man bör i detta sammanhang bortse från den takbindning vid 11 % för kemiskt ren propan som härstammar från en tidigare uppställning av tulltaxan. Utgångspunkten för sänkningen bör för hela numret vara 2:50 kronor per 100 kg.

Även takbindningen vid 10 %- för vissa varor under stat nr 34.01.700 beror på tidigare annorlunda uppställning av tulltaxan. Utgångspunkt för sänkningen bör för hela stat numret 34.01.700 vara nu utgående tull 40:— kronor per 100 kg.

Bindningen för stat nr 98.11.901 ligger vid samma nivå som nu utgående tull dvs 250:— kronor per 100 kg. Överenskommen sluttull är 3,8 %, dvs samma som för de varor under nummer 98.11 som nu är belagda med 5 %

Prop. 1979/80:24 Del A . 247

tull. ] detta fall bör man som utgångspunkt för tullsänkningen ta 5 % även för nummer 98.11.901. .

Slutligen finns några nummer där förutom en värdetullsats också finns en bindning vid viss minimitull beräknad efter vikten. som enligt förhand- lingarna skall gå ned till noll. Då den sålunda kommer att helt försvinna medan Värdetullsatsen endast undergår en relativt liten totalsänkning finns knappast någon anledning att behålla minimitullen ens vid första sänk- ningssteget. Jämförelsen mellan de båda avgiftsslagen kommer nämligen då att halta. De nummer som avses är ex 51.01.700—900, 51.04.600, 53.12.000, 55.09.801. 55.09.802, 56.07.401. 56.07.402. 56.07.911 och 56.07.9122.

Före avslutandet av GATT-förhandlingarna har vissa tullsänkningar för varor inom 6—8 kap i tulltaxan fastställts i SFS 1979: 514. Bestämmelsen skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Om avsikten är att de tullsänkningar som där finns noterade för nummer 06.03 A 3 b. 07.01 C 1, 07.01 H, 07.04 B och 08.07 C skall genomföras utan stegvis avtrappning den 1 januari 1980 underlättas uppställningen av tulltaxan och den statistiska varuförteckningen väsentligt i dessa delar. För nummer 06.01 A 2 b måste den i SFS 1979: 514 angivna tullsatsen ändras senast den ljanuari 1980.

Kommerskollegium: Kollegiet har under hand erhållit synpunkter från statens jordbruksnämnd. Sveriges industriförbund, Sveriges grossistför- bund. Sveriges mekanförbund. Sveriges kemiska industrikontor. Jemkon- toret, Textilrådet-Konfektionsindustriföreningen, Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen samt Kooperativa förbundet.

Textilrådet. Jernkontoret och KF instämmer i huvudsak i industriför- bundets yttrande. Mekanförbundet ser idag inget hinder att godta tullsty- relsens avtrappningsförslag men förordar att beslut nu enbart fattas för de två första årens sänkningar.

Grossistförbundet och cellulosa- och pappersbruksföreningen har inget att erinra mot tullstyrelsens förslag. Grossistförbundet anser det i högsta grad angeläget att genomförandet av tullreduktionerna begränsas till så få tillfällen som möjligt.

När det gäller tullstyrelsens förslag om avsteg från en strikt matematisk avtrappning för vissa i yttrandet speciellt uppräknade varor. har de när- mast berörda remissinstansema. dvs. jordbruksnämnden. kemikontoret och textilrådet inget att erinra.

Som bekräftelse på vad som under hand meddelats kan kollegiet ansluta sig till tullstyrelsens synpunkter och förslag i fråga om metoderna för avtrappningen av Sveriges tullmedgivanden i MTN.

Sveriges industriförbund: Även om de svenska tullama redan nu är låga är de ofta av stor betydelse som skydd mot import från vissa länder utanför EFTA Och EG. Flertalet av dessa länder har dessutom inte gett Sverige några koncessioner på tullområdet i förhandlingarna. varför det också av

Prop. 1979/80:24 Del A 248

denna anledning principiellt inte finns något skäl till att Sverige sänker tullarna i snabbare takt än som överenskommits, även om avtalet inte uppställer något hinder häremot. För tullar som skall sänkas med mindre än två procentenheter är industriförbundet dock berett att tillstyrka avsteg från principen att tullarna skall sänkas i åtta likformiga steg. Detta avsteg innebär att om den totala tullsänkningen under åttaårsperioden understiger två procentenheter bör vid första sänkningstillfällct en sänkning med 2/8 kunna ske. I fråga om tullsänkningar som understiger en halv procentenhet kan industriförbundet emellertid tillstyrka att tullen den 1 januari 1980 sänkes med 5/8 av koncessionen. Någon anledning att redan nu fatta beslut om sänkningstakten efter 1981 års utgång beträffande varor för vilka de totala tullsänkningama ligger mellan en halv och två procentenheter finns enligt industriförbundets mening inte. Ställning härtill bör tas under 1981, sedan man förhoppningsvis fått kännedom om den tullsänkningstakt som kommer att tillämpas av EG. USA etc. Där de svenska medgivandena innebär tullsänkningar med två procentenheter och däröver bör däremot huvudprincipen om sänkning i åtta lika rater tillämpas.

Beslut om tullsänkningstakten från 1982 för teko-varor inom kapitlen 51 —62 i tulltaxan och förjärn- och stålprodukter under nr 73.01—73.20 bör fattas först under 1981. Tullsänkningarna inom teko-området är förhållan— devis stora uttryckta i procentenheter och industriförbundet anser det fullkomligt uteslutet att de genomförs i snabbare takt än som överenskom- mits. Inte minst när det gällerjäm- och stålområdet har man eftersträvat en harmonisering av de svenska tullarna i förhållande till EGs. Därför bör heller inte beslut fattas om dessa tullsänkningar förrän 1981, då man möjligen fått kännedom om i vilken takt EG avser att sänka sina tullar inom även detta område.

Generaltullstyrelsen har beräknat att varje tullsänkningssteg vid åtta likformiga tullsänkningar innebär ett tullbortfall på ca 15 milj. kr. Mot detta ställer man som ett skäl till en snabbare tullavveckling än som överens- kommits tullverkets kostnader för framtagning av nya tulltaxor om ca 325 000 kr. per år, vartill kommer de kostnader som faller på näringslivet som följd av tullsänkningama. Även om de kostnader som drabbar vissa industriföretag i samband med omprogrammering av datorer m.m., inte är försumbara bör varken dessa eller tullverkets förhållandevis små kostna- der i förhållande till tullbortfallet tillmätas någon avgörande betydelse då beslut fattas om tullsänkningstakten.

Sveriges kemiska iridusrrikontor har i ett tidigare yttrande kritiserat förslag att Sänka tullarna i färTe steg än de åtta som tullprotokollet anger, utom när det är fråga om klan definierade avsteg från huvudprincipen. I sitt senaste yttrande anför kemikontoret:

De nya argument som nu anföres i Generaltullstyrelsens skrivelse till förmån för en accelererad tullavtrappning för svensk del är inte överty- gande. Sålunda anför Generaltullstyrelsen bl.a., att ett genomförande av

Prop. 1979/80: 24 Del A .. . | 249

de svenska tullkoncessionerna i åtta årliga steg innebär att statsverket årligen går miste om en inkomst av 15 mkr i tull. En accelerering i tiden av tullsänkningen och deras gruppering till några få steg innebär alltså. att statsverkets "förlust" av tullintäkter i motsvarande mån påskyndas. Generaltullstyrelsen framhåller att den uteblivna tullintäkten måste vägas mot de totala samhällskostnadema. dvs. de merkostnader för statsverket och näringslivet som uppkommer i samband med varje sänkning. Här kvantifierar Generaltullstyrelsen endast 0.325 mkr. i tullverkets kostnader för redigering och tryckning av varje ny edition av tulltaxan, liksom nä- ringslivets ökade kostnader med 1 mkr/år för inköp av ny edition av tulltaxan. Övriga kostnader för statsverket och näringslivet uppskattas inte — liksom inte heller vad förlusten i skyddseffekt innebär för industrin genom en accelererad tullsänkning. Det finns dock inte något i tullverkets utredning som tyder på att "vinsten" av en accelerering skulle motsvara "kostnaderna" härför. Kemikontoret vidhåller därför sin uppfattning i denna fråga. vilken innebär att den 1 januari 1980 accepterar organisatio- nen en tullsänkning motsvarande två åttondelar av hela koncessionen under förutsättning att den senare ieke uppgår till 2 procentenheter eller däröver.

Kemikontoret accepterar även i fortsättningen en accelerering av tull— sänkningama när den totala koncessionen understiger en halv procenten- het. I övriga fall bör koncessionema i princip genomföras i form av årliga sänkningar under en åttaårsperiod. I alla händelser är detta ett oeftergivligt krav när det totala koncessionsbeloppet uppgår till 2 procentenheter eller däröver.

3 Jordbruksförhandlingarna

Statens jardbruksnämnd har lämnat följande komentarer till förhand- lingen på jordbruksområdet och då främst de två avtalen om mejerivaror och nötkött:

Inledningsvis vill nämnden erinra om att man under de nu avslutade GATT-förhandlingama från svensk sida endast i mycket begränsad ut- sträckning ansett sig kunna tillmötesgå de "requests" beträffande gräns- skyddet vilka riktats till Sverige på jordbruksområdet. Under förhandling- arnas gång har. då propåer av detta slag gjorts. framhållits att vi avsett att lämna vårt bidrag i förhandlingarna på jordbrukssidan främst genom med- verkan i förhandlingsarbetet beträffande varuavtal för olika jordbrukspro- dukter. Sverige har sålunda aktivt engagerat sig i arbetet på att åstadkom- ma internationella varuavtal, i första hand för spannmål och mejeripro- dukter. Detta har för övrigt legat i linje med den traditionella. positiva svenska inställningen till åtgärder för att åstadkomma så stabila prisförhål-

Prop. 1979/80:24 Del A 250

landen som möjligt på världsmarknaden, vilket är av intresse för såväl import- som exportländer.

Internationellt mejerivaruavtal

Avtalet består av en allmän del och en varuavtalsdel. Den allmänna delen upptar bestämmelser rörande information, konsultationer, multila- terala uppföranderegler m.m. och omfattar färskvaror. mjölkpulver. smör. ost och kasein. De i avtalet deltagande länderna åtager sig att regelbundet lämna upplysningar om utvecklingen beträffande produktion. konsumtion, priser. lager och handel (inkl. icke-kommersiella transaktioner). De skall vidare lämna redogörelser för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder (bl.a. i avseende på ingångna bilaterala och multilaterala åtaganden). Från notifikationsplikten har undantag gjorts i de fall detta skulle strida mot gällande lag eller skada enskilda företags legitima. kommersiella intressen.

Varuavtalsdelen omfattar tre protokoll, vilka har formen av minimipris— avtal för respektive mjölkpulver, mjölkfett och ost men inte innehåller några köp- eller säljåtaganden.

Följande minimipriser skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1980, den tid— punkt då det internationella mejerivaruavtalet träder i kraft:

US S/ton kr/dtl

Skummjölkspulver ......................... 425 179 Helmjölkspulver ........................... 725 306 Kärnmjölkspulver .......................... 425 179 Smörolja .................................. 1 000 464 Smör ..................................... 925 390 Ost ...................... '. ................ 800 338

1 I US dollar=4.2225 kr.

Minimiprisema är beräknade med avseende på s.k. pilotprodukter med viss fetthalt (ost undantaget) och paketering samt under förutsättning av att produkterna exporteras "fob ocean-going vessels from the exponing country". Om de exporterade produkterna skiljer sig från pilotproduk- tema i något av nämnda avseenden skall minimiprisernajusteras därefter.

Minimiprisema förutses bli föremål för översyn minst en gång om året. Följande kriterier skall därvid beaktas: produktionskostnader, relevanta ekonomiska faktorer på världsmarknaden. behovet av att på lång sikt upprätthålla en minimiavkastning för de mest effektiva producenterna. behovet av att upprätthålla stabilitet i utbudet och av att tillförsäkra konsumenterna acceptabla priser. den rådande marknadssituationen samt önskvärdheten av att förbättra förhållandet mellan avtalets minimipriser och stödnivåema i de största producentländema.

Prop. 1979/80:24 Del A 251

Beträffande fob-reglema har Sverige (tillsammans med Finland och Norge) krävt att få tillämpa vissa referenspunkter (hamnar) utanför landets gränser där minimiprisema skall gälla. Detta har skett i syfte att förhindra att Sverige kommer i en ofördelaktig exportsituation i relation till andra exportörer som är bättre geografiskt gynnade. Utan sådana referens- punkter skulle det i en situation med världsmarknadspriser vid eller strax över minimiprisema vara närmast omöjligt för den svenska exporten att konkurrera med t.ex. EG:s. För Sverige (Finland och Norge) kommer Hamburg, Rotterdam och Antwerpen att gälla som referenspunkter för såväl mjölkpulver som smör och ost. För smör kommer dessutom Basel att gälla som referenspunkt för exporten till Schweiz.

Undantag från minimiprisbestämmelsema gäller för Skummjölkspulver och kämmjölkspulver till foderändamål. Även livsmedelsbistånd är undan- taget från minimiprisbestämmelsema.

Ett mejerivaruråd bestående av representanter för alla deltagande länder skall inrättas. Rådet skall svara för bevakning av världsmarknaden för mejeriprodukter, marknadsbedömning, övervakning av mejerivaruavtalets funktion. Det skall dessutom fungera som forum för konsultationer. Om rådet finner att en allvarlig marknadsstöming eller risk härför föreligger. skall rådet identifiera möjliga lösningar som regeringarna sedan kan ta ställning till. Det skall mötas minst två gånger per år och beslut skall fattas enhälligt.

Under mejerivarurådet förutses kommittéer för respektive protokoll. Dessa kommittéer, i vilka ingår representanter för alla i respektive proto- koll deltagande länder, skall övervaka avtalets funktion och möts när någon deltagares handelsintressen hotas. Möten skall hållas minst en gång per kvartal och beslut fattas enhälligt.

Avtalstexten förutser att ett land skall kunna ansluta sig till den allmänna delen av avtaletjämte ett eller flera av protokollen eller helt stå utanför de senare. Ett inskränkt deltagande skall godkännas av övriga deltagande länder. Vidare skall det vara möjligt för ett land att med 60 dagars varsel utträda ur den allmänna delen eller ur något av protokollen, i sistnämnda fall enligt de villkor som deltagarna i respektive protokoll kan enas om.

I sitt yttrande till jordbnrksdepartementet den 10 november 1978 (H 52— 935/78) har nämnden lämnat en allmän översikt rörande det då föreliggan- de avtalsutkastet och i anslutning därtill närmare behandlat prisbasfrågan. Som framgår av den till citerade yttrande fogade skrivelsen från Lantbru- karnas Riksförbund krävde organisationerna vid denna tidpunkt att de förutsedda minimiprisema för svensk del skulle gälla "fob fritt vald hamn inom EG" eller alternativt "fritt Hamburg. Rotterdam, Antwerpen, Basel och Trieste". Oavsett den lösning som kunde nås beträffande prisbas ansåg organisationerna att man från svensk sida borde kunna ansluta sig till mejerivaruavtalets allmänna del. Organisationerna har emellertid se- dermera förklarat sig beredda att tillstyrka en svensk anslutning inte enbart

Prop. 1979/80:24 Del A 252

till den allmänna delen i avtalet utan jämväl till protokollen rörande mjölk- pulver. mjölkfett och ost trots en viss inskränkning i avtalets referens- punkter (jfr sid. 3 tredje stycket). Organisationernas inställning har dock varit förbunden med att avtalet skall få "en bred anslutning, dvs. att de nordiska länderna och de väsentligaste export- och importländema ställer sig bakom avtalet. och att Sverige har möjligheter att utan alltför stora svårigheter lämna detsamma, om det skulle visa sig att andra länder otillbörligt utnyttjar avtalet eller att Sveriges export av mejeriprodukter försämras långsiktigt". Kravet på bred anslutning torde ha tillgodosetts genom att följande länder per den 11 maj paraferat avtalet:

Argentina Ungern Schweiz Australien Japan USA Österrike Nya Zeeland EG Bulgarien Norge Rumänien Canada Spanien Finland Sverige

Internationellt köttavtal

Det intemationella köttavtalet är utformat i stort sett som mejerivaruav- talets allmänna del. Varuavtalsdel saknas sålunda. Syftet med avtalet är bl. a. att få till stånd en ökad liberalisering och stabilisering av världshan- deln med kött samt att främja en expansion därav. Liksom när det gäller mejerivaruavtalet anses det angeläget att särskilt främja utvecklingsländer- nas ställning.

Avtalet omfattar färskt, kylt och fryst nötkött (inkl. ätbara djurdelar); saltat. torkat och rökt nötkött (inkl. ätbara djurdelar) samt levande nöt- kreatur. De avtalsslutande ländema åtager sig att regelbundet lämna upp- lysningar om utvecklingen i respektive länder beträffande produktion (inkl. kreatursbeståndets sammansättning), konsumtion, priser. lager och handel. De skall vidare lämna redogörelser för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder (bl.a. i avseende på in- gångna bilaterala och multilaterala åtaganden). Från notifikationsplikten har liksom i mejeriVaruavtalet undantagits vissa upplysningar.

Ett köttråd bestående av representanter för alla deltagande länder skall inrättas. Dess uppgifter skall vara att bevaka tillgångs— och efterfrågesitua- tionen på världsmarknaden för nötkött och att övervaka köttavtalets sätt att fungera. Dessutom kommer köttrådct att fungera som forum för konsul- tationer i frågor rörande handeln med nötkött. Om rådet finner att en allvarlig störning eller risk härför föreligger på världsmarknaden för nöt- kött. skall rådet identifiera möjliga lösningar som regeringarna sedan kan ta ställning till. Rådet skall mötas minst två gånger per år. Besluten skall fattas enhälligt.

Prop. 1979/80:24 DelA .- - 253

Per den 11 maj 1979 hade köttavtalet paraferats av samtliga länder som paraferat mejeriavtalet med undantag för Spanien.

Trots att de för olika mejeriprodukter fastställda exportmininripriserna är mycket låga i förhållande till fn rådande internationella priser och det inom köttavtalet inte förutses några minimipriser överhuvudtaget bör avta- let genom sina konsultationsmekanismer utgöra välkomna instrument i arbetet på att förbättra förhållandena på den internationella marknaden. Genom att till avtalen knyta de viktigaste export-"och importländema har man skapat förutsättningar för en effektiv diskussion av åtgärder för att förhindra allvarliga kriser på marknaderna. vilket bör gynna samtliga delta- gande länder.

Ett deltagande i dc båda avtalen kommer för svensk del att innebära en viss arbetsbelastning i form av framtagning och bearbetning av olika upp- gifter för vidarebefordran till avtalssekretariatet samt förberedelser inför och medverkan i sammanträden med respektive råd och kommittéer. När det gäller mejerivaruavtalet tillkommer övervakning av att avtalets minimi- priser och andra särskilda bestämmelser respekteras. Deltagandet i avtalen kommer emellertid samtidigt att för Sverige och andra anslutna länder ge förbättrad tillgång till information om den internationella marknaden på berörda varuområden.

Eftersom de båda avtalen direkt berör den svenska jordbruksprisregle- ringen faller de arbetsuppgifter som följer av Sveriges anslutning till dessa på ett naturligt sätt in ijordbruksnämndens verksamhet. Vad speciellt gäller övervakningen av att de fastställda minimiprisema respekteras kan detta lämpligen ske genom särskilda överenskommelser mellan nämnden och Scandmilk AB. Svenska Kontrollanstalten för Mejeriprodukter och Ägg respektive Föreningen för Mejeriprodukter. ek för.

Mot bakgrund av de bedömningar som gjorts av de berördajordbruksor— ganisationema och de synpunkter i övrigt som anförts i det föregående vill nämnden tillstyrka att man från svensk sida ansluter sig till det internatio- nella mejerivaruarrangemanget (allmänna delenjämte varuprotokoll) även- som till det internationella köttavtalet.

4 Subventioner och utjämningstullar

It'mnmerr/wllegium: Kollegiets allmänna bedömning och värdering av överenskommelsen sammanfaller i allt väsentligt tried de synpunkter som framförts av remissinstanserna. Som ett särskilt betydelsefullt inslag i överenskommelsen ser kollegiet den precisering och uppstramning som åstadkommits i fråga om användningen av utjämningstullar och i det sam- manhanget framför allt det förhållandet att det i GA'l'l':s artikel Vl upp- ställda skaderekvisitet för uttagande av utjämningstullar nu accepterats av USA. åtminstone i förhållande till de länder som ansluter sig till överens—

Prop. 1979/80:24 Del A 254

kommelsen. Det hade dock varit önskvärt om begreppet "material injury" i den amerikanska lagstiftningen "Trade Agreements Act of 1979" givits en annan mer konkret innebörd.

När det gäller förbudet mot exportsubventioner för andra varor än vissa råvaror (artikel 9) kan noteras att detta är strängare än lydelsen i artikel XVI: 4 i så måtto att tvåpriskriteriet nu ej längre är ensamt avgörande för om en exportsubvention skall anses utgå. Vilka praktiska konsekvenser detta kan få är osäkert. Det hade enligt kollegiet varit att föredra om det i den slutliga överenskommelsen hade ingått en allmän definition av begrep- pet exportsubvention av ungefär den typ som förekom i tidigare versioner. Som överenskommelsen nu är utformad är gränsdragningen oklar mellan "rena" exportsubventioner och andra subventioner som får till effekt att exporten ökas.

Den illustrativa förteckningen över förbjudna exportsubventioner som fogats som bilaga till överenskommelsen utgör en uppdaterad och utvidgad version av 1960 års förbudslista. Förteckningen bör kunna bidra till en bättre efterlevnad av förbudet mot exportsubventioner men har, som ett resultat av nödvändiga kompromisser under förhandlingarnas gång. på några punkter fått en inte helt tillfredsställande utformning. Exempel på detta är, som kollegiet vid tidigare tillfällen framfört till departementet, fotnot 2 till punkt e) som berör det av USA tillämpade sk DISC-systemet och som innebär att en avveckling av detta enligt punkt e) icke tillåtna system skjuts på framtiden. Andra tveksamma avsnitt, som också påtalats av exportkreditnämnden, är sista satsen i första stycket under punkt k) ("in so fas as on export credits terms") samt punkt 1) som båda är alltför vaga och som. när det gäller den senare punkten. därmed också kan ges en alltför vid tolkning.

Statensjordbruksnämnd har i sitt yttrande pekat på vissa oklarheter i det avsnitt av överenskommelsen som berör exportsubventioner. Detta gäller bl a begreppet ””vissa råvaror" under artikel 10 och mer konkret frågan om detta begrepp skall anses inbegripa även livsmedelsindustriprodukter. Med ledning av den definition som finns av begreppet "råvara" i anmärk- ningen till GATT:s artikel XVl: 3 anser kollegiet att livsmedelsindustripro— dukter ej torde kunna hänföras till denna kategori varor och att de därför omfattas av det strängare exportsubventionsförbudet enligt artikel 9. Vad beträffar de i överenskommelsen under artikel 1012 och 3 angivna krite— rierna för fastställande av ej tillåtna exportsubventioner delar kollegiet jordbruksnämndens uppfattning att dessa är vaga och lätt kan ge upphov till olika tolkningar. Särskilt gäller detta uttrycket .. prices materially below ... i artikel 10.3.

En annan fråga som tagits upp av Jernkontoret gäller frågan om vederbö- rande myndighet självständigt skall kunna ingripa mot marknadsstöming som orsakas av subventionering i exportlandet eller dumping. Möjlighet härtill bör enligt Jernkontoret finnas för att skyddet skall bli effektivt. då

Prop. 1979/80:24 Del A . 255

det för den berörda industrin i allmänhet ställer sig svårt att framskaffa nödvändigt bevismaterial. l den mån man från Jernkontorets sida avser inledandet av undersökning enligt artikel 2: l i överenskommelsen är sådan möjlighet inte utesluten såvitt kollegiet kan finna. Samtidigt torde det bli svårt att få fram erforderligt bevismaterial utan industrins medverkan.

Kollegiet bedömer det som sannolikt att det i kommittén på subventions- området kommer att föras intensiva diskussioner och överläggningar om olika åtgärders förenlighet med den nu träffade överenskommelsen. Bla tyder olika uttalanden från amerikanskt håll på att USA avser att aktivt utnyttja de nya möjligheter som nu ges att påtala och söka beivra sådana subventioner i andra länder som skadar amerikanska intressen. Det blir mot den bakgrunden angeläget att för svensk del tillräckliga resurser avdelas för att aktivt följa och delta i kommitténs arbete, något som också flera remissinStanser framhållit.

I det gemensamma yttrande som lämnats av Industriförbundet med flera näringslivsorganisationer har framhållits att de av USA tillämpade subven- tionerna för mineralolja snarast bör avvecklas med åberopande av kodens bestämmelser. Enligt dessa organisationer bör Sverige i samförstånd med EG anhängiggöra denna fråga i GATT. För att ta ställning härtill fordras enligt kollegiet närmare uppgifter om beskaffenheten hos den påtalade subventioneringen och om de skadeverkningar denna eventuellt har med- fört för svensk del. Det bör observeras att blotta förekomsten av en subvention i sig själv ej ger någon grund för ett land att vidta motåtgärder, varken med stöd av artikel XVI eller av subventionskoden. Härför krävs att subventionen ifråga antingen förorsakar skada på ett annat lands indu- stri, upphäver eller minskar de förmåner som tillfaller det enligt GATT eller innebär allvarligt förfång ("serious prejudice") för dess intressen.

En allmän kommentar som kan göras när det gäller avsnittet om interna subventioner i överenskommelsen är att det hade varit värdefullt om man kunnat komma fram till vissa riktlinjer som grund för regeringamas hand- lande. Den skrivning som nu finns är alltför vag för att fylla den funktio- nen. Betecknande är att den exemplifiering av interna subventioner som ges i den i USA nyligen antagna "Trade Agreements Act of 1979" på flera punkter skiljer sig från den som förekommer i GATT-överenskommelsen. De utbyggda och skärpta procedurreglema i överenskommelsen. bla i form av övervakning genom en särskilt upprättad kommitté, öppnar emel- lertid möjlighet för diskussion av olika problem föranledda av interna subventioner och förhoppningsvis kan det här på sikt utvecklas en praxis som kan ge viss vägledning för vad som kan anses vara tolerabelt eller ej.

Del III i öVerenskommelsen utgörs av ett särskilt avsnitt om utvecklings— länder. Såvitt kollegiet kan bedöma innebär detta ingen inskränkning av Sveriges möjligheter att i händelse av skada ingripa med utjämningstullar mot subventionerad import från utvecklingsländer. En viss reservation får dock göras när det gäller den framtida tillämpningen av paragraf 6.

Prop. 1979/80:24 Del A 256

För implementeringen av överenskommelsen om subventioner och ut- jämningstullar torde det för Sveriges del. såvitt kollegiet kan bedöma. inte erfordras någon ny eller ändrad lagstiftning. Gällande bestämmelser om uttagandet av utjämningstullar på imponen återfinns i tullförordningen 3 &. som således bör kunna kvarstå oförändrad. Enligt artikel 2: 2 i överens- kommelsen skall part till kommittén lämna uppgift om dels vilken myndig- het som är behörig att inleda och genomföra sådana undersökningar som avses i denna artikel och dels de interna procedurer som skall gälla för dessa undersökningar. Kollegiet torde få anledning att återkomma till dessa frågor när Sverige slutgiltigt anslutit sig till överenskommelsen och när det blivit närmare klarlagt hur denna skall administreras på svensk sida. Med hänsyn till att de frågor rörande subventioner och utjämningstul- lar som kommer att aktualiseras i GATT—sammanhang till övervägande del kommer att avse effekterna på handeln av vidtagna åtgärder ter det sig naturligt att kollegiet ges en central roll i fråga om implementeringen och administreringen av GATT-överenskommelsen på detta område. Liknan- de synpunkt gör sig gällande när det gäller administreringen av den revide- rade antidumpingkoden.

Statens jurdbruksnämnd: Beträffande tillämpningen av artikel VI an- gående utjämningstullar synes. som nämnden anfört i sitt yttrande till kommerskollegium den 31 augusti 1978 (dnr 52-664/78), de föreslagna kodbestämmelserna inte medföra några speciella problem på jordbruks- området. I huvudsak gäller detta även tilllämpningen av artikel XVI an— gående subventioner. Kodtexten innehåller dock vissa avsnitt som föranle- der kommentarcr från nämndens sida.

När det gäller exportsubventioner råder oklarhet om vilka varor som omfattas av begreppet ”vissa råvaror" under artikel 10. Härmed skall enligt koden avses "varje produkt avjordbruk. skogsbruk eller fiske. i sin naturliga form eller efter sådan bearbetning som vanligen krävs för att bereda varan för saluförande i väsentliga kvantiteter i internationell han- del". .lordbruksprodukter och fisk omfattas sålunda av denna definition. I vilken utsträckning bearbetade jordbruksprodukter. s k livsmedelsindustri- produkter. också täcks av definitionen framgår inte. I den mån de ej betraktas som råvaror faller de under de strängare rcglema rörande export- subventioner vilka gällcr för industrivaror. Det hade varit önskvärt att känna till hur denna varusektor kan komma att behandlas. inte minst med tanke på de propåer som under senare tid framkommit angående en even- tuellt utökad svensk export av förädladejordbruksvaror. Såsom förhållan- det är för närvarande torde man få klarhet på denna punkt först sedan prejudikat skapats på området.

De under artikel 10. punktena 2 och 3. angivna kriterierna för faststäl- lande av ej tillåtna exportsubventioner på vissa råvaror är utomordentligt vaga och ger lätt upphov till varierande tolkningar. Den framtida tillämp- ningen torde här få ge vägledning. Det är därför av stor vikt att nämnden bereds tillfälle att följa tillämpningen av kodbestämmelserna i GATT.

Prop. 1979/80:24 DelA - ' 257

Det torde få anses värdefullt för ett exportland som Sverige att USA accepterat denna tillämpningskod till GATT:s bestämmelser. inbegripet det s k skadekriterict för uttagande av utjämningstullar. Dock måste nämn- den beklaga att USA. såvitt kan bedömas. anser att koden ej är tillämplig på ost som faller inom den ostkvot som kommer att inskrivas i de bilaterala ostprotokoll med olika länder, inklusive Sverige. varom förhandlingar för närvarande pågår med USA. I dessa protokoll förutses en särskild tvistlös- ningsmekanism.

Statens industriverk: Industriverket framförde i skrivelse den 24 augusti 1978 vissa kritiska synpunkter på ett vid den tidpunkten föreliggande utkast till överenskommelse avseende subventioner och utjämningstullar. I den nu träffade slutliga överenskommelsen har väsentliga ändringar vidtagits ijämförelse med det tidigare utkastet. varför industriverket ej har några erinringar att göra mot den slutliga överenskommelsen.

Sveriges industriförbund nz._/7.': Ett stort framsteg är att det skall visas att subventionen äsamkar ett annat lands industri skada för att motåtgärder skall få vidtas. Den nya koden kan väntas medföra en väsentlig uppstram- ning och ökad disciplin när det gäller att införa utjämningstullar. De av USA tillämpade subventionerna för olja — den viktigaste råvaran för organisk kemisk industri bör med åberopande av koden snarast avveck- las. I samförstånd med EG bör Sverige anhängiggöra denna fråga i GATT.

Det torde vara uppenbart att både svensk och utländsk industri även i framtiden kan behöva statligt ekonomiskt stöd. Enligt vår mening är det av stor vikt att svenska stödåtgärder inte utformas på ett sådant sätt att de kan komma att negativt påverka svenska företags möjligheter att ostört kunna avsätta vissa produkter i andra länder. Samtidigt är det av största betydel- se att svenska myndigheter är beredda att med kraft ingripa om svenska företag skadas av utländska statliga stödåtgärder.

Stockho/nm handelskammare: Myndighetsorgan som administrerar stödåtgärder för svensk industri bör ges utförlig information och direktiv om vilka stödåtgärder som bör undvikas för att inte kommai konflikt med

överenskommelsen om subventioner. Jernkontoret: Kontoret vill instämma i de synpunkter som framförts i ett

gemensamt yttrande av Sveriges industriförbund. Sveriges exponråd. Sve- riges kemiska industrikontor och Sveriges mekanförbund den lSjuni l979. Därutöver vill kontoret framföra följande synpunkter såvitt gäller tillämp- ningen i Sverige av GATT-koderna vid marknadsstömingar till följd av subventioner i exportlandet eller dumping.

En nödvändig förutsättning för att ett skydd av detta slag skall bli effektivt är enligt kontorets mening att vederbörande myndighet självstän- digt skall kunna ingripa. För den berörda inhemska industrin ställer det sig i allmänhet svårt att framskaff'a nödvändigt bevismaterial. Vederbörande myndighet har i detta avseende större möjligheter. i synnerhet om den har tillgång till erforderliga data från importlicenser. Det är angeläget att klar- l7 Riku/(Igen l979/80. Nr 24. Del/1

Prop. 1979/80:24 Del A 258

het skapas att en sådan möjlighet att ingripa föreligger. Den bör i förelig- gande fall lämpligen tillkomma Kommerskollegium.

Landxorganisationen: För att vara effektiv kommer enligt LO tillämpv ningen av de bestämmelser som ryms inom överenskommelsen om sub- ventioner och utjämningstullar att ställa stora krav på de svenska myndig- heterna att följa utvecklingen på subventionsområdet i konkurrenslän- derna samt att bevaka konsekvenserna på den svenska marknaden. Ytter- ligare resurser för denna verksamhet synes bli nödvändiga.

Lantbrukarnas riksförbund: De överenskommelser som i första hand berör lantbruket är subventioner och utjämningsavgifter.

De regler som föreslås för användningen av subventioner och utjämningsavgifter är mer preciserade än tidigare bestämmelser i GATT. Enligt förbundets bedömning kommer föreslagna riktlinjer emellertid inte att få någon omedelbar betydelse för den svenska jordbrukspolitiken. Eftersom reglerna är vagt avfattade får man först en uppfattning om hur de kommer att tillämpas när erfarenhet har vunnits. Förbundet utgår därför ifrån att möjlighet ges att lämna synpunkter inför beslut om hur bestäm- melserna skall tolkas.

Det är enligt förbundets mening. vilket också framhållits tidigare, posi- tivt att skada skall kunna påvisas innan utjämningsavgifter införs för att motverka en ökad import.

Textilråde!/Konf('ktionsindustriföreningen: Textilrådet/KIF har haft förmånen att vid löpande kontakter med Kommerskollegium underhand framföra sina synpunkter i de aktuella frågorna. Vi har dessutom i yttran- den tillsammans med Sveriges industriförbund m.fl., samt i separat yttran- de haft tillfälle framföra våra synpunkter på de aktuella frågeställningarna. Vi vill i detta sammanhang hänvisa till dessa yttranden.

Sedan dessa yttranden avlämnats har under årets vårriksdag lämnats proposition om olika stöd för den svenska tekoproduktionen. Propositio- nen har resulterat i yttrande från Näringsutskottet och helt nyligen i beslut från riksdagens sida. I såväl proposition som vid riksdagsbehandlingen har konstaterats att det gällande stödpaketet för tekoindustrin måste bibehål- las. icke minst med tanke på den låga försörjningsberedskapsgrad som finns inom tekosektom. Enligt Näringsutskottets uttalande och sedermera riksdagens beslut bör den nuvarande produktionskapaciteten i allt väsent- ligt bibehållas. En förutsättning för detta är emellertid att med de olika handikapp inte minst på kostnadssidan som den svenska produktionen har. det gällande stödpaketet bibehålles i varje fall under planeringsperioden. dvs. under de närmaste 3 budgetåren.

Stödpaketet innehåller som bekant åtgärder av olika slag. lönebidrag, upphandlingsregler. exportstöd m.m. Vi utgår ifrån att man från svensk sida under åberopande av vårt prekära försörjningsläge bevakar att det gällande stödprogrammet utan hinder av de olika kodema kan fortsättas.

Prop. 1979/80:24 DelA — 259 5 Antidumping

Kaminerskollegimn: Överenskommelsen om antidumping är en modi— fiering av 1967 års överenskommelse på detta område (antidumpingko- den). som var resultat av förhandlingarna under Kennedy-ronden. Under det decennium som 1967 års överenskommelse varit i kraft har förslag rests till ändringar. förtydliganden och tillägg till överenskommelsen. Des- sa förslag har haft sitt ursprung i skilda utgångspunkter. I Sveriges fall har det rört sig om missnöje från exportörhåll med en tlel parters vida tolkning- ar av vissa kodbestämmelser, medan andra parter. t. ex. EG. Canada och USA. vid sin aktiva tillämpning av antidumpingvapnet funnit att vissa kodföresktifter varit för långtgående i den andra riktningen. Den revidera— de antidumpingkoden utgör således en kompromiss mellan dessa bägge intressen med den tidigare överenskommelsen som grund.

Bland de modifieringar som från kollegiets utgångspunkter utgör förbätt- ringar av den tidigare överenskommelsen märks: — bestämmelserna angående information om vidtagna antidumpingat- gärder. vilka förbättras genom utökade krav vad det gäller publicering. notifiering och rapportering — mer preciserade bestämmelser som reglerar hur undersökningar skall avbrytas genom prisöverenskommelser mellan importlandets myndig- heter och exportörerna

— ett skärpt övervakningsmaskineri genom de ökade befogenheter som getts kommittén Förhandlingsresultatet påverkas emellertid i från liberaliseringssyn— punkt negativ riktning av vissa andra förändringar. bland vilka märks: vissa uppmjukningar av skade- och kausalitetsbegreppen. som tyvärr förstärks av det sätt på vilket USA uttryckt dessa begrepp i sin inhems- ka lagstiftning

— modifierade regler som gör det lättare att vidtaga antidumpingåtgärder till förmån för tillverkare inom viss region av importlandet En svensk anslutning till den modifierade överenskommelsen torde för

Sveriges del inte kräva någon ny eller förändrad lagstiftning. Gällande bestämmelser återfinns i tullförordningen 3 s". som således bör kunna kvarstå oförändrad.

Det kan inte uteslutas att ovanstående uppmjukningar av koden leder till att svensk industri i framtiden kommer att mötas av ett ökat antal antidum- pingåtgärder på sina exponmarknader. Uppmjukningarna kan även kom- ma att medföra att antalet antidumpingframställningar kommer att öka i Sverige. Industriförbundet har i det remissyttrande som avgivits tillsam— mans med vissa andra näringslivsorganisationer understrukit vikten av att kollegiet äger tillräckliga resurser för "att snabbt undersöka anmälda fall av exempelvis marknadsstörande import och om den skadar svensk indu- stri vidtaga de åtgärder som är tillåtna och som kan befinnas befogade och

Prop. 1979/80:24 Del A 260

möjliga. Sådana marknad sstörningar kan uppkomma bl. a. genom dumping eller till följd av subventioner i exportlandet". Man har vidare funnit "det angeläget att en instruktion utarbetas om hur sådana ärenden skall hand— läggas". Enligt kollegiet torde dock en dylik höjning av beredskapen att vidtaga åtgärder mot dumping och andra slag av marknadsstöming ej kunna ske inom ramen för de resurser som idag finns tillgängliga.

Sveriges induxtri/Iirbmrd m._/l.' har lämnat följande kommentarer till hur övcrenskommelserna på subventions- och antidumpingområdcna bör till- lämpas i Sverige:

Koderna är ett medel att åstadkomma en sundare internationell konkur- rens och därmed en friare världshandel. Det är därför viktigt att koderna verkligen också tillämpas. Detta innebär bl.a. att det måste vara en skyl— dighet även för svenska myndigheter att snabbt undersöka anmälda fall av exempelvis marknadsstörande import och om den skadar svensk industri vidta de åtgärder som är tillåtna och som kan befinnas befogade och möjliga. Sådana marknadsstörningar kan uppkomma bl.a. genom dumping eller till följd av subventioner i exportlandet. För att möjliggöra snabba och effektiva ingripanden finner vi det angeläget att en instruktion utarbetas om hur sådana ärenden skall handläggas. Skulle det visa sig att Kommers- kollegiums nuvarande personella resurser inte förslår för denna handlägg- ning bör verket tillföras ytterligare personal.

Vi vill också peka på vikten av att svenska stödåtgärder. som kan avses nödvändiga att införa. inte utformas på ett sådant sätt att risk uppstår för att svenska företag skall kunna anklagas för att åstadkomma skadliga marknadsstörningar för utländska företag. Att märka är att åtskilliga av de selektiva statliga stöd som under senare år getts åt svensk industri torde kunna inrymmas bland sådana subventioner som enligt koden om subven— tioner/utjämningstullar kan medföra motåtgärder eller för företagen besvä- rande undersökningar från andra länders sida.

6. Statlig upphandling

Rikxn'i'iximrst't'rkc'r har angett beträffande de uppgifter som följer av överenskommelsen:

'I'idxuspc/tl

Om de internatit'mella reglerna fullt ut skall tillämpas fr.o.m. 1981-01- (ll. måste det svenska regelsystemet med bl.a. upphandlingskungörelsen (UK) och anvisningarna till denna före detta datum anpassas till reglerna i GA'lT-avtalet. Vidare måste ett antal administrativa rutiner utarbetas samt information lämnas till myndigheter och utbildning av berörd perso- nal äga rum.

Prop. l979/80:24 Del A 261

Uppgifter

Mot bakgrund av befintlig information om GA"l"l"-avtalet görs i det följande ett försök till beskrivning av därav föranledda arbetsuppgifter samt en preliminär tidsplanering.

Upphandlingsdelegationen

Under genomförandet av de skilda arbetsuppgifter som blir en följd av GATT—avtalet kommer den erfarenhet som ledamöterna i den till RRV knutna rådgivande delegationen för upphandlingsfrågor har att kontinuer- ligt utnyttjas.

Översättning

Snarast efter det att GATT-avtalet undertecknats bör en officiell svensk översättning utges.

Revidering av UK med tillämpningsanvisningar

Det kan vara svårt att redan nu bedöma hur omfattande revidering av UK och anvisningarna till denna sotn måste genomföras med anledning av GATT-avtalet. Sannolikt blir behovet av ändringari UK så stora att det ter sig ändamålsenligt att regeringen låter utfärda en ny upphandlingsförord- ning (UF) och att RRV utger tillämpningsanvisningar till denna.

lnom RRV kommer en arbetsgrupp att tillsättas som får till uppgift att föreslå de ändringar som bör vidtas för att GATT-avtalet skall kunna tillämpas. ] arbetsgruppen kommer representanter för upphandlande myn- digheter att ingå.

Gruppen bör vidare ta ställning till om det kan finnas skäl att de myndig- heter som inte omfattas av GATT-avtalet även i fortsättningen skall följa nuvarande UK och att en ny UF med tillämpningsanvisningar utges av- sedd för de myndigheter som omfattas av GATT-avtalet.

Den reviderade UK eller helt nya UF med tillämpningsanvisningar bör översättas till engelska.

Statistikkrav

] GATT-avtalet deltagande parter, dvs. regeringar. skall årligen förse Kommittén i Geneve med statistik över av berörda myndigheter gjorda inköp. Statistiken skall avse dels total upphandling under året, dels upp- handling över tröskeln på f.n. 150000 SDR. fördelad på myndigheter. produktgrupper och ursprungsland. Vidare skall statistik lämnas i de fall s.k. single tendering använts.

Ställning bör tas till om statistikinsamlingen från de upphandlande myn- digheterna helt eller delvis kan ske via det statliga redovisningssystemet. system S. eller om ett manuellt rapporteringssystem bör införas. Troligen kan begärda uppgifter om total upphandling redan i dagsläget erhållas från system S. Det bör utredas om de ytterligare kraven på statistik kan uppfyl-

Prop. 1979/80:24 Del A 262

las via ett manuellt förfarande eller om system S bör utvecklas för att även innefatta denna statistik. Vidare bör utredas på vilket sätt och hur ofta myndigheterna skall inlämna statistik till en mottagande myndighet.

För affärsdrivande verk och myndigheter med eget redovisningssystem måste speciella rutiner skapas.

Vidare bör utredas behovet av att alla eller vissa av de myndigheter som inte omfattas av GATT—avtalet även ingår i statistikinsamlingssystemet. Det kan eventuellt anses vara värdefullt för statsmakterna att få kunskap om den totala statliga upphandlingen. lnsamlad statistik kan vidare komma till användning när förnyade förhandlingar i syfte att utvidga och förbättra avtalet skall inledas senast vid utgången av det tredje året från avtalets ikraftträdande.

För att söka besvara de man ställda frågorna avser RRV att tillsätta en arbetsgrupp med representanter för RRV. upphandlande myndigheter och statistiska centralbyrån.

Annonsförfarande

Av GATT-avtalet framgår att myndigheterna skall annonsera varje pla- nerad upphandling överstigande tröskelvärdet i en i GATT-avtalet angiven publikation. Annonsen utgör inbjudan att delta i öppet eller selektivt anbudsförfarande.

Tidning för leverans till staten. bilaga till Post- och lnrikes Tidningar. har ansetts vara en lämplig publikation för en sådan annonsering. Kontakt bör därför tas med Post- och lnrikes Tidningar för information om den troliga framtida rollen som annonsorgan.

Ställning måste tas till var översättning av annonsen till något av de officiella GATT-språken engelska. franska och spanska — skall göras. Det torde vara ändamålsenligt att respektive upphandlande myndighet ombesörjer översättningen.

Konsultationer på myndighetsnivä

Enligt GATT-avtalet skall det på varje myndighet finnas tillfälle för konsultationer med mottagande och granskning av klagomål på någon del av upphandlingsförfarandet. Det bör klarläggas hur myndigheterna på ett praktiskt sätt skall kunna sköta förfrågningarna rörande skilda faser av upphandlingsprocessen. Även RRV kan komma att få förfrågningar huru- vida en myndighet har handlat enligt gällande upphandlingsregler. Dessa frågor behöver klarläggas ytterligare.

lnformation och utbildning

Statliga myndigheter

I samband med att proposition om GATT-överenskommelserna före- läggs riksdagen bör myndigheterna få en första information om GATT-

Prop. 1979/80: 24 Del A 263

avtalets innebörd och konsekvenser för den statliga upphandlingen. När den i punkt 2.3 nämnda arbetsgruppen är klar med sitt arbete bör utbild- ning genomföras av berörd personal vid de myndigheter som omfattas av GATT-avtalet.

RRV kommer att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta mate- rial och ange tidsplan för den information som bör riktas till de statliga myndigheterna.

Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet

Det åligger avtalsslutande parter. dvs. regeringarna, att informera regio- nala och lokala myndigheter om GATT-thalets mål. principer och regler. särskilt reglerna om nationell handläggning och icke-diskriminering. Detta åtagande innebär för Sveriges del att förutom statliga myndigheter även landsting och kommuner skall informeras. Kontakt bör således tas med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Kommerskollegium: Statlig upphandling har hittills varit praktiskt taget helt oreglerat av GATT. Sedan ett flertal år tillbaka har man från svensk sida. först i OECD och därefter i GATT (MTN), eftersträvat en bred internationell uppgörelse på detta område. Med hänsyn härtill anser kolle- giet det vara värdefullt att en övergripande internationell Överenskom- melse nu träffas inom MTN vad gäller statlig upphandling.

Det har ej varit möjligt att nå ett avtal som täcker all statlig upphandling. Detta hänger samman med de stora skillnader främst i konstitutionellt hänseende som föreligger mellan olika länder. Verksamheter som i ett land ombesörjs på central statlig nivå kan i andra länder ligga på delstatsnivå eller bedrivas i enskild regi. Till bilden hör också att EG i sina nyligen antagna interna regler för varuupphandling undantagit sektorer som trans- porter, energi och telekommunikationer och därmed ej varit beredd att inkludera dessa i en MTN-uppgörelse. För att uppnå reciproka, balansera- dc åtaganden har därför valts metoden att i en särskild bilaga till överens- kommelsen för varje land ange de myndigheter som skall omfattas av dess bestämmelser. Statliga myndigheter etc. som bedriver sin verksamhet inom de av EG internt undantagna sektorerna har därmed i stor utsträck- ning kommit att undantas.

Överenskommelsen avser varuupphandling men även tjänster täcks i de fall där tjänsteandelen är mindre än vanrandelen i ett kontrakt. Vidare gäller att överenskommelsen endast omfattar upphandlingskontrakt på 150.000 SDR (ca 840.000 kronor) och däröver. Under denna värdegräns gäller inga som helst åtaganden för de i bilagan uppräknade myndigheter- na.

[ fråga om statliga myndigheter som ej täcks av överenskommelsen samt regeringar och myndigheter på regional och lokal nivå inom delstater, kommuner etc. gäller att parterna skall informera dessa om kodens regler, särskilt de som avser nationell behandling och icke—diskriminering, samt

Prop. 1979/80:24 Del A 264

uppmärksamma dem på fördelarna med en liberalisering av offentlig upp— handling.

l avtalet föreskrivs att parterna före den ljanuari 1984, dvs. ej senare än tre år efter ikraftträdandet samt periodvis därefter. skall genomföra ytterli- gare förhandlingar i syfte att utvidga och förbättra avtalet på basis av ömsesidig reciprocitet. Den i avtalet upprättade övervakande kommittén skall i detta sammanhang i ett tidigt skede undersöka möjligheterna att utvidga avtalet till att även inkludera kontrakt avseende tjänster.

Kollegiet ser den träffade överenskommelsen som ett betydelsefullt första steg för att åstadkomma en övergripande liberalisering inom den viktiga marknad som utgörs av statlig och annan offentlig upphandling. För speciellt svenskt vidkommande bör den trots de begränsningar i dess täckningsgrad som ovan redovisats medföra förbättrade möjligheter för exporten. något som svensk industri med sin förhållandevis väl differentie- rade struktur bör ha förutsättningar att dra nytta av.

Kollegiet hade helst sett att man redan från ikraftträdandet kunnat nå fram till en täckningsgrad för överenskommelsen som ligger över den nivå som uppnåtts. något som också eftersträvades från svensk sida. Då detta inte visade sig vara möjligt bör man från svensk sida inrikta sig på att med tiden söka utvidga överenskommelsen inom ramen för tidigare nämnda omförhandlingsklausul. Det kan erinras om att kollegiet senast i yttrande 1978-0929, dnr H 474. H 489, pekat på olika möjligheter för att öka täckningsgraden.

Såvitt kollegiet nu kan bedöma förefaller det svenska behovet av en viss handlingsfrihet. dvs. att i enstaka fall kunna göra avsteg från principen om affärsmässighet vid statlig upphandling. tillgodosett. Denna bedömning baseras främst på det förhållandet att överenskommelsen innehåller ett särskilt undantag för nationell säkerhet som är så utformat att det också kan tolkas inbegripa försörjningsberedskapshänsyn ("procurement indis- pensablc for national security or for national defense purposes") samt att den svenska myndighetslistan innehåller en särskilt undantagsklausul. som ger den svenska regeringen möjlighet att i enstaka fall avvika från överens- kommelsens regel om nationell behandling.

Överstyrelsen för ekonomisk försvar anför i sitt yttrande bl.a. att över- styrelsen räknar med att bestämmelsen om nationell säkerhet skall kunna möjliggöra för kommerskollegium att i ökad omfattning ställa sig positiv till strävandena att av försörjningsberedskapsskäl stödja den svenska indu- strin i samband med offentlig upphandling. Härtill kan den kommentaren göras att kollegiets bedömningar även i fortsättningen kommer att ske med utgångspunkt från gällande internationella åtaganden. Enligt kollegiets mening får tillkomsten av de nya internationella reglerna avseende statlig upphandling inte den verkan som här förutses av överstyrelsen eftersom möjligheterna att av försörjningsberedskapsskäl stödja den svenska indu- strin inte påverkas när det gäller EFTA-länderna och i vart fall inte ökar

Prop. 1979/80: 24 Del A '. . ' 265

när det gäller övriga GATT-länder som ansluter sig till upphandlingsöver- enskommelsen.

Till skillnad mot EFTAzs regler täcker den nya överenskommelsen ej all statlig upphandling. I gengäld innhåller den i motsats till EFTA-reglerna detaljerade procedtrrbestämmelser för själva upphandlingsförfarandet av- sedda att tillse att huvudprinciperna om nationell behandling och icke- diskriminering kommer att förverkligas. Överenskommelsen kan således ge ökade garantier för att EFTA-reglerna följs. När det gäller EG kan konstateras att GATT-överenskommelsen i stor utsträckning överens- stämmer med de procedurregler som gäller enligt det s.k. andra varudirek- tivet som tillämpas av EG-länderna från den i juli 1978. Efter GATT- kodens ikraftträdande bör svenska företag således få ökade möjligheter att konkurrera med EG-leverantörer när det gäller statlig upphandling av varor.

Det kan tilläggas att den offentliga upphandlingen är ett av de områden som nämnts inom ramen för de pågående diskussionerna om utvidgade förbindelser mellan EFfA-länderna och EG. Sålunda sägs i den senaste COREPER-rapporten att COREPER sedan GATT—överenskommelsen trätt ikraft kommer att. inom ramen för relationerna med EFfA-länderna. undersöka utfallet av förhandlingarna i syfte att om möjligt förbättra detta. Från svensk sida har i olika sammanhang uttryckts intresse för utökat samarbete med EG på upphandlingsområdet.

Kollegiet bedömer det som sannolikt att ett omfattande arbete för över- vakning av överenskommelsens tillämpning kommer att erfordras inom den särskilda kommitté som upprättats härför. Härtill kommer att denna kommitté också ålagts uppgiften att genomföra förhandlingar i syfte att udvidga överenskommelsens täckningsgrad. Med hänsyn härtill är det enligt kollegiet angeläget att för svensk del tillräckliga resurser avdelas för att följa och delta i kommitténs arbete. Kollegiet förutsätter att det på detta område får en central roll. i vart fall när det gäller andra länders tillämpning av överenskommelsen.

Överstyrelsen för ekonomisk! försvar: Överstyrelsen anser det mycket tillfredställande att i överenskommelsens del Vlll medgivits undantag inte blott för inköp för det militära försvaret ("arms, ammunition or war materials") utan även för upphandlingar som är av väsentlig betydelse för den nationella säkerheten eller för nationella försvarsändamål ("indispens— able for national security or for national defense purposes") vari alltså torde få inbegripas upphandlingar av väsentlig betydelse för försörjnings- beredskapen i hela deSs vidd.

Överstyrelsen räknar med att denna bestämmelse skall kunna möjliggöra för kommerskollegium att i ökad omfattning ställa sig positiv till strävan— dena att av försörjningsberedskapsskäl stödja den svenska industrin i samband med offentlig upphandling. Vad speciellt gäller tckovaror torde det av riksdagen nyligen fattade beslutet om åtgärder för tekoindustrins

Prop. 1979/80:24 Del A 266

bevarande i ungefär nuvarande omfattning på motsvarande sätt böra på- verka de handelspolitiska ställningstagandena i samband med upphandling av sådana varor.

Sveriges industriförbund nz._f7.': Koden om statlig upphandling kan om den efterlevs få stor betydelse för svensk exportindustri genom att företag från alla länder som undertecknar koden skall få delta på lika villkor i statliga upphandlingar av produkter som uppgår till ett värde av minst 150.000 SDR. Beklagligtvis har emellertid flera länder undantagit för svensk industri intressanta varuområden. t.ex. utrustning för telekom- munikationer och engergiproduktion. Som följd härav har även Sverige undantagit motsvarande varuområden. Det bör vara en svensk strävan att vid de återkommande omförhandlingama söka åstadkomma att avtalet utökas att omfatta även sådana för svensk export intressanta varuområden som nu undantagits.

Landsorganisationcn: LO har tidigare framhållit betydelsen av att den offentliga upphandlingen ska kunna användas som ett näringspolitiskt me- del. l vissa fall kan den statliga upphandlingen också behöva användas för att stödja försörjningsviktig produktion. Enligt LOs bedömning har den föreliggande koden utformats så att dessa syften kan nås utan att överens- kommelsen överträds. LO utgår från att dessa aspekter bevakas då den till överenskommelsen fogade listan över upphandlade myndigheter revide— ras.

7. Tullvärde

Kammerskollegium: Näringslivet har sedan länge anfört kritik mot han- delshindrande effekter hos en del länders tullvärdesystem. Detta har främst gällt tullvärdelagstiftningen och dess tillämpning i USA, Canada och en del andra översjöiska industriländer samt i vissa utvecklingsländer. lnte heller de höjningar av tullvärdet, s.k. up lift. som en del av de till Bryssel-konventionen anslutna länderna utfört har undandragit sig kritik från exportörhåll.

1 och med tillkomsten av GATT-överenskommelsen på detta område torde förutsättningar ha skapats för att undanröja de flesta problem svens- ka exportörer mött vid tullvärdeberäkning i andra länder. Följande ele— ment i överenskommelsen är enligt kollegiet särskilt betydelsefulla: — att det mellan köpare och säljare fakturerade priset i de flesta fall läggs till grund för tullvärdet, vilket torde minska risken för oberättigade höj- ningar av tullvärdet. särskilt vid transaktioner mellan företag i ekonomisk intressegemenskap att tullvärdering med utgångspunkt från hemmamarknadspriserna i ex- portlandet inte längre tillåts att tullvärdering med utgångspunkt från priserna på motsvarande in-

Prop. 1979/80: 24 Del A 267

hemska varor på importlandets marknad. American Selling Price (ASP) o. dyl.. inte längre tillåts att tullvärdering med utgångspunkt från officiellt fastställda minimivär- dcn inte längre tillåts — att köpare och säljare vid ensamrepresentation. inte endast på grund av detta förhållande, skall anses vara sinsemellan beroende

att vissa annonskostnader etc.. köparen bestrider i importlandet ej skall inräknas i tullvärdet.

Under förhandlingama har viss tveksamhet rått på svensk sida när det gäller den tullvärderingsmctod som grundar sig på produktionsvärdet (computed value). dvs. artikel 6 och den valmöjlighet importören bereds vad det gäller den ordningsföljd i vilken artikel 5 (substraktionsmetoden) och artikel 6 (produktionskostnadsmetoden) skall tillämpas. Vad beträffar produktionskostnadsmetoden torde de säkerhetsåtgärder som byggs in i överenskommelsen. inklusive valbarheten i artikel 4, göra att de flesta av de farhågor som tidigare kunde resas från exportsynpunkt inte längre äger någon giltighet. Medan näringslivsorganisationema under förhandlingarna uttalade sitt stöd för valmöjligheten enligt artikel 4 förordade generaltull- styrelsen en strikt hierarkisk ordning mellan de olika metoderna. Som kollegiet tidigare anfört torde de handelsmässiga fördelarna med kodens nuvarande utformning uppväga de nackdelar av tullteknisk natur, som sammanhänger med importörens ökade möjligheter att få tullvärdet fast- ställt på grundval av varans produktionskostnad i ett annat land. Det synes ej heller ha förelegat något förhandlingsmässigt trtrymme för en lösning utan ovan nämnda valmöjlighet.

Sammanfattningsvis utfaller således en allmän handelspolitisk värdering av överenskommelsen angående tullvärde mycket tillfredsställande från de utgångspunkter Sverige haft inför förhandlingarna. Ett problem med detta förhandlingsresultat är att det skapat svårigheter för vissa länder. främst utvecklingsländer. att ansluta sig till överenskommelsen. Dessa svårighe- ter" beror på att ifrågavarande länders syn på detta område i alltför hög grad präglas av intressen av allmänt protektionistiskt slag eller av fiskal eller tullteknisk natur. Överenskommelsen har således från deras utgångspunk- ter gått för långt i handelsliberaliserande riktning. Detta har lett till att vissa u-länder lagt fram alternativa texter till en del avsnitt av överenskom— melsen. '

Sedan överenskommelsen paraferades har diskussioner pågått om hur dessa u-landsönskemål skall kunna tillgodoses. Kollegiet vill i detta sam— manhang framhålla vikten av att dessa förhandlingar inte får tillåtas att urholka tullvärdeöverenskommelsens mera centrala element. t.ex. genom att u-ländernas m.fl. önskemål beträffande t.ex. valmöjligheten enligt artikel 4. minimivärden. ensamimportörer och rabatter som inte är fritt tillgängliga till samtliga köpare. tillmötesgås.

Prop. 1979/80:24 Del A 268

Som redan anförts utgör en aktiv uppföljning av överenskommelsen i GATT och CCC en av förutsättningarna för att syftet med koden skall uppnås. Det har från näringslivet betonats vikten av att det handelspolitis- ka inflytandet över C'CCzs arbete på detta område stärks. Kollegiet delar denna uppfattning och anser att detta lämpligen bör kunna ske genom att kollegiet ges en utökad roll i CCC-arbetet. t. ex. genom deltagande i möten.

Genera/tullstyrelsen: GATT:s artikel Vll jämte därtill hörande anmärk- ningar innehåller regler för bestämmande av tullvärde. Dessa regler är relativt allmänt hållna och medger i viss utsträckning alternativa värde- ringsmetoder enligt importlandets skön.

Sverige har i likhet med ett trettiotal andra länder antagit konventionen den 15 december 1950 angående varors tullvärde. nedan kallad Bryssel- konventionen. Den innehåller strängt taget en enda värderegel, nämligen att det värde som skall användas vid tullberäkning, det s.k. normalpriset, skall vara det pris som varan skulle betinga vid försäljning mellan en säljare och en köpare som är oberoende av varandra.

Då en avsevärd delav handeln sker på annat sätt finns i anvisningar och rekommendationer en mängd detaljföreskrifter som skall leda till faststäl- landet av "riktigt" normalpris. Samtidigt innebär dessa anvisningar och rekommendationer i många hänseenden inskränkningar i värderingsregler som skulle kunna tillåtas enligt anikel Vll i GATT.

Den grundläggande svenska tullvärdebestämmelsen finns i (att tullförord- ningen (l973: 979) där det sägs att värdetull skall beräknas enligt föreskrif- ter meddelade på grundval av Bryssel—konventionen. Sådana föreskrifter finns i 3—9åå tullkungörelsen (1973: 1014). Med stöd av 9ä har generaltull- styrelsen i sina tullanvisningar (tullverkets författningssamling l973: 197) meddelat vissa bestämmelser om omräkningskurs för utländsk valuta.

De GATT-anslutna länder som inte antagit Bryssel-konventionen kan inom ramen för GATT:s artikel Vll ha värdesystem som sinsemellan varierar inom ganska vida gränser.

Det nu framlagda förslaget till avtal (GATT-dokumentet MTN/NTM/W/ 229/Rev. i), nedan kallat GATT-värdeavtalet. anges utgöra ett avtal om tillämpningen av GATT:s artikel Vll. I likhet med Bryssel-konventionen och dess anvisningar och rekommendationer är det mycket detaljerat och innebär i många hänseenden en inskränkning i de värdcringsmöjligheter som skulle kunna tillåtas enligt artikel Vll.

GATT-värdeavtalets huvudregel finns i dess första artikel där det i korthet fastslås att tullvärdet skall vara varans transaktionsvärde, dvs. det pris som betalas för varan vid export till det land där förtullningen skall ske. Vissa klarläggande bestämmelser finns i samma anikel och i artikel 8, t. ex. att en förutsättning är att säljare och köpare är sinsemellan oberoen- de (en motsvarande föreskrift finns i Bryssel-konventionen).

l anmärkning 5 i bilaga ll till Bryssel-konventionen föreslås också att det

Prep. 1979/80:24 Del A 269

avtalade priset (varmed närmast avses faktrrrabeloppet) i praktiken skall godtagas när det är fråga om en hona frde försäljning. En motsvarande bestämmelse finns i 39" tullkungörelsen.

Huvudfallen. dvs. transaktioner mellan köpare och säljare som är obero- ende av varandra. behandlas sålunda i stort sett lika enligt de båda syste- men. Även för det fall att säljare och köpare är sinsemellan beroende finns enligt artikel i i GA'l'T-värdeavtalet vissa möjligheter att godta transak- tionsvärdet.

Artiklarna 2—3 och 5—7 innehåller värderingsmetoder för de fall då artikel 1 inte kan tillämpas. Detta blir fallet när köpare och säljare är sinsemellan beroende och det fakttrreradc priset inte kan justeras enligt artikel ]. Artiklarna skall tillämpas i nummerordning dvs. i första hand skall undersökas om artikel 2 kan tillämpas och om så inte är fallet går man till anikel 3 osv. l artikel 4 finns emellertid en särbestämmelse enligt vilken importören har rätt att kräva att artikel 6 skall prövas före anikel 5.

Värderingsmetoden enligt artikel 2- bygger på värdet hos vara som kom- mer från samma produktionsland till annan importör i importlandet och är identiskt med importvaran. Värderingsmetoden enligt artikel 3 bygger på värdet hos vara från samma prodrrktionsland som liknar ("similar") im- portvaran. Avgörandet om en vara liknar importvaran kan i många fall leda till svårigheter Ufr artikel 15. punkt 2). Om det emellertid i ett speciellt fall anses att sådan vara inte finns får man som ovan nämnts i allmänhet tillämpa artikel 5.

Artikel 5 innebär att man som utgångspunkt tar försäljningspriset i importlandet och därifrån gör avdrag för förtjänst. försäljningskostnadcr. transportkostnader och andra allmänna omkostnader i samband med för— säljningen inom landet. importtullar. importskatter och försäljningsskatter.

Om importvaran inte säljs i oförändrat skick kan importören enligt punkt 2 av artikel 5. fordra att försäljningspriset på den bearbetade varan med avdrag enligt punkt l3 ovan och dessutom för bearbetningskostrraden läggs till grrrnd för tullvärdet.

Systemet enligt anikel 5 överensstämmer med en metod som enligt kapitel IX i Bryssel-konventionens Explanatory Notes skall utgöra rikt- linjer för tillämpningen av konventionen.

Värdebestämning enligt anikel 6 grundar sig på tillverkningskostnaderna jämte vinst och allmänna omkostnaderi prodrrktionslandet. Ett praktiskt problem i detta sammanhang är hur undersökningen i prodrrktionslandet skall äga rtrm. F.nligt punkt 2 i artikeln har ingen avtalspart rätt att kräva att någon som icke är bosatt i partens område för granskning tillhandahåller räkenskapsmaterial för bestämmande av tullvärde. Om emellertid produ- centen samtycker får sådant material granskas i den andra partens område av importlandets myndigheter. Ett villkor är i detta fall att importlandets myndigheter i god tid i förväg lämnar meddelande därom till den andra partens regering och att denna accepterar att granskning görs.

Prop. 1979/80:24 Del A 270

Det kan tänkas att denna metod främst kommer att användas när det gäller handel mellan moderbolag och dotterbolag. eftersom risken att pro- duktionshemligheter röjes till utomstående därvidlag inte är så stor.

Om någon värderingsgrund enligt artikel 1—6 ej kan användas skall värdet enligt artikel 7 i sista hand bestämmas efter skälig grund i överens- stämmelse med de principer och allmänna föreskrifter som finns i GATT:s artikel Vll.

Punkt 2 av anikel 7 anger vissa värderingsmetoder som inte får använ- das. Som exempel kan nämnas:

hemmamarknadspriset för varor tillverkade i importlandet;

hemmamarknadspriset i exportlandet;

pris vid export till annat land än det aktuella importlandet; fastställda minimitullvärden.

Artiklarna 8— 17 innehåller olika detaljföreskrifter om värdeberäkning- en. Sådana finns också i bilaga I till GATT-värdeavtalet som enligt artikel 14 utgör en integrerad del av överenskommelsen.

l artiklarna 18—20 lämnas föreskrifter om de institutioner som skall handlägga internationella frågor om tullvärde. Avsikten är att sådana frå- gor av mer teknisk natur i första hand skall utredas av en "Technical Committee on Customs Valuation” (den tekniska kommittén) delvis un- derställd Tullsamarbetsrådet i Bryssel (CCC). Det slutliga avgörandet i tvistefrågor skall ligga hos en "Committee on Customs Valuation" (värde- kommitte'n) med säte i Geneve och i direkt samarbete med GATT-sekre- tariatet.

Enligt bilaga 11 skall varje part som anslutit sig till GATT-värdeavtalet ha rätt att vara representerad i den tekniska kommittén. Dessutom får andra medlemmar i CCC deltaga i kommitténs sammanträden som obser- vatörer.

1 punkt 22 i bilaga 11 fastslås att de officiella språken i tekniska kommit- te'n förutom engelska och franska också skall vara spanska.

Varje part som anslutit sig till GATT-överenskommelsen skall ha rätt att vara representerad i värdekommittén. som i allmänhet skall sammanträda en gång om året.

Värdekommittén har också möjlighet att för utredning tillsätta en sär- skild panel bestaende av tre eller fem ledamöter (jfr artikel 20, punkt 5 och bilaga lll).

U-länder kan enligt artikel 21 uppskjuta ikraftträdandet av GATT-vär- deavtalet.

Enligt samma artikel skall i-länder vara beredda att ge u-länder teknisk hjälp i värdefrågor.

Artiklarna 22—31 innehåller bestämmelser om anslutning. reservationer, ändringar etc. I artikel "24 sägs att avtalet träder i kraft den 1 januari 1981 för de regeringar som godtagit det till denna tidpunkt. För regering som godtar avtalet senare skall det träda i kraft 30 dagar efter dagen för godtagandet.

Prop. 1979/80:24 Del A 271

Av den beskrivning som lämnats ovan framgår att med få undantag de nya värdereglerna inte innebär några mer betydande ändringar i förhål- lande till nuläget.

1 anikel 15. punkt 5, föreskrivs att ensamagenter. ensamförsäljarc och ensamkoncessionärcr inte enbart på grund av sådan ställning skall anses beroende av exportören utan att de kriterier som anges i artikel 15. punkt 4, är avgörande för bedömningen.

Brysselkonventionen har tolkats olika på denna punkt. Den svenska tillämpningen stämmer i stort sett överens med föreskrifterna i GATT- värdeavtalet.

Till skillnad från Bryssel-konventionen föreskrivs i GATT-värdeavtalet att sådan annonskostnad för vartrmärkesannonsering som importören står för i importlandet skall inräknas i transaktionsvärdet (jfr artikel 8, punkt 4).

Enligt artikel 8. punkt 2, medges varje importland valfrihet beträffande inräknande av fraktkostnad till importorten och av försäkringskostnad.

En övergång till GATT-värdeavtalet innebär stora ändringar av svenska författningsbestämmelser.

Grundläggande är att Sverige inte samtidigt kan tillämpa två olika värde- system. Enligt artikel XVl i Brysselkonventionen har avtalsslutande part rätt att frånträda konventionen. Uppsägningstiden är emellertid enligt sam- ma artikel ett år från den dag då belgiska utrikesdepartementet fått anmä- lan om frånträdandet.

Om Sverige räknar med att ansluta sig till GATT-värdeavtalet från och med den I januari 1981 (ifr artikel 24) erfordras således en uppsägning av Bryssel-konventionen senast vid innevarande års utgång.

De författningar som anges i punkt 5 ovan måste givetvis ändras. Änd- ringen i se tullförordningen innebär i och för sig inget större problem.

Som framgår av punkt 3 ovan innehåller Bryssel-konventionen strängt taget en enda värderegel. De anvisningar och rekommendationer som trnder årens lopp utfärdats inom tullsamarbetsrådet i Bryssel är i och för sig icke avtalstext. På svensk sida har man sökt lösa författningsproblemet genom att i 3—955 tullkungörelsen ta in vissa grundläggande föreskrifter från dessa anvisningar och rekommendationer. Tillkomsten under årens lopp av nya anvisningar och rekommendationer kan emellertid medföra att den svenska författningstexten inte helt kommer att stå i överensstäm- melse med sådana ändringar.

Själva GATT-värdeavtalet innehåller ca 13 A4-sidor text som direkt behandlar tullvärdefrågan. Enligt artikel 14 utgör bl. a. bilaga 1 till avtalet en intregrerande del av avtalet vilket innebär ytterligare ca 22 A4-sidor text av direkt betydelse i tullvärdefrågan. Den första frågan som måste lösas är om hela denna text i översatt form

skall utgöra svensk författningstext. Om så blir fallet torde den vara alltför omfattande för att utgöra en del av tullkungörelsen. En lösning vore i så fall att låta texten utgöra en självständig författning.

Prop. 1979/80:24 Del A 273

Om man å andra sidan i officiell författingstext med egna formuleringar tar in endast en del av de ca 35 A4—sidorna kan man löpa risk att få en text som i sak kan skilja sig från den enligt avtalet officiella texten. Dessutom lär man likväl bli tvungen att på ett eller annat sätt offentliggöra avtalstex— ten.

Ytterligare en möjlighet är att göra en direktöversättning av de delar av avtalstexten och bilaga I som är av väsentlig betydelse för tullvärdebered- ningen. Eventuellt kunde den utgöra en del av nuvarande tullkungörelsen men förmodligen skttlle även denna version bli så omfattande att det vore lämpligare att låta den utgöra en särskild förordning om tullvärde.

En stor del av bilaga ! innehåller emellertid text av sådant slag att den inte lämpligen kan intagas i svensk författningstext. Här avses bl.a. de exempel som angivits för tolkningen av artiklarna 2. 3 och 5 men också åtskilligt av den övriga texten i bilagan. En lämplig metod för denna del av avtalet torde vara att generaltullstyrelsen ges i uppdrag att publicera inne- hållet i form av anvisningar (Jfr 7195 tullkungörelsen).

De delar av avtalet som behandlar administrativa frågor torde icke behöva återfinnas i svensk författningstext. Däremot bör en avstämning göras mellan GATT-värdeavtalet och reglerna för besvär. publicering etc. iden svenska lagstiftningen.

Det nya avtalet innebär givetvis också att av tullverket hittills utfärdade anvisningar med prejudicerande betydelse måste ses över och rättas ttpp. Således blir det nödvändigt att göra upp en helt ny version av den av generaltullstyrelsens tariffbyrå utgivna handledningen för beräkning av varas tttllpliktiga värde (ca 30 sidor).

Det torde också få förutsättas att tullsamarbetet i Bryssel kommer att göra en motsvarande genomgång av de anvisningar som utfärdats för Bryssel-konventionen för att fastställa vilka av dem som kan accepteras även för GATT—värdeavtalet. "fullstyrelsen deltar aktivt i Brysselarbetet.

Då tttlltaxering sedan år 1974 bygger på deklarationsförfarande måste det också förutsättas att tullverket får lämna viss information till importö- rer om de nya värdereglerna. Givetvis erfordras likaledes undervisning för tttllverkets egen personal.

Enligt artikel 21. punkt 3. kan u-länder begära hjälp med undervisning från i-Iänder.

En kontroll från svensk sida av sådana intportvärdcn som kan komma att fastställas enligt artikel (» torde redan för behandlingen av begärd skriftlig information från tillverkare i tttlandet i inledningsskedet kräva en förstärkning av generaltullstyrelsens resurser med två på det bokföringsf tekniska området väl kvalificerade handläggare. som dessutom har till— räckliga språkkunskaper för att meningsfullt kttnna arbeta med åtminstone de viktigaste främmande språken.

Om kontrollen förutsätts utvidgas till att även avse besök i utlandet kan ytterligare någon eller några sådana handläggare bli erforderliga.

Prop. 1979/80:24 Del A 273

Styrelsen vill slutligen framhålla vikten av att författningsbestämmel- serna fastställs av regeringen i god tid före ikraftträdandet för att möjliggö- ra erforderlig utbildning och information inom och utom tullverket.

Sveriges industrih'irbund m.fl. ]: Tullvärdekoden bygger på att det fak- turerade värdet i första hand skall utgöra grunden för tullvärdet. Genom avtalet blir det i fortsättningen inte möjligt att använda t.ex. American Selling Price (ASP). minimivärden och hemmarknadspriset i exportlandet som tu”värderingsmetoder. vilket måste hälsas med stor tillfredställelse. Vad särskilt gäller ASP måste dock beklagas att USA för många väsentliga positioner inom det organiska kemiska området icke lämnat några erbju- danden om sänkningar av de uppräknade tullsatsema.

'l'"ullvärdekoden skall administreras av GATT men CCCs tullvärdekom- mitté skall knytas till GATT som teknisk kommitté. För näringslivet är det av största betydelse att tullvärdekoden kommer att tillämpas på ett sätt som verkligen medför förenklingar i förhållande till de regler som utarbe- tats inom CCC och som efter hand blivit allt krångligare med ökad osäker- het för den internationella handeln som följd. Från svensk sida bör det vara en huvuduppgift att medverka till att den tekniska kommittén lever upp till kodens målsättning om förenkling av tullvärdeberäkningen. Detta torde kunna uppnås bl. a. genom att regeltillämpningen inte som hittills helt domineras av representanter för de olika ländernas tullmyndigheter. Nä- ringslivet bör i större utsträckning än hittills beredas möjlighet att påverka tillämpningen.

Stockholms handelskammare: Arbetet med utformandet av tullvär- deregler samt tillämpningsföreskrifter bör inte anförtros en kommitté som endast representerar medlemsländernas centrala tulladministrationer. Nä- ringslivet önskar och kan deltaga i detta arbete.

8. Tekniska handelshinder

Kommerskollegium: Vid en allmän värdering av slutresultatet av för— handlingarna inom detta område får näringslivets intresse av att tekniska föreskrifer. standarder och provningskrav etc. inte onödigtvis skall tillåtas hindra varuflödet över gränserna vägas mot våra myndigheters möjligheter att relativt fritt agera på föreskriftsområdet i syfte att ta till vara säkerhets-. miljö-, hälso— och konsumentintressen. Flera av de myndigheter som yttrat sig under de gångna årens förhandlingar har understrukit vikten av att koden inte får inverka på den skydds- och säkerhetsnivå som man önskar upprätthålla här i landet. Som kollegiet tidigare framhållit torde överens- kommelsen med sådana förhållandevis "mjuka" skrivningar som "un- necessary". "inappropriate". "where appropriate" och "Wherever possi- ble" etc.. knappast kunna sägas innebära en inskränkning av myndigheter- nas rätt att på sakliga grunder relativt fritt agera inom sina respektive 18 Riksdagen l979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24 Del A 274

ämbetsområden. Från handelssynpunkt skulle sålunda kritik kunna riktas mot att vissa av kodens bestämmelser ej utformats utan ovanstående förbehåll och inskränkningar. Å andra sidan hävdar vissa föreskriftsgi- vande myndigheter. t. ex. arbetarskyddsstyrelsen. från sina utgångspunk- ter. att vissa av de skyldigheter som gäller enligt överenskommelsen. t.ex. på informationsomr'ådet. är alltför långtgående och betungande. Vid en allmän värdering av överenskommelsen finner kollegiet. i ljuset av det ovan sagda. att de olika bestämmelserna sedda som en helhet balanserar tämligen väl.

Kollegiet anser att man för svensk del kan väkomna att GATT:s regel- verk i och med tillkomsten av denna uppförandekod kompletteras med bestämmelser om:

—— att tekniska föreskrifter och standarder ej får skapa oberättigade han- delshinder

att nationella standarder och tekniska föreskrifter. med vissa undantag. skall baseras på internationella standarder att parterna skall främja hamtonisering av sina standarder och föreskrif- ter genom deltagande i internationellt standardiseringsarbete —— att provning skall ske på ett icke-diskriminerande sätt. om möjligt. genom s.k. egencertifiering eller vid provplatser i exportlandet — att certifieringssystem på ett icke-diskriminerande sätt skall vara öppna för användning för leverantörer hos andra parter — att en kommitté för tekniska handelshinder med därtill hörande över- vakningsmaskineri upprättas — att informationssystem beträffande standarder. föreskrifter. certifier- ingssystem etc upprättas

lmplementering och framtida administrering

Liksom vad gäller andra överenskommelser på det icke-tariffära områ— det är denna kods betydelse i hög grad beroende på framtida implemente- ring och administrering såväl nationellt som i GATT och andra internatio- nella fora. Detta gäller kanske denna överenskommelse i högre grad än de flesta andrajtrst genom de "mjuka" formuleringar som omnämnts ovan.

Kollegiet finner det angeläget att det på tidigast möjliga stadium klar- läggs hur dessa arbetsuppgifter skall fullgöras och organisatoriskt fördelas samt vilka resurser som erfordras för att Sverige skall kunna fullgöra skyldigheter enligt koden och samtidigt så långt möjligt söka tillvarata de fördelar överenskommelsen erbjuder svensk export.

Överenskommelsen om tekniska handelshinder utgör ett handelspoli- tiskt instrument. som är avsett att komplettera det tekniska arbete som bedrivs inom detta område av ett flertal internationella organisationer. Eftersom kodens syfte är handelspolitiskt finner kollegiet det naturligt att huvudansvaret för kodens tillämpning inrymmes bland de uppgifter som idag ankommer på UHD och kollegiet. Nedan följer en schematisk sam—

Prop. 1979/80:24 Del A 275

manfattning av dessa nu förutsebara arbetsuppgifter samt vissa synpunkter på hur dessa bör fullgöras och fördelas organisatoriskt.

UHD har underhand givit kollegiet och Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) uppdrag att gemensamt undersöka organisation och tilllämp- ning av vissa informationsfunktioner (publicerings- och upplysningsverk- samhet). varför några mer detaljerade synpunkter på dessa avsnitt ej lämnas i detta sammanhang.

Tillämpningen av överenskommelsen kommer att föranleda ett fortlö— pande arbete i GATT. Den kommitté som förutses enligt koden kommer att ha ständigt återkommande möten. Det kommer även att vid behov kunna tillsättas paneler och tekniska expertgrupper som ett led i maskine- riet för biläggande av tvister. Kollegiet finner att detta arbete även fortsätt- ningsvis borde delas mellan Geneve-delegationen. UHD och kollegiet. På ad hoc—basis bör också sakkunniga inom särskilt behandlat ämnesområde kunna deltaga. Dessa sakkunniga skulle kunna utgöras av representanter för både näringsliv och föreskriftsgivande myndigheter.

Vad gäller utredningsarbetet kommer detta att bestå dels av förberedel- ser inför de ovan nämnda förhandlingarna dels av utarbetande av yttran- den över både svenska och utländska föreskrifters. standarders och certi- fieringssystems m.m. överensstämmelse med överenskommelsen. Denna typ av handelspolitiska utredningar bör i första hand ankomma på kolle- giet.

Kollegiet anser det utomordentligt viktigt att förhandlingsresultatet på detta område följs upp genom bevakning av händelseutvecklingen interna- tionellt och att vi från svensk sida går in för att göra övervakningen i GATT effektiv och verkar för en praxis som möjliggör att kommittén och dess underorgan kan ingripa och påverka utvecklingen i önskad riktning. Utan en tillräcklig satsning på förberedelser och genomförande av det framtida arbetet i GATT finns ingen möjlighet att uppnå överenskommel- sens syften.

Notifiering till GATT-sekretariatet av nya föreskrifter och certificrings- system är ytterligare en arbetsuppgift som föranleds av koden. Denna uppgift ansluter nära till det arbete som idag åligger kollegiet i samband med lNST-proceduren i EFTA. Enligt nuvarande ordning skall de före— skrivande myndigheterna enligt särskild förordning (SFS l973: 233) under- rätta kollegiet om nya föreskrifter m.m. Enligt regeringsbrev 1973-04-13 skall kommerskollegium pröva huruvida och i vilken omfattning övriga medlemsländer inom EFFA skall notifieras. Finner kollegiet att notifika- tion skall ske. skall kollegiet efter samråd med myndigheten ifråga inkom- ma med förslag till notifikation. Utarbetandet av dessa notilikationer krä— ver handelspolitiska överväganden. bl.a. krävs en bedömning av om de nya föreskrifterna kommer att ha en väsentlig inverkan på internationell handel. Kollegiet finner i ljuset av ovanstående det naturligt att kollegiets nuvarande arbetsuppgifter på detta område utökas att även gälla motsva- rande notifikationsprocedur i GATT.

Prop. 1979/80:24 Del A 276

Överenskommelsen i GATT föreskriver vidare att ett eller flera upplys— ningsställen tenquiry points) upprättas. som kan lämna upplysningar an- gående såväl antagna som föreslagna föreskrifter. standarder och certifie- ringssystem samt var man kan hitta de notiser om nya föreskrifter etc.. som skall publiceras enligt koden. Koden kräver upprättandet av en cen- tral "enquiry point". som täcker föreskrifter och certifieringssystem. Det- ta upplysningsställe kan i sin tur hänvisa till andra "enquiry points" när det gäller det frivilliga området. Som ovan nämnts utreds denna fråga i särskild ordning av kollegiet och SIS.

Enligt överenskommelsen om tekniska handelshinder skall publicering ske beträffande alla nya standarder, föreskrifter och certifieringssystem. I vissa fall skall denna publicering ske redan på förberedelsestadiet. Det sistnämnda gäller alla nya certifieringssystem samt — om de nya tekniska specifikationerna bedöms ha väsentlig inverkan på andra länders handel — i de fall nya standarder och föreskrifter avviker från existerande internatio- nella standarder eller då internationell standard saknas. Undantag härifrån medges i de fall de nya bestämmelsema måste införas brådskande av säkerhets-. hälso- eller miljöskäl. Även denna fråga är för närvarande föremål för diskussioner mellan kollegiet och 815.

Det bör vidare understrykas att motsvarande verksamhet. dvs publice- ring. notifiering etc. som verkställs av andra länder. även torde föranleda åtskilligt bevaknings- och utredningsarbete vilket mot bakgrund av hittills-

'arande erfarenheter (ex. vad gäller EG:s harmoniseringsverksamhet) bör samordnas och då naturligen inrymmas bland kollegiets arbetsuppgifter.

Sammanfattningsvis kan beträffande tillämpningen av de informations- ftrnktioner som koden förutsätter beträffande föreslagna och antagna tek- niska föreskrifter. standarder och certifieringssystem anföras att denna måste utgå från det mest långtgående kravet som gäller enligt överenskom- melsens bestämmelser. Detta synes vara kravet på att upplysningar skall kunna lämnas om samtliga föreslagna tekniska föreskrifter. standarder etc.

För att möjliggöra uppfyllandet av dessa informationsfunktioner måste den förordning (SFS l9731'l33). som idag reglerar de föreskriftsgivandc myndigheternas underrättande av kollegiet om nya föreskrifter m.m. och det regeringsbrev (1974-04-13) beträffande kollegiets roll vid utarbetandet av notifikationer enligt lNS'l'-proeeduren i EFTA. omarbetas. Vid utfor- mandet av den nya förordningen får hänsyn tas till resultatet av den nu pågående utredningen av kollegiet och 515. Det kan dock redan nu konsta- teras att ovanstående förordning fortsättningsvis. förutom tekniska före- skrifter". även bör täcka standarder och certifieringssystem på förslagssta- diet och att skyldigheten att underrätta kollegiet i vissa fall bör utsträckas att utöver" myndigheter även gälla icke statliga organ verksamma på stan- dardiseringsotnrådet.

Statensjordbruk.i'niinmd: Såvitt nämnndcn kan bedöma medför de före-

Prop. 1979/80:24 Del A 277

slagna kodbestämmelserna inte några speciella problem på nämndens verksamhetsområde. När det gäller skyldigheten att använda sig av even- tuella internationella standards vid uppsättandet av kvalitetskrav. exem- pelvis vid köttklassiiiceringen. torde detta inte medföra några svårigheter med tanke på de undantagsfall beträffande hälsoskäl m.m. som införts i koden. Också bestämmelserna angående accepterande av andra länders testresultat och certifikat är så utformade att de är fullt godtagbara vad jordbruksnämnden angår.

Beträffande bestämmelserna om information äliggerdet som bekantjord- bruksnämnden. enligt kungörelsen (1973: 233) om skyldighet för myndig- het att underrätta kommerskollegium om vissa föreskrifter m.m.. att un- derrätta kommerskollegium om nämnden meddelar föreskrift eller anvis- ning i fråga om teknisk utformning. märkning eller beskaffenhet i övrigt av vara som är föremål för intemationell handel. ()m föreskriften eller anvis- ningen kan medföra handelshinder av väsentlig betydelse. skall nämnden samråda med kommerskollegium före beslut.

Statens trafiksäkerhetrverk: Målsättningen med den aktuella överens- kommelsen att föreskrifter och standarder inte skall utgöra tekniska han- delshinder. är i överensstämmelse med vår strävan att i möjligaste mån anpassa våra svenska föreskrifter till de internationella.

Som kommentar till 5.2 kan dock nämnas att för att kunna acceptera utländska certifikat och märkningar måste respektive eertifieringsmyn- dighet eller laboratorium vara accepterat av svenska myndigheter. ! de fall det finns internationella föreskrifter och märkningar respektive internatio- nellt accepterade laboratoricr skall dessa användas. Vidare bör vi förbe- hålla oss rätten att kräva dokumentation som underlag. främst i samband med intyganden samt i vissa fall även på hur länge sådan dokumentation skall finnas tillgänglig.

Statens planverk: Överenskommelsen enligt GATT-koden aktualiserar frågan om principerna och formerna för ett rationellt internationellt samar- bete mellan GATT-ländernas föreskriftsgivande myndigheter i syfte att med lämpliga medel undanröja existerande tekniska handelshinder och förebygga nya sådana hinder. En väsentlig förutsättning för ett sådant samarbete är att GATT-ländema på nationell nivå medvetet utformar regelsystemet så att det underlättar en intemationell harmonisering.

Tekniska handelshinder inom hyggnadsverksambeten konstitueras främst av bindande krav på egenskaper hos byggnader och produkter samt av tillhörande metoder och procedurer för verifikation av att kraven är uppfyllda. Sådana bindande krav och procedurregler ingår normalt i sam- hälleliga föreskrifter rörande säkerhet. hälsa och trevnad samt energihus- hållning och därtill hörande godkännandekriterier och verifikationsme— toder. I viss omfattning kan tekniska handelshinder givetvis också orsakas

Prop. 1979/80:24 Del A 278

av privata överenskommelser och modeller för upphandlingsregler m.m. Av formella skäl är det dock vanskligt att genom internationella överens- kommelser ingripa i och styra privata avtal om sådana kvalitetsegenskaper som går utanför vad som normalt regleras i samhälleliga föreskrifter. Däremot är det angeläget att se till att kvalitetsegenskaper inom den ”fria sektorn" inte låses genom branschregler och liknande som kan komma att uppfattas som tvingande och därigenom ge upphov till tekniska handels- hinder.

Med hänsyn till det ovan anförda och eftersom problemkomplexet rö- rande undanröjande av tekniska handelshinder är mycket komplicerat och arbetskrävande. är det lämpligt att koncentrera det internationella har- moniseringsarbetet på sådana handelshinder som orsakas av bindande krav och tillhörande procedurer. Samtidigt bör man sträva efter att begrän— sa omfattningen av de bindande kraven till vad som är nödvändigt från samhällets sida.

De principer som fastlagts i en PM 1977-0542. utarbetad inom bostads-. industri- och handelsdepartementen. bör vara vägledande vid fastläggande av svensk policy för den internationella harmoniseringen. Denna verksam- het bör sålunda i första hand ske genom direkt samarbete mellan de för myndighetsföreskrifter ansvariga organen. Vid utformningen av harmoni— serande kravnivåer och riktlinjer för föreskrifter bör de principer som man enats om inom ECE (Working Party on Building) och inom Nordiska Kommittén för Byggbestämmelser (NKB) utnyttjas. Detta innebär sam- manfattningsvis i stort sett följande:

!. Föreskrifterna bör ges som kvantifierade krav rörande egenskaper knutna till objektiva verifikationsmetoder. Kraven bör formuleras så att de ger största möjliga frihet att utforma produkterna och att välja material och produktionsmetod.

2. Tekniska lösningar bör inte föreskrivas men däremot kan exempel ges på lösningar som bedömts uppfylla kraven i anslutning till föreskrifterna. Sådana lösningar i typbegränsande och rationaliserandc syfte standardi- seras eller typgodkännas. l bestämmelserna kan hänvisas till sådana stan- darder enligt principen "deemed-to-satisfy". Däremot bör inte standarder fastställas som tvingande regler. eftersom detta kan läsa den tekniska utvecklingen.

3. Nationella system för tygpgodkännande i relation till bindande krav bör etableras.

I detta sammanhang bör också erinras om att "Working Party on Build- ing" inom F.CE har genomfört en enkät om "reference to standards" i byggbestämmelser samt en analys av svaren. Som ett resultat av denna analys har vissa generella konklusioner lagts fram och godtagits vid elfte sessionen med Working Party ijuni l979. Av intresse för internationellt samarbete för att undanröja tekniska handelshinder är följande. slutsats (i svensk version) rörande ett lämpligt system för nationella dokument som påverkar kvaliteten hos byggnader och byggprodukter:

Prop. 1979/80: 24 Del A 279

a) Bindande regler (föreskrifter) utges av myndigheter med kompetens att klarlägga tillämpningen av reglerna. att utge ändringar och att medge generella undantag

b) Anvisningar med godtagna lösningar och rådgivande regler utges direkt i anslutning till föreskrifterna eller i separata publikationer, t.ex. standarder. till vilka kan hänvisas ("reference to standards”)

c) Handboksuppgifter och andra nyttiga fakta (som inte är bindande eller utgör anvisningar) utges av praktiska skäl i separata publikationer. Nor- malt är ingen officiell referens till dessa dokument nödvändig. ] speciella fall kan emellertid referens vara motiverad. t.ex. rörande beräkningsme- toder.

Vid planering av samarbete i anslutning till GATT-överenskommelsen bör vidare erinras om det nivåsystem för byggregler som på svenskt initiativ utarbetats inom NKB och som också tagits upp till studium inom ECE. Denna studie har avslutats och redovisats i HBP/WP.2/R.87/Add.l. Resultatet refereras också i NKB-rappon nr 34. ] detta nivåsystem indelas reglerna i följande nivåer:

Nivå ] Krav

a) Överordnade krav (lagstiftning)

b) Definitioner och principer (förordning)

c) Kvantifierade krav (tillämpningsföreskrifter) Nivå 2 Godkännanderegler och verifikationsmetoder Nivå 3 Exempel på tekniska lösningar

Med utnyttjande av detta nivåsystem, som närmare kommenteras i NKB-rapporten. kan det internationella samarbetet underlättas och sam- arbetspartners och -uppgifter identifieras även om de administrativa syste- men är olika i de deltagande länderna.

Vad gäller innehållet i de olika artiklarna i GATT-koden har planverket följande kommentarer och synpunkter.

Article ]

De definitioner för "technical regulations" och "standards" som skall tillämpas enligt GATT-överenskommelsen är i stort sett desamma som anges i det Policy Statement som ligger till grund för ECEs program för harmonisering av byggbestämmelser. Dessa definitioner överensstämmer också i princip med vad som anges i planverkets överenskommelse 1976- ()6-14 med SIS.

] detta sammanhang kan nämnas att Working Party on Building inom ECE tagit upp ett projekt rörande definitioner av "legal terms" enligt rapport HBP/WP.2/R. l l2. som godkänts vid elfte sessionen ijuni l979.

Prop. 1979/80: 24 Del A 280

Article 2

Av väsentlig betydelse för att underlätta internationell harmonisering av "regulations" är att kraven anges i med GATT-kodens terminologi "terms of performance". Detta innebär. som anges inledningsvis, att egenskapskraven skall anges i kvantifierade termer relaterade till objek- tiva verifikationsmetoder så formulerade att de medger största möjliga frihet att utforma produkten och att välja material och produktionsmetod. Denna princip tillämpas i Svensk byggnorm och har på förslag från svensk sida lagts fast som en grundregel för ECEs harmoniseringsarbete.

I anslutning till punkterna 2.3 och 2.10 bör uppmärksammas det samar- bete som pågår inom ECE rörande harmonisering av tekniska byggbestäm- melser avseende säkerhet, hälsa och trevnad samt energihushållning. Det är nödvändigt att resultatet av detta harmoniseringsarbete. som syftar till harmonisering av bindande regler. i första hand beaktas vid utarbetande av nationella bindande regler. Detta bör föranleda kompletteringar av GATT- koden eller vägledande kommentarer till denna. Vidare bör frågan tas upp om en vidgning av det harmoniseringsarbete som nu pågår inom ECE till att omfatta regioner inom FN. Om inte detta visar sig möjligt. bör undersö- kas om samarbetet inom GATT kan omfatta även ett direkt harmoniseringsarbete på myndighetsnivå. Av flera skäl (se bl.a. bostads—. industri- och handelsdepartementens PM 1977-0542) är det, som utveck- lats inledningsvis i detta yttrande. angeläget att harmonisering av samhäl- leliga byggbestämmelser sker genom direkt medverkan av de myndigheter som är ansvariga för de nationella bestämmelserna.

I de fall rekommendationer för harmonisering av nationella föreskrifter utarbetas av icke statliga organisationer. t.ex. lSO. är det angeläget att dokumenten ges en neutral form, så att de kan användas på ett flexibelt sätt på nationell nivå. Denna princip har på förslag från svensk sida rekommenderats för harmoniseringsarbetet inom ECE.

Vad gäller ikraftträdande av byggbestämmelser. som behandlas i punkt 2.8. kan nämnas att planverket eftersträvar en övergångstid på ett år för nya eller ändrade krav. Ofta blir dock tidpunkten för när nya krav träder ikraft beroende av riksdagens eller regeringens beslut.

Article 3

Det bör observeras att byggbestämmelser inte utfärdas av lokala myn- digheter (byggnadsnämnder) i Sverige. Det synes motiverat att man i fortsatta överläggningar inom GATT från svensk sida hävdar" att medlems- länderna skall åläggas restriktioner rörande utfärdande av lokala bestäm- melser.

Article 4

Vad gäller utfärdande av bindande bestämmelser (technical regulations) genom icke-statliga organ förekommer detta inte inom byggnadsomrädet i

Prop. 1979/80: 24 Del A 281

Sverige (jfr regeringsformens förutsättningar rörande nomtgivningsmakten och de restriktioner som ges rörande utfärdande av föreskrifter). Det synes önskvärt att Sverige verkar för att detta inte heller bör accepteras i andra medlemsländer i GATT. Om bindande krav utfärdas genom t. ex. standar- diseringsorgan eller institutioner där branschorganisationer eller företag kan ha det avgörande inflytandet. föreligger erfarenhetsmässigt risk för att kraven. utan sakliga skäl. kan komma att medföra komplikationer för länder som önskar exportera produkter till landet ifråga. Orsaken härtill kan vara att reglerna t. ex. kan komma att bli alltför detaljerade samt inte alltid neutrala i förhållande till material och produktitmsmetod.

Article 5

I anslutning till punkt 5.1.2 och 5.2 bör observeras behovet av att internationellt samordna provningsmetoder och att kalibrera officiella provningslaboratorier. Detta bör ske genom direkt medverkan av de för provningsverksamheten ansvariga statliga institutionerna. lnom Norden bedriver Nordtcst och i viss mån Norrnet en sådan verksamhet. Sverige bör verka för att detta samarbete på lämpligt sätt vidgas till ett internatio— nellt samarbete. Härvid bör det samarbete som etablerats genom Interna— tional Laboratory Aecreditation Conference (lLAC) utnyttjas.

Article 6

Se ovan vad som sägs i anslutning till Article 3—5.

Article 7

Det bör uppmärksammas att nationella godkännandesystem. enligt vilka produkter kan generellt (typ-)godkännas i relation till bindande krav i de nationella bestämmelserna, kan underlätta en internationell handel. En exponör kan nämligen på så sätt få sin produkt centralt prövad och accepterad i importlandet. Han behöver sålunda inte i varje särskilt fall få produkten prövad lokalt. varvid också risk kan föreligga att produkten kan bli bedömd på olika sätt av de skilda lokala organen.

ECEs Working Party on Building har på svenskt initiativ rekommenderat EC E-ländema att etablera centrala (typ-)godkännandesystem. Sverige bör inom GATT agera för att en sådan rekommendation ges till alla GATT— länderna.

De regler som redovisar nationella system för godkännande i relation till bindande krav bör publiceras. helst på något av arbetsspråken inom GATT.

Article 8

Enligt svenska byggbestämmelser existerar lokala certifieringssystem inte vid sidan av den byggnadslovsprövning som äger rum för varje objekt. De lokala myndigheterna (byggnadsnämnderna) får inte skärpa de krav

Prop. 1979/80:24 Del A

's) 00 I»)

som ges i de centrala bestämmelsema. Centralt godkända lösningar i form av anvisningar och typgodkännanden skall godtas av byggnadsnämnderna.

Vad gäller certifieringssystem genom privata (icke statliga) institutioner synes sådana böra undvikas. eftersom de kan medföra restriktioner som ofta kan uppfattas som tvingande. System av detta slag torde också kunna leda till ytterligare tekniska handelshinder. eftersom icke tvingande regler genom certifieringssystemet kommer att fungera som tvingande.

De ovan anförda synpunktema bör tas upp från svensk sida i fortsatta överläggningar inom GATT.

Article 9

En förutsättning för att internationella eenilieringssystem skall kunna etableras är att nationella system existerar. Såsom påpekas i anslutning till Article 7 kan nationella system för (typ-)godkännande av produkter i relation till krav i nationella bestämmelser underlätta internationell handel. ECE (Working Party on Building) har rekommenderat att medlemsländerna etablerar sådana system.

Länder som har fungerande system för godkännande av produkter bör kunna komma överens om att samarbeta när det gäller att ömsesidigt acceptera godkännanden. lnom NKB pågår en studie rörande ömsesidigt accepterande av typgodkännande och tillverkningskontroll i de nordiska länderna. ECEs Working Party on Building har rekommenderat att ECE skall utnyttja riktlinjer och regler från de subregionala organisationerna, alltså bl. a. NKB. på det internationella planet. ECE har också konstaterat att det är önskvärt att man kommer överens om principer för ömsesidigt accepterande av provningsresultat. I detta sammanhang har "Nordtest guidelines for the acceptance of test results" (Doc Gen 012) åberopats.

Från svensk sida bör man verka för att principerna för det tämligen väl utvecklade systemet för typgodkännande och tillverkningskontroll i Sveri- ge accepteras i andra länder. Därigenom bör en svensk export av byggpro- dukter. t. ex. småhus. dörrar. fönster och andra prefabricerade byggnads- delar samt installationsenheter och system för uppvärmning och ventila- tion. kunna underlättas. I första hand bör den svenska aktiviteten kunna ske genom samarbete inom NKB och Nordtest. Resultatet härav bör ut- nyttjas i harmoniseringsarbetet inom ECE.

Article 10

Det är nödvändigt med information om nationella regel- och godkännan— desystem i syfte att underlätta internationell handel. Denna information bör i första hand ske genom respektive land samt omfatta förteckning över myndighetsföreskrifter inom olika verksamhetsområden och tillhörande anvisningar ("deemed-to-satisfy-rules'")jämte sökregister (alfabetiskt och systematiskt). Vidare bör information ges om procedurer vid typgodkän- nande och tillverkningskontroll. Det är också önskvärt att sammanställnin-

Prop. 1979/80:24 Del A 283

gar directorics och guides ges för grupper av länder på engelska och eventuellt även andra arbetsspråk inom internationella organisationer.

För Sveriges del har planverket sedan flera år publicerat Svensk bygg- normindex och SBN Godkännanderegler samt förteckningar över typgod- kännanden. lnom BKB har sammanställts och publicerats information om godkännande- och kontrollsystem i de nordiska länderna på skandinaviska och engelska (NkB—skrift nr 30 resp. 3l).

Dessa informationsfrågor har också tagits upp i ECEs arbetsprogram för harmonisering av byggbestämmelser (1974). De flesta av de individuella projekten rörande information har nu avslutats och resulterat i följande dokument:

l. Building regulations in ECE countries (ECE/HBP/7) New York 1974. Finns även i en franskspråkig utgåva. En ryskspråkig utgåva skall fram- ställas genom USSR. Avsikten är att ge ut en reviderad. uppdaterad utgåva när resurser härför föreligger inom ECE.

2. Directory of building regulations information centres and approval and control systems for building and building products in ECE countries. Denna publikation föreligger sedan 1976 i manuskript (engelska. franska och ryska) men har tyvärr inte kunnat tryckas på grund av vissa komplika- tioner rörande institutioner i Väst-Berlin. På förslag av den svenska delega- tionen (januari 1979) har ECE rekommenderats sammanställa en guide över godkännandeinstitutioner och godkännandesystem i ECE-länderna. På grund av resursbrist har denna rekommendation inte ännu kunnat effektureras.

3. Model guide to national building regulations (HBP/WP.2/R.92/Rev. ] ). Finns även på franska och ryska. lnnchåller i ett annex som ett exempel Guide to national building regulations in Sweden. ECE-länderna har re- kommenderats att med ledning av modellguiden utarbeta nationella guider (i första hand på engelska).

4. Model ofa catalogue of basic structures. parts and elements approved at the national level and intended for international trade exchange (HBP/ WP.2/R.93/Rev. ] ). Finns även på franska och ryska. Industrier inom ECE- länderna har rekommenderats att i samarbete med byggtjänstorgan publi- cera kataloger över produkter lämpade för export. Genom medverkan av Stiftelsen för trämanufakturteknisk forskning inom STU kommer Svensk Byggtjänst att hösten 1979 ge ut en katalog på engelska avseende ett lO-tal varugrupper med typgodkända träprodukter. Det synes lämpligt att i det fortsatta samarbetet inom GATT ta upp frågan om publicering av information om myndighetsregler samt proce— durer rörande typgodkännande och tillverkningskontroll. Det bör därvid undersökas om ett samarbete bör etableras mellan ECE och GA'l'T på basis av hittills framkomna resultat inom ECE.

Prop. 1979/80: 24 Del A 284

Article 1 l

Ett lämpligt sätt att lämna råd till andra länder "on preparation of technical regulations" torde vara att publicera information om det egna landets system för myndighetsregler. typgodkännande och tillverknings- kontroll på sätt som redovisas under Article 10. Det torde också kunna vara motiverat att tillhandahålla översättningar av valda delar av normer m.m. i samband med introduktion av produkter lämpade för export eller licenstillverkning.

1 de fall speciella insatser förutsätts i något land. t.ex. genom engage- — mang av byggnormexpert från planverket, måste givetvis särskilda medel anvisas härför.

Article 12 Vad gäller speciella insatser för utvecklingsländer hänvisas till Article 11 med det tillägget att kontakter och överenskommelser lämpligen torde träffas genom SIDA.

Article 13

Som framgått av denna redogörelse förekommer f.n. inom byggnads- facket ett ganska begränsat internationellt samarbete rörande myndighets- regler inklusive tillhörande provningsmetoder. Det synes därför angeläget att man inom GATT. lämpligen genom en expertgrupp i anslutning till "The Committee on Technical Barriers to Trade", klarlägger hur ett sådant samarbete rörande byggbestämmelser bör bedrivas för att ge gott resultat. Härvid bör erfarenheterna från ECE tas tillvara liksom från NKB och Nordtest inklusive Normet. Man bör även studera hur samarbetet ordnats inom andra verksamhetsområden, t. ex. rörande bestämmelser för fartygsbyggande (lMCO) och livsmedel (Codex Alimentarius).

Med utnyttjande av de resultat som är avsedda att tas fram inom ECEs harmoniseringsprogram torde ”Model Building Regulations" eller en "Co— dex Edificium" kunna utarbetas. Det synes emellertid önskvärt att detta samarbete vidgas utanför ECE.

Article 14

De tämligen omfattande och detaljerade reglerna rörande förfarande vid tvister synes motivera att vissa restriktioner införs beträffande vilka frågor som kan tas upp till behandling. Med hänsyn till vad som har framhållits tidigare i detta yttrande rörande skillnaden mellan bindande myndighets- regler och frivilliga regler bör endast tvist som avser bindande regler och deras tillämpning behandlas enligt procedurerna i Article 14. Möjligen kan en sådan begränsning behöva föregås av vissa ändringar i Article 2 och 4 eller begränsningar av giltigheten av dessa artiklar när det är fråga om icke tvingande regler.

Prop. 1979/80:24 Del A 285

Article 15

Det bör klarläggas vad som bör ingå i den information som enligt 15.6 skall lämnas till GATT-kommittén rörande "measures in existence or tak- en" för att säkerställa implementeringen och administrationen av GATT- överenskommelsen.

Med hänvisning till det anförda föreslår planverket att följande åtgärder vidtas med ledning av ovan framförda förslag och synpunkter:

1. Ett "policy statement" rörande utformning av nationella regler sam- manställs på basis av bostadsn handels- och industridepartementens PM 1977-05- 12 i syfte att underlätta en intemationell harmonisering av tvingan- de krav rörande säkerhet. hälsa och trevnad samt energihushållning. Här- vid beaktas de rekommendationer som föreligger inom ECE (Working Party on Building) och NKB.

2. Ett handlingsprogram utarbetas rörande den praktiska tillämpningen av GATT-koden i syfte att få till stånd smidiga och meningsfulla former för samarbetet. Härvid bör beaktas att de tillgängliga resurserna för arbetsin- satserna i Sverige liksom troligen i många andra länder är begränsade. Förslag till modifierad tillämpning av koden eller helst vissajusteringar av texten för att åstadkomma förenklingar i procedurerna bör tas upp i pro- grammet.

3. Förslag väcks inom GATT att en expertgrupp för byggbestämmelser tillsätts med uppgift att i anslutning till samarbetet inom ECE (Working Party on Building) studera hur harmoniseringsarbetet bör bedrivas. Inom denna grupp bör från svensk sida de i punkt 1 och 2 ovan föreslagna dokumenten läggas fram som arbetsmaterial. Arberarskyddssryrelxen: Styrelsen har tidigare yttrat sig över förslag till ifrågavarande kod. l skrivelse 1972-04-24 beträffande preliminärt förslag bejakade styrelsen syftet med koden. nämligen att tekniska föreskrifter inte skall utfärdas eller tillämpas i avsikt att skapa tekniska handelshinder. Styrelsen förklarade sig även vara positivt inställd till samordning av olika länders tekniska föreskrifter. Dock framhölls att avvikelser måste medges för att. i Styrelsens fall. bibehålla uppnådd arbetarskyddsnivå och om utvecklingen motiverade det förbättra denna nivå. Om ett land uppnått en god skyddsnivå. ansågs det nödvändigt att denna inte måtte sänkas för att underlätta handel med länder vilkas arbetarskydd var mindre väl utveck- lat. Andra nationella hänsyn kunde också medföra behov av avvikelse. Styrelsen vill inte underlåta att framhålla att arbetsmiljölagen är det under- lag som styrelsen har att arbeta vidare på. ! skrivelse 1978-09-22 över ett nytt utkast till kod förklarade sig styrelsen hysa betänkligheter mot de tunga notifieringsprocedurer som i kodförsla- get angivits som ett led att uppnå syftet med koden. Styrelsen anförde bl.a. att den procedur som i koden angivits för notifiering av förslag till tekniska föreskrifter föreföll resurskrävande. tidsödande och praktiskt ogenomförbar under rådande förhållanden. Utbytet ansågs ej heller mot-

Prop. 1979/80: 24 Del A 286

svara de resurser som skulle behöva satsas. Snarare skulle utvecklingen hämmas. En jämförelse gjordes med EFfAzs lNST-procedur där det visat sig att trots att den endast omfattar ett fåtal länder en strikt tillämpning ej kunnat genomföras.

Nu föreliggande överenskommelse överensstämmeri stora drag med det senaste utkast styrelsen yttrat sig över vad beträffar notifieringsproce- durer. Styrelsens betänkligheter kvarstår således på denna punkt. Styrel- sen vill framhålla att beslutsprocessen i föreskriftsarbetet redan är kompli- cerad och tidspressen stor. l föreskriftsarbetet deltager som regel arbets- marknadens parter. branschorganisationer. tillverkare. importörer, bru- kare och myndigheter. Styrelsen eftersträvar att i största möjliga utsträck- ning följa existerande internationella normer och deltager även i det inter- nationella normarbetet. Vid utarbetande av föreskrifter inhämtar även styrelsen upplysningar om motsvarande bestämmelser utfärdade av andra länder med en utvecklingsnivåjämförbar med Sveriges. Som tidigare fram- hållits medför emellertid nationella hänsyn eller strävan efter hög säker- hetsnivå ibland avvikelser. Exempel kan ges på områden där Sverige spelat en ledande roll i arbetarskyddssammanhang och där handelshänsyn skulle ha bromsat utvecklingen. Att mot denna bakgrund binda sig för en notifieringsproeedur enligt koden och således redan på förslagsstadiet notifiera de föreskrifter som avses i koden till GATT, avvakta yttranden från avtalsslutande parter. diskutera dessa samt slutligen beakta inkomna synpunkter förefaller vara en tids- och resurskrävande satsning som inte skulle stå i rimlig proportion till utbytet. Det är oklart i vilken utsträckning arbetarskyddsföreskrifter kan undantagas frän notifieringsproceduren vad avser förslag till föreskrifter (artikel 2.6) och huruvida ikraftträdandedatum av styrelsens föreskrifter kan påverkas av bestämmelserna i artikel 2.8.

Även övriga artiklar i överenskommelsen kan innebära åtaganden från arbetarskyddsstyrelsens sida för vilka i dag ej finns resurser. Ett exempel härpå är artikel 11.3 om tekniskt bistånd från föreskriftsgivande myndig— het.

Från sina utgångspunkter har arbetarskyddsstyrelsen svårt att bilda sig en uppfattning om i vilken utsträckning överenskommelsen kommer att ratificeras. tillämpas eller ge anledning till tvister. Det ankommer ej heller på styrelsen att i första hand ha en uppfattning om den organisation som angivits för lösning av tvister. Då de procedurer som här angivits emeller— tid kan innebära att tekniska experter kommer att konsulteras och inbjudas att deltaga i möten vill styrelsen redan på detta stadium anföra att proce- durerna som angivits för lösning av tvister även de förefaller omständliga. resurs- och tidskrävande och att styrelsen saknar resurser för att deltaga i sådana procedurer.

Televerkets standardiscringsknnmr: Som vi tidigare framhållit i sam- band med förarbetena till avtalet har televerket sedan många är aktivt deltagit i internationell standardiseringsverksamhet och direkt anpassat

Prop. 1979/80:24 Del A 287

sina föreskrifter till internationella regler inom telekommunikationsområ- det. Vi har också etablerat rutiner för den redan befintliga skyldigheten att till kommerskollegium rapportera våra tvingande tekniska föreskrifter. Tillkomsten av avtalet medför därför inga väsentliga förändringar för vare sig vårt nuvarande arbetssätt. våra resursbehov eller våra tekniska före- skrifter och standarder. De eventuella modifieringar som kommerskolle- gium kan anse behövliga avseende publicerings- och notitikationsproce- durer bör inte heller bli särskilt svåra att uppfylla för televerkets del. Den osäkraste faktorn är hur framtida cenitieringssystem kan komma att på- verka vår verksamhet. Certifiering är oprövat i praktiken. varför det är svårt att bedöma hur det kommer att fungera när det skall tillämpas. Vi är dock beredda att medverka i sådana system'som berör vår verksamhet.

Revideringarna i avtalstexten föranleder inga nya synpunkter från vår sida. Dokumentet kan accepteras utan invändningar för televerkets del.

Stundurdiseringskommissiunen [ Sverige: SIS hälsar med tillfredsställel- se det resultat av GATT-förhandlingarna som nu utmynnat i överenskom- melsen om tekniska handelshinder. SIS fäster sig särskilt vid den betydelse överenskommelsen får för intemationell standardisering och certifiering samt för utvecklingen av internationella standarder och certifieringssy- stem. Överenskommelsens parter förbinder sig enligt artikel 2.2 i princip att använda internationell standard som underlag för föreskriftsarbete då sådan standard finns. Vidare understrykcs i artikel 2.3 att parterna inom ramen för sina resurser skall aktivt deltaga i utarbetandet av internationell standard för produkter som berörs eller bedöms komma att beröras av medlemsstaternas myndighetsregler.

SlS vill betona vikten av att svenska myndigheter så långt möjligt får möjlighet att i ökad utsträckning medverka i det internationella standardi- seringsarbete som SIS och dess fackorgan deltager i.

Reglerna i artikel 2.5 om åtgärder som pan skall vidtaga när internatio- nell standard ej kan användas i föreskriftsarbetet och då en planerad föreskrift kan få betydande inverkan på annan parts handel. ställer stora krav på planeringen av föreskriftsarbetet. på information angående denna planering samt på publicering av uppgifter om förestående föreskrifter.

SIS har redan tidigare föreslagit att den uppgiftspublicering som avses i artikel 2.5.1 med fördel skulle kunna ske i de nordiska standardiseringsor- gancns gemensamma tidskriftsbilaga Ny Standard vilken sex gånger ärli- gcn inhäftas i standardiseringsorgancns tidskrifter (i Sverige i tidskriften STANDARD).

Denna typ av publicen'ng torde också tillgodose det i artikel 4.1 uttalade önskemålet att parterna skall följa samma regler som de statliga och kommunala föreskriftsgivande instanserna.

SlS finner sig också kunna under vissa förutsättningar ställa sin distribu- tionskapacitet till förfogande för tillgodoseende av kraven i artikel 2.5.3 på leverans av dokument.

Prop. 1979/80:24 Del A 288

Beträffande de upplysningscentraler som omnämns i artikel 10.1 och 10.2 vill SIS omtala att 150 håller på att bygga upp ett världsomspännande nät av upplysningscentraler (IISONET) som delvis skall fylla den funktion som aVses i GATT-överenskommelsen. lSONET-samarbetet innefattar också åtaganden att upplysa om statliga tekniska föreskrifter och standard- liknande regler. Stora möjligheter finns alltså för SIS att som svensk lSONET-medlem fylla funktionen som upplysningscentral i GATT-ko- dens mening.

SIS avser. i anslutning till de överläggningar som ägt rum mellan företrä- dare för handelsdepartementet, industridepartementet. kommerskollegium och SIS. att undersöka möjligheten att skapa en samordning av standardi- seringsorgancns och myndigheternas upplysningstjänst. En sådan samord- ning skulle ligga helt i linje med den i anikel 10.7 uttalade önskvärdheten av ett samordnat informationssystem för alla slag av tekniska regler. ' Vad slutligen gäller de termdefinitioner som finns i överenskommelsens text vill SIS understryka angelägenheten av att inte bara term för term direkt översätts utan också att hänsyn tas till arbetet inom det svenska terminologiarbete som bedrivs inom SIS samarbetsdelegation för harmo- nisering och certifiering. För en riktig tillämpning av öve'renskommelsen i Sverige torde bl.a. de i lagen (SFS 1976: 633) om kungörande av lagar och andra författningar använda termerna behöva ses över så att all tveksam- het om termernas rätta innebörd undanröjs.

Svenska elektriska kommissionen: De strävanden som ges uttryck för i koden är samma som gäller inom standardiseringsverksamheten. särskilt för de områden där aktiviteten är inriktad på utarbetande av internationella standarder och. som ett viktigt moment i samband därmed. ensartat över- förande av resultaten till nationell nivå inom ländema. Under de senaste tio åren har även underlag för myndighetsföreskrifter kommit med i bilden i standardiseringsorganens arbete eftersom gränsdragningen mellan före- skrifter och standarder ej alltid är entydig, och framförallt. ej är lika i alla länder. I syfte att verka för god tillämpning av koden torde således standardiseringsorgancns aktivitet kunna utnyttjas såsom en integrerad del i vart och ett av länderna.

Vid accepterande av koden ingår i överenskommelsen en uppbyggnad av administrativa funktioner. bl.a. för det erforderliga informationsutbytet med GATT—sekretaritet såsom centralt organ. Vi vill uttrycka förhopp- ningen att Vid denna uppbyggnad redan befintliga organs administrativa resurser utnyttjas i den mån dessa visat sig fungera väl. De administrativa funktioner som erfordras för elsidan bör relativt lätt kunna anpassas till redan existerande system inom IEC. CEE och CENELEC. i vilka organ Statens Industriverk. SEMKO och SEK medverkar kontinuerligt.

De syften som anges i koden torde inte innebära något väsentligt nytt inom områden där standardiseringsverksamheten är starkt internationellt inriktad. såsom fallet är på exempelvis elområdet. Redan nu gäller att

Prop. 1979/80:24 Del A 289

arbetet på elsidan är i närmast full utsträckning inriktat på internationell samverkan. och därtill kommer att samarbetet på regional nivå i den västeuropeiska kretsen (genom CENELEC) tvingar medlemsländerna till stor restriktivitet vid utarbetande av nationella normer och bestämmelser genom s. k. Standstill Agreement. .

Det notifikationsförfarande som beskrivs i avsnitt 2.5 torde vara av värde för informationsutbytet. Dock tyder erfarenheterna från motsvaran- de verksamhet inom EFTA och. för elsidan CENELEC. på att detta ej kan utgöra ett remissinstitut i vanlig bemärkelse. Inget land synes vid exempel- vis föreskriftsändring. annat än i mindre väsentliga ärenden. kunna av- vakta remissyttranden från andra länder och därtill ta hänsyn till syn- punkter och önskemål inorn den tänkta tidsperioden. Andra länders reak— tioner är emellertid av värde för att erforderliga åtgärder i syfte att ernä harmonisering mellan länderna skall kunna vidtas. dock mera sällan i samband med notifikationsförfarandet. utan däremot genom det kontinuer- liga arbetet i standardiseringsorgan på intemationell nivå.

Det textavsnitt som avser regional verksamhet det gäller såväl stan- dardiseringsverksamhet som certifiering skulle kunna tolkas som om det i framtiden ieke vore i linje med GATT-kodens text. elleri varje fall anda. att medverka i regionala organ för vilka medlemsskap ej är helt öppet. Sådan tolkning torde dock kunna betraktas såsom alltför sträng. då viss regional verksamhet anses vara ett steg på vägen till den globala täckning som klan ligger inom kodens syfte.

I avsnitt 13.3 framhålls vikten av att undvika onödigt dubbelarbete och som exempel anges verksamheten inom Codex Alimentarius. Ett andra exempel skulle kunna hämtas från elsidan där de föreskriftsgivande par- terna inom länderna i stor utsträckning samarbetar inom det allparts- sammansatta standardiseringsorganet IEC. och med avseende på elsäker- heten CEE med dess certifieringssystem CB.

Svenska elektriska materiulkonrral/anstalten AB: Vi finner det vara ett utomordentligt viktigt uppdrag att ge en redogörelse för avtalets innebörd för vårt arbete och hur detsamma skall administreras. Tyvärr har liknande dokument, t.ex. de från ECE stannat i en trång krets medan de myndighe- ter som skulle leva efter dem saknat kännedom om dem.

Vi vill särskilt trycka på nödvändigheten att sprida kännedom och åstad- komma efterlevnad av artikel 2.7. Tyvärr är det många myndigheter som icke har klart för sig betydelsen av att formulera sina krav i explicit form. vilket avsevärt försvårar för alla parter som skall leva efter dem, i synner- het för utländska företag som med sina produkter skall uppfylla dem.

GATT-koden är icke någon lättillgänglig text och för dem som icke har arbetat med den är det svårt att vara klar över vilka krav som är bindande och vad som är rekommendationer. Det är angeläget att detta klargöres och att alla berörda parter i landet får klan för sig vad som förväntas just av dem.

19 Riksdagen l979/80. Nr 24. DelA

Prop. 1979/80: 24 Del A ' 290

Sverige's indrlsIrr't'i'irhund m.fl.: I likhet med vad som gäller i andra länder finns i Sverige en rad nationella föreskrifter som inte överensstäm- mer med internationella normer. Detta kan innebära att krav utifrån kom- mer att ställas på en svensk anpassning till internationella standards etc. Sådana krav bör enligt vår mening i möjligaste mån tillgodoses. Om så sker bör det bli lättare att från svensk sida få gehör för krav på ändringar i andra länders föreskrifter som är i kraft eller planeras om dessa inte överens- stämmer med internationella normer. Om internationella standards och föreskrifter ännu inte finns men är under utarbetande i ett internationellt organ bör man söka förhindra att nya nationella förskrifter utfärdas. Som exempel härpå kan nämnas det förslag till direktiv som EG-kommissionen utarbetat rörande provning och märkning av byggnadsmaterial.

Sveriges bilindustri- och bilgrossixtförcning: En fråga som från svensk sida kan ställas i sammanhanget är vilka konsekvenser svenska särbestäm- melser inom fordonsområdct kan få i synnerhet då de svenska bilavgasbestämmelsema F40—l974. Den pågående typbesiktningsutred- ningen har glädjande nog genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att undersö- ka möjligheten att i större utsträckning söka harmonisera trafiksäkerhets- verkcts Bestämmelser om Fordon med de internationella regelsystemen (ECE/EG). Bilavgasbestämmelserna omfattas emellenid ej av detta upp- drag.

Landwrgunisationen: LO ser positivt på att Internationella standards utformas för produkter av betydelse för konsumenters och arbetstagares hälsa och säkerhet. LO utgår dock från att de koder som behandlar tekniska handelshinder utformats så att gällande och framtida svenska bestämmelser instiftade för att skydda väsentliga konsument- och arbets— miljöintressen