om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m.m.

Prop. 1979/80: 24

Regeringens proposition

1979/80: 24

om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m.;

beslutad den 25 oktober 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

STAFFAN BURENSTAM LINDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser

om tullmedgivanden och åtaganden på det icke-tariffåra området och jordbruksområdet som för Sveriges del har träffats i de multilaterala handels-

förhandlingarna inom ramen för GATT.

De icke-tariffåra överenskommelserna berör områdena tekniska handelshinder, statlig upphandling, subventioner och utjämningstullar, antidumping, tullvärde, importlicensiering och handeln inom den civila flygindustrisektorn. Den sistnämnda överenskommelsen omfattar även tullmedgivanden. Jordbruksöverenskommetlserna berör nötkötts- och mejerivaruhandeln.

I propositionen föreslås vidare att tullpreferenser införs för Folkrepubliken Kina.

1 Riksdagen 1979180:24 Del A

Prop. 1979/80:24. Del A ba

1¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 12 kap., 16 kap., 20 kap.. 22 kap., 25 kap., 27— 46 kap... 48-50 kap... 63-71 kap. och 73—98 kap. lagen (1977: 975) med tulltaxa! skall ha nedan angivna lydelse.

! Senaste lydelse av 12,20, 32, 40, 42, 63, 66, 70, 71. 73, 74, 82-84, 90-93, 97 och 98

kap. 1979: 514.

Prop. 1979/80:24. Del A 3

12 kap. Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och

frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Anmärkningar 1. Nr 12.01 skall anses tillämpligt för bl. a. jordnötter. sojabönor. senapsfrön, vallmofrön och kopra. Det skall ej anses tillämpligt för kokosnötter och andra produkter enligt nr 08.01 eller för oliver (7 eller 20 kap.). 2. För tillämpning av nr 12.03 gäller att betfrön. gräsfrön och andra vallväxtfrön, frön av prydnadsblommor, köksväxtfrön. frön av skogsträd. frön av fruktträd samt frön av vicker (andra än frön av arten Vicia faba) och tupiner skall anses som frön av sådana slag som användes som utsäde. Nr 12.03 skall dock ej anses tillämpligt för följande produkter, även om de är avsedda att användas som utsäde: a. baljväxtfrön av sådana slag som användes till människo- eHer djurföda (7

kap.) b. kryddor och andra produkter enligt 9 kap.: c. spannmål (10 kap. ); d. produkter hänförliga till nr 12.01 eller 12.07. 3. Nr 12.07 skall anses tillämpligt för bl. a. följande växter och delar därav; basilikört, gurkört, isop, mynta av alla slag. rosmarin, vinruta, salvia och malört. Nr 12.07 skall däremot ej anses tillämpligt för: - oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (nr 12.01); TE . medikamenter hänförliga till 30 kap.; . parfymer och toalettmedel hänförliga till 33 kap.; en . desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt lik-

nande produkter, hänförliga till nr 38.11.

12.01 Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, hela eller sönder-

EET Fr fri 12.02 Mjöl. ej avfettat, av oljeväxtfrön eller oljehaltiga fruk-

12.03 Frön, frukter och sporer av sådana slag som användes

SOM UtSädde€ ososeseerreeerrreerrrrr rer rr rer sr reses ss fri 12.04 Sockerbetor, hela eller skurna, färska, torkade eller

pulveriserade: SOCKketffÖr ..sossssserrerr ers rr rs rs sa fri 12.06 Humle och lupulin sosossssseresesrererr rer rr rr ss rss fri 12.07 Växter samt delar (inbegripet frön och frukter) av träd,

buskar eller andra växter, utgörande varor av sädana

slag som användes främst för framställning av par-

fymer, för famaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, hela. skurna, krossade, malda eller pul- VEFiSerade sossoseerereerererer rr rr ere rs ess sets ss fri

12.08 Cikoriarötter, färska eller torkade, hela eller skurna,

orostade: johannesbröd, färskt eller torkat, även krossat eller malet men ej vidare bearbetat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter av sådana slag som användes främst till människoföda, ej hänförliga till annat NUIMINET Loseesererererrrrerereere ers ert rss rss ss ess fri

12.09 Halm, agnar och skal av spannmål. obearbetade eller

12.10 Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter; hö,

lusern, klöver, esparsett, foderkäl, lupin, vicker och liknande djurfoder sososssossserserrerre rss rss rna fri

Prop. 1979/80:24. Del A

16 kap. Beredningar av kött, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar ej kött, andra djurdelar, fisk, kräftdjur och blötdjur. beredda eller konserverade på sätt som anges i 2 och 3 kap.

16.02 Kött och andra djurdelar, beredda eller konserverade på anna SÄlt sosossesereser raser sees ses s sees eos fri 16.03 Köttextrakt och köttsaft; fiskextrakt ...ooo0.c0o0.0c.o.. fri 16.04 Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och kaviarersättning: A. fiskrom: |. StÖTTOM sosooeeeeeeserr esse tre senere 100 kg 750: 2. annan: a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 14 fri b. andra Släg...ssooosssrsse rs ss rs sea 100 kg 65: B. kryddad fisk, även saltad eller sockersaltad men ej på annat sätt beredd, ej i hermetiskt slutna de-

taljhandelsförpackningar:

1. skarpsill och sardeller:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45

13 - fri 25: 2. ANNAN sosooeorerererererr er ee rer rs ses rie sa fri C. fisk, behandlad med enbart salt och ättika, i för-

D. andra slag:

2. inläggningar av ansjovistyp; inkokt lax 100 kg! tt 'A

NE: UT: I VA 100 kg!

16.05 Kräftdjur och blötdjur, beredda etler konserverade:

! Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1979/80:24. Del A

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt som anges I 7 och 8

kap.;

b. fruktgeléer, fruktpastor o.d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller chokladkonfektyrer (nr 18.06). Mm . Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga till nr 07.01—-07.05 om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick. 3. Ätbara växter, rötter och andra växtdelar (1. ex. ingefära och angelika) inlagda i sockerlag skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06; även rostade jordnötter skall tulltaxeras enligt 20.06. 4. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras enligt nr 20.02. 20.01 Köksväxter och frukter, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker,

20.02 Köksväxter beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra:

B. svampar och tryffel sososssssssss sons ss ss 100 kg! C. potatisprodukter sososossssssrer ess rss rs rer rr rs

D. OliVvef oossoosereeeserrrr esse rs esse sea 100 kg! : 50

E. SPIS sossooeersssreerre errors ers rese ra 100 kg! : 70 F. andra slåg ..sssoosseesssrerrrr ere reser 100 kg! 20.03 Frukter, frysta, med tillsats av socker: A. jordgubbar s.sosoosssssse ser ere rss ss ss 100 kg B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med soc- 13 100 kg! 40: 20.05 Sylter, fruktgeléer, marmelader, fruktmos och fruktpastor, beredda genom kokning, med eller utan tillsats ENETA 03 100 kg! 35: 20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker eller sprit: A. kasjunötter, jordnötter, kokosnötter och paranötter

samt nötter och liknande frukter av de slag som

avses inr Ö8.05 mosooooooosssssssosos ss ss senor fri B. aNaNAS sossoseeeeesrrereee rer ere rss ss ss sr er rss fri C. aprikoser och persikor o.ssssosssisrs res 100 kg! 10: 60

E. änCdfa sososeeeresssereres rss r rss ne sea 100 ke? 12: 50

t Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1979/80: 24. Del A

20.07 Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft,

även med tillsats av socker men ojäst och ej innehåltan-

de sprit: A. osockrad, på kärl vägande brutto:

I. över 3 kg:

B. sockrad:

2. AV ANANAS sosse sersere res see r rs oe s sa 100 kg! 22: 50

3. ANNAN sooooseosersrrersersereer reset 100 kg! 30:—

Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1979/80: 24. Del A

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar

E. Detta kapitel omfattar ej: a. havsvatten (nr 25.01): b. destillerat vatten. ledningsförmåge vatten och vatten av motsvarande renhetsgrad (nr 28.58): c. utspädd ättiksyra. innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14); dt medikamenter enligt nr 30.03: parfymer och toalettmedel (33 kap.) LE . För tillämpning av nr 22.08 och 22.09 gäller att alkoholstyrkan skall anses vara den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkoholometer vid en temperatur av + I5C. 2:1 För tillampning av underavdelningar av tulltaxenummer. där alkoholhalt uttryckes I volymprocent, gäller att halten skall beräknas vid + 1SC. 22.01 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten: ISOChH SNÖ sosseeeoreerrrer ee reser rer reses rst trea > fri 22.02 Lemonad. aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med un-

dantag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga till nr

20.07 soseeeeeeeeer reser er ers rr rr rer rr ses rr rea fri 22.03 Maltdrycker: med en alkoholhalt:

Prop. 1979/80:24. Del A 10

22.07 Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd: A. musserande, andra än äppel- och päronvin .. 1001 100: — B. andra slag. med en alkoholhalt: 1. ej överstigande 15 volymprocent:

b. på andra kärl. ..ssosossoss oso oso sor 100 I 10:— 2. överstigande 15 volymprocent:

b. på andra Kkärlo..sssssssssss ss ss ss rensa 100 I 50:— 22.08 Etanol (etylalkohol) och finsprit, odenaturerade, med en styrka av 80” eller högre: denaturerad sprit (inbegripet etanol och finsprit), oavsett styrkan: A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling fri B. åNUfd sosse eeseere rer ser rss rer res r ses ss rs ss sa [SG 22.09 Sprit (etanol, etylalkohobh, ej hänförlig ull nr 22.08; hikör och andra spritdrycker: sammansatta alkoholhalti-

ga beredningar (s. k. koncentrerade extrakv) för fram-

ställning av drycker:

B. andra drycker. inbegripet odenaturerad sprit med en styrka understigande 80”:

1. på kärl rymmande högst 10 liter:

a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat; VOCOKA.sooooeeerseersrrsr ess r ss osa 100 I 60: 60

b. andra slåg sossssssrrserserer soner sort 100 I 67: 50

2. på andra kärl: a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat:

VOCKA sossererserserers ere er renen sa 100 Hav

50 26 alkoholhalt vid + 1SC-ollloosoo000s oo.

b. ändra släg ..os.ssssserersr er errors 100 I av

50 92 alkoholhalt vid + 15SC-ol00000000 00 ss

C. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker .. Sä

22.10¶ÄLllikQ oossserrerrerereerer rer reser re ere res sees sa 6

Anm'!. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges 188 3. lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej ätnjutes. tull med följande belopp. räknat för helbutelj om 75 centliter: [0575 AT Te 81:— Armagnac. brandy. eau-de-vie och whisky -..sosssssccs 0.000. 74:— Andra spritdrycker, ej hänförliga ull tulltaxenr 22.08 ss... 64:— Vin: musserande: ChaMPAgAE sosooerreeerererrre rer sees reser se rer etsas RULE andra slag med en alkoholhalt: överstigande 15 volymprocent ssosssssserr sees rer resas ej överstigande 15 volymprocent

! Scnaste lydelse enligt prop. 1979/80: 28.

Prop. 1979/80:24. Del A 11

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i I8 84. lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår tull med av partihandelsbolaget för alkoholdrycker fastställt belopp. motsvarande:

I. tull enligt vad i 22 kap. sägs:

2. skatt enligt 10 § lagen (1977: 306) om dryckesskatt: samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 6

kronor per liter.

Prop. 1979/80: 24. Del A

Prop. 1979/80: 24. Del A 13

25 kap. Salt; svavel; jord och sten; gips, kalk och cement

Anmärkningar

Där ej annat följer av tulltaxenumrens lydelse eller av anm. 3 till detta kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för varor som förelig-

ger i obearbetat skick eller som tvättats (även med kemikalier för avlägsnande av

föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats, malts, pulveriserats, sållats, siktats, anrikats genom flotation, magnetisk separering eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (med undantag av kristallisation), men däremot ej produkter som bränts eller underkastats någon ytterligare bearbetning, annan än en bearbetning som är särskilt nämnd i något tulltaxenummer

med avseende på däri upptagna varor.

tå . Detta kapitel omfattar ej: a. sublimerat svavel, fällt svavel och kolloidalt svavel (nr 28.02): b. järnoxidhaltiga jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn,

räknat som Fe,O, (nr 28.23);

c. medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.: d. parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel enligt nr 33.06: e. gatsten, kantsten och trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak-

och väggplattor av skiffer (nr 68.03);

f. ädelstenar (nr 71.02); g. odlade kristaller (andra än optiska element) av natriumklorid eller magnesi-

umoxid, vägande minst 2,5 g per styck. enligt nr 38.19; optiska element av na-

triumklorid eller magnesiumoxid (nr 90.01); h. skriv-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05). . Nr 25.32 skall anses tillämpligt för bl. a.: jordpigment, även brända eller blandade med varandra; naturlig järnglimmer; sjöskum (även i form av polerade stycken) och bärnsten; rekonstruerat sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor, stäng-

er eller liknande former, ej bearbetade efter formningen; gagat (jet); strontianit

(även bränd), dock ej strontiumoxid; skärv och brottstycken av keramiskt gods.

25.01 Koksalt (inbegripet bergsalt, havssalt och bordssalt);

Prop. 1979/80:24. Del A

Kiseldioxidhaltiga fossilmjöl och liknande kiseldioxid-

haltiga jordarter (t.ex. kiselgur, trippel och diatomit),

även brända, med en skrymdensitet av I eller därunder fri

Pimsten: smärgel; naturlig korund, naturlig granat och

Prop. 1979/80:24. Del A

25.30 Råa naturliga borater och koncentrat därav täven brän-

da). med undantag av borater utvunna ur naturliga salt-

lösningar; rå naturlig borsyra innehållande högst 85

25.31 Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat ... fri 25.32 Mineraliska ämnen, ej annorstädes nämnda eller inbe-

1148) 2137 fri

Prop. 1979/80:24. Del A 17

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsproduk-

ter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar andra än kemiskt rent me-

tan och kemiskt rent propan. vilka skall tulltaxeras enligt nr 27.11: b. medikamenter hänförliga till nr 30.03;

c. blandningar av omättade kolväten, hänförliga till nr 33.01, 33.04 eller 38.07.

13 Nr 27.07 skall anses inbegripa produkter som liknar dem som erhålles genom

destillation av högtemperaturtjära från stenkol men som erhålles genom destilta-

tion av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller genom

framställning ur petroleum eller på annat sätt, under förutsättning att vikten av

de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska be-

ståndsdelarna. 3. Uttrycket ”oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral” i nr 27.10

skall anses inbegripa ej endast oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mi-

neral utan även, oavsett framställningssättet, liknande oljor ävensom oljor bestå-

ende av blandningar av omättade kolväten, under förutsättning att vikten av de

icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsdelarna.

4. Nr 27.13 skall anses inbegripa ej endast paraffin och andra i detta nummer nämn-

da produkter utan även liknande produkter erhållna genom syntes eller på annat

sätt.

27.01 Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkOl siosssosseessrerrsssss ss ss ss ess fri

Prop. 1979/80: 24. Del A

27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten 100 kg 2:30 27.12 NES TT fri 27.13 Paraffin, mikrovax, ”slack wax”, ozokerit, montan-

vax (lignitvax). torvvax och andra mineralvaxer, även

färgade sossosrersrer ere reser rer sr rr sr srt r ess fri 27.14 Petroleumbitumen (asfalt). petroleumkoks och andra

återstoder från petroleum eller från oljor erhållna ur bi-

tuminÖsa Mineral .issssosseereeeerse sees rer ess tea fri

27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar,

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, natur-

lig bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck (t. ex. asfaltmastix, ”cut-backs”):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emul-

B. andra Släg sosososooserersrrrsrrr er rr ser rss sera fri

Prop. 1979/80:24. Del A 19

28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper

Anmärkningar

1. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren eller anmärkningarna till detta kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för:

u. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar,

aven innehållande föroreningar;

b. produkter nämnda i a ovan. lösta i vatten; c. produkter nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel. under förutsättning

att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig handelsform,

som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl, och

att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för

allmänt bruk:

d. produkter nämnda i a, b eller c ovan. försatta med stabiliseringsmedel nöd-

vändigt för konservering eller transport av dessa produkter; ec. produkter nämnda i a, b, c, eller d ovan, försatta med dammningshindrande

medel e!ler försatta med färgämne för att underlätta deras identifiering eller av

säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpligare

för speciell användning än för allmänt bruk. 2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater (nr 28.36). karbonater och peroxikarbonater av oorganiska baser (nr 28.42), cyanider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.43), fulminater. cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.44), organiska produkter

inbegripna i nr 28.49—28.52 samt karbider av metaller eller icke-metaller (nr

28.56) skall endast följande kolföreningar tulltaxeras enligt detta kapitel: a. koloxider; hydrogencyanid (cyanvätesyra), fulminsyra, isocyansyra, tiocyan-

syra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13); b. karbonylhalogenider (nr 28.14);

c. koldisulfid (nr 28.15); d. tiokarbonater. selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, telluro-

cyanater, tetratiocyanatodiamminkromater ("reineckater”) och andra kom-

plexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.48); c. hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogeni-

der, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderivat därav

(nr 28.58), andra än kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitro-

gen, beräknat på vattenfri torrsubstans (31 kap.).

3. Detta kapitel omfattar ej:

a. natriumklorid och magnesiumoxid, även kemiskt rena, samt andra produkter

hänförliga till femte avd.; b. metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar andra än dem som är

nämnda i anm. 2 ovan;

- produkter nämnda i anm. I, 2, 3 och 4 till 31 kap.; an - oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer, hänför-

liga till nr 32.07;

e. konstgjord grafit (nr 38.01); produkter föreliggande som laddningar till

brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.17;

bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.19: odlade

kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller al-

kaliska jordartsmetaller. vägande minst 2.5 g per styck, enligt nr 38.19;

f. ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver

av sådana stenar (nr 71.02-71.04) ävensom ädla metaller och legeringar av

ädla metaller, hänförliga till 71 kap.: g. metaller, även kemiskt rena, och metallegeringar, hänförliga till något num-

mer i femtonde avd.: h. optiska element, t.ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jord-

artsmetaller (nr 90.01). 4. Kemiskt definierade komplexa syror bestående av en syra hänförlig till underav-

delning II till detta kapitel och en metalloxidsyra hänförlig till underavdelning IV

skall tulltaxeras enligt nr 28.13.

Prop. 1979/80:24. Del A 20

S. Nr 28.29 -28.48 skall anses tillämpliga endast för salter (inbegripet peroxisalter) av metaller eller ammonium. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall dubbetsalter och komplexa salter tulltaxeras enligt nr 28.48. 6. Nr 28.50 skall anses tillämpligt endast för: a. följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: naturligt uran och uran-

isotoperna 233 och 235 samt plutonium och plutoniumisotoper; b. följande radioaktiva kemiska grundämnen: teknetium, prometium, polonium,

astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americi-

um och andra grundämnen med högre atomnummer; c. alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, inbegripet isoto-

per av ädla och oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd. ; d. oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper,

även om de ej är kemiskt definierade och även om de är blandade med varand-

ra: e. legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter innehållande dessa

grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav; f. förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer. Ordet "isotoper", nämnt ovan och i nr 28.50 och 28.51, inbegriper ”anrikade isotoper” men inbegriper ej kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, och ej heiler uran utarmat på U 235. 7. Nr 28.55 skall anses inbegripa fosforjärn (järnfosfid) innehållande minst IS viktprocent fosfor samt fosforkoppar (kopparfosfid) innehällande mer än 8 viktprocent fosfor. 8. Kemiska grundämnen (t. ex. kisel och selen). dopade för användning inom elektroniken, skall hänföras till detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. Skurna till skivor, plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.

I Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor, klor. brom och jod):

0 [0 51924

B. ä00fd sosse ereeserrrrrerer teer eter era rr rr rr tes fri

28.04 Hydrogen (väte). ädelgaser och andra icke-metaller:

TT 100 kg 5: 70

[OTTAR fri 28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta

jordartsmetaller, yttrium och skandium samt blandningar och legeringar av dessa ämnen med varandra: KviCkSilvel sosse eerer er rerrstrr rs sees rests s ses sa fri

H Oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller

28.06 Hydrogenklorid tklorväte) och saltsyra samt klorosva-

MT ESV 3,84

28.09 Salpetersyra: blandningar av svavelsyra och salpeter-

SYTA mossor er reser r rer rer ere rer rr rr Rs K RR RARE LG 28.10 Fosforpentoxid och fosforsyvror (meta-, orto- och py-

ro-):

ÅA. OFtofOSfOrSyfå s.ssoosereerrersa rer rss ssk ere rk 496

B. aANAlA sosososesrereerrr rer ere rer rer rer rr rr tta 4,30

Prop. 1979/80:24. Del A

28.12 Bortrioxid och bDOrSyfa s..osoooseesressrsrr sr ers sa fri 28.13 Andra oorganiska syror och oxygenföreningar av ,

icke-metaller (med undantag av vatten):

Prop. 1979/80: 24. Del A

28.30 Klorider. oxidklorider och hydroxidklorider: bromider

28.31 Hypokloriter: kommersiellt kalciumhypoklorit: kloöriter; hypobromiter: A. kalciumhypoklorit och klorkalk: hypobromiter.. . .. fri B. ANTA sooooseeeee see reserr ere ee reses ens ess sea 827

Klorater och perklorater; bromater och perbromater:

jodater och perjodater: A. perklorater 8,2 Ze B. ända sosooserereeesees se rr reses ere rss rss ss sta fri Sulfider; polysulfider «.sssossrseerssrss ess ss rerna fri Ditioniter (hydrosulfiter), inbegripet ditioniter stabili-

serade med organiska ämnen: sulfoxylater:

A. natriumformaldehydsulfoxylat 3,87 B. aNCfd sosoooerseerrreesesrrereer rr ere sr sees oss na fri Sulfiter och tiosulfater -...sossssererssrrers ss snar ns fri

Sulfater (inbegripet alunarter) och peroxisulfater (per-

sulfater): A. aluminiumsulfat..sssoosoerserrrrerser ss ses rer ros B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun). järn(IDsulfat (ferrosulfat) och koppar(IDsulfat 3,84 [OME:T:T: I: fri 28.39 Nitriter Och nitrater s.ssoosssseerererssrsrsss enes aa fri

28.40¶Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:

A. natrium- och kaliumfosfater samt kalciumfosfater. andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat). 4,296 B. aNCdfå sossoseeesere reses re rer ser rss rs r ess se ss fri 28.42 Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater): kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammoniumkarbamat: A. ammoniumkarbonat, även innehållande ammoni-

B. äNdlA sossososeosseessses ere rr rr rr rr rer K eos ers fri 28.43 Cyanider och komplexa cyanider ..ssossssosss css ers fri

28.45 Silikater: kommersiella natrium- och kaliumsilikater: A. natrium- och kaliumsilikater s.s.oscsssosssse reser

28.46 Borater och perborater: ÅA. nätriumperbOral sossssserrrersrrerses ere ser trees 4250 B. ANTA oososeee see reser se rer rr rr rer tår rr sk sr ss fri 28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanga- Nater OCh StåNNalef) sssosss ere rrerer ere rs rr re rs sa fri 28.48 Andra salter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska

Prop. 1979/80:24. Del A

VI Diverse 28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller; salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av ädla metaller, inbegripet albuminater. proteinater, tannater och liknande föreningar, även om de

cj är kemiskt definierade =.sssssosssresrs reser reses fri

28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: andra radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isoto-

per; oorganiska och organiska föreningar av ifrågava-

rande grundämnen eller isotoper, även om de ej är kemiskt definierade; legeringar, dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen, isotoper eller för- CNINgAL ooseeereererrrerrrrerer reser rr erste rer res fri Isotoper samt oorganiska och organiska föreningar därav. även om de ej är kemiskt definierade, andra än

Oorganiska och organiska föreningar av torium, av

uran utarmat på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av yttrium eller skandium, även blandade med var- ANA sosse eens reser eer error ere skr rr rr r ser ssk ss fri Hydrogenperoxid (väteperoxid), inbegripet hydrogenperoxid i fäst fOfM sososooeesessesessss ss esse ss sees 827

Karbider. även icke kemiskt definierade: A. kalciumkarbid sosoossesssssessssssess sr rss sera 54 B. ANdfA sosse eeereererererrerr rr reser rr rr reses es fri Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även icke kemiskt definierade —...ssoosossseesssess os rrt fri Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt annat vatten av motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft: amaäalgamer, med undantag av amalgamer av ädla metaller ... fri

rJ 'n

Prop. 1979/80:24. Del A

29 kap. Organiska kemikalier

Anmärkningar

1. Där ej annat följer av lydelsen skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för:

a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande förore-

ningar;

b. blandningar av två eller flera isomerer av samma organiska förening även in-

nehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än

stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.)

produkter enligt nr 29.38-29.42, sockeretrar. sockerestrar och deras salter, enligt nr 29.43, samt produkter enligt nr 29.44, även om de ej är kemiskt defi-

nierade;

. produkter nämnda i a. b eller c ovan. lösta i vatten: . produkter nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig handelsform, som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska

skäl och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell använd-

ning än för allmänt bruk;

produkter nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter: . produkter nämnda i a, b, c, d, e eller f ovan. försatta med dammningshindrande medel eller försatta med färgämne eller luktämne för att underlätta deras

identifiering eller av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpligare för speciell användning än för allmänt bruk; . följande produkter, utspädda till standardstyrka, för framställning av azofärgämnen: diazoniumsalter, Kopplingskomponenter för sådana salter samt diazoterbara aminer och deras salter.

2. Detta kapitel omfattar ej:

varor hänförliga till nr 15.04 samt glycerol (glycerin) (nr 15.11): IP . etanol (etylalkohol) (nr 22.08 eller 22.09): metan och propan (nr 27.11);

ac . kolföreningar nämnda i anm. 2 till 28 kap.;

karbamid (urinämne) (nr 31.02 eller 31.05 alltefter beskaffenheten): mo färgämnen av vegetabiliskt eller antmaliskt ursprung (ar 32.04): syntetiska organiska färgämnen (inbegripet organiska pigment), syntetiska organiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer, produkter utgörande på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt naturlig indigo (nr 32.05) ävensom färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln (nr 32.09);

. enzymer (nr 35.07);

. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen föreliggande i former (t.ex. tabletter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle samt flytande bränslen av sådana slag som användes i cigarettändare o. d., i behållare rymmande högst 300 cn? (nr 36.08): . produkter föreliggande som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.17; bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.19; k. optiska element, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Varor som skulle kunna inbegripas i två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel

skall tulltaxeras enligt det sista av de nummer som kan ifrågakomma. 4. I nr 29.03—-29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 skall alla omnämnanden av halo-

gen-, sulfo-, nitro- eller nitrosoderivat anses inbegripa alla kombinationer av

dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-. nitrohalogen-, nitrosulfa- och nitrosulfohalogenderivat).

Nitro- och nitrosogrupper skall ej anses som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30. S. a. Estrar bildade av organiska föreningar med syrafunktion. hänförliga till un-

deravdelning 1- VII till detta kapitel, och organiska föreningar enligt dessa underavdelningar skall tulltaxeras enligt samma nummer som den förening. vilken är placerad sist i dessa underavdelningar.

Prop. 1979/80: 24. Del A 26

b. Estrar bildade av etanol eller glycerol och organiska föreningar med syrafunk-

tion enligt underavdelning I- VII till detta kapitel skall tulltaxeras enligt sam-

ma nummer som motsvarande förening med syrafunktion. c. Salter av estrar som avses i a eller b ovan med oorganiska baser skall tulltaxe-

ras enligt samma nummer som motsvarande estrar. d. Salter bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion,

hänförliga till underavdelning I- VII till detta kapitel, och oorganiska baser

skall tulltaxeras enligt samma nummer som motsvarande organiska förening

med syra- eller fenolfunktion. e. Halogenider av karboxylsyror skall tulltaxeras enligt samma nummer som

motsvarande syror. S: 1. Anm. 5 tillämpas ej på underavdelningar av tulltaxenummer (sådana underavdelningar tillämpas enligt sin ordalydelse). - Föreningar enligt nr 29.31 —29.34 är organiska föreningar, vilkas molekyler, utom hydrogen-, oxygen- elier nitrogenatomer, innehåller atomer av andra icke-metaller eller av metaller (såsom svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna vid kolatomer. Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar) skall ej anses inbegripa sulfo- och halogenderivat (inbegripet kombinerade derivat) vilka, bortsett från hydrogen, oxygen och nitrogen, endast innehåller sådana vid kol direkt bundna svavel- och halogenatomer som ger dem karaktär av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat). .« Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) skall ej anses inbegripa inre etrar, inre hemiacetaler, metylenetrar av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler, cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder

eller av aldiminer, anhydrider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider och cykliska tioureider, imider

av flerbasiska syror, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten: A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol). xylen (xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklohexan; naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), dekahydronaftalen (dekalin), antra-

Prop. 1979/80:24. Del A 27

B. propanol (propylalkohol) och pentanol (amylalko-

hol), avsedda att användas uteslutande för tillverk-

Prop. 1979/80:24. Del A

29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av produk-

ter hänförliga till fr 29.11 oossoossss esse rs ers sees 10,7 26

VI Föreningar med keton- eller kinonfunktion 29.13 Ketoner, ketonalkoholer. ketonfenoler, ketonaldehy-

der. kinoner, kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonalde-

hyder samt andra föreningar med keton- eller kinon-

funktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygen-

funktion ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso-

derivat därav:

VII Karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav 29.14 Enbasiska karboxylsyror och deras anhydrider. halogenider. peroxider och peroxisyror samt halogen-, sul-

fo-. nitro- och nitrosoderivat därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav även-

som blyacetater: acykliska syror med minst 10 kol-

ALOMEL oooeereeeersrererere reser sas ere sr reser ss fri B. vinylaCetat s.osssosereserrrerrrerer es rer er rer ss 97

C. ättiksyra samt estrar därav med undantag av vinyl-

ACElAt ooo o orre ere rer rr re rr ers rr rer srt Re RK rss 1Z

| DIE TT Ee 9,87

29.15 Flerbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider. peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav:

B. maleinsyraanhydrid ssossososorsssssessre rss roa 9.824 [GETT I 112 29.16 Karboxylsyror med alkohal-, fenol-, aldehyd- eller ketonfunktion och andra karboxylsyror med annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt dessa förening-

ars anhydrider. halogenider, peroxider och peroxisy-

ror ävensom halogen-. sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: A. mjölksvra. vinsyra, citronsyra, salicylsyra. acetyl-

C. ANTA sosse eesrereeresrrrrr rer r rss r rer res 820

Prop. 1979/80:24. Del A 29

VIE Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav 29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, inbegripet lakto-

fosfater samt halogen-, sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav:

Prop. 1979/80:24. Del A 30

B. ANdfQ.ssoosseseererrereserrrr rer r rss tres see 8,27

Prop. 1979/80:24. Del A 31

30 kap. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

I. Med ”medikamenter” i nr 30.03 förstås varor (andra än födoämnen och drycker,

såsom dietiska, berikade, eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande

drycker och mineralvatten), som ej är hänförliga till nr 30.02 eller 30.04 och som utgör antingen:

a. produkter bestående av två eller flera beståndsdelar som blandats med var-

andra för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk: eller b. oblandade produkter lämpliga för sådant bruk, föreliggande i avdelade doser

eller i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln

för terapeutiskt eller profylaktiskt ändamål. Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel skall föl-

jande produkter anses som: A. oblandade:

1. oblandade produkter lösta i vatten;

2. alla varor hänförliga till 28 eiler 29 kap.:

3. enkla växtextrakter hänförliga till nr 13.03. endast standardiserade eller i

lösning, oavsett lösningsmedlets art; B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel):

2. växtextrakter erhållna genom behandling av blandningar av vegetabiliska

material;

3. salter och koncentrat erhållna genom indunstning av naturligt mineraivat-

ten. I . Tulltaxenumren i detta kapitel skall ej anses tillämpliga för: a. vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor,

lämpliga för medicinskt bruk (nr 33.06):

b. tandkräm och andra tandrengöringsmedel av alla slag. inbegripet sådana med

terapeutiska eller profylaktiska egenskaper. vilka skall anses hänförliga till nr

33.06:

c. tvål och såpa och andra produkter enligt nr 34.0 med tillsats av medikamen-

ter.

Nr 30.05 skall anses tillämpligt endast för: a. steril kirurgisk katgut och liknande sterilt suturmaterial;

b. steril laminaria och sterila laminariastift: c. sterila resorberbara blodstillande medel för kirurgiskt bruk;

d. röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens (med undantag av sådana

som är hänförliga till nr 30.02) för invärtes eller utvärtes bruk, utgörande

oblandade produkter i avdelade doser eller bestående av två eller flera pro-

dukter som blandats med varandra för sådant bruk; e. blodgruppeningsreagens: f. tandcement och andra tandfyllningsmedel: g. lådor, askar, etuier o. d. med utrustning för första förband.

0 I Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade. även pulveriserade: extrakt av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; andra animaliska ämnen och material, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, ej an-

30.02¶Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer (inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer

30.03¶Medikamenter (inbegripet veterinärmedicinska medi- KAMEeNEl ooo eeoreree ers er rerr rer rrr ers ses rss ess fri

Prop. 1979/80:24. Del A 32

30.04 Vadd. förbandsgas. bindor och liknande artiklar (1. ex. färdiga förband. häftplåster och kataplasmer). impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreliggande 1 detaljhandelsförpackningar för medicinskt eller kirurgiskt ändamål, andra än varor nämnda i anm. 3 till detta kapitel: A. vadd samt varor av Vad sossossossse sr s rese rise 97 B. andra skåp ooooosssr ses ere re rer res re rer r rs ere ra 1227. 30.05 Andra farmaceutiska varor: A. tandeement och andra tandfyllningsmedel: lådor,

askar. etuler o. d. med utrustning för första förband 5,67

B. andra Slåg sossossesesserrrsrsesrr rr rer rr rr er rr rea fri

Prop. 1979/80:24. Del A 33

31 kap. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 skall anses tillämpligt endast för följande varor, under förutsättning att de ej föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05: Å. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar: ee . natriumnitrat innehållande högst 16,3 viktprocent nitrogen; . ammoniumnitrat, även rent; . ammoniumsulfatnitrat, även rent; ALN ammoniumsulfat, även rent; . kalciumnitrat innehållande högst 16 viktprocent nitrogen; . kalciummagnesiumnitrat, även rent; "PRV . kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med olja; 8. kärbamid (urinämne), även ren; B. gödselmedel bestående av varor beskrivna i A ovan (oavsett där angivna kvantitativa kriterier), blandade med varandra; C. gödselmedel bestående av ammoniumklorid eller av varor beskrivna i A eller B ovan (oavsett där angivna kvantitativa kriterier), blandade med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan; D, flytande gödselmedel! bestående av varor enligt punkt 1 A 2 eller I A 8 ovan eller av blandningar av dessa varor, lösta i vatten eller ammoniak. 2. Nr 31.03 skall anses tillämpligt endast för följande varor, under förutsättning att de ej föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05: ÅA. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar: 1. basisk slagg; 2. termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt behandlade naturliga kalciumaluminiumfosfater; 3. superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater); 4. kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat) innehållande minst 0,2 viktprocent fluor; B. gödselmedel bestående av varor beskrivna i A ovan (oavsett där angivet kvantitativt kriterium), blandade med varandra; C. gödselmedel bestående av varor beskrivna i A eller B ovan (oavsett där angivet kvantitativt kriterium), blandade med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan. 3. Nr 31.04 skall anses tillämpligt endast för följande varor, under förutsättning att de ej föreligger i sådana former eller förpackningar som är beskrivna i nr 31.05: Å. varor som motsvarar någon av nedan angivna beskrivningar: 1. råa naturliga kaliumsalter (t. ex. karnallit, kainit och sylvinit); 2. råa kaliumsalter erhållna genom behandling av återstoder av sockerbetsmelass; 3. kaliumklorid, även ren, annan än som avses i anm. 6 c nedan; 4. kaliumsulfat innehållande högst 52 viktprocent K,O; 5. kaliummagnesiumsulfat innehållande högst 30 viktprocent K,O; B. gödselmedel! bestående av varor beskrivna I A ovan (oavsett där angivna kvantitativa kriterier), blandade med varandra. 4. Monoammonium- och diammoniumortofosfater, även rena, samt blandningar av dessa föreningar med varandra skall tulltaxeras enligt nr 31.05. 5. Vid tillämpning av de kvantitativa kriterier som anges i anm. I A. 2 A och 3 A ovan skall beräkningen utföras på vattenfri torrsubstans. 6. Detta kapitel omfattar ej: a. djurblod enligt nr 05.15; b. isolerade kemiskt definierade föreningar (andra än sådana som motsvarar beskrivningarna i anm. IA, 2 A. 3 A eller 4 ovan): c. odlade kaliumkloridkristaller (andra än optiska clement) vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.19; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01). 3 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80: 24. Del A 34

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabilis-

ka gödselmedel, även blandade med varandra men ej

kemiskt behandlade «.ssosossersssrreerr rer rer rr rr fri 31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A. karbamid (urinämne), blandningar med karbamid;

Prop. 1979/80:24. Del A ww 'n

32 kap. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt, utfyllningsmedel och tätningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar ej: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar

(med undantag av sådana som är hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska

produkter av sådana slag som användes som luminoforer, enligt nr 32.07, samt

färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i detalj-

handeln, hänförbhiga till nr 32.09); b. tannater och andra tanninderivat av produkter hänförliga till nr 29.38—-29.42,

29.44 eller 35.01—35.04. ta . Nr 32.05 skall anses inbegripa för framställning av azofärgämnen avsedda blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter. . Nr 32.05, 32.06 och 32.07 skall även anses tillämpliga för preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen (inbegripet pigment), substratpigment eller andra färgämnen av sådana slag som användes för färgning t massan av plaster, gummi eller liknande material eller som beståndsdelar i preparat för tryckning av textilvaror. Dessa nummer skall dock ej tillämpas för beredning av pigment, hänförliga till nr 32.09. - Nr 32.09 skall anses inbegripa lösningar (andra än kollodium) av produkter nämnda i nr 39.01 —39.06 i flyktiga organiska lösningsmedel, endast om lösningsmedlets vikt överstiger 5090 av lösningens vikt. . Ordet ”färgämnen” i detta kapitel inbegriper ej produkter av sådana slag som användes som fyllmedel i oljefärger, även om de skulle vara lämpliga som pigment i kallvattenfärger. . Uttrycket ”brons- och färgfolier” i nr 32.09 skall anses tillämpligt endast för produkter av sådana slag som användes för tryckning av t.ex. bokomslag och mössband och som bestär av: a. tunna blad bestående av metallpulver (inbegripet pulver av ädel metall) eler

pigment agglomererade med lim, gelatin eller annat bindemedel: b. metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment anbragt på papper, plast eller

annat underlag.

32.01 Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung; garv-

syror (tannin), inbegripet vattenextraherat galläppletannin, samt salter, etrar, estrar och andra derivat där- AV sees eeeereeree rer rens ser r rer rss ters rr sr ers sea fri

32.03 Syntetiska organiska garvämnen samt oorganiska garv-

ämnen; garvningspreparat, även innehållande naturliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat (1. ex. pyrmedel av enzymatiskt, pankreatiskt eller bakteriellt ursprung): A. syntetiska organiska garvämnen med en askhalt av

högst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen .. 4,10

B. andra släg ossssoseossreererrrrerr rr rr er er ses ena fri

.04 Färgämnen av vegetabiliskt ursprung (inbegripet färg-

träextrakter och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med undantag av indigo) eller animaliskt ur- SPIUNg sosse ereereer rese ee rr rett rr rr ses s ss s sa fri

32.05 Syntetiska organiska färgämnen (inbegripet organiska

pigment); syntetiska organiska produkter av sådana

Prop . 1979/80:24. Del A

slag som användes som luminoforer; produkter utgö-

rande på textilfibrer fixerbara s.k. optiska blekmedel;

naturlig indigO ooossesrereerrrrrerrrer rer rer rr erna fri

32.06¶Substratpigment sossoroseesrreesesrrrsrr reser rr set fri

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter av sådana slag

Prop - 1979/80:24. Del A 37

33 kap. Eteriska oljor och resinoider; parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker, enligt nr 22.09; b. tvål och såpa samt andra produkter hänförliga till nr 34.01; cC. terpentinolia och andra produkter hänförliga till nr 38.07. 2. Uttrycket ”parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel"” i nr 33.06 skall anses tillämpligt för bl. a.: a. beredda rumsdesodoriseringsmedel, även oparfymerade; b. produkter, även oblandade (andra än vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor), lämpliga för användning som parfymer, kosmetiska preparat eller toalettmedel eller som rumsdesodoriseringsmedel, föreliggande i förpackningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln för sådan användning. 33.01 Eteriska oljor (även terpenfria); ”concretes” och ”absolutes””; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett. icke flyktig olja, vax e. d., erhållna genom s.k. enfleu-

rage eller maceration; terpenhaltiga biprodukter erhåll-

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller konstgjorda) samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, av

sådana slag som användes som råvaror inom parfymin-

dustrin eller livsmedelsindustrin, vid industriell till-

33.06 Parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel: vat-

ten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor. inbegripet produkter lämpliga för medicinskt bruk: A. parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel: 1. rakkräM sosse sesesresereres rer ers rss ss saa 5,60 2. ANdlA oososoeeseeresreereer ser eos r ers s sr ss sa 8,67 fri

Prop. 1979/80:24. Del A 39

34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvätt- och rengö-

ringsmedel, smörjmedel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts-

och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor och s.k. dentalvax

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar ej: a. isolerade kemiskt definierade föreningar; b. tandkräm och andra tandrengöringsmedel, rakkräm och schamponeringsme-

del, innehållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06). . Uttrycket ”tvål och såpa” i nr 34.01 skall anses tillämpligt endast för vattenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa samt andra produkter hänförliga till nr 34.01 får innehålla tillsats av andra ämnen (1. ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter innehållande slippulver tulltaxeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i form av stänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former skall de tulltaxeras enligt nr 34.05 som ”"skurpulver och liknande preparat”. . Uttrycket "oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral” i nr 34.03 skall anses tillämpligt för de produkter som är definierade i anm. 3 till 27 kap. . Uttrycket ”beredda vaxer, ej emulgerade och ej innehållande lösningsmedel” i nr 34.04 skall anses tillämpligt endast för: A. blandningar av animaliska vaxer, blandningar av vegetabiliska vaxer eller

blandningar av konstgjorda vaxer; B. blandningar av olika slags vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska.

konstgjorda);

C. blandningar med vaxkonsistens, ej emulgerade och ej innehållande lösnings-

medel, på basis av ett eller flera vaxer och innehållande fett, harts, mineral-

ämnen eller andra ämnen. Numret skall ej anses tillämpligt för: a. vaxer hänförliga till nr 27.13; b. oblandade animaliska vaxer och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färga-

de.

34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och pre-

parat avsedda att användas som tvål, i form av stänger,

kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål: A. toalettvål (inbegripet raktvål) i form av stänger, ka-

kor eller gjutna stycken; organiska ytaktiva pro-

dukter och preparat avsedda att användas som toa-

lettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna styc-

B. andra slåg sosoosossssersrerere ss rs rr rss rr rests 9Z

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och rengöringsmedel, även innehållande tvål el-

ler såpa: A. organiska ytaktiva ämnen, ej i detaljhandelsför-

packningar sossososseesesrerr rer es rr reser rr eta 8,54

B. andfå ssooooooosss ess rss rer ses srt rss rr r rss osa 8,27 34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag som

användes för olje- eller fettbehandling av textilvaror,

! Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1979/80:24. Del A 40

läder eller andra material, dock med undantag av produkter innehållande minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral: ÅA. SMÖTjfellter sosososoesssrerrrrers rer rer sa 100 kg I: — B. andra Slag sosse sese rese ererer rr rss rr ere rs fri

34.04 Konstgjorda vaxer (inbegripet vattenlösliga växer), be-

redda vaxer, ej emulgerade och ej innehållande lösningsmedel: A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt

emulgerbara VäXef s.sssosssseserersssr sr res res 8,27 B. andra Slag sssssssesssrerssr res rer ers srt ert ss a fri 34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler och golv, metallputsmedel, skurpulver och liknande preparat, dock med undantag av beredda vaxer hänförliga till nr 34.04 3,87

34.07 Modelleringspastor (inbegripet modelleringspastor avsedda för barn samt modelleringspastor i satser): s. k. dentalvax sumt avtrycksmassor för dentalbruk. i form

Prop. 1979/80: 24. Del A 41

35 kap. Proteiner; lim och klister; enzymer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. jäst (nr 21.06); b. medikamenter (nr 30.03); c. enzymatiska garveripreparat (nr 32.03); d. enzymatiska blötläggnings- eller tvättmedel samt andra produkter enligt 34 kap.:; e grafiska produkter av gelatin (49 kap.). 2. Ordet ”dextrin” i nr 35.05 skall anses tillämpligt för nedbrytningsprodukter av stärkelse med en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros, ej överstigande 10 Z av torrsubstansen. Produkter av detta slag med en halt av reducerande socker överstigande 104c hänföres till nr 17.02. 35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim: ÅA. kaSCINh oosossorererrererre rr re rr rr ss rr re tess rs fri B. andra slåg s.ssssoossssrsrr reser rr ror rss 100 kg 15: 50 35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat: A. äggalbumin, tjänligt till människoföda:

1. tOrkat sosssoeree ser ere rss rr reser rss 100 kg 300: —

2. ANNA oooosoessseeserrrer sees or oss 100 kg 100:— B. andra slåg so.oossssoseesesrersererrers reser ost sssea fri 35.03 Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade) och gelatinderivat; lim från ben. hudar, senor eller från lik-

35.04 Peptoner och andra proteinämnen (med undantag av enzymer enligt nr 35.07) samt derivat därav; hudpul-

35.05 Dextrin och dextnrinklister:; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister: A. innehållande mer än 2075 stärkelse eller stärkelse-

prOduktef oooosssesss ser sees esse sr sees ns 100 kg 40: 40 B. andra slag ssssossssesesesrsrersrrser ere ss ere e tra 97 35.06 Lim och klister, beredda, ej annorstädes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln

som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst I kg:

A. i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av

hÖgSt IKZ.ssooeeeeeereeeeer rer sr rer rr e rer ere 9,86 B. andra slåg s.soosooossss ss essssr esse s ses sa 100 kg 15: 50 35.07 Enzymer: enzympreparat, ej annorstädes nämnda eller INnbegripNå soscosooeseesreereesrresreses esse rss ss na fri

Prop. 1979/80:24. Del A 43

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej isolerade kemiskt definierade föreningar andra än sådana som är nämnda i anm. 2 a och b nedan. 2. Uttrycket "varor av brännbara ämnen” i nr 36.08 skall anses tillämpligt endast för: | a. metaldehyd. hexametylentetramin och liknande ämnen föreliggande i former (1. ex. tabletter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle; bränslen på basis av alkohol och liknande beredda bränslen i fast form eller i pastaform; b. flytande bränslen (1. ex. bensin) av sådana slag som användes i cigarettändare o.d., i behållare rymmande högst 300 cm?; c. tjärfacklor, braständare o.d.

36.01¶Krut:

A. SVartklUt...ososoossrserere ser err rr rr reser rer ses 3,84

B. andra Släg s.ssosssereeeresrseeesrse sees e reor ena 8,64

36.04 Stubin; tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel: A. svartkrutsstubil ..o.o.sssosseserssssersse ser entna 3,87

C. andra Slag s.ssssrsssrersrrrrrrerr rer rr ere es er set fri

36.05 Pyrotekniska artiklar (t.ex. fyrverkeripjäser, knalldosor, vissa paraffinerade remsor, regnraketer):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livrädd-

NiNgsändamaål..sosoooesesesrerersr res ser er rs ss fri

B. andra Slag s..ssssoseeserrsesre rer rr sr ser ses ss ss 6,92

36.06 Tändstickor (med undantag av bengaliska tändstic-

157¶RR 100 kg! 4:—

36.08 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legering-

"Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1979/80: 24. Del A 45

37 kap. Varor för foto- eller kinobruk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej avfall och skrot. 2. Nr 37.08 skall anses tillämpligt endast för: a. kemiska produkter utgörande blandningar för fotobruk (t.ex. ljuskänsliga emulsioner, framkallare och fixeringsmedel); b. oblandade produkter lämpliga för fotobruk, föreliggande i avdelade doser eller i detaljhandelsförpackningar i bruksfärdigt skick. Numret är ej tillämpligt för fotoklister. lacker och liknande produkter. 37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga, oexponerade, av annat material än papper, papp

eller VÄVNad s.ssossorsroreeers ers ser ser sees rensa fri

37.02¶Film i rullar, ljuskänslig, oexponerad, även perforerad fri

37.03 Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men ej framkallade: A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne fri B. andra slag:

1. papper OCh PaPP ..ssosssossssss esse errors 3,87

2 VÄV ses orre rer reser rer ess esse rss rr tr terass 4,72 37.04 Plåtar och film, ljuskänsliga, exponerade men ej fram-

37.05 Plåtar, operforerad film och perforerad film (annan än kinofilm), exponerade och framkallade, negativa eller POSIIVA sosse reor rrrr ere ere rr reser ers ses ss r ses fri

37.07 Kinofilm, med eller utan ljudspår eller med enbart ljudspår, exponerad och framkallad, negativ eller posi-

tiv:

B. annan kinofilm:

1. negativ film, ävensom positiv film avsedd att an-

2. andra slaåg s.ossssssssserrssrrs ere rea 100 kg 387: 50 37.08 Kemiska produkter och blixtljuspreparat av sådana

slag och i sådana former som är lämpliga för fotobruk:

3¶ETT I fri

Prop. 1979/80:24. Del A 47

38 kap. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

. Detta kapitel omfattar ej: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar med undantag av följande: I. konstgjord grafit (nr 38.01); 2. desinfektionsmedel, insekts- och svampbekämpningsmedel, råttgift, ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxtreglerande medel för växter samt liknande produkter, föreliggande i former eller förpackningar av sådana slag som är beskrivna i nr 38.11; 3. produkter föreliggande som laddningar till brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber (nr 38.17); 4. produkter nämnda i anm. 2 a, 2 c, 2 d och 2 f nedan; b. blandningar av kemikalier och födoämnen, av sådana slag som användes vid beredning av livsmedel (i allmänhet nr 21.07): c. medikamenter (nr 30.03). 2. Nr 38.19 skall anses inbegripa följande varor, vilka ej skall anses hänförliga till något annat nummer i tulltaxan: a. odlade kristaller (andra än optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eiler alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck; . finkelolja; . bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar: . stencillack i detaljhandelsförpackningar; enar smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t.ex. segerkäglor); ac] gips speciellt beredd för dentalbruk; . kemiska grundämnen enligt 28 kap. (t.ex. kisel och selen), dopade för användning inom elektroniken, i form av skivor, plattor eller i liknande former, även polerade eller överdragna med ett enhetligt epitaxialskikt. 38.01 Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av

38.03 Aktiverat kol; aktiverade naturliga mineraliska pro-

38.06 Indunstad sulfitlut..s.sssssosseeesrerrrer ers rar ra fri

38.07¶Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, framställda genom destillation eller annan behandling

av barrträ (t. ex. balsamterpentin, extraherad terpentin och sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen (rå cymol); "pine oil” (med undantag av terpineolfattig ”pine [671 MD fri 38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än hartsestrar inbegripna i nr 39.05; hartssprit och hartsoljöf .sssosereseeseeerrrrrrrrrr rr rr sr rr rs ara fri 38.09 Trätjära; trätjäroljor (andra än sammansatta lösningsoch spädningsmedel hänförliga till nr 38.18); trätjärkreosot; rå metanol; acetonolja; vegetabiliskt beck av alla slag; bryggeniharts och liknande produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck: kärnbindemedel

Prop. 1979/80:24. Del A 48

38.11 Desinfektionsmedel, insekts- och svampbekämpningsmedel, råtgift, ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxtreglerande medel för växter

samt liknande produkter, föreliggande i former eller

förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller som utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugpapper) 8,27 38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag som användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier: A. glätt- och appreturmedel baserade på stärkelse eller

stärkelseprodukter:

1. i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck

högst I kg NettO ..sssososoosserserser ess rs era 8,24

2. andra:

a. innehållande mer än 2026 stärkelse eller stär-

Prop. 1979/80:24. Del A 49

E. gasvatten och gasreningsmassa; elektrodmassa och andra blandningar av kol, koks och beck, inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger O.d. AVKOlssooseoessese reser sese ses oss ss sens fri

fri . kärnbindemedel innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter: 1. innehållande mer än 20 2 stärkelse eller stärkel-

Seprodukterf...sssssssssersr rss rr rr era 100 kg 40:40 2. ANÄTA sosoossereeerr ere rs rr rr er rr ers ere enes 97 . blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av

oorganiska ämnen (t.ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier, glas- eller metallpulver),

med undantag av blandningar i förpackningar vägande per styck högst 10 kg brutto:

belägges med tull som den beståndsdel vars tullsats medför högsta tullen, dock högst 10,5 96; hänsyn skall dock ej tagas till ringa mängd ämnen som ej väsentligen inverkar på varans be-

skaffenhet

IJ. blandade alkylbensener och blandade alkylnafta-

lener; kisel, dopad för användning i elektroniken, i

K. andra Slaåg ssosssooossesssrsrss er srsr rss ss sars ss 10,52

4 Riksdagen 1979180. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24. Del A 51

39 kap. Piaster (inbegripet konsthartser, cellulosaestrar och cellulo-

saetrar); varor därav

Anmärkningar

[. Detta kapitel omfattar ej: . brons- och färgfolier enligt nr 32.09:

. konstgjorda vaxer (nr 34.04); - syntetiskt gummi enligt definition i 40 kap. samt varor därav:

nos: sadelmakeniarbeten (nr 42.01) samt reseffekier, handväskor och andra artiklar

hänförliga till nr 42.02;

flätor, korgmakeriarbeten och andra artiklar hänförliga till 46 kap.: varor hänförliga till elfte avd. (textilvaror); Rn . skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar. piskor och

ridspön samt delar därtill ävensom andra artiklar hänförliga till tolfte avd. : . bijouterivaror hänförliga till nr 71.16:

TT - artiklar hänförliga till sextonde avd. (maskiner samt mekaniska och elektriska apparater); . delar till luftfartyg eller fordon, hänförliga till sjuttonde avd.: bat optiska element av plast, glasögoninfattningar. ritinstrument och andra artik-

lar hänförliga till 90 kap.;

. artiklar hänförliga till 91 kap. (t. ex. urfoder och boewuter):

33 . musikinstrument och delar därtill samt andra artiklar hänförliga till 92 kap.:

. möbler och andra aniklar enligt 94 kap.:

. borstar, penslar och andra artiklar hänförliga till 96 kap.:

. artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar):

"Oo knappar, blixtlås, kammar, munstycken och skaft tull rökpipor, cigarettmunstycken o.d., delar tll termosflaskor o.d., reservoarpennor, kulpennor, stiftpennor och andra artiklar hänförliga till 98 kap.

Le . Nr 39.01 och 39.02 skall anses tillämpliga endast för varor som framställts genom kemisk syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar: a. plaster, inbegripet konsthartser; b. silikoner; C. resoler, flytande polyisobuten och liknande konstgjorda polykondensations-

och polymerisationsprodukter.

. Nr 39.01 -—-39.06 skall anses tillämpliga endast för produkter i följande former: a. vätskor och pastor (inbegripet emulsioner, dispersioner och lösningar): b. block, stycken, pulver (inbegripet press- och sprutmassor), korn, flingor o. d.: C. enfibertråd med ett största tvärmått av mer än I mm: sömlösa slangar och rör samt stavar, stänger och strängar, även ytbehandlade men ej på annat sätt be-

arbetade;

- plattor, duk, film, folier och remsor (andra än sådana som tulltaxeras enligt nr 51.02 med tillämpning av anm. 4 till 51 kap.), även tryckta eller på annat sätt ytbehandlade, oskurna eller nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form men ej vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar); e. avfall och skrot. Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b

och e upptagna formerna.

39.01¶Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter (inbegripet HIinjära produkter), även

modifierade eller polymeriserade (t.ex. fenoplaster,

aminoplaster, alkyder, polyallylestrar och andra omättade polyestrar, silikoner): A. obearbetade s.ssseosssssererrererrrre reser reses 9TA

B. andra Slåg s.ssssoesrrosersrsrrrr sees rr rese sa Nena 12,74

Prop. 1979/80:24. Del A

39.02 Polymerisations- och sampolymerisationsprodukter (1. ex. polyeten, polytetrahaliogeneten, polyisobuten. polystyren. polyvinylklorid, polyvinylacetat. polyvinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kumaronindenhartser): A. obearbetade ..ssososeeserrreseserrer rr rr rr rer es 9,77 B. ändra Slag sssssososserererrererser reser ers tre ra 12,77 39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat, även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid); vulkanfiber: A. obearbetade: 1. cellulosaacetat, cellulosapropionat, cellulosabutyrat och blandestrar därav, utan tillsats av andfå ÄMNEN sosoooeseeesersrerreeres ser r or ses ra fri 2. ANATA sosoeesossreeeser er rr esse ser rr rr rss 9.72 B. andra slag:

2. vulkanfibet ...sssssesesesrrrrrsss rr er rens ra 3,87 3. andra: a. plattor, duk och remsor med en tjocklek av 1,5 mm eller däröver s.sssssosssrrss rer rasa fri b. plattor, duk, film, foher och remsor, lamine-

rade med annat ämne än plast, ej hänförliga (41) 1292

c. andra: a. avsedda att användas uteslutande för till-

B. konSsttärmar s..ssossosersseresr reses er rt 9,72 Y- ANAfA..ssossooersseserrers ere re reses rss 12,77

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein och härdat ge-

latin): ÅA. kOnSttarmar oososssseressersrrerrter ret ee raser es 10,7 0 B. andra Slag s.ssssosseseserrrs stress srt rr tr ss fri 39.05 Naturhartser modifierade genom utsmältning; konst-

hartser erhållna genom förestring av naturhartser eller

hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t.ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokautschuk): A. obearbetade ...sssssossersrereerrer restes rr resa 1.320 B. andra Slag ..sssosssereserersrer ser rer r rr see na 9,42 39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn: A. obearbetade: 1. alginsyra samt salter och estrar därav; växtslem,

företrat, förestrat eller på annat sätt modifierat . fri

Prop. 1979/80: 24. Del A 53

2. stärkelse, företrad, förestrad eller på annat sätt modifierad: a. innehållande mer än 202 stärkelse

b. äNNAN sosoooeerseeseeer esse esse es er rer tea 9X 3. ANA sososeeseseee rese reser r rss es ere ters 7,37 B. andra slaåg s.sosoersseerreerr rr rrer rr rr ser rer ra 9,42 39.07 Varor av material av sådana slag som är nämnda i nr

39.01 -39.06:

Å. StenCilef sossosseesrerrrrrrer reser rs reser rr rr es EX B. ANA soseeooseererrrrere rr rer rr rer rr rer sr rs 12.72

Prop. 1979/80: 24. Del A 55

40 kap. Naturgummi, syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Anmärkningar

Där ej annat är föreskrivet förstås i hela taxan med ordet ”gummi” följande

produkter, även vulkade (mjukgummi eller hårdgummi): naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi. faktis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter. to . Detta kapitel omfattar ej följande produkter av gummi och textilvara, vilka i

allmänhet hänföres till elfte avd.: a. trikåväv och andra trikåvaror, elastiska eller gummibehandlade (andra än driv-

och transportremmar av gummigehandlad trikåväv, enligt nr 40.10); andra

elastiska vävnader samt artiklar därav; b. brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, invändigt belagda med

gummi eller försedda med foder av gummi (nr 59.15); c. textilvävnader (med varp och inslag), andra än varor enligt nr 40,10, impregne-

rade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi:

— vägande högst I 500 g/m?; eller

—- vägande mer än 1 500 g/m? och innehållande mer än 50 viktprocent textilma-

terial;

samt artiklar tillverkade av sådana vävnader;

d. filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än 50

viktprocent textilmaterial, samt artiklar därav; e. fiberduk och liknande duk av garn impregnerade eller överdragna med gummi

eller i vilka gummi utgör bindemedlet, oavsett vikten per m?, samt artiklar

därav; f. vävnadsliknande varor bestående av parallellt ordnade trådar av textilmate-

rial, sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m?, samt artiklar därav. Plattor, duk och remsor av cellgummi, skumgummi eller svampgummi i förening med textilvävnad, filt, fiberduk (inbegripet liknande duk av garn) eller liknande textilvara samt artiklar därav skall dock tulltaxeras enligt 40 kap., under förutsättning att textilvarorna utgör endast förstärkning. - Följande artiklar omfattas ej heller av detta kapitel:

a. skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.:

b. huvudbonader och delar därtill (inbegripet badmössor), hänförliga till 65 kap.; c. mekaniska eller elektriska maskiner och apparater samt delar därtill (inbegri-

pet elektrisk matenel av alla slag) av hårdgummmi, hänförliga till sextonde

avd.; d. artiklar hänförliga till 90, 92, 94 eller 96 kap.;

e. artiklar hänförliga till 97 kap. (andra än idrottshandskar och varor hänförliga till nr 40.11);

f. knappar, kammar, skaft till rökpipor, reservoarpennor, kulpennor och andra

artiklar hänförliga till 98 kap. . Fanm. I till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 skall uttrycket ”synte-

tiskt gummi” anses tillämpligt för:

a. omättade syntetiska ämnen som genom vulkning med svavel kan irreversibelt överföras till icke termoplastiska ämnen och vilka, när de på detta sätt vulkas

optimalt (utan tillsats av andra ämnen, såsom mjukningsmedel, fyllmedel eller

förstärkningsmedel som ej är nödvändiga för bildningen av bryggbindningar),

kan bilda ämnen, som vid en temperatur mellan 18? och 29 C ej brister då de

sträckes till tre gånger sin ursprungliga längd och som efter att ha sträckts till

två gånger sin ursprungliga längd inom fem minuter återgår till en längd av

högst en och en hajv gång den ursprungliga längden.

Bland sådana ämnen märkes cis-polyisopren (IR), polybutadien (BR), polyklor-

butadien (CR), polybutadien-styren (SBR), polyklorbutadienakrylnitril (NCR),

polybutadien-akrylnitril (NBR) och butylgummi (1IR):; |

b. tioplaster (TM); c. naturgummi modifierat genom inympning eller inblandning av plast, depoly-

meriserat naturgummi samt blandningar av omättade syntetiska ämnen med

mättade syntetiska högpolymerer, under förutsättning att alla ovannämnda

produkter uppfyller villkoren beträffande vulkning, töjning och återhämtning i

a ovan.

Prop. 1979/80:24. Del A 56

5. Nr 40.01 och 40.02 skall ej anses tillämpliga för: a. naturlig eller syntetisk gummilatex (inbegripet förvulkad gummilatex) försatt med vulkmedel, vulkningsacceleratorer, fyllmedel, förstärkningsmedel, mjukningsmedel, färgämnen (andra färgämnen tillsatta enbart för indentifieringsändamål) eller något annat ämne; latex, endast stabiliserad eller koncentrerad, samt värmekänslig och elektropositiv latex skall dock tulltaxeras enligt nr 40.01 eller 40.02, alltefter beskaffenheten; . b. gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (med eller utan tillsats av mineralolja) eller kiseldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja) eller som efter koaguleringen försatts med annat ämne än gummi: c. blandningar av produkter nämnda i anm. 1 till detta kapitel med eller utan tillsats av annat ämne. 6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm, skall (oavsett tvärsnittets form) tulltaxeras som remsor, stänger eller strängar, hänförliga till nr 40.08. 7. Nr 40.10 skall anses inbegripa driv- och transportremmar av textilvävnad, impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi, eller tillverkad av textilgarn, impregnerat eller överdraget med gummi. 8. För tillämpning av nr 40.06 gäller att förvulkad gummilatex skall anses utgöra ovulkad gummilatex. För tillämpning av nr 40.07—-40.14 gäller att balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, faktis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter skall anses utgöra mjukgummi även om de är ovulkade. 9. I nr 40.05, 40.08 och 40.15 skall orden ”plattor”, ”duk” och ”remsor” anses tillämpliga endast för plattor, duk och remsor (även försedda med tryck eller på annat sätt ytbehandlade) som ej tillformats eller på annat sätt bearbetats, samt för kvadratiska eller rektangulära artiklar skurna därur, ej vidare bearbetade. I nr 40.08 skall orden ”stänger” och ”strängar” och i nr 40.15 orden "stänger” och ”rör” anses tillämpliga även för produkter av detta slag, som nedskurits till viss längd eller ytbehandlats men som ej bearbetats på annat sätt.

I Rågummi

40.01 Naturlig gummilatex, även med tillsats av syntetisk gummilatex; förvulkad naturlig gummilatex; naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga produkter ...osssererersesrerereers rr ere rr rr rr rr rss fn 40.02 Syntetisk gummilatex; förvulkad syntetisk gummila-

40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart endast för återvinning av gummi; pulver framställt

av avfall eller skrot av annat gummi än hårdgummi .. fri

II Ovulkat gummi

40.05 Plattor, duk och remsor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, andra än rökt arkgummi och kräppgummi enligt nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, färdigblan-

dat för vulkning; förrådsblandningar bestående av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi,

före eller efter koaguleringen försatta antingen med kimrök (med eller utan tillsats av mineralolja) eller med

Prop. 1979/80:24. Del A 57

kiseldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja), oav-

sett varans form:

A. förrådsblandningar ooososssssssesrererssrsssrsss fri

B. andra Släg ssososooseseeeeeeeresrr rr rr er esse es sa 3,87 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi,

inbegripet gummilatex, i andra former eller tillstånd

(t.ex. strängar och rör, lösningar och dispersioner); varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. överdraget eller impregnerat textilgarn;

ringar och rondeller):

A. överdraget eller impregnerat textilgarn:

belägges med samma tull som motsvarande icke

överdragna eller icke impregnerade garn

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi i förening med annat material 4,17

C. andra Släg soosossessereererrererrer rr rer sena 3,87

HI Varor av mjukgummi (vulkat) 40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av

textilmaterial, samt textilgarn, överdraget eller impreg-

nerat med mjukgummmi:

B. andra Slåg sosososessesesesrerereres reses rss sr na 97

40.08 Plattor, duk, remsor, stänger och strängar, av mjukgummi:

A. stänger och strängar sssssosossssresseesesere ss 5,67 B. andra Slåg sossssesosesseressrrsesr rests ss sons a 7,32 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar: oosssooooscssaso oso 6,17 B. andra sosssesosereessereserrrrees rr reses rss 1,17

40.11¶Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar

och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul: Å. MASSIVA fINgAT oosososssssssssesss esse son n ss sr 7,32 B. andra sosssoseseersererrer rer rr ess s ss ess nns sa 97,

dock minst

70:— per

100 kg

40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (inbegripet di-

nappar) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi: A. preventivmedel sososooorereressrrserssr rss rea 1,82 B. andfå sossoreeeerrerererrererr rer rer rr ss ss eta 2,44

40.13¶Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (inbegripet

handskan), för alla ändmål, av mjukgummi:

A. handskar sossssoeeesessrersererrrrrrsrs ers sr sanna 4,10

B. andfå sosooossrsasarereesr reser er sr rr reses ss na 6,9 90

40.14 4,7 90

Prop. 1979/80:24. Del A 58

IV Hårdgummi (ebonit); varor därav 40.15 Hårdgummi (ebonit), obearbetat; plattor, remsor, stänger och rör av hårdgummi; avfall, skrot och pulver av hårdgummi: A. avfall, skrot och pulver ss.ssossossessr ser sor ora fri B. andra släg sosssooorsersrerrsrsrrers ser ses rr ess 3,86

Prop . 1979/80:24. Del A 59

41 kap. Oberedda hudar och skinn (andra än pälsskinn) samt läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 eller 05.15):

b. fågelskinn och delar av fågelskinn med Kvarsittande fjädrar eller dun, hänför-

liga till nr 05.07 eller 67.01;

c. hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda, garvade eller på annat sätt be-

redda (43 kap.); följande varor skall dock tulltaxeras enligt nr 41.01, nämligen

oberedda, med hårbeklädnad försedda hudar och skinn av nötkreatur. buffel

och hästdjur, av får och lamm (med undantag av persian, astrakan, karakul

och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt

lamm samt av tibetlamm), av get och killing (med undantag av yemenget,

mongolget och tibetget eller -killing), av svin (inbegripet navelsvin). ren,

gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund. 2. I hela tulltaxan skall med ordet ”konstläder” förstås endast material av sådant

slag som är omnämnt i nr 41.10.

41.01 Oberedda hudar och skinn (färska, saltade, torkade,

picklade eller kalkade), även spaltade, inbegripet får-

skinn med ull .ossossosesersssesrerrsererer rr rer er rna fri 41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, med undan-

tag av läder hänförligt till nr 41.06 eller 41.08:

A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare

gATVNINg oossoeeersrserreess rer r ere rests ere s era fri

B. andra Slag ...ssseeseorr reser rrer rr ers reser rens 5,67 41.03 Läder av får och lamm, med undantag av läder hänför-

ligt till nr 41.06 eller 41.08: A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare gArVNINg ooosseseeeererererrtrrrree rs r ser stek ns fri B. andra Slag ..ssosososoreseeree reser ere ee rer rr sa S,6970

41.04 Läder av get och killing, med undantag av läder hänför-

ligt till nr 41.06 eller 41.08:

A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare

£ATVNINg sosse serreereererrer ere sets resa resa fri

B. andra släg s.sosossosesesser er ess rss rest sr rss sa 5,670 41.05 Andra slag av läder, med undantag av läder hänförligt

till nr 41.06 eller 41.08:

A. förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare BATVNINg sosoeeseeeereereseeres ere stress ers ess fri

B. andra slåg soooooseoseresrserrrsrssr ere rer rr ss sa 5,64 41.06 Sämskläder so.sosseosersesessesseresresrs rr ss r ros ss 5,67 41.08 Lackläder och imiterat lackläder; metalliserat läder .. 5,67

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller per-

gament, olämpligt för tillverkning av lädervaror; läder- PUIVEf mossor eeee reses erer reser rer rester esse ee sa fri

41.10 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor,

skivor eller rullar oosoossooseser rr er see rer rer ers es 5,64

Prop. 1979/80:24. Del A 61

42 kap. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor

och liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej: a. steril kirurgisk katgut och liknande sterilt suturmaterial (nr 30.05); b. beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (med undantag av handskar), fodrade med pälsskinn eller konstgjord päls eller med beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls på utsidan, ej utgörande endast besättning (nr 43.03 eller 43.04); . nätkassar enligt elfte avd.; NLA . artiklar hänförliga till 64 kap.; . huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.; an? - piskor, ridspön och andra aniklar enligt nr 66.02; mm . strängar, skinn till trummor och liknande instrument samt andra delar till musikinstrument (nr 92.10); . möbler och delar till möbler (94 kap.); . artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); ET . knappar (inbegripet kragknappar, manschettknappar, tryckknappar o.d.) samt ämnen och delar till sådana artiklar, hänförliga till nr 98.01 eller 71 kap. 1: 1. Flaskor, borstar, saxar och andra föremål, som är avsedda för och anges till förtullning gemensamt med reseffekter, necessärer eller liknande artiklar, tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar. 2. Uttrycket ”beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder” i nr 42.03 skall anses tillämpligt för bl. a. handskar (inbegripet idrotsshandskar), förkläden och andra skyddskläder, hängslen, bälten, sabelkoppel och armband, inbegripet urarmband.

42.01 Sadelmakeriarbeten (t.ex. sadlar, seldon, halsband,

draglinor och knäskydd) av alla slags material och för

alla slags djur soososesesesessrserer rer ere rss rs sees 6,47 42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar, nattsäckar och ryggsäckar), shoppingväskor, handväskor, skolväskor, portföljer, plånböcker, portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt fodral, etuier och askar (för t.ex. vapen, musikinstrument, kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och liknande förvaringspersedlar, av läder, konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textilvara:

A. handväskor sosoooossossessersserees sr e rr r ers 97, dock högst S50:- per

100 kg B. andra sosososseseeeesserrererrrrrr rss ss sees ss 97 42.03 Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder, av läder

eller konstläder:

Prop. 1979/80: 24. Del A 62

42.04 Varor av läder eller konstläder, av sådana slag som

användes It maskiner, apparater eller mekaniska red-

42.06 Varor tillverkade av tarmar, guldslagarhinna, blåsor

eller SeNOr sososesereresererrrerrrrer rer rs rr ss resa fri

Prop. 1979/80:24. Del A 63

43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls; varor därav

Anmärkningar

1. I hela tulltaxan skall, med undantag för oberedda pälsskinn enligt nr 43.01, ordet "”pälsskinn” anses tillämpligt för garvade eller på annat sätt beredda hudar och skinn med hårbeklädnad. av alla slags djur. . Detta kapitel omfattar ej: a. fågelskinn och delar av fågelskinn med kvarsittande fjädrar eller dun, hänför-

liga till nr 05.07 eller 67.01; b. oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, av sådana slag som är hänförli-

ga till 41 kap. (se anm. I c till 41 kap.); c. handskar bestående av läder och pälsskinn eller av läder och konstgjord päls

(nr 42.03); d. artiklar hänförliga till 64 kap.: e. huvudbonader och delar därtill, hänförtiga till 65 kap.; f. artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar). . Med uttrycket "tavlor. kors eller liknande former" i nr 43.02 förstås pälsskinn eller delar därav (med undantag av s. k. utryckta skinn), hopsydda till kvadratiska, rektangulära, korsformade eller trapetsformade stycken utan förening med annat material. Andra hopfogade skinn, som är färdiga för omedelbar användning (eller som endast behöver klippas för att bli färdiga för användning), samt skinn och delar av skinn, hopsydda till kläder eller till delar eller tillbehör till kläder eller till andra artiklar, hänföres till nr 43.03. | . Beklädnadsantiklar och tillbehör till kläder (med undantag av sådana som är uteslutna genom anm. 2), fodrade med pälsskinn eller konstgjord päls eller med beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls på utsidan, ej utgörande endast besättning, skall tulltaxeras enligt nr 43.03 eller 43.04 alltefter beskaffenheten. . I hela tulltaxan förstås med uttrycket "konstgjord päls” sådana imitationer av pälsskinn som består av ull, hår eller andra fibrer fastklistrade eler fastsydda på läder, vävnad eller annat material, men ej imitationer av pälsskinn erhållna genom vävning (1. ex. nr 58.04).

43.01¶Pälsskinn, oberedda ..ssssssoosossese sars sss ss enas fri

43.02 Pälsskinn, garvade eller på annat sätt beredda, inbegri-

pet pälsskinn hopfogade till tavlor, kors eller liknande former; bitar och avklipp av pälsskinn, garvade eller på annat sätt beredda, inbegripet huvuden, tassar, svansar 0. d. (ej sydda): A. lösa pälsskinn, ävensom bitar och avklipp av päls-

SKINN soseeerrrereeeeereresrs ses s rss sees ers ess 2,87

B. pälsskinn. hopfogade till tavlor, kors eller liknande

fOIMEl oooserererereererrerrers rss sees rs esse sa 3,87

43.03¶Varor av pälsskinn:

B. andra soosossossrerereereserere rr rr sr sr rr sker 790

43.04¶Konstgjord päls och varor tillverkade därav:

A. konstgjord päls ssssosossssessesesersersess ess rss 17.320

Prop. 1979/80:24. Del A 65

44 kap. Trä och varor av trä; träkol

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej: a. trä av sådant slag som användes främst för framställning av parfymer. farmaceutiska produkter. insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07); I . trä av sådant slag som användes främst vid färgning eller garvning (nr 14.05); . aktiverat kol (nr 38.03); . varor hänförliga till 46 kap.; . skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap. : maa varor hänförliga till 66 kap. (t. ex. paraplyer och promenadkäppar samt delar därtill); . varor hänförliga till nr 68.09: - bijouterivaror hänförliga till nr 71.16: . varor hänförliga till sjuttonde avd. (t. ex. vagnmakeriarbeten): . varor hänförliga till 91 kap. (t.ex. ur och urfoder), musikinstrument och delar därtill (92 kap.); . delar till eldvapen (nr 93.06): TrArcSsn . möbler och delar därtill, hänförliga till 94 kap; . artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); TAI . rökpipor o. d. samt delar därtill, knappar, blyertspennor och andra artiklar, hänförliga till 98 kap. 2. Med uttrycket ”specialbehandlat trä” i detta kapitel förstås trä som underkastats en kemisk eller fysikalisk behandling (som då det gäller varor bestående av flera sammanlimmade lager går längre än den behandling som behövs för att erhålla god sammanhållning) och som därigenom erhållit ökad densitet eller hårdhet jämte förbättrad mekanisk styrka eller motståndskraft mot kemisk eller eiektrisk påverkan. 3. Nr 44.19—44.28 skall anses tillämpliga för artiktar av träfiberskivor och liknande skivor, kryssfaner, cellplattor, specialbehandlat trä eller konstgjort trä i samma utsträckning som de är tillämpliga för artiklar av trä. 4. Nr 44.25 skall ej anses tillämpligt för verktyg och redskap i vilka blad, egg, bearbetande yta eller annan verksam del bestär av metall.

44.01 Brännved i form av stockar, kubbar. vedträn, kvistar

44.02 Träkol (inbegripet kol av nötskal), även briketterat fri 44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ET fri 44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor men ej vidare bearbetat ...ssooossssssssrsrsr sees rss er ra fri 44.05 Virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat

till skivor men ej vidare bearbetat, med en tjocklek Överstigande S mMmM ..ssssssssoererereerssr sera resa fri

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men ej sågade i längdriktningen; träspån av sådana slag som användes för tillverkning av korgar, askar, siktar o. d.; trätråd: flis och spån av trä för tillverkning av pappersmassa, spånskivor o. d.; träspån av sådana slag som är lämpliga att användas vid tillverkning av ättika eller för klarning av vätskor;

träkäppar, grovt tillformade men ej svarvade, böjda el-

S Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24. Del A 66

ler på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyskaft, verktygsskaft o. d. fri 44.11 Träftberskivor och liknande skivor av annat vegetabiliskt material än trä, även innehållande naturharts, konstharts eller andra organiska bindemedel .. 100 kg 2:30

44.12¶Träull och träMmjöl ...sosssseeersereeser rer ret rer ears fri

44.13 Virke tinbegripet icke sammansatt parkettstav), hyvlat, spontat. falsat, fasat, försett med pärlstav, mittstav

e.d., men ej vidare bearbetat:

A. parkettstav 2.87 B. annat fri 44.14 Virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat

till skivor men ej vidare bearbetat, med en tjocklek av högst 5 mm: faner med en tjocklek av högst 5 mm. ... 1,47

44.15 Kryssfaner, lamellträ och liknande skiktträ inbegripet fanerade skivor); trä med inläggningar: A. kryssfän€f soosooosesssrererrress sr rr re rr rer ra 2,87

B. andra Släg ssssoossereessr ess s ess reses reser e sta 4290

44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån, sågspån, trämjöl eller annat vedartat avfall med naturhartser, konsthanser eller andra organiska binde-

medel. i skivor, block 6.0. sooossosserrer esse er er ra [NN BA 3

Profilerade trälister, inbegripet profilerade golvlister

och andra profilerade bräder «.sssssssssser reses sees 3,84

44.21 Kompletta packlådor, förpackningsaskar, häckar, cylindriska tunnor, ej hänförliga till nr 44.22, samt liknande förpackningar, av trä: ÅA. varor, bestående huvudsakligen av skivor hänförli-

gå till nr 44elb oooooosoesererersosr ss ser ess ss ns 3,84 B. andra släg .oosossoersereereerrer rss rer ere rr ert fri 44.22 Fat, tunnor, kar, baljor, ämbar och andra tunnbinderi-

arbeten samt delar därtill, av trä, inbegripet tunnstayv . 2,87

44.23 Timmermansarbeten och byggnadssnickerier (inbegri-

pet monterade eller monteringsfärdiga byggnader samt sammansatt parkettstav): A. varor bestående huvudsakligen av skivor hänförli-

ga till nr 44.1b ooosooososesere esse raser rr res sta 3,82

B. andra slag:

I. sammansatt parkettstäV oss.soossssssresr sera 2,87

2. ANATA oososooeseeeres rese er se sar teer r rests

44.24¶Hushållsutensilier av lä sossooosessssers sr errors na 4,7

44.25 Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock av trä: A. verktyg och redskap, infattningar, handtag och

Prop. 1979/80:24. Del A 67

skaft till verktyg eller redskap. borstträn samt

borst- och kvastskaft:

I]. av hiCKkOlYy sosoeseseeererrr er re rss ers er rr rs sa

2. av annat träslag sosssoooseererrer rr rer rs rr ra B. skoläster och skoblock:

I. grovt tillformade ämnen .sssssossirss are r rr rea

2. andra Slag soosososessesre reses ss rer ers er era

44.26 Spolar, cops, bobiner. trådrullar o. d.. av svarvat trä

44.27 Golvlampor, bordlampor och andra belysningsartiklar,

av trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till 94 kap.; skrin, serveringsbrickor, fruktskålar, prydnadsföremål och liknande artiklar, av trä: etuier och fodral för matsilver, ritbestick eller violiner samt liknande förvaringspersedlar. av trä; artiklar av trä av sådana slag som användes för personligt bruk och normalt bäres i fickan eller i handväskan samt artiklar av trä för personlig prydnad; delar av trä till i detta nummer nämnda 187. FT 44.28

Prop. 1979/80: 24. Del A 69

45 kap. Kork och varor av kork

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej:

a. skodon och delar till skodon, hänförliga till 64 kap.; b. huvudbonader och deltar till huvudbonader, hänförliga till 65 kap.: c. aniklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar).

2. Naturkork som grovsågats eller grovskurits till plattor med ungefärligen rätvink-

ligt tvärsnitt eller som befriats från det yttre barklagret skall anses hänförlig ull nr

45.02 och ej till nr 45.01. 45.01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller ma-

len; korkavfall soooooosooeseess ess rer rer ser ers r a fri 45.02 Naturkork i block. plattor, skivor eller remsor, inbe-

gripet kuber och fyrkantiga plattor för tillverkning av 1604 fri

45.04 Presskork (dvs. kork som agglomererats med eller

Prop. 1979/80: 24. Del A

Prop. 1979/80:24. Del A 71

46 kap. Varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korgmakeriarbeten

Anmärkningar

1. Ordet ”flätningsmaterial” i detta kapitel inbegriper halm, vide, pil, bambu, säv. vass, träspån, remsor av vegetabiliska fibrer eller bark, ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av papper. men däremot cj remsor av läder, konstläder eller filt, människohär, tagel. förgarn och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor enligt 51 kap. ta .« Detta kapitel omfattar ej: a. bind- och segelgarn, tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04); b. skodon och huvudbonader samt deltar därtill, hänförliga till 64 eller 65 kap.: c. fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (87 kap.); d. möbler och delar därtill (94 kap.) 3. Med uttrycket ”flätningsmaterial hopbundet i parallella panter” i nr 46.02 förstås flätningsmaterial som lagts sida vid sida och hopbundits till platta produkter, även med användande av textilgarn. 46.02 Flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, för

all slags användning, även sammanfogade till band: flätningsmaterial hopbundet i parallella parter eller vävt tll platta produkter, inbegripet mattor och gallerverk: halmhylsor för flaskor:

Å. AV PläSkossosssseeesreereser ers ss ser ee rr essens 11.57

B. av annat äMnNe sossossereessr reser ere rer ser tes 4,74 46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, formade direkt

av flätningsmaterial; artiklar tillverkade av varor hän-

förliga till nr 46.02; artiklar av luffa: FE VT ETS 11,54

B. av aNNatäMnNe oossossesssseessr ser ere rear sr os a 4,7Ge

Prop. 1979/80:24. Del A 73

48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej: a. brons- och färgfolier enligt nr 32.09: b. parfympapper och sminkpapper (nr 33.06):

c. tvålpapper (nr 34.01), papper impregnerat eller överdraget med rengöringsme-

del (nr 34.02) samt cellulosavadd impregnerad med polermedel, putskräm el-

ler liknande preparat (nr 34.05); d. papper och papp, liuskänsliga tnr 37.03); e. pappersförstärkta laminerade plastplattor (nr 39.01—-39.06). vulkanfiber (nr

39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07); f. varor hänförliga till nr 42.02 (t. ex. reseffekter): g- varor hänförliga till något nummer i 46 kap. (varor av flätningsmaterial). h. pappersgarn och textilvaror av pappersgarn (elfte avd.) ij. slippapper (nr 68.06) samt glimmerblad anbringade på underlag av papper (nr

68.15) (papper överdraget med glimmerpulver skall dock tulltaxeras enligt nr

48.07); k. metallfolier på baksidan förstärkta med papper eller papp (femtonde avd.) 1. papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10); m. varor hänförliga till något nummer i 97 kap. (1. ex. leksaker, spel och sportar-

tiklar) eller 98 kap. (t.ex. knappar).

2. Om ej annat följer av anm. 3 skall nr 48.01 anses inbegripa papper och papp som

underkastats kalandrening, glättning eller liknande efterbehandling, inbegripet anbringande av oäkta vattenmärken, samt papper och papp som färgats eller marmorerats i massan, oberoende av förfaringssättet. Detta nummer är ej tilllämpligt för papper och papp som ytterligare bearbetats, t. ex. försetts med överdrag eller impregnering. 3. Papper och papp som motsvarar varubeskrivningen i två eller flera av numren 48.01 —-48.07 skall tulltaxeras enligt det av dessa nummer som står sist i tulltaxan. 4. Nr 48.01—48.07 skall ej anses tillämpliga för papper. papp och cellulosavadd: a. i remsor eller rullar med en bredd ej överstigande 15 cm; b. i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) ej har någon sida större

än 36 cm; c. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär. Handgjort papper med alla råkanter kvarsittande tulltaxeras dock, om ej annat

följer av anm. 3, enligt nr 48.01, oavsett form och storlek.

4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmar, oglättat eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m? av minst 45 g men ej mer än 55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet, som är avsett för tryckning av tidningar. 5. Uttrycket ”papperstapeter och linkrusta” i nr 48.11 skall anses tillämpligt endast

för:

a. papper i rullar, lämpligt för dekorering av väggar eller tak och utgörande:

> papper med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken; eller

— papper utan s.k. stadkanter, ytfärgat eller mönstertryckt, försett med över-

drag eller mönsterprägling, med en bredd av högst 60 cm: b. bårder, friser och hörn av papper, av sådana slag som användes för dekore-

ring av väggar eller tak. 6. Nr 48.15 skall anses tillämpligt för bl. a. pappersull, pappersremsor (även vikta eller försedda med överdrag) av sådana slag som användes till flätning samt toa-

lettpapper i rullar eller buntar, men ej för sådana artiklar som är nämnda i anm. 7.

7. Nr 48.21 skall anses tillämpligt för bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade

kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner, pappersspetsar, hyllremsor, borddukar av papper, servetter, näsdukar, papperspack-

ningar, gjutna eller pressade varor av pappersmassa samt tillskärningsmönster. 8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav. försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som ej är av endast underordnad be-

tydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning, anses som tryckals-

ter hänförliga till 49 kap.

Prop. 1979/80:24. Del A 74

I Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosavadd), i rullar el-

ler ark:

Å. UdNINgSPapPperl oososoossererres sees reses ser eos fri B. grålumppapp och grålumppapper; kondensatorpap-

3 RA 1.496

C. karboönräpapperl oosossoss reser rer rrerer ris r sera 1.990 D. andra slåg sosse rereerer rr er rr ere rer rer rr rer 247

48.03¶Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper

samt imitationer därav ävensom pergamyn. i rullar el- LC EE TR 24 48.04 Papper och papp, sammansatta (bestående av med bindemedel förenade skikt). utan överdrag eller impregnering, även med invändig förstärkning, i rullar eller ark 2,49 48.05 Papper och papp. vågade (även med plana ytskikt), kräppade, plisserade, mönsterpressade, mönsterpräg-

48.07 Papper och papp. impregnerade, försedda med överdrag. ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta (ej utgörande tryckalster hänförliga ull 49 kap.), i rullar eller ark: A. papper och papp, impregnerade eller överdragna

med asfalt eller bitumen eller överdragna med gra-

fit (SKIfferimitatioN) sosssosssessserresor senere ra B. papper och papp, linjerade eller rutade men ej för-

C. andraä Slåg ssosssesesereessrer rer er see r rr re bre 21

II Papper och papp, tillskurna till bestämd storlek eller form, samt varor av papper eller papp

48.10 Cigarettpapper, tillskuret, även it häften; cigaretthyl-

2,4

Anm. För cigarettpapper i detaljförpackning och cigaretthylsor, vilka införes i den ordning som avses I I $ andra stycket förordningen om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande m.fl. att införa varor tull- och skatiefritt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarett.

48.12 Golvbeläggningsmaterial med botten av papper eller papp, även tillskuret, med eller utan överdrag av linoleUmMMASSÅ socosseeeeesereeesrser reser rr rr tr sr rs 4,74 48.13 Karbonpapper och annat kopieringspapper (inbegripet pappersstenciler) samt övertryckspapper, tillskurna, även förpackade I äskar ...s..sossosesrs sr rr reser rr rt 3,.8Z

. 1979/80:24. Del A

48.14 Brevpapper i block. kuvert, kortbrev. brevkort utan bild samt korrespondenskort: askar, mappar o.d. av papper eller papp. endast innehållande ett sortiment av brevpapper, kuvert e.d. sossssssseerer rer rss rr enes 3.806 48.15 Annat papper och annan papp. tuillskurna till bestämd storlek elter form: A. kondensatofrpapp€rf osssoerererse reses rerse sera ss 1,4 B. andra Släg sosoosoossess sasse ss ers r rss sr reses esna 2,84 48.16 Kartonger, askar, säckar. påsar och andra förpackningar, av papper eller papp: kortregisterlådor, brevkorgar och liknande artiklar av sådana slag som vanligen användes på kontor, i butiker e. d., av papper eller PUPP ooeeeeeeeeerrreeserse sees ere rer rr ere rss es ss 3.84 48.18 Kontorsböcker, skrivböcker, anteckningsböcker, anteckningsblock, orderböcker, kvittensböcker, dagböcker, skrivunderlägg. samlingspärmar tför lösblad och andra) samt andra liknande artiklar av papper eller papp för skolor. kontor e. d.: provalbum och andra album samt bokpärmar och bokomslag, av papper eller

[UTA 3,8Z

48.19 Etiketter av papper eller papp. även tryckta eller gum- MEIAUE ooseeeeeeererrrererer rer rer reser rr rer rr rr ra 3,84 48.20 Bobiner, spolar. cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp tläven perforerade eller härdade) sossoseseerese ere eeesrrres ers r er rss 3,87: 48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cel- JulOSavVaUd oooooeereesreerrrersee ses ses sees sans sas

Prop. 1979/80:24. Del A 77

49 kap. Tryckta böcker, tidningar, bilder och andra produkter av

den grafiska industrin; handskrifter, maskinskrivna texter samt rit-

ningar

Anmärkningar

. Detta kapitel omfattar ej: a. papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck av en-

dast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga använd-

ning ( 48 kap.); b. spelkort och andra varor hänförliga till något nummer i 97 kap.: c. konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o.d..

hänförliga till nr 99.04, antikviteter med en ålder av över 100 är samt andra ar-

tiklar hänförliga till något nummer i 99 kap. LA . Tidningar och tidskrifter som är bundna på annat sätt än i papper samt satser av tidningar eller tidskrifter omfattande mer än ett nummer i gemensamt omslag skall anses hänförliga till nr 49.01 och ej till nr 49.02.

- Nr 49.01 skall anses tillämpligt även för:

a. samlingar av tryckta reproduktioner av t. ex. konstverk eller teckningar med

tillhörande text, föreliggande som paginerade blad i sådan form att de är lämp-

liga för bindning i ett eller flera band: b. bildbilagor till samtidigt inkommande böcker: c. tryckta delar till böcker eller broschyrer, i form av hopfogade eller lösa blad

eller ark, utgörande kompletta verk eller delar därav och avsedda att bindas

eller häftas.

Tryckta bilder utan text, i form av ark eller lösa blad. hänföres dock till nr 49.11. - Nr 49.01 och 49.02 skall ej anes tillämpliga för publikationer utgivna i reklamsyfte av däri nämnd firma eller för dennas räkning och ej heller för publikationer som främst är avsedda för reklamändamål (inbegripet turistpropaganda). Sådana

publikationer skall anses hänförliga till nr 49.11.

- Med uttrycket "bilderböcker för barn” i nr 49.03 förstås böcker för barn i vilka bilderna utgör huvudsaken och texten är av underordnad betydelse.

. Uttrycket "handskrifter och maskinskrivna texter” i nr 49.06 skall även anses in-

begripa karbonkopior och kopior på ljuskänsligt papper av handskrifter och maskinskrivna texter. Omnämnanden i detta kapitel av olika slags tryckalster inbegriper kopior av dessa framställda med dupliceringsmaskiner. - Med uttrycket ”vykort” i nr 49.09 förstås kort huvudsakligen bestående av en bild och försedda med postalt tryck.

49.01¶Tryckta böcker, broschyrer, häften och liknande

Prop. 1979/80:24. Del A 78

49.08 Dekalkomanief ocossscmsoeeerrrraerres er rs sr sr ere sa 3.850 49.09 Vykort, julkort, gratulationskort o.d... försedda med

bild. oavsett framställningsmetoden. med eller utan ut-

SET 3.896

49.10 Almanackor av alla slag, av papper eller papp, inbegri-

pet almanacksblock =ssoossesseress ears r es rr rer rara fri 49.11 Andra tryckalster. inbegripet tryckta bilder samt foto-

BrAfleT sees eeeereerr arr err rer ser rr rss s rr rr rr rer st fri

Prop. 1979/80: 24. Del A 79

50 kap. Natursilke

30.02 Råsilke. ej snott eller tvinnäl ..sssssssssss rose rs era fri 50.03 Avfall av natursilke (inbegripet schappesilke och bou-

rettesilke samt silkeskokonger, ej lämpliga för avhasp-

ling, OCh riven dump) sosssossesrerr esse sees rerna fri

50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bouret-

50.05 Garn spunnet av bourette- eller schappesilke. ej i de-

taäljhandelsuppläggningar -.ossossosersess rer rer resa 22 50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar:; gut;

imiterad katgut av natursilke soosssossss rss ses ers rs 2,27 50.09 Vävnader av natursilke:

B. aNUA ooooosrerersrerer rr rer ere r ser rs rr rr ser ess 6,7

Prop. 1979/80:24. Del A 81

63 kap. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill. res- och sängfiltar samt

hushåälls- och rumsinredningsartiklar. av textilmaterial (andra än artuiklar hänförliga till nr 58.01, 58.02 eller

58.03). ävensom, oavsett materialet, skodon och huvudbonader. under förutsättning att varorna är synbar-

ligen begagnade och vid förtullningen föreligger oförpackade eller föreligger i balar. säckar eller liknande

förpPaCKkNiNgAr sssoosossosserssersr sees sr sees er sets 6,94 63.02 Lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textil-

varor (även av bind- och segelgarn, tågvirke och linor) fri

6 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24. Del A 83

64 kap. Skodon, damasker o. d.; delar till sådana artiklar

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej: a. skodon utan påsatt sula, av trikä (nr 60.03) eller av annan textilvara (utom filt.

fiberduk eller liknande duk av garn) (nr 62.05); b. begagnade skodon hänförliga till nr 63.01; c. artiklar av asbest (nr 68.13); d. onopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr

90.19); e. leksaker samt skor med fastsatta skridskor eller rullskridskor (97 kap.). LT - Order ”delar” i nr 64.05 och 64.06 skall ej anses inbegripa pligg. skoskyddare, snörhålsringar, hakar, spännen och prydnader samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar (vilka skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga) och ej heller knappar och andra varor hänförliga till nr 98.01. 3. Uttrycket "gummi eller plast” i nr 64.01 skall anses inbegripa vävnad eller annan textilvara utvändigt överdragen eller belagd med gummi eller plast eller med båda dessa material.

64.01 Skodon med yttersulor och överdelar av gummi celler

PlaSt ooseeeeeeeeereerrrererss ere s rr er er Arr sr st 147 64.02 Skodon med yttersulor av läder eller konstläder; sko-

don (andra än skodon hänförliga till n 64.01) med ytter-

sulor av gummi eller plast ssssssossessser resor sera 47

64.05 Delar till skodon (inbegripet överdelar, inläggssulor

och klackar för fastskruvning) av annat material än

metall:

B. andra Ssläg sossssoseseeserserrer ere rr reser sr ess 8.27 64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknan-

de artiklar samt delar därtill:

A. av textilmaterial oosssssssssssrssessr resor es rr os 11.596

Prop. 1979/80: 24. Del A 85

65 kap. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. begagnade huvudbonader hänförliga till nr 63.01; b. härnät av människohår (nr 67.04); c. huvudbonader av asbest (nr 68.13): d. dockhattar och andra leksakshattar samt karnevalsartiklar, enligt 97 kap. ” . Nr 65.02 skalt ej anses tillämphgt för hattstumpar tillverkade genom sömnad (andra än hbattstumpar tillverkade genom hopsyning i spiral av flätade band etter andra band eller remsor). 65.01 Hattstumpar av filt, varken formpressade eller försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen (inbegripet uppskurna hattämnen) av fill. ...sssssscss er ros 65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätade band eller andra band eller remsor, oavsett materialet, var-

65.03 Filthattar och andra huvudbonader av filt, tillverkade av hattstumpar eller plana hattämnen hänförliga till nr 65.01, även ofodrade och ogarnerade: A. capeliner av hårfilt ssssooooosssssssess ss rr ere ra 97 B. andra Slåg sosososseeseresersserrr rr rr rer rr rr 97

dock högst

4: 50 per

styck 65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade av flätade band eller andra band eller remsor, oav-

dock högst

4: 50 per

styck 65.05 Hattar och andra huvudbonader (inbegripet hårnät), av

trikå eller tillverkade av spetsar, spetsvävnader, filt el-

ler annan textilvara 1 längder (dock ej av band eller

dock högst

5:— per

styck 65.06 Andra huvudbonader, även ofodrade och ogarnerade . EX 65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, hattstommar. hattställningar (inbegripet hopfällbara ställningar för chapeau-claquer), mösskärmar och hakremmar för hu-

vudbonader:

A. svettremmar B. andra slag

Prop. 1979/80:24. Del A 87

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar ej:

a. promenadkäppar o. d. med gradering för mätning (nr 90.16):

b. promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för använd-

ning som slagvapen o.d. (93 kap.);

cec. varor hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaksparaplyer och leksaksparasoller). 2. Nr 66.03 skall ej anses tillämpligt för delar och tillbehör av textilmaterial och ej

heller, oavsett materialet, för övertyg, tofsar, remmar, paraplyfodral o.d. Sä-

dana varor skall tulltaxeras för sig även om de anges till förtullning gemensamt

med men ej är anbringade på artiklar hänförliga till nr 66.01 eller 66.02.

66.0] Paraplyer och parasoller inbegripet käpparaplyer, pa-

rasolltält samt trädgårdsparasoller och liknande para-

SOMeP) ooooseerrererrerrr ere ers ere rer rer rt ere resa 10.7 Fe,

dock minst

2: 50 per

styck 66.02 Promenadkäppar (inbegripet alpstavar och sittkäppar),

Piskor, fidsPÖN O:Cdde sososesesseeerer esse rr rr r resa 4,70

66.03 Delar, beslag och tillbehör till artiklar hänförliga till nr

66.01 eller 66.02 sosooorereseerrrreseer rer rr rr rens 4,77

Prop. 1979/80:24. Del A 89

67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor tillverkade av fjädrar eller dun; konstgjorda blommor; varor av människohår

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. filterduk av människohär (nr 59.17); b. blommotiv av spetsar, broderier eller annan textilvara (elfte

avd.) c. skodon (64 kap.) d. huvudbonader (65 kap. e. pudervippor (nr 96.05) och hårsiktar (nr 96.06); f. leksaker, sportartiklar och karnevalsartiklar (97 kap.). ta - Nr 67.01 skall ej anses tillämpligt för: a. varor (lv. ex. sängkläder) i vilka fjäder eller dun ingår endast

som stoppning: b. beklädnadsartiklar och tillbehör därull i vilka fjäder eller dun

utgör endast besättning eller stoppning; c. konstgjorda blommor eller blad samt delar därull ävensom and-

ra varor enligt nr 67.02. 3. Nr 67.02 skall ej anses tillämpligt för: a. artiklar av glas (70 kap.); b. konstgjorda blommor, blad eller frukter av keramiskt material.

sten, metall, trä eller annat material, framställda i ett stycke ge-

nom gjutning. smidning, snidning, prägling eller annat förfaran-

de eller bestående av delar sammanfogade på annat sätt än ge-

nom bindning, klistring eller liknande metoder.

67.01 Skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun. fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav (andra än varor hänförliga till nr 05.07 samt bear-

67.02¶Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därvill: aruklar tillverkade av konstgjorda blommor, blad

eller frukter sssoossserrrrrrrrrrer esse reser r ere ra 6.99

67.03 Människohår, rotvänt, tunnat. blekt eller på annat sätt bearbetat; ull, andra djurhår och andra textilmaterial, bearbetade för användning vid tillverkning av peruker [OS fri

67.04 Peruker, lösskägg, lösa ögonbryn och ögonfransar, lösflätor o. d. av människohår, djurhår eller textilmate-

rial; andra varor av människohår (inbegripet hårnät) .. fri

Prop. 1979/80: 24. Del A 91

68 kap. Varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknande

material

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej: a. varor hänförhga till 25 kap.: b. papper med överdrag eller impregnering, hänförligt till nr 48.07 (t. ex. papper överdraget med glimmerpulver eller grafit eller behandlat med bitumen eller asfalt); c. textilvävnad med överdrag eller impregnering hänförlig till 59 kap. (t. ex. vävnad överdragen med glimmer eller behandlad med bitumen eller asfalt): Co . artiklar hänförliga till 71 kap.: . verktyg och delar till verktyg, hänförliga ull 82 kap. : me Htografiska stenar enligt nr 84.34; RR . elektriska isotatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänförliga till nr 85.26: . sliptrissor för dentalbruk (nr 90.17); . varor hänförliga till 91 kap. (t. ex. ur och urfoder): bat . varor hänförliga till nr 95.08 om de är tillverkade av material nämnda i anm. 2 b till 95 kap: I. aniklar hänförliga till 97 kap. (1. ex. leksaker, spel och sportartiklar); m. varor hänförliga till nr 98.01 (t. ex. knappar). nr 98.05 (t. ex. grfflar) elter ar Y8.06 (1. ex. skrivtavlor): n. konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap. ). 2. Uttrycket ”bearbetad monument- eller byggnadssten” i nr 68.02 skall anses tilllämpligt ej endast för de stenarter som avses i nr 25.15 och 25.16 utan även för all annan naturlig sten (t.ex. kvartsit. flinta, dolomit och steatit) bearbetad på liknande sätt: nr 68.02 skall dock ej anses tillämpligt för skiffer. 68.01: Gatsten. kantsten och trottoarsten av naturlig sten (Utom Skiffel)...sssseosorserrererrrrerrrr rr rr rr rr rss fri 68.02 Bearbetad monument- eller byggnadssten och varor därav (inbegripet mosaikbitar), andra än varor hänförliga till nr 68.01 eHer 69 kap.: A. opolerade och oslipade sossosossssessess rese ee a fri B. polerade eller slipade =..ooooososseerers rr rss rss ra 4,17 68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer, inbegripet varor av agglomererad skiffer: A. opolerade och oslipade ..ssssoseeseess ers ess rss fri B. polerade eller slipade =.ssossosssssr reser rer ers es 4,17 68.04 Polerstenar, brynstenar och andra liknande handverktyg samt kvarnstenar, slipstenar, slipskivor o. d. (inbegripet skivor, huvuden, trissor och suft för slipning,

skärpning, polering, riktning eller skärning). av natur-

lig sten (även agglomererad). av agglomererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med kärna. skaft. hylsa, axel e. d. av annat material men utan ställning: segment och andra färdiga delar till sådana stenar och skivor, av naturlig sten

konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material:

Prop. 1979/80: 24. Del A 922

ÅA. av naturlig sten: ävensom trippelsten och wiener-

PIMSIÉN oooooeeeeseeereerrer ers reser ess rer ss rs sa fri B. andra slag:

Prop. 1979/80: 24. Del A 93

B. andra ET 4197 68.15 Bearbetad glimmer och varor av glimmer, inbegripet glimmerblad på underlag av papper eller textilvarå 68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (inbegripet varor av torv), ej annorstädes nämnda eller inbegTIPNA sosooooreeeesere re o ere reser s es esse ste stress fri

Prop. 1979/80:24. Del A 95

69 kap. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. Fulltaxenumren i detta kapitel skall anses tillämpliga endast för keramiska produkter som bränts efter formgivning. Nr 69.04—69.14 skall anses tillämpliga endast för andra keramiska produkter än värmeisolerande eller eldfasta varor. ta . Detta kapitel omfattar ej: a. varor hänförliga till 71 kap. (t.ex. bijouterivaror); b. kermeter hänförliga till nr 81.04; c. elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänförliga till nr 35.26: A - konstgjorda tänder (nr 90.19); . varor hänförliga till 91 kap. (t. ex. ur och urfoder): Mm artiklar hänförliga till 97 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); rökpipor, knappar och andra artiklar hänförliga till 98 kap.; SR . originalskulpturer, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap. ).

I Värmeisolerande och eldfasta produkter 69.01 Värmetsolerande murstenar, block, plattor och andra värmeisolerande varor av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter (1. ex. kiselgur, trippel eller diatöomit) -...ossosss.sss.sssess ss fri

69.02¶Eldfasta murstenar, block, plattor och liknande eldfast

konstruktionsmateriel, annan än varor hänförliga till nr 69.01: A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitpro- CUklef sosse eeeerserer rer ere reser rs rests see rss fri B. andrä Slåg sssssooserer sees ere rer rr rr ss r rss sr es 2,47 69.03 Andra eldfasta varor (t.ex. retorter, deglar, mufflar, munstycken, stoppare, stöd, skålar, rör, hylsor och

II Andra keramiska produkter 69.04 Murtegel (inbegripet bjälklagstegel, hältegel o.d.) A. av syrafast Material sosoosssesessrersrrssssr sr roa 2,45 B. av annat mälerialoooososssesrseessss er ss rss rs rs fri 69.05 Takpannor, skorstenspipor, rökhuvar, skorstensfoder. gesimser och andra varor för byggnadsändamål, inbegripel byggnadsornament s.ossossssssssssssosso roa 69.06 Ledningsrör och rännor (inbegripet vinklar, krökar och liknande delar):

B. av annal Maleridlossosssosserseseeerrrrsrrerr ra 69.07 "Gatsten ”. trottoarplattor, golvplattor, plattor för eldstäder samt väggplattor, oglaserade: A. av 3 cm tjocklek eller däröver ...sssosssssso.o. B. av mindre tjocklek sosooososeeeesreerrsssss resas

Prop. 1979/80:24. Del A 96 69.08 ”Gatsten”", trottoarplattor, golvplattor, plattor för eld-

Prop. 1979/80:24. Del A 97

70 kap. Glas och glasvaror

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar ej: a. emaljmassor och andra varor enligt nr 32.08; b. varor hänförliga till 71 kap. (t.ex. bijouterivaror); c. elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänförliga till nr 85.26; d. injektionssprutor, konstgjorda ögon, termometrar, barometrar, areometrar, optiskt bearbetade optiska element och andra artiklar hänförliga till 90 kap. ; e. leksaker, spel. sportartiklar, julgransprydnader och andra artiklar hänförliga till 97 kap. (med undantag av ögon av glas utan mekanism för dockor eller andra artiklar enligt 97 kap.); f. knappar, hopsatta termosflaskor, rafräschissörer och andra artiklar hänförliga till 98 kap.; to . Varubeskrivningen ”planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. bearbetat på kanterna eller graverat), även ytslipat eller ytpolerat” i nr 70.07 skall även anses tillämplig för artiklar tillverkade av sådant glas, under förutsättning att artiklarna ej är försedda med ram och ej är i förening med annat material. . Med ordet ”glasull” i nr 70.20 förstås: a. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiO.) av minst 60 viktprocent; b. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiO.) av mindre än 60 viktprocent men med en halt av alkalioxid (K,O och/eller Na,O) av mer än 5 viktprocent eller en halt av bortioxid (B,O3,) av mer än 2 viktprocent. Mineralull som ej överensstämmer med ovanstående beskrivningar hänföres till nr 68.07. . Vid tillämpning av tulltaxan skall ordet ”glas” även anses inbegripa smält kvarts och smält kiseldioxid.

70.01 Glasavfall: glasmassa (med undantag av optiskt glas) . fri

70.03¶Glas i form av kulor, stänger eller rör, obearbetat (ej

70.04 Planglas, gjutet eller valsat (inbegripet överfängsglas och trådglas), obearbetat, även mönstrat, av kvadrauisk eller rektangulär förm = o.osososossessese rss res srr 1,37

70.05¶Planglas, draget eller blåst (inbegripet överfängsglas).

70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas), av kvadratisk eller rektangulär form, ytslipat eller ytpolerat men ej vidare bearbetät oosoeeeeeererrrereererrr rr rests rer reser sees 1.32 70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t.ex. bearbetat på kanterna eller graverat), även ytshipat eller ytpolerat; flerväggiga isolerrutor av glas: s. k. blyinfattade rutor: A. planglas och isolerrutOr ...ssssesessssses er ss rss 8.2 B. s.k. blyinfattade rutor =ossssssesesess esse rs rss 97 7 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80: 24. Del A 98

70.08 Säkerhetsrutor bestående av härdat eller laminerat glas, även tillformade: A. av härdat gläS sossssseseoeserers rr ere ess rerna a

B. av lamincerat glå$ oosssssosesessrserer oss esse res

70.09 Speglar av glas (inbegripet backspeglar), även inrama-

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och

liknande kärl av glas, av sådana slag som vanligen

användes för transport eller förpackning av varor; proppar och andra tillslutningsanordningar av glas. ... 70.11 Giashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elektriska glödlampor, elektronrör e. d.: ÅA. KkOlvär sososeerseeeeerrrerrr ers rese rr sa 100 kg

B. andra höljen s.s.sossosesersrssseres reser ser s rss

70.12 Glas till termosflaskor eller andra termoskärl: ÅA. utan metallbeläggning —..osoossssseesssse rss sea B. aäNdfå sososeesseeeererrrrer sars rer ers ess se ss 70.13 Glasvaror (andra än artiklar hänförtiga till nr 70.19) av sådana slag som vanligen användes som bords-. köks-, toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsändamål inomhus elter för liknande ändamål ..oossosososs.. sc e. 70.14 Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamäl samt optiska element av glas, ej optiskt bearbetade och

70.15 Urglas och liknande glas (inbegripet glas av sådana slag som användes till solglasögon, dock ej glas lämpliga till synkorrigerande linser), böjda, kupiga eller formade på liknande sätt; glasglober och segment av glasglober. av sädana slag som används för tillverkning av urglas e. d. fri 70.16 Murstenar, plattor, block och andra artiklar av pressat eller formgjutet glas, av sädana slag som vanligen användes för byggnadsändamål; poröst glas (skumglas) i form av block, plattor, skivor e.d. ssosossossssss ess fri 70.17 Laboratoricartiklar samt hygieniska och famaceutiska artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade; glasampuller: A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceu-

tiska artiklar ooooossosese reser e ere resta rr ess sr setet 95 B. glasampuller o.sosssssesrerrerrrer ser rese ser et ea fri

70.18 Optiskt glas samt optiska element av optiskt glas, and-

ra än optiskt bearbetade element; ämnen till synkorri-

gerande glasögOnlinser sssssssssrererese reser see tra fri

70.19¶Glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av

ädelstenar samt liknande smärre prydnadsartiklar av

glas ävensom varor tillverkade därav; glastärningar

och små glasplattor, även på underlag, för mosaikarbe-

ten eller liknande dekorationsändamäl; konstgjorda ögon av glas, inbegripet sådana för leksaker men ej

Prop. 1979/80:24. Del A 99

sådana som är avsedda för människor; prydnader och andra dekorationsartiklar framställda genom s.k. lamparbete: reflexpärlor: A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer

av ädelstenar samt hiknande smärre prydnadsartuk-

70.20 Glasfibrer (inbegripet glasull) samt garn, vävnader och

andra varor tillverkade därav:

A. garn, vävnader, band, flätor o.d. samt aruktar där-

AV eoerereereseeer ere ere rss r res rs sr rss ess ts 10,5

B. andrä Släåg oosossesserrsrrrrerer rer rr rer rs str sees 1 70.21 Andra Varor aV plåS oosoososererrrrsrer ser ss rs rss Yr

Prop. 1979/80:24. Del A 101

71 kap. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

Om ej annat följer av anm. 1 a till sjätte avd. eller av nedanstående bestämmel-

ser skall alla varor som helt eller delvis består: a. av naturpärlor eller av ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade)

elter b. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, tulltaxeras enligt

detta kapitel och ej enligt något annat kapitel. LE a. Nr 71.12, 71.13 och 71.14 omfattar ej varor i vilka ädel metall eller metall

med plätering av ädel! metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel. såsom smärre beslag eller smärre ornament (t.ex. monogram. skoningar

och kantbeslag).

b. Nr 71.15 omfattar ej varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel

metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentlig beståndsdel).

- Detta kapitel omfattar ej: a. amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49); b. steril kirurgiskt suturmaterial, tandfyllningsmedel och andra varor hänförli-

ga till 30 kap.: c. varor hänförliga till 32 kap. (t. ex. glansmetallpreparat); d. handväskor och andra artiklar hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;

e. varor enligt nr 43.03 eller 43.04;

f. varor hänförliga till elfte avd. (textilvaror); 8. skodon (64 kap.) och huvudbonader (65 kap. ):

h. paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar hänförliga till 66 kap.:

ij. mynt (72 eller 99 kap. ): . k. slipskivor och liknande artiklar hänförtiga till nr 68.04, 68.06 eller 82 kap. , in-

nehållande stoft eller pulver av ädelstenar (naturliga eller syntetiska); varor enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) på underlag av oädel metall; maskiner, apparater och elektrisk

materiel samt delar därtill, hänförliga till sextonde avd., ej utgörande artiklar

helt bestående av ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade); I. varor hänförliga till 90, 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och

musikinstrument); m. vapen och delar därtill (93 kap. ):;

n. artiklar enligt anm. 2 till 97 kap.:

0. artiklar hänförliga till tulltaxenumren i 98 kap., andra än nr 98.01 och 98.12: p. originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) samt antikvite-

ter med en ålder av över 100 år (nr 99.06), andra än naturpärlor och ädelste-

nar.

a . Ordet ”naturpärlor” skall anses inbegripa odlade pärlor.

b. Med uttrycket ”ädla metaller” förstås silver, guld, platina och andra platina-

metaller.

c. Med uttrycket ”andra platinametaller” förstås iridium, osmium, palladium, rodium och rutenium. - För tillämpning av detta kapitel gäller att en legering (inbegripet en sintrad blandning eiler en intermetallisk förening) innehållande en eller flera ädla metal-

ler skall tulltaxeras som legering av ädel metall endast om någon ädel metall in-

går i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar med ädla metaller skall tulltaxeras enligt följande regler:

a. en legering innehållande minst 2 viktprocent platina skall tulltaxeras som

platinalegering; oo b. en legering innehållande minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre än

2 viktprocent platina skall tulltaxeras som guldlegering:

c. andra legeringar innehållande minst 2 viktprocent silver skall tulltaxeras som silverlegeringar. Vid tillämpning av denna anmärkning skall alla platinametaller anses utgöra platina.

Prop. 1979/80:24. Del A 102

6. Där cj annat är föreskrivet skall omnämnanden i anmärkningarna till detta kapitel eller annorstädes i tulltaxan av ädla metaller eller av viss ädel metall anses inbegripa legeringar som enligt anm. 5 ovan behandlas som legeringar av ädla metaller eller av viss ädel metall, men skall ej anses inbegripa metall med plä-

tering av ädel metall och ej heller oädla metaller eller icke metalliska ämnen

som är förgyllda, försilvrade eller platinerade.

- Med uttrycket "metall med plätering av ädel metall" förstås en produkt av metall som på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom lödning, svets-

ning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Uttrycket skall även anses omfatta vädel metall med inläggningar av ädet metall. 7:1. Med ordet ”halvfabrikat” i nr 71.05—-71.10 förstås stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror samt pulver, paljetter och kantiljer. 2 . Med ordet ”bijouterivaror” i nr 71.12 förstås: a. smärre artiklar till personlig prydnad, även med infattade stenar (t. ex. ring-

ar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, berlocker och andra

hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar och bröstknappar samt me-

daljer och märken, även av religiös karaktär); b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bäres exempelvis i

fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier, puderdosor, börsar av metall-

flätning samt tablettdosor). . Ordet ”guldsmedsvaror” i nr 71.13 inbegriper bl. a. prydnadsföremål, bords-,

toalett- och rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbruk

eller för religiöst bruk. 10. Med uttrycket ”bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15” i nr 71.16

förstås artiklar av de slag som avses i anm. 8 a ovan (dock med undantag av

manschettknappar och andra artklar enligt nr 98.01 samt kammar, härspännen o.d. enligt nr 98.12) men i vilka ej ingår naturpärlor eller ädelstenar (naturliga,

syntetiska eller rekonstruerade) och ej heller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall pläterad med ädel metall och som består:

a. helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; el-

ler b. av minst två material (t.ex. trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och

plast), varvid avseende ej skall fästas vid anordningar (t. ex. tråd i halsband)

som användes enban för att hålla samman 1 varorna ingående beståndsde-

lar. . Lådor, askar, etuier, fodral och hknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (inbegripet osorterade pärlor, temporärt uppträdda för att underlätta transporten) men ej infattade, monterade eller på annat säll UPPlträdda. ...sssseserererssers rr restresa fri

71.02¶Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller

på annat sätt bearbetade (inbegripet osorterade ädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta transporten) men ej infattade, monterade etler på annat sätt UPPträddå sosse sese sees r reser rer er rr rr ret rr ts fri

71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade. obearbetade eller slipade eller på annat sätt bearbetade tinbe-

gripet osorterade ädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta transporten) men ej infattade. monterade

eller på annat sätt uppträdda ..oossosssssss.sssss oss fri

71. 04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelste-

TE fri

Prop. 1979/80:24. Del A 103

H Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall, obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05¶Silver, inbegripet förgyllt eller platinerat silver. obearbetat, samt halvfabrikat därav:

A. obearbetat s.sssocersseserers ers r rr rr srt trees fr

Bi FÖR some eresereererrererrere ere sr rr str ters e ns fr

C. andra Ssläg sosoossesseerr rer s rer rr rr rr tr rer rt 1,40 71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, samt

halvfabrikat därav .osssssseseersersser raser tres ses 1,45 71.07 Guld, inbegripet pilatinerat guld, obearbetat, samt

halvfabrikat därav o.ssoossessssersee rer rs rr tent rr es fri

71.08 Oädel metall eller silver med plätering av guld, obear-

71.09 Platina och andra platinametaller, obearbetade, samt

halvfabrikat därav s.osssosserssesr rese er rs sett r rr rea fri

71.10¶Oädel metall eller ädel metall med plätering av platina

eller annan platinametall, obearbetade, samt halvfabri-

Kal dälfäv oooooserreeeeeeserser er rer rer rr rr tr rss fri 71.11 Guldsmedssopor, annat avfall och skrot, av ädel metall fri

HI Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor 71.12 Bijouterivaror och delar därtill. av ädel metall etler av

metall med plätering av ädel metall ...ss.ss.cssrssress 4,16

71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill, av ädel metall eller

av metall med plätering av ädel metall, andra än varor

hänförliga till är 71.10 sososocssseere ess erste rer res 4,10

71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med pläte-

ring av ädel metall;

A. artiklar för tekniskt bruk = .ssosoosessesr ar rese rr fri

B. andra släg sooossooossessersrserrs rer rr srt rtorrent 47177 71.15 Varor bestående av naturpärlor eller ädelstenar (natur-

liga, syntetiska eller rekonstruerade) samt varor i vilka

SET ETTER TT:e UA fri | 71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15 ... 4,17

Prop. 1979/80:24. Del A 105

73 kap. Järn och stål samt varor därav

Anmärkningar

1. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges: a. Fackjärn och gjutjärn (nt 73.01): järn som innehåller, efter vikten räknat, minst 1,95 kol och som kan innehålla ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser: mindre än 157 fosfor,

högst 8 ”& kisel,

högst 6: mangan, högst 3022 krom, högst 402 volfram och

sammanlagt högst 1096 andra legeringsämnen (t. ex. nickel, koppar, alumi-

nium, titan, vanadin och molybden). Sådana järnlegeringar innehållande minst 1,9 viktprocent kol som företer de

för stål karakteristiska kännetecken (s.k. krympfritt stål) skall dock tulltax-

eras enligt tulltaxenumren för stål. b. Spegeljärn (nr 73.01): järn som innehåller, efter vikten räknat, mer än 690 men högst 30 Zz: mangan och som i övrigt motsvarar definitionen i a ovan. c. Ferrolegeringar (nt 73.02):

järnhaltiga legeringar (andra än koppartillsatslegeringar, definierade i anm. 1

till 74 kap.) som ej är lämpliga för valsning eller smidning, som vanligen användes som råmaterial vid järn- och stålframställning och som innehåller,

efter vikten räknat, ett eller flera av följande ämnen i nedan angivna mängder:

mer än 896 kisel, mer än 30 96 mangan, mer än 30 ce krom,

mer än 40 9 volfram eller sammanlagt mer än 1096 andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin,

koppar, molybden, niob eller andra ämnen, i fråga om koppar dock högst

1070) och som av grundämnet järn innehåller, efter vikten räknat, i fråga om ferrole-

geringar innehållande kisel minst 422, i fråga om ferrolegeringar innehållande mangan men ej kisel minst 892 och i fråga om andra ferrolegeringar minst 1096. d. Legerat stål (nr 73.15): stål som innehåller, efter vikten räknat, ett eller flera ämnen i följande mängder: sammanlagt mer än 2 7 mangan och kisel, minst 2 7o mangan,

minst 2 7 kisel, minst 0,50 36 nickel,

minst 0,50 22 krom, minst 0,10 26 molybden, minst 0,10 92 vanadin minst 0,30 Z volfram,

minst 0,30 20 kobolt,

minst 0,30 76 aluminium, minst 0,40 36 koppar, minst 0.10 57 bly, minst 0,12 26 fosfor,

minst 0,10 Zz svavel,

sammanlagt minst 0,20 76 fosfor och svavel, minst 0,10 96 av något annat legeringsämne. e. Kolrikt stål (nr 73.15):

stål som innehåller, efter vikten räknat, minst 0,60 26 kol och som har en halt,

efter vikten räknat, av mindre än 0,04 + fosfor och mindre än 0,04 22 svavel samt en sammanlagd halt av mindre än 0,07 Z& av fosfor och svavel. f. Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

Prop. 1979/80:24. Del A 106

produkter för valsning, smidning eller omsmältning som erhållits antingen: — genom hopsmidning av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut,

eller - genom hopvällning med hjälp av varmvalsning av paket av järn- eller

stälskrot eller av välljärn. . Göt (nr 73.06):

produkter för valsning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

. Blooms och billets (nt 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt. med en tvärvta av mer än 1225 mm? och med sådana dimensioner att tjockleken

överstiger en fjärdedel av bredden. - Slabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst 6 mm, med en bredd av minst 150 mm och med sådana dimensioner att tjockleken ej överstiger en fjärdedel av bredden.

. Plåtämnen i rullar (nr 73.08): halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst 1,5 mm och med en bredd av mer än 500 mm, i rullar med en vikt av minst 500 kp per styck. . Universaljärn och universalstål (nt 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna

spår eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men ej mer än

100 mm och med en bredd av mer än 150 mm men ej mer än 1200 mm.

n 3 Band (nr 73.12): valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvär-

snitt, men en tjocklek av högst 6 mm, med en bredd av högst 500 mm och med

sådana dimensioner att tjockleken ej överstiger en tiondel av bredden, i raka

längder eller i rullar eller ringar, även tillplattade.

- Plåt (nr 73.13):

valsade produkter tandra än plätämnen i rullar enligt definition i k ovan),

oavsett tjockleken och, om de föreligger i kvadratiska eller rektangulära styc-

ken, med en bredd av mer än 500 mm. Nr 73.13 skall även anses tillämpligt för

plåt som skurits till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller som perforerats, korrugerats, räfflats, polerats eller försetts med överdrag, under

förutsättning att den ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförlig vara. - Tråd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvär-

mätt av högst 13 mm. Beträffande nr 73.26 och 73.27 gäller dock att ordet

"tråd" anses inbegripa valsade produkter av samma dimension. . Stång (inbegripet valstråd), annan än profilstång (nr 73.10): massiva produkter som ej helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, I. m, n eller v ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, sexhörning, åttahörning eller likbent parallelltrapets. Ordet ”stång” inbegriper även stänger för armering av betong, vilka bortsett från smärre räfflor, kammar, skåror e.d. ästadkomna under valsningen, motsvarar ovanstående definition. . Ihåligt bergbaorrstål (nt 73.10):

ihålig stålstäng. oavsett tvärsnittets form, lämplig för tillverkning av bergbor-

rar, med ett största yttre tvärmätt av mer än 15 mm men ej mer än 50 mm och med det största inre tvärmättet ej överstigande en tredjedel av det största yttre tvärmåättet. Annan ihålig stälstång skall tulltaxeras enligt nr 73.18. . Profilstång (nr 73.11): produkter, andra än sådana som är hänförliga till nr 73.16, som cj helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n eller o ovan, som ej har tvärsnitt i

form av cirkel, cirkelisegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, sexhörning, åttahörning eller likbent parallelltrapets och som ej är ihåliga.

. Nr 73.06—73.14 skall ej anses tillämpliga för produkter av Iegerat stål eller kolrikt stål (nr 73.15).

. Produkter av järn eller stål av sådana slag som är nämnda i nr 73.06—-73.15, med plätering av järn eller stäl av annat slag, skall tulltaxeras som produkter av det slag av järn eller stål som dominerar viktmässigt.

. Järn framställt på elektrolytisk väg tulltaxeras, alltefter sin form och sina dimensioner, som motsvarande produkter framställda på annat sätt.

Prop. 1979/80:24. Del A 107

5. Med uttrycket ”högtrycksrör av stäl för elektriska vattenkraftverk” (nr 73.19)

förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör och rörböjar med runt tvärsnitt och med

en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, gjutjärn och spegeljärn, i form av tackor,

block, oregelbundna stycken e.d. s..s.soossssesr reses fri 73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än

ISCAKISel oooseeeseeerrer ere see rr rr ee rt 100 kg ' : 50

B. andrä SlåZg ssssssessssrsseerssrs rss rer rr tr r ere rs fri 73.03 Avfall och skrot av järn eller stål oosooososs css ers a fri 73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat;

korta avhugg av järn- eller ståltråd (”wire pellets") ET 3 73.05 Pulveriserat järn och stäl: järnsvamp «.ssssoss-e ses fri 73.06 Smältstycken och räskenor: göt, block, oregelbundna

stycken o. d. av järn eller stål:

A. smältstycken och råskenOr sssosssssss ss ere rr rea fri

B. andra Slag sososssrsessssressr rer rer rer str rr Kr 39 73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stäl:

ämnen, grovt tillformade genom smidning, av järn eller

JE 4

73.08 Plåtämnen i rullar, av järn eller stål ..sso.os-.-.- 0 >> 47 73.09 Universaljärn och universalstål oosscosssc. ss sco rr ss 67 73.10 Stång (inbegripet valstråd), annan än profilstång, av

järn eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt

tillstånd: ihäligt bergborrstål:

A-. Valstråd ososoosorereeesererrrererr rer ert tr sees "An Ke ÅA

B. ihäligt bergborrstål, varmvalsat, strängpressat eller

C. andräa släg sosooossssssoserssss rss rss ss rese rss rs 6 73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, smidd.

strängpressad eller tillformad etler färdigbehandlad i kallt tillstånd; spontpålar av järn eller stål, även med borrade eller stansade hål eller sammanfogade: A. profilstång:

1. pläterad, överdragen eller på annat sätt ytbe-

handlad sossoseseesserreesesser rr ers rest renen ra 67

2. andra slag:

a. varmvalsad, strängpressad eller smidd:

a. bredflänsig I-balk, oavsett vikten per löp-

meter; annan profilstång vägande minst 60

kg per löpmeter s.osssssoosssrss ere sera fri

P. ANNAN oossoseoeeereertesee rs e eter r ert 69

b. tillformad eller färdigbehandlad i kallt till-

EUT 696

B. SPONPålar oossosesseeeeeserersere ses reset reses fri 73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

Prop. 1979/80:24. Del A 108

A. pläterat med eller överdraget med aluminium, bly eller ten oossssrserseereereerer sr ser reor res ert B. andra släg oosossseererssrerrerr ere rer rr rss rena

73.13¶Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

ÅA. pläterad med eller överdragen med aluminium, bly eller teff oossssrerrerrrrrrer rer reser rr str resa B. andra släg sossssrseererererer ere rss rss rr ess rasa

73.14¶Träd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk isolering ..ssossossrerersrrererrs rs ers ra

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i nr 73.06—-73.14:

A. ihäligt bergboörrstål -osossoossesssess eos s sr orre B. plåt och band av rostfritt eller eldhärdigt stål

C. andra slag: belägges med samma tull som motsvarande produkter hänförliga till nr 73.06—-73.14 73.16 Banbyggnadsmaterial av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fåstande av räler: TR fri B. andra slag ..soossseesererserer reser rr ers res ena in &

73.17¶Rör av gjutjärn: A. med en invändig diameter av 510 mm eller däröver fri

B. andra oosoresees errors r ser rer ere rss rr rer Rss 820 73.18 Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn) eller stål, med undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk: A. med överdrag av metall: 1. med överdrag av Zink sosssesssresrrrers rr sera 19:

B. andra slag:

1. ej kallbearbetade -..sssssesserrrrese rss s ss ses

73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftverk, även med förstärkning -.s.sssesererereeers rss rr oss r 73.20 Rördelar (t.ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar) av järn eller stål oooooossossssesserser rss r er reser rss Konstruktioner och delar till konstruktioner (t.ex. skjul och andra byggnader, broar och brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak. dörr- och fönsterkarmar, fönsterluckor, räcken och pelare) av järn eller stäl; plåt, band, stång, rör o. d. av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruk-

Prop. 1979/80: 24. Del A 109

73.22 Cisterner. tankar, kar och liknande behållare av järn

eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 Iiter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrustning eller utrust-

Prop. 1979/80:24. Del A 110

eldstad eller annan uppvärmningsanordning samt liknande artiklar, ej elektriska, av sådana slag som användes ti hushåll, ävensom delar därtill, av järn efler 36) 560 73.37 Värmepannor (med undantag av pannor enligt nr 84.01) och radiatorer för centraluppvärmning, ej försedda med elektrisk uppvärmningsanordning, samt delar därtill, av järn eller stål: luftvärmare och varmluftsförde-

lare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), ej försedda med elektrisk upp-

värmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller SET An a Sj 73.38 Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hus-

hållsbruk, sanitetsgods samt delar till sådana varor, av

järn eller stål; stälull; diskbollar, putsvantar o.d., av järn eller stål: A. stålull; diskbollar, putsvantar o.d. .osscsssos. vs 3,86 B. andrå Släg ssssssosseserersrererr rss ester seeks 5,67

73.40¶Andra varor av järn eller stål sosssssssssssr ss res r oa 5,67

Prop. 1979/80:24. Del A [KR

74 kap. Koppar och varor därav

Anmärkningar

Med ordet ”koppartillsatslegeringar” i nr 74.02 förstås legeringar (med undantag av fosforkoppar innehållande mer än 8 viktprocent fosfor) som jämte andra legeringsämnen innehåller mer än 10 viktprocent koppar och ej är lämpliga för valsning eller smidning och som vanligen användes som råmaterial vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel

eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn. Fosforkoppar (kopparfosfid) innehällande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres till nr 28.55 och ej till detta kapitel.

LE . I detta kapitel! har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

a. Tråd (vr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets

form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. b. Srång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas största

tvärmått överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek överstigan-

de en tiondel av bredden. Som stäng anses även gjutna eller sintrade produkter

av samma form och dimension, vilka bearbetas efter formningen (på annat sätt

än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån), under förutsätt-

ning av de ej genom bearbetningen fått karaktär av till annat nummer hänför-

liga varor.

Trådämnen och billets med ändarna avfasade eller på annat sätt bearbetade

enbart för att underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exem-

pelvis valstråd eller rör skall dock anses utgöra obearbetad koppar enligt nr

74.01.

c. Plåt och band (nr 74.04):

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 74.01), även i rullar

eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av

mer än 0,15 mm, dock ej överstigande en tiondel av bredden.

Nr 74.04 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillskurits,

perforerats, korrugerats, räfflats, polerats eller försetts med överdrag, under

förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförliga

varor. . Nr 74.07 skall även anses tillämpligt för rör och ihålig stång som polerats eller

försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbetats, t. ex. böjts, formats till spiraler, gängats, borrats, förträngts, bearbetats till konisk form

eller försetts med kamflänsar. Nr 74.08 skall även anses tillämpligt för rördelar

som behandlats på liknande sätt.

74.01 Kopparskärsten; obearbetad koppar (även raffinerad); avfall och skrot av KOPPar ..sososssersrss rr re rs rer ra fri

74.02¶Koppartillsatslegeringar o..sssosoomsosssssrss oss era fri

74.03 Stång av koppar: tråd av koppar: A. av legerad koppar innehållande mer än 10 viktprocent NiCkel sosooesesesrereserrerrerr ser er orre 1,42 B. andra Släg sososossssssessesrersser rer rr ere rr ss 2,87

74.04 Plåt och band av koppar: A. av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro- Cent NICkel sosooooserserrerererrrrrer rs sor sees 1,4 Zz B. andra Slåg sssssossessrrrererss ers rr rer rr rr tt ss 2,87

74.05 Folier av koppar (även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material)

Prop. 1979/80:24. Del A

med en tjocklek (förstärkningsmatenal ej inräknat) av högst 0,15 mm: A. av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro-

[TA 11119 1.426 B. andrä släg ssssssersrsserse rr rer r rear rer rer rss ret 2,84 74.06 Pulver och fjäll av koppar: A. användbara till DrOnsering oosssessserssesersest 4,70 B. andra släg sosse ees er rer rss rer rer rr rss ss fri 74.07 Rör och rörämnen av koppar; ihålig stång av koppar . 2,87 74.08 Rördelar (t.ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar) av KOPPAT oosoooeeresse ses er reses s ess reser rss ss ess 3,80 74.10 Tvinnad tråd, kablar, linor, flätade band o. d., av kop-

partråd, dock med undantag av isolerad elektrisk tråd

OCh kabel sosse eeeeeeer ere ere ess rss ers ses se rss 2,87 74.11 Duk, galler, nät (inbegripet stängselnät och armerings-

nät) och liknande produkter (även ändlösa), av koppar-

tråd: klippnät av KOPPAr sosssesossesesers sr ss ss sa

74.15 Spik, stift (inbegripet häftstift). märlor, spetsade kro-

kar och öglor samt krampor och broddar av koppar eller av järn eller stål med huvud av koppar; bultar (inbegripet bultar utan huvud samt pinnbultar och pinnskruvar) och muttrar, även ogängade, skruvar (in-

begripet skruvkrokar och skruvöglor), nitar, kilar, sprintar, saxsprintar och liknande artiklar, av koppar:

underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor), av kop-

PÅT oooeeererese res s sr re rr ere rr rer ert t rr rs ere ess 3,87:

74.16 Fjädrar av KOPPål ooossoesereerrresesesr rer sees es resa 3,87 74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater, ej elektriska, av sådana slag som användes i hushåll samt

delar därtill, av KOPpar oososssesesse rss ss sees es era 3,87

74.18 Andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushållsbruk, sanitetsgods samt delar till sådana varor, av KOPPAr sosssseeee reser rr rer er rr rr ers rss 3,82 74.19 Andra varor av koppar: A. knappnålar och säkerhetsnålar oosssosossssssss ss 417 B. andra Slag ..ssssssersesrerrrersr rer sr sr ss ses est 3,896

Prop. 1979/80:24. Del A 113

75 kap. Nickel och varor därav

Anmärkningar

I. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

a. Tråd (nr 75.021: |

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. - Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas störs-

ta tvärmåltt överstiger 6 mm och som. om de är platta, har en tjocklek överstigande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro-

dukter av samma form och dimension, vilka bearbetats efter formningen (på

annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). . Plåt och band (nr 75.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 75.01), även i rullar eller ringar, vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjocklek ej överstigande en tiondel av bredden.

Nr 75.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillsku-

rits, perforerats, korrugerats. räfflats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförliga varor. 2. Nr 75.04 skall även anses tillämpligt för rör, ihålig stång samt rördelar, som polerat s eller försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbetats, t.ex. böjts, formats till spiraler, gängats, borrats, förträngts, bearbetats till

konisk form eller försetts med kamflänsar.

75.01 Nickelskärsten. nickelspeis och andra mellanproduk-

ter vid framställning av nickel; obearbetad nickel (med

undantag av anoder för förnickling); avfall och skrot av

119. fri

Plåt och band av nickel; foler av nickel; pulver och

Häll av nickel: A. plåt, band och föller «.sosossoessss res ss ser rear 1,42 B. pulver och fjäll..ssooooooos soo sosse ess senses senta fri Rör och rörämnen av nickel: ihålig stång samt rördelar (1. ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar), av nickel 1,4 Ge Anoder för förnickling, bearbetade eller obearbetade. inbegripet sådana som framställts genom elektrolys .. fri Andra varor av niCkel s.ssooossosssese res s sr res rna 3,87

8 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24. Del A HS

76 kap. Aluminium och varor därav

Anmärkningar

I. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges: a. Tråd (nr 76.02): | valsade, strångpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets

form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b. Stang (nr 76.02); valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas störs-

ta tvärmätt överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek överstigande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro-

dukter av samma form och dimension, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). . Plåt och band (mr 76.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 76.01), även i rultar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,20 mm, dock ej överstigande en tiondel av bredden. Nr 76.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillskurits, perforerats, korrugerats. räfflats, polerats eller försetts med överdrag. under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförliga varor. UN - Nr 76.06 skall även anses tillämpligt för rör och ihålig stång som polerats eller försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbetats, t.ex. böjts, formats till spiraler, gängats. borrats, förträngts, bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar. Nr 76.07 skall även anses tillämpligt för rördelar som behandlats på liknande sätt.

76.01¶Obearbetat aluminium: avfall och skrot av aluminium fri

76.03¶Plåt och band av aluminium ...oosssscsssssserr sr ra 2,87

76.04 Folier av aluminium (även mönsterpressade, tillskurna, perforerade. försedda med överdrag, tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat)

av högst 0,20 MIN ..sssososessseesessr ses esse esse 2,87

76.05 Pulver och fjäll av aluminium: A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor avsedda att användas uteslutande vid till-

B. andra slag s.sossssssssersersssser ers sr reset e ks fri

76.06 Rör och rörämnen av aluminium; ihålig stång av alumi-

NIUM ooeeeeeereeeresreerrer ere rer rss rss rr e srt ana 2,87

76.07 Rördelar (t. ex. skarvrör, knärör. muffar och flänsar)

av aluminNiUM sosooooesereeseeseer ee re rs ss ser res ss 3,89

76.08 Konstruktioner och delar till konstruktioner (t.ex. skjul och andra byggnader, broar och brosektioner, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörr- och fönsterkarmar, räcken och pelare) av aluminium; plåt, stång, rör o.d. av aluminium, bearbetade för använd-

ning i konstruktioner —.ossosossssessrrsss ess rr sans 3,87

76.09 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller

Prop. 1979/80: 24. Del A 116

till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 liter. även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrustning eller utrustning

för uppvärmning eller avkylning —.sssssossssss oso ra [Se 2e IR 2

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (in-

begripet förpackningsrör och förpackningstuber), av aluminium, av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackning av varor: A. förpackningstuber ...ssosssoesasrserrrrs esse reser r a B. andra Släg ssoosossesrsrrrr reser ess rr rs reser e rea

76.11 Behållare av aluminium för komprimerad eller till väts-

ka förtätad gåS «...ssossesserrrrrrsrrr rer esse see ss 76.12 Tvinnad tråd, kablar, linor, flätade band o. d., av alu-

miniumtråd, dock med undantag av isolerad elektrisk tråd Och kabel s.soooosossssrerers ere rr rr ser or r rs

76.15 Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hus-

håltsbruk, sanitetsgods samt delar till sådana varor, av

aQlUMINIUM oosoeerreerrererertrterra rer reses res s erna 3,82 76.16 Andra varor av aluminium sosooossrsrererers reser s ra 3,87

Prop. 1979/80: 24. Del A 117

77 kap. Magnesium och beryllium samt varor därav

77.01 Obearbetat magnesium: avfall (med undantag av jämn-

77.02 Stång av magnesium; tråd av magnesium: plåt och

band av magnesium; folier av magnesium; jämnstora spån samt pulver och fjäll, av magnesium; rör och rörämnen av magnesium; ihålig stång av magnesium; andra varor av magnesium: A. stäng, tråd, plåt, band, folhier, rör, rörämnen och

ihålig StåNg .ooossosereseerrrre rs rer rr rer rss sa 1,47

C. andra VäfOl..ssooseerreerererrr ere rr rer ss resa 3,8 77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor av

beryllilum sosossoesesesrererrrrr rer er ser rr ers res sera fri

Prop. 1979/80:24. Del A 119

78 kap. Bly och varor därav

Anmärkningar

1. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges: Tråd (nr 78.02): valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. - Stång (nr 78.02): valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek överstigande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). - Plåt och band (nr 78.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 78.01), även i rullar eller ringar, vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjocklek ej överstigande en tiondel av bredden och en vikt av mer än 1700 g/m?. Nr 78.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillskurits, perforerats. korrugerats, räfflats, polerats eller försetts med överdrag. under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförliga varor. LED - Nr 78.05 skall även anses tillämpligt för rör, ihålig stång samt rördelar, som polerats eller försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbetats. t.ex. böjts, formats till spiraler, gängats, borrats. förträngts, bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar.

78.01¶Obearbetat bly (inbegripet silverhaltigt bly); avfall och

SkrOt av Oly sosossoes sees serererr rss rr ere r seen es fri 78.02 Stäng av bly: träd av Dly ..sosoosssesses sees esse ra fri 78.03 Plåt och band av bly s.sosoossesessessreer rr er sera fri 78.04 Folier av bly (även mönsterpressade. tillskurna, perfo-

rerade, försedda med överdrag. tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material) med en vikt (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 1700 g/m?: pulver och fjäll av bly ssosooososssoss reses ena fri

78.05 Rör och rörämnen av biy:; ihålig stång samt rördelar

(t.ex. skarvrör, knärör. muffar, flänsar och S-rör), av

DIY sooeeeeeeeseses reses e rer ses rer r rskr rr er rss ss fri

78.06 Andra varor av bly: A. blyull samt linor av bly ssossosesosossssresser rss tri

C. andra Släg oosoooeereerresrr re ress sr rr reses ess 3,89

Prop. 1979/80:24. Del A 121

79 kap. Zink och varor därav

Anmärkningar

I Id etta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges: a. Tråd (nr 79.02): valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. . Stång (nr 79.02): valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek överstigande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). c. Plåt och band (nr 79.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 79.01), även i rullar eller ringar, vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjocklek ej överstigande en tiondel av bredden. Nr 79.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillskurits, perforerats, korrugerats, räfflats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförliga varor. br - Nr 79.04 skall även anses tillämpligt för rör, ihålig stång samt rördelar, som polerat s elier försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbetats, t.ex. böjts, formats till spiraler, gängats, borrats, förträngts, bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar.

79.02 Stång av zink; tråd av zink ...s.ossssrsosssrsesr rss rs fri 79.03 Plåt och band av zink; folier av zink; pulver och fjäll av

VAT fri 79.04 Rör och rörämnen av zink; ihålig stång samt rördelar

(t.ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar), av zink .. fri 79.06 Andra varor av zink: :

A. spik, stift. bultar och nitar; takrännor, nockplåtar,

ramar till takfönster samt andra färdiga byggvaror fri

B. andrä slåg sososesrsersrrrsrrreer rr rr ere rr rer rest 3.89

Prop . 1979/80:24. Del A 12 a

80 kap. Tenn och varor därav

Anmärkningar

). I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges: ua. Tråd (nr 80.02): valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. . Stäng (nr 80.02): valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter, vilkas störs-

ta tvärmått överstiger 6 mm och som, om de är platta, har en tjocklek översti-

gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). . Plåt och band (nt 80.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 80.01), även i rullar eller ringar, vilkas största tvärmått överstiger 6 mm och som har en tjocklek ej överstigande en tiondel av bredden och en vikt av mer än I kg/m?. Nr 80.03 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillskurits, perforerats, korrugerats, räfflats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförliga varor. 2. Nr 80.05 skall även anses tillämpligt för rör, ihålig stång samt rördelar, som pole-

rats eller försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbetats, t.ex. böjts, formats till spiraler, gängats, borrats, förträngts, bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar.

80.03¶Plåt och band av tenn ...ssssoseseersrrroeer rens rna fr

80.04 Folier av tenn (även mönsterpressade, tillskurna, per-

forerade, försedda med överdrag, tryckta eller på bak-

sidan förstärkta med papper eller annat material) med

en vikt (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst I

kg/m?; pulver och fjäll av tenn:

A. fOlief sosoomssr oss erereerrrerer rss rss ers teser rss 1.490 B. pulver och fjäll ...sssossossssersseserr sr sr ers na fri

80.05 Rör och rörämnen av tenn; ihålig stång samt rördelar (t. ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar), av tenn. . fri

80.06¶Andra varor av tenn:

B. andra Slåg s..sssosessrossrsereress rr rr rr rss ss nt 3,82

Prop. 1979/80:24. Del A 12; to An

81 kap. Andra oädla metaller och varor därav

Anmärkning

Nr 81.04 skall anses tillämpligt endast för följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan, torum, tallium, uran utarmat på U 235 samt vanadin och zirkonium. Numret omfattar även koboltskärsten, koboltspeis och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt, ävensom kermeter. 81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

B. andra släg ssoosossossor resa rs rer rer s rr rr rr rena fri 81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor där-

av:

A. tråd, inbegripet spiraler «..sssosssosssssoe res s rea 1,4 24:

B. andra slaåg ..ssososseeserrerrrrrer reser stress ara fri 81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav .. fri 81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade,

samt varor därav; kermeter, obearbetade eller bearbe-

Prop. 1979/80:24. Del A 127

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall; delar därtill

Anmärkningar

1. Bortset från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser samt varor hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 omfattar detta kapitel endast artiklar med blad, skär, bearbetande yta eller annan verksam del av: a. oädel metall. b. hårdmetall: c. ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) på underlag av oädel

metall; d. slipmedet på underlag av vädel metall, under förutsättning att varorna har

skärande tänder, spår, räfflor e.d. av oädel metall, vilka behållit sin funktion

efter det att slipmedlet lagts på. LE . Delar av oädel metall till artiklar hänförliga till tulltaxenummer i detta kapitel skall tulltaxeras enligt samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar, med undantag av delar som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg (nr 84.48). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. är dock under alla förhållanden uteslutna ur detta kapitel. Saxar till elektriska hårklippningsmaskiner skall tulltaxeras enligt nr 82.13 och blad och skärhuvuden till elektriska rakapparater skall tulltaxeras enligt nr 82.11. 3. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och fiknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

82.01 - Följande handverktyg och handredskap: spadar, skyff-

lar. korpar, hackor, högafflar, grepar, krattor, räfsor och räkor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; liar, skäror, böknivar, grässaxar. fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som användes för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogs-

[2 A.S 3,87

82.02 Sågar (icke mekaniska) samt blad för hand- eller ma-

skinsågar (inbegripet otandade sågblad):

B. andfå soooooseosssseererrrr ere rrrsr rr sr sens ss 5,67 82.03 Följande handverktyg: tänger (inbegripet avbitar-

tänger), pincetter, plåtsaxar, bultsaxar o.d.; huggpi-

por; röravskärare; skruvnycklar: filar och raspar:

B. andra Släg sosssssosseereeesrerrsr rss rss rer rss sa 5.64

82.04¶Handverktyg, inbegripet glasmästardiamanter, och

handredskap, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel; bläslampor och smidesstäd: skruvstycken och

skruvtvingar, andra än tillbehör och delar till verktygs-

maskiner: transportabla smidesässjor: slipstenar och

slipskivor med ställning (hand- eller pedaldrivna):

Prop. 1979/80: 24. Del A 128

A. handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejslar,

borr- och sparrsockar, tubpressar och skärcirklar

samt delar till sådana artiklar sossssssssss ess o ss 3.85

B. andra Släg sossosssessrerr ere r ers eter reses ers 5,67

82.05 Utbytbara verktyg för verktygsmaskiner, för mekaniska handverktyg eller för andra handverktyg (1. ex. för pressning, stansning, borrning. gängning, brotschning, fräsning, skärning, svarvning eller skruvidragning), in-

begripet dragskivor för tråddragning, matriser för

2.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska appa-

LTS 3,87

82.07 Skär, plattor, stavar och liknande omonterade delar till

verktyg, av hårdmetall (sintrade metallkarbider av

82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekaniska apparater och redskap med en vikt av högst 10

kg och av sådana slag som användes i hushåll för be-

redning eller servering av matvaror eller drycker 3,87 82.09 Knivar med skärande egg, även tandad, ej hänförliga

till annat nummer, samt blad därtill ...ooo000000.o... TAX

82. 1 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt blad därtill (inbegripet ämnen till rakblad, även I bandform):

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt

delar därtill, andra än blad till rakhyvlar; blad och

C. blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad,

även i bandföfrmM) s.sssossssesserrreeeser essens Saxar. ej hänförliga till annat nummer, och skär därtill 82.13 Andra skär- och klippverktyg, t.ex. sekatörer, hårklippningsmaskiner (icke elektriska), huggknivar för slakterier och charkuterier samt pappersknivar; artiklar och satser för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilär) o.osossssessrssresrrrrrerr rr rr er ser sens 3,87

Skedar, gafflar, fisk- och smörknivar, slevar och lik-

nande köks- och bordsartiklar s.o.sssosssoosse sosse 190

Handtag och skaft av oädel metall till artiklar hänför-

liga till nr 82.09, 82.13 eller 82.14

Prop. 1979/80:24. Del A 129

83 kap. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

I detta kapitel skall ett omnämnande av delar till artiklar ej i något fall anses tillämpligt för kablar, kedjor, spik, bultar, muttrar, skruvar, fjädrar eller andra artiklar av järn eller stäl av sådana slag som är nämnda i nr 73.25, 73.29, 73.31,73,32 eller 73.35 och ej heller för motsvarande artklar av andra oädla metaller (74—81 kap). 83.01 Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska läs) och delar därtill, av oädel metall; med lås försedda byglar till handväskor, koffertar o.d. samt delar till sådana byglar, av oädel metall; nycklar av oädel metall till i detta nummer nämnda artiklar: A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar där-

11) TIG

B. andra Sslåg s.ssssssseeserrere rr er er rr rr rs sekr S6K 83.02 Beslag och liknande tillbehör av vädel metall, av sådana slag som är lämpliga för möbler, dörrar, trappor, föns-

ter, rullgardiner, persienner, karosserier, sadelmakeri-

arbeten, koffertar. skrin o.d. (inbegripet automatiska dörrstängare);, hatthyllor, hatthängare, konsoler o.d., av oädel metall sosssososseererrs sr er rr rr r ess ser sea 3,87 83.03 Kassaskåp, kassakistor, kassavalv, kassavalvsbekläd-

nader och kassavalvsdörrar, armerade eller på annat

sätt förstärkta, samt kassaskrin, dokumentskrin o. d.. av oädel metall oosoooossoesee ses serers es rss ess osa 3,87 83.04 Dokumentskåp, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkorgar, manuskripthållare och liknande kontorsartik-

lar, av oädel metall, andra än kontorsmöbler hänförliga

till nr 94.03 oooooosese reser s ere ere rr ere rss ess rss 3,85 83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare, kontorsböcker e.d., av oädel metall; pappersklämmor, gem, häftklammer, ryttare till kortregister o.d. samt liknande kontorsartikltar, av oädel metall 3,8 23.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av sådana slag som användes inomhus, av oädel metall; fotografiramar, tavelramar och liknande ramar, av oädel metall; speglar av oädel metall:

83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, av o-

ädel metall, samt delar därtill av oädel metal (dock cj

strömställare, glödlampshållare, elektriska lyktor för fordon, elektriska lampor med batteri eller generator och andra artiklar hänförliga till 85 kap. med undantag AV AP IS) soseeeeesereer er eer rr rer rer rss serna 3,8 9 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24. Del A 130

83.09 Knäppen. byglar med knäppe för handväskor o.d., spännen med eller utan knäppe, hakar, hyskor, snörhäålsringar o.d., av oädel metall, av sådana slag som vanligen användes till kläder, reseffekter, handväskor eller andra textil- eller lädervaror; rörnitar och tvåspetsnitar av oädel metall; pärlor och paljetter av voädel Metall ooooesosrererresereres res rr rr esse er ers ses ss 3,82 83.11 Ringklockor, bjällror och gonggonger, icke elektriska,

av oädel metall, samt delar därtill av oädel metall:

B. andra släg sossososeresrseereer rr reser rr r raser eta 1.89

83.13 Proppar, kapsyler, sprundplåtar, plomber, hörnskydd

till lädor samt andra tillbehör till förpackningar, av oädel Metall sissosssssessersersrerae ss ser ers ess ss 3,82

83.14¶Skyltar, namnplåtar, siffror, bokstäver o. d., av oädel

Metall oooooooeeseseresr ere ers rer rr rr rr rs ss rss rs 3,87 RIS Träd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande pro-

dukter av oädel metall eller härdmetall, överdragna eller fyllda med flussmedel, av sådana slag som an-

vändes för lödning eller svetsning eller för pålödning eller päsvetsning av metall eller härdmetall; tråd och stavar av agglomererat pulver av oädel metall, för metallsprutmMing oossssreserrrerrs rer rr rr rs se tr setts 2 20 N

Prop. 1979/80:24. Del A 131

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap; delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: ud. kvarnstenar, slipstenar och andra artiklar hänförliga till 68 kap.: b. maskiner och apparater (1. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt mate-

rial (69 kap.): ec. laboratorieartiklar av glas enligt nr 70.17; maskiner och apparater samt delar

därtill, av glas (nr 70.20 eller 70.21); d. artiklar hänförliga till nr 73.36 eller 73.37 samt motsvarande artiklar av andra

oädla metaller (74-81 kap.):

e. handverktyg enligt nr 85.05 samt elektromekaniska hushällsapparater enligt nr

RI.06. 2. Om cj annat följer av anm. 3 eller 4 till sextonde avd. skall en maskin eHer apparat som motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.01—-

84.21 och samtidigt motsvarar en varubesknrivning i ett eller flera av numren

84.22- 84.60 tulltaxeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och ej i den

senare.

Nr 84.17 skall dock ej anses tillämpligt för: ä. groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 84.28):

b. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.29);

ec. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84.30); d. maskiner för värmebehandling av textilgarn. textilvävnader eller andra textil-

varor (nr 84.40);

e. maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturänd-

ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse. Nr 84.19 skall ej anses tillämpligt för: a. symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.41); b. kontorsmaskiner enligt nr 84.54. 3. ÅA. Med uttrycket ”automatiska databehandlingsmaskiner” i nr 84.53 förstås:

a. digitalmaskiner med minnen som kan lagra ej endast ett eller flera bearbet-

ningsprogram och de data som skalll bearbetas utan även ett program för

översättning av det programmeringsspräk på vilket programmen är skrivna

till maskinspråk. Dessa maskiner måste vara försedda med ett primär-

minne som är direkt åtkomligt för utförandet av ett program och som har en

kapacitet som åtminstone är tillräcklig för att lagra de delar av bearbet-

nings- och översättningsprogrammen jämte de data, som är omedelbart

nödvändiga för den aktuella körningen. De måste också själva vara i ständ

att på grundval av instruktionerna i det ursprungliga programmet genom

logiskt beslut modifiera utförandet under pågående körning:

b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som bestär

av minst analogielemet. styrelement och programelement;

c. hybridmaskiner bestående av antingen en digitalmaskin med analogiele-

ment eller en analogimaskin med digitalelement. B. Automatiska databehandlingsmaskiner kan förekomma som system beståen-

de av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet skall anses utgöra

en del av det kompletta systemet om den uppfyller samtliga följande villkor:

a. den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera

andra enheter;

b. den är speciellt konstruerad som del till ett sådant system: den måste i

synnerhet, såvida den cj utgör en strömförsörjningsenhet, kunna mottaga

eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas i

systemet.

Aven sådana enheter av detta slag som anges till förtullning särskilt skall

tulltaxeras enligt nr 84.53. 4. Nr 84.62 skall anses tillämpligt bl.a. för polerade stälkulor, vilkas största och minsta diameter ej avviker från den nominella diametern med mer än 152, dock högst med 0,05 mm. Andra stålkulor skall tulhaxeras enligt nr 73.40. 5. En maskin som användes för mer än en uppgift skall i tulltaxeringshänseende behandlas som om dess huvuduppgift vore dess enda uppgift.

Prop. 1979/80: 24. Del A 132

Om ej annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift ej är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften ej kan fastställas, tulltaxeras enligt nr 84.59. Nr 84.59 skall även anses omfatta maskiner för tillverkning av linor och tägvirke av metallträd, textilgarn eller annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och kablingsmaskiner).

84.01 Ångpannor och andra änggeneratorer (med undantag

av varmvattenpannor för centraluppvärmning som

även kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor . 84.02 Hjälpapparater för användning tillsammans med ång-

generatorer eller hetvattenpannor enligt nr 84.01 (1. ex.

cconomisers, Överhettare, sotningsapparater, anord-

ningar för stoftåterföring o.d.): kondensorer för ång-

MASKkINEÅ ooosereeerererrerereeee ser rs rss rss ers res 84.03 Gceneratorer för gengas eller vattengas, även med gas-

renare: generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden) samt liknande gasgeneratorer, även med gaSsrenafe ..ssoseeseserereessereree se rss

Prop. 1979/80:24. Del A

84.15 Kylskäp, kylmaskiner och annan kylutrustning (elek-

triska och andra) sosse sesererrreer ere rer rerna | 4.700

84.16 Kalandrar och liknande valsmaskiner (andra än maskiner för bearbetning eller valsning av metall eller för

bearbetning av glas) samt valsar därtill ...c.c0.0...0.. 41

84.17 Maskiner och apparater, även för laboratorier och även med elektrisk uppvärmning, för behandling av material genom förfaranden som inbegriper temperaturändring, säsom uppvärmning, kokning, rostning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning. ej utgörande maskiner eller apparater av sådana slag som användes för hushållsbruk: varmvat-

84.18 Centrifuger: maskiner och apparater (andra än filtertrattar, mjölksilar o.d.) för filtrering eller rening av vätskor eller gäsS€l cosssoseerrerrrrr ere rr rr rr rar sa 4,74. 84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av

flaskor eller andra kärl: maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av

flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för för-

packning eller inslagning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner:

A. maskiner och apparater för rengöring, torkning, på-

fyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering

B. ANCAlA sossosseerereseerer sees reser re rs sr rer es ss ATG 84.20 Vågar (med undantag av vägar känsliga för 0,05 g eller mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar: vikter av alla slåg fÖr VÅgål ooososooererrreser er rss ses essens 4.796 Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprut-

ning, spridning eller finfördelning av vätskor eller

pulver; brandsläckningsapparater (även laddade); sprutpistoler och liknande apparater: ångbläster- och

84.22 Maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning. lossning eller transport (t.ex. hissar, lyftblock, vinschar, lyftkranar, transportkranar, domkrafter, taljor, telfrar, bandtransportörer och linbanor), ej utgörande maskiner eller apparater hänförliga till nr

Ls SRA 4.750

84.23 Maskiner och apparater, stationära eller rörliga, för grävning, schaktning, planering, stampning, borrning eller brytning av jord. sten, mineral eller malm (t. ex. schaktmaskiner, kolbrytningsmaskiner, grävmaskiner, skrapor, väghyvlar och s.k. bull-dozers); pålningsmaskiner: snöplogar utan egen framdrivningsanordning

Prop. 1979/80:24. Del A 134

84.24 Maskiner och redskap för lantbruk eller trädgärdsskötsel. avsedda för jordens beredning eller odling (1. ex. plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödsel-

[4,25 Maskiner och redskap för skörd eller tröskning; halmoch foderpressar: slättermaskiner och gräsklippningsmaskiner: rensningsmaskiner för spannmäl, baljväxtfrön eller andra frön samt äggsorteringsmaskiner och andra sorteringsmaskiner för lantbruksprodukter (and-

ra än maskiner av sådana slag som användes inom

kvarnindustrin, hänförliga ull nr 84.29) ..000000.0o.. 4,19 84.26 Maskiner och apparater för mejerihanteringen (inbegripet mjölkningsmaskiner) sosossssosersesssresrrer ere rt 4,72 84.27 Pressar och krossar samt andra maskiner och apparater

av sådana slag som användes vid framställning av vin

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, träd-

gårdsskötsel. fjäderfäavel eller biodling: groningsap-

parater försedda med maskinell utrustning eller upp-

värmningsanordning; — äggkläckningsapparater och

kycklingmMÖdraf oocosssererersrrersrsresrs ses rr rerna 4,70 84.29 Maskiner och apparater av sådana slag som användes inom kvarnindustrin samt andra maskiner och apparater (andra än av lantbrukstyp) för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön -...oooo.sc.os..-. 4.776 84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, av sådana slag som användes inom

följande livsmedelsindustrier: bageri-, konfektyr- och

chokladindustrierna, industrier för tillverkning av makaroner, ravioli och liknande spannmälsbaserade födoämnen, industrier för beredning av kött, fisk. frukt eller köksväxter (inbegripet köttkvarnar och skärma-

Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbe-

Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegri-

pet trådhäftmaskiner sososossserererr er rr rr rr ert 4,75 Skärmaskiner av alla slag, för papper eller papp: andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller Papp oosssssosssse se see reser ret

84.34¶Maskiner, apparater och redskap för typgjutning eller

sälltning; maskiner och apparater, andra än verktygs-

maskiner enligt nr 84.45, 84.46 eller 84.47, för tillverkning av klichéer eller andra tryckformar (även cylin-

driska); typer. matriser, klichéer och andra tryckformar (även cylindriska); plåtar, cylindrar och Intografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):

Prop. 1979/80: 24. Del A 135

B. andra Släf, oossssssrrreserr rese ser rr rer ert rer rt . fri Tryckmaskiner (tryckpressar): hjälpapparater för användning vid tryckning: A. eylinderpressar och rotationspressar samt hjälpap-

parater till sådana pressar: delar därtill =. oo00000-. fri B. andra slag. inbegripet tHäggningsapparater som

anges till förtullning särskilt ssossssssss sc c css >> 3177 84.36 Maskiner för framställning av syntetiska eller regene-

rerade texulfibrer; maskiner av sådana slag som an-

vändes för förarbetning av naturliga. syntetiska eller

regenererade textilfibrer: maskiner för spinning, tvin-

ning, dubblering. spolning, rullning eller haspling av

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner samt maskiner för tillverk-

ning av Överspunnet garn. tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar: maski-

ner (inbegripet varpmaskiner och varpklistringsma-

skiner) för förberedning av garn för användning i till detta nummer hänförliga Maskiner ..osssssorosee ss ATA 84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner enligt nr 84.37 (1. ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner, varp- och skoöttväktare samt anordningar för skyttelväxling): delar och tillbehör lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller till maskiner hänförliga till nr 84.36 eller 84.37 (t. ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kammar. spinnmunstycken, skyttlar, solv, skaftramar och trikämaskinsnålar): A. trikåmaskinsnålar oossssosssssssresrrr sr e reser a fri

C. andrä släg sosoosoessseeer ess rs rer s rr er rer rs r ss 4.717 84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt som längdvara eller i avpassade stycken, inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt hattfölrMmär oossoseeseeesssseress rr rr rr rer ses 4,19 84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring, torkning, blekning, färgning, uppretering, belägg-

ning eller annan efterbehandling av textilgarn, textil-

vävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade (inbegripet tvättmaskiner för vättvätt och kemisk tvätt); lägg-, rull- och skärmaskiner för vävnader e. d.;

maskiner av sådana slag som vid tillverkning av lino-

leummattor eller andra golvbeläggningsmaterial an-

vändes för att anbringa massa på underlag av textilvara

eller på annat underlag; maskiner av sådana slag som användes för tryckning av textilvaror, läder, tapeter, omslagspapper, linoleummattor eller annat material

Prop. 1979/80:24. Del A 136

med Iikformigt återkommande mönster eter ord eller med färg som täcker hela ytan samt graverade eller etsade tryckplätar och tryckvalsar därtill ...0o00.0... 4.750 84.41 Symaskiner: möbler speciellt konstruerade för symaskiner; symuskinsnälar: ÅA. symaäaskinsnålar oocsosmsereeererrrrer rss reser r rs fri B. andra Släp oossrer rer rerree rr rer r rs rs rss sees ns 1,39 84.42 Maskiner och apparater (andra än symaskiner) för beredning eller bearbetning av hudar, skinn eller läder

(inbegripet skomaskinef) ocosoossoserrserrssserers orsa 4.190

84.43¶Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner

av sådana slag som användes inom metallindustrin: A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar

84.44¶Valvsverk och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer soososscssssssser at 3,87

B. andra Släg s.ossosesersrersrrs reser rr rr rr reser sea

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller härd-

metall. ej utgörande maskiner hänförliga till nr 84.49

eller 84.50: A. spånavskiljande maskiner vägande per styck mer än

10000 kg sosssseererererer reses s rer rrr rese sea fri

B. andrä Släp sssoeseeeeerererrerrr ere rr ers ser sort 4,77

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande minc-

raliska material eller för bearbetning av glas i kallt

tillstånd, andra än maskiner hänförliga till nr 84.49 ... 4,79

84.47 Verktygsmaskiner för bearbetning av trä. kork, ben,

hårdgummi. styv plast eller liknande hårda material,

andra än maskiner hänförliga till nr 84.49: A. barknings-, hyvel-. såg-, lim- och pressmaskiner

SUMU SVÄVA mosse eserr re rrrr ARR KARK Ks B. andra:

I. spänavskiljande verktygsmaskiner, ej hänförliga

tillÅ oso rerereesereee rear eter reser s essens 2. andra maskiNef ooososeeeosereserrrrerrsr ers era

84.48 Tillbehör och delar lämpliga att användas utestutande

eller huvudsakligen tull maskiner hänförliga till nr

84.45—84.47, inbegripet hällare för arbetsstycken eller

verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor

och annan hjälputrustning för verktygsmaskiner: verktygshallare till alla slags handverktyg -oos.ss.o.s.s..> 4,74 84.49 Handverktyg, pneumatiska eller hopbyggda med icke

elektrisk MOOr ooocereersereerresereerer rs rer rese a sa 4,75:

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, hårdlödning,

Prop. 1979/80: 24. Del A

84.51 Skrivmaskiner. andra än skrivmaskiner med inbyggt

Prop. 1979/80: 24. Del A - 138

84.62¶Kullager, rullager och nålläger oososcssossssssss sees 4,70

84.63 Transmissionsaxlar, vevaxlar, lagerhus,. glidlager,

kugghjul. friktionshjul. kuggväxlar, växellådor och

andra variabla utväxlingar, svänghjul. remskivor, lin-

84.64¶Packningar av metallplåt i förening med annat material

(t.ex. asbest, filt eller papp) eller av flera skikt metallfoher: satser av packningar av skilda material, för maskiner, rörledningar e. d.. i påsar, kuven eller liknande

förpackningar oocsserersseeeerer rer es rss esse ses 4.790

84.65 Delar till maskiner eller apparater, ej försedda med

elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar,

kontaktelement eller andra elektriska anordningar och

Prop. 1979/80:24. Del A 139

85 kap. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel; delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. filtar, dynor, fotpåsar o.d. med elektrisk uppvärmning; kläder, skodon, öron-

skydd och liknande artiklar avsedda att bäras av användaren, med elektrisk

uppvärmning; b. artiklar av glas enligt nr 70.11;

c. möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap. 2. Nr 85.01 skall ej anses tillämpligt för varor nämnda i nr 85.08, 85.09 eller 85.21; kvicksilverströmriktare med metallbehållare tulltaxeras dock enligt nr 85.01. 3, Nr 85.06 skall anses tillämpligt endast för följande elektromekaniska maskiner

och apparater av sådana slag som vanligen användes för hushållsbruk:

a. dammsugare, golvbonare, maskiner för malning eller blandning av livsmedel,

fruktpressar och fläktar, oavsett vikten;

b. andra maskiner och apparater under förutsättning att vikten ej överstiger 20 kg per styck. Numret är dock ej tillämpligt för diskmaskiner (nr 84.19), tvättcentrifuger och tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41) samt elektriska värmeapparater (nr 85.12). 4. Med ”tryckta kretsar” i nr 85.19 skall förstås kretsar, som med något trycknings-

förfarande (t. ex. prägling, plätening eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom utformning på ett isolerande underlag av ledande element, kontakter eller andra tryckta komponenter (t. ex. induktansspolar, motstånd och kondensatorer), ensamma eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster, and-

ra än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal (t.ex. halvledarelement). Uttrycket ”tryckta kretsar" omfattar ej kretsar i förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar får dock vara försedda med icke tryckta förbindningselement. Tunn- eller tjockfilmskretsar innehållande passiva och aktiva element erhållna under samma tekniska process skall tuiltaxeras enligt nr 85.21. 5. För tillämpning av nr 85.21 gäller: A. Med "dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvle-

darelement”” skall förstås sådana komponenter eller element, vilkas funktion

är beroende av förändringar i resistiviteten under inverkan av ett elektriskt

fält; B. Med ”elektroniska mikrokretsar” skall förstås:

a. byggblock av typen knippemoduler, gjutna moduler, mikromoduter och

liknande, bestående av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva miniatyrkomponenter som kombinerats och sammankopplats;

b. integrerade monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder, transistorer,

motstånd, kondensatorer, förbindelseledningar etc.) framställs i massan

(huvudsakligen) och på ytan av ett halviledande material (t. ex. dopad kisel)

och är oskiljaktigt förbundna med varandra;

c. integrerade hybridkretsar i vilka passiva och aktiva element, en del erhåll-

na genom tunn- eller tjockfilmsteknik (motstånd, kondensatorer, förbindel-

seledningar etc.), andra genom halvledarteknik (dioder, transistorer, integ-

rerade monolitkretsar etc.), kombinerats praktiskt taget odelbart på ett en-

da isolerande underlag (glas, keramik etc.). Dessa kretsar kan även inne-

hålla diskreta miniatyrkomponenter. Vid tulltaxering av i denna anmärkning definierade artiklar skall nr 85.21 äga fö-

reträde framför varje annat tulltaxenummer som skulle kunna ifrågakomma med hänsyn särskilt till artiklarnas funktion.

85.01 Följande elektriska artiklar: generatorer, motorer, omformare (roterande eller statiska), transformatorer, lik-

Prop. 1979/80:24. Del A 140

ISA FElektromargneter: permanenta magneter samt varor av speciella material. utgörande ömnen till sådana magneter: magnetchuckar och andra elektromagnetiska eller permanentmagnetiska uppspänningsanordningar för arbetsstycken: elektromagneuska kopplingar: elektromagnetiska bromsar; elektromagnetiska lyftdon 4,7 85.02 Galvaniska element och batterier 7,3 85.04 Efektriska ackumulatöref sosoososssrssssss ss sven 4,70

85.06 Elektromekaniska hushållsapparater med inbyggd elektrisk MOtOf socssserse reser reser reser rs rar rer ra 5,67 Rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd elektrisk MOTOR soosoosseree re ererrerr ers rr rr rr ss 4,7 Yo Elektrisk start- och tändningsutrustning för förbränningsmotorer (inbegripet tändmagneter, tändgeneratorer. tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändsutt): generatorer (för likström eller växelström) och hakströmsreläer för användning tillsammans med förbränningsmOtOref ossesossessererr ere eerrr rr rr rss es 4,77 85.09 Flektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vindrutetorkare samt elektriska avfrostnings- och av-

85.10 Bärbara elektriska batteri- eller generatorlampor. and-

85.1 Elektriska ugnar samt apparater för induktiv eller di-

elektrisk uppvärmning, för industri- eller laboratorie-

bruk: elektriska eller med laser arbetande maskiner och apparater för svetsning, lödning eller skärning ... 4,77 85.12 Elektriska varmvaättenberedare och doppvärmare; elektriska apparater för uppvärmning av marken samt elektriska apparater för rumsuppvärmning: elektriska apparater för hårbehandling (t.ex. hårtorkningsapparäter, onduleringsapparater och hårtångsvärmare) samt elektriska stryk- och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk: elektriska värmemotstånd. andra än sådana av kol: A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill

(andra än värmemoOtstånd) ...ossssossoss.so res. 5,67

B. andra Släg ossosereessererr rss rr er rr rr rer esta sa 4,16

Elektriska apparater för trådtelefon: eller trådtelegrafi (inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem) . 4,19

Mikrofoner och stativ därtill; högtalare: tonfrekvensförstärkare: A. mikrofoner och mikrofonstativ samt delar därtill .. 6.427

B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar [ET EU 9.876

85.15 Apparater för sändning eller mottagning av radiotelefoni eller radiotelegrafi. apparater för sändning eller

Prop. 1979/80:24. Del A 141

mottagning av rundradio eller television (inbegripet mottagare hopbyggda med apparater för upptagning eller återgivning av ljud) samt televisionskameror: apparater för radionavigering, radarapparater samt apparater för radiomanövrering, radiostyrning e. d.: ÅA. apparater för mottagning av radiotelegrafi eller ra-

diotelefoni. inbegripet kombinerade sändare mottagare; rundradiomottagare; televisionsmottagare.

inbegripet monitorer: kombinerade rundradio- och

televisionsmottagare, inbegripet mottagare med in-

byggd grammofon etter bandspelare; delar ull appa-

rater för mottagning av radiotelegrafi, radiotelefoni.

rundradio eller television ...ssssoossossos.sss ss ss ER

85. Elektrisk trafikövervakningsutrustning för järnvägar, landsvägar, gator, floder eller kanaler samt utrustning

85. Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (såsom ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuv- och brandlarmsapparater), andra än apparater enligt nr

85.09 eller 85.16 sosoeseossesererererrsrr erste sansa 6.46

Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla: A. kondensatorer och delar därtill vägande högst 250 g

PET StyCk sosse eeeseseeseseesee ses esse ser renen ts TAG B. andra Slåg osossossoseeess rer se rr rss reses sera 4.17

Elektriska apparater och andra artiklar för slutning och

brytning av elektriska kretsar, för skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t. ex. ström-

ställare, reläer, säkringar. överspänningsavledare,

stötvågsfilter, stickproppar, glödlampshåliare och kopplingsdosor); motstånd, fasta eller variabla (inbegripet potentiometrar), andra än värmemotstånd: tryckta kretsar; kopplingstavlor och manöverpaneler: A. smältsäkringar:

I. av keramiskt material s.sossssssssssso ess s LIGG

2. av annat material ..ssssssosssssss sosse srt 7,35 B. MOtStånd...soososereresressrrsrrser ee rer ss ses 7.3 C. glödlampshållare, vägande per styck:

I. högst 500 gg sosoeooseoesersssseeer er reset 9

2. mer än 5002 sossossssoseeeseser rese ers sr 7,37

D. andra slag. inbegripet delar till artiklar enligt A—C 6.47 85. 20 Elektriska glödlampor och elektriska gasurladdnings-

lampor (inbegripet lampor för infrarött eller ultraviolett ljus); båglampor:

A. metalltrådslampor ssssssoossssossoss osa 100 kg 215: —

B. socklar till glödlaämport s..sssosssssssssssss orsa fri C. andra slag, inbegripet delar, andra än socklar, till

glödlampor ...ssosererrserrrerres ses reser ss sea 47

Prop. 1979/80:24. Del A 142

85.21 Elektronrör (glödkatodrör, kallkatodrör och fotokatodrör), inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör, rör för televisionskameror och för kvicksilverströmriktare: fotoceller: momerade piezoelektriska kristaller; dioder: transistorer och liknande halvledarkomponenter eler halvledarelement; lysdioder: elektroniska mikrokretsar:

. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill... fri

w> . katodstrålerör samt rör för televistonskameror 3.796 0 . elektroniska mikrokretsar; dioder, transistorer och

D. andra $Släg sosse esseerereerrrr rss rr rr rer trend 4,70 85 2” Elektriska maskiner och apparater med självständiga

arbetsuppgifter, ej hänförliga till annat nummer i detta

ETT 6,47

85.23 isolerad elektrisk tråd, kabel (även koaxialkabel),

stång o.d. (inbegripet lackerade eller anodoxiderade), även med kopplingsanordningar:

B. andra Släg s.sossossserserersess es rr ess sr errors 85.24 Kolborstar, båglampskol, kol för galvaniska element, kolelektroder och andra artiklar av kol, av sådana slag som användes för elektriskt ändamål: A. vägande per styck 3 kg eller däröver:

1. grafiterade .sssossserseerrsss ser enas 100 kg

2. andra släg sosososseseeeerrs esse srt rese rena fri B. vägande per styck mindre än 3 kg:

1. KOIBOrStår sosse eseeeer ess rss rs rss rr eter ens 47196

2. andra slåg s.sossssserererss error ert 100 kg 10: — 85.25 Elektriska isolatorer. oavsett materialet: A. av keramiskt material ooosooososssssssos sr see r ra 87 B. av annät maåterial sosososrsrresresss rr er reser rs 1.3 85.26 Isolerdetaljer (med undantag av isolatorer hänförliga till nr 85.25) för elektriska maskiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, utgörande detaljer helt av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar som ingjutits eller inpressats i massan i samband med tillverkningen och som är avsedda uteslutande för sammanfogning:

Elektriska isolerrör samt förbindningsdetaljer därtill, av oädel metall, invändigt belagda med isolermaterial . 3,89 Elektriska delar till maskiner och apparater, ej utgörande varor hänförliga till något av de föregående numren i detta kapitel

Prop. 1979/80:24. Del A 143

86 kap. Lok och annan rullande järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill; stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalutrustning (ej elektriskt manövrerad) av alla slag

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar el: a. jarnvägs- och spårvägsskiprar av trä eller betong samt spårbanesektioner av betong för svävtäg (nr 44.07 eller 68.11); b. banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, hänförlig vill nr 73.16: c. elektriskt manövrerade signalapparater hänförliga till nr 85.16. to . Nr 86.09 skall anses tillämpligt för bl. a.: a. hjulaxlar, hjul. hjulringar av metall, fälgar, nav och andra delar till hjul; b. ramar, underreden och boggier: c. lagerboxar; bromsapparater: d. buffertar för rullande materiel; koppelanordningar och vagnsbälgar; e. vagnskorgar. 3. Om ej annat följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan skall nr 86.10 anses tilämpligt för bl. a.: a. sammansatta spår, vändskivor, stoppbockar och lastmaltar; b. semaforer och mekaniska signalskivor samt mekaniska manövreringsanordningar för plankorsningar, signaler eller spårväxlar, även om de är försedda med elektriska belysningsanordningar. 86.02 Elektriska lok för ackumulatordrift eller drivna med

kraft från yttre elektrisk kraftkälla ...s.ooo00000..0 ov. 4,10

86.03 Andra lok; tendraf ooooossoossseses ere rr ers rr ses rss 4.796 86.04 Motorvagnar för järnvägar eller spårvägar samt mo- OTAreSSINET soseesserserereserrrer eter teer re srt rs 5,67 86.05 Personvagnar och resgodsvagnar för järnvägar eller

spårvägar; sjukvagnar, fångvagnar. undersökningsvag-

nar, postvagnar och andra liknande specialvagnar för jälNVÄgAl soseerrererreerererr reser er rr era tr ter sr ns 3.87 86.06 Rullande järnvägs- och spårvägsmateriel av följande slag: verkstadsvagnar, kranvagnar och andra service-

86.08 Godsbehållare (containers) speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel sosossosseeererererser rr ere rs rs ess 3,87

86.09 Delar till lok eller annan ru!lande järnvägs- eller spår-

vägsmaterniel:

B. andra slag s.ssosssoserssr ers ere r ess ss rr ss rs rss 3,87 86.10 Stationär järmvägs- och spärvägsmateriel; mekanisk

utrustning, ej elektriskt manövrerad, för signalering till

eller övervakning av vägfordon, rälgående fordon eller andra fordon, fartyg eller luftfartyg: delar till i detta

Prop. 1979/80:24. Del A 145

87 kap. Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, samt delar därtill

Anmärkningar

Tulltaxenumren i detta kapitel skall ej anses ullämpliga för rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel avsedd att framföras uteslutande på räls. . För tillämpning av detta kapitel gäller att traktorer anses utgöra fordon som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande av annat fördon eller av maskiner, redskap eller last, aven om de har smärre utrymmen som gör det möjligt att i samband med deras huvudsakliga användning medföra verktyg. utsade. gödselmedel eller andra varor. . Motorfordonsunderreden försedda med motor och förarhytt skall hänföras ull nr 87.02 och ej till nr 87.04. . Nr 87.10 skall ej anses tillämpligt för barncyklar som ej är försedda med kullager och ej heiler för barncyklar som, trots att de är utrustade med kullager. ej är konstruerade som vanliga cyklar för vuxna. Sådana barncyklar skall hänföras till nr 97.01. 87.01 Traktorer (andra än dragtruckar hänförliga ul or 87.07), även försedda med kraftuttag. vinschar eller FemMSKIVOT sossseeereeerr rer er er rr rer ere rr rs rr te era 7,39 87.02 Motorfordon för person- eller godsbefordran tinbegripet sportfordon, andra än fordon enligt nr 87.09):

B. andrä slåg sososserseserserrrrrer rr rer rr sr see rasa 13,1 7

87.03 Bilar för speciella ändamäl (såsom bärgningsbilar. brandbilar, stegbilar, bilar med anordning för sopning. snöplogning eller spolning, kranbilar, strälkastarbilar. verkstadsbilar och röntgenbilar). ej hänförhiga till nr

BIO sor eereeres rr rrre ere ere ere r rese ss er rss renas 9,8Z

87.04 Underreden försedda med motor, till motorfordon hänförliga till nr 87.01, 87.02 eller 87.03: A. underreden till traktorer ooosssossssrsesrrsr rer rt 17.32 B. underreden till andra fordon: 1. till personbilar sosossoseeeseeeererre reses a es 9,8 2. till andra fOordON s..oooossssssrserrsres sens rr rs 13.197 87.05 Karosserier (inbegripet förarhytter) tull motorfordon hänförliga till nr 87.01, 87.02 eller 87.03:

A. till personbilar ssosssosesrerresss ers res se ere ena 9.85

B. till andra fOordON sossssosseresersrr resa reser ons 13.14.

87.06¶Delar och tillbehör till motorfordon hänförliga till nr

87.01, 87.02 elter 87.03: A. till traklOrer oooossosooesrrrrserr ers ere s ers s sr ers 1,37 B. till andra fördOf oosssoorssrrererse rr rs ss rr rens 907 87.07 Truckar av sådana slag som användes i fabriker. magasin eller hamnområden eller på flygplatser för korta transporter eller för hantering av gods (t. ex. flaktruckar, gaffehruckar och gränsletruckar): dragtruckar av 10 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24. Del A 146

sådana slag som användes på tfärnvägsperronger: delar till i detta nummer nämnda fordon sosse ssssss rss

87.08 Stridsvagnar och andra motordrivna pansrade strids-

fordon, även utrustade med vapen, samt delar ull såda-

Na fOrdON sosse reserereeerer era ser rs reser rss rss ss 27.09 Motorcyklar och mopeder samt cyklar försedda med

hjälpmotor. med eller wan sidvagn: sidvagnar av alla

slag:

A. mopeder, cyklar försedda med hjälpmotor samt

motorcyklar med förbränningskolvmotor med en

cylindervolym av högst 245 cm? osssssssoss snor ss 6,9 Zz

B. andra motorcyklar: särskilt inkommande sidvagnar 4,70 87.10 Cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar) utan mo-

(OT see eeeeeee esse ses Brees ses ss ass s ss sent I st. 9: 20 &7.11 Invalidvagnar med eller utan motor eller annan meka-

nisk framdrivningsanordning:

ÅA. invalidvagnar med motor eller annan mekanisk

framdrivningsanordning —sososorrssrsss sees se oa fri

B. andra släg ssossosrsrsesrr rer rer ers rr rr sr rr ss rs 4,12 87.12 Delar och tillbehör till artiklar hänförlga till nr 87.09,

87.10 eller 87.i1l sooooososeeesar ere rss sees ee resa 6,9 7

87.13 Barnvagnar och delar därtill sosssossessse rss rer rss 477 87.14 Andra fordon tinbegnpet släpfordon) utan mekanisk

Prop. 1979/80:24. Del A 147

88 kap. Luftfartyg och delar därtill; fallskärmar; katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg; markträningsapparater för

flygutbildning

Anmärkning

Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier tulltaxeras tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier som för varaktigt ändamaäåtl föres från luftfartyg skall erläggas tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrägavarande slag, om ej generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner att tull ej bör utgå. 88.01 Ballonger och luftskepp .ssosssoser sees eresrr rr rer a fri 88.02 Flygmaskiner, segel- och glidflygplan samt drakar;

S.Å. FOfOChUleS oooooosereseeesrer rer rr rr ess ss ss st fri

88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfar-

tyg: markträningsapparater för flygutbildning; delar till I detta nummer nämnda artiklar soossossoressss ers ra fri

Prop. 1979/80:24. Del A 149

89 kap. Fartyg samt annan flytande materiel

Anmärkning

Fartygsskrov, ej färdigbyggda elter ej kompletta fartyg i sammansatt, i ej sammansatt eller i isärtaget skick samt kompletta fartyg i ej sammansatt eller i isärtaget skick skall tulltaxeras enligt nr 89.01 om de ej har huvudsaklig karaktär av fartyg av speciellt slag. Till fartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier tulltaxeras tillsammans med fartygen; för tillbehör och inventarier som föres i land för varaktigt andamål från tullfria eller oförtullade fartyg, ävensom för sådana artiklar som förvärvats särskilt i utlandet och som inkommer med här tillverkade eller förut förtullade fartyg av tullbelapt slag, erlägges tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande slag. om ej generahullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner att tull ej bör utgä.

89.01 Fartyg, ej hänförhga till något av de följande numren i

detta kapitel: A. krigsfäflyg sooossosssesesessreres ere reser ere ess fri B. fiskefärtyg sosssossossesressssesser rese res ser res fri

C. luStfällyg sosossssssesesessrsser rr sr ere eter er st 4,77

D. andra slag:

I. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton 417

ME: UT TE: fri 89.02 Fartyg speciellt konstruerade för bogsering (bogserbä-

tar) eller päskjutning av andra fartyg:

A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton .. 4,79

[3 LTS LE fri 89.03 Fyrskepp, flodsprutor. mudderverk av alla slag, pon-

tonkranar och andra fartyg I fråga om vilka förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift; flytdockor; flytande eller ned-

89.05 Annan flytande materiel än fartyg (t.ex. kassuner,

Prop. 1979/80:24. Del A 151

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. aruiklar av sådana slag som användes i maskiner, apparater eller instrument. av mjukgummi, hänförliga ull nr 40.14, av läder eller konstläder, hänförliga till

nr 42.04. eller av textilmaterial (nr 59.17):

b. eldfasta varor enligt nr 69.03: laboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk. enligt nr 69.09: cv. speglar av glas. ej optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av oädel eller ädel metall. ej utgörande optiska element. hänförliga ult nr 83.06 eller 71 kap.: d. varor hänförliga till nr 70.07. 70.11, 70.14, 70.15. 70.17 eller 70.18:

e. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av

vädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmänhet tulltaxeras enligt nr 39.07): f. pumpar försedda med mätanordningar, enligt nr 84.10: räkne- och kontrollvaågar samt särskilt inkommande vikter för vågar (nr 84.20); maskiner och appa-

rater för lyftning eller annan hantering, enligt nr 84.22; hjälputrustning för in-

ställning av arbetsstycken eller verktyg i verktygsmaskiner, enligt nr 84.48. inbegripet hjälputrustning med optiska skalavläsningsanordningar (1. ex. optiska delningsdockor). dock med undantag av sådana som i sig själva huvudsakligen utgör optiska instrument (t. ex. inställningsmikroskop): ventiler och andra artiklar enligt nr 84.61; g. sökarlyktor och strälkastare av sådana slag som användes på motorfordon. enligt nr 85.09, ävensom apparater för radionavigering samt radarapparater. enligt nr 85.15: h. kinoapparater för upptagning. återgivning eller återupptagning av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11), magnetiska tonhuvuden (nr 92.13); i. artiklar enligt 97 kap.: k. mätkärl, vilka skall tulltaxeras som varor av det material varav de är tillverkade: ). spolar. rullar och liknande artiklar (vilka skall tulltaxeras efter materialets beskaffenhet, 1. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.). to - Om ej annat följer av anm. I ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner. apparater, instrument eller andra artiklar, hänförliga till nägot nummer i detta kapitel, tulltaxeras på följande säll:

a. delar och tillbehör som i sig själva utgör maskiner, apparater, instrument eller

andra artiklar (inbegripet optiska element enligt nr 90.01 eller 90.02) enligt nå-

got särskilt nummer i detta kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (annat än nr 84.65 och 85.28) skall tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer:

b. andra delar och tillbehör skall tulltaxeras enligt nr 90.29 om de motsvarar beskrivningen i detta nummer: i annat fall skall de tulltaxeras enligt samma nummer som den maskin, apparat, instrument eller annan artikel för vilken de är avsedda.

tv :1 Bestämmelsen i tolkningsregel 2 a (se allmänna bestämmelser i början av tulltaxan) angående vara som vid förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt

tillämpas även för vara enligt 90 kap. vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den tullskyldige yrkar det.

' Nr 90.05 skall ej anses tillämpligt för astronomiska kikare av sådana slag som €j

är lämpliga för observationer på jordytan tnr 90.061 och ej heller för kikarsikten för montering på eldvapen. periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för maskiner, apparater eller instrument enligt detta kapitel: sådana kikarsikten, periskop och kikare skall tulltaxeras enligt nr 90.13. . Optiska apparater och instrument för mätning eller kontroll som enligt lydelsen av tulltaxenumren skulle kunna tulltaxeras både enligt nr 90.13 och enligt nr

90.16 skall tulltaxeras enligt nr 90.16.

Prop . 1979/80:24. Del A 152

5. Nr 90.28 skall anses tillämpligt endast för: au. instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter: b. maskiner, apparater och instrument av sådana slag som är beskrivna i nr 90.14, 90.15, 90.16, 90.22, 90.23, 90.24, 90.25 och 90.27 (andra än stroboskop), vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall sökas eHer automatiskt regleras: nm . instrument och apparater för mätning eller påvisande av alfa-, beta-, gammaeller röntgenstralning. kosmisk strålning elter liknande strålning: instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter ävensom instrument och apparater för automatisk reglering av icke elektriska storheter, vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fehomen som varierar med den faktor som skall regleras. . Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammai ns med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska element. oavsett materialet, omonterade, andra än sådana element av glas som ej är optiskt bearbetade: skivor och plattor av polariserande material .ossssssssssssse ss fri 90.02 Linser. prismor, speglar och andra optiska element. oavsett materialet, monterade. utgörande delar eller tillbehör till instrument eller apparater, andra än sådana element av glas som ej är optiskt bearbetade: A. kameraobjektiv samt delar och tillbehör därtill. vägande mer än 3 kg per styck: optiska sökare tll ka-

B. afdra Släg ssssossssssere rer rr er rss rr rss rs ss oss 4.790

90.03 Bagar och infattningar samt delar därull, för glasögon, pincenéer, lornjetler OC. tU. sosssssossesesses ss re rea 3,86 90.04 Glasögon, pincenéer. lornjetter o. d., avsedda för synkorrektion. som skydd för ögonen eller för annat ända- MAL. ooeererereererrrere re ee reses rr rer rr ss ses s 3.89 90.05 Kikare (monokulära och binokulära), inbegripet pris- IE LSLE TC fri 90.06 Astronomiska instrument (1. ex. spegeheleskop. meridiancirklar och ekvatorialer) samt stativ därtill, med

90.07¶Sullbildskameror: blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt bruk. andra än gasurladdningslampor

enligt nr 85.20:

A. stillbildskameror samt delar och ullbehör därull. ej

hänförkliga till B:

2. UNAlA sosse srerresrer ers rer rs rr rr rr ss te ra sa 2,4ZX B. kassetter. slutare, bländare och icke optiska sökare ull stillbildskameror samt delar och tillbehör därtill 2,46

C. blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt

bruk samt delar och tillbehör därtill soo... ... 4,77 90.08 Kinokameror. kinoprojektorer samt ljudupptagnings-

Prop. 1979/80:24. Del A

och ljudåtergivningsapparater för kinematografiskt bruk: alla slags kombinationer av dessa apparater: A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptag-

ningsapparater, samt delar och tillbehör därull, ej

hänförliga tll B:

|. vägande högst 3 kg per styck ...s.ossss.ses 0 os

AE VAT EC B. kassetter. slutare. bländare och icke optiska sökare

till kinokameror samt delar och tillbehör därull ... C. andra slä8 sososeoessrsesrressres ers arr etan ts ns 20.09 Stillbildsprojektorer:; fotografiska (andra än kinemato-

Prop. 1979/80:24. Del A

90.19 Ortopediska artiklar. medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o. d.. spjälor och andra artiklar för behandling av frakturer: konstgjorda lemmar, ögon, tänder och andra kroppsdelar: hörapparater för hörselskadade och andra artiklar avsedda att bäras av användaren.

att hållas i handen eller att inplateras t kroppen för att

kompensera en defekt eller ett handikapp: A. hörapparater för hörselskadade samt delar därtill B. andra Släg sossoosserereeerr rr rr rr rs reser en ns 90.20 Apparater baserade på utnyttjandet av röntgenstrålar eller av strålning från radioaktiva ämnen (inbegripet radiografi- och radioterapiapparater): röntgengeneratörer: röntgenrör: röntgenskärmar: högspänningsgeneratorer för röntgen: manöverpaneler och manöverpulpeter för röntgenapparatur: bord, stolar o.d. för röntgenundersökning eller röntgenbehandling: A. röntgenrör samt delar därtill sooooossoos soc sosse osa fri B. apparater baserade på utnyttjandet av strålning från

radioaktiva ämnen cososossesrerrrer es ser s er ea 4,17

C. andra Släg oosssseseerererrrer er rr rr erste rr res 4,2 z 90.21 Instrument, apparater, modeller o.d. avsedda enbart för demonstrationsändamäål (1. ex. vid undervisning eller på utställningar). ej lämpliga för annan användning fri

90.22¶Maskiner och apparater för mekanisk provning av

hardhet. hållfasthet. sammanpressbarhet. elasticnet

eHer liknande egenskaper hos material (1. ex. metaller.

90.23 Arcometrar och liknande instrument; termometrar. pyrometrar. barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande: alla slags kombinationer av dessa INSUTUMEN sosse soersererrrrseses ers str str es 4,7 a 90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll elter automatisk reglering av gasers eller vätskors strömning, Niva. tryck e.d. eller för automatisk temperaturreglering (1. ex. manometrar. termostater, nivåmätare. genomströmningsmätare. — värmeförbrukningsmätare och automatiska dragregulatorer). ej utgörande artiklar hänförliga till fr 90.14 sissors eer ers errors sar rr rr ra 6,2 Ze 90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (såsom polarimetrar, refraktometrar. spektrometråar och gasanalysapparater); instrument och appa-

rater för mätning eller kontroll av viskositet. porositet,

dilatation, ytspänning e.d. (såsom viskosimetrar, porositetsmetrar och dilatometrar); instrument och apparater för mätning eller kontroll av värmemängd, ljusin-

tensitet eller ljudnivå (såsom fotometrar, inbegripet

exponeringsmätare, och kalorimetrar); mikrotomer. ..

Prop. 1979/80:24. Del A

90.26 Förbruknings- och produktionsmätare för gaser. våls-

kor eller elektricitet: kalibreringsmätare för sådana in-

SITUMEN ooooeeee rer rer reses r ere ere rr rr rer r ses ss 470 90.27 Varvräknare. produktionsräknare, taxametrar. vägma-

tare, stegräknare o.d. samt hastighetsmätare (inbegri-

pet magnetiska hastighetsmätare) och takometrar

(andra än artiklar hänförliga till nr 90.14): stroboskop . 4700 90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning. kon-

troll. analys eller automatisk reglering:

A. instrument för lodning s.sssssssses se rrres sor ess fri

B. andra släg sosoooeserses re rr rer rer ser ere ser ers 6,27 90.29 Delar och tillbehör som är lämpliga att användas ute-

slutande eller huvudsakligen tll en eller flera arukfar

hänförliga ull nr 90.23, 90.24, 90.26, 90.27 eller 90.28 .

Prop. 1979/80:24. Del A Än >

91 kap. Ur och delar därtill

Anmärkningar

. Med ordet ”fickursverk” i nr 91.02 och uttrycket ”verk till fick- eller armbandsur” inr 91.07 förstås urverk reglerade av balans och spiralfjäder eller av nägot annat system som kan fastställa tidsintervaller och med en tjocklek ej överstigande 12 mm, då de mätes inklusive verkbotten. bryggor och eventuella ytterbottnar. ta . Nr 91.07 och 91.08 skall ej anses tillämpliga för mekaniska verk, drivna av fjäder eller lod men ej försedda eller avsedda att förses med gångsegment (nr 84.08). . Detta kapite! omfattar ej delar med allmän användning enligt definitionen i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmänhet tulltaxeras enligt nr 39.07). Kapitlet omfattar ej heller lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrustning, kullager och kullagerkulor. Urfjädrar skall tulltaxeras som urdelar (nr 91.10. . Med de undantag som följer av anm. 2 och 3 skall verk och andra delar som är lämpliga att användas såväl i ur som I andra artiklar (t. ex. precisionsinstrument) anses hänförliga till detta kapitel och ej till något annat kapitel. 'n . Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till fönullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras ullsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, inbegripet stopp-

| 2,44

91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk (med undantg av ur enligt nr 91.Ö3JP dosoossoseeesrreer ror ere rss er er aa 2.457

91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur för fordon,

luftfartyg eller fäflyg ooosommeerrrrerrr rr sr rr rr r stra 2,45 91.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar ...sosssoso.s. >> 2,49

B. andlfaå sosooseeresessesss ers reser er rss Kerr rss 67 91.05 Apparater för registrering av tid på dygnet: apparater

med urverk (inbegripet sekundärurverk) eller synkronmotor för mätning, registrering eller annan indikering

av tidsintervaller ooooossssserseeesrrer ere rr r ere rr es 6.47 91.06 Tidströmställare med urverk (inbegripet sekundärur-

verk) eller SYynkronmöOlOr oososoossesereres ses oe ra 6,4 57

91.07¶Verk ull fick- eller armbandsur (inbegripet verk till

Stoppur), Sämmansattå ..ssssssssssreses ss sees sr as 2,47 91.08 Andra urverk, sammansatta:

91.09 Boetter till ur enligt nr 91.01 samt delar till sådana

02 2,49

91.10 Urfoder och andra höljen till varor enligt detta kapitel

samt delar därtillooossssossssereserrss reser ers rss sa 477 9J.11 Andra urdelaäf ssososeosesrererers ere rer rr ere rer ra fri

Prop. 1979/80:24. Del A 159

92. kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgiv-

ning av ljud; apparater för upptagning eller återgivning av bilder och ljud för television; delar och tillbehör till sådana artiklar

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej:

a. film, helt eller delvis ljuskänslig, avsedd för fotografisk eller fotoelektrisk

upptagning samt exponerad sådan film, även framkallad (37 kap.);

b. delar med allmän använding enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt mutsvarande varor av plast (vilka i allmän-

het tulltaxeras enligt nr 39.07),

c. mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörtelefoner, strömställare, stroboskop

och andra instrument, andra apparater eller annan utrustning, hänförliga till

85 eller 90 kap. och avsedda att användas tillsammans med artiklar enligt detta

kapitel men ej hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa;

apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med radio-

eller televistonsmottagare (nr 85.15);

d. borstar (för rengöring av musikinstrument) hänförliga till nr 96.01:

e. leksaksinstrument (nr 97.03)

f. föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06);

g- spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall tulltaxeras efter materialets

beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd... [TD . Stråkar, trumstockar och liknande artiklar som användes vid spelning på musik-

instrument enligt nr 92.02 eller 92.06, och som anges till förtullning gemensamt

med sådana instrument till ett antal som är normalt för dessa samt klart avsedda

att användas tillsammans med dessa instrument, skall tulltaxeras enligt samma

nummer som ifrågavarande instrument.

Rullar av perforerat papper för mekaniska spelapparater (nr 92.10) samt grammofonskivor o. d. (nr 92.12), som anges till förtullning gemensamt med den apparat för vilken de är avsedda, skall tulltaxeras som särskilda artiklar och ej som delar till ifrågavarande apparat. 3.Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

92.01 Pianon (inbegripet mekaniska pianon, med eller utan

klaviatur); cembalor och andra stränginstrument med klaviatur; harpor, andra än eolsharpor:

Å. PlaNONM ooserrerrerereererer sr rr ser rs rss sees 6.957

dock

högst

143: 70 per

styck

B. andra SÅäZ sosoosersersrrerrrsrsrrr rer rss ses sa fri 92.02 Andra stränginstrument:

A. stråkinstrument sossoosssersersseeor ror rs res ris fri

B. andrä sossoeeeerrr ere rrrrrrrr ere reser rss senses SK 92.03 Piporglar, orgelharmonier O.d. sosssssssssssss ers ra 5,69

92.04¶Dragspel. concertinor och liknande musikinstrument:

MUNSPEL oosoeeeeereereeerereerre reses eter ere ess aa 5,69. 92.05 Andra blåsinstrument ooosssossesssseeserss rss sera fri

Prop. 1979/80:24. Del A 160

92.06 Slaginstrument (t.ex. trummor, xylofoner, cymbaler och kastanjetter) ossooosesseseseesrs sr rr ere rss srt 92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och liknande musikinstrument (t.ex. pianon, orglar och CragSpel) oososeeseerrreeererre raser ere rr rr rr esta 5,67 + 92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel (1. ex. orkestrion, positiv, speldosor och musiksägar); mekaniska sångfåglar; lockpipor och andra redskap av alla slag för härmning av djurläten; ljudsignalredskap som blåses med munnen (t. ex. båtsmanspipor och andra visselpipOr) .ossossesorseserr reser tr 5,60 92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument, inbegripet rullar av perforerat papper för mekaniska spelapparater samt mekanismer till speldosor: metronomer, stämgafflar och stämpipor av alla slag: Å. SträNgål oossseerrereererreresr rer rr rs rr ers rr sta 5,67 B. andra slag:

1. höljen och stomryggar till pianon samt delar där-

till ooo oeeeees ere reser r ere r ere ers sr rer reses 6,97

to . klaviaturer till instrument enligt nr 92.01, 92.03

eller 92.07 samt delar till sådana klaviaturer;

andra delar och tillbehör till instrument enligt nr

92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till

sådana tonbOrd ...sssssssresssesessrserss rss fri 3. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar

4. ANTA soseseeserereeeresrrres ere rss rr sea 5,67 Grammofoner, dikteringsmaskiner och andra apparater för upptagning eller återgivning av ljud, inbegripet skivspelare och band- och trådspolningsapparater, med eller utan pick-up eller tonhuvud: apparater för upptagning eller återgivning av bilder och ljud för television: Å. grammofonautomaäter ossssseresrsrerr reser r sa 3,8 22

B. andra Släg sosoosooseerrserreersrr esse ser sor era 1,32

Grammofonskivor och andra ljudupptagningar samt liknande upptagningar; matriser för tillverkning av grammofonskivor, oinspelade preparerade grammofonskivor. film för mekanisk ljudupptagning; band, träd, remsor och liknande artiklar, preparerade, av sådana slag som vanligen användes för ljudupptagning eller liknande upptagning:

A. grammofonskivor:

1. för språkundervisning sossossesssereser ere rr

2, ANTA ooseeesesesesreerss ess error resa 100 kg?

B. ändra Ssläg sososeosersrsererss ere rer rr sr rr rr es ss 92.13 Andra delar och tillbehör till apparater hänförliga till nr RAG I 4,77 ! Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop . 1979/80:24. Del A 161

93 kap. Vapen och ammunition; delar därtill

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej: ad. varor hänförliga till 36 kap. (t.ex. tändhattar, sprängkapslar och signalraketer): bh. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmänhet tulltaxeras enligt nr 39,07): nr . pansrade stridsfordon (nr 87.08): kikarsikten och andra optiska artiklar. lämpliga att användas till vapen, med undantag av sädana som är monterade på ekivapen eller införes tillsammans med de eldvapen på vilka de är avsedda att monteras (90 kap.) Ce. pilbågar och pilar därull. fäktvapen för sportändamål samt leksaksvapen, hän- £ förliga till 97 kap.: föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06). LE . Uttrycket ”delar därtill” i nr 93.07 skall ej anses inbegripa radio- och radarapparater enligt nr 85.15. | 3. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsamma ns med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

93.01 Hugg- och stickvapen (t.ex. värjor. sablar och bajonetter) samt delar därtill: slidor och baljor till hugg- OCh StiCKVAPel sosse oosr rese rr rese rr rs r rer es rr stt fri

93.03 Artillerivapen, kulsprutor. kulsprutepistoler och andra eldvapen och utskjutningsanordningar för militärt bruk (andra än revolvrar Och pistoler) s..ssssssssersssre sea fri 93.04 Andra eldvapen, inbegripet signalpistoler, pistoler och revolvrar för enbart lösa skott. linkastningsapparater to 00 3 Andra vapen, inbegripet luftpistoler och luftgevär, fjäderpistoler och fjäderbössor samt liknande pistoler och

BCVÄl ooseeeeeererrese reser res rr rs sr sr Arr sees ss ses 3,87

93.06 Delar till vapen, inbegripet ämnen till eldrör för eldva-

pen men ej delar till hugg- och stickvapen: A. delar till vapen för militärt bruk: delar till revolvrar

och pistoler enligt nr 93.02 ssooosssossso son oss sa fri

B. andra slag:

1]. delar AV trä sosse ss sees ee rr reses ess sars es fri

2. andra: a. till eldvåpen sososososeeeseserrrers enes ns 2,87

b. till ändra Vapen .sosooossosseser esse r sr rs 3.850

93.07 Bomber, granater, torpeder, minor och robotprojekti-

ler samt liknande krigsammunition, ävensom delar

därtill; annan ammunition samt delar därtill, inbegripet

förladdningar; blyhagel till ammunition: A. ammunition och delar därtill, för militärt bruk eller

B. ändra $låg sossscssseeeesssrrrer sr rer ers reses et 3,87

11 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop . 1979/80:24. Del A 163

94 kap. Möbler och delar därtill; sängkläder, madrasser, resårbott-

nar till sängar, kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. madrasser, dynor och kuddar. avsedda att fyllas med Juft eller vatten, hänförliga till 39. 40 eller 62 kap.:

b. golvlampor. bordlampor, lampetter och andra belysningsartiklar; dessa tulltuxeras enligt materialets beskaffenhet (t.ex. enligt nr 44.27, 70.14 eller 83.07): . aniklar av sten, keramiskt material eller annat material som avses i 68 och 69 kap., med användning som stolar, bänkar, bord eller pelare och av sådana slag som användes i parker, trädgårdar eller vestibuler (68 eller 69 kap.); . speglar avsedda att placeras på golvet eller marken (t. ex. stora svängbara toalettspeglar), hänförliga till nr 70.09:

. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmänhet tulltaxeras enligt nr 39.07);

. möbler speciellt konstruerade för att utgöra delar till kylskåp eller andra kylapparater enligt nr 84.15; möbler speciellt konstruerade för symaskiner (nr

84.41);

. möbler spectellt konstruerade för att utgöra delar till radiogrammofoner, ra-

dioapparater eller televisionsapparater (nr 85.15); h. spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17); . varor hänförliga till 91 kap. (t. ex. ur och urfoder); . möbler speciellt konstruerade för att utgöra delar till grammofoner, dikteringsmaskiner eller andra apparater för upptagning eller återgivning av ljud, hänför-

liga till nr 92.13;

leksaksmöbler (nr 97.03), biljardbord och andra möbler speciellt konstruerade för spel (nr 97.04) eller för trollerikonster (nr 97.05). ta De artiklar (andra än delar) som avses i nr 94.01, 94.02 och 94.03 skall tulltaxeras enl igt dessa nummer, endast om de är avsedda att placeras på golvet eller marken. Denna bestämmelse skall dock ej anses tillämplig för följande artiklar, vilka skall tull taxeras enligt ovannämnda nummer, även om de är avsedda att hängas upp, att fästas på vägg eller att ställas på varandra: a. köksskåp och liknande skåp: b . stolar, bänkar och sängar; c. bokhyllor och liknande möbler, bestående av flera sammanhörande delar. a . Omnämnanden i detta kapitel av delar till varor inbegriper ej skivor (även till-

skurna men ej förenade med andra delar) av glas (inbegripet speglar) eller av

marmor eller annan sten. . Varor beskrivna i nr 94.04, särskilt inkommande, skall ej tulltaxeras enligt nr 94.01, 94.02 eller 94.03 som delar till där avsedda varor.

94.01 Stolar och andra sittmöbler (andra än sådana som är hänförliga till nr 94.02), även bäddbara, samt delar där-

LU) 4,14

94.02¶Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk

(även för tandläkar- eller veterinärbruk), t. ex. operationsbord samt sjukhussängar med mekaniska anordningar; tandläkarstolar och liknande stolar med mekaniska anordningar för höjning, vridning eller tillbaka-

lutning: delar till i detta nummer nämnda artiklar... .. 3,87

94.03¶Andra möbler samt delar därtill ..soososssssss ss ss es 4,72

94.04 Resårbottnar till sängar: sängkläder och liknande artiklar, försedda med resårer, stoppning eller inlägg av vil-

Prop. 1979/80:24. Del A 164

ket material som helst eller tillverkade av poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag (1. ex. madrasser, sängtäcken och kuddar): A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar el-

ler andra väsentliga deltar av metall eller trä:

I. med överdrag av textilvara av ändlösa regenere-

rade fibrer .osssossseerrr sr rr rer rr ere ses ss a 1426

C. andra slag:

3. ANAÄTA sosssesrosreereerr este res rss esse ses 11,52

Prop. 1979/80:24, Del A 165

95 kap. Varor av snidningsmaterial m. m.

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar ej: a. artiklar hänförliga till 66 kap. (t. ex. paraplydelar och promenadkäppar): b. artiklar hänförhga till 71 kap. (t.ex. bijouterivaror); c. knivar och andra artiklar hänförliga till 82 kap.. med skaft eller andra delar av material som avses i detta kapitel: tulltaxenumren i detta kapitel tillämpas dock för särskilt inkommande skaft och andra delar till sådana artiklar: [- . artiklar hänförliga till 90 kap. (t. ex. glasögonbågar): artiklar hänförliga till 91 kap. (t.ex. urboetter och urfoder): mf artiklar hänförliga till 92 kap. (t. ex. musikinstrument och delar därull): artiklar hänförhga till 93 kap. (vapen och delar därtill); . artiklar hänförliga till 94 kap. (möbler och delar därull): . borstar, penslar, pudervippor och andra artiklar hänförliga ull 96 kap.: - artiklar hänförhga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar): Tron artiklar hänförliga till 98 kap. (t.ex. manschettknappar och andra knappar. rökpipor och kammar); m. föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.). ta . Uttrycket ”vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial” i nr 95.08 skall anses uillämpligt för: a. härda frön. fruktkärnor, skal och nötter samt liknande vegetabiliska material av sådana slag som användes för snidning (t. ex. stennöt och fruktkärnor av dumpalmen); b. gagat (och mineraliska ersättningsmaterial för gagat), bärnsten, sjöskum. rekonstruerad bärnsten och rekonstruerat sjöskum. 95.05 Sköldpadd, pärlemor, elfenben, ben. horn, korall (även rekonstruerad) och andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material: A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare

bearbetning .ssososseessrosseree res r res rr sera fri B. andra Släg sssoosssseesrsersers ser ers rss rer std 4,72

95.08 Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial. bearbetade samt varor av dessa material; varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade av vax. paraffin, stearin, naturliga gummiarter eller naturliga hartser (t. ex. kopal och kolofonium) eller av madelleringspastor samt andra gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade varor, ej annorstädes nämnda eller inbegripna; bearbetat, icke härdat gelatin (med undantag av gelatin hänförligt till nr 35.03) samt varor av icke härdat gelatin:

A. vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial

samt varor därav: 1. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning ...ssssssssersseser oe r ses fri 2. andra släg sossooereeerse reser sr rer rr res rer sa 4,70 B. andra VärOr..ssossooroseerrrrreeer ser rr er sr rs fri

Prop. 1979/80:24. Del A 167

96 kap. Kvastar, borstar, penslar, pudervippor och siktar

Anmärkningar

IL Detta kapitel omfattar ej: a. artiklar hänförliga till 71 kap.: b. borstar av sådana slag som är specialgjorda för tandläkarbruk eller för medicinskt. kirurgiskt eller veterinärmedicinskt ändamål, hänförliga ull nr 90.17: c. leksaker (97 kap... LE . Uttrycket ”bindlar för borsttillverkning" i nr 96.01 skall anses tillämpligt endast för oinfattade knippen av djurhår, vegetabiliska fibrer eller andra material, som är färdiga att utan isärtagning insättas i kvastar eller borstar eller som endast behöver en kompletterande mindre bearbetning såsom limning eller beläggning av rotändarna eller avjämning av topparna för att göra dem färdiga för sådant ändamal. 96.01 Kvastar. borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller annat vegetabiliskt material. utan infattning. med eller utan skaft: andra kvastar, borstar och penslar (inbegripet borstar av sådana slag som användes som delar tull maskiner): bindlar för borsttillverkning; målningsrullar: avtorkare o.d. av gummi eller annat mjukt material samt moppar: A. kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna

kvistar eller annat vegetabiliskt material, utan in-

fattning. med eller utan skaft sossooossssrrss erat 4,77 B. bindlar för börsttillverkning:

belägges med samma tull som motsvarande

borstmaterial

C. andra släf sosse rersrserer rese rer rett tres ess 132

96.05 Pudervippor och liknande varor för anbringande av kosmetiska preparat eller tvalettmedel, oavsett materi- LT 4,77

Prop. 1979/80:24. Del A 169

97 kap. Leksaker, spel och sportartiklar; delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. julgransljus (nr 34.06):

b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar hänförliga till nr 36.05; c. garn, enfiberträd, linor, gut o. d. för fiske, i avpassade längder men ej montera-

de till fiskrevar, hänförliga till 39 kap., nr 42.06 eller eifte avd.; d. väskor för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar enligt nr 42.02 och

43.03;

e. idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av textilvara, hänförliga till 60 eller

61 kap.; f. flaggor och flaggställ av textilvara samt segel för fartyg, isjakter e. d., hänför-

higa till 62 kap.; g. idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, ben-

skydd o. d., hänförliga till 64 kap., ävensom huvudbonader för idrott hänför-

liga till 65 kap.: h. alpstavar, piskor, ridspön o. d. (nr 66.02) samt deltar därtill (nr 66.03); ij. omonterade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker, hänför-

liga till nr 70.19; k. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av

ovädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän-

het tulltaxeras enligt nr 39.07); 1. artiklar hänförliga till nr 83.11;

m. sportfordon (andra än bobbar, sportkälkar o. d.) hänförliga till sjuttonde avd.:

n. barncyklar försedda med kullager och konstruerade som vanliga cyklar för

vuxna (nr 87.10); 0. sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.) samt redskap för

framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är gjorda av trä); . skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04); . lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

rov - vapen och andra artiklar enligt 93 kap.; ” . racketsträngar samt tält och andra campingartiklar ävensom handskar (vilka i

allmänhet tulltaxeras som varor av det material varav de är tillverkade).

[a . Tulltaxenumren i detta kapitel skall anses inbegripa artiklar i vilka pärlor, ädel-

stenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel. [ET - Ordet ”dockor” i nr 97.02 skall anses tillämpligt endast för sådana artiklar som föreställer människor. . Om ej annat följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar hänförliga till något tulltaxenummer i detta kapitel tulltaxeras enligt samma nummer som dessa artiklar.

97.01 Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t. ex. tvåoch trehjuliga leksakscyklar samt trampbilar); dock- VAgNAT oooeeeeeeeeeerereeees sees ers er rare ers rss 5.670

97.02¶DOCKOI sorssesseeseesserareererr rr er rr rer ers sees 92

97.03 Andra leksaker; modeller av sådana slag som användes för förströelse ..soososoersserrerrsrerrerr rr ss s ns ss 5,67

97.04 Utrustning för inomhusspel för vuxna eller barn (inbegripet spelapparater för nöjesfält e.d., bordtennisspel samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade möbler): Å. spelautomater och andra spelapparater med mynt-

B. andra släg sosossssosrsseersssserrsere rese rss ser sa 5,64

Prop. 1979/80:24. Del A 170

97.05 Karnevalsartukltar; trolleri- och skämtartiklar: julgransprydnader och andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar, julstrumpor samt julkrubbor och figurer där-

LU VR 5,64

97.06 Redskap och annan utrustning för gymnastik, idrott, sport. utomhusspel eller utomhuslek (andra än artiklar hänförliga till nr 97.04): A. av trä:

2. ANÄTA mosoosereeeererrrerrr rr rer ert rr res ra B. av läder eller metall:

1. tennisracketar och ramar därtill; fotbollar, hand-

2. ANTA sosooeesererrrr re rer ert ser rer er ers ses C. av annat material:

2. ANAfA sososeserererrererer er er ers sr rer rss ss 97.07 Fiskkrokar, spön och andra redskap för fiske med rev; landningshåvar och fjärilshåvar: lockfågtlar, lärkspeglar och liknande artiklar för jakt:

A. fiSkkrokar ooosososeeseeeererrreeres ser ert s er sa fri

B. ändra slåg oosssssseeersers ser r rer rer rr tr ras ses 4,196 97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, ambulerande

Prop. 1979/80:24. Del A 171

98 kap. Diverse artiklar

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar ej: a. ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06); b. knappar (inbegripet kragknappar, manschettknappar o. d.) samt andra artiklar

av sådana slag som är nämnda i nr 98.01 och 98.12, om de är helt eller delvis

tillverkade av ädel metall eller metall med plätering av ädel metall (dock med

de undantag som följer av bestämmelserna i anm. 2 a till 71 kap.) eller om i

desamma ingår naturpärlor eller ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekon-

struerade) (71 kap.); . delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av

vädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän-

het tulltaxeras enligt nr 39.07); d. dragstift (nr 90.16); e. leksaker hänförliga till 97 kap. . a. ta . Om ej annat följer av anm. 1 ovan skall tulitaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga för varor av i numren nämnda slag, även om varorna helt eller delvis består av ädel metall, metall med plätering av ädel metall, naturpärlor eller ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade). . Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel! skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar, etuier, fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

98.01 Knappar (inbegripet kragknappar, manschettknappar.

tryckknappar o. d.) och knappformar; ämnen och delar tull sådana artiklar:

A. knappar av plåSt sossooossossssssrrs sees eos sena 9

|» BE: UTG: 5.67 98.02 Blixtlås och delar därtill ooosssoossosssssss rss oss sa 97 98.03 Reservoarpennor (inbegripet kulpennor) och liknande

pennor samt pennskaft, pennförlängare o.d. ävensom stiftpennor; delar och tillbehör därtill, andra än sådana

98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill:

A. av ädel metall sossooossssesesersererr ert sera ra 4,77

B. andra Slåg sosossossseessrrss er ere ser reses ee se es fri

98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt

nr 98.03), blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, pastellkritor och andra färgkritor, ritkol samt skriv- och

98.07 Datumstämplar, sigillstämplar, pagineringsstämplar

och dylika handstämplar (inbegripet handverktyg för

tryckning eller prägling av etiketter); s.k. typtryckerier 3,87 98.08 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband,

Prop. 1979/80:24. Del A

98.09 Sigill- och buteljlack i form av stänger. plattor e. d.:

hektografmassa, valsmassa o.d. på basis av gelatin,

28.10 Cigarettändare, gaständare och liknande tändare, inbe-

gripet kemiska och elektriska tändare, samt delar där-

till, andra än tändstenar och vekar oossooossos.. oss 98.11 Rökpipor, huvuden, skaft och andra deltar till rökpipor

tinbegripet grovt tillformade ämnen av trä eller rot);

cigarr- och cigarettmunstycken samt delar därtill:

A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller

röt till FÖKPIPOT sosooseosseerer reser ers reser na

B. andra släg sosossoeserserrsrerrs reser r resor rs era 98.12 Kammar, hårspännen 0.0. sssososososs ss sosse son ess 98.14 Rafräschissörer och beslag därtill ..osss0000..0o.. so. 98.15 Termosflaskor och andra termoskärt, kompletta med

98.16 Provdockor, skyltdockor o. d.: rörliga figurer och ställ

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Prop. 1979/80: 24. Del A 173

2¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:514) om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979: 514) om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

dels att 6—8 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att lagens ikraftträdandebestämmelse skall ha nedan angivna lydelse.

Prop. 1979/80:24. Del A

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter, o. d.; avskurna blommor och prydnadsblad

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast levande träd och varor (inbegripet köksväxtplan-

tor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller

blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändmål; kapitlet inbegriper dock

ej potatis, ätbar lök och andra produkter enligt 7 kap. ta . Till nr 06.03 och 06.04 hänföres även buketter, blomsterkorgar, kransar och

liknande artiklar, helt eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda

varor, även om artiklarna är försedda med tillbehör av andra material.

06.01 Lökar. stamknölar, rotknölar och rhizomer, ti vila, un-

der tillväxt eller i blomning:

A. inkommande utan jord:

Prop. 1979/80:24. Del A 176

4. rosor:

a. under tiden I mars—-30 november ... 100 kg 1000: —

c. under tiden I februari —29 februari .. 100 kg 500:—

5. tulpaner:

c. under tiden I oktober—-30 november 100 kg 750:— d. under tiden I december—-29 februari .100 kg 500: —

6. andra:

a. under tiden I mars-30 november ... 100 kg 1000: — b. under tiden I december—29 februari . 100 kg 500: — B. andra släg sosssosssererssreers er er ers rss rese nt fr

06.04 Blad, kvistar och andra delar (andra än blommor och

knoppar) av träd, buskar och andra växter samt mossa,

lavar och gräs, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade:

B. andra Slaåg -.sssseesrrererrrrr reser rare rss rest fri

Prop. 1979/80:24. Del A 177

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning Ordet ”köksväxter” i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök. Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr 07.01—07.03 andra än: . torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05); I&n . malen sötpaprika (nr 09.04); . mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04); on . mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. kål:

1. blomkål:

Prop. 1979/80: 24. Del A 178

Prop. 1979/80: 24. Del A 179

B. andra slag:

belägges under hela året med samma tull som

motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning-

ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men ej vidare beredda: Å. POLallS sosse eserererserssrses rese rer rer rese sas sas fri

B. vitlök soooossreossarer ess ere reser ere reses rss fri C. andra släg oossseseersessesrsrr ser rr ere er ses sees 37

07.05¶Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som användes till människo- eller djurföda, även skalade eller

klUVNaå mosoeeererrrerrerreser ser rr rer sr rr rss sera fri 07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm ..." fri

Prop. 1979/80:24. Del A 181

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrus:rukter

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och frukter. 2. Ordet ”färska” skall även anses avse kylda varor. 08.01 Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötter, kasjunötter,

ananas, avokadofrukter, mango, guava och mango-

Prop. 1979/80:24. Del A 182

08.09 Andra färska frukter: A. meloner:

B. aNAfA oosososesereeeersrreerrr rer rer rs e ses sa fri 08.10 Frukter (även kokta), frysta, utan tillsats av socker:

B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.11 Frukter, tullfälligt konserverade (t.ex med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men i föreliggande skick olämpliga för direkt konsumtion: A. jordgubbar sossssseorsrreesereserrrr ers e ss ss ess 174 B. äppleD sosososereserreerrrer reset rr rss rss rerna 2092 C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01, 08.02. 08.03. 08.04 eller 08.05 .lllll.ooo oo. fr 08.13 Skal av meloner eller citrusfrukter, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvätten eller andra konserverande lösningar . fri

Denna lag träder i kraft. sävitt avser 6—8 kap. utom tulltaxenummer 07.04 A, den I januari 1980, och i övrigt den 1 juli 1979.

Prop. 1979/80:24. Del A 183

3¶Förslag till

Lag om ändring i tullförordningen (1973: 979)

Härigenom föreskrivs att 6 § tullförordningen (1973:979) skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65!

När tull skall utgå efter värde an- När tull utgår efter varas värde ses varans normalpris som dess beräknas värdet enligt de föreskrifvärde. Normalpriset beräknas en- ter regeringen meddelar på grund-

ligt de föreskrifter regeringen med- val av överenskommelsen om till-

delar på grundval av konventionen lämpning av artikel VII i det allden I5 december 1950 angående männa tull- och handelsavtalet. varors tullvärde.

När tull skall utgå efter vikt be- När tull utgår efter varas Vikt beräknas den på varans nettovikt om räknas tullen på varans nettovikt annat ej anges. om annat ej anges.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Senaste lydelse 1975:94.

Prop. 1979/80:24. Del A . 184

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1979-10-25

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman. Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Proposition om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det

allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m.

1. Inledning

De multilaterala handelsförhandlingarna (the Multilateral Trade Negotiations, MTN) inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the

General Agreement on Taniffs and Trade, GATT) avslutades vid halvårsskiftet detta år. Förhandlingarna inleddes vid ett ministermöte i Tokyo i

september 1973, då riktlinjer för förhandlingarna fastlades i en gemensam deklaration.

Förhandlingarna har syftat till en ökad liberalisering av världshandeln

varvid u-ländernas handel skulle försäkras särskilda fördelar. I förhandlingarna har man strävat efter såväl att uppnå tullsänkningar som att undanröja andra, s.k. icke-tariffära handelshinder samt att nå överenskom-

melser på jordbruksområdet, för tropiska produkter och om tolkningen av reglerna i GATT-avtalet om skyddsåtgärder vid marknadsstörning. 1979

års Geneéveprotokoll med därtill fogade nationella listor med tullmedgivan-

den öppnades för undertecknande i Geneve den 11 juli 1979. Flertalet i förhandlingarna deltagande industriländer, inklusive de nordiska länderna, undertecknade därefter protokollet, för svensk del med förbehåll för riksdagens godkännande. Följande överenskommelser, utöver tullprotokollet, ingår i förhandlingsresultatet:

a) överenskommelse om tekniska handelshinder, b) överenskommelse om statlig upphandling,

cC) överenskommelse om tolkning och tillämpning av artiklarna VI, XVI och XXIH i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. subventionskoden),

Prop. 1979/80:24. Del A 185

d) ett internationellt nötköttsavtal,

e) ett internationellt mejerivaruavtal,

f) överenskommelse om tillämpning av artikel VII i det allmänna tull-

och handelsavtalet (den s.k. tullvärdekoden),

g) överenskommelse om procedurer vid importlicensiering,

h) överenskommelse om handel inom den civila flygindustrisektorn och

1) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. antidumpingkoden).

Dessa överenskommelser kan för svensk del inom kort komma att undertecknas med förbehåll för riksdagens godkännande.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en allmän redogörelse för förhandlingarna som bilaga I samt texter till överenskommelserna, inklusive

tullprotokollet, i engelsk version jämte svensk översättning som bilaga 2.

Förhandlingarna har ställt stora anspråk på det svenska utrednings- och

förberedelsearbetet. En särskild beredningsgrupp tillsattes i mars 1973 med uppdrag att utarbeta förslag till de ställningstaganden som krävdes under förhandlingarnas gång. I gruppen har deltagit representanter för utrikes-, jordbruks-, handels- och industridepartementen samt för generaltull-

styrelsen, kommerskollegium och jordbruksnämnden. Arbetet inom grup-

pen har fortgått till förhandlingarnas slut.

Kommerskollegium har under förberedelsearbetet och under förhandlingarnas gång utfört ett stort antal utredningar och avgett en rad yttran-

den. Kollegiets utredningsverksamhet har bedrivits i nära samverkan med olika organisationer inom näringslivet och på arbetsmarknaden. Detta har

skett främst genom en särskilt för dessa förhandlingar tillskapad kontakt-

grupp samt det till kollegiet knutna handelspolitiska rådet. Kollegiet har även haft ett nära samarbete med andra myndigheter, främst generaltull-

styrelsen och statens jordbruksnämnd, där också ett omfattande utredningsarbete har bedrivits. Genom denna uppläggning av arbetet har det varit möjligt att snabbt få berörda intressenters bedömning av aktuella för-

handlingsproblem.

Sedan förhandlingarna avslutats har kommerskollegium efter remiss kommit in med en redogörelse för konsekvenserna för svensk del av överenskommelser som ingår i förhandlingsresultatet. Vidare har efter remiss yttrande avgetts av riksrevisionsverket över överenskommelsen om statlig

upphandling, av jordbruksnämnden över de internationella nötkötts- och

mejerivaruavtalen och av generaltullstyrelsen över överenskommelsen om tullvärde. Till kollegiets redogörelse har fogats yttranden från televerket, statens trafiksäkerhetsverk, sjöfartsverket, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, produktkontrollnämnden, gene-

raltullstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, konsumentverket,

arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk, statens industriverk, Standardiseringskommissionen i Sverige, AB Statens anläggningsprovning, Svenska elektriska kommissionen, Svenska elektriska materielkontrollanstalten,

Prop. 1979/80:24. Del A 186

Sveriges exportråd, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund, Stockholms handelskammare, Sveriges industriförbund, Jernkontoret, Sveriges grossistförbund. Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges mekanförbund, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening samt Textilrådet/Konfektionsindustriföreningen.

Efter remiss har generaltullstyrelsen dessutom avgett yttrande över genomförandet av de svenska tullsänkningarna. Till generaltullstyrelsens

yttrande har fogats yttranden från kommerskollegium, Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska industrikontor.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i det-

ta ärende som bilaga 3.

En sammanställning över 1 förhandlingarna nytillkomna eller ändrade

svenska tullmedgivanden inom GATT bör fogas till protokollet i detta

ärende som bilaga 4.

Kommerskollegium har gjort sammanställningar över sådana tullmedgivanden från andra länders sida som har särskild betydelse för svensk export samt över svenska tullmedgivanden i förhandlingarna. Dessa bör fo-

gas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Folkrepubliken Kina har gjort en framställning om att få åtnjuta tullpre-

ferenser vid import till Sverige. Yttrande i frågan har avgetts av kommers-

kollegium som har inhämtat synpunkter från generaltullstyrelsen, statens

jordbruksnämnd och närmast berörda näringslivsorganisationer. Förteckning över varor på jordbrukets området som föreslås bli preferensberättigade samt över industrivaror som bör undantas från preferensbehandling vid import från Folkrepubliken Kina får fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6 -7. I detta sammanhang har aktualiserats en viss utökning av

antalet preferensberättigade varor vid import från Rumänien och Bulgarien. Förteckning över de varor som föreslås blir berättigade till tullprefe-

rens bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 8.

2¶Föredragandens överväganden

2.1¶De multilaterala handelsförhandlingarna

2.1.1¶Tullförhandlingarna

2.1.1.1 Bakgrund

Inom GATT har under åren 1947-1967 förts sex allmänna tullförhandlingsomgångar, av vilka Sverige deltagit i fem (se prop. 1950: 53, BeU 33, rskr 103; prop. 1951: 209, BeU 57, rskr 288; prop. 1951:210, BeU 58, rskr 289; prop. 1956: 191, BeU 60, rskr 414; prop. 1962: 186, BeU 63, rskr 417;

prop. 1967: 150, BeU 63, rskr 348). De deltagande länderna gjorde därvid

ömsesidiga åtaganden om tullsänkningar. Tullförhandlingsresultaten var

betydande. Det stod dock klart sedan den s.k. Kennedyronden hade

Prop. 1979/80:24. Del A 187

avslutats år 1967, att det fanns utrymme för ytterligare liberalisering av världshandeln, bl.a. genom tullsänkningar.

Under de nu avslutade tuilförhandlingarnas inledande skede diskuterades olika tullsänkningsmetoder. Detta arbete baserades på en detaljerad studie om tullar i flertalet industriländer samt omfattande handelsstatistik. Bland de olika metoder som diskuterades kan nämnas den s.k. vara-förvara-metoden. Vid tillämpning av denna förhandlar varje deltagarland med övriga länder bilateralt för att uppnå tullsänkningar beträffande varor för vilka landet har betydande exportintressen i utbyte mot egna tullsänkningar av motsvarande värde. De tullsänkningar ett land genomför blir i enlighet med mest-gynnad-nationsprincipen i GATT tillämpliga på handeln med alla övriga GATT-länder. En annan metod är den linjära. vilken användes i Kennedyronden. Denna innebär att tullsänkning sker med en fast procentsats för alla varor. Harmoniseringsmetoden slutligen medför att höga tullsatser sänks mer än låga. Dessutom diskuterades möjligheten att avskaffa alla tullar för industrivaror.

I början av år 1975 upprättades en särskild arbetsgrupp för tullar med uppgift att utarbeta en tullförhandlingsplan av så allmän tillämpning som möjligt. Samtidigt upprättades arbetsgrupper för de övriga ämnesområden som enligt Tokyodeklarationen omfattades av förhandlingarna. Förhandlingarna i grupperna för sektorer, jordbruksprodukter och tropiska produkter inbegrep även tullar. När det gäller tropiska produkter, ett område som prioriterades till förmån för u-länderna, vidtog redan år 1975 en procedur enligt vilken i-länderna mottog konkreta önskemål från u-länderna om medgivanden på såväl tullområdet som det icke-tariffära området. De åtaganden som gjordes av Sverige i detta sammanhang sattes i kraft den I januari 1977 (prop. 1976/77:28, SKU 13, rskr 80).

Under åren 1975-1977 diskuterades i tullgruppen olika tullsänkningsformler, tekniska problem rörande bl. a. bastullar samt frågan om särskild och mer förmånlig behandling av u-länder. Några beslut kunde dock av olika skäl inte fattas. USA, Canada, EG, Japan och Schweiz förde fram konkreta förslag till tullsänkningsformler. EG liksom Japan och Schweiz förordade harmoniseringsmetoden. USA önskade nu som i Kennedyronden en formel enligt den linjära metoden. Sverige lade inte fram något eget förslag men förordade en formel baserad på harmoniseringsprincipen och avsedd att leda till väsentliga tullsänkningar. Parallellt härmed fördes en diskussion mellan USA och EG om vilka procedurer som borde gälla i förhandlingarna. USA ansåg att en tullsänkningsformel borde tillämpas likformigt för såväl industri- som jordbruksvaror. EG önskade däremot att jordbrukssektorn skulle behandlas separat med hänsyn till de särskilda problem man ansåg föreligga i fråga om denna sektor.

Under hösten 1977 enades EG och USA om en arbetshypotes för tullsänkningar på industrivaruområdet. Man hade då redan enats om att behandla jordbruksvarorna för sig.

Prop. 1979/80:24. Del A 188

Utgångspunkten för tullsänkningserbjudandena på industrivaruområdet i förhandlingarna blev den av Schweiz presenterade formeln. I början av år 1978 hade flertalet industriländer accepterat denna formel.

ax

Schweiz” formel beskrivs algebraiskt z = 2rx där x betecknar bastull-

satsen, z tullsatsen efter genomförd sänkning och a en koefficient som kan variera och som bestämmer djupet i tullsänkningen (ju lägre koefficient, desto större tullsänkning). En viktig egenskap hos formeln är att höga tullsatser sänks procentuellt mer än låga, vilket är en fördel för Sverige som har en jämförelsevis låg tullnivå. Uppgörelsen mellan USA och EG var också betydelsefull genom att USA för första gången accepterade harmoniseringsmetoden. Vissa variationer kom att uppstå vid formelns tillämpning. Sålunda valde EG, de tre nordiska länderna Finland, Norge och Sverige samt Österrike koefficienten 16 medan USA, Japan och Schweiz valde koefficienten 14. Canada och Australien tillämpade med utgångspunkt i den schweiziska formeln egna varianter med avsevärt högre koefficienter. Som en illustration till hur formeln verkar kan nämnas att med koefficient 16 sänks en tullsats på 2070 till 8,9 26, en på 1092 till 6,2 2 och en på 5 27 till 3,8 2.

Nya Zeeland, Sydafrika, Island och Spanien var inte beredda att använda någon generell formel utan lämnade istället medgivanden för enskilda varor.

Utgångspunkten för tullsänkningarna, den s.k. bastullen, skulle i förekommande fall vara den tidigare GATT-bundna nivån. I övriga fall tillämpades en bastull enligt respektive lands unilaterala beslut.

I början av år 1978 lade industriländerna fram sina tullerbjudanden. USA:s erbjudande innehöll redan från början vissa undantag. Övriga länder kom senare in med preciseringar av sina undantag. Sverige presenterade sin undantagslista i juni samma år. Denna var till sin karaktär indikativ och förhandlingsbar. Sverige var berett att minska listans omfattning i samma utsträckning som de stora handelsnationerna var villiga att reducera sina undantag. Efter omfattande bilaterala förhandlingar i syfte att uppnå förbättringar för från exportsynpunkt viktiga varor slutfördes förhandlingarna mellan de viktigaste industriländerna i juli 1979.

2.1.1.2 Resultatet av förhandlingarna

Av en import av industrivaror till de viktigare industriländerna beräknad enligt GATT-statistik till 190 miljarder dollar (1976) är 60 miljarder (ca 32 22) redan tullfri. Importvärdet av de varor som berörs av medgivanden i dessa tullförhandlingar uppgår till ca 112 miljarder dollar (ca 6070 av totalimporten). På jordbruksområdet uppgick nämnda länders import till 48 miljarder dollar (1976) varav ca 15 miljarder (ca 30 26) berörs av tullmedgivanden. Sammanlagt har således förhandlingarna påverkat tullskyddet i dessa länder för importvaror till ett värde av mer än 125 miljarder dollar.

Prop. 1979/80:24 Del A 189

När det gäller hela industrivaruområdet tyder grova beräkningar på en genomsnittlig tullsänkning för de viktigare industriländerna sammantagna på ca 33 20. Den genomsnittliga tullsänkningen uppskattas till 292 i EG, 3290 i USA, 49 i Japan och 3826 i Canada. För Sveriges del innebär medgivandena i förhandlingarna en sänkning av tullskyddet med i genomsnitt 289.

Tullsänkningarna är i genomsnitt större för helfabrikat än för halvfabrikat. Råvaror är i allmänhet redan tullfria eller belagda med mycket låga tullar.

När det gäller de viktigaste varusektorerna inom industrivaruområdet avser de mest långtgående tullsänkningarna maskiner, trävaror, kemiska produkter och transportutrustning medan mindre sänkningar än genomsnittligt har gjorts för varor inom textil-, läder- och gummivarusektorerna.

På jordbruksområdet (i princip varor inom 1—24 kap. i tulltaxan) har det inte varit meningsfullt att beräkna några tullgenomsnitt eftersom handeln med många av dessa varuslag påverkas av andra åtgärder än tullar. Räknat enbart på de positioner där tullmedgivanden har lämnats (och som utgör 309% av handeln med jordbruksvaror) uppskattas emellertid den genomsnittliga tullsänkningen i berörda länder till ca 40 Z.

2.1.1.3 Genomförandet

De tullsänkningar som man nu har kommit överens om skall enligt huvudregeln i 1979 års Genéveprotokoll genomföras i åtta lika steg med början den I januari 1980. Sluttullarna kommer således att sättas i kraft senast den 1 januari 1987. De länder som så önskar kan i stället genomföra de första två avvecklingsstegen samtidigt mellan den 1 januari 1980 och den 1 juli 1980 och de övriga sex stegen med början den 1 januari 1982. Enligt tullprotokollet är det inget som hindrar att sänkningarna görs snabbare eller i färre steg.

EG har angett att man efter fem år, i ljuset av den ekonomiska, sociala och monetära situationen, kommer att bestämma om de tre återstående stegen kan genomföras. Främst mot bakgrund härav har Sverige i likhet med andra länder förbehållit sig rätten att vidta lämpliga åtgärder om andra panter inte helt uppfyller sina åtaganden.

Till tullprotokollet har de länder som undertecknat överenskommelsen fogat sina respektive listor med tullmedgivanden. Den svenska listan framgår av bilaga 4.

Tullprotokollet träder i kraft den I januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt det.

Ett tilläggsprotokoll har också öppnats för att göra det möjligt för vissa u-länder att slutföra förhandlingarna på tullområdet.

2.1.1.4 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Det svenska intresset för tullförhandlingarna får ses mot bakgrund av

Prop. 1979/80:24 Del A 190

export- och importbilden I stort sådan den tedde sig efter det att frihandetsavtalet med EG kom till. Av Sveriges totala export av industrivaror går över 7047 till länderna i EFTA och EG. Dessa varor åtnjuter redan, med nägra enstaka tidsbestämda undantag, tullfrihet. Ca 1592 av exporten går

till statshandelsländer och u-länder. När det gäller statshandelsländer är

tullar av mindre betydelse vid sidan av andra för importen bestämmande faktorer. U-länderna, vilka enligt Tokyodeklarationen intar en särställning i förhandlingarna. kommer att göra mycket begränsade tullmedgivanden.

Detta betyder att tullförhandlingarna i realiteten för svensk del endast har berört de återstående ca 15 90 av exporten. De avsättningsmarknader som i

första hand har varit av intresse för Sverige är USA, Canada, Japan,

Australien och Spanien.

Värdet för den svenska exporten av uppnådda fördelar i förhandlingarna växlar för olika länderområden och branscher. Bland de länder där Sverige har haft störst intresse av att uppnå tullsänkningar har omfattande medgivanden lämnats av USA, Canada och Japan. Från övriga länder, dvs.

Australien, Nya Zeeland och u-länderna, har erhållits medgivanden av

begränsat värde. De önskemål om tullsänkningar i Spanien som Sverige hade i förhandlingarnas inledningsskede kan sägas till största delen ha blivit infriade på annat sätt genom det år 1979 mellan EFTA-länderna och

Spanien slutna frihandelsavtalet. Vidare kan nämnas att EG som ett resultat av de förhandlingar som har förts med andra länder har medgivit tullsänkningar för vissa livsmedel som inte omfattas av Sveriges frihandelsavtal med EG. Dessa tullsänkningar kommer även Sverige till

godo.

För svensk del har förhandlingarna på industrivaruområdet berört en-

dast ca 1096 av den svenska totalimporten. Utöver varor som redan i dag

är tullfria har då frånräknats preferensberättigad import från EFTA- och

EG-länder samt u-länder.

Tullmedgivandena på industrivaruområdet innebär i allmänhet att bastullarna sänks i enlighet med den generella tullsänkningsformeln. För vissa

verkstadsindustriprodukter har tullsänkningarna gått längre än enligt for-

meln. Detta är ett resultat av förhandlingar med främst USA och Canada.

Vissa känsliga varor har undantagits helt från tullsänkningar eller har

endast i ringa grad berörts av sådana. Dessa inskränkningar avser främst sektorerna kemi, teko, skor, porslin samt järn och stål. Härigenom berörs

t. ex. tullskyddet i Sverige för textilvaror endast obetydligt. Det genomsnittliga tullskyddet för denna sektor minskas från 12,676 till 12,29c. Tullskyddet för halvfabrikat av järn och stål sänks från 5,9 till 5,1 96. De svenska medgivandena på jordbruksområdet avser ett begränsat

antal varor och är resultatet av förhandlingar med främst USA, Canada

och vissa u-länder. På trädgårds- och fruktområdet medges tullfrihet för vissa varor som inte är föremål för svensk produktion såsom vitlök och persikor. För isbergssallad utsträcks tullfriheten till att omfatta månaderna mars, april och december. Vissa medgivanden till förmån för u-länderna

Prop. 1979/80:24 Del A 191

avseende främst tropiska produkter har som nämnts redan satts I kraft. Tullen för konserverad hummer och krabba sänks it enlighet med den generella tuilsänkningsformeln. När det gäller livsmedelsindustriprodukter kan nämnas att tullen tas bort för konserverad sparris och fruktsallad. För övriga tullbelagda fruktkonserver sänks tullarna till 5 öre per kg.

Såsom tidigare har berörts har generaltullstyrelsen utarbetat en sammanställning över de genom förhandlingarna nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivandena i GATT (bilaga 4). Medgivanden av betydelse för svensk export samt svenska medgivanden i förhandlingarna har som jag förut har nämnt redovisats i en av kommerskollegium utarbetad sammanställning (bilaga 5).

I förhandlingarna har Sverige även erbjudit tullfrihet för vissa varor inom ramen för det allmänna tullpreferenssystemet (GSP). Tullfrihet enligt detta system lämnas ensidigt av varje enskilt industriland till skillnad från de tullmedgivanden som efter förhandlingar inom GATT lämnas på mestgynnad-nationsbasis. Sverige har således förklarat sig berett att inom ramen för GSP bevilja tullfrihet för Anthurium (ur tulltaxenr 06.03) och för vattenmeloner (ur tulltaxenr 08.09).

2.1.1.5 Genomförandet för svensk del

De svenska medgivandena på tullområdet innebär att fr.o.m. den I januari 1987 högre tullsatser inte får tillämpas för enskilda varor än som anges i den till tullprotokollet fogade svenska listan med tullmedgivanden.

Som redan har nämnts skall enligt tullprotokollet en anpassning av tullarna till den nya nivån i regel ske i åtta lika steg med början den 1 januari [980 eller med två steg samtidigt senast den 1 juli 1980 och övriga sex steg med början den 1 januari 1982. Enligt överenskommelsen är det dock inget som hindrar att sänkningarna sker snabbare eller i färre steg. I likhet med flertalet andra länder har Sverige ännu inte preciserat hur tullavtrappningen skall genomföras inom den ram som anges i tullprotokollet. Sverige har dock angett att tullsänkningarna för textilvaror inom 51— 62 kap. och järn- och stålprodukter inom nr 73.01—-73.20 i tulltaxan inte skall påbörjas förrän den 1 januari 1982.

Generaltullstyrelsen har i yttrande efter samråd med kommerskollegium föreslagit att beslut nu fattas med avseende på de fem första stegen. Dessa borde genomföras så att de två första tas den 1 januari 1980. Tre steg skulle därefter tas den 1 januari 1982. Man föreslår också att de tre sista stegen tas först efter förnyad prövning av riksdagen för att göra det möjligt att bedöma resultatet av EG:s översyn av tullsänkningarna efter fem år. Härtill kommer att en ny tullnomenklatur, vilken är under utarbetande inom tullsamarbetsrådet i Bryssel, väntas träda i kraft den 1 januari 1985. Dessa ändringar kommer att påverka den svenska tulltaxan.

Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Jernkontoret, Textilrådet och Kooperativa förbundet förordar I remissyttranden

Prop. 1979/80:24 Del A 192

över generaltullstyrelsens förslag att tullmedgivandena i princip genomförs i form av årliga sänkningar under en åttaårsperiod. Man kan dock acceptera avsteg från denna princip innebärande att en sänkning sker med två åttondelar vid första sänkningstillfället för tullar som totalt skall sänkas med mindre än två procentenheter. 1 fråga om tullsänkningar som totalt understiger en halv procentenhet kan man acceptera att tullsänkningen den I januari 1980 görs med fem åttondelar av tullmedgivandet. Organisationerna anser att även om de svenska tullarna redan nu är låga är de ofta av stor betydelse som skydd mot import från vissa länder utanför EFTA- och EG-området.

Sveriges grossistförbund och Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen har inget att erinra mot generaltullstyrelsens förslag. Grossistförbundet anser det i högsta grad angeläget att genomförandet av tullreduktionerna begränsas till så få tillfällen som möjligt. Sveriges mekanförbund ser inget hinder mot att godta generaltullstyrelsens förslag men förordar att beslut nu fattas endast i vad avser de två första årens sänkningar.

För egen del vill jag peka på att Sverige har ett lågt tullskydd. Tullsänkningarna blir genom den tillämpade harmoniseringsformeln därför jämförelsevis lägre här än i andra industriländer. De mest importkänsliga produkterna inom teko-, järn- och stål- samt kemiområdena har undantagits helt från tullsänkningar eller berörs enbart i ringa grad därav. Dessutom är ju en större del av importen redan idag tullfri. Jag förordar därför att tullsänkningen sker med två åttondelar den 1 januari 1980.

Med hänsyn till den osäkerhet som för närvarande föreligger när det gäller andra industriländers tullavvecklingstakt anser jag att beslut nu inte bör fattas om tullsänkningar därutöver. Tillfälle ges härigenom att närmare studera effekterna för Sverige av en snabbare avvecklingstakt innan riksdagen fattar beslut om tullavvecklingen fr.o.m. den 1 januari 1982. Jag delar också generaltullstyrelsens och kommerskollegiets uppfattning att det finns anledning att år 1984 för riksdagen redovisa en ny bedömning angående genomförandet av de tre sista stegen.

Generaltullstyrelsen har vidare föreslagit ett fåtal avsteg från en strikt matematisk avveckling. Ett användande av en tidigare GATT-bindning som ligger över nu utgående tullsats (s.k. takbindning) som utgångspunkt för tullavtrappningen skulle i dessa fall under avvecklingsperioden kunna medföra en uppsplittring av enskilda tulltaxenummer. Det kunde också medföra differentierade tullsatser för likartade varor, vilket skulle medföra onödiga komplikationer ur tullbehandlingssynpunkt. I likhet med remissinstanserna förordar jag därför att generaltullstyrelsens förslag till avsteg från en strikt matematisk avveckling följs. Avstegen gäller vissa varor hänförliga till tulitaxenr 20.06, 27.11, 31.02, 31.05, 33.06, 34.01, 50.09 och 98.11.

Jag föreslår vidare att det svenska GSP-systemet utvidgas med Anthurium (ur tulltaxenr 06.03) och vattenmeloner (ur tulltaxenr 08.09). Detta kräver riksdagens godkännande.

Prop. 1979/80:24 Del A 193

Jag går här över till det tekniska genomförandet av de svenska medgivandena på tullområdet. |

Tullmedgivandena är baserade på den tulltaxa som gällde den I januari 1979. Emellertid har riksdagen med anledning av propositionen 1978/ 79: 136 om trädgärdsnäringen beslutat om vissa ändringar i 6—8 kap. tulltaxan som i huvudsak skulle träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Dessa ändringar, som innebar att riksdagen på vissa punkter beslöt om en övergång till värdetullar och som togs in i lagen (1979: 514) om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, har ännu inte satts i kraft med anledning av att vissa av dem inte kan genomföras utan omförhandlingar i GATT. Sådana förhandlingar har inletts.

Eftersom nämnda förhandlingar enligt den bedömning som nu kan göras kommer att dra ut på tiden, föreslår jag att de av riksdagen beslutade ändringarna i 6—8 kap. tulltaxan där så är möjligt sätts i kraft samtidigt som de svenska medgivandena på tullområdet börjar genomföras. Därigenom skulle genomförandet av tullmedgivandena och uppställningen av tulltaxan förenklas. Undantag mäste göras för de tullsatser som är bundna i GATT, varför tulltaxeförslaget innebär att vikttullar temporärt bibehålls i de undantagna fallen. Så snart omförhandlingarna är avslutade bör resultatet av dessa redovisas för riksdagen med bl. a. förslag om ändringar i tulltaxan på dessa punkter i enlighet med vad riksdagen har beslutat med anledning av propositionen om trädgårdsnäringen.

Jag vill i detta sammanhang även ta upp frågan om vissa redaktionella ändringar i tulltaxan.

Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med konventionen den 15 december 1950 angående nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna. Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 7 september 1979 föreslagit vissa redaktionella ändringar i den svenska tulltaxan för att avhjälpa vissa brister i den svenska översättningen av nomenklaturen. Ändringarna avser tuiltaxenr 12.07 och 49.01 samt anm I f, I g och 1 k till 94 kap. tulltaxan. Efter remiss har yttrande avgetts av kommerskollegium. Kollegiet har inget att erinra mot de föreslagna ändringarna, som inte innebär några ändringar i sak. Även jag finner att ändringarna bör göras.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats två lagförslag, det ena om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa och det andra om ändring i lagen (11979: 514) om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa. Vid utformningen av det förstnämnda lagförslaget har även beaktats den ändring i tulltaxan som har föreslagits av regeringen i prop. 1979/80: 28 om höjning av skatterna på drycker och tobak.

2.1.2 Jordbruksförhandlingarna

Beträffande de överenskommelser som behandlas i detta avsnitt har samråd ägt rum med chefen för jordbruksdepartementet. 13 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24 Del A 194

2.1.2.1 Bakgrund

Handelsliberaliseringarna inom GATT:s ram de senaste decennierna har inte i någon nämnvärd utsträckning omfattat jordbruksprodukter. Även om jordbruksproblemen spelade stor roli i Kennedyronden blev resultaten små.

I Tokyodeklarationen uttalades bl. a. att det under tullförhandlingarna skulle tas hänsyn till jordbrukssektorns särart och problem samtidigt som de allmänna målen för förhandlingarna skulle beaktas. Denna formulering var en kompromiss som speglar de grundläggande motsättningarna mellan främst USA och EG i frågan om i vilken utsträckning jordbrukssektorn skulle bli föremål för handelsliberalisering under förhandlingarna. De stora jordbruksexporterande länderna USA, Australien, Nya Zeeland m. fl. har traditionellt hävdat att det i princip inte skall råda någon skillnad mellan Jordbruks- och industrivaror i detta avseende. EG, de nordiska länderna m.fl. har däremot hävdat att jordbruksproduktion i många avseenden skiljer sig från industriproduktion och därför måste behandlas separat. Motsättningarna mellan EG och USA verkade under lång tid fördröjande på förhandlingarna. År 1975 upprättades en särskild jordbruksgrupp som skulle behandla tullar och icke-tariffära handelshinder vad gäller jordbruksvaror. Dessutom upprättades tre undergrupper för respektive mejerivaror, kött och spannmål, vilka fungerade som självständiga förhandlingsgrupper för dessa varuslag. I spannmålsgruppen fördes dock inte några egentliga förhandlingar, eftersom intresset på ett tidigt stadium flyttades över till förhandlingarna i UNCTAD:s regi om ett nytt internationellt spannmålsavtal.

Trots detta förhandlingsmaskineri gjordes inte några egentliga framsteg i jordbruksförhandlingarna förrän är 1977. EG ansåg med stöd av bl. a. de nordiska länderna och Japan att alla frågor som berörde jordbruksvaror skulle behandlas 1 jordbruksgruppen. USA däremot hävdade att även andra förhandlingsgrupper skulle kunna ta upp icke-tariffära problem som berörde jordbruksvaror.

I juni 1977 kunde egentliga förhandlingar påbörjas. Enligt den procedur man enats om i jordbruksgruppen skulle de enskilda länderna inom en begränsad period lägga fram önskemål om medgivanden både vad gällde tariffära och icke-tariffära handelshinder samt lämna erbjudanden om lättnader på dessa områden.

I förhandlingarnas slutfas lade USA fram förslag om att upprätta ett internationellt råd för jordbruksfrågor i GATT vilket skulle ta sikte på ett bredare internationellt samarbete och konsultationer på det jordbrukspolitiska området.

2.1.2.2 Resultatet av förhandlingarna

Förhandlingarna på jordbruksområdet har resulterat dels i undanröjande eller sänkning av tariffära och icke-tariffära handelshinder för olika jord-

Prop. 1979/80:24 Del A 195

bruksvaror, dels i två internationella varuavtal för mejerivaror respektive

nötkött. | Förhandlingarna om minskade handelshinder på jord-

bruksområdet har skett i två etapper. Första etappen, som jag redan berört i min redogörelse för tullförhandlingarna, omfattade förhandlingarna under år 1976 i den s.k. tropiska gruppen rörande lättnader för u-ländernas handel. De tullnedsättningar som blev resultatet av denna förhandlingsom-

gång sattes i kraft av de berörda i-länderna redan under år 1977. Andra etappen omfattade de förhandlingar om önskemål och erbjudanden enligt jordbruksgruppens procedur som slutfördes år 1979. Med begreppet jordbruksvaror avsågs I förhandlingarna I princip alla de varuslag som faller

inom 1—24 kap. i tulltaxan.

Även om det är förenat med vissa svårigheter att värdera förhandlingsresultatet när det gäller sänkta handelshinder på jordbruksomrädet så kan det ändå konstateras att betydande resultat har uppnåtts med tanke på jordbrukssektorns speciella karaktär. Enligt GATT-sekretariatets beräk-

ningar kommer tullnedsättningar att tillämpas på ca 3076 av totalimporten av jordbruksprodukter till de länder som har lämnat erbjudanden. Import till ett värde av 15 miljarder dollar (1976) berörs härmed. I genomsnitt uppgår nedsättningarna till ca 404. F anslutning till tullförhandlingarna har även ingåtts överenskommelser

mellan USA och ett antal länder, däribland Sverige, Norge och Finland,

angående exporten av ost till den amerikanska marknaden. Genom dessa överenskommelser tillförsäkras deltagande länder tull- och avgiftsfria kvoter vid export av ost till USA. Avgiftsfriheten är knuten till villkoret att

deltagande länder inte subventionerar produktionen eller exporten på sädant sätt att priserna underskrider de interna amerikanska partihandelspriserna för samma Oostslag.

Det internationella mejerivaruavtalet består av en allmän del och en varuavtalsdel. Den allmänna delen upptar bestämmelser rörande information, konsultationer, multilaterala uppföranderegler m. m. och omfattar färskvaror, mjölkpulver, smör, ost och kasein. De i avtalet deltagande länderna åtar sig att regelbundet tämna upplysningar om utvecklingen beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och handel. De skall

vidare lämna redogörelse för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder.

Varuavtalsdelen omfattar tre protokoll, vilka har formen av avtal om minimipriser vid export av mjölkpulver. mjölkfett och ost, men inte innehåller några köp- eller säljåtaganden.

Minimipriserna kommer att ses över minst en gång om året varvid bl. a. kriterier som produktionskostnader, relevanta ekonomiska faktorer på världsmarknaden, den rådande marknadssituationen samt behovet av att

på lång sikt upprätthålla en minimiavkastning för de mest effektiva producenterna skall beaktas.

Prop. 1979/80:24 Del A 196

Undantag från minimiprisbestämmelserna gäller för skummjölkspulver

och kärnmjölkspulver för foderändamål. Även livsmedelsbiständ är undantaget från minimiprisbestämmelserna.

Ett mejerivaruråd bestående av representanter för alla i avtalet deltagande länder skall inrättas. Rådet, som skall mötas minst två gånger per år, skall svara för bevakning av världsmarknaden för mejeriprodukter, marknadsbedömning och övervakning av mejerivaruavtalets funktion. Det skall dessutom fungera som forum för konsultationer. Om rådet finner att en allvarlig marknadsstöring eller risk härför föreligger, skall rådet ange möjliga lösningar som regeringarna sedan kan ta ställning till.

Under mejerivarurådet skall kommittéer upprättas för respektive protokoll vilka skall övervaka avtalets funktion och mötas när någon deltagares handelsintressen hotas eller minst en gång per kvartal.

Ett land kan ansluta sig till den allmänna delen av avtalet jämte ett eller flera av protokollen eller helt stå utanför de senare. Ett inskränkt deltagan-

de skall godkännas av övriga deltagande länder. Vidare skall det vara

möjligt för ett land att med 60 dagars varsel frånträda den allmänna delen eller nägot av protokollen, i sistnämnda fall enligt de villkor som delta-

garna i respektive protokoll kan enas om.

Det internationella nötköttsavtalet är utformat i stort sett som mejerivaruavtalets allmänna del. Varuavtalsdel saknas sålunda. Syf-

tet med avtalet är bl. a att få till stånd en ökad liberalisering och stabilisering av världshandeln med kött samt att främja en expansion därav. Lik-

som när det gäller mejerivaruavtalet anses det angeläget att särskilt främja

u-länderna.

Avtalet omfattar nötkött samt levande nötkreatur. De avtalsslutande länderna åtar sig att regelbundet lämna upplysningar om utvecklingen beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och handel. De skall

vidare lämna redogörelser för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder.

Ett köttråd bestående av representanter för alla 1 avtalet deltagande länder skall inrättas. Dess uppgifter skall vara att bevaka tillgångs- och efterfrägesituationen på världsmarknaden för nötkött och att övervaka köttavtalets sätt att fungera. Dessutom kommer köttrådet att fungera som forum för konsultationer i frågor rörande handeln med nötkött. Om rådet finner att en allvarlig störning eller risk härför föreligger på världsmarknaden för nötkött, skall rådet ange möjliga lösningar som regeringarna sedan kan ta ställning till. Rådet skall mötas minst två gånger per år.

Såväl det internationella mejerivaru- som nötköttsavtalet träder i kraft

den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt respektive avtal. På framför allt amerikansk tillskyndan föreslogs i förhandlingarnas slutskede, som jag nyss nämnt, att ett särskilt råd för jordbruks-

frågor skulle upprättas inom GATT. Rådet skulle mötas med jämna

Prop. 1979/80:24 Del A . 197

mellanrum för jordbrukspolitiska konsultationer och även i syfte att Koor-

dinera och följa utvecklingen vad gäller de internationella varuavtalen på jordbruksområdet. Även om EG till en början verkade berett att acceptera förslaget var många länder, även de nordiska, tveksamma. Förhandlingar-

na på detta område utmynnade endast i en rekommendation till GATT:s avtalsslutande parter att vidareutveckla samarbetet på jordbruksområdet i

ett rådgivande organ och att detta samarbete och dess uppgifter så snart som möjligt borde fastläggas.

De multilaterala överenskommelser på det icke-tarif-

fära området som har uppnåtts i förhandlingarna berör även jord-

brukssektorn. Av särskild betydelse är överenskommelserna om subventioner och utjämningstullar, tekniska handelshinder samt importlicensprocedurer. I överenskommelsen om subventioner och utjämningstullar har

en precisering skett beträffande reglerna för exportsubventioner avseende

Jordbruksprodukter.

2.1.2.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

De erbjudanden som Sverige gav u-länderna när det gäller tropiska produkter genomfördes, som jag redan nämnt, den I januari 1977. Möjligheterna att härutöver tillmötesgå enskilda GATT-länders önskemål om svenska medgivanden beträffande varustag som omfattas av jordbruks-

och fiskregleringen var starkt begränsade. De svenska insatserna på jordbruksområdet koncentrerades därför på arbetet att söka åstadkomma in-

ternationella marknadsstabiliserande varuavtal. En redogörelse för de medgivanden på tullområdet som Sverige har erhållit från vissa länder respektive de som lämnats från svensk sida

beträffande varor under 1—24 kap. i tulltaxan lämnas i bilaga 5. Som

framgår där har Sverige åtagit sig att binda den nuvarande tullfriheten för

bl. a. popcorn-majs (ur tulltaxenummer 10.05) och vegetabiliskt proteinkoncentrat (ur tulltaxenummer 21.07) i detaljhandelsförpackningar. Detta

innebär att fr. o. m. den 1 januari 1980 kommer någon införselavgift inte att

tas ut vid import av berörda produkter. Sverige har förbehållit sig rätten att

förverkliga åtagandet antingen genom att efter skriftlig ansökan medge

avgiftsbefrielse eller genom att återbetalning sker av redan erlagd införselavgift.

Vidare har Sverige åtagit sig att med verkan från den 1 januari 1980 binda omräkningskoefficienten mellan råvara och förädlad vara vid 1,6

med avseende på vissa produkter av fjäderfä (ur tulltaxenummer 16.02).

I sammanhanget kan nämnas att Sverige, inom ramen för den tidigare berörda överenskommelsen med USA rörande exporten av ost till den amerikanska marknaden. erhöll en totalkvot uppgående till 1350 ton uppdelad på följande delkvoter: Edam och Gouda 41 ton, andra inte särskilt

nämnda ostsorter 1059 ton samt lågfettost, även kallad margarinost, 250

ton. Arrangemanget träder i kraft den 1 januari 1980. Överenskommelsen,

Prop. 1979/80:24 Del A 198

som inte behöver prövas av riksdagen, undertecknades i juli 1979. Bedöm-

ningen var härvid att den totalkvot som tillerkändes Sverige något översteg

den genomsnittliga exporten under åren 1976—1978 och därför fick anses

tillfredsställande. Även om det hade varit önskvärt att USA avstått från

tillämpningen av kvantitativa importbegränsningar fick det anses utgöra ett framsteg att hotet om utjämningstullar kunde undanröjas. I sammanhanget bör dock observeras att krav ställdes på en begränsning av exportländernas subventionering av produktionen och exporten av ost.

Som tidigare nämnts har Sverige under förhandlingarna aktivt medverkat i arbetet på att åstadkomma internationella varuavtal, i första hand för

spannmål och mejeriprodukter, syftande till att uppnå så stabila prisförhål-

landen som möjligt på världsmarknaden. Detta är av intresse för såväl

import- som exportländer. Ett problem för Sverige och övriga nordiska

länder var under förhandlingarna om ett mejerivaruavtal länge det förhål-

landet att minimipriserna förutsågs bli fastställda fob exportlandet. En

renodlad fob-prislinje skulle ge de nordiska länderna en ogynnsam export-

situation I jämförelse med andra ur geografisk synpunkt mera fördelaktigt belägna exportländer. I förhandlingarna lyckades dock Sverige, Finland och Norge få gehör för sina synpunkter, vilket resulterade I att Hamburg, Rotterdam och Antwerpen kommer att gälla som referenspunkter för så väl mjölkpulver som smör och ost. För smörexporten till Schweiz kommer

dessutom Basel att gälla som referenspunkt.

Lantbrukarnas riksförbund och Svenska mejeriernas riksförening var

under förhandlingarna till en början tveksamma till en anslutning till mejerivaruavtalets varuprotokoll med tanke på den länge osäkra prisbasfrågan. Organisationerna har emellertid sedermera förklarat sig beredda att tillstyrka en svensk anslutning inte enbart till den allmänna delen av avtalet

utan även till de tre varuprotokollen. Denna inställning har dock varit

förbunden med kraven att avtalet skall få en bred anslutning, dvs. att de nordiska länderna och de väsentligaste export- och importländerna ansluter sig, samt att Sverige ges möjlighet att utan alltför stora svårigheter

lämna avtalet om det skulle visa sig att andra länder otillbörligt utnyttjar detta eller för det fall att Sveriges export av mejeriprodukter skulle långsiktigt försämras. Att Sveriges export av mejeriprodukter skulle försämras långsiktigt till följd av avtalet anser jag osannolikt med tanke på de referenspunkter de

nordiska länderna får utnyttja och de låga minimipriser som har överenskommits i inledningsskedet. Ett deltagande i avtalet kommer att ge Sverige

och andra anslutna länder förbättrad tillgång till information om den inter-

nationella marknaden på varuområdet ifråga.

Nötköttsavtalet omfattar liksom mejerivaruavtalet ett informations- och konsultationsmaskineri. Däremot innehåller det inga åtaganden på prisom-

rådet. Genom att de viktigaste export- och importländerna knyts till avtalet

skapas förutsättningar för en effektiv diskussion av åtgärder för att för-

Prop. 1979/80:24 Del A 199

hindra allvarliga kriser på marknaderna. Detta bör gynna samtliga delta-

gande länder. Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker en anslutning till det

internationella nötköttsavtalet och anför att det kan vara skäl att se över avtalet när ytterligare erfarenheter vunnits av samarbetet på detta område.

I likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till

avtalen. Någon ändring av gällande lagstiftning krävs inte.

2.1.3. Överenskommelsen om tolkning och tillämpning av artiklarna VI, XVI och XXIHI i GATT (den s.k. subventionskoden)

2.1.3.1¶Bakgrund

Enligt 3 § tullförordningen (1973: 979, senaste lydelse 1975: 94) kan regeringen förordna att en vara som förtullas skall beläggas med antidumpingelier utjämningstull för att motverka att dumping eller subventionering i utlandet skadar svenskt näringsliv. Förordnande får meddelas även för att motverka att dumping eller subventionering skadar näringslivet i annat land. Förordnande får meddelas för tid under vilken närmare utredning på-

går. Visar utredningen att förutsättning för förordnande inte finns, skall

det tillfålliga förordnandet upphävas. Tullbelopp som har tagits ut på

grund av förordnandet skall då återbetalas utan dröjsmål. Nägra närmare bestämmelser som reglerar förfarandet i anslutning till uttagande av anti-

dumping- eller utjämningstull har inte utfärdats.

GATT-avtalet innehåller vissa allmänna bestämmelser om såväl sub-

ventioner som utjämningstullar. I avtalets artikel XVI föreskrivs en allmän

notifikations- och konsultationsplikt för sådana stödåtgärder som "direkt eller indirekt har till verkan att öka exporten eller minska importen av en vara” på en avtalsslutande parts område. Härutöver har ett antal GATTanslutna industriländer gjort åtaganden om förbud mot exportsubventioner för industrivaror. Dessa har exemplifierats i en särskild lista, den s.k.

1960 års förbudslista. Ett lands rätt att ta ut utjämningstullar regleras i arti-

kel VI, där det bl.a. föreskrivs att utjämningstull inte får påläggas med

mindre subventioneringen ”förorsakar eller hotar att förorsaka väsentlig

skada på en befintlig industn eller avsevärt försenar upprättandet av in-

hemsk industri”. Detta s.k. skadekriterium har tillämpats av flertalet

GATT-medlemmar. USA:s lagstiftning på detta område har dock saknat skaderekvisit. För flertalet länder var den huvudsakliga målsättningen under förhandlingarna på detta område att förmå USA att införa ett skadekriterium i sin

lagstiftning om utjämningstullar. USA å andra sidan eftersträvade framför

allt en ökad internationell disciplin när det gäller bruket av statliga stödåt-

gärder.

Dessa skiljaktiga utgångspunkter gjorde till en början förhandlingar

omöjliga och ledde till ett dödläge vilket blev bestående ända fram till år

Prop. 1979/80:24 Del A 200

1978. Först då kunde enighet nås om att förhandlingarna skulle omfatta en

tolkning och precisering av gällande GATT-regler rörande såväl subventioner som utjämningstullar. När det gäller subventioner enades man på ett tidigt stadium om att

dessa inte i sig kan betraktas som skadliga utan används av regeringar i fullt legitima syften och att en överenskommelse därför endast borde avse

de verkningar på andra länders handelsintressen som subventioner kan ge upphov till. En viktig fråga kom i sammanhanget att röra interna stödåtgärder till vilka är att räkna regionalpolitiskt och arbetsmarknadspolitiskt motiverade stödåtgärder m.m. av det slag som tillämpas bl.a. i Sverige.

Främst USA önskade se en ökad internationell disciplin när det gäller bru-

ket av sådana stödåtgärder och ville i förhandlingarna utarbeta en särskild

lista över potentiellt skadliga interna subventioner. Detta motsatte sig flertalet västeuropeiska länder som värnade om sin handlingsfrihet när det gäller att med hjälp av subventioner säkra centrala mål för den egna sociala och ekonomiska politiken. En kompromiss på denna punkt kunde dock

slutligen nås.

I fråga om utjämningstullar koncentrerades intresset till utformningen av

det kriterium på väsentlig skada som skall vara uppfyllt för att ett land skall få vidta unilaterala motåtgärder mot subventionerad import. En

kompromiss fick här sökas för att å ena sidan tillfredsställa vissa västeuropeiska länders önskemål om ett strikt kriterium och å den andra skapa för-

utsättningar för att USA:s kongress skulle godkänna en ny amerikansk lag

om utjämningstullar.

En annan viktig fråga rörde subventioner på jordbruksområdet, där för-

handlingarna avsåg en närmare precisering av GATT-avtalets artikel

XVI:3 enligt vilken länder inte får ge subventioner till råvaruexport på sätt som får till följd att de erhåller "mer än en skälig andel av världsexporten”

2.1.3.2 Resultatet av förhandlingarna Den nu föreliggande överenskommelsen baseras på och utgör en tolkning av artiklarna VI, XVI och XXI i GATT-avtalet. Dess syfte är att till-

se att användningen av subventioner inte negativt påverkar annat lands in-

tressen och att utjämningsåtgärder när de vidtas inte utgör onödiga hinder

för handeln.

Parterna i överenskommelsen fastslår att subventioner används av rege-

ringar som legitima instrument för att främja betydelsefulla sociala och ekonomisk-politiska mål. De erkänner emellertid att subventioner kan ha

negativa verkningar på andra länders handelsintressen och de åtar sig att

söka undvika att genom bruk av subventioner, vare sig exportsubventio-

ner eller interna stödåtgärder, vålla annan part skada. I överenskommelsen ges exempel på sådana interna stödåtgärder som kan vålla skada. 1960

års illustrativa lista över förbjudna exportsubventioner har moderniserats

Prop. 1979/80:24 Del A 201

och utvidgats. När det gäller subventioner till råvaruexport har uttrycket "skälig andel av världsexporten”” närmare preciserats, dock utan att några nya förpliktelser accepterats.

För ett land som anser sig negativt påverkat av ett annat lands subventioner står enligt överenskommelsen två vägar öppna för att vinna rättelse. Om regeringen enligt vissa överenskomna principer och kriterier kan be-

lägga att subventionen i fråga förorsakar eller hotar att förorsaka väsentlig skada (material injury'') på den egna marknaden skall den ha rätt att uni-

lateralt ingripa med utjämningstullar mot den subventionerade importen. I

överenskommelsen definieras uttrycket skada och föreskrivs att skada

skall fastställas genom en objektiv undersökning av den subventionerade importen och dess effekter på priserna liksom dess inverkan på inhemska

producenter av varan.

I de fall väsentlig skada på den inhemska marknaden inte kan påvisas men landet likväl anser sig negativt påverkat av en subvention på det egna

landets, det subventionerande landets eller ett tredje lands marknad, är

dess regering däremot hänvisad till att i en multilateral prövning i en särskilt upprättad kommitté för subventioner och utjämningsåtgärder söka utverka godkännande för att inskrida mot den subventionerade importen. I granskningen prövas huruvida allvarlig skada (serious prejudice”") enligt

artikel XVI eller ”upphävande eller minskning av förmåner” enligt artikel XXI föreligger. I exceptionella fall kan dock provisoriska motåtgärder få vidtas i avvaktan på kommitténs granskning. Möjligheten att vidta unilaterala åtgärder har i överenskommelsen omgärdats av notifikations- och konsultationsförpliktelser liksom av särskilda föreskrifter om den inhemska procedur som skall följas vid fastställande av

väsentlig skada.

Överenskommelsen innehåller också procedurer för att lösa tvister. Om en ömsesidigt godtagbar lösning av en fråga inte har nåtts inom en viss tid kan den hänskjutas till kommittén, som i sin tur kan upprätta en särskild panel för att granska ärendet. Kommittén kan utfärda rekommendationer till parterna och kan, om dessa inte följs, tillåta den förfördelade parten att

vidta åtgärder.

Överenskommelsen erkänner att subventioner utgör en integrerande del

av u-ländernas ekonomiska utvecklingsprogram. Förbudet mot exportsubventioner skall därför inte vara tillämpligt på u-länder, under förutsättning att dessa inte använder subventioner på sätt som vållar en annan part ska-

da och att de åtar sig att i möjligaste mån avveckla sådana subventioner

som inte längre är motiverade av deras utvecklings- eller konkurrensbe-

hov.

Överenskommelsen träder i kraft den I januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

Prop. 1979/80:24 Del A 202

2.1.3.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Enligt min bedömning är det resultat som föreligger på detta område tillfredsställande för svensk del. Viktigast är att USA genom överenskom-

melsen åtar sig att i framtiden tillämpa skadekriteriet och därmed under-

kastar sig en striktare disciplin vid bruket av utjämningstullar. Det finns för ett litet, handelsberoende land som Sverige även anledning att välkom-

na en ökad internationell disciplin vid bruket av subventioner. Detta innebär naturligtvis också att reglerna måste beaktas när svenska stödåtgärder utformas. Handlingsfriheten när det gäller att använda interna stödåtgär-

der för väsentliga sociala och ekonomisk-politiska mål kvarstår dock oför-

ändrad.

Enligt moment 2 i artikel 21 överenskommelsen skall part till kommittén lämna uppgift om dels vilken myndighet som är behörig att inleda och genomföra sådana undersökningar rörande utjämningstullar som avses i den-

na artikel, dels de interna procedurer som skall gälla för dessa undersökningar. I likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till

överenskommelsen. Nuvarande bestämmelser i 3 § tullförordningen ger

utrymme för att beakta Sveriges åtaganden enligt subventionskoden. Nå-

gon ändring i denna lagstiftning är inte påkallad.

2.1.4¶Överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i GATT tden s.k. antidumpingkoden)

2.1.4.1 Bakgrund

Jag har tidigare berört den i 3 § tullförordningen intagna bestämmelsen

om att regeringen kan förordna att vara som förtullas skall beläggas med antidumping- eller utjämningstull för att motverka att dumping eller subventionering i utlandet skadar svenskt näringsliv. Därvid behandlade jag den överenskommelse som har träffats rörande subventioner och utjämningstullar.

När det gäller antidumpingtullar finns bestämmelser t artikel VI i GATT.

Sverige har tillsammans med tjugofem andra GATT-länder, huvudsakli-

gen i-länder, anslutit sig till GATT:s antidumpingkod som förhandlades fram i Kennedyronden. Koden innehåller regler om tolkning och tillämpning av artikel VI. När antidumpingkoden förelades riksdagen för godkän-

nande (prop. 1967:150) konstaterade departementschefen att de i Sverige

då gällande reglerna om antidumpingåtgärder väl anslöt sig till bestämmel-

serna i koden. Dessa regler överfördes sedermera i allt väsentligt till 3 § tullförordningen.

De flesta u-länder som deltog i förhandlingarna om antidumpingkoden ansåg sig efter Kennedyrondens slut inte kunna ansluta sig till koden. Mo-

tiveringen var att vissa bestämmelser inte tog tillräcklig hänsyn till deras

Prop. 1979/80:24 Del A 203

ekonomiska situation. U-länderna tog år 1975 upp frågan om en revidering

av antidumpingkoden i de multilaterala handelsförhandlingarna.

Efter det att antidumpingkoden hade varit i kraft nära ett decennium inledde dess signatärer ett arbete att kartlägga hur kodens bestämmelser hade tillämpats. Erfarenheterna därvidlag pekade på ett behov av att uppnå en mer enhetlig tolkning och tillämpning av kodens bestämmelser. Mot slutet av är 1978 beslöt signatärerna att se över kodens bestämmelser i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna och att därvid harmonisera antidumpingbestämmelserna med de motsvarande bestämmelser

som samtidigt utarbetades angående subventioner och utjämningstullar. Anledningen var att antidumping- och utjämningstullar har närbesläktad karaktär och att båda dessa typer av tullar behandlas i GATT: s artikel VI.

Antidumpingkodens signatärer färdigställde i juli 1979 en reviderad text av koden.

2.1.4.2¶Resultatet av förhandlingarna

Revisionen av 1967 års antidumpingkod berör ett flertal centrala artiklar i koden. Den internationella disciplinen på området har förstärkts bl. a. genom nya och utförligare bestämmelser om påbörjande och genomförande

av undersökningar, om publicering av preliminära och slutliga beslut om

antidumpingåtgärder samt om avbrytande av undersökningar genom prisåtaganden. Den nya koden innehåller också utförligare bestämmelser om

övervakning, konsultation och biläggande av tvister. Vissa uppmjukningar har emellertid skett av skadekriteriet och definitionen av begreppet indu-

stri. I förhandlingarna har dock hävdats att tidigare bestämmelser var orealistiskt strikta och att uppmjukningen innebär en anpassning till hur

dessa regler i verkligheten har tillämpats. Till detta kommer att vissa be-

stämmelser har förtydligats, nämligen reglerna för bedömningen av den dumpade importens omfattning och dess effekter på priserna samt för bedömningen av hur den berörda importen därigenom har skadat inhemska producenter.

Den reviderade koden innehåller vidare bestämmelser om att i-länderna

måste ta särskild hänsyn till u-ländernas ekonomiska situation när antidumpingåtgärder övervägs och att möjligheterna att vidta andra åtgärder skall utrönas innan sådana antidumpingtullar läggs på som kan skada u-

ländernas väsentliga intressen. Koden träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den. Anslutning till den nya koden innebär samtidigt uppsägning av 1967 års kod.

2.1.4.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Det är inte uteslutet att ändringen av skadekriteriet och definitionen av

begreppet industri kan leda till att svensk industri i framtiden kommer att

mötas av ett ökat antal antidumpingåtgärder på sina exportmarknader. De

Prop. 1979/80:24 Del A 204

förbättringar som har skett, särskilt vad avser antidumpingkommitténs ökade befogenheter, balanserar emellertid överenskommelsen på ett sådant sätt att den som helhet får anses vara tillfredsställande för Sverige. Jag förordar därför att Sverige ansluter sig till överenskommelsen. 1 likhet med vad jag tidigare har anfört i fråga om subventionskoden gäller att 3 § tullförordningen ger utrymme för att beakta åtagandena i antidumpingkoden och att någon ändring i denna lagstiftning inte är påkallad.

2.1.5 Överenskommelsen om statlig upphandling

Beträffande denna överenskommelse har samråd ägt rum med chefen för budgetdepartementet.

2.1.5.1 Bakgrund

Riktlinjer för statlig upphandling redovisas i prop. 1973: 73 på grundval

av upphandlingskommitténs förslag i betänkandet (SOU 1971: 88) Offentlig upphandling. Liksom tidigare skulle kravet på affärsmässighet vara den

grundläggande principen för den statliga upphandlingen. Föredraganden

framhöll dock att det i vissa fall finns skäl att lägga vidare bedömningar på

ett upphandlingsärende än vad som en strikt tillämpning av denna princip

tillåter. I det sammanhanget nämndes särskilt försvars-, sysselsättningsoch försörjningsberedskapsskäl. Det ankommer på regeringen att fatta beslut i upphandlingsärenden där sådana vidare bedömningar kan komma ifråga. Upphandlingskungörelsen (1973: 600) innehåller författningsbe-

stämmelserna på området. Där anges bl. a. att statliga myndigheter skall iaktta affärsmässighet och behandla anbud och anbudsgivare objektivt. Detta innebär således att svenska myndigheter inte får diskriminera ut-

ländska anbudsgivare.

Statlig upphandling har inte hittills i någon större utsträckning varit föremål för internationell reglering. I EFTA-konventionen finns dock bestämmelser som innebär ett principiellt förbud mot diskriminering av övriga EFTA-länders företag vid offentlig upphandling. I början av 1960-talet påbörjades ett arbete inom OECD i syfte att minska handelshinder till följd av diskriminerande statlig upphandling. Det arbetet resulterade i ett inte

helt fullbordat utkast till en multilateral kod som syftade till att reglera och

harmonisera OECD-ländernas regler för offentliga inköp.

Frägan om statlig upphandling introducerades i de multilaterala handelsförhandlingarna genom att en särskild förhandlingsgrupp etablerades i juli

1976. Kodutkastet från överläggningarna inom OECD utgjorde ett av

grundelementen i förhandlingsgruppens arbete. Under förhandlingarnas

gång kompletterade enskilda länder materialet med olika delförslag, sär-

skilt vad beträffar särbehandling av u-länder.

2.1.5.2 Resultatet av förhandlingarna

I artikel I definieras överenskommelsens omfattning och täckning.

Prop. 1979/80:24 Del A 205

Överenskommelsen omfattar all varuupphandling som verkställs av myndigheter som ingår i överenskommelsen. De berörda myndigheterna finns för varje part upptagna i en särskild bilaga. Överenskommelsen tillämpas enbart på upphandlingar vilkas värde är minst 150000 SDR tnternationella valutafondens särskilda dragningsrätter). Detta motsvarar ca 825000 svenska kronor. Myndigheter som inte omfattas av överenskommelsen skall informeras om dess innehåll och syften.

I artikel II fastläggs principerna för den statliga upphandlingen. Där framgår att lagar, förordningar, förfaranden och tillämpningar rörande varuupphandling verkställd av de berörda myndigheterna skall vara ickediskriminerande. Detta innebär att parterna i överenskommelsen i detta avseende skall bevilja varandra en behandling som inte är mindre förmånlig än vare sig den som beviljas inhemska varor respektive leverantörer, s.k. nationell behandling, eller den som beviljas varje annan parts varor respektive leverantörer.

Artikel III innehåller regler om särskild och mer förmånlig behandling av u-länder som ansluter sig till överenskommelsen. Förmånerna i överenskommelsen förutses också kunna beviljas de minst utvecklade bland u-länderna även om de inte ansluter sig till överenskommelsen.

I artikel IV återfinns bestämmelser avsedda att förhindra att tekniska specifikationer används i diskriminerande syfte vid statlig upphandling.

Artikel V behandlar anbudsförfaranden. Anbud kan infordras genom ett öppet eller ett selektivt förfarande. Det finns även möjlighet att under vissa omständigheter göra en formfri anbudsinfordran. I regel avses då anbudsinfordran från endast en anbudsgivare. Vid en öppen eller en selektiv anbudsinfordran skall den upphandlande myndigheten tillkännage den planerade upphandlingen i särskilda publikationer (för Sveriges del Tidning för leveranser till staten, bilaga till Post- och Inrikes tidningar).

I artikel VI regleras frägor avseende information och översyn rörande regelsystem och genomförda upphandlingar. En viktig del av denna artikel berör behovet av statistik.

Artikel VII redovisar de institutioner som skall upprättas samt anvisar tillvägagångsätt för konsultationer och biläggande av tvister mellan parterna.

Artikel VHl överensstämmer i stort med de allmänna undantag som även återfinns I GATT-avtalet. Detta innebär bl. a. att upphandlingar som är oundgängliga för den nationella säkerheten eller för nationella försvarssyften har undantagits. För de militära myndigheter som omfattas av överenskommelsen bifogas en särskild förteckning över de varor för vilka överenskommelsen gäller. I bl. a. den svenska varuförteckningen återfinns inte textilvaror eller skodon.

Artikel IX innehåller slutbestämmelser. Därav framgår att förhandlingar skall inledas inte senare än tre år efter ikraftträdandet i syfte att vidga överenskommelsen till att bl. a. omfatta tjänster. Dessa nya förhandlingar

Prop. 1979/80:24 Del A 206

skall även kunna omfatta ändring av tröskelvärdet på 150000 SDR samt i myndighetslistorna.

Överenskommelsen träder i kraft den I januari 1981 för de länder som

vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.5.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

För svensk del skall överenskommelsen tillämpas på följande myndigheter och affärsverk: rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, fortifika-

tionsförvaltningen, sjukvårdsstyrelsen, försvarets matenelverk, civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, postverket, statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk. sjöfartsverket, luftfartsverket, statistiska centralbyrån, statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksskatteverket, skolöverstyrelsen, skogsstyrelsen, statens industriverk, domänverket och förenade fabriksverken. Även dessa myndigheters och affärsverks regionala och lokala enheter omfattas av överenskommelsen.

I likhet med övriga nordiska länder och Schweiz har Sverige förbehållit sig rätten att för enskilda upphandlingar avvika från principen om nationell

behandling i överenskommelsen när väsentliga ekonomisk-politiska mål-

sättningar påverkas. Beslut i upphandlingsärenden där sådana vidare bedömningar kan ifrågakomma skall fattas på regeringsnivå.

Jag anser det vara värdefullt att en övergripande internationell överens-

kommelse har träffats vad beträffar statlig upphandling. De nu gällande svenska bestämmelserna innebär att statliga myndigheter inte får diskrimi-

nera utländska anbudsgivare. Överenskommelsen kommer således i detta avseende inte att medföra några egentliga förändringar för de upphandlande myndigheterna. I fråga om procedurregler föranleder den dock vissa ändringar i upphandlingskungörelsen med anvisningar. För svenska företags vidkommande bör överenskommelsen, trots begränsningar i täckningsgraden, medföra förbättrade möjligheter att exportera.

I likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen.

2.1.6 Överenskommelsen om tillämpning av artikel VII i GATT (den s.k. tullvärdekoden)

2.1.6.1. Bakgrund

Sverige har i likhet med ett trettiotal andra länder antagit konventionen

den 15 december 1950 angående varors tullvärde, den s. k. Brysselkonven-

tionen. Den innehåller en central värderegel, nämligen att tullvärdet skall

motsvara det pris som varan skulle betinga vid försäljning mellan säljare och köpare som är oberoende av varandra (normalpriset). I anvisningar

och rekommendationer har en mängd detaljföreskrifter utformats.

Den grundläggande svenska tullvärdebestämmelsen finns i 6 § tullförordningen (1973: 979, ändrad senast 1975: 94), Där anges att när tull skall

Prop. 1979/80:24 Del A 207

utgå efter värde anses varans normalpris som dess värde och att normalpriset beräknas enligt de föreskrifter regeringen meddelar på grundval av Brysselkonventionen. Sådana föreskrifter finns i 3—9 §§ tullkungörelsen (1973: 1014).

Artikel VII i GATT jämte därtill hörande anmärkningar innehåller regler för bestämmande av tullvärde. Dessa regler är ganska allmänt hållna och medger i viss utsträckning alternativa värderingsmetoder enligt importlandets val. De GATT-anslutna länder som inte har antagit Brysselkonventionen kan inom ramen för artikel VII ha värdesystem som sinsemellan varierar inom ganska vida gränser. Detta har lett till att från exportsynpunkt viktiga länder som USA och Canada samt flera u-länder tillämpar tullvärderegler som de svenska exportörerna anser vara komplicerade och protektionistiska. Tullvärderingsmetoderna i dessa länder baseras ofta på hemmamarknadspriset i exportlandet och i vissa fall på priserna på motsvarande varuslag producerade i importlandet (t.ex. American Selling Price, ASP). Minimivärden och andra liknande system förekommer också.

Sverige och övriga nordiska länder samt EG arbetade i förhandlingarnas början för en vidgad anslutning till Brysselkonventionen. Då man från amerikansk och kanadensisk sida motsatte sig en sådan lösning inriktades arbetet på att skapa ett nytt internationellt tullvärdesystem baserat på de erfarenheter som har gjorts vid tillämpningen av de deltagande ländernas olika tullvärdesystem.

2,.1.6.2. Resultatet av förhandlingarna

Huvudregeln i den överenskommelse som nu föreligger finns i dess första artikel där det i korthet fastslås att tullvärdet skall vara varans transaktionsvärde, dvs. det pris som betalas för varan vid export till det land där förtullningen skall ske. Vissa klarläggande bestämmelser finns i samma artikel och i artikel 8, t. ex. att en förutsättning är att säljare och köpare är sinsemellan oberoende. Som nyss har berörts finns en motsvarande föreskrift i Brysselkonventionen. Huvudfallen, dvs. transaktioner mellan köpare och säljare som är oberoende av varandra, behandlas sålunda i stort sett lika enligt de båda systemen. Även för det fall att säljare och köpare är sinsemellan beroende finns enligt artikel Ii överenskommelsen möjligheter att godta transaktionsvärdet.

Artiklarna 2-3 och 5—7 innehåller värderingsmetoder när artikel 1 inte kan tillämpas. Detta blir fallet när köpare och säljare är sinsemellan beroende och det fakturerade priset inte kan användas eller det är fråga om vara som vid införseln inte är såld för export till importlandet. Artiklarna skall tillämpas i nummerordning. I första hand prövas alltså om artikel 2 kan tillämpas och om så inte är fallet prövas de övriga artiklarna en efter en i ordningsföljd. I artikel 4 finns emellertid en särbestämmelse enligt vilken importören har rätt att kräva att artikel 6 skall prövas före artikel 5.

Värderingsmetoden enligt artikel 2 bygger på värdet hos vara som kom-

Prop. 1979/80:24 Del A 208

mer från samma produktionsland och är identisk med importvaran (”identical goods”). Värderingsmetoden enligt artikel 3 bygger på värdet hos vara från samma produktionsland som liknar import varan (similar goods”).

Artikel 5 innebär att man som utgångspunkt tar priset vid varans försäljning i importlandet till oberoende personer och dänfrån gör avdrag för

vinst. försäljningskostnader, transportkostnader och andra allmänna omkostnader i samband med försäljning inom landet samt vidare importtullar,

importskatter och försäljningsskatter. Om importvaran inte säljs i oförändrat skick kan importören enligt moment 2 i artikel 5 begära att försälj-

ningspriset på den bearbetade varan, med iakttagande av nyssnämnda avdrag och dessutom avdrag för bearbetningskostnaden, skall läggas till grund för tullvärdet.

Värdebestämning enligt artikel 6 grundar sig på produktionskostnaderna

jämte vinst och allmänna omkostnader i produktionslandet. Ett praktiskt

problem i detta sammanhang är hur undersökningen 1 produktionslandet

skall äga rum. Enligt moment 2 i artikeln har ingen part rätt att kräva att

någon som inte är bosatt inom partens område skall tillhandahålla räkenskapsmaterial för bestämmande av tullvärde. Om emellertid producenten samtycker får sådant material granskas inom den andra partens område av importlandets myndigheter. Ett villkor är i detta fall att importlandets

myndigheter i god tid i förväg lämnar meddelande därom till den andra

partens regering och att denna accepterar att granskning görs. Det är tro-

ligt att denna metod främst kommer att användas när det gäller handel

mellan moderbolag och dotterbolag samt andra företag i ekonomisk intressegemenskap., eftersom risken att produktionshemligheter röjs till utom-

stående därvidlag inte är så stor.

Om inte någon värderingsmetod enligt artiklarna 1—6 kan användas skall värdet enligt artikel 71 sista hand bestämmas i överensstämmelse med de principer och allmänna bestämmelser som finns i GATT:s artikel VII. Moment 2 i artikel 7 anger vissa värderingsmetoder som inte får användas. Som exempel kan nämnas värdering med utgångspunkt från priserna på motsvarande inhemska varor (t.ex. ASP), hemmamarknadspriset

i exportlandet, pris vid export till annat land än det aktuella importlandet samt fastställda minimitullvärden. Artiklarna 8—- 17 samt en bilaga till överenskommelsen innehåller olika detaljföreskrifter om värdeberäkningen. Artiklarna 18-20 innehåller bestämmelser om de institutioner som skall handlägga internationella frågor om tullvärde. Avsikten är att frågor av mer teknisk natur i första hand skall utredas av en teknisk kommitté inom

Tullsamarbetsrådet i Bryssel. Frågor av handelspolitisk karaktär och det slutliga avgörandet i tvistefrågor skall åligga en tullvärdekommitté i

GATT. U-länder kan enligt artikel 21 uppskjuta tillämpningen av överenskom-

melsen under fem är från den tidpunkt då överenskommelsen träder i kraft

Prop. 1979/80:24 Del A 209

för u-landet i fråga. Enligt samma artikel skall i-länder vara beredda att ge u-länder teknisk hjälp i tullvärdefrågor.

U-länderna har rest vissa frågor som rör deras interna tillämpning av

överenskommelsen. De överläggningar som har ägt rum under hösten 1979

i dessa frågor kommer sannolikt att resultera i ett tillägg till överenskom-

melsen. Av överläggningarna har framgått att tillägget i sak endast torde beröra moment 2 (b) (iv) i artikel 1, som kan komma att utgå. I övrigt torde tillägget till överenskommelsen komma att gälla vissa tillämpningsfrågor. Vidare ges u-länderna möjlighet att göra begränsade reservationer beträf-

fande tillämpningen av vissa bestämmelser i överenskommelsen.

Överenskommelsen träder i kraft den I januari 1981 för de länder som

vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.6.3. Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Som har nämnts i det föregående bygger överenskommelsen på tidigare

gjorda erfarenheter vid tullvärdeberäkning i olika länder. Den kommer

därför inte att medföra några mer betydande förändringar i fråga om tullvärdeberäkningen vid import till Sverige.

H artikel 15, moment 5, föreskrivs att ensamagenter och ensamförsäljare

inte enbart på grund av sådan ställning skall anses beroende av exportören

utan att de kriterier som anges i artikel 15, moment 4, skall vara avgörande för bedömningen. Brysselkonventionen har tolkats olika på denna punkt.

Den svenska tillämpningen stämmer i stort sett överens med föreskrifterna

i överenskommelsen.

Till skillnad från vad som gäller enligt Brysselkonventionen föreskrivs i

överenskommelsen att sådan annonskostnad för varumärkesannonsering

som importören står för i importlandet inte skall inräknas i tullvärdet. Den-

na förändring stämmer överens med ett svenskt förhandlingsönskemål.

I likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen. 1 fråga om det tillägg som har aktualiserats gäller att ändringarna från svensk synpunkt är av mindre betydelse. Det får bedömas ankomma på regeringen att ta ställning till dem. För ett genomförande av överenskommelsen krävs att 6 § tullförordningen ändras så att varas

värde beräknas enligt de föreskrifter regeringen meddelar på grundval av

tulivärdekoden. I enlighet härmed har inom handelsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i tullförordningen (1973:979). Jag förordar att

den ändring jag nu har föreslagit får träda ikraft den 1 januari 1981. Sverige bör säga upp Brysselkonventionen senast den 31 december 1979, då uppsägningstiden enligt konventionens bestämmelser är ett år. Bemyndigande av riksdagen krävs för att regeringen skall få verkställa uppsägningen.

14 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24 Del A 210

2.1.7 Överenskommelsen om tekniska handelshinder

2.1.7.1 Bakgrund

Tekniska föreskrifter och standarder spelar en viktig roll i dagens samhälle. Sådana föreskrifter kan ha till syfte att skydda människors liv och hälsa. konsumenternas intresse av kvalitet och säkerhet. miljön m.m. Standarder kan dessutom bidra till att förenkla och förbilliga produktio-

nen. Olikheter mellan länders tekniska föreskrifter och standarder kan komplicera och hindra handeln över gränserna. Sådana tekniska handelshinder har ökat i betydelse under 1970-talet. Gällande GATT-regler,

fråmst artikel 111 angående nationell behandling i fråga om intern beskattning och regleringar, har inte varit tillräckliga för att man skulle kunna ta sig an de ökande problemen för handeln på detta omräde. Behovet att nå en överenskommelse. som skulle ge handelssynpunkter ett ökat inflytande

när länder utarbetar tekniska föreskrifter och därigenom undvika oberätti-

gade tekniska handelshinder, har visat sig stort bland GATT-länderna. Bl.a. inom EFTA har under många är pågått ett arbete i syfte att minska

tekniska handelshinder. Överenskommelsen i GATT innebär ett utvidgan-

de av de åtaganden som Sverige redan har gjort i EFTA.

2.1.7.2 Resultatet av förhandlingarna

Överenskommelsen gäller varor och omfattar tekniska föreskrifter. standarder och system för provning av varor (certifieringssystem) utarbetade av statliga och lokala myndigheter och enskilda organ. Endast när det gäller statliga myndigheter innebär överenskommelsen direkta åtaganden. I övriga fall skall regeringarna vidta rimliga åtgärder som står till buds för att säkerställa att överenskommelsens bestämmelser efterlevs.

Tekniska föreskrifter och standarder får inte utarbetas, antas eller till-

lämpas med avsikt att skapa hinder för den internationella handeln. Impor-

terade varor får inte heller diskrimineras till förmån för inhemskt producerade varor. Om det finns lämpliga internationella standarder skall dessa läggas till grund för nationella tekniska föreskrifter eller standarder. Un-

dantag från denna bestämmelse gäller t. ex. då en internationell standard

inte är ändamålsenlig för att skydda människors hälsa och säkerhet eller då

den är tekniskt föråldrad. För att underlätta harmoniseringen av tekniska

föreskrifter och standarder skall parterna inom ramen för sina resurser

delta i respektive internationellt standardiserande organs arbete med att utarbeta internationella standarder.

En allmän undantagsklausul finns dock. I den sägs att inget land bör vara förhindrat att vidta åtgärder som är nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv och hälsa, för att skydda miljön eller för att

förhindra bedrägliga förfaranden, under förutsättning att de inte tillämpas

på ett sätt som utgör en form av godtycklig eller orättvis diskriminering

mellan länder i vilka samma betingelser råder eller en förtäckt begränsning

av den internationella handeln.

Prop. 1979/80:24 Del A 211

Tekniska föreskrifter och standarder som är under utarbetande. och som bedöms få en väsentlig inverkan på andra parters handel, skall anmälas i en publikation. Sådana uppgifter som avser tekniska föreskrifter skall också notifieras andra parter via GATT-sekretariatet. Part har därefter rätt att begära närmare upplysningar och lämna skriftliga kommentarer.

När det gäller brådskande problem rörande bl. a. säkerhet kan en föreskrift

sättas I kraft omedelbart. Notifiering skall då ske ull GATT-sekretariatet i

efterhand. Kopia av den tekniska föreskriften och standarden skall ullhan-

dahållas på begäran. Samtliga tekniska föreskrifter och standarder skall

publiceras. Med undantag för brådskande ärenden skall skälig tid anslås

mellan en teknisk föreskrifts publicering och dess ikraftträdande så att producenter får tid att anpassa sina varor till importlandets krav. Notifiering

till GATT-sekretariatet skall göras på engelska, franska eller spanska. Öv-

rig information och dokumentation ges på det nationella språket.

När det gäller provning av importvaror i syfte att säkerställa att dessa överensstämmer med tekniska föreskrifter eller standarder får ingen dis-

kriminering ske till förmän för inhemskt producerade varor. Provningsre-

sultaten skall på begäran göras tillgängliga så att eventuella ändringar kan

ske. Konfidentiell information skall respekteras. För att underlätta för

handeln skall provningsresultat i andra länder godtas när detta bedöms möjligt av importlandet.

När statliga myndigheter tillämpar certifieringssystem får dessa inte utformas eller tillämpas med avsikt att skapa handelshinder. Detta innebär bl. a. att utländska leverantörer kan utnyttja systemet på ett sätt som inte

är mindre förmånligt än vad som medges inhemska leverantörer. Även cer-

tifieringssystemets regler skall anmälas, publiceras och notifieras på samma sätt som gäller för tekniska föreskrifter. Överenskommelsen innehåller dessutom vissa regler avseende internationella och regionala certifieringssystem. Också sådana certfieringssystem skall tillämpas på ett ickediskriminerande sätt.

En eller flera upplysningscentraler för tekniska föreskrifter. standarder och certifteringssystem skall inrättas.

Parterna förbinder sig att, enligt ömsesidigt överenskomna villkor, ge

räd och tekniskt bistånd, särskilt till u-länderna. Detta kan t. ex. gälla hur

man inrättar en föreskriftsgivande myndighet.

Överenskommelsen innehåller också ett avsnitt om särskild och mer för-

månlig behandling av u-länder. Hänsyn skall tas såväl till dessa länders

särskilda utvecklings- och handelsmässiga behov som till deras teknologis-

ka utvecklingsnivå. För att möjliggöra för dessa länder att ansluta sig till överenskommelsen ges den kommitté som skall övervaka överenskom-

melsen möjlighet att på begäran helt eller delvis bevilja specificerade och tidsbegränsade undantag från skyldigheter enligt överenskommelsen.

Kommittén skall därvid ta särskild hänsyn till problemen för de minst utvecklade bland u-länderna.

Prop. 1979/80:24 Del A ta — tJ

Överenskommelsen innehåller även bestämmelser om konsultation, biläggande av tvister och sanktioner.

Kommittén skall sammanträda minst en gång per år. Den kan tillsätta arbetsgrupper, tekniska expertgrupper eller paneler om så erfordras.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.7.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Vid en allmän värdering av slutresultatet av förhandlingarna på detta område bör intresset av att tekniska föreskrifter inte onödigtvis tillåts hindra varuutflödet över gränserna vägas mot myndigheternas intresse av att relativt fritt få agera på föreskriftsområdet i syfte att ta tillvara säkerhets-, miljö-, hälso- och konsumentintressen. Flera av de myndigheter som har yttrat sig under de gångna årens förhandlingar har understrukit vikten av att Överenskommelsen inte får inverka på den skydds- och säkerhetsnivå som vi bör upprätthålla här i landet.

Genom överenskommelsens utformning och den allmänna undantagsklausul som finns intagen i inledningen torde överenskommelsen inte innebära en inskränkning av myndigheternas rätt att på sakliga grunder relativt fritt agera inom sina respektive ansvarsområden.

Överenskommelsen kommer att innebära ytterligare arbetsuppgifter för svenskt vidkommande. Genom arbetet i EFTA på detta område är Sverige väl förberett för att ta på sig dessa nya uppgifter. Det är inte möjligt att nu bedöma i vilken utsträckning andra länder kommer att utnyttja överenskommelsens bestämmelser om upplysningar och konsultationer i anledning av svenska tekniska föreskrifter, standarder eller certifieringssystem.

I likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen, som inte kräver lagstiftningsåtgärder.

[a LR Överenskommelsen om importlicensprocedurer

2 1.8.1 Bakgrund

Det förekommer i allmänhet två typer av importlicenser, s. k. automatiska licenser som beviljas utan begränsning samt licenser som används för att administrera kvoter. Genom automatiska licenser kan importen av en viss vara övervakas effektivt och de används i allmänhet för att följa importutvecklingen av känsliga varor.

I Sverige finns allmänna föreskrifter om import och export i kungörelsen (1947:82) angående allmänt importförbud (omtryckt 1971:1178, ändrad senast 1979:629) och kungörelsen (1950:324) angående allmänt exportförbud (omtryckt 1971:1177, ändrad senast 1977:1082). Det lagstöd för dessa föreskrifter som är påkallat till följd av regeringsformen finns i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Från förbuden, som avser införsel resp. utförsel av varor utan importresp. exportlicens, undantas ett antal särskilt angivna varuslag. Vidare

Prop. 1979/80:24 Del A LR en

har licenskravet numera upphävts i stor omfattning. Huvudregeln är därför att import och export är tillåten utan licens. Med stöd av den nu berörda regleringen utfärdas ibland också föreskrifter som avser övervakning. I sammanhanget bör nämnas att regelsystemet f. n. övervägs av utredningen om import- och exportförfattningar (H 1978:03).

GATT-avtalet innehåller inte några mer detaljerade procedurregler som gäller licensgivning i samband med import. Artikel VIII innehåller vissa bestämmelser angående avgifter och formaliteter i samband med import och export. Artikel XIII behandlar icke-diskriminerande tillämpning av kvantitativa restriktioner. Flertalet i-länder ansåg mot denna bakgrund behov föreligga att utarbeta procedurregler i syfte att undanröja onödig byråkrati och ge insyn i tillämpningen av olika länders licenssystem.

Importlicensprocedurer kan vara tidskrävande, komplicerade och kostnadskrävande samt förorsaka den svenska exporten problem. I värsta fall kan proceduren utnyttjas för att begränsa importen. Importlicenser tillämpas i flertalet länder. Det var därför en viktig förhandlingsmålsättning för Sverige och flera andra i-länder att nå en uppgörelse, vilken kunde erhålla så vid anslutning som möjligt.

2.1.8.2 Resultatet av förhandlingarna

Överenskommelsen behandlar såväl automatisk som icke-automatisk importlicensiering. Automatisk importlicensiering definieras som importlicensiering där ansökan beviljas utan begränsning medan övriga typer av licensieringssystem faller under kategorin icke-automatisk licensiering.

Enligt de inledande bestämmelserna skall ett lands regler för importlicensprocedurer tillämpas på ett opartiskt och rättvist sätt. Bestämmelser som rör ansökningar om importlicens och förteckningar över licensbelagda varor skall publiceras och dessutom sändas till GATT-sekretariatet. Ansökningsblanketter och procedurer skall vara så enkla som möjligt. En enda myndighet bör svara för utfärdandet av licens för en viss vara. En ansökan får inte avslås på grund av smärre fel i ansökningshandlingarna. Licensbelagd import skall inte heller avvisas på grund av smärre avvikelser i värde, kvantitet eller vikt från de uppgifter som har angivits i licensen. Valuta skall tillhandahållas licensinnehavare på samma grunder som valuta tillhandahålls importörer av varor som inte kräver licens.

När det gäller automatiska licensprocedurer får dessa inte administreras på sådant sätt att de har en handelshindrande effekt. De får endast upprätthållas så länge som de omständigheter som ledde till procedurernas införande består eller deras bakomliggande administrativa syften inte kan uppnås på lämpligare sätt.

Licensansökningar får inlämnas alla arbetsdagar fram till varornas förtullning. Korrekta licensansökningar skall beviljas inom en tidsrymd av tio arbetsdagar.

Icke-automatisk licensiering används för att administrera kvoter och

Prop. 1979/80:24 Del A 214

andra importrestriktioner. Systemet får inte ha någon hindrande effekt på importen utöver den som orsakas av restriktionerna ifråga. På begäran skall alla erforderliga upplysningar ges som rör administreringen av restriktionerna. säsom fördelningen av licenser bland leverantörländer och importstatistik. Kvoternas totalbelopp och eventuella fördelning på länder

skall publiceras, Uppgifter av konfidentiell natur behöver dock inte utläm-

nas. Om en licensansökan inte har beviljats skall den sökande på begäran få reda på orsakerna och ha rätt att överklaga beslutet. Tiden för behandling av ansökningar skall vara så kort som möjlig. Giltighetstiden får inte vara så kort att licensen inte kan utnyttjas. Vid tilldelning av licenser bör

hänsyn tas till tidigare import av varan. En rimlig andel bör dock tillför-

säkras nya importörer. I detta avseende bör särskild hänsyn tas till importörer av varor från u-länder.

En kommitté skall upprättas och mötas när så erfordras för att ge parter-

na möjlighet att samråda 1 frågor som rör tillämpningen av överenskommelsen.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.8.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

I likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen. De svenska licensmyndigheterna, kommerskollegium

och jordbruksnämnden, har funnit att procedurreglerna i stort överens-

stämmer med dem som redan tillämpas i Sverige. Även Sveriges valutabestämmelser uppfyller de krav om tilldelning av valuta som ställs i över-

enskommelsen. Överenskommelsen föranleder inga ändringar i gällande

lagstiftning.

2.1.9 Överenskommelsen om handel inom den civila flygindustrisektorn

[5 .1.9.1 Bakgrund

En betydande ökning av antalet flygpassagerare samt bl.a. nya buller-

gränser och krav på bättre bränsleekonomi har skapat ett stort behov av nya passagerarflygplan. Enligt en studie som företagits i Förenta Staterna på uppdrag av internationella luftfartsorganisationen (ICAO) kommer den

civila flygindustrisektorn under den närmaste tioårsperioden att nå ett försäljningsvärde motsvarande omkring 2000 miljarder kronor varav 440 mil-

Jarder hänför sig till flygplan, 460 miljarder till service och reservdelar och

1 100 miljarder till markutrustning, bränsle- och utbildningskostnader.

De större handelsnationerna på detta område har mot denna bakgrund önskat skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för en störningsfri

utveckling av världshandeln inom den civila flygindustrisektorn. Under hösten 1978 inleddes i detta syfte förhandlingar inom ramen för de multila-

terala handelsförhandlingarna om en särskild frihandelsöverenskommelse

för denna sektor.

Prop. 1979/80:24 Del A | 215

Canada, EG. Förenta staterna, Japan och Sverige deltog i förhandlingarna som resulterade i en överenskommelse i april 1979. Utöver dessa länder

har även Norge och Schweiz meddelat sin avsikt att ansluta sig till över-

enskommelsen.

2.1.9.2 Resultatet av förhandlingarna

Enligt överenskommelsens artiklar 1—2 omfattar denna i huvudsak civila flygplan. flygplansdelar och reparationer av flygplan. Fr.o.m. den 1 ja-

nuari 1980 skall tullfrihet medges för vissa flygindustriprodukter. Tullfriheten binds i GATT och kommer därmed samtliga GATT:s avtalsslutande

parter till del. Tullfrihetens omfattning framgår av en bilaga till överens-

kommelsen. Den täcker ett stort antal produkter från färdiga flygplan till

motorer, instrument, komponenter och andra delar till flygplan. Överens-

kommelsen medför också att tullar för reparationer utomlands, vilka bl. a.

tagits ut av Förenta taterna, avskaffas.

Artiklarna 3—7 omfattar den icke-tariffära delen av överenskommelsen

och berör bl. a. tekniska handelshinder, statlig upphandling och kvantitati-

va restriktioner på importen respektive exporten.

Flygplansupphandlare skall enligt artikel 4 fritt kunna välja leverantörer

med ledning av kommersiella och teknologiska faktorer. Regeringar skall

inte kräva av flygbolag eller andra som köper flygplan. att de skall köpa

dessa från ett visst håll som skulle diskriminera någon av de till överenskommelsen anslutna länderna. Inte heller skall de ”utöva orimliga påtryckningar” i detta syfte.

I artikel 6 konstateras att även flygindustrisektorn täcks av subventionskoden.

Artiklarna 8-9 behandlar vissa procedurfrågor. En kommitté bestående

av representanter för samtliga signatärer upprättas för att övervaka överenskommelsens tillämpning. Regler finns också för hur eventuella tvister skall biläggas.

Överenskommelsen har i moment 3 i artikel 8 en utvecklingsklausul som

föreskriver att nya förhandlingar skall upptas senast efter tre år och periodvis därefter I syfte att bredda och förbättra överenskommelsen.

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1980 för de länder som

vid denna tidpunkt godkänt den.

2.1.9.3 Resultatet av förhandlingarna för svensk del

Mot bakgrund av det intresse den civila flygindustrisektorn har för Sve-

rige bör denna överenskommelse tillmätas betydelse. Överenskommelsen har därutöver intresse från handelspolitisk synpunkt då den är den första sektoröverenskommelsen i sitt slag inom GATT. I likhet med remissinstanserna finner jag att Sverige bör ansluta sig till överenskommelsen.

En stor del av de varor som omfattas av överenskommelsen är redan

tullfria enligt tulltaxan. F.n. tillämpas härutöver enligt tullförordningen ett

restiltutionsförfarande för varor som används vid byggnad, ombyggnad, re-

Prop. 1979/80: 24 Del A 216

paration, inredning eller utrustning av luftfartyg eller av delar eller tillbehör till luftfartyg, s.k. flygrestitution. De svenska reglerna går längre än

flygindustriöverenskommelsen. Tullfriheten för flygindustriprodukter som

inte redan är tullfria i tulltaxan bör även fortsättningsvis bygga på restitutionsmetoden.

Vad beträffar överenskommelsens icke-tariffära del sammanfaller bestämmelserna så gott som helt med bestämmelser i GATT-avtalet eler i andra överenskommelser som har slutits inom ramen för de multilaterala

handelsförhandlingarna.

2.1.10 Förslag till ändringar i och tillägg till GATT:s regelverk 2.1.10.1 Bakgrund

När riktlinjerna för de multilaterala handelsförhandlingarna fastställdes i Tokyodeklarationen, enades man bl. a. om att ”i ljuset av förhandlingarnas framåtskridande även beakta önskvärda förbättringar i det internatio-

nella system som reglerar världshandeln". Man var allmänt överens om att GATT:s regelverk såsom det hade tillämpats och utvecklats under trettio

år var i behov av en översyn och att anpassningar borde övervägas för att bättre möta framtida behov. Särskilt hävdade u-länderna att GATT:s regelsystem inte i tillräcklig utsträckning var anpassat till deras särskilda handels- och utvecklingsbehov. På förslag av Brasilien upprättades i november 1976 en särskild förhandlingsgrupp, den så kallade frameworkgruppen, som fick i uppgift att för-

handla om förbättringar i reglerna för den internationella handeln, särskilt i vad avsåg handeln mellan i- och u-länder. Gruppens arbetsprogram omfattade följande punkter: — den legala ramen för särskild och mer förmånlig behandling av u-länder i förhållande till GATT-bestämmelserna, speciellt mest-gynnad-nationsklausulen: — skyddsåtgärder för betalningsbalansen och ekonomisk utveckling; — konsultationer, biläggande av tvister och övervakning i enlighet med ar-

tikel XXIII och XXIII i GATT; — reciprocitetsprincipens tillämpning i handeln mellan i- och u-länder samt ökat deltagande av u-länderna i ett förbättrat system av rättigheter och skyldigheter i GATT vilket tar hänsyn till deras utvecklingsbehov; — en undersökning av existerande GATT-regter rörande tillämpning av exportkontrollåtgärder med hänsyn tagen till u-ländernas utvecklingsbe-

hov.

Regelrätta förhandlingar på detta område kom igång först under år 1978

och fördes sedan fram till april 1979, då överenskomna texter kunde färdigställas på samtliga punkter. 2.1.10.2 Resultatet av förhandlingarna

Resultatet på detta område skiljer sig från övriga överenskommelser i

förhandlingarna såtillvida att de överenskomna texterna inte utgör fristå-

Prop. 1979/80:24 Del A 217

ende multilaterala avtal, avsedda att undertecknas och sättas i kraft av de parter som deltagit i förhandlingarna. Texterna utgör istället förslag från i

förhandlingarna deltagande länder till ändringar i eller kompletteringar av

GATT-avtalet. Huruvida och i vilken form de skall inkorporeras i

GATT:s regelsystem är emellertid avgöranden som det ankommer på GATT:s avtalsslutande parter att träffa. Även om det således inte i nuvarande skede är aktuellt att Sverige skall ta ställning till de överenskomna

texterna, finner jag det lämpligt att här översiktligt redovisa dem såsom en del av förhandlingsresultatet.

Särbehandlingsklausul (”enabling clause””) och reciprocitetsprincipen

En grundläggande princip i GATT:s regelsystem för världshandeln ut-

görs av regeln om mest-gynnad-nationsbehandling, dvs. att förmåner som utsträcks till en handelspartner automatiskt skall utsträckas till samtliga

andra GATT-länder. Att särbehandla u-länder i handelspolitiken står därför formellt i konflikt med GATT-avtalet. När det allmänna tullpreferenssystemet för u-landsprodukter (GSP) infördes genom beslut i UNCTAD löstes detta genom att GATT:s avtalsslutande parter beviljade systemet ett särskilt tidsbegränsat undantag från GATT-avtalets bestämmelser.

U-länderna har länge eftersträvat att särbehandling av dem skulle ges en mer permanent juridisk grundval i GATT-avtalet. I förhandlingarna lade

Brasilien på u-ländernas vägnar fram förslag till en särbehandlingsklausul,

en s. k. enabling clause, avsedd att inkorporeras i GATT-avtalet och därmed göra särbehandling uttryckligen förenlig med avtalet. I-länderna ställde sig i allmänhet positiva till en sådan klausul men insisterade på att erkännande i så fall samtidigt skulle ges i en sådan klausul åt det faktum att olika u-länder befinner sig på olika utvecklingsnivå och att särbehandling

endast bör ges så länge den kan anses motiverad av u-landets utvecklingsbehov.

Enighet kunde slutligen nås om en särbehandlingsklausul vars tillämpning har begränsats till följande åtgärder:

a) tullpreferenser som i-länder beviljar u-länder inom ramen för GSP;

b) särskild och mer förmånlig behandling när det gäller bestämmelser i

GATT rörande de icke-tariffära åtgärder som regleras av överenskommelser vilka multilateralt har framförhandlats inom ramen för GATT;

c) regionala eller globala arrangemang mellan u-länder på tullområdet

och, i enlighet med kriterier och villkor som kan föreskrivas av GATT:s avtalsslutande parter, även på det icke-tariffära området; d) särskild behandling av de minst utvecklade bland u-länderna i sam-

band med varje allmän eller specifik åtgärd till förmån för u-länderna.

Enligt klausulen skall särbehandlingen kunna anpassas till förändringar i u-ländernas behov. Härmed öppnas möjlighet till en differentierad behand-

ling av u-länder alltefter utvecklingsnivå. Procedurer för konsultationer om de nya reglernas tillämpning fastställs också i klausulen.

I en andra del av klausulen behandlas reciprocitetsprincipens tillämp-

Prop. 1979/80:24 Del A 218

ning på u-länderna, dvs. deras möjlighet att i handelsförhandlingar lämna motprestationer till erbjudna medgivanden. Där preciseras tillämpliga bestämmelser i GATT-avtalet rörande reciprocitet och sägs bl.a. att u-länderna med stigande utvecklingsnivå förväntas kunna lämna successivt allt större bidrag i form av egna medgivanden samt i ökad utsträckning delta i GATT:s system av rättigheter och förpliktelser. Skyddsäåtgärder för betalningskursen och för ekonomisk utveckling Enligt GATT-avtalets bestämmelser har regeringar rätt att under särskilda omständigheter använda kvantitativa restriktioner till skydd för betalningsbalansen. Länder som tillämpar dylika restriktioner har skyldighet att ställa sig till förfogande för konsultationer, och sådana ordnas regelbundet i GATT:s betalningsbalanskommitté i enlighet med vissa överenskomna procedurer. Åtskilliga länder har emellertid funnit det mera ändamålsenligt att, när de befinner sig i betalningsbalanssvårigheter, tillgripa andra åtgärder än kvantitativa restriktioner. exempelvis importavgifter och importdepositioner. Sådana åtgärder är inte på samma sätt legaliserade i GATT-avtalet och därmed inte heller underkastade granskning i betalningsbalanskommittén. Enligt den text som har överenskommits i förhandlingarna på detta område skall de procedurer i GATT som gäller för granskning av betalningsbalansätgärder tillämpas på alla former av åtgärder, dock utan att detta prejudicerar frågan om åtgärdernas GATT-förenlighet. Den överenskomna texten innehåller vidare vissa förenklingar av proceduren för u-ländernas betalningsbalanskonsultationer liksom utfästelser av i-länderna att såvitt möjligt undvika att vidta handelsbegränsande åtgärder av betalningsbalansskäl. Utfästetser görs också av samtliga länder att för de fall ätgärder likväl blir nödvändiga ge företräde åt sådana åtgärder som innebär minst avbräck för handeln. U-länderna har hittills i enlighet med artikel XVIII i GATT haft möjlighet att vidta skyddsåtgärder även för att främja sin ekonomiska utveckling. Denna möjlighet har dock begränsats till att gälla i de fall då en industri upprättas. I den nu föreslagna texten utvidgas rätten till att gälla mer allmänna utvecklingsmål. Vidare tillåts u-länderna göra avsteg från vissa allmänt gällande procedurbestämmelser i de fall då ingångna förpliktelser bryts. Notifikation, konsultation, biläggande av tvister samt övervakning I GATT-avtalet finns en lång rad bestämmelser om notifikation, konsultation och biläggande av tvister. De återfinns dels i anslutning till enskilda bestämmelser, dels i mer allmän form i artiklarna XXIH och XXI. De procedurer som följts enligt artikel XXIII och XXIII har utvecklats genom praxis, och den nu överenskomna texten utgör i huvudsak en kodifiering av denna praxis. I texten påtar sig också parterna en utvidgad notifikationsplikt när det gäller åtgärder på handelsområdet med relevans för GATT:s verksamhet.

Prop. 1979/80:24 Del A 219

Ett område som har varit i särskilt behov av precisering rör upprättandet av paneler för att studera frågor varom tvist uppstått och föreslå lösningar i fall där sådana inte har kunnat näs mellan parterna. I den överenskomna texten har mer detaljerade regler fastställts för sådana panelers upprättande. sammansättning och arbete.

Exportrestriktioner

GATT-avtalet innehäller en rad bestämmelser om användning av ex-

portrestriktioner och exportavgifter. Exportrestriktioner har emellertid

traditionellt inte uppmärksammats i samma utsträckning som importrestriktioner. Bl.a. i och med oljekrisen kom problemet rörande försörjning

med råvaror och färdigvaror i blickpunkten. Framförallt USA har visat ett

ökat intresse för frågan och önskade i de multilaterala handelsförhandlingarna förhandla om preciserade och utbyggda GATT-regler på detta område.

Andra länder. främst rävaruproducerande u-länder samt Canada och Australien, vände sig mot detta förslag, då de ansäg att marknadstillträdet i

andra länder fortfarande var det dominerande problemet i världshandeln.

Det visade sig heller inte vara möjligt att nå enighet om en uppstramning av GATT:s regler rörande olika former av exportkontrollåtgärder. I en överenskommen text har dock parterna enats om att i en nära framtid åter

granska dessa GATT-regler och anmodar i detta syfte GATT:s avtalsslu-

tande parter att ta sig an uppgiften som en fråga av hög prioritet.

21.11. Sammanfattande slutsatser

De förhandlingar som nu har avslutats har varit de mest omfattande hit-

tills i GATT:s historia. Tullförhandlingarna har i jämförelse med tidigare förhandlingsomgångar relativt sett mindre betydelse för Sverige men med-

för ändå avsevärda tullsänkningar på de för svensk export viktiga marknaderna utanför det västeuropeiska frihandelsområdet. Av på sikt större betydelse blir enligt min mening de olika multilaterala överenskommelserna vid sidan av tullprotokollet. I och med dessa regleras olika former av icketariffära åtgärder som kan ha inverkan på handeln. I vissa fall, exempelvis

i fråga om subventioner, rör det sig om tolkningar av gällande GATT-be-

stämmelser. I andra fall regleras vissa handelshinder för första gången i GATT-sammanhang. Så är fallet beträffande tekniska handelshinder och statlig upphandling. För ett exportberoende land som Sverige är det av

stor betydelse att steg på detta sätt tas mot ett fastare regelsystem till försvar för en fortsatt frihandel.

De nya icke-tariffåra överenskommelserna har många gemensamma clcment. De kan sägas innebära att de deltagande tänderna på en rad områden

binder sig till en ökad internationell disciplin och mer omfattande multila-

teral kontroll av nationella åtgärder som kan påverka handeln. En följd blir

att GATT härmed tillförs ett väsentligt utökat förhandlingsmaskineri för

Prop. 1979/80:24 Del A 220

bevakning av världshandeln. Genom denna utvidgade roll för GATT är det min förhoppning att den dämpande och kontrollerande effekt som de mul-

tilaterala handelsförhandlingarna onekligen har haft på de senaste årens protektionistiska tendenser skall bestå även i framtiden. Som även kom-

merskollegium påpekar i sitt remissyttrande medför emellertid samtidigt

de utvidgade arbetsuppgifterna inom GATT att dess övervakande och be-

slutsfattande funktioner sprids ut i olika kommittéer, paneler och andra

organ. Därför är det viktigt att Sverige noga följer samt aktivt stöder och deltar i arbetet att effektivt tillämpa de olika överenskommelserna. Detta

kommer att kräva ett samordnat handelspolitiskt handlande från officiell svensk sida liksom ett fortsatt arbete från myndigheters och organisationers sida för att förbereda svenska ståndpunktstaganden. De olika över-

enskommelsernas tillämpning kommer att för svenskt vidkommande med-

föra nya arbetsuppgifter vars omfattning inte kan bedömas nu. Särskilda ansträngningar bör omedelbart göras för att informera berörda företag och organisationer om innehället i de olika överenskommelserna.

Om således min uppfattning är att förhandlingsresultatet utgör en bety-

dande framgång på den internationella handelspolitikens område hindrar detta inte att förhandlingarna har lämnat flera frågor olösta som måste angripas på nytt. Dit hör framför allt de resultatlösa förhandlingarna om en

tolkning och utvidgning av reglerna för skyddsåtgärder vid marknadsstörning i GATT-avtalets artikel XIX. Det är av största vikt, i synnerhet för länder som Sverige där den egna marknaden är liten och exportberoendet stort, att klara regler läggs fast på detta område. Annars finns risken att de

handelspolitiska stormakterna tillskansar sig övertag inte minst genom att, som redan sker i flera fall, låta reglera delar av sitt handelsutbyte med andra länder eller sinsemellan genom olika former av s.k. frivilliga exportbegränsningar eller andra marknadsreglerande arrangemang.

Även om u-länderna har riktat kritik mot förhandlingsresultatet, inte minst vid UNCTAD-konferensen i Manila i maj 1979, måste ändå konstateras att dessa förhandlingar mer än någon tidigare förhandlingsomgång i

GATT har ägnat uppmärksamhet åt u-ländernas särskilda handelsproblem. Det är min övertygelse att dessa länder har stora fördelar att vinna

av de överenskomna tullsänkningarna liksom av den förstärkta multilaterala disciplin på handelns område som bör bli resultatet av de nya överenskommelserna. Dessutom har u-länderna, i överensstämmelse med Tokyo-

deklarationens målsättningar, på de områden i förhandlingarna där det befunnits möjligt och lämpligt erhållit särskild och mer förmånlig behandling. Jag vill slutligen tillägga att utöver de redovisade lagförslagen ytterligare

åtgärder krävs för att säkerställa att Sveriges förpliktelser till följd av åtagandena i förhandlingarna fullgörs. Bla. gäller detta i fråga om berörda

myndigheters administrativa förfaranden. Det ankommer på regeringen att

vidta dessa åtgärder. Vidare bör det ankomma på regeringen att godkänna de ändringar av de nu träffade överenskommelserna som kan behöva vid-

Prop. 1979/80:24 Del A 221

tas och som inte är av sådan beskaffenhet att frågan bör underställas riksdagen.

2.2 Tullpreferenser för Folkrepubliken Kina m. m.

Det allmänna tullpreferenssystemet (GSP), som för svensk del trädde i

kraft den 1 januari 1972, innebär tullfrihet vid import från u-länderna av flertalet industriella hel- och halvfabrikat samt vissa livsmedels- och jordbruksvaror. Liksom i andra preferensgivande i-länder har undantag gjorts för varor som är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens, t. ex. kläder, handskar och skor. De svenska preferenserna avser i stort sett alla självständiga

utomeuropeiska u-länder samt Jugoslavien, Malta och Turkiet. Preferens-

berättigade är vidare vissa icke självständiga utomeuropeiska områden,

bl.a. Hongkong och Macao. Dessutom medges i särskild ordning tullpreferenser för Rumänien och Bulgarien. Bestämmelserna i ämnet finns i förordningen (1971: 963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna (omtryckt 1975:579, ändrad senast 1979:219) samt i kungörelsen (1974: 919) om tulifrihet för varor från Bulgarien och Rumänien (ändrad senast 1977: 1136).

Som berörts tidigare har Folkrepubliken Kina gjort en framställning om att få åtnjuta tullpreferenser vid import till Sverige. Som därvid anfördes har frågan remissbehandlats. Flertalet remissinstanser har inte haft något att invända mot att preferenssystemet utvidgas till att omfatta även Folkrepubliken Kina. Kemikontoret är dock av uppfattningen att GSP-behandling bör medges Folkrepubliken Kina endast under förutsättning att EG medger sådan förmån.

Beträffande varuomfattningen har följande synpunkter redovisats. Gros-

sistförbundet finner det angeläget att varuomfattningen blir så stor som

möjligt. Om begränsningar måste ifrågakomma bör vid prövningen av detta hänsyn även tas till att åtskilliga andra asiatiska länder som har kommit ganska långt på vägen till industriell utveckling åtnjuter sedvanliga GSPförmåner. Mekanförbundet anser att någon inskränkning av varuomfattningen inom dess intresseområde knappast är nödvändig. Dock utgår förbundet ifrån att samtliga varor som vid import från Folkrepubliken Kina är licensbelagda kommer att undantas. Svenska garveriidkare- och skofa-

brikantföreningen samt Pälsbranschens centralkommitté anser det inte behövligt att undanta ytterligare varor utöver dem som gäller enligt den

s.k. u-landsförordningen. Några krav på undantag uppställs inte heller av Sveriges möbelindustriförbund.

Kemikontoret är av uppfattningen att de varor för vilka importlicens-

tvång fortfarande gäller inte bör omfattas av förmånen. Kemikontoret liksom Jernkontoret anser att de varor som har undantagits gentemot Rumänien och Bulgarien även bör undantas från GSP-behandling när det gäller Folkrepubliken Kina. Textilrådet anser det nödvändigt att undanta

Prop. 1979/80:24 Del A 222

hela tekosektorn från GSP-behandling gentemot Folkrepubliken Kina. Enhgt Industriförbundet måste man noga överväga vilka varor som bör undantas från systemet. Sådana varor som är föremål för importbegränsning vid import från Folkrepubliken Kina bör ej ätnjuta tullpreferens. I motsats till vissa branschföreningar anser man däremot inte att någon vara skall undantas enbart därför att den har undantagits gentemot Rumänien och Bulgarien.

Jordbruksnämnden anser att, vid ett svenskt beviljande av GSP för Folkrepubliken Kina, de vegetabiliska oljorna och fetterna bör undantas.

Kommerskollegium förutsätter att, om Folkrepubliken Kina skulle beviljas GSP, undantag görs för de varor som är undantagna i det svenska preferenssystemet enligt u-landsförordningen samt för varor som är föremål för kvantitativa begränsningar gentemot Folkrepubliken Kina, dvs. en rad textilprodukter och porslin. Vidare anser kollegiet att, liksom gentemot Rumänien och Bulgarien, samtliga licensbetagda tullbelagda industrivaror vid import från statshandelsländerna i Östeuropa och Östasien bör undantas.

Kolilegiet förordar att man i övrigt för Folkrepubliken Kina tillämpar samma undantag som för Rumänien och Bulgarien med motiveringen att en ökad användning av särskilda undantagslistor gentemot enskilda mottagarländer ytterligare skulle urgröpa GSP:s ursprungliga generella och ickediskriminerande karaktär. Kollegiet finner det i sådant fall angeläget med en översyn av mot Rumänien och Bulgarien gällande undantagslista. I denna lista upptas f.n. motorfordon. Licenskravet för motorfordon upphävdes den 15 juli 1975 för import från alla länder utom Rhodesia. Det ursprungliga motivet för undantag för dessa varor kvarstår därför inte. Listan upptar även varor som under senare år har inkluderats i GSPsystemet för övriga mottagarländer, bl. a. som ett resultat av de erbjudanden på tullområdet som Sverige har lämnat i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna i GATT. Dessa varor, bl. a. lökar, vissa fruktträd, matbröd, bakverk, vissa beredda köksväxter, saft av ananas, icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker. glass, glasspulver m. m. samt stärkelseprodukter, bör enligt kommerskollegium kunna omfattas av GSP även vid import från Bulgarien, Rumänien och Folkrepubliken Kina. När det gäller andra i listan upptagna — inte licensbelagda varor — anser kollegiet att behovet av fortsatta undantag bör bedömas utifrån skyddsintresset, branschernas synpunkter och importutvecklingen. Med denna utgångspunkt föreslår kollegiet att följande industrivaror avförs från undantagslistan: kalciumkarbid, ortoftalsyraanhydrid, cellulosaregenerat, varor av plast. planglas, damejeanner etc. av glas, stång och träd av koppar, kranar etc. av gjutjärn, kullager, vissa elmotorer, batterier. isolerad elektrisk tråd, cyklar, delar till cyklar samt möbler av annat material än trä.

F.n. ger Australien, Nya Zeeland, Norge och Schweiz tullpreferenser

Prop. 1979/80:24 Del A 223

till Folkrepubliken Kina. EG avser att bevilja Folkrepubliken Kina preferenser är 1980.

Folkrepubliken Kina uppvisar i ekonomiskt avseende stora likheter med

de länder som för svensk del f.n. kommer ifråga beträffande tullpreferenser för u-länder. Med hänsyn härtill föreslär jag att Folkrepubliken

Kina får tullpreferenser i Sverige. I likhet med kommerskollegium anser jag dock att beträffande Folkrepubliken Kina bör göras motsvarande undantag från preferensbehandling i allmänhet som nu tillämpas i fråga om

Rumänien och Bulgarien.

Preferenserna bör utformas så att Sverige — på sätt som redan gäller för

nu medgivna preferenser — har rätt att vid behov vidta åtgärder för att hindra eller motverka marknadsstörning. I fråga om villkoren i övrigt för import av preferensberättigade varor

från Folkrepubliken Kina bör de allmänna bestämmelserna 1 gällande preferenssystem tillämpas.

Vissa jordbruksvaror har under senare år inkluderats i GSP-systemet

och vissa andra varor avses, såsom jag tidigare anfört, inkluderas som ett

resultat av de erbjudanden på tullområdet Sverige har lämnat i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna. Dessa varor bör kunna omfattas av preferenser även vid import från Bulgarien, Rumänien och Folkre-

publiken Kina. Detta kräver riksdagens godkännande.

Liksom kommerskollegium anser jag vidare att ett antal industrivaror

bör avföras från gällande undantagslista för Rumänien och Bulgarien. Den-

na fråga faller under regeringens kompetens. I nu förevarande sammanhang föreslår jag att nämnda varor även bör beviljas preferensbehandling vid import från Folkrepubliken Kina.

Svenska skyddsintressen är endast i liten utsträckning berörda av de föreslagna åtgärderna. Dessa beräknas leda till ett bortfall av tullintäkter

på ca 0.7 miljoner kronor per år, varav bortfallet gentemot Folkrepubliken Kina uppskattas till 0,5 miljoner kronor.

Formellt bemyndigande för regeringen att medge tullpreferenser för

varor från utvecklingsländer finns i 48 tullförordningen (1973: 979, ändrad senast 1977:977). Av prop 1971: 93 framgår att bemyndigandet får utnyttjas för vissa särskilt angivna länder och gäller med vissa begränsningar

beträffande varuområdet. Förslaget om tullpreferenser för Folkrepubliken Kina bör därför underställas riksdagen. Förteckning över preferensberättigade varor på jordbrukets område och över industrivaror som bör undantas från preferensbehandling vid import från Folkrepubliken Kina bör. som har nämnts, fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 6 och 7.1 den mån konkurrensförhållandena ger anledning härtill bör regeringen i likhet med vad som gäller i fräga om redan preferensberättigade länder ha rätt att slopa undantag i bilaga 7.

Av proposition 1974: 176 framgår också att regeringens bemyndigande att medge Rumänien och Bulgarien tullpreferenser gäller med vissa be-

Prop. 1979/80:24 Del A 224

gränsningar beträffande varuområdet. Frågan om utökning av antalet preferensberättigade varor på jordbrukets område för dessa länder bör därför

underställas riksdagen. Förteckning över dessa varor bör, som har nämnts, fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 8. Preferensbehandlingen av Folkrepubliken Kina liksom utökningen av antalet preferensberättigade varor för Rumänien och Bulgarien bör gälla från den 1 januari 1980.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet

upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, 2. lag om ändring i lagen (1979: 514) om ändring i lagen (1977: 975) med

tulitaxa, 3. lag om ändring i tullförordningen (1973: 979).

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att

dels

1. godkänna följande till protokollet i detta ärende såsom bilaga 2

fogade överenskommelser: a) 1979 års Geneéve-protokoll till det allmänna tull- och handelsavtalet,

b) överenskommelse om tekniska handelshinder,

cC) Överenskommelse om statlig upphandling,

d) överenskommelse om tolkning och tillämpning av artiklarna VI,

XVI och XNXIII i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. subventionskoden), e) internationellt nötköttsavtal, f) internationellt mejerivaruavtal,

g) överenskommelse om tillämpning av artikel VII i det allmänna

tull- och handelsavtalet (den s.k. tullvärdekoden), h) överenskommelse om procedurer vid importlicensiering,

i) överenskommelse om handel inom den civila flygindustrisektorn, j) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet (den s.k. antidumpingkoden),

2. bemyndiga regeringen att säga upp konventionen den 15 december 1950 angående varors tullvärde (den s.k. Brysselkonventio-

nen).

dels antaga förslagen till 3. lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa,

Prop. 1979/80:24 Del A 225

4. lag om ändring i lagen (1979: 514) om ändring i lagen (1977: 975)

med tulltaxa,

5. lag om ändring i tullförordningen (1973: 979),

dels

6. godkänna att Folkrepubliken Kina ges tullpreferenser i enlighet

med vad jag har anfört i det föregående, 7. godkänna den utvidgning av tullpreferenserna för Bulgarien och Rumänien samt den tullfrihet för ytterligare varor från utveck-

lingsländerna som jag har förordat i det föregående.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-

ganden har lagt fram.

15 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24 Del A

BILAGA I

Allmän redogörelse för de multilaterala handelsförhandlingarna

Underbilaga: Tokyodeklarationen (engelsk version)

1. Bakgrund och förhandlingsförlopp

De multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT inleddes

formellt i september 1973. Förberedelserna för denna förhandlingsomgång

hade emellertid inletts redan år 1967, strax efter den s.k. Kennedyronden,

vilken hade omfattat förhandlingar om tullar och i viss utsträckning icketariffära handelshinder. Förberedelsearbetet tog formen av ett s.k. koordi-

nerat arbetsprogram med tre huvuddelar, nämligen industrivaror, jordbruk samt handel och utveckling. Den bakgrundsinformation man därvid tog fram var betydligt mer omfattande än vad som hade förekommit vid tidigare GATT-förhandlingar. På tullområdet utarbetades en s.k. tullstudie som redovisade tullarnas struktur i alla mer betydande industriländer samt im-

portstatistik. Detta material, som möjliggjorde en analys av tullarnas in-

verkan på handeln och därmed val av tullsänkningsmetod, hölls aktuellt under förhandlingarnas lopp. På det icke-tariffåra området sammanställ-

des en omfattande katalog med sammanlagt ca. 800 åtgärder som enskilda

GATT-länder hade notifierat som handelshindrande. Denna katalog hölls också aktuell under förhandlingarna och utgjorde grunden för dessa.

Åren närmast efter Kennedyronden präglades av ökande ekonomiska

svårigheter liksom av tilltagande inflation och stigande arbetslöshet. Det

var under sådana omständigheter svårt, framför allt i USA, att få gehör för

en ytterligare liberalisering av världshandeln. Medlemskapsförhandling-

arna mellan de ursprungliga sex medlemsländerna i EG och Storbritannien, Danmark och Irland samt övriga EFTA-länders förhandlingar om frihandelsavtal med EG bidrog också till återhållsamhet när det gällde nya förhandlingsinitiativ i GATT. I februari 1972 skedde dock ett genombrott i

och med att gemensamma handelspolitiska deklarationer gjordes av USA och Japan samt USA och EG. I dessa deklarationer förklarade man sig vilja förhandla inom ramen för GATT om alla internationella handelsproblem

och därvid ta särskild hänsyn till u-länderna. Vid ett möte med GATT:s råd i mars 1972 ställde sig flertalet övriga GATT-länder, däribland de nor-

diska, positiva till deklarationerna och uttalade sitt fulla stöd för de före-

slagna förhandlingarna. Ett antal u-landsrepresentanter välkomnade också

initiativet till en ny förhandlingsomgång. Även u-länder som inte var

GATT-anslutna inbjöds att delta i det förberedelsearbete som nu vidtog.

Vid GATT':s årssesston i november 1972 upprättades en förberedande kommitté med uppdrag att analysera och tolka det material som hade fram-

Prop. 1979/80:24 Del A 228

kommit i förberedelsearbetet. Man beslutade samtidigt att inkalla ett ministermöte i september 1973 för att ta ställning till den förberedande kommitténs rapport och ge vidare riktlinjer för förhandlingarna.

Tokyodeklarationen

Ministermötet hölls i Tokyo den 12—14 september 1973. Det avslutades med att den s.k. Tokyodeklarationen antogs enhälligt av sammanlagt 102 länder. I deklarationen angavs riktlinjer och mål för de s.k. multilaterala

handelsförhandlingarna (Multilateral Trade Negotiations, MTN). Förhandlingarna skulle syfta till att genomföra tullsänkningar men också till

att minska eller avskaffa icke-tariffära hinder för handeln samt underkasta dessa en mer effektiv internationell kontroll. Vidare skulle man få en ändamålsenlig tolkning av reglerna för skyddsåtgärder vid marknadsstörning (artikel XIX i GATT-avtalet). Förhandlingarna skulle även omfatta jord-

brukssektorn samt tropiska produkter. U-länderna gavs en framträdande plats i dokumentet. Detta medförde att u-länderna allmänt kunde ansluta sig till målsättningarna för förhandlingarna.

Det fortsatta förhandlingsförloppet

Enligt Tokyodeklarationen skulle förhandlingarna vara avslutade år 1975. De slutfördes dock först sommaren 1979. Det fanns flera skäl för denna tidsförskjutning. Strax efter ministermötet i Tokyo i september 1973 inträffade oljekrisen efter kriget i Mellersta Östern. De ekonomiska omvälvningar som följde i dess spår fick en omedelbar inverkan på förhandlingstakten. Oljekrisen och också frånvaron av ett amerikanskt förhandlingsmandat under hela år 1974 ledde till att endast mycket blygsamma framsteg kunde göras i förhandlingarna. Under den ekonomiskt svåra period som följde efter ministermötet i Tokyo rådde dock allmän enighet om att förhandlingarna skulle drivas vidare vilket i sig tjänade syftet att motverka protektionistiska strömningar. De politiska åtagandena i Tokyodeklarationen ifrågasattes således aldrig. Fortsatt förberedelsearbete ägde därför rum fram till början av år 1975 då USA:s kongress godkände en ny

handelslag (Trade Act of 1974). genom vilken den amerikanska administrationen fick mandat för förhandlingarna. Vid ungefär samma tidpunkt

enades EG:s ministerråd om ett förhandlingsmandat för EG-kommissio-

nen. Under våren 1975 kunde därför förhandlingarna gå in i en mer aktiv fas.

Särskilda grupper upprättades för de olika områden som förhandlingarna

avsågs omfatta, nämligen:

I. Tropiska produkter

. Tullar

wWth . Icke-tariffära åtgärder (fem undergrupper upprättades efter hand)

BB . Jordbruk (tre undergrupper upprättades efter hand)

'n . Skyddsåtgärder vid marknadsstörning

Prop. 1979/80: 24 Del A 229

6. Minskning eller avveckling av handelshinder inom särskilda sektorer

I slutet av året fastställdes år 1977 som nytt slutdatum för förhandlingarna. Några väsentliga genombrott kunde dock inte heller ske under år 1976.

Tropiska produkter gavs särskild prioritet i förhandlingarna och vid ärsskiftet 1976— 1977 kunde väsentliga medgivanden rörande dessa produkter göras från i-ländernas sida. Vid ett toppmöte i London i maj 1977 uttalade

sig stats- och regeringscheferna för de större industrinationerna till förmån

för att påskynda förhandlingarna. Framsteg i såväl procedurer som sakfrågor kunde därefter göras och i början av år 1978 lade i-länderna fram sina

erbjudanden på tullområdet och särskilda erbjudanden rörande icke-tariffära åtgärder. Intensiva förhandlingar fortsatte därefter under hela år 1978.

NyckeHänderna enades om att på nytt söka avsluta förhandlingarna i hu-

vudsak vid utgången av detta år. Slutgiltiga genombrott på flertalet för-

handlingsområden kunde göras. Någon definitiv avslutning av förhandling-

arna uppnåddes emellertid inte. Särskilt på de väsentliga områdena skyddsåtgärder och tullar återstod problem att lösa. I början av år 1978 fördes sakförhandlingar i informella grupper med begränsat deltagande. Under årets senare hälft fortsatte dessa förhandlingar

med deltagande av en utvidgad länderkrets, inklusive ledande u-länder. Förhandlingsarbetet under perioden oktober—december innebar på så sätt för u-ländernas del ett aktivt engagemang på flertalet förhandlingsområden.

I början av år 1979 inleddes detaljutformningen av de överenskommelser

som hade nåtts på politisk nivå i december 1978. Samtidigt inleddes kon-

sultationer om utformningen av ett slutdokument för förhandlingarna. I början av april 1979 hade de utestående frågorna i avtalstexterna lösts och

enighet nåtts om en procés-verbal genom vilken de olika avtalstexterna

öppnades för parafering. Den 12 april 1979 paraferade sjutton länder huvuddelen av texterna. Med undantag för Argentina avstod dock u-länderna från parafering. Dessa ansåg att förhandlingarna borde fortsätta på vissa områden för att ytterligare tillgodose deras önskemål.

Tullförhandlingarna, som enligt proc$-verbal skulle slutföras till halvårsskiftet 1979, fortsatte fram till den 11 juli 1979 då slutresultatet i form av

ett protokoll med tullåtaganden lades fram för undertecknande. Tjugo av förhandlingsparterna undertecknade protokollet, varav endast några få u-

länder. Ett tilläggsprotokoll kommer att öppnas under hösten 1979, i första

hand för att ge ett tjugotal u-länder möjlighet att lägga fram sina listor över

medgivanden.

Under våren 1979 inleddes en teknisk-juridisk granskning av texterna till de multilaterala överenskommelserna. Från mitten av juli har överens-

kommelserna efterhand som granskningen har slutförts lagts fram i slutliga

versioner. Härigenom har förhandlingarna avslutats på område efter områ-

de så snart respektive överenskommelse blivit klar. Stlutpunkt för för-

handlingarna blir en session med GATT:s avtalsslutande parter i novem-

Prop. 1979/80:24 Del A 230

ber 1979. Därmed sätts punkt för vad som allmänt har ansetts som de mest

komplicerade och omfattande handelsförhandlingarna hittills I GATT:s

historia.

2. Nordiskt samarbete i MTN

I Kennedyronden företräddes de nordiska länderna av en gemensam för-

handlingsdelegation ledd av en gemensam chefsförhandlare. Framför allt

mot bakgrund av de multilaterala handelsförhandlingarnas mycket breda ämnesomfattning skulle en sådan organisationsform ha krävt en betydligt

större delegation än under Kennedyronden. Det visade sig därför mer ändamålsenligt att bygga upp förhandlingsorganisationen kring de nordiska

ländernas! permanenta delegationer i Geneve. Man genomförde en arbetsfördelning där samordningsansvar och talesmannaskap delades upp mellan Finland. Norge och Sverige. Härigenom skapades resurser för ett in-

tensivt deltagande i allt förhandlingsarbete, medan flera andra mindre län-

der tvingades till en hårdare prioritering av sina insatser.

Nordiska ställningstaganden utarbetades genom täta samordningsmöten dels i huvudstäderna, dels mellan de nordiska delegationerna i Geneve.

Talesmannaskapen har även medfört ansvar för förberedelsearbetet, kon-

takterna med övriga förhandlingsparter, utarbetandet av förslag till ståndpunkter, samordning och rapportering till hemmamyndigheterna. Respek-

tive delegation rapporterade sålunda på sina områden till samtliga fyra

nordiska huvudstäder. Sverige företrädde de nordiska länderna på områ-

dena tullar, sektorförhandlingar, tekniska handelshinder och statlig upp-

handling.

Genom sitt goda samarbete har de nordiska länderna kunnat lämna förslag och kompromisslösningar på ett sätt som har givit ett större inflytande

över förhandlingsresultaten än som hade varit möjligt om de nordiska län-

derna uppträtt var för sig.

3. U-länderna i MTN I Tokyodeklarationen ägnades särskild uppmärksamhet åt u-ländernas

situation. Där erkändes behovet av särskilda åtgärder i förhandlingarna för att bistå u-länderna i deras ansträngningar att öka sina exportintäkter och

främja sin ekonomiska utveckling liksom vikten av att behålla och förbättra det allmänna preferenssystemet. Vidare erkändes vikten av att på de områden av förhandlingarna där det var möjligt och lämpligt ge u-länderna särskild och mer förmånlig behandling. Slutligen erkändes de minst ut-

vecklade u-ländernas särskilda problem och betonades vikten av att dessa

länder skulle erhålla särskild behandling inom ramen för de allmänna eller

speciella åtgärder som vidtogs till förmån för u-länder i förhandlingarna.

t Dvs. Finland, Island, Norge och Sverige. Danmark samordnar sin handelspolitik med övriga EG-länder.

Prop. 1979/80:24 Del A 231

Förhandlingarna kom också att mer än tidigare förhandlingsomgångar

behandla u-ländernas problem och u-länderna själva kom i förhandlingar-

nas slutfas att utöva ett inte obetydligt inflytande över utformningen av förhandlingsresultatet på flertalet områden. Under förhandlingarnas gång upprättades en särskild förhandlingsgrupp, den s.k. frameworkgruppen, med uppgift att se över det internationella regelsystemet för världshandeln med särskild betoning på de regler som gäller för handeln mellan i- och uländer.

Även om slutresultatet av förhandlingarna inte kan sägas ha helt till-

godosett u-ländernas önskemål, torde dessa länder ha fördelar att vinna av de väsentliga tullsänkningar som förhandlingarna kommer att leda till och

av den förstärkta multilaterala disciplin på handelns område som bör bli re-

sultatet av de nya överenskommelserna. Härutöver har u-länderna, I överensstämmelse med Tokyodeklarationens målsättningar, på de områden i förhandlingarna där det har befunnits möjligt och lämpligt erhållit särskild

och mer förmänlig behandling. Slutligen har genom arbetet i framework-

gruppen förändringar överenskommits i GATT:s regelverk i avsikt att underlätta och ge ökad säkerhet åt förmånsbehandling av u-länder.

När det gäller vissa icke-tanffära frågor har u-ländernas förväntningar

inte helt infriats. Särskilt kan nämnas önskemålet att avskaffa eller begrän-

sa möjligheterna att använda kvantitativa restriktioner.

På tullområdet har i-länderna gjort omfattande medgivanden för tropiska

produkter. Redan under åren 1976 och 1977 genomfördes här en lång rad tullsänkningar som svar på önskemål framställda av u-länderna. Tullför-

handlingarna på övriga områden har lett till tullsänkningar på i-landsmarknaderna för exporten från u-länderna på i genomsnitt 25 procent vilket är något mindre än motsvarande sänkningar för handeln mellan i-länderna

(omkring 35 procent). Skillnaden har i första hand uppkommit genom att de varor som helt eller delvis undantagits från den av i-länderna allmänt tillämpade tullformeln har haft en relativt större betydelse för u-ländernas export (exempelvis textil: och lädervaror samt skor.)

Prop. 1979/80:24 Del A 232

Underbilaga

Ministerial meeting Tokyo, 12—14 september 1973 Declaration

1. The Ministers, having considered the report of the Preparatory Committee for the Trade Negotiations and having noted that a number of governments have decided to enter into comprehensive mutilateral trade

negotiations in the framework of GATT and that other governments have indicated their intention to make a decision as soon as possible, declare the negotiations officially open. Those governments which have decided to negotiate have notified the Director-General of GATT to this effect, and

the Ministers agree that it will be open to any other government, through a notification to the Director-General, to participate in the negotiations. The Ministers hope that the negotiations will involve the active participation of

as many countries as possible. They expect the negotiations to be engaged

effectively as rapidly as possible, and that, to that end, the governments

concerned will have such authority as may be required. 2. The negotiations shall aim to: — achieve the expansion and ever-greater liberalization of world trade and improvement in the standard of living and welfare of the people of the

world, objectives which can be achieved, inter alia, through the progressive dismantling of obstacles to trade and the inprovement of the international framework for the conduct of world trade.

— secure additional benefits for the international trade of developing

countries so as to achieve a substantial increase in their foreign exchange

earnings, the diversification of their exports, the acceleration of the rate of growth of their trade, taking into account their development needs, an

improvement in the possibilities for these countries to participate in the

expansion of world trade and a better balance as between developed and

developing countries in the sharing of the advantages resulting from this

expansion, through, in the largest possible measure, a substantial improvement in the conditions of access for the products of interest to the developing countries and, wherever appropriate, measures designed to attain stable, equitable and remunerative prices for primary products.

To this end, co-ordinated efforts shall be made to solve in an equitable

way the trade problems of all participating countries, taking into account the specific trade problems of the developing countries.

3. To this end the negotiations should aim, inter alia, to:

(a) conduct negotiations on tariffs by employment of appropriate formulae of as general application as possible;

(b) reduce or eliminate non-tariff measures or, where this is not appropriate, to reduce or eliminate their trade restricting or distorting effects, and to bring such measures under more effective international discipline:

(c) include an examination of the possibilities for the co-ordinated reduc-

Prop. 1979/80:24 Del A 233

tion or elimination of all barriers to trade in selected sectors as a complementary technique;

(d) include an examination of the adequancy of the multilateral safeguard system, considering particularly the modalities of application of

Article XIX, with a view to furthering trade liberalization and preserving its results;

(e) include, as regards agriculture, an approach to negotiations which, while in line with the general objectives of the negotiations, should take account of the special characteristics and problems in this sector;

(f) treat tropical products as a special and priority sector. 4. The negotiations shall cover tariffs, non-tariff barriers and other measures which impede or distort international trade in both industrial and

agricultural products, including tropical products and raw materials, whether in primary form or at any stage of processing including in particu-

lar products of export interest to developing countries and measures affecting their exports. 5. The negotiations shall be conducted on the basis of the principles of

mutual advantage, mutual commitment and overall reciprocity, while ob-

serving the most-favoured-nation clause, and consistently with the provisions of the General Agreement relating to such negotiations. Participants

shall jointly endeavour in the negotiations to achieve, by appropriate methods, an overall balance of advantage at the highest possible level. The developed countries do not expect reciprocity for commitments made by

them in the negotiations to reduce or remove tariff and other barriers to the

trade of developing countries, 1.e., the developed cuontries do not expect

the developing countries, in the course of the trade negotiations, to make

contributions which are inconsistent with their individual development, financial and trade needs. The Ministers recognize the need for special measures to be taken in the negotiations 10 assist the developing countries in their efforts to increase their export earnings and promote their economic development and, where appropriate, for priority attention to be given to products or areas of interest to developing countries. They also recognize the importance of maintaining and improving the Generalized System of Preferences. They further recognize the importance of the application of differential measures to developing countries in ways which will provide special and more favourable treatment for them in areas of the negotiation where this is feasible and appropriate.

6. The Ministers recognize that the particular situation and problems of the least developed among the developing countries shall be given special

attention, and stress the need to ensure that these countries receive special

treatment in the context of any general or specific measures taken in

favour of the developing countries during the negotiations.

7. The policy of liberalizing world trade cannot be carried out successfully in the absence of parallel efforts to set up a monetary system which

Prop. 1979/80:24 Del A 234

shields the world economy from the shocks and imbalances which have

previously occurred. The Ministers will not lose sight of the fact that the efforts which are to be made in the trade field imply continuing efforts to maintain orderly conditions and to establish a durable and equitable mone-

tary system.

The Ministers recognize equally that the new phase in the liberalization of trade which it is their intention to undertake should facilitate the orderly functioning of the monetary system.

The Ministers recognize that they should bear these considerations in

mind both at the opening of and throughout the negotiations. Efforts in these two fields will thus be able to contribute effectively to an improve-

ment of international economic relations, taking into account the special characteristics of the economies of the developing countries and their

problems.

8. The negotiations shall be considered as one undertaking, the various elements of which shall move forward together.

9. Support is reaffirmed for the principles, rules and disciplines pro-

vided for under the General Agrecment.! Consideration shall be given to improvements in the international framework for the conduct of world trade which might be desirable in the light of progress in the negotiations and, in this endeavour, care shall be taken to ensure that any measures

introduced as a result are consistent with the overall objectives and principles of the trade negotiations and particularly of trade liberalization.

10. A Trade Negotiations Committee is established, with authority, taking into account the present Declaration, inter alia:

(a) to elaborate and put into effect detailed trade negotiating plans and to establish appropriate negotiating procedures, including special procedures for the negotiations between developed and developing countries;

(b) to supervise the progress of the negotiations.

The Trade Negotiations Committee shall be open to participating governments.? The Trade Negotiations Committee shall hold its opening

meeting not later than I November 1973.

11. The Ministers intend that the trade negotiations be concluded in

1975.

1 This does not necessarily represent the views of representatives of countries not now parties to the General Agreement.

? Including the European Communities.

Prop. 1979/80:24 Del A 235

Bilaga 3

SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDEN 1 Inledning

Kommerskollegium gör följande bedömning av förhandlingsresultatet beträffande i första hand överenskommelserna på det icke-tariffåra området:

De nu avslutade tull- och handelsförhandlingarna inom ramen för GATT skiljer sig i flera avseenden från tidigare GATT-förhandlingar. Den enligt kollegiet viktigaste skillnaden gäller förhandlingarnas omfattning eftersom denna gång en rad icke-tariffära områden inkluderats vid sidan av tullarna som man traditionellt brukat förhandla om i GATT. Genom att förhandlingarna på det icke-tariffära området i viss utsträckning även avsett frågor som inte regleras i GATT-avtalet, såsom tekniska handelshinder och statlig upphandling, innebär förhandlingsresultatet dessutom en ny inriktning av GATT-arbetet. Det är mot den bakgrunden och med hänsyn tagen även till de svårigheter som präglat utvecklingen av världsekonomin under senare år knappast förvånande att förhandlingarna denna gång också med avseende på förhandlingsperiodens längd avvikit från tidigare GATT-förhandlingar och sålunda pågått under betydligt längre tid än som kunde förutses vid den officiella förhandlingsstarten hösten 1973.

Även om förhandlingsresultatet på flera enskilda punkter har karaktären av kompromisslösning, något som i och för sig ter sig naturligt med hänsyn till de komplicerade problem man haft att ta ställning till och de skiftande intressen som gjort sig gällande under förhandlingarna, får resultatet anses utgöra en betydande framgång för strävandena att åstadkomma en fortsatt frigörelse av världshandeln och att motverka protektionism. Inte minst det sista är betydelsefullt då ett misslyckande i rådande osäkra läge i världsekonomin hade kunnat få ödesdigra konsekvenser.

Det bör emellertid understrykas att vad man genom det uppnådda resultatet i första hand åstadkommit är nödvändiga instrument för att kunna ta itu med problemen. För en lösning av dessa fordras härutöver att instrumenten verkligen används på det sätt som varit avsikten. Detta kräver av alla förhandlingsparter att de aktivt verkar för att överenskommelserna efterlevs, vilket i sin tur förutsätter att det finns en politisk vilja att engagera sig i arbetet och att erforderliga resurser ställs till förfogande för detta ändamål. Om så sker bör det uppnådda förhandlingsresultatet kunna bli av stor betydelse inte minst för ett land som Sverige med dess stora utrikeshandelsberoende.

Karakteristiskt för flertalet överenskommelser är tillskapandet av separata permanenta förhandlingsmaskinerier som har till uppgift att administrera och övervaka tillämpningen av koderna. På viktiga handelspolitiska avsnitt kommer sålunda diskussioner och förhandlingar om konkreta pro-

Prop. 1979/80:24 Del A 236

blem i framtiden att föras inom dessa kommittéer från att tidigare ha förts i Contracting Parties (CP:s) och i rådet. Beslutsfattandet i GATT blir där-

med mindre centraliserat än tidigare. Denna fragmentering av den handels-

politiska ramen illustreras av de bestämmelser som gäller för biläggande av tvister. Förutom den i ”framework”-gruppen överenskomna texten som

närmare beskriver hur bestämmelserna i GATT:s artikel XXH/XXIIH ”normalt” bör tillämpas har i de olika koderna tillskapats inte mindre än

sex olika procedurer för biläggande av tvister. Detta innebär att hela

GATT-systemet blir mera komplext och svåröverskådligt samtidigt som

regeringarna i olika länder måste sätta sig in i en mängd olika procedurer.

Särskilt för små länder kan detta bli problematiskt ur resurssynpunkt. Man bör således räkna med att koderna för exempelvis Sveriges del

kommer att medföra avsevärt merarbete inom berörda departement och

myndigheter. Hur stort detta merarbete blir är f. n. svårt att bedöma. Det

synes emellertid realistiskt att räkna med att kollegiet i egenskap av central utredningsmyndighet i Sverige när det gäller handelspolitik, successivt får

förstärkas alltefter de löpande erfarenheterna av administrationen av ko-

derna. Det bör noteras att kodernas innehåll inte är givet en gång för alla

utan att koderna dels föreskriver årlig översyn, dels beträffande statlig upphandling och tekniska handelshinder föreskriver en mer omfattande

översyn och/eller omförhandling efter tre år.

Sveriges industriförbund m.fl.': Även om man i förhandlingarna inte

helt kunnat realisera de målsättningar som ställdes upp då de inleddes 1973

mäste det ändå anses som en framgång att man kunnat nå fram till betydan-

de resultat när det gäller världshandelns frigörande. Inte minst för Sverige som ett litet utrikeshandelsberoende industriland bör de uppnådda resulta-

ten bli av betydelse, förutsatt att de träffade överenskommelserna efterlevs av främst de stora industrinationerna. Det måste därför vara ett väsentligt svensk intresse att de övervakningsorgan etc. som är avsedda att sättas upp för att administrera de olika överenskommelserna får tillräcklig auktoritet så att de verkligen effektivt kan ingripa vid eventuella överträdelser eller försök till kringgående av åtagandena.

Allt sedan Tokyo-rundan inleddes har inom Kommerskollegium funnits

en särskild kontaktgrupp med representanter för ett antal näringslivsorga-

nisationer, i vilken GATT-arbetet och dess resultat fortlöpande diskuterats. Vi räknar med att behov framöver kommer att finnas att mellan Kollegium och näringslivet diskutera i första hand kodernas tillämpning. Därför vill vi föreslå att kontaktgruppen bibehålles tills vidare.

! Sveriges industriförbund, Sveriges exportråd, Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges mekanförbund har avgett gemensamt yttrande.

Prop. 1979/80: 24 Del A 237

Sveriges grossistförbund: Resultatet av de mångåriga MTN-förhandling-

arna är naturligt nog i åtskilliga stycken präglat av kompromisser. De svårigheter, som kännetecknat utvecklingen av världsekonomin under

större delen av 70-talet, har medfört att de uppnådda målen blivit mer

begränsade än vad man utgick ifrån, då förhandlingarna inleddes 1973. Då

levde ett mer optimistiskt synsätt kvar sedan den framgångsrika ekonomiska utvecklingen under 50-och 60-talen.

Det är emellertid av väsentlig betydelse, att man nu kunnat uppnå en uppgörelse av substantiellt innehåll trots dessa besvärliga förhållanden. Ett sammanbrott i förhandlingarna skulle sannolikt ha lett till att protek-

tionismen, som vuxit sig allt starkare i många länder, Sverige ej undantaget, kunnat bryta igenom på ett helt annat sätt och medfört en återgång till

ett bilateralt synsätt. Detta skulle säkert varit till stor skada för ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige med begränsade möjligheter att

med tyngd kunna hävda egna intressen i ett bilateralt system.

Den viktigaste delen av förhandlingsresultatet representerar de olika

uppförandekoderna inom det non-tariffära området. Möjligen frånsett ko-

den om licensprocedurer, som särskilt vad gäller begränsande importlicensgivning är alltför urvattnad för att kunna bli av större betydelse, är

övriga koder — eller riktigare kan bli under förutsättning av en effektiv

tillämpning — av väsentlig betydelse för att begränsa handelshindrande åtgärder respektive återverkningarna för importen av andra bestämmelser, som kan päverka utrikeshandeln. Vi avser då koderna rörande statlig

upphandling, tullvärdeberäkning, tekniska föreskrifter samt subventioner

och utjämningstullar. Klart är att man på en rad punkter i dessa koder skulle velat nå längre än som nu kunnat överenskommas. Men koderna innebär dock en grund för en fastare disciplin i ett internationellt samarbete och en bättre förankring av principen, att handel och import i skilda sammanhang skall likställas med inhemsk produktion. Det är emellertid

angeläget att hålla möjligheterna öppna till en översyn om några år i ljuset

av då vunna erfrenheter för att komma fram till ytterligare preciseringar

och begränsa undantagen.

Vi vill i detta sammanhang starkt understryka betydelsen av att man från

svensk sida i de olika organ, som kommer att anförtros övervakningen av

de olika kodernas tillämpning, så kraftfullt som möjligt går in för att göra

denna internationella övervakning effektiv och verkar för en praxis, som

möjliggör, att organen verkligen kan ingripa och påverka utvecklingen i önskad riktning. Vi vill se koderna som första steget i ett system, som vi

hoppas skall kunna ytterligare utbyggas och förbättras inom en ej alltför avlägsen framtid.

Även svenska myndigheter skall framdeles tillämpa de uppförandekoder som nu förhandlats fram i GATT. Detta gäller 1. ex. i fråga om utformning-

en av liknande stöd som under senare år selektivt lämnats svensk industri

Prop. 1979/80:24 Del A 238

liksom vad avser utfärdande av nationella normer, föreskrifter eller bestämmelser angående tillämpningen av sådana. I detta sammanhang kan finnas behov att överse och stärka de regler, som nu gäller samarbetet i

fråga om normer och föreskrifter mellan fackmyndigheter och Kommers-

kollegium för att hävda, att de internationella handelssynpunkterna vinner

tillbörligt beaktande.

Slutligen vill vi understryka betydelsen av att ett fortlöpande samarbete etableras mellan näringslivets organisationer och ansvarig statlig myndighet, sannolikt Kommerskollegium, för att bereda näringslivet tillfälle att

följa och medverka i den praxis, som de olika internationella övervakningsorganen kommer att utbilda i fråga om tillämpningen av koderna. Stockholms handelskammare: Handelskammaren anser att GATT-förhandlingarna gett värdefulla resultat för att vidmakthålla stabiliteten i

världshandeln. Förhandlingarna och aktiviteterna kring dessa har haft

stort värde i sig, särskilt som de försiggått under en tid av världsvid ekonomisk recession.

Handelskammaren anser därför att man från svensk sida bör försöka vidmakthålla den positiva GATT-andan så att inte länderna var för sig på

sitt håll, nöjda med denna rond, sätter sig ned och väntar in nästa rond.

Handelskammaren vill därför betona angelägenheten av

att den svenska GATT-delegationen också fortsättningsvis blir väl beman-

nad att regeringen bibehåller intresset för uppföljningen av överenskommelsen att näringslivet blir erforderligt representerat i tillämpningsorganen.

Med hänsyn till att Kommerskollegium är expertmyndighet i dessa frå-

gor finner Handelskammaren det nöjaktigt att i punktform kortfattat redovisa sina synpunkter på kodernas implementering och framtida admini-

strering.

Behov av svenska tillämpningsföreskrifter

Myndigheter som i sin verksamhet skapar standards bör ges information om överenskommelsens principiella förbud mot standards som avviker

från fastslagna internationella standards eller vars tillämpning innebär

tekniska handelshinder.

Myndighetsorgan som administrerar stödåtgärder för svensk industri bör ges utförlig information och direktiv om vilka stödåtgärder som bör

undvikas för att inte komma i konflikt med överenskommelsen om subventioner.

GATT-handbok i någon form bör utarbetas, som företagen och myndigheterna kan använda för att se om deras handlande strider mot dessa och tidigare överenskommelser. Dessutom bör information om hur anmälan

för brott mot överenskommelserna skall utformas och vilka myndigheter som svarar för vidare rådgivning i dessa frågor.

Prop. 1979/80:24 Del A 239

Behov av svenskt engagemang utåt

Svenska representationer i utlandet bör ges direktiv om att noga uppmärksamma tillämpningen av stödåtgärder, statlig upphandling och licen-

siering samt rapportera eventuella regelbrott. Likaså bör framväxandet av

nationella standards — inklusive EG — noga övervakas i tillbakahållande

syfte.

Stockholms Handelskammare vill slutligen föreslå att de kanaler Kom-

merskollegium upparbetat i näringslivet, bl. a. i form av en kontaktgrupp, bör hållas öppna för ömsesidig information om tillämpningen av de olika överenskommelserna. Landsorganisationen: Ambitionen i förhandlingarna på det icke-tariffära

området har varit att komplettera GATT-avtalet med överenskommelser i

syfte att göra regelsystemet bättre anpassat till de förändrade förutsättningar för världshandeln som har inträtt sedan avtalets tillkomst. I vissa

stycken har denna anpassning kunnat åstadskommas och de tillämpnings-

föreskrifter och koder som framförhandlats inom ramen för MTN synes från LOs utgångspunkt i huvudsak vara av positivt värde.

I några väsentliga avseenden har dock förhandlingsresultatet inte inneburit att en önskvärd anpassning av regelsystemet för handeln skett.

En avgörande förändring i förutsättningarna för handelsutbytet har inträtt i och med att en växande del av industrivaruimporten kommer från

utvecklingsländer, med i många avseenden från industriländerna skilda ekonomiska, sociala och politiska förhållanden. Denna utveckling kan i många fall vara positiv för såväl u- som i-länderna. I flera fall har företag i

u-länder kunnat utnyttja den stora arbetslösheten och avsaknaden av fria

fackföreningar för att genomföra industriproduktionen under arbetsvillkor

och arbetsförhållanden som från alla utgångspunkter måste betraktas som uppenbart oacceptabla. Detta kan inte befrämja en sund ekonomisk ut-

veckling och är också negativt för de industrianställda i u-länderna. Dess-

utom blir anpassningsbördan i importländerna orimligt stor såväl ur social som ur samhällsekonomisk synvinkel. Om inte regler mot dessa missför-

hållanden införs i reglerna för världshandeln riskerar hela det relativt öppna handelsutbytet att misskrediteras och därmed befrämjas en allmänt

protektionistisk utveckling.

LO beklagar att de nu i stort sett avslutade GATT-förhandlingarna inte

resulterat i regler till skydd mot en sådan exploatering av arbetskraften och understryker vikten av att Sverige aktivt verkar för att sådana regler införs i GATT-avtalet.

En annan viktig förändring i förutsättningarna för världshandeln är att en allt större del av denna genomförs I form av internleveranser inom samma företag. Enligt LOs uppfattning har konsekvenserna av detta förhållande

för handelsströmmar, konkurrensförhållanden och förändringarna i den

internationella arbetsfördelningen inte tillräckligt belysts. Även på detta

Prop. 1979/80:24 Del A 240

område bör Sverige ta initiativ för att regelsystemet för världshandeln anpassas till den aktuella situationen.

De tills vidare resultatslösa förhandlingarna om en reglering om

skyddsåtgärder vid marknadsstörning kommenteras på föl-

jande sätt av kommerskollegium:

Vid bedömningen ovan av förhandlingsresultatet har kollegiet bortsett från händelseutvecklingen på skyddsklausulomräådet. I en allmän värdering om förhandlingsresultatet måste emellertid även vägas in konsekven-

serna av att en uppgörelse icke kunnat nås på detta synnerligen betydelse-

fulla område i förhandlingarna.

Kollegiet anser det utomordentligt beklagligt att motsättningarna här, som främst gäller frågan om och under vilka förutsättningar åtgärder skall

kunna vidtas selektivt endast mot skadevållande import när sådan import klart kan urskiljas, inte kunnat överbryggas under förhandlingarna. Kollegets inställning i denna fråga liksom motiven bakom detta ställningstagan-

de har framförts till departementet vid flera tidigare tillfällen, bl.a. i yttrande till statsrådet och chefen för handelsdepartementet 1976.11.04, dnr H 301, och skall därför inte närmare beröras i detta sammanhang. Kollegiet vill här endast ånyo understryka den betydelse som en tillfredsställande lösning av denna fråga efter de linjer kollegiet föreslagit skulle få såväl från import- som från exportsynpunkt. Även vad gäller frågan om

införande av en ”socialklausul” i GATT, något som tas upp i LO:s

yttrande, får kollegiet hänvisa till de synpunkter som lämnats i nämnda yttrande. En reflektion som redan nu kan göras är att möjligheterna för att åtminstone delvis täcka in de problem som en socialklausul är avsedd att komma till rätta med knappast har förbättrats genom den låsning som f.n. uppstått i ”safeguard”-frågan.

En annan viktig fråga i skyddsklausulsammanhanget som inte heller kunnat lösas gäller om och i vilken utsträckning åtgärder i form av s.k. frivilliga exportbegränsningar, OMA:s etc skall omfattas av bestämmelserna i en överenskommelse om skyddsklausuler. Enligt koHegiet är det viktigt att också skyddsarrangemang av detta slag inkluderas och blir

föremål för den strängare disciplin som varit en viktig målsättning i för-

handlingsarbetet på detta område. Även här är det fråga om åtgärder med selektiv verkan varför villkoren bör vara desamma som beträffande selek-

tiva åtgärder i andra former. Det förhållandet att man i MTN inte lyckats avhjälpa bristerna i GATT:s

skyddsklausulsystem, dvs tillämpningen av artikel XIX, är enligt kollegiet

den tyngst vägande negativa faktorn I förhandlingsbilden. Detta misslyc-

kande ger upphov till viss oro för framtiden inte minst med hänsyn till möjligheterna att motstå det ökade tryck i protektionistisk riktning som under senare tid gjort sig gällande på olika håll i världen och som lätt kan äventyra också de resultat som man nått på andra förhandlingsområden i

MTN. Mot den bakgrunden anser kollegiet det angeläget att man inom

Prop. 1979/80:24 Del A : 241

ramen för GATT fortsätter arbetet med att komma till rätta med pro-

blemen på skyddsklausulområdet efter MTN:s avslutande. Syftet bör därvid vara att åstadkomma ett ändamålsenligt skyddsklausulsystem och en förbättrad disciplin som bla gör det möjligt att på ett effektivare sätt än förut övervaka att överenskomna regler följs.

Sveriges grossistförbund: Vid förhandlingarna har enighet ej kunnat

uppnås om koden för skyddsåtgärder vid sk marknadsstörning. Visserli-

gen kan det vara riktigt. att en skyddsklausul mot import i sin tillämpning

borde kunna begränsas i första hand till den införsel, som aktualiserat tanken på ingrepp. Å andra sidan är mest-gynnad-nations-principen en

grundpelare i GATT och innebär I nu aktuella hänseende en viss garanti

för att ingrepp ej sker annat än i fall, då en produktionsgren mycket

allvarligt hotar att skadas. Som bekant har olika länder dock lyckats kringgå de krav, som en global tillämpning säkert innebär i åtskilliga fall, genom sk frivilliga exportbegränsningsavtal respektive sk orderly marketing-avtal, något som hittills fallit utanför GATTs bestämmelser och kontroll.

Skulle man genom medgivande av selektiva ingrepp kunna få in även

exportbegränsningsavtal och OMASs under en uppförandekods kontrollbestämmelser, finns mycket som talar för en sådan ordning. I så fall måste dock möjligheterna till selektiva ingrepp omgärdas med strikta bestämmel-

ser på grund av den relativa lätthet, med vilken sådana åtgärder skulle

kunna tillgripas. Vissa uttalanden från i-landshåll skulle kunna tyda på att Sverige, när man hittills drivit möjligheten till selektiv tillämpning, ställt

sig alltför avvisande till effektiva kontrollmöjligheter. Det finns därför anledning understryka, att det måste vara väsentligt att regler skapas, som verkligen förhindrar missbruk. Selektiva ingrepp bör sålunda endast vara möjliga efter godkännande av ett förutsatt internationellt övervakningsor-

gan. Om det anses att ett land bör ha rätt vidta ett sådant ingrepp på egen

hand i lägen, som bedöms som särskilt brådskande, skall ett sådant beslut samtidigt underställas övervakningsorganet för godkännande i efterhand.

Möjligheter till selektiva ingrepp får inte tillåtas utveckla sig till en genväg

till protektionistiska åtgärder av långvarig eller rent permanent natur.

Sveriges industriförbund m.fl.!: Tyvärr har man ännu inte lyckats att

komma överens om en uppförandekod beträffande GATTs artikel XIX.

För svensk industri är det av väsentligt intresse att ansträngningarna att

uppnå en lösning fortsättes. Om strävandena mot en friare världshandel skall kunna förverkligas är det enligt vår mening nödvändigt att en skärpt

disciplin och övervakning införs när det gäller olika länders möjlighet att vidta skyddsåtgärder. De stora länderna. inkl EG, har av naturliga skäl

lättare än ett litet land som Sverige att få till stånd sk frivilliga exportbe-

gränsningsavtal. Risken är då stor att den export som utestängs av de

större länderna I stället söker sig till små öppna marknader, där den kan ästadkomma skada för den inhemska industrin. Att vid fall av marknads- 16 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24 Del A ta Fo to

störningar inte ha möjlighet att vidta selektiva åtgärder mot det marknads-

störande landet måste betraktas som en stor svaghet i det nuvarande regelsystemet. Om en överenskommelse på detta område inte kan uppnås ser vi det som en stor risk att olika länder söker att i ökande omfattning

kringgå GATT genom bilaterala överenskommelser eller unilaterala beslut. vilket kan leda till att handelns frigörelse allvarligt sätts i fara. EG har i GATT deklarerat att man avser fortsätta tillämpa artikel XIX selektivt. Om så sker finns inte anledning för Sverige att inta en annan ställning.

Landsorganisationen: Inför de nu pågående slutförhandlingarna beträf-

fande en överenskommelse om skyddsklausulsfrågan vill LO framföra följande. Den uppfattning som de nordiska länderna hittills följt, att skyddsåtgärder ska kunna tillämpas selektivt mot den import som förorsa-

kar skada finner LO vara väl grundad. Selektiva åtgärder är dock förenade med betydande risker. Bestämmelser rörande krav på skada i importlandet och konsultationer bör införas I klausulen för att minimera möjligheten av

godtyckliga missbruk av skyddsklausulen. Sverige bör vidare enligt LOs mening aktivt verka för att begränsningsåtgärder av typen ”orderly mar-

keting agreements” och frivilliga begränsningsavtal inordnas under

GATT-disciplinen.

2¶Tullförhandlingarna: genomförandet av tullsänkningarna för svensk del.

Generaltullstyrelsen: De under 1979 avslutade tullförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) innebär för Sveriges del att de överenskomna tullsänkningarna för de flesta varorna skall

påbörjas den I januari 1980 och vara genomförda senast den I januari 1987. För TEKO-varor under 51—62 kap i tulltaxan och järn- och stålprodukter under numren 73.01--73.20 skall de påbörjas den I januari 1982.

De sänkningar som påbörjas den 1 januari 1980 skall i princip göras i form av åtta lika, årliga rater, dvs en sänkning per den 1 januar varje år.

För de sänkningar som påbörjas den 1 januari 1982 finns emellertid inga

motsvarande föreskrifter. Det synes emellertid rimligt att anta att dessa

sänkningar skall ske i sex steg under perioden 1 januari 1982—-1 januari

1987.

De tullsatser som tillämpas under de olika avtrappningsstegen bör run-

das av till en decimal. För varor belagda med tull som beräknas efter vikt,

volym eller stycketal bör härmed avses en decimal av kronan, dvs en avrundning till jämnt 10-tal ören.

För Sveriges del innebär förhandlingsresultatet i allmänhet mycket små

tullsänkningar uttryckt i procentenheter. Inom det kemiska varuområdet

exempelvis är tullsänkningarna för de varor där tullsänkningar göras i genomsnitt ca 2 procentenheter och för verkstadsprodukter drygt 1 96.

Prop. 1979/80:24 Del A ta Po a

Endast för ett fåtal varor är tullsänkningen uttryckt I procentenheter större. Härtill kommer att de mest importkänsliga produkterna helt undantagits från tullsänkningar eller endast i ringa grad berörs härav.

Huvudregeln är sålunda att sänkningarna skall ske i lika, årliga avtrapp-

ningssteg. Det är emellertid inget som hindrar att sänkningar görs snabbare. Liksom fallet var vid genomförandet av tullsänkningarna inom ramen för den sk Kennedy-ronden kan frågan ställas om det från olika utgångspunkter finns skäl att dela upp sänkningarna på så många steg som åtta stycken under åtta år. En bedömning härav bör göras med hänsyn tagen till

de följder som olika sänkningstakter kan få tex i handelspolitiskt, ekono-

miskt och näringspolitiskt hänseende men även med beaktande av de

olägenheter och kostnader som det för med sig vid redigeringen, tryckning-

en och det praktiska handhavandet av tulltaxan.

Tullarnas skyddsverkan i Sverige är numera allmänt sett begränsad.

Detta hänger inte enbart samman med de allmänt sett låga tullsatserna i Sverige utan i högre grad med att importen från EFTA- och EG-länder —

och även i stor utsträckning från u-länder — i praktiken är tullfri. För vissa varor från östländer och sk lågprisländer har tuliskyddet alltfort viss betydelse, men det har ändock för särskilt känsliga produkter måst kompletteras med importrestriktioner eller motsvarande åtgärder I exportländerna. Vad nyss sagts utesluter givetvis inte att exempelvis enskilda transoceana industriländer kan uppfatta tullsänkningarna i Sverige på vissa

varor som värdefulla.

Vissa skäl talar i och för sig för att tullsänkningarna i Sverige genomförs i samma takt som i de viktigaste konkurrentländerna, där svenska varor möter tullar. Eftersom vi i Sverige inte kan påverka sänkningstakten i andra länder är frågan isolerad till skyddsaspekten för svensk industri. Det skulle kunna hävdas att vad som eventuellt kan förloras på hemmamarknaden som en följd av sänkt tullskydd borde man kunna kompensera vid samma tidpunkt på exporten. Den verkan som en snabbare sänkning i Sverige kan få på samhällsekonomin är emellertid snarast gynnsam i rådande läge eftersom den får motsvarande verkan som en revalvering, dock utan de negativa följdverkningar som en sådan medför för exporten. Från handelspolitisk utgångspunkt kan en snabbare sänkningstakt i Sverige knappast få någon betydelse, bortsett möjligen från den markering som den kan innebära av de svensk strävandena mot en fri världshandel.

Vid en strikt matematisk avtrappning i åtta steg kan tullbortfallet vid oförändrad importvolym och oförändrat prisläge beräknas uppgå till högst

15 milj kronor per steg. Vid jämförelse med totala tulluppbörden får detta belopp anses vara ringa. En utebliven tullintäkt måste dessutom vägas mot de totala samhällskostnaderna, dvs de merkostnader för statsverket och näringslivet som uppkommer i samband med varje sänkning.

Tullverkets kostnader för redigering och tryckning av varje edition av tulltaxan med statistisk varuförteckning uppgår till ca 325 000 kronor. De

Prop. 1979/80:24 Del A 244

direkta kostnaderna för närmngslivet för inköp av ny edition av tulltaxan kan beräknas till ca 1 milj kronor. För näringslivets del torde aktuella versioner av tulltaxan vara oundgängliga med hänsyn till den nuvarande tullproceduren, enligt vilken importörerna själva skall deklarera bla tullsats och tullbelopp för införda varor. Härtill kommer kostnader för omprogrammering av datorer både hos tullverket och hos importföretag samt det extraarbete som uppstår vid handhavandet av tulltaxan när täta ändringar görs. Tullmyndighetens arbete ökar även på grund av att flera rättelser mäste göras I samband med kontrollen av tulldeklarationer och som en följd av ökat antal omtulltaxeringar och besvärsärenden.

Sverige har i likhet med andra länder förbehållit sig rätten att vidta lämpliga åtgärder om andra avtalsparter inte helt uppfyller sina åtaganden.

Detta är främst motiverat av att EG-länderna angivit att de efter en tid-

rymd av fem år kommer att granska utfallet av avtalet och att de då med hänsyn till den ekonomiska, sociala och monetära situationen skall bestämma i vad mån de kommer att fortsätta med tullsänkningarna. Av intresse i sammanhanget är vidare det arbete med omarbetning av CCCnomenklaturen som pägår i Bryssel inom Harmonized System Committee. Avsikten är att en ny nomenklatur skall träda i kraft den 1 januari 1985.

Den prövning som skall göras av EG inför fortsatta tullsänkningar efter

är 1984 samt tillkomsten av en ny nomenklatur den I januari 1985 — vilken

i sig kräver en proposition till riksdagen — talar enligt styrelsens mening

för att något definitivt beslut om tullsänkningarna under de tre sista stegen

inte bör fattas under riksdagens höstmöte i år utan anstå till hösten 1984.

Varje enskilt steg innebär i allmänhet en mycket begränsad nedjustering

av tullsatserna. För exempelvis en tullsänkning på två procentenheter som

delas upp på åtta sänkningar skulle sänkningen bli 0,2 4& i vart annat steg och 0,3 i vart annat. Enligt styrelsens mening kan det varken med hänsyn till tillämpningen av tulltaxan eller från skyddssynpunkt vara av intresse att dela upp de begränsade tullsänkningarna tom 1984 i så mänga som fem olika steg. Inte heller statsfinansiella skäl synes tala därför. Styrelsen anser därför att de första fem stegen bör genomföras så att de två första tas den 1 januari 1980 och de tre återstående den I januari 1982. I samband

med införandet av en ny tullnomenklatur den I januari 1985 bör riksdagen ta ställning till sänkningarna och takten i dessa i vad avser de tre sista

stegen. Detta bör ske i ljuset av i första hand vad EG kommer fram till i frågan.

Som påpekats i det föregående börjar för Sveriges del sänkningen för varor inom 51—62 kap i tulltaxan och för järn- och stålprodukter under

twulltaxenr 73.01—-73.20 först den I januari 1982. Att märka är att tullsänk-

ningarna inom teko-området för Sveriges del antingen görs med utgångspunkt i takbindningar och därför får liten eller ingen effekt på utgående tullar eller avser varor som är av ringa intresse från skyddssynpunkt. För järn- och stålprodukter är sänkningen överlag liten, ofta endast en procent-

Prop. 1979/80:24 Del A oo 245

enhet utsträckt över sex år. Att slå ihop de tre stegen för åren 1982— 1984

får sålunda ringa verkan från skyddssynpunkt även för de känsliga varuomrädena teko och järn och stål.

Avtalet avser för de flesta varuslagen tullsänkningar med utgångspunkt

från i tulltaxan angivna tullsatser. I vissa fall är emellertid utgångspunkten

en tidigare GATT-bunden tullsats som ligger över utgående tullsats (sk

takbindning). Som huvudregei bör i sådana fall gälla att tullavtrappning-

arna skall utgå från takbindningarna. Detta innebär att en reell tullsänkning

för några varor inte behöver påbörjas förrän efter det första steget. I nedan angivna fall har avsteg gjorts från en strikt matematisk avtrappning. Ett användande av takbindning som utgängspunkt för tullav-

trappning skulle nämligen i vissa fall kunna medföra en betydande upp-

splittring av ett enskilt tulltaxenummer. Det kan också tänkas medföra

differentierade tullsatser för hkartade varor vilket, enligt styrelsens uppfattning, skulle medföra onödiga komplikationer.

Som exempel härpå kan nämnas stat nr 20.06.500 och 20.06.600. Att

utgå från takbindningarna skulle här innebära ett temporärt tillskapande av nya undernummer för de två ointressanta varorna aprikospulp och persi-

kopulp. Dessa varor har fn samma tullsats som konserverade hela apri-

koser och persikor. För urea innehållande högst 45 Zz nitrogen är tullsatsen tidigare bunden

vid 9,5 22. Tullsatsen för hela nummer 31.02.701 bör därför sänkas till 9,5

St redan i första steget.

Ett annat exempel kan stat nr 31.05.303 utgöra. Om takbindningen vid 8 2 för andra varor under detta statistiska nummer än rena monoammo-

nium- och diammoniumortofosfater skulle tas till utgångspunkt för tullsänkning skulle tullen för dessa andra varor under de första 6 stegen

kvarligga vid tullsatsen 4,5 26, medan tullsatsen för de rena föreningarna samtidigt stegvis skulle gå ned från 4,5 2 tll 3,7 Z, dvs med en högsta skillnad av 0,8 22. I nästa steg skulle skillnaden minskas till 0,4 % för att i det sista steget upphöra. Problemet kompliceras ytterligare av att någon allmänt accepterad standard för uttrycket ”ren” inte finns i CCC-nomenklaturen.

Under stat nr 33.06.904 gäller en takbindning vid 11 22 för endast rumsdesodoriseringsmedel men icke för rumsparfymeringsmedel. Det

skulle innebära en onödig komplikation att under en övergångsperiod införa två olika tullsatser för varuslag som i många fall är likartade till sin sammansättning. Utgångspunkt för tullsänkningen bör vara nu utgående tull (9,5 26) för hela detta statistiska nummer.

Under nummer 50.09.001 finns en takbindning vid 9 22 för vävnader av

100 £& bourettesilke. Den är en kvarleva från en tidigare uppdelning av nomenklaturen. Nu aktuell tullsats för varan är 5 &, liksom för övriga

silkevävnader under detta nummer. Dä tullen på varan saknar intresse från

skyddssynpunkt bör utgångspunkten för tullsänkningen vara 5 Z: för hela

Prop. 1979/80:24 Del A 246

numret. Härigenom undviks tillskapandet av ett nytt undernummer i tulltaxan.

Under 55.06.900 finns för sådant bomullsgarn i detaljhandelsuppläggningar. som är blandat på annat sätt än med högst 10 § kortfibrigt konstmaterial, en takbindning om 12 &. Nuvarande tullsats för hela nr

55.06.900 är 8 42. Koncessionen innebär sänkning till 7 Zz för hela numret. Importen kommer praktiskt taget helt från EG- och EFTA-länder och är

därmed i stor utsträckning redan tullfri. Aktuell tullsats, dvs 8 Z, bör tas

som utgångspunkt vid tullsänkningen för hela nr 55.06.900.

Under nr 60.06 finns en takbindning om 20 9e för sydda artiklar. De tre tullsatser — 12 9, 18 Z och 13 26 — som finns under numret är beroende av textilmaterialet och motsvaras av bindningar för andra varor än sydda. För att undvika tillskapandet av tre nya undernummer bör utgående tullsatser

tas till utgångspunkt för tullsänkningar.

För fisknät under nr 58.08 gäller i dag två olika bindningar, 20 20 och

16¶Zz. Sänkningen skall i bägge fallen gå ned till 8 26. Tull enligt tulltaxan

utgår nu efter två olika vikttullsatser, nämligen 25 kr. per 100 kg och 45 kr

per 100 kg. Varuomfattningen enligt tulltaxan har icke sin direkta motsvarighet i de båda bindningarna. För fisknät och andra fiskredskap av nät

under nr 59.05 finns två olika bindningar — 25 kr per 100 kg och 45 kr per

100 kg. Enligt avtalet skall båda dessa resultera i en tullsats om 8 22 av värdet. Då en övergång till 8 26 värdetull i alla dessa fall synes motsvara en avsevärd tullhöjning finns ingen anledning att i detta sammanhang genom-

föra den.

Den minimitull om 17 kronor per kg som hittills funnits som takbindning

för en del av stat nr 60.03.102 och 60.03.902 har nu utökats till att omfatta

hela dessa båda statistiska nummer. Då en sådan tullsats synes motsvara en viss tullhöjning finns ingen anledning att i detta sammanhang genomföra den.

Ett annat problem som bör ges en praktisk lösning utgör de fall då en specifik tullsats skall övergå till värdetull eller vice versa, dvs fall då det i praktiken är omöjligt att göra en stegvis övergång.

För nummer 27.11 utgör tullen 2:50 kronor per 100 kg och skall sänkas till 2:— kronor per 100 kg. Man bör i detta sammanhang bortse från den takbindning vid 11 96 för kemiskt ren propan som härstammar från en

tidigare uppställning av tulltaxan. Utgångspunkten för sänkningen bör för

hela numret vara 2:50 kronor per 100 kg.

Även takbindningen vid 10 2 för vissa varor under stat nr 34.01.700

beror på tidigare annorlunda uppställning av tulltaxan. Utgångspunkt för sänkningen bör för hela stat numret 34.01.700 vara nu utgående tull 40:— kronor per 100 kg.

Bindningen för stat nr 98.11.901 ligger vid samma nivå som nu utgående

tull dvs 250:— kronor per 100 kg. Överenskommen sluttull är 3,8 96, dvs samma som för de varor under nummer 98.11 som nu är belagda med 5 &

Prop. 1979/80:24 Del A a 247

tull. I detta fall bör man som utgångspunkt för tullsänkningen ta 5 Z även för nummer 98.11.901. .

Slutligen finns några nummer där förutom en värdetullsats också finns

en bindning vid viss minimitull beräknad efter vikten, som enligt förhandlingarna skall gå ned till noll. Då den sålunda kommer att helt försvinna medan värdetullsatsen endast undergär en relativt liten totalsänkning finns

knappast någon anledning att behålla minimitullen ens vid första sänkningssteget. Jämförelsen mellan de båda avgiftsslagen kommer nämligen då att halta. De nummer som avses är ex 51.01.700—-900, 51.04.600,

53.12.000, 55.09.801, 55.09.802, 56.07.401, 56.07.402, 56.07.911 och 56.07.912. Före avslutandet av GATT-förhandlingarna har vissa tullsänkningar för

varor inom 6—38 kap i tulltaxan fastställts i SFS 1979: 514. Bestämmelsen

skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Om avsikten är att de tullsänkningar som där finns noterade för nummer 06.03 A 3 b, 07.01 C 1,

07.01 H, 07.04 B och 08.07 C skall genomföras utan stegvis avtrappning den

I januari 1980 underlättas uppställningen av tulltaxan och den statistiska varuförteckningen väsentligt i dessa delar. För nummer 06.01 A 2 b måste den i SFS 1979: 514 angivna tullsatsen ändras senast den 1 januari 1980. Kommerskollegium: Kollegiet har under hand erhållit synpunkter från statens jordbruksnämnd, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistför-

bund, Sveriges mekanförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Jernkontoret, Textilrådet-Konfektionsindustriföreningen, Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen samt Kooperativa förbundet.

Textilrådet, Jernkontoret och KF instämmer i huvudsak i industriför-

bundets yttrande. Mekanförbundet ser idag inget hinder att godta tullsty-

relsens avtrappningsförslag men förordar att beslut nu enbart fattas för de två första årens sänkningar.

Grossistförbundet och cellulosa- och pappersbruksföreningen har inget att erinra mot tullstyrelsens förslag. Grossistförbundet anser det i högsta

grad angeläget att genomförandet av tullreduktionerna begränsas till så få

tillfällen som möjligt.

När det gäller tullstyrelsens förslag om avsteg från en strikt matematisk avtrappning för vissa I yttrandet speciellt uppräknade varor, har de närmast berörda remissinstanserna, dvs. jordbruksnämnden, kemikontoret och textilrådet inget att erinra.

Som bekräftelse på vad som under hand meddelats kan kollegiet ansluta

sig till tullstyrelsens synpunkter och förslag i fråga om metoderna för avtrappningen av Sveriges tullmedgivanden i MTN.

Sveriges industriförbund: Även om de svenska tullarna redan nu är låga är de ofta av stor betydelse som skydd mot import från vissa länder utanför EFTA och EG. Flertalet av dessa länder har dessutom inte gett Sverige några koncessioner på tullområdet i förhandlingarna, varför det också av

Prop. 1979/80:24 Del A 248

denna anledning principiellt inte finns något skäl till att Sverige sänker tullarna i snabbare takt än som överenskommits, även om avtalet inte uppställer något hinder häremot. För tullar som skall sänkas med mindre än två procentenheter är industriförbundet dock berett att tillstyrka avsteg från principen att tullarna skall sänkas i åtta likformiga steg. Detta avsteg

innebär att om den totala tullsänkningen under åttaårsperioden understiger

två procentenheter bör vid första sänkningsullfället en sänkning med 2/8

kunna ske. I fråga om tullsänkningar som understiger en halv procentenhet

kan industriförbundet emellertid tillstyrka att tullen den 1 januari 1980 sänkes med 5/8 av koncessionen. Någon anledning att redan nu fatta beslut om sänkningstakten efter 1981 års utgäng beträffande varor för vilka de totala tullsänkningarna ligger mellan en halv och två procentenheter finns enligt industriförbundets mening inte. Ställning härtill bör tas under 1981, sedan man förhoppningsvis fått kännedom om den tullsänkningstakt som

kommer att tillämpas av EG, USA etc. Där de svenska medgivandena innebär tullsänkningar med två procentenheter och däröver bör däremot

huvudprincipen om sänkning i åtta lika rater tillämpas.

Beslut om tullsänkningstakten från 1982 för teko-varor inom kapitlen S1—62 i tulltaxan och för järn- och stålprodukter under nr 73.01—-73.20 bör

fattas först under 1981. Tullsänkningarna inom teko-området är förhållan-

devis stora uttryckta i procentenheter och industriförbundet anser det

fullkomligt uteslutet att de genomförs i snabbare takt än som överenskom-

mits. Inte minst när det gäller järn- och stålområdet har man eftersträvat en harmonisering av de svenska tullarna t förhållande till EGs. Därför bör

heller inte beslut fattas om dessa tullsänkningar förrän 1981, då man möjligen fått kännedom om i vilken takt EG avser att sänka sina tullar inom även detta område.

Generaltullstyrelsen har beräknat att varje tullsänkningssteg vid ätta

likformiga tullsänkningar innebär ett tullbortfall på ca 15 milj. kr. Mot detta ställer man som ett skäl till en snabbare tullavveckling än som överenskommits tullverkets kostnader för framtagning av nya tulltaxor om ca

325 000 kr. per år, vartill kommer de kostnader som faller på nänngslivet

som följd av tullsänkningarna. Även om de kostnader som drabbar vissa industriföretag i samband med omprogrammering av datorer m. m., inte är

försumbara bör varken dessa eller tullverkets förhållandevis små kostnader i förhållande till tullbortfallet tillmätas någon avgörande betydelse då

beslut fattas om tullsänkningstakten.

Sveriges kemiska industrikontor har i ett tidigare yttrande kritiserat

förslag att sänka tullarna i färre steg än de ätta som tullprotokollet anger, utom när det är fråga om klart definierade avsteg från huvudprincipen. I sitt senaste yttrande anför kemikontoret:

De nya argument som nu anföres i Generaltullstyrelsens skrivelse till förmån för en accelererad tullavtrappning för svensk del är inte övertygande. Sålunda anför Generaltullstyrelsen bl. a., att ett genomförande av

Prop. 1979/80:24 Del A öa 249

de svenska tullkoncessionerna i åtta årliga steg innebär att statsverket årligen går miste om en inkomst av 15 mkr i tull. En accelerering i tiden av tullsänkningen och deras gruppering till nägra få steg innebär alltså, att statsverkets ”förlust” av tullintäkter i motsvarande män påskyndas. Generaltullstyrelsen framhåller att den uteblivna tullintäkten mäste vägas mot de totala samhällskostnaderna, dvs. de merkostnader för statsverket

och näringslivet som uppkommer i samband med varje sänkning. Här

kvantifierar Generaltullstyrelsen endast 0.325 mkr. i tullverkets kostnader

för redigering och tryckning av varje ny edition av tulltaxan, liksom nä-

ringslivets ökade kostnader med 1 mkr/år för inköp av ny edition av tulltaxan. Övriga kostnader för statsverket och näringslivet uppskattas inte — liksom inte heller vad förlusten i skyddseffekt innebär för industrin genom en accelererad tullsänkning. Det finns dock inte något i tullverkets utredning som tyder på att ”vinsten” av en accelerering skulle motsvara ”kostnaderna” härför. Kemikontoret vidhåller därför sin uppfattning i denna fråga, vilken innebär att den I januari 1980 accepterar organisatio-

nen en tullsänkning motsvarande två åttondelar av hela koncessionen

under förutsättning att den senare icke uppgår till 2 procentenheter eller däröver.

Kemikontoret accepterar även i fortsättningen en accelerering av tullsänkningarna när den totala koncessionen understiger en halv procentenhet. I övriga fall bör koncessionerna i princip genomföras i form av årliga sänkningar under en åttaårsperiod. I alla händelser är detta ett oeftergivligt krav när det totala koncessionsbeloppet uppgår till 2 procentenheter eller däröver.

3¶Jordbruksförhandlingarna

Statens jordbruksnämnd har lämnat följande komentarer till förhandlingen på jordbruksområdet och då främst de två avtalen om mejerivaror och nötkött:

Inledningsvis vill nämnden erinra om att man under de nu avslutade GATT-förhandlingarna från svensk sida endast i mycket begränsad utsträckning ansett sig kunna tillmötesgå de "requests" beträffande gränsskyddet vilka riktats till Sverige på jordbruksområdet. Under förhandlingarnas gång har, då propåer av detta slag gjorts, framhållits att vi avsett att lämna vårt bidrag i förhandlingarna på jordbrukssidan främst genom medverkan i förhandlingsarbetet beträffande varuavtal för olika jordbruksprodukter. Sverige har sålunda aktivt engagerat sig i arbetet på att åstadkom-

ma internationella varuavtal, i första hand för spannmål och mejeripro-

dukter. Detta har för övrigt legat i linje med den traditionella, positiva svenska inställningen till åtgärder för att åstadkomma så stabila prisförhäl-

Prop. 1979/80:24 Del A 250

landen som möjligt på världsmarknaden, vilket är av intresse för såväl import- som exportländer.

Internationellt mejerivaruavtal

Avtalet består av en allmän del och en varuavtalsdel. Den allmänna

delen upptar bestämmelser rörande information, konsultationer, multila-

terala uppföranderegler m. m. och omfattar färskvaror, mjölkpulver, smör,

ost och kasein. De i avtalet deltagande länderna åtager sig att regelbundet

lämna upplysningar om utvecklingen beträffande produktion, konsumtion,

priser, lager och handel (inkl. icke-kommersiella transaktioner). De skall

vidare lämna redogörelser för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder (bl. a. I avseende på ingångna bilaterala och multilaterala åtaganden). Från notiftkationsplikten har undantag gjorts i de fall detta skulle strida mot gällande lag eller skada enskilda företags

legitima, kommersiella intressen.

Varuavtalsdelen omfattar tre protokoll, vilka har formen av minimipris-

avtal för respektive mjölkpulver, mjölkfett och ost men inte innehåller några köp- eller säljåtaganden.

Följande minimipriser skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1980, den tid-

punkt då det internationella mejerivaruavtalet träder i kraft:

US $/ton kr/dt!

Skummjölkspulver s.sssssssscesrrresr renen rs 425 179 Heimjölkspulver sossossoreseeerser rer r rr nns 725 306

Kärnmjölkspulver s.sssossssersess se re rer res 425 179

SMÖTOljä .osseseereeeeesersrr rer ere rent e ters 1000 464 8110) 925 390

[975 VI 3 eresees reser rss 800 338

1] US dollar=4.2225 kr.

Minimipriserna är beräknade med avseende på s.k. pilotprodukter med viss fetthalt (ost undantaget) och paketering samt under förutsättning av att produkterna exporteras ”fob ocean-going vessels from the exporting country”. Om de exporterade produkterna skiljer sig från pilotproduk-

terna i något av nämnda avseenden skall minimipriserna justeras därefter. Minimipriserna förutses bli föremål för översyn minst en gång om året.

Följande kriterier skall därvid beaktas: produktionskostnader, relevanta ekonomiska faktorer på världsmarknaden, behovet av att på lång sikt upprätthålla en minimiavkastning för de mest effektiva producenterna, behovet av att upprätthålla stabilitet i utbudet och av att tillförsäkra konsumenterna acceptabla priser, den rådande marknadssituationen samt önskvärdheten av att förbättra förhållandet mellan avtalets minimipriser och stödnivåerna i de största producentländerna.

Prop. 1979/80:24 Del A 251

Beträffande fob-reglerna har Sverige (tillsammans med Finland och Norge) krävt att få tillämpa vissa referenspunkter (hamnar) utanför landets

gränser där minimipriserna skall gälla. Detta har skett i syfte att förhindra

att Sverige kommer i en ofördelaktig exportsituation i relation till andra exportörer som är bättre geografiskt gynnade. Utan sådana referenspunkter skulle det i en situation med världsmarknadspriser vid eller strax

över minimipriserna vara närmast omöjligt för den svenska exporten att

konkurrera med t.ex. EG:s. För Sverige (Finland och Norge) kommer Hamburg, Rotterdam och Antwerpen att gälla som referenspunkter för såväl mjölkpulver som smör och ost. För smör kommer dessutom Basel att gälla som referenspunkt för exporten till Schweiz.

Undantag från minimiprisbestämmelserna gäller för skummjölkspulver

och kärnmjölkspulver till foderändamål. Även livsmedelsbistånd är undantaget från minimiprisbestämmelserna. Ett mejerivaruråd bestående av representanter för alla deltagande tänder

skall inrättas. Rådet skall svara för bevakning av världsmarknaden för

mejeriprodukter, marknadsbedömning, övervakning av mejerivaruavtalets

funktion. Det skall dessutom fungera som forum för konsultationer. Om

rådet finner att en allvarlig marknadsstörning eller risk härför föreligger,

skall rådet identifiera möjliga lösningar som regeringarna sedan kan ta ställning till. Det skall mötas minst två gånger per år och beslut skall fattas enhälligt.

Under mejerivarurådet förutses kommittéer för respektive protokoll. Dessa kommittéer, i vilka ingår representanter för alla i respektive protokoll deltagande länder, skall övervaka avtalets funktion och möts när

någon deltagares handelsintressen hotas. Möten skall hållas minst en gång

per kvartal och beslut fattas enhälligt.

Avtalstexten förutser att ett land skall kunna ansluta sig till den allmänna delen av avtalet jämte ett eller flera av protokollen eller helt stå utanför de senare. Ett inskränkt deltagande skall godkännas av övriga deltagande länder. Vidare skall det vara möjligt för ett land att med 60 dagars varsel

utträda ur den allmänna delen eller ur något av protokollen, i sistnämnda

fall enligt de villkor som deltagarna i respektive protokoll kan enas om.

I sitt yttrande till jordbruksdepartementet den 10 november 1978 (H 52— 935/78) har nämnden lämnat en allmän översikt rörande det då föreliggan-

de avtalsutkastet och i anslutning därtill närmare behandlat prisbasfrågan. Som framgår av den till citerade yttrande fogade skrivelsen från Lantbru-

karnas Riksförbund krävde organisationerna vid denna tidpunkt att de

förutsedda minimipriserna för svensk del skulle gälla ”fob fritt vald hamn

inom EG” eller alternativt ”fritt Hamburg, Rotterdam, Antwerpen, Basel

och Trieste”. Oavsett den lösning som kunde nås beträffande prisbas

ansåg organisationerna att man från svensk sida borde kunna ansluta sig till mejerivaruavtalets allmänna del. Organisationerna har emellertid sedermera förklarat sig beredda att tillstyrka en svensk anslutning inte enbart

Prop. 1979/80:24 Del A 252

till den allmänna delen i avtalet utan jämväl till protokollen rörande mjölk-

pulver, mjölkfett och ost trots en viss inskränkning i avtalets referenspunkter (jfr sid. 3 tredje stycket). Organisationernas inställning har dock

varit förbunden med att avtalet skall få ”en bred anslutning, dvs. att de

nordiska länderna och de väsentligaste export- och importländerna ställer sig bakom avtalet, och att Sverige har möjligheter att utan alltför stora

svärigheter lämna detsamma, om det skulle visa sig att andra länder otillbörligt utnyttjar avtalet eller att Sveriges export av mejeriprodukter

försämras långsiktigt”. Kravet på bred anslutning torde ha tillgodosetts genom att följande länder per den 11 maj paraferat avtalet:

Argentina Ungern Schweiz

Australien Japan USA

Österrike Nya Zeeland EG

Bulgarien Norge Rumänien

Canada Spanien Finland Sverige

Internationellt köttavtal

Det internationella köttavtalet är utformat i stort sett som mejerivaruav-

talets allmänna del. Varuavtalsdel saknas sålunda. Syftet med avtalet är

bl.a. att få till stånd en ökad liberalisering och stabilisering av världshandeln med kött samt att främja en expansion därav. Liksom när det gäller mejerivaruavtalet anses det angeläget att särskilt främja utvecklingsländer-

nas ställning.

Avtalet omfattar färskt, kylt och fryst nötkött (inkl. ätbara djurdelar); saltat, torkat och rökt nötkött (inkl. ätbara djurdelar) samt levande nötkreatur. De avtalsslutande länderna åtager sig att regelbundet lämna upplysningar om utvecklingen i respektive länder beträffande produktion (inkl. kreatursbeståndets sammansättning), konsumtion, priser, lager och handel. De skall vidare lämna redogörelser för den inhemska politiken på varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder (bl.a. i avseende på ingångna bilaterala och multilaterala åtaganden). Från notifikationsplikten

har liksom i mejerivaruavtalet undantagits vissa upplysningar. Ett köttråd bestående av representanter för alla deltagande länder skall inrättas. Dess uppgifter skall vara att bevaka tillgångs- och efterfrågesitua-

tionen på världsmarknaden för nötkött och att övervaka köttavtalets sätt att fungera. Dessutom kommer köttrådet att fungera som forum för konsultationer i frågor rörande handeln med nötkött. Om rådet finner att en allvarlig störning eller risk härför föreligger på världsmarknaden för nötkött, skall rådet identifiera möjliga lösningar som regeringarna sedan kan

ta ställning till. Rådet skall mötas minst två gånger per år. Besluten skall

fattas enhälligt.

Prop. 1979/80:24 Del A Sör 253

Per den 11 maj 1979 hade köttavtalet paraferats av samtliga länder som

paraferat mejeriavtalet med undantag för Spanien.

Trots att de för olika mejeriprodukter fastställda exportminimipriserna är mycket låga i förhållande till fn rådande internationella priser och det inom köttavtalet inte förutses nägra minimipriser överhuvudtaget bör avta-

let genom sina konsultationsmekanismer utgöra välkomna instrument i arbetet på att förbättra förhållandena på den internationella marknaden.

Genom att till avtalen knyta de viktigaste export- och importländerna har

man skapat förutsättningar för en effektiv diskussion av åtgärder för att

förhindra allvarliga kriser på marknaderna, vilket bör gynna samtliga deltagande länder.

Ett deltagande i de båda avtalen kommer för svensk del att innebära en viss arbetsbelastning i form av framtagning och bearbetning av olika uppgifter för vidarebefordran till avtalssekretariatet samt förberedelser inför och medverkan i sammanträden med respektive råd och kommittéer. När det gäller mejerivaruavtalet tillkommer övervakning av att avtalets minimipriser och andra särskilda bestämmelser respekteras. Deltagandet i avtalen kommer emellertid samtidigt att för Sverige och andra anslutna länder ge förbättrad tillgång till information om den internationella marknaden på berörda varuområden.

Eftersom de båda avtalen direkt berör den svenska jordbruksprisregleringen faller de arbetsuppgifter som följer av Sveriges anslutning till dessa på ett naturligt sätt in i jordbruksnämndens verksamhet. Vad speciellt gäller övervakningen av att de fastställda minimipriserna respekteras kan detta lämpligen ske genom särskilda överenskommelser mellan nämnden och Scandmilk AB, Svenska Kontrollanstalten för Mejeriprodukter och Ägg respektive Föreningen för Mejeriprodukter, ek för.

Mot bakgrund av de bedömningar som gjorts av de berörda jordbruksorganisationerna och de synpunkter i övrigt som anförts i det föregående vill nämnden tillstyrka att man från svensk sida ansluter sig till det internationella mejerivaruarrangemanget (allmänna delen jämte varuprotokoll) ävensom till det internationella köttavtalet.

4¶Subventioner och utjämningstullar

Kommerskollegium: Kollegiets allmänna bedömning och värdering av överenskommelsen sammanfaller i allt väsentligt med de synpunkter som

framförts av remissinstanserna. Som ett särskilt betydelsefullt inslag i

överenskommelsen ser kollegiet den precisering och uppstramning som

åstadkommits i fråga om användningen av utjämningstullar och i det sammanhanget framför allt det förhållandet att det i GATT:s artikel VI upp-

ställda skaderekvisttet för uttagande av utjämningstullar nu accepterats av USA, ätminstone i förhållande till de länder som ansluter sig till överens-

Prop. 1979/80:24 Del A 254

kommelsen. Det hade dock varit önskvärt om begreppet "material injury””

i den amerikanska lagstiftningen "Trade Agreements Act of 1979” givits

en annan mer konkret innebörd.

När det gäller förbudet mot exportsubventioner för andra varor än vissa råvaror (artikel 9) kan noteras att detta är strängare än lydelsen i artikel XVI: 4: så måtto att tvåpriskriteriet nu ej längre är ensamt avgörande för om en exportsubvention skall anses utgå. Vilka praktiska konsekvenser detta kan få är osäkert. Det hade enligt kollegiet varit att föredra om det i den slutliga överenskommelsen hade ingått en allmän definition av begreppet exportsubvention av ungefär den typ som förekom i tidigare versioner. Som överenskommelsen nu är utformad är gränsdragningen oklar mellan

”rena” exportsubventioner och andra subventioner som får till effekt att

exporten ökas.

Den illustrativa förteckningen över förbjudna exportsubventioner som fogats som bilaga till överenskommelsen utgör en uppdaterad och utvidgad version av 1960 års förbudslista. Förteckningen bör kunna bidra till en bättre efterlevnad av förbudet mot exportsubventioner men har, som ett resultat av nödvändiga kompromisser under förhandlingarnas gång, på

några punkter fått en inte helt tillfredsställande utformning. Exempel på detta är, som kollegiet vid tidigare tillfällen framfört till departementet, fotnot 2 till punkt e) som berör det av USA tillämpade sk DISC-systemet och som innebär att en avveckling av detta enligt punkt e) icke tillåtna

system skjuts på framtiden. Andra tveksamma avsnitt, som också påtalats

av exportkreditnämnden, är sista satsen i första stycket under punkt k)

("in so fas as ... on export credits terms”) samt punkt 1) som båda är alltför vaga och som, när det gäller den senare punkten, därmed också kan ges en alltför vid tolkning.

Statens jordbruksnämnd har i sitt yttrande pekat på vissa oklarheter i det avsnitt av överenskommelsen som berör exportsubventioner. Detta gäller bla begreppet "vissa råvaror” under artikel 10 och mer konkret frågan om detta begrepp skall anses inbegripa även livsmedelsindustriprodukter. Med ledning av den definition som finns av begreppet ”råvara” i anmärk-

ningen till GATT:s artikel XVI: 3 anser kollegiet att livsmedelsindustriprodukter ej torde kunna hänföras till denna kategori varor och att de därför omfattas av det strängare exportsubventionsförbudet enligt artikel 9. Vad

beträffar de i överenskommelsen under artikel 10:2 och 3 angivna kritererna för fastställande av ej tillåtna exportsubventioner delar kollegiet

jordbruksnämndens uppfattning att dessa är vaga och lätt kan ge upphov

till olika tolkningar. Särskilt gäller detta uttrycket ”"... prices materially below ...” iartikel 10.3.

En annan fråga som tagits upp av Jernkontoret gäller frågan om vederbörande myndighet självständigt skall kunna ingripa mot marknadsstörning som orsakas av subventionering i exportlandet eller dumping. Möjlighet härtill bör enligt Jernkontoret finnas för att skyddet skall bli effektivt. då

Prop. 1979/80:24 Del A . 255

det för den berörda industrin i allmänhet ställer sig svårt att framskaffa

nödvändigt bevismaterial. I den mån man från Jernkontorets sida avser

inledandet av undersökning enligt artikel 2: I 1 överenskommelsen är sådan

möjlighet inte utesluten såvitt kollegiet kan finna. Samtidigt torde det bli svärt att få fram erforderligt bevismaterial utan industrins medverkan.

Kollegiet bedömer det som sannolikt att det i kommittén på subventionsområdet kommer att föras intensiva diskussioner och överläggningar om olika åtgärders förenlighet med den nu träffade överenskommelsen. Bla

tyder olika uttalanden från amerikanskt håll på att USA avser att aktivt

utnyttja de nya möjligheter som nu ges att påtala och söka beivra sådana subventioner i andra länder som skadar amerikanska intressen. Det blir

mot den bakgrunden angeläget att för svensk del tillräckliga resurser avdelas för att aktivt följa och delta i kommitténs arbete, något som också

flera remissinstanser framhållit.

I det gemensamma yttrande som lämnats av Industriförbundet med flera näringslivsorganisationer har framhållits att de av USA tillämpade subventionerna för mineralolja snarast bör avvecklas med åberopande av kodens

bestämmelser. Enligt dessa organisationer bör Sverige i samförstånd med

EG anhängiggöra denna fråga i GATT. För att ta ställning härtill fordras

enligt kollegiet närmare uppgifter om beskaffenheten hos den påtalade subventioneringen och om de skadeverkningar denna eventuellt har medfört för svensk del. Det bör observeras att blotta förekomsten av en

subvention i sig själv ej ger någon grund för ett land att vidta motåtgärder, varken med stöd av artikel XVI eller av subventionskoden. Härför krävs att subventionen ifråga antingen förorsakar skada på ett annat lands industri, upphäver eller minskar de förmåner som tillfaller det enligt GATT

eller innebär allvarligt förfång ("serious prejudice "") för dess intressen.

En allmän kommentar som kan göras när det gäller avsnittet om interna subventioner i överenskommelsen är att det hade varit värdefullt om man kunnat komma fram till vissa riktlinjer som grund för regeringarnas handlande. Den skrivning som nu finns är alltför vag för att fylla den funktio-

nen. Betecknande är att den exemplifiering av interna subventioner som

ges i den i USA nyligen antagna "Trade Agreements Act of 1979” på flera punkter skiljer sig från den som förekommer i GATT-överenskommelsen. De utbyggda och skärpta procedurreglerna i överenskommelsen, bla i form av övervakning genom en särskilt upprättad kommitté, öppnar emel-

lertid möjlighet för diskussion av olika problem föranledda av interna

subventioner och förhoppningsvis kan det här på sikt utvecklas en praxis som kan ge viss vägledning för vad som kan anses vara tolerabelt eller ej.

Del III i överenskommelsen utgörs av ett särskilt avsnitt om utvecklings-

länder. Såvitt kollegiet kan bedöma innebär detta ingen inskränkning av Sveriges möjligheter att i händelse av skada ingripa med utjämningstullar

mot subventionerad import från utvecklingsländer. En viss reservation får

dock göras när det gäller den framtida tillämpningen av paragraf 6.

Prop. 1979/80:24 Del A 256

För implementeringen av överenskommelsen om subventioner och utjämningstullar torde det för Sveriges det, såvitt kollegiet kan bedöma. inte

erfordras någon ny eller ändrad lagstiftning. Gällande bestämmelser om

uttagandet av utjämningstullar på importen återfinns i tullförordningen 3 8, som således bör kunna kvarstå oförändrad. — Enligt artikel 2: 2 i överenskommelsen skall part ull kommittén lämna uppgift om dels vilken myndighet som är behörig att inleda och genomföra sådana undersökningar som

avses t denna artikel och dels de interna procedurer som skall gälla för

dessa undersökningar. Kollegiet torde få anledning att återkomma till dessa frågor när Sverige slutgiltigt anslutit sig till överenskommelsen och när det blivit närmare klarlagt hur denna skall administreras på svensk sida. Med hänsyn till att de frågor rörande subventioner och utjämningstul-

lar som kommer att aktualiseras i GATT-sammaunhang till övervägande del kommer att avse effekterna på handeln av vidtagna åtgärder ter det sig

naturligt att kollegiet ges en central roll i fråga om implementeringen och administreringen av GATT-överenskommelsen på detta område. Liknande synpunkt gör sig gällande när det gäller administreringen av den revide-

rade antidumpingkoden. Statens jordbruksnämnd: Beträffande tillämpningen av artikel VI angående utjämningstullar synes, som nämnden anfört i sitt yttrande till kommerskollegium den 31 augusti 1978 (dnr 52-664/78), de föreslagna kodbestämmelserna inte medföra några speciella problem på jordbruksområdet. I huvudsak gäller detta även tilllämpningen av artikel XVI angående subventioner. Kodtexten innehåller dock vissa avsnitt som föranle-

der kommentarer från nämndens sida.

När det gäller exportsubventioner råder oklarhet om vilka varor som omfattas av begreppet ”vissa råvaror” under artikel 10. Härmed skall enligt koden avses ”varje produkt av jordbruk, skogsbruk eler fiske, i sin naturliga form eller efter sådan bearbetning som vanligen krävs för att bereda varan för saluförande i väsentliga kvantiteter i internationell handel”. Jordbruksprodukter och fisk omfattas sålunda av denna definition. I

vilken utsträckning bearbetade jordbruksprodukter, s k livsmedelsindustri-

produkter, också täcks av definitionen framgår inte. I den mån de ej betraktas som rävaror faller de under de strängare reglerna rörande export-

subventioner vilka gäller för industrivaror. Det hade varit önskvärt att känna till hur denna varusektor kan komma att behandlas, inte minst med

tanke på de propåer som under senare tid framkommit angående en even-

tuellt utökad svensk export av förädlade jordbruksvaror. Såsom förhållandet är för närvarande torde man få klarhet på denna punkt först sedan

prejudikat skapats på området.

De under artikel 10. punktena 2 och 3, angivna kriterierna för faststäl-

lande av ej tillåtna exportsubventioner på vissa råvaror är utomordentligt

vaga och ger lätt upphov till varierande tolkningar. Den framtida tillämp-

ningen torde här få ge vägledning. Det är därför av stor vikt att nämnden bereds tillfälle att följa tillämpningen av kodbestämmelserna i GATT.

Prop. 1979/80:24 Del A vs 257

Det torde få anses värdefullt för ett exportland som Sverige att USA accepterat denna tillämpningskod till GATT:s bestämmelser, inbegripet det sk skadekriteriet för uttagande av utjämningstullar. Dock måste nämnden beklaga att USA, sävitt kan bedömas, anser att koden ej är tillämplig på ost som faller inom den ostkvot som kommer att inskrivas i de bilaterala ostprotokoll med olika länder, inklusive Sverige, varom förhandlingar för närvarande pågår med USA. I dessa protokoll förutses en särskild tvistlösningsmekanism.

Statens industriverk: Industriverket framförde i skrivelse den 24 augusti 1978 vissa kritiska synpunkter på ett vid den tidpunkten föreliggande utkast till överenskommelse avseende subventioner och utjämningstullar. I den nu träffade slutliga överenskommelsen har väsentliga ändringar

vidtagits i jämförelse med det tidigare utkastet, varför industriverket ej har

nägra erinringar att göra mot den slutliga överenskommelsen.

Sveriges industriförbund m.fl.': Ewit stort framsteg är att det skall visas

att subventionen åsamkar ett annat lands industri skada för att motätgärder skall få vidtas. Den nya koden kan väntas medföra en väsentlig uppstramning och ökad disciplin när det gäller att införa utjämningstullar. De av USA ullämpade subventionerna för olja — den viktigaste råvaran för organisk kemisk industri — bör med åberopande av koden snarast avvecklas. I samförstånd med EG bör Sverige anhängiggöra denna fråga i GATT.

Det torde vara uppenbart att både svensk och utländsk industri även i framtiden kan behöva statligt ekonomiskt stöd. Enligt vår mening är det av stor vikt att svenska stödåtgärder inte utformas på ett sådant sätt att de kan komma att negativt påverka svenska företags möjligheter att ostört kunna avsätta vissa produkter i andra länder. Samtidigt är det av största betydelse att svenska myndigheter är beredda att med kraft ingripa om svenska företag skadas av utländska statliga stödåtgärder.

Stockholms handelskammare: Myndighetsorgan som administrerar stödåtgärder för svensk industri bör ges utförlig information och direktiv om vilka stödåtgärder som bör undvikas för att inte komma i konflikt med överenskommelsen om subventioner.

Jernkontoret: Kontoret vill instämma i de synpunkter som framförts i ett gemensamt yttrande av Sveriges industriförbund, Sveriges exportråd, Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges mekanförbund den 15 juni 1979. Därutöver vill kontoret framföra följande synpunkter såvitt gäller tillämpningen i Sverige av GATT-koderna vid marknadsstörningar till följd av

subventioner i exportlandet eller dumping. En nödvändig, förutsättning för att ett skydd av detta slag skall bli

effektivt är enligt kontorets mening att vederbörande myndighet självständigt skall kunna ingripa. För den berörda inhemska industrin ställer det sig 1 allmänhet svårt att framskaffa nödvändigt bevismaterial. Vederbörande myndighet har i detta avseende större möjligheter. i synnerhet om den har tillgång till erforderliga data från importlicenser. Det är angeläget att klur- 17 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24 Del A 258

het skapas att en sådan möjlighet att ingripa föreligger. Den bör i föreliggande fall lämpligen tillkomma Kommerskollegium.

Landsorganisationen: För att vara effektiv kommer enligt LO tillämpningen av de bestämmelser som ryms inom överenskommelsen om subventioner och utjämningstullar att ställa stora krav på de svenska myndig-

heterna att följa utvecklingen på subventionsområdet i konkurrenslän-

derna samt att bevaka konsekvenserna på den svenska marknaden. Ytterligare resurser för denna verksamhet synes bli nödvändiga.

Lantbrukarnas riksförbund: De överenskommelser som i första hand berör lantbruket är subventioner och utjämningsavgifter. De regler som föreslås för användningen av subventioner och

utjämningsavgifter är mer preciserade än tidigare bestämmelser i GATT. Enligt förbundets bedömning kommer föreslagna riktlinjer emellertid inte att få någon omedelbar betydelse för den svenska jordbrukspolitiken.

Eftersom reglerna är vagt avfattade får man först en uppfattning om hur de

kommer att tillämpas när erfarenhet har vunnits. Förbundet utgår därför ifrån att möjlighet ges att lämna synpunkter inför beslut om hur bestäm-

melserna skall tolkas.

Det är enligt förbundets mening, vilket också framhållits tidigare, posi-

tivt att skada skall kunna påvisas innan utjämningsavgifter införs för att motverka en ökad import.

Textilrådet|Konfektionsindustriföreningen: Textilrådet/KIF har haft förmånen att vid löpande kontakter med Kommerskollegium underhand

framföra sina synpunkter I de aktuella frågorna. Vi har dessutom i yttranden tillsammans med Sveriges industriförbund m. fl., samt i separat yttrande haft tillfälle framföra våra synpunkter på de aktuella frågeställningarna.

Vi vill i detta sammanhang hänvisa till dessa yttranden.

Sedan dessa yttranden avlämnats har under årets vårriksdag lämnats

proposition om olika stöd för den svenska tekoproduktionen. Propositionen har resulterat i yttrande från Näringsutskottet och helt nyligen i beslut från riksdagens sida. I såväl proposition som vid riksdagsbehandlingen har

konstaterats att det gällande stödpaketet för tekoindustrin måste bibehål-

las, tcke minst med tanke på den låga försörjningsberedskapsgrad som finns inom tekosektorn. Enligt Näringsutskottets uttalande och sedermera

riksdagens beslut bör den nuvarande produktionskapaciteten i allt väsentligt bibehållas. En förutsättning för detta är emellertid att med de olika handikapp inte minst på kostnadssidan som den svenska produktionen har, det gällande stödpaketet bibcehälles i varje fall under planeringsperioden, dvs. under de närmaste 3 budgetåren. Stödpaketet innehåller som bekant åtgärder av olika slag, lönebidrag, upphandlingsregler, exportstöd m.m. Vi utgår ifrån att man från svensk

sida under åberopande av vårt prekära försörjningsläge bevakar att det

gällande stödprogrammet utan hinder av de olika koderna kan fortsättas.

Prop. 1979/80: 24 Del A : 259

5¶Antidumping

Kommerskollegium: Överenskommelsen om antidumping är en modi-

fiering av 1967 års överenskommelse på detta område (antidumpingkoden), som var resultat av förhandlingarna under Kennedy-ronden. Under det decennium som 1967 års överenskommelse varit i kraft har förslag rests till ändringar, förtydliganden och tillägg till överenskommelsen. Dessa förslag har haft sitt ursprung i skilda utgångspunkter. I Sveriges fall har det rört sig om missnöje från exportörhäll med en del parters vida tolkningar av vissa kodbestämmelser, medan andra parter, t.ex. EG, Canada och USA, vid sin aktiva tillämpning av antidumpingvapnet funnit att vissa

kodföreskrifter varit för långtgående i den andra riktningen. Den revidera-

de antidumpingkoden utgör således en kompromiss mellan dessa bägge

intressen med den tidigare överenskommelsen som grund.

Bland de modifieringar som från kollegiets utgångspunkter utgör förbätt-

ringar av den tidigare överenskommelsen märks: — bestämmelserna angående information om vidtagna antidumpingat-

gärder, vilka förbättras genom utökade krav vad det gäller publicering,

notifiering och rapportering — mer preciserade bestämmelser som reglerar hur undersökningar skall

avbrytas genom prisöverenskommelser mellan importlandets myndig-

heter och exportörerna

— ett skärpt övervakningsmaskineri genom de ökade befogenheter som

getts kommittén

Förhandlingsresultatet påverkas emellertid i från liberaliseringssyn-

punkt negativ riktning av vissa andra förändringar, bland vilka märks: — vissa uppmjukningar av skade- och kausalitetsbegreppen, som tyvärr

förstärks av det sätt på vilket USA uttryckt dessa begrepp i sin inhems-

ka lagstiftning — modifierade regler som gör det lättare att vidtaga antidumpingåtgärder

till förmån för tillverkare inom viss region av importlandet

En svensk anslutning till den modifierade överenskommelsen torde för Sveriges del inte kräva någon ny eller förändrad lagstiftning. Gällande bestämmelser återfinns i tullförordningen 3 &, som således bör kunna kvarstå oförändrad.

Det kan inte uteslutas att ovanstående uppmjukningar av koden leder till att svensk industri i framtiden kommer att mötas av ett ökat antal antidumpingåtgärder på sina exportmarknader. Uppmjukningarna kan även komma att medföra att antalet antidumpingframställningar kommer att öka I Sverige. Industriförbundet har i det remissyttrande som avgivits tillsammans med vissa andra näringslivsorganisationer understrukit vikten av att kollegiet äger ullräckliga resurser för ”att snabbt undersöka anmälda fall av exempelvis marknadsstörande import och om den skadar svensk industri vidtaga de åtgärder som är tillätna och som kan befinnas befogade och

Prop. 1979/80:24 Del A 260

möjliga. Sådana marknadsstörningar kan uppkomma bl. a. genom dumping eller till följd av subventioner I exportlandet”. Man har vidare funnit ”det

angeläget att en instruktion utarbetas om hur sådana ärenden skall hand-

läggas”. Enligt kollegiet torde dock en dylik höjning av beredskapen att vidtaga åtgärder mot dumping och andra slag av marknadsstörning ej kunna ske inom ramen för de resurser som idag finns tillgängliga.

Sveriges industriförbund m. fl.! har lämnat följande kommentarer till hur överenskommelserna på subventions- och antidumpingområdena bör tilllämpas I Sverige:

Koderna är ett medel att åstadkomma en sundare internationell konkur-

rens och därmed en friare världshandel. Det är därför viktigt att koderna verkligen också tillämpas. Detta innebär bl. a. att det måste vara en skyldighet även för svenska myndigheter att snabbt undersöka anmälda fall av exempelvis marknadsstörande import och om den skadar svensk industri vidta de ätgärder som är tillåtna och som kan befinnas befogade och möjliga. Sädana marknadsstörningar kan uppkomma bl. a. genom dumping

eller till följd av subventioner i exportlandet. För att möjliggöra snabba och

effektiva ingripanden finner vi det angeläget att en instruktion utarbetas

om hur sådana ärenden skall handläggas. Skulle det visa sig att Kommers-

kollegiums nuvarande personella resurser inte förslår för denna handläggning bör verket tiliföras ytterligare personal.

Vi vill också peka på vikten av att svenska stödåtgärder, som kan avses

nödvändiga att införa, inte utformas på ett sädant sätt att risk uppstår för

alt svenska företag skall kunna anklagas för att åstadkomma skadliga

marknadsstörningar för utländska företag. Att märka är att ätskilliga av de selektiva statliga stöd som under senare år getts åt svensk industri torde kunna inrymmas bland sådana subventioner som enligt koden om subventioner/utjämningstullar kan medföra motåtgärder eller för företagen besvärande undersökningar från andra länders sida.

6¶Statlig upphandling

Riksrevisionsverket har angett beträffande de uppgifter som följer av överenskommelsen:

Tidsaspehkt

Om de internationella reglerna fullt ut skall tillämpas fr.o.m. 1981-01- 01. mäste det svenska regelsystemet med bl. a. upphandlingskungörelsen (UK) och anvisningarna till denna före detta datum anpassas till reglerna i

GATT-avtalet. Vidare måste ett antal administrativa rutiner utarbetas

samt information lämnas till myndigheter och utbildning av berörd personal äga rum.

Prop. 1979/80:24 Del A 201

Uppgifter

Mot bakgrund av befintlig information om GATT-avtalet görs 1 det följande ett försök till beskrivning av därav föranledda arbetsuppgifter samt en preliminär tidsplanering.

Upphandlingsdelegationen

Under genomförandet av de skilda arbetsuppgifter som blir en följd av GATT-avtalet kommer den erfarenhet som ledamöterna i den till RRY knutna rådgivande delegationen för upphandlingsfrägor har att kontinuerligt utnyttjas.

Översättning

Snarast efter det att GATT-avtalet undertecknats bör en officiell svensk översällning utges.

Revidering av UK med tillämpningsanvisningar

Det kan vara svårt att redan nu bedöma hur omfattande revidering av UK och anvisningarna till denna som måste genomföras med anledning av GATT-avtalet. Sannolikt blir behovet av ändringar i UK så stora att det ter sig ändamålsenligt att regeringen låter utfärda en ny upphandlingsförordning (UF) och att RRV utger tillämpningsanvisningar till denna.

Inom RRV kommer en arbetsgrupp att tillsättas som får till uppgift att föreslå de ändringar som bör vidtas för att GATT-avtalet skall kunna tillämpas. I arbetsgruppen kommer representanter för upphandlande myndigheter att ingå.

Gruppen bör vidare ta ställning till om det kan finnas skäl att de myndigheter som inte omfattas av GATT-avtalet även i fortsättningen skall följa nuvarande UK och att en ny UF med tillämpningsanvisningar utges avsedd för de myndigheter som omfattas av GATT-avtalet.

Den reviderade UK eller helt nya UF med tillämpningsanvisningar bör

översättas till engelska.

Statistikkrav

I GATT-avtalet deltagande parter, dvs. regeringar, skall årligen förse Kommittén i Geneve med statistik över av berörda myndigheter gjorda

inköp. Statistiken skall avse dels total upphandling under året, dels upp-

handling över tröskeln på f.n. 150000 SDR, fördelad på myndigheter, produktgrupper och ursprungsland. Vidare skall statistik lämnas i de fall s.k. single tendering använts.

Ställning bör tas till om statistikinsamlingen från de upphandlande myn-

digheterna helt eller delvis kan ske via det statliga redovisningssystemet,

system S, eller om ett manuellt rapporteringssystem bör införas. Troligen

kan begärda uppgifter om total upphandling redan i dagsläget erhållas från system S. Det bör utredas om de ytterligare kraven på statistik kan uppfyl-

Prop. 1979/80:24 Del A 262

las via ett manuellt förfarande eller om system S bör utvecklas för att även innefatta denna statistik. Vidare bör utredas på vilket sätt och hur ofta myndigheterna skall inlämna statistik till en mottagande myndighet.

För affärsdrivande verk och myndigheter med eget redovisningssystem mäste speciella rutiner skapas.

Vidare bör utredas behovet av att alla eller vissa av de myndigheter som

inte omfattas av GATT-avtalet även ingår i statistikinsamlingssystemet.

Det kan eventuellt anses vara värdefullt för statsmakterna att få kunskap om den totala statliga upphandlingen. Insamlad statistik kan vidare komma till användning när förnyade förhandlingar i syfte att utvidga och förbättra avtalet skall inledas senast vid utgången av det tredje året från avtalets ikraftträdande.

För att söka besvara de ovan ställda frågorna avser RRV att tillsätta en arbetsgrupp med representanter för RRV, upphandlande myndigheter och statistiska centralbyrån.

Annonsförfarande

Av GATT-avtalet framgår att myndigheterna skall annonsera varje planerad upphandling överstigande tröskelvärdet i en i GATT-avtalet angiven publikation. Annonsen utgör inbjudan att delta i öppet eller selektivt anbudsförfarande.

Tidning för leverans till staten, bilaga till Post- och Inrikes Tidningar,

har ansetts vara en lämplig publikation för en sådan annonsering. Kontakt bör därför tas med Post- och Inrikes Tidningar för information om den

troliga framtida rollen som annonsorgan.

Ställning måste tas till var översättning av annonsen till något av de officiella GATT-språken — engelska, franska och spanska — skall göras.

Det torde vara ändamålsenligt att respektive upphandlande myndighet

ombesörjer översättningen.

Konsultationer på myndighetsnivå

Enligt GATT-avtalet skall det på varje myndighet finnas tillfälle för

konsultationer med mottagande och granskning av klagomål på någon del

av upphandlingsförfarandet. Det bör klarläggas hur myndigheterna på ett praktiskt sätt skall kunna sköta förfrågningarna rörande skilda faser av upphandlingsprocessen. Även RRV kan komma att få förfrågningar huruvida en myndighet har handlat enligt gällande upphandlingsregler. Dessa

frågor behöver klarläggas ytterligare.

Information och utbildning Statliga myndigheter

I samband med att proposition om GATT-överenskommelserna föreläggs riksdagen bör myndigheterna få en första information om GATT-

Prop. 1979/80:24 Del A 263

avtalets innebörd och konsekvenser för den statliga upphandlingen. När den i punkt 2.3 nämnda arbetsgruppen är klar med sitt arbete bör utbild-

ning genomföras av berörd personal vid de myndigheter som omfattas av

GATT-avtalet.

RRV kommer att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta mate-

rial och ange tidsplan för den information som bör riktas till de statliga

myndigheterna.

Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet

Det åligger avtalsslutande parter, dvs. regeringarna, att informera regionala och lokala myndigheter om GATT-avtalets mål, principer och regler, särskilt reglerna om nationell handläggning och icke-diskriminering. Detta åtagande innebär för Sveriges del att förutom statliga myndigheter även

landsting och kommuner skall informeras. Kontakt bör således tas med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Kommerskollegium: Statlig upphandling har hittills varit praktiskt taget

helt oreglerat av GATT. Sedan ett flertal år tillbaka har man från svensk sida, först i OECD och därefter i GATT (MTN), eftersträvat en bred

internationell uppgörelse på detta område. Med hänsyn härtill anser kollegiet det vara värdefullt att en övergripande internationell överenskom-

melse nu träffas inom MTN vad gäller statlig upphandling.

Det har ej varit möjligt att nå ett avtal som täcker all statlig upphandling.

Detta hänger samman med de stora skillnader främst i konstitutionellt

hänseende som föreligger mellan olika länder. Verksamheter som i ett land ombesörjs på central statlig nivå kan i andra länder ligga på delstatsnivå eller bedrivas i enskild regi. Till bilden hör också att EG i sina nyligen antagna interna regler för varuupphandling undantagit sektorer som transporter, energi och telekommunikationer och därmed ej varit beredd att inkludera dessa i en MTN-uppgörelse. För att uppnå reciproka, balansera-

de åtaganden har därför valts metoden att i en särskild bilaga till överens-

kommelsen för varje land ange de myndigheter som skall omfattas av dess bestämmelser. Statliga myndigheter etc. som bedriver sin verksamhet inom de av EG internt undantagna sektorerna har därmed i stor utsträckning kommit att undantas.

Överenskommelsen avser varuupphandling men även tjänster täcks i de

fall där tjänsteandelen är mindre än varuandelen i ett kontrakt. Vidare gäller att överenskommelsen endast omfattar upphandlingskontrakt på

150.000 SDR (ca 840.000 kronor) och däröver. Under denna värdegräns gäller inga som helst åtaganden för de i bilagan uppräknade myndigheter-

na.

I fråga om statliga myndigheter som ej täcks av överenskommelsen samt regeringar och myndigheter på regional och lokal nivå inom delstater, kommuner etc. gäller att parterna skall informera dessa om kodens regler, särskilt de som avser nationell behandling och icke-diskriminering, samt

Prop. 1979/80:24 Del A 264

uppmärksamma dem på fördelarna med en liberalisering av offentlig upphandling.

I avtalet föreskrivs att parterna före den I januari 1984, dvs. ej senare än

tre år efter ikraftträdandet samt periodvis därefter, skall genomföra ytterli-

gare förhandlingar i syfte att utvidga och förbättra avtalet på basis av ömsesidig reciprocitet. Den i avtalet upprättade övervakande kommittén skall i detta sammanhang i ett tidigt skede undersöka möjligheterna att

utvidga avtalet till att även inkludera kontrakt avseende tjänster.

Kolegiet ser den träffade överenskommelsen som ett betydelsefullt första steg för att åstadkomma en Övergripande liberalisering inom den

viktiga marknad som utgörs av statlig och annan offentlig upphandling. För

spectellt svenskt vidkommande bör den trots de begränsningar i dess täckningsgrad som ovan redovisats medföra förbättrade möjligheter för

exporten, något som svensk industri med sin förhällandevis väl differentie-

rade struktur bör ha förutsättningar att dra nytta av.

Kollegiet hade helst sett att man redan från ikraftträdandet kunnat nå

fram till en täckningsgrad för överenskommelsen som ligger över den nivå som uppnåtts, något som också eftersträvades från svensk sida. Då detta

inte visade sig vara möjligt bör man från svensk sida inrikta sig på att med

tiden söka utvidga överenskommelsen inom ramen för tidigare nämnda

omförhandlingsklausul. Det kan erinras om att kollegiet senast i yttrande 1978-09-29, dnr H 474, H 489, pekat på olika möjligheter för att öka

täckningsgraden.

Såvitt kollegiet nu kan bedöma förefaller det svenska behovet av en viss

handlingsfrihet, dvs. att i enstaka fall kunna göra avsteg från principen om

affärsmässighet vid statlig upphandling, tillgodosett. Denna bedömning baseras främst på det förhållandet att överenskommelsen innehåller ett särskilt undantag för nationell säkerhet som är så utformat att det också kan tolkas inbegripa försörjningsberedskapshänsyn (procurement indispensable for national security or for national defense purposes”') samt att den svenska myndighetslistan innehåller en särskilt undantagsklausul, som ger den svenska regeringen möjlighet att i enstaka fall avvika från överenskommelsens regel om nationell behandling.

Överstyrelsen för ekonomisk försvar anför i sitt yttrande bl. a. att över-

styrelsen räknar med att bestämmelsen om nationell säkerhet skall kunna möjliggöra för kommerskollegium att i ökad omfattning ställa sig positiv till

strävandena att av försörjningsberedskapsskäl stödja den svenska indu-

strin i samband med offentlig upphandling. Härtill kan den kommentaren

göras att kollegiets bedömningar även i fortsättningen kommer att ske med

utgångspunkt från gällande internationella åtaganden. Enligt kollegiets

mening får tillkomsten av de nya internationella reglerna avseende statlig upphandling inte den verkan som här förutses av överstyrelsen eftersom möjligheterna att av försörjningsberedskapsskäl stödja den svenska industrin inte påverkas när det gäller EFTA-länderna och i vart fall inte ökar

Prop. 1979/80:24 Del A ee 265

när det gäller övriga GATT-länder som ansluter sig till upphandlingsöverenskommelsen.

Till skillnad mot EFTA:s regler täcker den nya överenskommelsen ej all statlig upphandling. I gengäld innhåller den i motsats till EFTA-reglerna detaljerade procedurbestämmelser för själva upphandlingsförfarandet avsedda att tillse att huvudprinciperna om nationell behandling och ickediskriminering kommer att förverkligas. Överenskommelsen kan således ge ökade garantier för att EFTA-reglerna följs. När det gäller EG kan

konstateras att GATT-överenskommelsen i stor utsträckning Överens-

stämmer med de procedurregler som gäller enligt det s. k. andra varudirek-

tivet som tillämpas av EG-länderna från den 1 juli 1978. Efter GATTkodens ikraftträdande bör svenska företag således få ökade möjligheter att

konkurrera med EG-leverantörer när det gäller statlig upphandling av

varor.

Det kan tilläggas att den offentliga upphandlingen är ett av de områden som nämnts inom ramen för de pågående diskussionerna om utvidgade förbindelser mellan EFTA-länderna och EG. Sålunda sägs i den senaste COREPER-rapporten att COREPER sedan GATT-överenskommelsen

trätt ikraft kommer att, inom ramen för relationerna med EFTA-länderna. undersöka utfallet av förhandlingarna i syfte att om möjligt förbättra detta. Från svensk sida har i olika sammanhang uttryckts intresse för utökat

samarbete med EG på upphandlingsområdet.

Kollegiet bedömer det som sannolikt att ett omfattande arbete för över-

vakning av överenskommelsens tillämpning kommer att erfordras inom

den särskilda kommitté som upprättats härför. Härtill kommer att denna

kommitté också ålagts uppgiften att genomföra förhandlingar i syfte att udvidga överenskommelsens täckningsgrad. Med hänsyn härtill är det enligt kollegiet angeläget att för svensk del tillräckliga resurser avdelas för att följa och delta i kommitténs arbete. Kollegiet förutsätter att det på detta område får en central roll, i vart fall när det gäller andra länders tillämpning av överenskommelsen.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Överstyrelsen anser det mycket

tilifredställande att i överenskommelsens del VIII medgivits undantag inte

blott för inköp för det mihtära försvaret (CC'arms, ammunition or war matenals”) utan även för upphandlingar som är av väsentlig betydelse för den nationella säkerheten eller för nationella försvarsändamäl (”indispensable for national security or for national defense purposes”) vari alltså torde få inbegripas upphandlingar av väsentlig betydelse för försörjningsberedskapen i hela dess vidd.

Överstyrelsen räknar med att denna bestämmelse skall kunna möjliggöra för Kommerskollegium att t ökad omfattning ställa sig positiv till strävandena att av försörjningsberedskapsskäl stödja den svenska industrin i samband med offentlig upphandling. Vad speciellt gäller tekovaror torde det av riksdagen nyligen fattade beslutet om åtgärder för tekoindustrins

Prop. 1979/80:24 Del A 266

bevarande i ungefär nuvarande omfattning på motsvarande sätt böra påverka de handelspolitiska ställningstagandena i samband med upphandling av sädana varor.

Sveriges industriförbund m.fl.': Koden om statlig upphandling kan om

den efterlevs få stor betydelse för svensk exportindustri genom att företag

från alla länder som undertecknar koden skall få delta på lika villkor i

statliga upphandlingar av produkter som uppgår till ett värde av minst 150.000 SDR. Beklagligtvis har emellertid flera länder undantagit för

svensk industri intressanta varuområden, t.ex. utrustning för telekom-

munikationer och engergiproduktion. Som följd härav har även Sverige undantagit motsvarande varuområden. Det bör vara en svensk strävan att vid de återkommande omförhandlingarna söka åstadkomma att avtalet utökas att omfatta även sådana för svensk export intressanta varuområden

som nu undantagits.

Landsorganisationen: LO har tidigare framhållit betydelsen av att den

offentliga upphandlingen ska kunna användas som ett näringspolitiskt me-

del. I vissa fall kan den statliga upphandlingen också behöva användas för

att stödja försörjningsviktig produktion. Enligt LOs bedömning har den

föreliggande koden utformats så att dessa syften kan nås utan att överenskommelsen överträds. LO utgår från att dessa aspekter bevakas då den till

överenskommelsen fogade listan över upphandlade myndigheter revideras.

7 Tullvärde

Kommerskollegium: Nänngslivet har sedan länge anfört kritik mot handelshindrande effekter hos en del länders tullvärdesystem. Detta har främst gällt tullvärdelagstiftningen och dess tillämpning i USA, Canada

och en del andra översjöiska industriländer samt i vissa utvecklingsländer.

Inte heller de höjningar av tullvärdet, s.k. up lift, som en del av de till

Bryssel-konventionen anslutna länderna utfört har undandragit sig kritik

från exportörhäll.

1 och med tillkomsten av GATT-överenskommelsen på detta område torde förutsättningar ha skapats för att undanröja de flesta problem svens-

ka exportörer mött vid tullvärdeberäkning i andra länder. Följande ele-

ment i överenskommelsen är enligt kollegiet särskilt betydelsefulla:

— att det mellan köpare och säljare fakturerade priset i de flesta fall läggs

till grund för tullvärdet, vilket torde minska risken för oberättigade höjningar av tullvärdet, särskilt vid transaktioner mellan företag i ekonomisk

intressegemenskap — att tullvärdering med utgångspunkt från hemmamarknadspriserna i exportlandet inte längre tillåts

— att tullvärdering med utgångspunkt från priserna på motsvarande in-

Prop. 1979/80:24 Del A

hemska varor på importlandets marknad, American Selling Price (ASP) o.

dyl., inte längre tilläts — att tullvärdering med utgångspunkt från officiellt fastställda minimivär-

den inte längre tillåts —- att köpare och säljare vid ensamrepresentation, inte endast på grund av detta förhållande, skall anses vara sinsemellan beroende — att vissa annonskostnader etc... köparen bestrider i importlandet ej skall

inräknas i tullvärdet.

Under förhandlingarna har viss tveksamhet rått på svensk sida när det gäller den tullvärderingsmetod som grundar sig på produktionsvärdet

(computed value). dvs. artikel 6 och den valmöjlighet importören bereds vad det gäller den ordningsföljd i vilken artikel 5 (substraktionsmetoden) och artikel 6 (produktionskostnadsmetoden) skall tillämpas. Vad beträffar produktionskostnadsmetoden torde de säkerhetsåtgärder som byggs in I överenskommelsen. inklusive valbarheten i artikel 4, göra att de flesta av de farhågor som tidigare kunde resas från exportsynpunkt inte längre äger

nägon giltighet. Medan nänringslivsorganisationerna under förhandlingarna

uttalade sitt stöd för valmöjligheten enligt artikel 4 förordade generaltull-

styrelsen en strikt hierarkisk ordning mellan de olika metoderna. Som kollegiet tidigare anfört torde de handelsmässiga fördelarna med kodens

nuvarande utformning uppväga de nackdelar av tullteknisk natur, som sammanhänger med importörens ökade möjligheter att få tullvärdet fast-

ställt på grundval av varans produktionskostnad i ett annat land. Det synes ej heller ha förelegat något förhandlingsmässigt utrymme för en lösning

utan ovan nämnda valmöjlighet.

Sammanfattningsvis utfaller således en allmän handelspolitisk värdering

av överenskommelsen angående tulivärde mycket tillfredsställande från de utgångspunkter Sverige haft inför förhandlingarna. Ett problem med detta förhandlingsresultat är att det skapat svärigheter för vissa länder, främst

utvecklingsländer, att ansluta sig till överenskommelsen. Dessa svårighe-

ter beror på att ifrågavarande länders syn på detta område i alltför hög grad präglas av intressen av allmänt protektionistiskt slag eller av fiskal eller

tullteknisk natur. Överenskommelsen har således från deras utgångspunk-

ter gått för långt i handelsliberaliserande riktning. Detta har lett till att vissa u-länder lagt fram alternativa texter till en del avsnitt av överenskom-

melsen. | Sedan överenskommelsen paraferades har diskussioner pågått om hur dessa u-landsönskemål skall kunna tillgodoses. Kollegiet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att dessa förhandlingar inte får tillåtas att

urholka tullvärdeöverenskommelsens mera centrala element, t. ex. genom

att u-ländernas m.fl. önskemål beträffande t.ex. valmöjligheten enligt

artikel 4, mimimivärden. ensamimportörer och rabatter som inte är fritt

tillgängliga till samtliga köpare, tillmötesgäås.

Prop. 1979/80:24 Del A 268

Som redan anförts utgör en aktiv uppföljning av överenskommelsen i

GATT och CCC en av förutsättningarna för att syftet med koden skall

uppnås. Det har från näringslivet betonats vikten av att det handelspolitiska inflytandet över CCC:s arbete på detta område stärks. Kolegiet delar denna uppfattning och anser att detta lämpligen bör kunna ske genom att

kollegiet ges en utökad roll i CCC-arbetet, 1. ex. genom deltagande i

möten.

Generaltullstyrelsen: GATT:s artikel VII jämte därtill hörande anmärk-

ningar innehåller regler för bestämmande av tullvärde. Dessa regler är relativt allmänt hållna och medger 1 viss utsträckning alternativa värderingsmetoder enligt importlandets skön.

Sverige har i ikhet med ett trettiotal andra länder antagit konventionen

den 15 december 1950 angående varors tullvärde, nedan kallad Brysselkonventionen. Den innehåller strängt taget en enda värderegel, nämligen att det värde som skall användas vid tullberäkning, det s.k. normalpriset, skall vara det pris som varan skulle betinga vid försäljning mellan en säljare och en köpare som är oberoende av varandra.

Då en avsevärd del av handeln sker på annat sätt finns i anvisningar och

rekommendationer en mängd detaljföreskrifter som skall leda till fastställandet av ”riktigt” normalpris. Samtidigt innebär dessa anvisningar och

rekommendationer i många hänseenden inskränkningar i värderingsregler som skule kunna tillåtas enligt artikel VIT i GATT.

Den grundläggande svenska tullvärdebestämmelsen finns i 6 § tullförordningen (1973: 979) där det sägs att värdetull skall beräknas enligt föreskrif-

ter meddelade på grundval av Bryssel-konventionen. Sädana föreskrifter

finns i 3—9 §§ tullkungörelsen (1973: 1014). Med stöd av 9§ har generaltull-

styrelsen I sina tullanvisningar (tullverkets författningssamling 1973: 197) meddelat vissa bestämmelser om omräkningskurs för utländsk valuta.

De GATT-anslutna länder som inte antagit Bryssel-konventionen kan inom ramen för GATT:s artikel VII ha värdesystem som sinsemellan varierar inom ganska vida gränser.

Det nu framlagda förslaget till avtal (GATT-dokumentet MTN/NTM/W/

229/Rev. D), nedan kallat GATT-värdeavtalet, anges utgöra ett avtal om

tillämpningen av GATT:s artikel VII. I likhet med Bryssel-konventionen och dess anvisningar och rekommendationer är det mycket detaljerat och

innebär i många hänseenden en inskränkning i de värderingsmöjligheter

som skulle kunna tillåtas enligt artikel VII. GATT-värdeavtalets huvudregel finns i dess första artikel där det i

korthet fastslås att tullvärdet skall vara varans transaktionsvärde, dvs. det pris som betalas för varan vid export till det land där förtullningen skall ske. Vissa klarläggande bestämmelser finns i samma artikel och i artikel 8, t.ex. att en förutsättning är att säljare och köpare är sinsemellan oberoende (en motsvarande föreskrift finns i Bryssel-konventionen).

I anmärkning 5 i bilaga II till Bryssel-konventionen föreslås också att det

Prop. 1979/80:24 Del A 269

avtalade priset (varmed närmast avses fakturabeloppet) i praktiken skall

godtagas när det är fråga om en bona fide försäljning. En motsvarande

bestämmelse finns 1 3 § tullkungörelsen.

Huvudfallen, dvs. transaktioner mellan köpare och säljare som är obero-

ende av varandra, behandlas sålunda i stort sett lika enligt de båda syste-

men. Även för det fall att säljare och köpare är sinsemellan beroende finns enligt artikel I i GA'TT-värdeavtalet vissa möjligheter att godta transaktionsvärdet.

Artiklarna 2—3 och 5—7 innehåller värderingsmetoder för de fall då

artikel 1 inte kan tillämpas. Detta blir fallet när köpare och säljare är sinsemellan beroende och det fakturerade priset inte kan justeras enligt

artikel 1. Artiklarna skall tillämpas i nummerordning dvs. i första hand

skall undersökas om artikel 2 kan tillämpas och om så inte är fallet går man till artikel 3 osv. I artikel 4 finns emellertid en särbestämmelse enligt vilken importören har rätt att kräva att artikel 6 skall prövas före artikel 5.

Värderingsmetoden enligt artikel 2 bygger på värdet hos vara som kommer från samma produktionsland till annan importör i importlandet och är identiskt med importvaran. Värderingsmetoden enligt artikel 3 bygger på värdet hos vara från samma produktionsland som liknar ("similar") importvaran. Avgörandet om en vara liknar importvaran kan i många fall leda till svärigheter (jfr artikel 15, punkt 2). Om det emellertid i ett speciellt fall anses att sådan vara inte finns får man som ovan nämnts i allmänhet tillämpa artikel 5.

Artikel 5 innebär att man som utgångspunkt tar försäljningspriset i importlandet och därifrån gör avdrag för förtjänst, försäljningskostnader, transportkostnader och andra allmänna omkostnader i samband med för-

säljningen inom landet, importtullar, importskatter och försäljningsskatter.

Om importvaran inte säljs i oförändrat skick kan importören enligt punkt 2 av artikel 5 fordra att försäljningspriset på den bearbetade varan med avdrag enligt punkt 13 ovan och dessutom för bearbetningskostnaden läggs

tull grund för tullvärdet.

Systemet enligt artikel 5 överensstämmer med en metod som enligt kapitel IX i Bryssel-konventionens Explanatory Notes skall utgöra riktlinjer för tillämpningen av konventionen.

Värdebestämning enligt artikel 6 grundar sig på tillverkningskostnaderna

Jämte vinst och allmänna omkostnader i produktionslandet. Ett praktiskt problem i detta sammanhang är hur undersökningen i produktionslandet skall äga rum. Enligt punkt 2 i artikeln har ingen avtalspart rätt att kräva att någon som icke är bosatt i partens område för granskning tillhandahåller räkenskapsmaterial för bestämmande av tullvärde. Om emellertid producenten samtycker får sådant material granskas i den andra partens område av importlandets myndigheter. Ett villkor är i detta fall att importlandets myndigheter i god tid i förväg lämnar meddelande därom till den andra partens regering och att denna accepterar att granskning görs.

Prop. 1979/80:24 Del A 270

Det kan tänkas att denna metod främst kommer att användas när det gäller handel mellan moderbolag och dotterbolag, eftersom risken att produktionshemligheter röjes till utomstående därvidlag inte är så stor. Om någon värderingsgrund enligt artikel 1—6 ej kan användas skall värdet enligt artikel 7 i sista hand bestämmas efter skälig grund i överens-

stämmelse med de principer och allmänna föreskrifter som finns i GATT:s artiket VII. Punkt 2 av artikel 7 anger vissa värderingsmetoder som inte får använ-

das. Som exempel kan nämnas:

hemmamarknadspriset för varor tillverkade i importlandet;

hemmamarknadspriset I exportlandet; pris vid export till annat land än det aktuella importlandet; fastställda minimitullvärden. Artiklarna 8—17 innehåller olika detaljföreskrifter om värdeberäkning-

en. Sådana finns också I bilaga I till GATT-värdeavtalet som enligt artikel

14 utgör en integrerad del av överenskommelsen.

I artiklarna 18-20 lämnas föreskrifter om de institutioner som skall

handlägga internationella frågor om tullvärde. Avsikten är att sådana frågor av mer teknisk natur i första hand skall utredas av en ””Technical Committee on Customs Valuation” (den tekniska kommittén) delvis un-

derställd Tullsamarbetsrådet i Bryssel (CCC). Det slutliga avgörandet i tvistefrågor skall ligga hos en ”Committee on Customs Valuation”” (värdekommittén) med säte i Geneve och i direkt samarbete med GATT-sekre-

tariatet. Enligt bilaga II skall varje part som anslutit sig till GATT-värdeavtalet

ha rätt att vara representerad i den tekniska kommittén. Dessutom får

andra medlemmar i CCC deltaga i kommitténs sammanträden som observatörer.

I punkt 22 i bilaga II fastslås att de officiella språken i tekniska kommit-

tén förutom engelska och franska också skall vara spanska. Varje part som anslutit sig till GATT-överenskommelsen skall ha rätt att vara representerad i värdekommittén, som i allmänhet skall sammanträda

en gång om året.

Värdekommittén har också möjlighet att för utredning tillsätta en särskild panel bestäende av tre eller fem ledamöter Gfr artikel 20, punkt 5 och bilaga HI).

U-länder kan enligt artikel 21 uppskjuta ikraftträdandet av GATT-vär-

deavtalet. Enligt samma artikel skall i-länder vara beredda att ge u-länder teknisk hjälp i värdefrågor. Artiklarna 22-31 innehåller bestämmelser om anslutning, reservationer, ändringar etc. I artikel 24 sägs att avtalet träder i kraft den I januari 1981

för de regeringar som godtagit det till denna tidpunkt. För regering som

godtar avtalet senare skall det träda i kraft 30 dagar efter dagen för godtagandet.

Prop. 1979/80:24 Del A 271

Av den beskrivning som lämnats ovan framgär att — med få undantag —

de nya värdereglerna inte innebär några mer betydande ändringar i förhål-

lande till nuläget.

I artikel 15, punkt 5, föreskrivs att ensamagenter, ensamförsäljare och

ensamkoncessionärer inte enbart på grund av sådan ställning skall anses

beroende av exportören utan att de kriterier som anges I artikel 15, punkt 4, är avgörande för bedömningen.

Brysselkonventionen har tolkats olika på denna punkt. Den svenska

tillämpningen stämmer i stort sett överens med föreskrifterna i GATT-

värdeavtalet.

Till skillnad från Bryssel-konventionen föreskrivs i GATT-värdeavtalet att sådan annonskostnad för varumärkesannonsering som importören stär för i importlandet skall inräknas i transaktionsvärdet (fr artikel 8, punkt 4).

Enligt artikel 8, punkt 2, medges varje importland valfrihet beträffande

inräknande av fraktkostnad till importorten och av försäkringskostnad.

En övergång till GATT-värdeavtalet innebär stora ändringar av svenska

författningsbestämmelser.

Grundläggande är att Sverige inte samtidigt kan tillämpa två olika värde-

system. Enligt artikel XVI i Brysselkonventionen har avtalsslutande part

rätt att frånträda konventionen. Uppsägningstiden är emellertid enligt samma artikel ett år från den dag då belgiska utrikesdepartementet fått anmä-

lan om frånträdandet. Om Sverige räknar med att ansluta sig till GATT-värdeavtalet från och med den 1 januari 1981 (jfr artikel 24) erfordras således en uppsägning av

Bryssel-konventionen senast vid innevarande års utgång.

De författningar som anges i punkt 5 ovan måste givetvis ändras. Ändringen i 6 8 tullförordningen innebär i och för sig inget större problem.

Som framgår av punkt 3 ovan innehåller Bryssel-konventionen strängt taget en enda värderegel. De anvisningar och rekommendationer som under årens lopp utfärdats inom tullsamarbetsrådet i Bryssel är i och för sig icke avtalstext. På svensk sida har man sökt lösa författningsproblemet genom att i 3-9§§ tullkungörelsen ta in vissa grundläggande föreskrifter från dessa anvisningar och rekommendationer. Tillkomsten under årens

lopp av nya anvisningar och rekommendationer kan emellertid medföra att

den svenska författningstexten inte helt kommer att stå i överensstämmelse med sådana ändringar.

Själva GATT-värdeavtalet innehåller ca 13 A4-sidor text som direkt behandlar tullvärdefrågan. Enligt artikel 14 utgör bl. a. bilaga I till avtalet en intregrerande del av avtalet vilket innebär ytterligare ca 22 A4-sidor text av direkt betydelse i tullvärdefrågan.

Den första frågan som måste lösas är om hela denna text i översatt form skall utgöra svensk författningstext. Om så blir fallet torde den vara alltför omfattande för att utgöra en del av tullkungörelsen. En lösning vore i så

fall att låta texten utgöra en självständig författning.

Prop. 1979/80:24 Del A 272

Om man å andra sidan i officiell författingstext med egna formuleringar

tar in endast en del av de ca 35 A4-sidorna kan man löpa risk att få en text

som I sak kan skilja sig från den enligt avtalet officiella texten. Dessutom Jär man likväl bli tvungen att på ett eller annat sätt offentliggöra avtalstex-

ien.

Ytterligare en möjlighet är att göra en direktöversättning av de delar av avtalstexten och bilaga I som är av väsentlig betydelse för tullvärdeberedningen. Eventuellt kunde den utgöra en del av nuvarande tullkungörelsen men förmodligen skulle även denna version bli så omfattande att det vore

lämpligare att låta den utgöra en särskild förordning om tullvärde. En stor del av bilaga I innehåller emellertid text av sådant slag att den

inte lämpligen kan intagas i svensk författningstext. Här avses bl.a. de exempel som angivits för tolkningen av artiklarna 2, 3 och 5 men också åtskilligt av den övriga texten i bjagan. En lämplig metod för denna del av avtalet torde vara att generaltullstyrelsen ges i uppdrag att publicera innehället i form av anvisningar (Ufr 718 tullkungörelsen).

De delar av avtalet som behandlar administrativa frågor torde icke

behöva återfinnas i svensk författningstext. Däremot bör en avstämning göras mellan GATT-värdeavtalet och reglerna för besvär, publicering etc. i den svenska lagstiftningen.

Det nya avtalet innebär givetvis också att av tullverket hittills utfärdade

anvisningar med prejudicerande betydelse måste ses över och rättas upp. Således blir det nödvändigt att göra upp en helt ny version av den av generaltullstyrelsens tariffbyrå utgivna handledningen för beräkning av varas tullpliktiga värde (ca 30 sidor).

Det torde också få förutsättas att tullsamarbetet i Bryssel kommer att

göra en motsvarande genomgång av de anvisningar som utfärdats för Bryssel-konventionen för att fastställa vilka av dem som kan accepteras även för GATT-värdeavtalet. Tullstyrelsen deltar aktivt i Brysselarbetet.

Då tulltaxering sedan år 1974 bygger på deklarationsförfarande måste det också förutsättas att tullverket får lämna viss information till inportö-

rer om de nya värdereglerna. Givetvis erfordras hikaledes undervisning för

tullverkets egen personal.

Enligt artikel 21, punkt 3, kan u-länder begära hjälp med undervisning

från i-länder.

En kontroll från svensk sida av sådana importvärden som kan komma alt fastställas enligt artikel 6 torde redan för behandlingen av begärd skriftlig information från tillverkare i utlandet i inledningsskedet kräva en förstärkning av generaltullstyrelsens resurser med två på det bokföringstekniska omrädet väl kvalificerade handläggare, som dessutom har till-

räckliga språkkunskaper för att meningsfullt kunna arbeta med åtminstone de viktigaste främmande språken.

Om kontrollen förutsätts utvidgas till att även avse besök i utlandet kan viterligare någon eller några sådana handläggare bli erforderliga.

Prop. 1979/80:24 Del A 273

Styrelsen vill slutligen framhålla vikten av att författningsbestämmel-

serna fastställs av regeringen i god tid före ikraftträdandet för att möjliggö-

ra erforderlig utbildning och information inom och utom tullverket.

Sveriges industriförbund m.fl.!: Tullvärdekoden bygger på att det fakturerade värdet i första hand skall utgöra grunden för tullvärdet. Genom avtalet blir det i fortsättningen inte möjligt att använda t.ex. American Selling Price (ASP), minimivärden och hemmarknadspriset I exportlandet som tullvärderingsmetoder, vilket måste hälsas med stor tillfredställelse. Vad särskilt gäller ASP måste dock beklagas att USA för många väsentliga positioner inom det organiska kemiska området icke lämnat nägra erbjudanden om sänkningar av de uppräknade tullsatserna.

Tullvärdekoden skall administreras av GATT men CCCSs tullvärdekommitté skall knytas till GATT som teknisk kommitté. För näringslivet är det av största betydelse att tullvärdekoden kommer att tillämpas på ett sätt som verkligen medför förenklingar i förhållande till de regler som utarbetats inom CCC och som efter hand blivit allt krångligare med ökad osäkerhet för den internationella handeln som följd. Från svensk sida bör det vara en huvuduppgift att medverka till att den tekniska kommittén lever upp till kodens målsättning om förenkling av tullvärdeberäkningen. Detta torde kunna uppnås bl.a. genom att regeltillämpningen inte som hittills helt domineras av representanter för de olika ländernas tullmyndigheter. Näringslivet bör i större utsträckning än hittills beredas möjlighet att påverka

tillämpningen.

Stockholms handelskammare: Arbetet med utformandet av tullvärderegler samt tillämpningsföreskrifter bör inte anförtros en kommitté som endast representerar medlemsländernas centrala tulladministrationer. Näringslivet önskar och kan deltaga i detta arbete.

8 Tekniska handelshinder

Kommerskollegium: Vid en allmän värdering av slutresultatet av förhandlingarna inom detta område får näringslivets intresse av att tekniska föreskrifer, standarder och provningskrav etc. inte onödigtvis skall tillåtas hindra varuflödet över gränserna vägas mot våra myndigheters möjligheter att relativt fritt agera på föreskriftsområdet i syfte att ta till vara säkerhets-,

miljö-, hälso- och konsumentintressen. Flera av de myndigheter som yttrat sig under de gångna årens förhandlingar har understrukit vikten av att koden inte fär inverka på den skydds- och säkerhetsnivå som man önskar

upprätthålla här i landet. Som kollegiet tidigare framhållit torde överenskommelsen med sådana förhållandevis ”mjuka” skrivningar som ”unnecessary”. inappropriate”, "where appropriate” och ”wherever possible” etc.. knappast kunna sägas innebära en inskränkning av myndigheternas rätt att på sakliga grunder relativt fritt agera inom sina respektive 18 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24 Del A 274

ämbetsområden. Från handelssynpunkt skulle sålunda kritik kunna riktas mot att vissa av kodens bestämmelser ej utformats utan ovanstående förbehåll och inskränkningar. Å andra sidan hävdar vissa föreskriftsgivande myndigheter, t. ex. arbetarskyddsstyrelsen, från sina utgångspunkter, att vissa av de skyldigheter som gäller enligt överenskommelsen, t. ex. på informationsområdet, är alltför långtgående och betungande. Vid en allmän värdering av överenskommelsen finner kollegiet, i ljuset av det ovan sagda, att de olika bestämmelserna sedda som en helhet balanserar

tämligen väl.

Kollegiet anser att man för svensk del kan väkomna att GATT:s regelverk 1 och med tillkomsten av denna uppförandekod kompletteras med bestämmelser om: ” — att tekniska föreskrifter och standarder ej får skapa oberättigade han-

deishinder — ätt nationella standarder och tekniska föreskrifter, med vissa undantag,

skall baseras på internationella standarder - att parterna skall främja harmonisering av sina standarder och föreskrif-

ter genom deltagande i internationellt standardiseringsarbete

— att provning skall ske på ett icke-diskriminerande sätt, om möjligt,

genom s.k. egencertifiering eller vid provplatser i exportlandet — alt certifieringssystem på ett icke-diskriminerande sätt skall vara öppna

för användning för leverantörer hos andra parter

— att en kommitté för tekniska handelshinder med därtill hörande övervakningsmaskineri upprättas

— ält informationssystem beträffande standarder, föreskrifter. cerufier-

ingssystem etc upprättas

Implementering och framtida administrering

Liksom vad gäller andra överenskommelser på det icke-tariffåra området är denna kods betydelse i hög grad beroende på framtida implementering och administrering såväl nationellt som i GATT och andra internationella fora. Detta gäller kanske denna överenskommelse 1 högre grad än de flesta andra just genom de ”mjuka” formuleringar som omnämnts ovan.

Kollegiet finner det angeläget att det på tidigast möjliga stadium klar-

läggs hur dessa arbetsuppgifter skall fullgöras och organisatoriskt fördelas

samt vilka resurser som erfordras för att Sverige skall kunna fullgöra skyldigheter enligt koden och samtidigt så långt möjligt söka tillvarata de

fördelar överenskommelsen erbjuder svensk export.

Överenskommelsen om tekniska handelshinder utgör ett handelspoli-

tiskt instrument, som är avsett att komplettera det tekniska arbete som bedrivs inom detta omräde av ett flertal internationella organisationer. Fftersom kodens syfte är handelspolitiskt finner kollegiet det naturligt att huvudansvaret för kodens tillämpning inrymmes bland de uppgifter som idag ankommer på UHD och kollegiet. Nedan följer en schematisk sam-

Prop. 1979/80:24 Del A 275

manfattning av dessa nu förutsebara arbetsuppgifter samt vissa synpunkter

på hur dessa bör fullgöras och fördelas organisatoriskt.

UHD har underhand givit kollegiet och Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) uppdrag att gemensamt undersöka organisation och tilllämpning av vissa informationsfunktioner (publicerings- och upplysningsverksamhet), varför några mer detaljerade synpunkter på dessa avsnitt ej Jämnas I detta sammanhang.

Tillämpningen av överenskommelsen kommer att föranleda ett fortlöpande arbete i GATT. Den kommitté som förutses enligt koden kommer att ha ständigt återkommande möten. Det kommer även att vid behov

kunna tillsättas paneler och tekniska expertgrupper som ett led i maskineriet för biläggande av tvister. Kollegiet finner att detta arbete även fortsätt-

ningsvis borde delas mellan Genéve-delegationen, UHD och kollegiet. På

ad hoc-basis bör också sakkunniga inom särskilt behandlat ämnesområde kunna deltaga. Dessa sakkunniga skulle kunna utgöras av representanter för bäde näringsliv och föreskriftsgeivande myndigheter.

Vad gäller utredningsarbetet kommer detta att bestå dels av förberedel-

ser inför de ovan nämnda förhandlingarna dels av utarbetande av yttran-

den över bäde svenska och utländska föreskrifters, standarders och certifieringssystems m. m, överensstämmelse med överenskommelsen. Denna

typ av handelspolitiska utredningar bör i första hand ankomma på kollegiet.

Kollegiet anser det utomordentligt viktigt att förhandlingsresultatet på detta område följs upp genom bevakning av händelseutvecklingen tnternationellt och att vi från svensk sida går in för att göra övervakningen i GATT effektiv och verkar för en praxis som möjliggör att kommittén och dess underorgan kan ingripa och påverka utvecklingen i önskad riktning. Utan en tillräcklig satsning på förberedelser och genomförande av det framtida arbetet i GATT finns ingen möjlighet att uppnå överenskommelsens syften.

Notifiering till GATT-sekretariatet av nya föreskrifter och certifierings-

system är ytterligare en arbetsuppgift som föranleds av koden. Denna uppgift ansluter nära till det arbete som idag åligger kollegiet i samband med INST-proceduren i EFTA. Enligt nuvarande ordning skall de föreskrivande myndigheterna enligt särskild förordning (SFS 1973: 233) underrätta kollegiet om nya föreskrifter m. m. Enligt regeringsbrev 1973-04-13

skall kommerskollegium pröva huruvida och i vilken omfattning övriga

medlemsländer inom EFTA skall notifieras. Finner kollegiet att notifikation skall ske, skall kollegiet efter samråd med myndigheten ifråga inkom-

ma med förslag till notifikation. Utarbetandet av dessa notifikationer krä-

ver handelspolitiska överväganden, bl.a. krävs en bedömning av om de nya föreskrifterna kommer att ha en väsentlig inverkan på internationell

handel. Kollegiet finner i ljuset av ovanstående det naturligt att kollegiets

nuvarande arbetsuppgifter på detta område utökas att även gälla motsvarande notifikattonsprocedur i GATT.

Prop. 1979/80:24 Del A 276

Överenskommelsen i GATT föreskriver vidare att ett eller flera upplysningsställen tenquiry points) upprättas, som kan lämna upplysningar angående såväl antagna som föreslagna föreskrifter, standarder och certifie-

ringssystem samt var man kan hitta de notiser om nya föreskrifter etc..

som skall publiceras enligt koden. Koden kräver upprättandet av en cen-

tral ”enquiry point”. som täcker föreskrifter och certifieringssystem. Det-

ta upplysningsställe kan i sin tur hänvisa till andra ”enquiry points” när

det gäller det frivilliga området. Som ovan nämnts utreds denna fråga i

särskild ordning av kollegiet och SIS.

Enligt överenskommelsen om tekniska handelshinder skalt publicering ske beträffande alla nva standarder, föreskrifter och certifteringssystem. I

vissa fall skall denna publicering ske redan på förberedelsestadiet. Det sistnämnda gäller alla nya certifteringssystem samt — om de nya tekniska

specifikationerna bedöms ha väsentlig inverkan på andra länders handel —

1 de fall nya standarder och föreskrifter avviker från existerande internatio-

nella standarder eller då internationell standard saknas. Undantag härifrån medges i de fall de nya bestämmelserna måste införas brådskande av

säkerhets-, hälso- eller miljöskäl. Även denna fråga är för närvarande

föremäl för diskussioner mellan kollegiet och SIS. Det bör vidare understrykas att motsvarande verksamhet, dvs publice-

ring, notifiering etc. som verkställs av andra länder, även torde föranleda

åtskilligt bevaknings- och utredningsarbete vilket mot bakgrund av hittills-

varande erfarenheter (cx. vad gäller EG:s harmoniseringsverksamhet) bör

samordnas och då naturligen inrymmas bland kollegiets arbetsuppgifter.

Sammanfattningsvis kan beträffande tillämpningen av de informationsfunktioner som koden förutsätter beträffande föreslagna och antagna tekniska föreskrifter, standarder och certifieringssystem anföras att denna måste utgå från det mest långtgående kravet som gäller enligt överenskommelsens bestämmelser. Detta synes vara kravet på att upplysningar skall kunna lämnas om samtliga föreslagna tekniska föreskrifter, standarder etc.

För att möjliggöra uppfyllandet av dessa informationsfunktioner måste den förordning (SFS 1973: 233), som idag reglerar de föreskriftsgivande myndigheternas underrättande av kollegiet om nya föreskrifter m. m. och det regeringsbrev (1974-04-13) beträffande kollegiets roll vid utarbetandet

av notifikationer enligt INST-proceduren i EFTA, omarbetas. Vid utfor-

mandet av den nya förordningen får hänsyn tas till resultatet av den nu

pägående utredningen av kollegiet och SIS. Det kan dock redan nu konsta-

teras att ovanstående förordning fortsättningsvis, förutom tekniska före-

skrifter. även bör täcka standarder och certifieringssystem på förslagssta-

diet och att skyldigheten att underrätta kollegiet i vissa fall bör utsträckas att möver myndigheter även gälla icke statliga organ verksamma på standardiseringsområdet.

Statens jordbruksnämnd: Såvitt nämnnden kan bedöma medför de före-

Prop. 1979/80:24 Del A 277

slagna kodbestämmelserna inte några speciella problem på nämndens verksamhetsområde. När det gäller skyldigheten att använda sig av even-

tuella internationella standards vid uppsättandet av kvalitetskrav, exem-

pelvis vid köttklassificeringen, torde detta inte medföra några svårigheter

med tanke på de undantagsfall beträffande hälsoskäl m.m. som införts i

koden. Också bestämmelserna angående accepterande av andra länders

testresultat och certifikat är så utformade att de är fullt godtagbara vad

Jjordbruksnämnden angår.

Beträffande bestämmelserna om information äligger det som bekant jord-

bruksnämnden, enligt kungörelsen (1973: 233) om skyldighet för myndighet att underrätta kommerskollegium om vissa föreskrifter m. m., att underrätta kommerskollegium om nämnden meddelar föreskrift eller anvis-

ning i fråga om teknisk utformning, märkning eller beskaffenhet i övrigt av vara som är föremål för internationell handel. Om föreskriften eller anvis-

ningen kan medföra handelshinder av väsentlig betydelse, skall nämnden samräda med kommerskollegium före beslut.

Statens trafiksäkerhetsverk: Målsättningen med den aktuelia överenskommelsen att föreskrifter och standarder inte skall utgöra tekniska handelshinder, är 1 överensstämmelse med vår strävan att i möjligaste mån

anpassa våra svenska föreskrifter till de internationella.

Som kommentar till 5.2 kan dock nämnas att för att kunna acceptera utländska certifikat och märkningar måste respektive certifieringsmyndighet eller laboratorium vara accepterat av svenska myndigheter. I de fall det finns internationella föreskrifter och märkningar respektive internatio-

nellt accepterade laboratorier skall dessa användas. Vidare bör vi förbe-

hålla oss rätten att kräva dokumentation som underlag, främst i samband

med intyganden samt i vissa fall även på hur länge sådan dokumentation skall finnas tillgänglig.

Statens planverk: Överenskommelsen enligt GATT-koden aktualiserar frågan om principerna och formerna för ett rationellt internationellt samarbete mellan GATT-ländernas föreskriftsgivande myndigheter i syfte att

med lämpliga medel undanröja existerande tekniska handelshinder och förebygga nya sådana hinder. En väsentlig förutsättning för ett sådant

samarbete är att GATT-länderna på nationell nivå medvetet utformar regelsystemet så att det underlättar en internationell harmonisering.

Tekniska handelshinder inom byggnadsverksamheten konstitueras främst av bindande krav på egenskaper hos byggnader och produkter samt av tillhörande metoder och procedurer för verifikation av att kraven är uppfyllda. Sådana bindande krav och procedurregler ingår normalt i samhälleliga föreskrifter rörande säkerhet. hälsa och trevnad samt energihushällning och därtill hörande godkännandekriterier och verifikationsmetoder. I viss omfattning kan tekniska handelshinder givetvis också orsakas

Prop. 1979/80:24 Del A 278

av privata överenskommelser och modeller för upphandlingsregler m. m. Av formella skäl är det dock vanskligt att genom internationella överenskommelser ingripa I och styra privata avtal om sådana kvalitetsegenskaper som gär utanför vad som normalt regleras i samhälleliga föreskrifter.

Däremot är det angeläget att se till att kvalitetsegenskaper inom den "fria

sektorn” inte låses genom branschregler och liknande som kan komma att uppfattas som tvingande och därigenom ge upphov till tekniska handelshinder.

Med hänsyn till det ovan anförda och eftersom problemkomplexet rörande undanröjande av tekniska handelshinder är mycket komplicerat och

arbetskrävande, är det lämpligt att koncentrera det internationella harmoniseringsarbetet på sådana handelshinder som orsakas av bindande

krav och tillhörande procedurer. Samtidigt bör man sträva efter att begränsa omfattningen av de bindande kraven till vad som är nödvändigt från

samhällets sida. De principer som fastlagts i en PM 1977-05-12, utarbetad inom bostads-,

industri- och handelsdepartementen, bör vara vägledande vid fastläggande

av svensk policy för den internationella harmoniseringen. Denna verksamhet bör sålunda i första hand ske genom direkt samarbete mellan de för

myndighetsföreskrifter ansvariga organen. Vid utformningen av harmoni-

serande kravnivåer och riktlinjer för föreskrifter bör de principer som man enats om inom ECE (Working Party on Building) och inom Nordiska Kommittén för Byggbestämmeliser (NKB) utnyttjas. Detta innebär sam-

manfattningsvis I stort sett följande:

I. Föreskrifterna bör ges som kvantifierade krav rörande egenskaper

knutna till objektiva verifikationsmetoder. Kraven bör formuleras så att de ger största möjliga frihet att utforma produkterna och att välja material och

produktionsmetod.

2. Tekniska lösningar bör inte föreskrivas men däremot kan exempel ges

på lösningar som bedömts uppfylla kraven i anslutning till föreskrifterna.

Sådana lösningar i typbegränsande och rationaliserande syfte standardi-

seras eller typgodkännas. I bestämmelserna kan hänvisas till sådana stan-

darder enligt principen ”deemed-to-satisfy”. Däremot bör inte standarder fastställas som tvingande regler, eftersom detta kan läsa den tekniska utvecklingen.

3. Nationella system för tygpgodkännande i relation till bindande krav bör etableras.

I detta sammanhang bör också erinras om att "Working Party on Build-

ing” inom ECE har genomfört en enkät om ”reference to standards” i

bypgbestämmelser samt en anulys av svaren. Som ett resultat av denna

analys har vissa generella konklusioner lagts fram och godtagits vid elfte sesstönen med Working Party 1 juni 1979. Av intresse för internationellt

samarbete för att undanröja tekniska handelshinder är följande slutsats (i svensk version) rörande ett lämpligt system för nationella dokument som påverkar kvaliteten hos byggnader och byggprodukter:

Prop. 1979/80:24 Del A 279

a) Bindande regler (föreskrifter) utges av myndigheter med kompetens

att klarlägga tillämpningen av reglerna, att utge ändringar och att medge

generella undantag

b) Anvisningar med godtagna lösningar och rådgivande regler utges direkt i anslutning till föreskrifterna eller i separata publikationer, t.ex. standarder, till vilka kan hänvisas (reference to standards")

c) Handboksuppgifter och andra nyttiga fakta (som inte är bindande eller

utgör anvisningar) utges av praktiska skäl i separata publikationer. Normalt är ingen officiell referens till dessa dokument nödvändig. I speciella fall kan emellertid referens vara motiverad. t. ex. rörande beräkningsmetoder.

Vid planering av samarbete i anslutning till GATT-överenskommelsen bör vidare erinras om det nivåsystem för byggregler som på svenskt

initiativ utarbetats inom NKB och som också tagits upp till studium inom ECE. Denna studie har avslutats och redovisats i HBP/WP-.2/R.87/Add.1. Resultatet refereras också i NK B-rapport nr 34. I detta nivåsystem indelas reglerna i följande niväer:

Nivä I Krav

a) Överordnade krav (lagstiftning) b) Definitioner och principer (förordning)

c) Kvantifierade krav (tillämpningsföreskrifter)

Nivä 2 Godkännanderegler och verifikatronsmetoder

Nivå 3 Exempel på tekniska lösningar

Med utnyttjande av detta nivåsystem, som närmare kommenteras i

NK B-rapporten, kan det internationella samarbetet underlättas och sam-

arbetspartners och -uppgifter identifieras även om de administrativa systemen är olika I de deltagande länderna.

Vad gäller innehållet i de olika artiklarna i GATT-koden har planverket följande kommentarer och synpunkter.

Article I De definitioner för "technical regulations” och standards” som skall

tillämpas enligt GATT-överenskommelsen är i stort sett desamma som

anges i det Policy Statement som ligger till grund för ECEs program för harmonisering av byggbestämmelser. Dessa definitioner överensstämmer

också I princip med vad som anges i planverkets överenskommelse 1976-

06-14 med SIS.

] detta sammanhang kan nämnas att Working Party on Building inom ECE tagit upp ett projekt rörande definitioner av ”legal terms” enligt rapport HBP/WP.2/R.112, som godkänts vid elfte sessionen i juni 1979.

Prop. 1979/80:24 Del A 280

Article 2

Av väsentlig betydelse för att underlätta internationell harmonisering av

”regulattons” är att kraven anges i — med GATT-kodens terminologi — "terms of performance”. Detta innebär, som anges inledningsvis, att

egenskapskraven skall anges i kvantifierade termer — refaterade till objek-

tiva verifikationsmetoder — så formulerade att de medger största möjliga frihet att utforma produkten och att välja material och produktionsmetod.

Denna princip tillämpas i Svensk byggnorm och har på förslag från svensk

sida lagts fast som en grundregel för ECEs harmoniseringsarbete.

I anslutning till punkterna 2.3 och 2.10 bör uppmärksammas det samar-

bete som pågår inom ECE rörande harmonisering av tekniska byggbestämmelser avseende säkerhet, hälsa och trevnad samt energihushållning. Det är nödvändigt att resultatet av detta harmoniseringsarbete, som syftar till

harmonisering av bindande regler, i första hand beaktas vid utarbetande av

nationella bindande regler. Detta bör föranleda kompletteringar av GATT-

koden eller vägledande kommentarer till denna. Vidare bör frågan tas upp

om en vidgning av det harmoniseringsarbete som nu pågår inom ECE till att omfatta regioner mom FN. Om inte detta visar sig möjligt, bör undersökas om samarbetet inom GATT kan omfatta även ett direkt

harmoniseringsarbete på myndighetsnivå. Av flera skäl (se bl. a. bostads-, industri- och handelsdepartementens PM 1977-05-12) är det, som utvecklats inledningsvis i detta yttrande. angeläget att harmonisering av samhälleliga byggbestämmelser sker genom direkt medverkan av de myndigheter som är ansvariga för de nationella bestämmelserna.

I de fall rekommendationer för harmonisering av nationella föreskrifter utarbetas av icke statliga organisationer, t.ex. ISO, är det angeläget att dokumenten ges en neutral form, så att de kan användas på ett flexibelt sätt på nationell nivå. Denna princip har på förslag från svensk sida rekommenderats för harmoniseringsarbetet inom ECE.

Vad gäller ikraftträdande av byggbestämmelser, som behandlas i punkt 2.8, kan nämnas att planverket eftersträvar en övergångstid på ett är för nya eller ändrade krav. Ofta blir dock tidpunkten för när nya krav träder

ikraft beroende av riksdagens eller regeringens beslut.

Article 3

Det bör observeras att byggbestämmelser inte utfärdas av lokala myndigheter (byggnadsnämnder) i Sverige. Det synes motiverat att man i fortsatta överläggningar inom GATT från svensk sida hävdar att medlemsländerna skall åläggas restriktioner rörande utfärdande av lokala bestämmelser.

Article 4

Vad gäller utfärdande av bindande bestämmelser (technical regulations)

genom icke-statliga organ förekommer detta inte inom byggnadsomrädet i

Prop. 1979/80:24 Del A 281

Sverige (jfr regeringsformens förutsättningar rörande normgivningsmakten och de restriktioner som ges rörande utfärdande av föreskrifter). Det synes önsk värt att Sverige verkar för att detta inte heller bör accepteras i andra medlemsländer i GATT. Om bindande krav utfärdas genom t. ex. standardiseringsorgan eller institutioner där branschorganisationer eller företag

kan ha det avgörande inflytandet, föreligger erfarenhetsmässigt risk för att

kraven, utan sakliga skäl, kan komma att medföra komplikationer för länder som önskar exportera produkter till landet ifråga. Orsaken härtill kan vara att reglerna t.ex. kan komma att bli alltför detaljerade samt inte

alltid neutrala i förhållande till material och produktionsmetod.

Article 5

I anslutning ull punkt 5.1.2 och 5.2 bör observeras behovet av att

internationellt samordna provningsmetoder och att kalibrera officiella provningslaboratorier. Detta bör ske genom direkt medverkan av de för

provningsverksamheten ansvariga statliga institutionerna. Inom Norden

bedriver Nordtest och i viss mån Normet en sådan verksamhet. Sverige

bör verka för att detta samarbete på lämpligt sätt vidgas till ett internatio-

nellt samarbete. Härvid bör det samarbete som etablerats genom International Laboratory Accreditation Conference (ILAC) utnyttjas.

Article 6

Se ovan vad som sägs I anslutning till Arvicle 3—5.

Article 7

Det bör uppmärksammas att nationella godkännandesystem, enligt vilka

produkter kan generellt (typ-)godkännas i relation till bindande krav i de nationella bestämmelserna, kan underlätta en internationell handel. En

exportör kan nämligen på så sätt få sin produkt centralt prövad och accepterad i importlandet. Han behöver sålunda inte i varje särskilt fall få produkten prövad lokalt, varvid också risk kan föreligga att produkten kan bli bedömd på olika sätt av de skilda lokala organen.

ECEs Working Party on Building har på svenskt initiativ rekommenderat

ECE-länderna att etablera centrala (typ-)godkännandesystem. Sverige bör inom GATT agera för att en sådan rekommendation ges till alla GATT-

länderna.

De regler som redovisar nationella system för godkännande i relation till

bindande krav bör publiceras, helst på något av arbetsspråken inom GATT.

Article 8

Enligt svenska byggbestämmelser existerar lokala certifieringssystem

inte vid sidan av den byggnadslovsprövning som äger rum för varje objekt.

De lokala myndigheterna (byggnadsnämnderna) får inte skärpa de krav

Prop. 1979/80:24 Del A ta [ec] [Na

som ges i de centrala bestämmelserna. Centralt godkända lösningar i form av unvisningar och typgodkännanden skall godtas av byggnadsnämnderna.

Vad gäller certifieringssystem genom privata (icke statliga) institutioner synes sådana böra undvikas, eftersom de kan medföra restriktioner som

ofta kan uppfattas som tvingande. System av detta slag torde också kunna leda till ytterligare tekniska handelshinder, eftersom icke tvingande regler

genom certifieringssystemet kommer att fungera som tvingande.

De ovan anförda synpunkterna bör tas upp från svensk sida i fortsatta överläggningar inom GATT.

Article 9

En förutsättning för att internationella certifieringssystem skall kunna etableras är att nationella system existerar. Såsom påpekas i anslutning till

Article 7 kan nationella system för (typ-)godkännande av produkter i relation till krav i nationella bestämmelser underlätta internationell handel. ECE (Working Party on Building) har rekommenderat att medlemsländerna etablerar sådana system.

Länder som har fungerande system för godkännande av produkter bör kunna komma överens om att samarbeta när det gäller att ömsesidigt acceptera godkännanden. Inom NKB pågår en studie rörande ömsesidigt accepterande av typgodkännande och tillverkningskontroll i de nordiska länderna. ECEs Working Party on Building har rekommenderat att ECE

skall utnyttja riktlinjer och regler från de subregionala organisationerna, alltså bl. a. NKB. på det internationella planet. ECE har också konstaterat

att det är önskvärt att man kommer överens om principer för ömsesidigt accepterande av provningsresultat. I detta sammanhang har ”Nordtest guidelines for the acceptance of test results” (Doc Gen 012) åberopats.

Från svensk sida bör man verka för att principerna för det tämligen väl

utvecklade systemet för typgodkännande och tillverkningskontroll i Sverige accepteras i andra länder. Därigenom bör en svensk export av byggpro-

dukter, t. ex. småhus, dörrar, fönster och andra prefabricerade byggnads-

delar samt installationsenheter och system för uppvärmning och ventila-

tion. kunna underlättas. I första hand bör den svenska aktiviteten kunna ske genom samarbete inom NKB och Nordtest. Resultatet härav bör utnyttjas i harmoniseringsarbetet inom ECE.

Article 10

Det är nödvändigt med information om nationella regel- och godkännandesystem i syfte att underlätta internationell handel. Denna information

bör i första hand ske genom respektive land samt omfatta förteckning över

myndighetsföreskrifter inom olika verksamhetsområden och tillhörande

anvisningar (”deemed-to-satisfy-rules””) jämte sökregister (alfabetiskt och

systematiskt). Vidare bör information ges om procedurer vid typgodkän-

nande och tillverkningskontroll. Det är också önskvärt att sammanställnin-

Prop. 1979/80:24 Del A 283

gar — directories och guides — ges för grupper av länder på engelska och

eventuellt även andra arbetsspråk inom internationella organisationer.

För Sveriges del har planverket sedan flera är publicerat Svensk bygg-

normindex och SBN Godkännanderegler samt förteckningar över typgod-

kännanden. Inom BKB har sammanställts och publicerats information om godkännande- och kontrollsystem i de nordiska länderna på skandinaviska

och engelska (NK B-skrift nr 30 resp. 31). Dessa informationsfrägor har också tagits upp i ECEs arbetsprogram för harmonisering av byggbestämmelser (1974). De flesta av de individuella

projekten rörande information har nu avslutats och resulterat i följande

dokument: I. Building regulations in ECE countries (ECE/HBP/7) New York 1974.

Finns även i en franskspråkig utgåva. En ryskspråäkig utgäva skall framställas genom USSR. Avsikten är att ge ut en reviderad, uppdaterad utgåva

när resurser härför föreligger inom ECE. 2. Directory of building regulations information centres and approval and control systems for building and building products in ECE countries.

Denna publikation föreligger sedan 1976 i manuskript (engelska, franska

och ryska) men har tyvärr inte kunnat tryckas på grund av vissa komplikationer rörande institutioner i Väst-Berlin. På förslag av den svenska delegationen (januari 1979) har ECE rekommenderats sammanställa en guide

över godkännandeinstitutioner och godkännandesystem i ECE-länderna. På grund av resursbrist har denna rekommendation inte ännu kunnat

effektureras.

3. Model guide to national building regulations (HBP/WP.2/R.92/Rev.1).

Finns även på franska och ryska. Innehåller i ett annex som ett exempel Guide to national building regulations in Sweden. ECE-länderna har rekommenderats att med ledning av modellguiden utarbeta nationella guider

(i första hand på engelska).

4. Model of a catalogue of basic structures, parts and elements approved at the national level and intended for international trade exchange (HBP/

WP.2/R.93/Rev.1). Finns även på franska och ryska. Industrier inom ECE-

länderna har rekommenderats att i samarbete med byggtjänstorgan publicera kataloger över produkter lämpade för export. Genom medverkan av Stiftelsen för trämanufakturteknisk forskning inom STU kommer Svensk Byggtjänst att hösten 1979 ge ut en katalog på engelska avseende ett I0-tal varugrupper med typgodkända träprodukter.

Det synes lämpligt att i det fortsatta samarbetet inom GATT ta upp frågan om publicering av information om myndighetsregler samt procedurer rörande typgodkännande och tillverkningskontroll. Det bör därvid undersökas om ett samarbete bör etableras mellan ECE och GATT på

basis av hittills framkomna resultat inom ECE.

Prop. 1979/80:24 Del A 284

Article 11

Ett lämpligt sätt att lämna räd till andra länder ”on preparation of

technical regulations” torde vara att publicera information om det egna

landets system för myndighetsregler, typgodkännande och tillverkningskontroll på sätt som redovisas under Article 10. Det torde också kunna vara motiverat att tillhandahålla översättningar av valda delar av normer m.m. i samband med introduktion av produkter lämpade för export eller

licenstillverkning.

I de fall speciella insatser förutsätts I något land, t.ex. genom engage- mang av byggnormexpert från planverket, måste givetvis särskilda medel anvisas härför.

Article 12

Vad gäller speciella insatser för utvecklingsländer hänvisas till Article 11

med det tillägget att kontakter och överenskommelser lämpligen torde

träffas genom SIDA.

Article 13

Som framgått av denna redogörelse förekommer f.n. inom byggnadsfacket ett ganska begränsat internationellt samarbete rörande myndighetsregler inklusive tillhörande provningsmetoder. Det synes därför angeläget att man inom GATT, lämpligen genom en expertgrupp i anslutning till

"The Committee on Technical Barriers to Trade”, klarlägger hur ett

sådant samarbete rörande byggbestämmelser bör bedrivas för att ge gott resultat. Härvid bör erfarenheterna från ECE tas tillvara liksom från NKB och Nordtest inklusive Normet. Man bör även studera hur samarbetet ordnats inom andra verksamhetsområden, t. ex. rörande bestämmelser för

fartygsbyggande (IMCO) och livsmedel (Codex Alimentarius).

Med utnyttjande av de resultat som är avsedda att tas fram inom ECESs harmoniseringsprogram torde "Model Building Regulations” eller en ”Codex Edificium"” kunna utarbetas. Det synes emellertid önskvärt att detta samarbete vidgas utanför ECE.

Article 14 De tämligen omfattande och detaljerade reglerna rörande förfarande vid tvister synes motivera att vissa restriktioner införs beträffande vilka frågor som kan tas upp till behandling. Med hänsyn till vad som har framhållits

tidigare i detta yttrande rörande skillnaden mellan bindande myndighetsregler och frivilliga regler bör endast tvist som avser bindande regler och deras tillämpning behandlas enligt procedurerna i Article 14. Möjligen kan

en sådan begränsning behöva föregås av vissa ändringar I Article 2 och 4

eller begränsningar av gilugheten av dessa artiklar när det är fråga om icke tvingande regler.

Prop. 1979/80:24 Del A 285

Article 15

Det bör klarläggas vad som bör ingå | den information som enligt 15.6 skall lämnas till GATT-kommittén rörande ”measures in existence or taken” för att säkerställa implementeringen och administrationen av GATTöverenskommelsen.

Med hänvisning till det anförda föreslår planverket att följande åtgärder vidtas med ledning av ovan framförda förslag och synpunkter:

1. Ett ”policy statement” rörande utformning av nationella regler sam-

manställs på basis av bostads-, handels- och industridepartementens PM

1977-05-12 i syfte att underlätta en internationell harmonisering av tvingande krav rörande säkerhet, hälsa och trevnad samt energihushäållning. Här-

vid beaktas de rekommendationer som föreligger inom ECE (Working

Party on Building) och NKB.

2. Ett handlingsprogram utarbetas rörande den praktiska tillämpningen av GATT-koden i syfte att få till stånd smidiga och meningsfulla former för samarbetet. Härvid bör beaktas att de tillgängliga resurserna för arbetsin-

satserna i Sverige — liksom troligen i många andra länder — är begränsade. Förslag till modifierad tillämpning av koden eller helst vissa justeringar av texten för att åstadkomma förenklingar i procedurerna bör tas upp i programmet. 3. Förslag väcks inom GATT att en expertgrupp för byggbestämmelser

tillsätts med uppgift att i anslutning till samarbetet inom ECE (Working Party on Building) studera hur harmoniseringsarbetet bör bedrivas. Inom denna grupp bör från svensk sida de i punkt 1 och 2 ovan föreslagna dokumenten läggas fram som arbetsmaterial.

Arbetarskyddsstyrelsen: Styrelsen har tidigare yttrat sig över förstag till

ifrågavarande kod. I skrivelse 1972-04-24 beträffande preliminärt förslag

bejakade styrelsen syftet med koden, nämhgen att tekniska föreskrifter inte skall utfärdas eller tillämpas i avsikt att skapa tekniska handelshinder. Styrelsen förklarade sig även vara positivt inställd till samordning av olika länders tekniska föreskrifter. Dock framhölls att avvikelser måste medges för att, i styrelsens fall, bibehålla uppnådd arbetarskyddsnivå och om utvecklingen motiverade det förbättra denna nivå. Om ett land uppnått en god skyddsnivå, ansågs det nödvändigt att denna inte måtte sänkas för att underlätta handel med länder vilkas arbetarskydd var mindre väl utvecklat. Andra nationella hänsyn kunde också medföra behov av avvikelse.

Styrelsen vill inte underlåta att framhålla att arbetsmiljölagen är det under-

lag som styrelsen har att arbeta vidare på.

I skrivelse 1978-09-22 över ett nytt utkast till kod förklarade sig styrelsen hysa betänkligheter mot de tunga notifieringsprocedurer som i kodförslaget angivits som ett led att uppnå syftet med koden. Styrelsen anförde bl.a. att den procedur som : koden angivits för nouftering av förslag till tekniska föreskrifter föreföll resurskrävande, tidsödande och praktiskt ogenomförbar under rådande förhållanden. Utbytet ansågs ej heller mot-

svara de resurser som skulle behöva satsas. Snarare skulle utvecklingen hämmas. En jämförelse gjordes med EFTA:s INST-procedur där det visat sig att trots att den endast omfattar ett fåtal länder en strikt tillämpning ej kunnat genomföras.

Nu föreliggande överenskommelse överensstämmer i stora drag med det senaste utkast styrelsen yttrat sig över vad beträffar notifieringsprocedurer. Styrelsens betänkligheter kvarstår således på denna punkt. Styrelsen vill framhålla att beslutsprocessen i föreskriftsarbetet redan är komplicerad och tidspressen stor. I föreskriftsarbetet deltager som regel arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, tillverkare, importörer, brukare och myndigheter. Styrelsen eftersträvar att i största möjliga utsträckning följa existerande internationella normer och deltager även i det internationella normarbetet. Vid utarbetande av föreskrifter inhämtar även styrelsen upplysningar om motsvarande bestämmelser utfärdade av andra länder med en utvecklingsnivå jämförbar med Sveriges. Som tidigare framhållits medför emellertid nationella hänsyn eller strävan efter hög säkerhetsnivå ibland avvikelser. Exempel kan ges på områden där Sverige spelat en ledande roll i arbetarskyddssammanhang och där handelshänsyn skulle ha bromsat utvecklingen. Att mot denna bakgrund binda sig för en notifieringsprocedur enligt koden och således redan på förslagsstadiet notifiera de föreskrifter som avses i koden till GATT, avvakta yttranden från avtalsslutande parter, diskutera dessa samt slutligen beakta inkomna synpunkter förefaller vara en tids- och resurskrävande satsning som inte skulle stå i rimlig proportion till utbytet. Det är oklart i vilken utsträckning arbetarskyddsföreskrifter kan undantagas från notifieringsproceduren vad avser förslag till föreskrifter (artikel 2.6) och huruvida ikraftträdandedatum av styrelsens föreskrifter kan påverkas av bestämmelserna i artikel 2.8.

Även övriga artiklar i överenskommelsen kan innebära åtaganden från arbetarskyddsstyrelsens sida för vilka i dag ej finns resurser. Ett exempel härpå är artikel 11.3 om tekniskt bistånd från föreskriftsgivande myndighet.

Från sina utgångspunkter har arbetarskyddsstyrelsen svårt att bilda sig en uppfattning om i vilken utsträckning överenskommelsen kommer att ratificeras, tillämpas eller ge anledning till tvister. Det ankommer ej heller på styrelsen att i första hand ha en uppfattning om den organisation som angivits för lösning av tvister. Då de procedurer som här angivits emellertid kan innebära att tekniska experter kommer att konsulteras och inbjudas att deltaga i möten vill styrelsen redan på detta stadium anföra att procedurerna som angivits för lösning av tvister även de förefaller omständliga. resurs- och tidskrävande och att styrelsen saknar resurser för att deltaga i sådana procedurer.

Televerkets standardiseringskontor: Som vi tidigare frambållit i samband med förarbetena till avtalet har televerket sedan många år aktivt deltagit i internationell standardiseringsverksamhet och direkt anpassat

Prop. 1979/80:24 Del A

sina föreskrifter till internationella regler inom telekommunikationsområ-

det. Vi har också etablerat rutiner för den redan befintliga skyldigheten att

till kommerskollegium rapportera våra tvingande tekniska föreskrifter.

Tillkomsten av avtalet medför därför inga väsentliga förändringar för vare

sig vårt nuvarande arbetssätt, våra resursbehov eller vära tekniska föreskrifter och standarder. De eventuella modifieringar som kommerskollegium kan anse behövliga avseende publicerings- och notifikationsprocedurer bör inte heller bli särskilt svära att uppfylla för televerkets del. Den

osäkraste faktorn är hur framtida certifteringssystem kan komma att pä-

verka vär verksamhet. Certifiering är oprövat i praktiken, varför det är svårt att bedöma hur det kommer att fungera när det skall tillämpas. Vi är dock beredda att medverka i sådana system som berör vår verksamhet.

Revideringarna i avtalstexten föranleder inga nya synpunkter från vär sida. Dokumentet kan accepteras utan invändningar för televerkets del.

Standardiseringskommissionen i Sverige: S1S hälsar med tillfredsställelse det resultat av GATT-förhandlingarna som nu utmynnat i överenskom-

melsen om tekniska handelshinder. SIS fäster sig särskilt vid den betydelse

överenskommelsen fär för internationell standardisering och certifiering samt för utvecklingen av internationella standarder och certifieringssystem. Överenskommelsens parter förbinder sig enligt artikel 2.2 i princip

att använda internationell! standard som underlag för föreskriftsarbete då

sådan standard finns. Vidare understrykes i artikel 2.3 att parterna inom

ramen för sina resurser skall aktivt deltaga i utarbetandet av internationell standard för produkter som berörs eller bedöms komma att beröras av

medlemsstaternas myndighetsregler. SIS vill betona vikten av att svenska myndigheter så långt möjligt får

möjlighet att i ökad utsträckning medverka i det internationella standardiseringsarbete som SIS och dess fackorgan deltager i.

Reglerna i artikel 2.5 om åtgärder som part skall vidtaga när internationell standard ej kan användas i föreskriftsarbetet och då en planerad föreskrift kan få betydande inverkan på annan parts handel, ställer stora krav på planeringen av föreskriftsarbetet, på information angående denna planering samt på publicering av uppgifter om förestående föreskrifter.

SIS har redan tidigare föreslagit att den uppgiftspublicering som avses i artikel 2.5.1 med fördel skulle kunna ske i de nordiska standardiseringsorganens gemensamma tidskriftsbilaga Ny Standard vilken sex gånger årli-

gen inhäftas i standardiseringsorganens tidskrifter (i Sverige i tidskriften STANDARD).

Denna typ av publicering torde också tillgodose det i artikel 4.1 uttalade önskemålet att parterna skall följa samma regler som de statliga och kommunala föreskriftsgivande instanserna.

SIS finner sig också kunna under vissa förutsättningar ställa sin distributionskapacitet till förfogande för tillgodoseende av kraven i artikel 2.5.3 på leverans av dokument.

Prop. 1979/80:24 Del A 288

Beträffande de upplysningscentraler som omnämns i artikel 10.1 och 10.2

vill SIS omtala att ISO håller på att bygga upp ett världsomspännande nät av upplysningscentraler ([SONET) som delvis skall fylla den funktion som avses i GATT-överenskommelsen. ISONET-samarbetet innefattar också

åtaganden att upplysa om statliga tekniska föreskrifter och standardliknande regler. Stora möjligheter finns alltså för SIS att som svensk

ISON ET-medlem fylla funktionen som upplysningscentral i GATT-kodens mening.

SIS avser, i anslutning till de överläggningar som ägt rum mellan företrä-

dare för handelsdepartementet, industridepartementet, kommerskollegium och SIS, att undersöka möjligheten att skapa en samordning av standardiseringsorganens och myndigheternas upplysningstjänst. En sådan samordning skulle ligga helt i linje med den i artikel 10.7 uttalade önskvärdheten

av ett samordnat informationssystem för alla slag av tekniska regler. "> Vad slutligen gäller de termdefinitioner som finns i överenskommelsens

text vill SIS understryka angelägenheten av att inte bara term för term direkt översätts utan också att hänsyn tas till arbetet inom det svenska

terminologiarbete som bedrivs inom SIS samarbetsdelegation för harmonisering och certifiering. För en riktig tillämpning av överenskommelsen i Sverige torde bl. a. de i lagen (SFS 1976: 633) om kungörande av lagar och

andra författningar använda termerna behöva ses över så att all tveksamhet om termernas rätta innebörd undanröjs.

Svenska elektriska kommissionen: De strävanden som ges uttryck för i koden är samma som gäller inom standardiseringsverksamheten, särskilt

för de områden där aktiviteten är inriktad på utarbetande av internationella standarder och, som ett viktigt moment i samband därmed. ensartat överförande av resultaten till nationell nivå inom länderna. Under de senaste tio åren har även underlag för myndighetsföreskrifter kommit med i bilden

i standardiseringsorganens arbete eftersom gränsdragningen mellan före-

skrifter och standarder ej alltid är entydig, och framförallt, ej är lika i alla

länder. — I syfte att verka för god tillämpning av koden torde således standardiseringsorganens aktivitet kunna utnyttjas såsom en integrerad del

i vart och ett av länderna.

Vid accepterande av koden ingår i överenskommelsen en uppbyggnad av administrativa funktioner, bl. a. för det erforderliga informationsutbytet

med GATT-sekretaritet såsom centralt organ. Vi vill uttrycka förhopp-

ningen att vid denna uppbyggnad redan befintliga organs administrativa resurser utnyttjas i den mån dessa visat sig fungera väl. De administrativa

funktioner som erfordras för elsidan bör relativt lätt kunna anpassas till redan existerande system inom IEC, CEE och CENELEC, i vilka organ

Statens Industriverk, SEMKO och SEK medverkar kontinuerligt.

De syften som anges i koden torde inte innebära något väsentligt nytt

inom områden där standardiseringsverksamheten är starkt internationellt

inriktad. såsom fallet är på exempelvis elområdet. Redan nu gäller att

Prop. 1979/80:24 Del A 289

arbetet på elsidan är i närmast full utsträckning inriktat på internationell samverkan, och därtill kommer att samarbetet på regional nivä ; den

västeuropeiska kretsen (genom CENELEC) tvingar medlemsländerna till stor restriktivitet vid utarbetande av nationella normer och bestämmelser genom s.k. Standstill Agreement. .

Det notifikationsförfarande som beskrivs + avsnitt 2.5 torde vara av

värde för informationsutbytet. Dock tyder erfarenheterna från motsvaran-

de verksamhet inom EFTA och, för elsidan CENELEC, på att detta ej kan

utgöra ett remissinstitut i vanlig bemärkelse. Inget land synes vid exempel-

vis föreskriftsändring, annat än i mindre väsentliga ärenden, kunna avvakta remissyttranden från andra länder och därtill ta hänsyn till syn-

punkter och önskemål inom den tänkta tidsperioden. Andra länders reak-

tioner är emellertid av värde för att erforderliga åtgärder i syfte att ernå harmonisering mellan länderna skall kunna vidtas, dock mera sällan i

samband med notifikationsförfarandet. utan däremot genom det kontinuerliga arbetet i standardiseringsorgan på internationell nivå.

Det textavsnitt som avser regional verksamhet — det gäller säväl stan-

dardiseringsverksamhet som certifiering — skulle kunna tolkas som om det i framtiden icke vore i linje med GATT-kodens text, eller i varje fall anda,

att medverka i regionala organ för vilka medlemsskap ej är helt öppet.

Sådan tolkning torde dock kunna betraktas såsom alltför sträng, då viss

regional verksamhet anses vara ett steg på vägen till den globala täckning

som klart ligger inom kodens syfte.

I avsnitt 13.3 framhälls vikten av att undvika onödigt dubbelarbete och som exempel anges verksamheten inom Codex Alimentarius. Ett andra exempel skulle kunna hämtas från elsidan där de föreskriftsgivande parterna inom länderna i stor utsträckning samarbetar inom det ailpartssammansatta standardiseringsorganet IEC, och med avseende på elsäker-

heten CEE med dess centifieringssystem CB.

Svenska elektriska materialkontrollanstalten AB: Vi finner det vara ett

utomordentligt viktigt uppdrag att ge en redogörelse för avtalets innebörd

för vårt arbete och hur detsamma skall administreras. Tyvärr har liknande dokument, t. ex. de från ECE stannat i en trång krets medan de myndighe-

ter som skulle leva efter dem saknat kännedom om dem.

Vi vill särskilt trycka på nödvändigheten att sprida kännedom och åstadkomma efterlevnad av artikel 2.7. Tyvärr är det många myndigheter som

icke har klart för sig betydelsen av att formulera sina krav i explicit form, vilket avsevärt försvårar för alla parter som skall leva efter dem, i synnerhet för utländska företag som med sina produkter skall uppfylla dem.

GATT-koden är icke någon lättillgänglig text och för dem som icke har

arbetat med den är det svårt att vara klar över vilka krav som är bindande

och vad som är rekommendationer. Det är angeläget att detta klargöres och att alla berörda parter i landet får klart för sig vad som förväntas just av dem. 19 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24 Del A 290

Sveriges industriförbund m.fl.: I hikhet med vad som gäller 1 andra länder finns i Sverige en rad nationella föreskrifter som inte överensstämmer med internationella normer. Detta kan innebära att krav utifrån kommer att ställas på en svensk anpassning till internationella standards etc. Sådana krav bör enligt vår mening i möjligaste mån tillgodoses. Om så sker bör det bli lättare att från svensk sida få gehör för krav på ändringar i andra länders föreskrifter som är i kraft eller planeras om dessa inte överensstämmer med internationella normer. Om internationella standards och föreskrifter ännu inte finns men är under utarbetande i ett internationellt

organ bör man söka förhindra att nya nationella förskrifter utfärdas. Som

exempel härpå kan nämnas det förslag till direktiv som EG-kommissionen utarbetat rörande provning och märkning av byggnadsmaterial. Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening: En fråga som från svensk sida kan ställas i sammanhanget är vilka konsekvenser svenska särbestämmelser inom fordonsområdet kan få — i synnerhet då de svenska bilavgasbestämmelserna F40-1974. Den pågående typbesiktningsutredningen har glädjande nog genom tlläggsdirektiv fått i uppdrag att undersöka möjligheten att i större utsträckning söka harmonisera trafiksäkerhetsverkets Bestämmelser om Fordon med de internationella regelsystemen (ECE/EG). Bilavgasbestämmelserna omfattas emellertid ej av detta uppdrag. Landsorganisationen: LO ser positivt på att Internationella standards utformas för produkter av betydelse för konsumenters och arbetstagares hälsa och säkerhet. LO utgår dock från att de koder som behandlar tekniska handelshinder utformats så att gällande och framtida svenska

bestämmelser instiftade för att skydda väsentliga konsument- och arbets-

miljötntressen inte hindras av bestämmelserna. I annat fall kan LO inte tillstyrka att Sverige biträder överenskommelserna på detta område.

9 Importlicensiering

Kommerskollegium: De svenska licensmyndigheterna, Jordbruksnämnden och kommerskollegium, har granskat överenskommelsen och dess bestämrnelser och därvid har framkommit att procedurreglerna 1 stort överensstämmer med dem som redan tillämpas i Sverige. Enligt vad kolleglet inhämtat från Riksbanken uppfyller Sveriges valutabestämmelser också de krav som ställs i överenskommelsen, varför, sävitt kollegiet kan bedöma, en svensk anslutning till överenskommelsen inte innebär att några ändringar I nu gällande lagar och förordningar behöver göras.

Grossistförbundet anför i sitt remissyttrande att koden är alltför urvatt-

nad för att kunna bli av någon större betydelse. Ur svensk exportsynpukt

hade det enligt kollegiet onekligen varit önskvärt med något mer uppstra-

made regler i överenskommelsen. Detta gäller speciellt med tanke på de problem som ofta uppträder för svenska exportörer främst i u-länderna.

Prop. 1979/80:24 Del A nl 291

Samtidigt bör det genom den flexibilitet som överenskommelsen erbjuder vara möjligt för flertalet GA TT-länder att ansluta sig därtill.

Överenskommelsen innebär att publikationer om licensbestämmelser skall sändas till GATT-sekretariatet. Det finns inget krav på att dessa

publikationer skall översättas till något av GATT-språken. Ur exportsyn-

punkt hade det varit en fördel med ett sådant krav för Sveriges del. men en

sådan förpliktelse skulle samtidigt ha inneburit en ökad arbetsbelastning. Jordbruksnämnden hyser vissa farhågor för den bestämmelse som stäl-

ler krav på licensmyndigheterna att utfärda automatiska licenser inom maximalt tio dagar, vilket skulle kunna tolkas så att licens i vissa fall måste ställas ut långt före det eventuella importtillfället. Några bestämmelser om giltighetstidens längd utöver att den skall vara skälig finns dock inte, varför

kollegiet förutsätter att denna även i fortsättningen fär bestämmas av

licensmyndigheten.

Statens jordbruksnämnd: Det kan konstateras att föreliggande överens-

kommelse angående importlicensprocedurer är tämligen alimänt hållen och att till den de! nämndens verksamhet berörs en svensk anslutning inte

torde medföra några svårigheter. Nämnden vill dock kommentera följande

två punkter.

Allmänna bestämmelser. Under punkt 4 föreskrivs att information om liksom ändringar av licensbestämmelser och varulistor skall publiceras på ett sådant sätt att regeringar och handelsidkare snabbt kan få tillgång till dem. Kopior av nämnda publikationer skall dessutom tillsändas GATTsekretariatet. Nämnden förutsätter att detta innebär att varulistor och

kungörelser och licensbestämmelser i fortsättningen skall tillsändas

GATT-sekretariatet på svenska. Om det emellertid fordras att dessa publikationer översätts till ett GATT-språk innebär detta givetvis ökad arbetsbelastning för nämnden.

Automatisk licensgivning. Enligt punkterna 13 d och 13 e i överenskommelsen skall ansökan om licens få lämnas till berörd licensmyndighet vilken arbetsdag som helst innan varan tullklarerats. Sådan ansökan skall beviljas omedelbart vid mottagandet eller efter maximalt 10 arbetsdagar. Detta kan tolkas på sådant sätt att licens i vissa fall måste ställas ut långt före det eventuella importtillfället. Nämnden utgår dock ifrån att licensens

giltighetstid även i fortsättningen kan avgöras av licensmyndigheten.

Sveriges industriförbund m.fl.: De nya reglerna syftar till att undanröja onödig byråkrati och ge insyn i tillämpningen av ländernas licensieringssystem. Den för svensk del viktigaste överenskommelsen i frågan om licensiering gäller s.k. automatisk licensgivning, d. v.s. licenser som utfärdas för att övervaka och följa importen men utan att begränsa den. För svensk del gäller också här att se till att länderna verkligen följer överens-

kommelsen och att de inte — som hittills i åtskilliga fall kunnat konstateras

— försvårar eller försenar importen genom administrativt krångel i samband med utfärdandet av övervakningslicenser.

Prop. 1979/80:24 Del A 292

10¶Flygindustri

Kommerskollegium: Överenskommelsen har framför allt sin betydelse genom den tulifrihet på bunden basis som fr.o.m. den 1 januari 1980 kommer att gälla för civila flygplan och delar därtill i de länder som ansluter sig till överenskommelsen. Beträffande de eventuella konsekvenserna för svensk tullagstiftning får hänvisas till yttrande från generaltullstyrelsen. Övriga remissinstanser har ej haft något att anföra med anled-

ning av överenskommelsen. Kollegiet får för egen del inskränka sig till den

kommentaren att resultatet av överenskommelsen bör beaktas vid en

allmän värdering av de tullmedgivanden som MTN resulterat i av betydel-

se för svensk export.

De avsnitt i överenskommelsen som rör förpliktelserna på det icke tariffära området är föga substantiella och består huvudsakligen av hänvis-

ningar till gällande GATT-regler och de överenskommelser som i MTN träffats på vissa icke-tariffära områden såsom subventioner, statlig upp-

handling och tekniska handelshinder.

Generaltullstyrelsen: Beträffande Agreement on Trade in Civil Aircraft

prepared by a number of delegations, kan för Sveriges del konstateras att

förslaget, som avser tullfrihet för civil luftfart, i allt väsentligt täckes dels

av redan tullfria rubriker i den svenska tulltaxan, dels av föreskrifter i tullförordningen (1973: 979, 8§ första stycket, punkt 7 och 17—22 §§) och därtill knutna författningar. Den del av det svenska systemet som grundas

på tullförordningen synes motsvara ett ”end-use system” enligt punkt 2.2 i avtalet. Det finns därför ingen anledning att ändra systemet. Därmed kan också konstateras att någon ny svensk lagstiftning icke är erforderlig och att icke heller någon väsentligt ökad belastning på det svenska tultverket kan bli följden av avtalet. Den beskrivning av det svenska systemet som skall göras enligt sista meningen i punkt 2.2 bör anstå till dess avtalet har antagits.

11¶Ändringar i och tillägg till GATT:s regelverk

Kommerskollegium: KoNegiet har svårt att göra någon samlad värdering

av resultatet i ”framework”'-gruppen med hänsyn till att de olika texterna så kraftigt skiljer sig från varandra när det gäller såväl inriktning som innehåll. Som kollegiet tidigare framhållit för departementet hade arbetet i gruppen sannolikt vunnit på en prioritering till förmån för de frågor, där det bland såväl i-länder som u-länder redan från början fanns en viss lyhördhet för behovet att få till stånd vissa ändringar och/eller förbättringar av

gällande GATT-regler i någon form. Exempel på två sådana områden är åtgärder till skydd för betalningsbalansen och reglerna i GATT rörande

Prop. 1979/80:24 Del A S 293

biläggande av tvister. Texterna på dessa områden (punkt 2 (a) respektive punkt 3 i dokument MTN/FR/6) är ur säväl saklig som formell synpunkt mer fullödiga än resultatet på övriga områden.

U-länderna (med Brasilien som tongivande talesman) har sett arbetet i gruppen som ett tillfälle att revidera GATT-avtalet då man ansett att handeln mellan i- och u-länder inte kan styras av regler som innehåller samma rättigheter och skyldigheter för i-länder som för u-länder. Tidigare diskussioner i olika fora inom och utanför GATT och som kan sägas bekräftas av diskussionerna i "framework" -gruppen visar enligt kollegiet att de problem som u-länderna gett uttryck för på flera punkter inte så mycket bottnar i en brist i GATT-reglerna som sådana utan snarare i en bristande tillämpning av dessa.

I det följande lämnas mer specifika synpunkter på de enskilda textavsnitt som förberetts av ”framework”-gruppen.

"Differential and more favourable treatment, reciprocity and fuller partici-

pation of developing countries”

Som framgår av rubriken sönderfaller denna text egentligen i två delar. Den första delen (para 1—4) avser den s.k. enabling clause, enligt vilken differentierad och mer förmånlig (dvs. preferentiel) behandling utan hinder av bestämmelserna i GATT:s artikel I kan beviljas u-länder.

Klausulen innebär att det generella tullpreferensystemet (GSP) framdeles ges en legal bas i GATT till skillnad från den tidsbegränsade

”waiver” för GSP som gäller fram till juni 1981. Klausulen påverkar emellertid ej GSP:s autonoma och icke-bindande karaktär eller givarländernas möjligheter att när som helst upphöra att bevilja sådan preferensbe-

handling.

Kollegiet ser det som positivt att den särbehandling som kan bli aktuell

på det icke-tariffäåra området genom paragraf 2(b) begränsas till de koder och överenskommelser som multilateralt förhandlats fram i GATT-sam-

manhang. Det är för övrigt oklart om dessa koder såsom de nu är utformade i något hänseende verkligen strider mot artikel I och således i

praktiken täcks av ”enabling clause”'.

Som tidigare framhållits för departementet hade kollegiet helst sett att paragraf 2(c) som behandlar inter-u-landsarrangemang på tull- och NTMområdet helt hade utgått. Genom detta stadgande legaliseras” bl. a. avtal

som tripartitavtalet, Bangkok-avtalet och preferensarrangemanget mellan

ASEAN-länderna vilka i sin nuvarande utformning är ytterst ofullständiga såväl vad gäller varutäckning som beträffande storleken på tullsänkningar. En annan brist är att någon klar gränsdragning ej gjorts mellan denna punkt och bestämmelserna i GATT:s artikel XXIV angående tullunioner och frihandelsområden.

Beträffande paragraf 2(d) om MUL anser kollegiet fortfarande att det

bl. a. ur prejudikatssynpunkt är tveksamt att i GATT-sammanhang knyta

Prop. 1979/80:24 Del A 294

särbehandling permanent till en särskild kategori av länder, vilken dessutom avgränsats enligt kriterier som utformats i ett annat forum och för andra syften är rent handelspolitiska.

De bestämmelser som intagits i nämnda ”enabling clause”” och i vissa av MTN-överenskommelserna på det icke-tariffära området om särskild och

mer förmånlig (eller differentierad) behandling av u-länderna innebär for-

mellt en ändring av artikel I i GATT, vilket enligt artikel XXX torde kräva ett godkännande av GATT:s avtalsslutande parter (CP:s) med 2/3 majoritet.

En annan aspekt som bör uppmärksammas är att u-länderna genom de olika texter som framförhandlats i MTN getts en prefererad ställning i olika avseenden i förhållande till övriga länder utan att man samtidigt försökt att definiera vad som skall förstås med begreppet u-länder. Någon

allmänt fastställd u-landsdefinition, varom talas i LO:s skrivelse, finns heHer inte. Detta definitionsproblem har hittills ej behövt ställas på sin

spets i GATT-sammanhang. Det s.k. u-landskapitlet, del IV, gäller visser-

ligen de avtalsslutande parter som är ”less developed” men utan att detta implicerar någon särbehandling i strid med GATT:s artikel I. Bestämmel-

serna Ii artikel XVIII om statlig hjälp till ekonomisk utveckling är vidare tillämpliga på en grupp av länder, vilken genom en särskild definition kan inbegripa även länder som ej I traditionell mening är att betrakta som uländer. Konkret gäller problemet vilka länder som skall komma i ätnjutande av den särbehandling som nu förutses på de olika MTN-områdena och framför allt hur denna över tiden skall trappas av eller avvecklas (s.k. phasing out) för länder som ej längre kan betraktas som u-länder.

Kollegiet delar LO:s uppfattning att Sverige bör verka för att de. speciella förmåner som tillerkänts u-länderna anpassas så att de fortsättningsvis endast tillerkänns u-länder för vilka en sådan särbehandling är sakligt motiverad. I flera av överenskommelserna på det icke-tariffära området torde denna princip kunna tillämpas på ett relativt enkelt sätt genom att de

länder som ansluter sig förutsätts omfattas av samtliga förpliktelser i

respektive kod. Särbehandlingen beviljas i dessa fall endast under begrän-

sad tid efter prövning multilateralt och efter begäran av det land/de länder

som önskar komma I åtnjutande härav. Det åligger således berörda u-land att själv styrka att man uppfyller vissa krav som motiverar den eftersträvade särbehandlingen. Problemet att tillämpa denna s.k. negativa ”graduation"'-princip gör sig dock och har redan gjort sig gällande i fråga om de tullförmåner som beviljas u-länderna enligt GSP. I OECD har bl.a. på

svenskt initiativ startats diskussioner om på vilket sätt en ”phasing out”

av erbjudna förmåner bör ta sig uttryck, på produktbasis eller länderbasis.

Som kollegiet tidigare framhållit synes den senare metoden ur både saklig

och rättvisesynpunkt mer lämpad.

I ett tidigt skede i ”framework”'-gruppens överläggningar försökte bl. a.

de nordiska länderna få in en passus i ”enabling clause” av innebörd att

Prop. 1979/80:24 Del A a 295

den särbehandling som i-länderna beviljar och kan komma att bevilja uländerna på olika omräden endast skall vara I kraft så länge den kan anses motiverad med hänsyn till de enskilda u-ländernas ekonomiska, finansiella och handelsmässiga situation. dvs. i princip samma tanke som finns reflek-

terad i GATT:s artikel XXXVI:8 när det gälter u-ländernas möjligheter att

lämna motprestationer i samband med handelsförhandlingar. Kollegiet anser det beklagligt att det ej gått att nå cnighet om en sädan formulering, vilken i GSP-sammanhang skulle inneburit ett starkare stöd för en ”phasing out” på länderbasis än den nu ytterligt vaga formuleringen i paragraf (c). Ett annat problem är att det av främst politiska skäl torde bli mycket svårt för Sverige att på egen hand företa en sådan ”graduering”. Kollegiet anser därför att Sverige 1 lämpliga fora (OECD och i GATT, främst handels- och utvecklingskommitteén) snarast bör ta upp detta frågekomplex med sikte på att internationellt få till stånd vissa kriterier och normer för en

sådan ”phasing out” som stöd för enskilda länders handlande. Detta torde

dessutom vara en förutsättning för att åtgärder innebärande särbehandling på handelsområdet verkligen skall bli effektiva och politiskt accepteras i de

länder som beviljar sådan behandling.

Den andra delen i texten avser frågan om u-ländernas möjligheter att lämna motprestationer i handelsförhandlingar samt mer allmänt om dessa länders ökade deltagande i GATT:s rättigheter och förpliktelser (s.k.

”phasing in”). Avsnittet är mycket allmänt hållet och innebär i sak ingen egentlig förändring i förhållande till gällande bestämmelser i GATT.

I paragraf 9 i texten förutses multilateral granskning av de frågor som

tagits upp i tidigare paragrafer. Som kollegiet tidigare framhållit ter det sig naturligt att GATT:s handels- och utvecklingskommitté (CTD) liksom

hittills får bli det organ som tar sig an dessa frågor. Genom de texter som tagits fram under punkt 1 och 4 i ”framework””-gruppens arbetsprogram bör kommande granskningar i CTD inte bara som hittills beröra de utvecklade ländernas förpliktelser och åtaganden mot u-länderna utan även de senare ländernas skyldigheter att med ökad utvecklingsgrad leva upp till GATT-stadgans bestämmelser, något som principiellt är mycket betydelsefullt.

”Draft declaration on trade measures taken for balance-of-payments purposes”

Fill största delen regleras i detta utkast närmare proceduren för behand-

lingen i GATT av handelsåtgärder som vidtas av betalningsbalansskäl (BOP-åtgärder). I ett tidigt skede i förhandlingarna om detta avsnitt i "framework" -gruppen försökte USA uppnå ett uttryckligt godkännande

av att även andra åtgärder än de kvantitativa restriktioner som föreskrivs enligt artikel XII och XVHI:B skulle få tillåtas i betalningsbalanskriser. Detta motsatte sig främst EG och resultatet har blivit en som kollegiet ser

det rimlig kompromiss, enligt vilken gällande procedurer i GATT för

Prop. 1979/80:24 Del A 296

granskning av BOP-ätgärder skall tillämpas på alla former av ätgärder, dvs. även importavgifter, importdepositionssystem och andra s.k. sofistikerade åtgärder, utan att detta prejudicerar frågan om de senares eventuella GATT-förenlighet.

Dock anser kollegiet att formuleringen i paragraf 1(a) i deklarationsutkastet är mindre lyckad. Det heter där att de avtalsslutande parterna vid ullämpningen av restriktiva importåtgärder bl. a. skall ge företräde åt den åtgärd som innebär minsta avbräck för handeln. Hur detta stadgande kommer att tillämpas är osäkert. I vissa amerikanska kommentarer med anledning av MTN har man pekat på att detta avsnitt indirekt förordar

importavgifter framför kvantitativa begränsningar. Sådant förord ges för

övrigt i USA:s ”Trade Act of 1974”. Kollegiets uppfattning, som tidigare redovisats. är att i ett sädant allvarligt läge som en betalningsbalanskris utgör, måste det primära vara att vidta åtgärder som på kortast möjliga tid är ägnade att återställa balansen även om detta temporärt skulle innebära ett avbräck för det normala handelsutbytet.

”Safeguard action for development purposes”

Denna text utgör en tolkning och bearbetning av vissa bestämmelser i GATT:s artikel XVIJ:A och C när det gäller möjligheterna för vissa länder (företrädesvis u-länder) att vidta skyddsätgärder för att främja sin

ekonomiska utveckling.

Som kollegiet tidigare påpekat har nuvarande bestämmelser, vilka för övrigt ändrades i samband med 1955 års revisionskonferens i GATT, knappast alls utnyttjats. Enligt kollegiet hade det varit lämpligt om man i "framework "-gruppen försökt reda ut orsakerna till att dessa regler ej utnyttjats. Rent allmänt är u-ländernas möjligheter att skydda sin inhemska industri mycket vittgående enligt GATT-avtalet. De ändringar av artikel XVIII som förutses i texten och som bla innebär att man tillåter avsteg från vissa av de i denna artikel nedlagda procedurbestämmelserna då u-länderna önskar bryta ingångna förpliktelser synes i ljuset härav sakligt sett ej motiverade. Enligt kollegiet gär den föreslagna texten stick i stäv mot strävandena att skapa förutsättningar så att u-länderna bättre kan integreras och delta mer aktivt i världshandelssystemet samt gradvis åta

sig ökade förpliktelser i GATT.

"Draft understanding regarding notification, consultation, dispute settle-

ment and surveillance”

Denna text utgör i huvudsak en kodifiering av den praxis som under

årens lopp utvecklat sig när det gäller tillämpningen av bestämmelserna I GATT:s artiklar XXIII och XXIII om biläggande av tvister på handelsområdet. Utkastet till överenskommelse, som till vissa delar bildat mönster för motsvarande avsnitt i vissa överenskommelser i MTN på det icke-

Prop. 1979/80:24 Del A 297

tariffära området, innebär säledes inget egentligen nytt. Följande punkter

bör dock noteras:

I paragraf 3 åtar sig de avtalsslutande parterna att så långt möjligt notifiera CP:s om ätgärder på handelsomrädet med relevans för GATT:s

verksamhet under förutsättning att en sådan notifikation i sig själv ej

prejudicerar frågan om dessa åtgärder är förenliga med GATT. Formuleringen är vag och försiktig men kan ändå sägas innebära en ökad moralisk förpliktelse för GATT:s medlemsländer att informera varandra om vid-

tagna åtgärder på handelsområdet. I paragraf 24 talas om att CP:s är överens om att företa en regelbunden

och systematisk översyn av utvecklingen i handelssystemet. GATT-sekretariatet har föreslagit att CP:s upprättar en arbetsgrupp som skulle få till uppgift att bl.a. studera hur en sådan översyn lämpligast borde genomföras. Arbetsgruppen skulle även få ull uppgift att i ljuset av bl. a. paragraf 3 ovan se över gällande notifikationsbestämmelser i GATT. En sådan ar-

betsgrupp förefaller kollegiet väl motiverad.

” Understanding regarding export restrictions and charges”

På grund av stora motsättningar mellan de i MTN deltagande länderna,

inte minst mellan olika i-länder. kunde ingen överenskommelse nås om ens

en procedurell uppstramning av GATT:s regler rörande olika former av exportkontrollätgärder. Kollegiet anser detta högst beklagligt. Det enda parterna enats om är att i en nära framtid äter granska dessa GATT-regler. I detta syfte anmodas CP:s it GATT att ta itu med bl. a. denna uppgift efter MTN som en fråga av hög prioritet.

GATT-sekretariatet har även på denna punkt föreslagit att CP:s upprättar en arbetsgrupp som skulle få till uppgift att genomföra denna förnyade granskning och lämna förslag om hur dessa problem borde lösas. Arbets-

gruppen skulle lämna en rapport härom vid CP:s 36:e session i slutet av 1980. Kollegtet anser att detta förslag, när det blir aktuellt att ta definitiv ställning till det. bör stödjas från svensk sida.

Landsorganisationen: I framework-gruppens texter samt i övriga överenskommelser på det icke-tariffära området tillerkänns u-länderna speciell och förmånligare behandling. För det stora flertalet u-länders vidkommande kan detta vara väl motiverat.

För det fåtal u-länder som under 1960- och 70-talen — ofta genom utländska direktinvesteringar — kraftigt ökat sin industrivaruexport och vars konkurrenskraft inom många produktområden är jämförbar eller

överlägsen den i många industriländer, är denna förmånliga särbehandling

inte motiverad. Enligt LO bör Sverige aktivt verka för en strikt tillämpning av de bestämmelser som finns rörande avveckling av preferensbehandling-

en i takt med att ländernas utvecklingsnivå höjs. Vidare bör Sverige

Prop. 1979/80:24 Del A 298

fortlöpande revidera den i handelssammanhang tillämpade u-landsdefinitionen. Det vore orimligt att länder som Hongkong och Singapore räknades som u-länder samtidigt som Portugal och Turkiet med lägre BNP/capita räknades till i-landsgruppen.

I många av de mer utvecklade u-länderna erhåller företagen direkta

exportsubventioner inte minst i samband med lokalisering till exportfri-

zoner. Sverige bör bevaka att information enligt överenskommelsens bestämmelser lämnas över dessa exportsubventioner och att i fall av mark-

nadsstörning på den svenska marknaden till följd av dessa aktualisera frågan om handelspolitiska motåtgärder.

Även vad gäller övriga koders tillämpning bör Sverige verka för att de speciella förmåner som tillerkänts u-länderna anpassas så att de fortsätt-

ningsvis enbart tillerkänns de u-länder för vilka en sådan särbehandling är

sakligt motiverad.

Prop. 1979/80: 24. Del A | 299

Bilaga 4

I de multilaterala handelsförhandlingarna nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT

Anm. Tullsats markerad med asterisk (") har satts i kraft den I januari 1977.

Tull- Varu- Varuslag Bastull- |Gällande |Överenstaxe- nummer satser i = |tull- komna nummer förhandi. |satser med-

givanden

|| 2 3 4 5 6

03.01¶Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst:

950 akvariefisk oossosoosserrrr rr ers ss r rr rr rr fri fri fri 06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, I

vila, under tillväxt eller i blomning:

009 ej planterade, utan blommor eller blomknop-

par, andra än gladiolus och liljekonvalje

sera rsrsereera rer str rer rss rens na 100 kg 25:— 25:— fri

06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av sådana : slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta,

impregnerade eller på annat sätt preparerade:

ur 005 friska gladiolus under tiden 1 oktober—-30 april reser erers sees reser rr str rr rer rer 100 kg | 300:— | 300:— fri

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

vitlök:

Prop. 1979/80: 24. Del A 300

I 2 3 4 5 6

20.02 Köksväxter beredda eller konserverade på annat

sätt än med ättika eller ättiksyra:

500 SPAMS oorserereerrerrase esse resas 100 kg! 65:— 65:— fri 20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat

sätt, med eller utan tillsats av socker eller sprit:

ur 200 ananas pUlp .ososssossoss rss ss ess ss 100 kg! 15: — fn fri”

Prop. 1979/80:24. Del A 301

1 2 3 4 5 6

(22.09) Whisky: = - oe

Prop. 1979/80:24. Del A 302

1 2 3 4 5 6 (28.38) 2400 aluminiumsulfat o.ossosossesssssesrros essens 4,5 4,57 3,55

650, 904, järn (11) sulfat (ferro-sulfat); koppar (II) sulfat;

Prop. 1979/80: 24. Del A 303

ra 3 'n

29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten:

NN

100 sulfoderivät sosssosesorsserereer er rr tr rer ra to 6.977

901-909 nitro- och nitrosoderivat —.oosss.sssssss sees tat NI NAN fo RR 9 29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro-

och nitrosoderivat därav:

201, 401 propanal (propylalkohol) och pentanol (amyl-

alkohol), avsedda att användas uteslutande för

tillverkning av natrium- eller kaliumxanto-

geNAt ooseeeseesesrrre ere ere rester rs tr rss fri An SA

100, 209, metanol, annan propanol och annan pentanol 116 NE AD SSA

701, 709, andra än propanol, pentanol, metanol, bu-

Prop. 1979/80: 24. Del A 304

|| 2 3 4 S 6 (29.14) 102-104, andra än ättiksyra, estrar av ättiksyra, blyace- 259, tat, bensoesyra, natriumbensoat och andra 400-709, salter av bensoesyfä ...oososssrsrsserers ess 1198 | fris 119 6,52

809-909

29.15 Flerbasiska karboxylsyror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt ha-

logen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

120 maleinsyraanhydrid o..osssossseerrrsere res HA 112 6,5 22

29.16 Karboxylsyror med alkohol-, fenol-, aldehyd- el-

ler ketonfunktion och andra karboxylsyror med

annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion

samt dessa föreningars anhydrider, halogenider,

peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

112, 132, syror samt salter därav, andra än citronsyra,

ur 141, 142, mjölksyra, vinsyra, salicylsyra, gallussyra och 803. 804 acetylsalicylsyra samt salter därav: citronsyra; CStIAl oosererrerererrrreres ere rer rr rer sa 1126 | fri; 1196 6,5 Za 809 andra än syror samt salter och estrar därav oc 97 5,84

29.19¶Estrar av fosforsyra och deras salter, inbegripet

laktofosfater samt halogen-, sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav: 001 estrar med fenolef sossoossssseroesr isso rna 1196 112 6,52 009 ANTA oossoeseeseeersererssrer teser sortera 90 99 5,896 29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav: 001: estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra

samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat CÄlAV ooseesrereeerser rer rese rr rs rer ns aa 1196 XR 6.57

009 ANTA ooseeeeserereererer sars rr s ers tr rr a a 124 12960 6,9 90 29.22 Föreningar med aminofunktion: 001 anilin, nitranilin, naftylamin. fenylendiamin,

tolylendiamin, toluidin och xylidin samt salter

FET 9 fri 5,896

002-009 EV (RR UR Zz 9

29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunktion:

100, 909 andra än p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol),

dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav . 11927 112 6,5 92 29.24 100, 900 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhy-

droxider; lecitiner och andra fosfoaminolipider . 95 9 5,87

29.25 000 Föreningar med karboxamidfunktion: föreningar

av kolsyra med amidfunktion =...sssosss.se>e >> 19 11976 6.54

29.26 Föreningar med karboximidfunktion (inbegripet

ortobensovesyrasulfimid och dess salter) och föreningar med iminofunktion (inbegripet hexametylentetramin och trimetylentrinitramin):

Prop. 1979/80: 24. Del A 305

'n

29.34¶Andra metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar:

29.35 Heterocykliska föreningar: nukleinsyror: 901, 903 innehållande enbart oxygen eller enbart svavel

som heteroalömM ...ssseressrsrserr rss era 9 andra:

pyridinhomologer sosse sssrrsss ser LÄG 100, 904, andra än pyridin och pyridinhomologer [ERNA 9209

29.36 000 Sulfonamider oossssosserererrr reser srt era

29.37 000 Sultoner och sultamer o.sooossssreserr ers sr ra

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros. glukos och laktos: sockeretrar. sockerestrar och deras salter, andra än produkter enligt nr 29.39,

29.41 och 29:42 sooooose sees ass resas sans resa 6,56 Andra organiska föreningar s.sossssosss ere rss 6,96 200, 901 Andra farmaceutiska varor:

tandcement och andra tandfyllningsmedel: lädor, askar, etuier o.d. med utrustning för förs-

ta förbänd oosoeeoseererrar ere res s ss rr era 4,47

31.02¶Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska: 200, 300, ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat

9201 samt blandningar med ammoniumnitrat, inne-

hållande mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri torrsubstans

ur 701 urea, innehållande mer än 45 viktprocent nitro-

BC ooseeeroerrerrerereer arr ere reser er sr ess

31.05¶Andra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i

form av tabletter. pastiller e.d. eller i förpack-

ningar med en bruttovikt ej överstigande 10 kg:

901 varor enligt detta kapitel i form av tabletter.

pastiller e. d. eller i förpackningar med en brut-

nitrogenhaltiga gödselmedel:

ur 303 monoammonium- och diammoniumortofosfaler, fCeNA sosseseerrererssrer res se rt sant 4,56

ur 303 andra monoammonium- och diammo-

niumortofosfater; blandningar av mono-

ammonium- och diammöniumortofosfater 4,50

400, 907

Syntetiska organiska garvämnen samt oorganiska garvämnen; garvningspreparat. även innehållande naturliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat (t.ex. pyrmedel av enzymatiskt, pankreatiskt eller bakteriellt ursprung): 001 syntetiska organiska garvämnen med en ask-

halt av högst 20 viktprocent. beräknat på tort-

SUDSLANSEN ooseeseeeeresre rer er ers er rr ss es 3.84

32.04¶Färgämnen av vegetabiliskt ursprung (inbegripet

färgträextrakter och andra vegetabiliska färgåm-

nesextrakter med undantag av indigo) eller ani-

maliskt ursprung: ur 000 oljebaserade produkter för smör- och ostfärg-

NING moeoeeresrreerereee rer rr rr rss srt i ers a fri fri fri

32.09 Lacker; kallvattenfärger (även för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment i linolja, lacknafta. terpentinolja. klarlack eller liknande vid tillverkning av målningsfärger använda produkter; brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i

20 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80:24. Del A 306

I 2 | 3 4 5 6

(32.09) detaljhandeln: lösningar enligt definition i anm. 4 till detta kapitel: 110-190. lacker: lösningar enligt anm. 4 till detta kapitel 11 ec 119 1027 400, 702, 703

301. 704 emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej

hänförliga bronsfärget sossssssssssesssrerra EX 870 6 200, 500, andra slåg ooosseererrree rer rer rer rr rr rr ra SK Sä 3,87 709-950

32.10 000 Konstnärsfarger, färger för skolbruk, plakat-

färger, brytningsfärger. hobbyfärger och liknande färger i form av tabletter eler i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpack-

ning. inbegripet sådana färger i satser, med eller

321 000 Beredda sickatiV osossoosssseerrsrerrs ters rerna 596 Sä 3,87

32.12 001-009 I Fönsterkilt: ympvax; spackelfärger; icke eldfasta preparat för ytbeläggning; utfyllningsmedel, tät-

ningsmedel o.d., inbegripet hartskitt och harts-

[NS 33 S” Si 3,87

32.13¶Bläck, tryckfärger och liknande färger:

200. 909 andra Slag soseessreseerereeerrer se ere r osa 47 47 322

33.04 000 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller konstgjorda) samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller fiera av dessa ämnen, av sådana slag som användes som råvaror inom parfymindustrin eller livsmedelsindustrin, vid industriell tillverkning av drycker el-

ler inom andra industrier oooososssssss esse ers ra 54 fri 3.85

33.06 Parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedelt;

vatten från destillation av eteriska oljor och vat-

tenlösningar av sådana oljor, inbegripet pro-

dukter lämpliga för medicinskt bruk:

parfymer. kosmetiska preparat och toalettmedet: 700 rakkfräflf sosse s sees er es er ser rer srt enes 67 67 4,49

110-690, andra Slag oocsosessserersse rr ser rr r rer 9,57 9,56c 6ZX 901. 903.

ur 904, 909 34.01 Tvål och såpa: organiska ytaktiva produkter och preparal avsedda att användas som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål:

ur 700 toalettvål i form av kakor; raktvål ... 100 kg 40:— 40:— 35:—

ur 700 toalettväl (inbegripet raktvål) i form av stänger eller gjutna stycken; organiska ytaktiva produkter och preparat avsedda att användas som

toalettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna

per per

100 kg 100 kg 100, 200. andra Släg s.ssoseseoeserer srt rss reser resa 1095 97 6,27

200 34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat

samt tvätt- och rengöringsmedel, även innehål-

lande tvål eller säpa:

111-190 organiska ytaktiva ämnen, ej i detaljhandelsförpackningar oooososessserserese rer rerna st 97 IA 12

! Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande

slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1979/80: 24. Del A 307

ta

(34.02) 211-900 andra släg s.sosoessssesers reses er rer es bss 9 34.04 Konstgjorda vaxer (inbegripet vattenlösliga vaxer); beredda vaxer, ej emulgerade och ej innehållande lösningsmedel: 001 vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller

direkt emulgerbara Växer o.ssssesosesr ere nt 97 34.05 100-900 Puts- och polermedel för skodon, möbler och golv, metallputsmedel, skurpulver och liknande preparat, dock med undantag av beredda vaxer hänförliga till nr 34.04 sosssssssssre rss ere ret > | HT

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseindenivat; kaseinlim: 500, 700 kaseinater och andra kaseinderivat; kasein-

liM oooereserererrerer ere rskr rr rss 100 kg 35.03 101—500 Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade) och gelatinderivat; lim frän ben, hudar, senor eller från liknande produkter samt fisklim; husbloss ..sososssssssser erna 100 kg Lim och klister, beredda, ej annorstädes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försälj-

ning i detaljhandeln som lim eller klister i för-

packningar med en nettovikt av högst I kg:

i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt

av högst I Kg sosssossseresrerrer ere rar rent 12

009 andra Slag ..sssosssersrrers ert rer ers 100 kg 16:— 36.01 Krut: | 001 SVartkrUt oososesseserer see rer rer rar ser rss 47 009 andra slåg ..sssssseserssesrtar ers rr rer er et 9,57 36.02 Beredda sprängämnen oosssossesserrssr rer es 9,57

36.04¶Stubin; tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel:

201¶SVartkrutsstUbiD o.o.s.ssosssrrrerr ers sars sars 490

209 annan SstubiN ..o.ssssssessersrrrrsr rese er era 9,57 36.05 100, 900 Pyrotekniska artiklar (t.ex. fyrverkeripjäser, knalldosor, vissa paraffinerade remsor, regnra- Ketef) ooossssessssseeseerrer rester ers r rerna 7,52 37.03 Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men ej framkallade: 005 papper och papp ej innehållande silverförening

som ljuskänsligt ämne ..osssosssssssss saras 2 NN 490

väv, ej innehållande silverförening som ljus-

känsligt äMNe sosossseseerserrrerrer rr rasens un RN 5 37.07 Kinofilm, med eller utan ljudspår eller med en-

bart ljudspår, exponerad och framkallad, negativ

eller positiv: 009 annan än kinofilm med enbart ljudspår, negativ

film, även som positiv film avsedd att använ-

37.08 Kemiska produkter och blixtljuspreparat av sådana slag och i sådana former som är lämpliga för

fotobruk:

38.11 100-509 Desinfektionsmedel, insekts- och svampbekämpningsmedel, råttgift, ogräsbekämpningsmedel,

groningshindrande medel, tillväxtreglerande me-

del för växter samt liknande produkter, föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller som utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, prepa-

Prop. 1979/80:24. Del A 308

2 3 4 5 6 !

38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag som användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier: glätt- och appreturmedel innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter: 001 i detaljhandelsförpackningar vägande per styck högst I kg netto ...ssssssrsrre ers 9 97 5,87 009 andra släg s.sosserorererr rr rer rer rr rk t rs 97 97 5,87 38.13 100, 900 |. Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande hjälpmedel vid lödning eller svetsning; pulver och pastor för lödning eller svetsning. bestående av metall och andra ämnen; preparat av sådana slag som användes för fyllning eller beläggning av svetstråd eller svetselek- (EST RR 2,54 257 220 38.17 000 Preparat och laddningar till brandsläckningsap-

38.18 000 Sammansatta lösnings- och spädningsmedel för lacker eller liknande produkter ...ssssossss csr: 11956 INA 9 38.19 Kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), ei annorstädes nämnda eller inbegripna; restprodukter från kemiska eler närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna: 100, 200, beredda katalysatorer; blandade alkylbensener 9291 och blandade alkylnaftalener; kisel, dopad för användning i elektroniken, i skivor eller plattor eller liknande former ...s.scsssserrers rss r et 1172 | fri; 1198 6,5 700, 908, andra än kärnbindemedel innehållande stär- 995, 999 kelse eller stärkelseprodukter, naften- och sulfonaftensyror samt till nr 34.02 ej hänförliga alkalisalter av dessa syror, icke sintrade blandningar innehållande metallkarbider, för framställning av hårdmetall, murbruk, även hydrauliskt eller eldfast, gasvatten och gasreningsmassa, elektrodmassa och andra blandningar av kol, koks och beck, inbegripet förkoksad dylik massa, block, plattor. stänger o.d. av kol, restprodukter från kemiska eller närstående industrier samt beredda antioxidanter reser orre rss 119 1166: 97 för gummiindustrin -socsossssse samma tull som den beståndsdel, vars tullsats medför högsta tullen (varunr 995) 39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter tinbegripet linjära produkter), även modifierade eller polymeriserade (1. ex. fenoplaster. aminoplaster, alkyder, polyallylestrar och andra omättade polyestrar, sillkoner): Obearbetade ..sooooserere rr rr rr rer ret ts 1096 1057 oz. 100-219, 311-319, 411-419, 512, 519, 611-619, 707, 708. 811, 819, 911-919

Prop. 1979/80:24. Del A 309

1 2 3 4 5 6

(39.01) 231-250. andra slåg sossssscsersrers ere rossa een ; 139 136 125 331—350, 431—450, i 530, 550, 620, 630. 709, 850, 990

39.02 Polymerisations- och sampolymerisationsprodukter (1. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, po-

lyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, polyvi-

nylacetat. polyvinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kumaronindenhartser): 100—219, obearbetade ..sssssseoserrrrrsrr rr res rna 105: 10 €0 97

290, 310, 361—369, 390-418, 490— 569,

610,

690-719, 902-905

231-250, andra Slag oosossssesrssserr ere esse sees ses 1376 137 127

330, 350, 371-380, 421—450, 590, 620-650, 730, 750, 9209

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra cellulosaestrar, cellulosaetrar och

andra kemiska cellulosaderivat, även mjukgjorda

(1. ex. kollodium, celluloid); vulkanfiber: obearbetade: 401, 611 celiulosaacetat, cellulosapropionat, cellulosabutyrat och blandestrar därav, utan tillsats av andra ämnen s.sossossesssssserrt fri fr fr 202, 203, aAa oosseserreeereesererer ere rs ses e ess 102 102: 90

300, 402,

502, 612,

692, 711, 712

andra slag:

800 av vulkanfiber s.osssssssssseseeess rr rss 490 4. 3,20 av andra material: 103, 503, plattor, duk, film och remsor med cn

plattor, duk, film, folier och remsor med

en tjocklek understigande 1,5 mm:

106, 107, andra än laminerade eller avsedda ute-

506, 507 slutande för tillverkning av ljuskänslig film ooo eeeeerereerererr res ser eta 1396 132. 1226

108 KkKONSstlarmar oossossessesssere rss rer era 132 13 24 fri

509 ET 7: 132 1356 1296

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein och härdat gelatin): 001 KONSttärmar oososrsseseerierserr ers ser rena 124 127z 6.956 ur 009 andra slag än konsttarmar eller avfall och skrot fri fri fri

39.05 Naturhartser modifierade genom utsmältning; konsthartser erhållna genom förestring av natur-

hartser eller hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t. ex. klorkautschuk, hy-

Prop. 1979/80:24. Del A 310

I 2 3 4 5 6

(39.05) droklorkautschuk. = oxikautschuk, — cyklokautschuk): 100-400 obearbetade .ossoeeeerererrr reser sr rr rs ss 8Cc 8: 5390 900 andra slag oossosorserserser rr rr er re ters rn 10.5 10.550 6,3 39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

obearbetade:

409 andra än alginsyra samt salter och estrar därav, växtslem och stärkelse, företrade,

förestrade eller på annat sätt modifierade .. 8Z 87 5,39

500 ANTA oosseeerererrrrrrsesr rr rer sr rer orsa 10,52 10,596 6,3 46 39.07 Varor av material av sådana slag som är nämnda i nr 39.01—39.06: 601 stenciler osssossseresresers re rr re rer rr rent 1292 8X 6,9 20

210-500, 176) € 137 1320 29 609-909

40.05 Plattor, duk och remsor av ovulkat naturgummi

eller ovulkat syntetiskt gummi, andra än rökt

arkgummi och kräppgummi enligt nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning; ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi. före eller efter koaguleringen försatt antingen med kimrök (med eller utan tillsats av mineral-

olja) eller med kiseldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja), oavsett varans form (s.k. mas-

terbatch):

009 andra än förrådsblandningar ..s.ssssss-ress 4Z 49 3,26

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gum-

mi inbegripet gummilatex, i andra former eller tillstånd (t.ex. strängar och rör, lösningar och

dispersioner):; varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. överdraget eller impregnerat textilgarn: ringar och rondeller): 90] tull tull | bindning

som som som motsva- | motsva- | motsva-

rande rande rande

icke icke icke

över- över- överdragna dragna dragna

eller eller eller icke icke icke impreg- | impreg- | impregnerade nerade nerade garn garn garn

902 andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi i förening med annat material oosssssseeererr rer e rer rr rer re rr r rr s 5K Sö 3,85

40.07¶Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av textilmaterial, samt textilgarn, överdraget

eller impregnerat med mjukgummi: 009 andra än tråd av mjukgummi, utan överkläd- Nåd sosoeseeresesreeees ere tre rr rr rs trees 109c 1096 6,2X

40.08¶Plattor, duk, remsor, stänger och strängar, av mjukgummi:

501, 509 stänger och strängar sossoossereers reser rer 69 677 4497

100. 200 andra slåg s.sssoerrerasser ers ers rr rskr eta 8 8 SN,397e

Prop. 1979/80:24. Del A 311

1 2 3 4 so IA

40.09 Rör och slangar av mjukgummi: I | 500 Spiral- och pansarsläNgar ocsssessrrssrse rs 707 | 70008 AV

100, 910, ANÅTA oosoorrreeererererer sees rer enes ansa : BC 8" | 1

290 H

40.11¶Ringar, däck. utbytbara slitbanor till däck samt | slangar och fälgband, av mjukgummi, för alla i

slags hjul: |

100¶MaSSivä ÄNgA oosssorsrorerrrrrr esse sr rna 8 8 NI

40.12 Hygieniska och farmaceutiska antiklar uinbegri- I pet dinappar) av mjukgummi, även med delar av härdgummi: 100 preventivmedel sossossessssrsrrsrsesrs ers sa 2.500 2.5 fri

900 ANTA sossreseesererrerer rer r reser rs ess r nns 2,56; AS DIG

40.13 Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (inbegripet handskar). för alla ändamal, av mjukgummi:

100 handskar oossssseeresrerse rer r ers rese rena SC Str 385

2000 ANTA ooseooeereseeeessese rer rese ss ses nns TSG 7.5 SA

40.14 100-900 | Andra varor av mjukgummi ..sssssssssssseess Sö Se 3,80

40.15¶Hårdgummi (febonit), vbearbetat: plattor. remsor, stänger och rör av hårdgummi: avfall. skrot

och pulver av hårdgummi:

41.02¶Läder av nötkreatur, buffel och hästidjur. med undantag av läder hänförligt till nr 41.06 eller

41.08:

401-909 andra än förgarvade hudar och skinn avsedda för vidare garvning sosssssssserssssssra ess 6C6 697 4.45

41.03 Läder av får och lamm. med undantag av läder

hänförligt till nr 41.06 eller 41.08:

200-909 andra än förgarvade hudar och skinn avsedda

för vidare garvning o.osssossessssressse sera 65: 67: 447

41.04 Läder av get och killing, med undantag av läder hänförligt till nr 41.06 eller 41.08:

200-900 andra än förgarvade hudar och skinn avsedda

41.05¶Andra slag av läder, med undantag av läder hänförligt till nr 41.06 eller 41.08:

009 andra än förgarvade hudar och skinn avsedda

för vidare garvning ..ssssossesessss sosse roa 677 697 4,40

41.06 000 Sämskläderf soossosreeserrersesrerstrr reses ere aa 67 65 4.450

41.08 000 Lackläder och imiterat lackläder: metalliserat

lädef sosoeeeeererrrasrar sr ere rr rr str rr rk kr es 697 6 4,4; 41.10 000 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor, skivor eller rullar oossssssssss oss ss sea 6 696 4,45

42.01 000 Sadelmakenarbeten (t.ex. sadlar. seldon, hals-

band, draglinor och knäskydd) av alla slags mate-

rial och för alla slags djur —...osssssssros ser ss 796 ÄR 4,95

42.02 Reseffekter (t.ex. koffertar, resväskor, hattaskar, nattsäckar och ryggsäckar), shoppingväs-

kor, handväskor, skoilväskor, portföljer, plånböcker, portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt fodral, etuier och askar (för t.ex. vapen, musikinstrument, kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och liknande förvaringspersedlar, av läder,

konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor,

duk eller folier), papp eller textilvara:

210, 510, handväskOr s.ossosssesseserersrrss earn eos 1097. 107 6.256,

910 dock dock dock

högst högst högst

600:— 600:— 400:—

per per per

100 kg 100 kr 100 kg

Prop. 1979/80:24. Del A 312

|| | 2 3 4 5 6

Prop. 1979/80: 24. Del A 313

1 | 2 3 4 5 6

(44.23) 005 varor bestående huvudsakligen av skivor hänförliga till nr 44.11sossoooss ser sees rr res r ns 4 4 Go 326 andra slag:

44.24 100, 900 Hushällsutensilier av trä ..sssossseserorser ere 5 Sr 3,8"

44,25 Verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, boörstträn samt borst- och kvastskaft. av trä; skolaster och sko-

tblock av trä:

109 | verktyg och redskap, infattningar. handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft av annat träslag än hick- [5 2,5 4 2,57 2,24 309 skoläster och skoblock, andra än grovt tillfor-

made ämnen. .scsoreseoeresrerre terar sera 5 Ge Su I38A

4426 000 Spoiar, cops, bobiner, trådrullar o. d., av svarvat få oorererereee reser este reser tr rr tr rs Kr ss ts 2,5 2.500 220

44.27 100, 900 Golvlampor, bordlampor och andra belysningsartiklar, av trä; rumsinventarier av trä, ej hänför-

liga till 94 kap.; skrin, serveringsbrickor, frukt-

skålar. prydnadsföremål och liknande artiklar. av trä; etuier och fodral för matsilver, ritbestick eller violiner samt liknande förvaringspersedlar, av trä; artiklar av trä av sådana slag som användes

för personligt bruk och normalt bäres i fickan eller i handväskan samt artiklar av trä för personlig prydnad; delar av trä till i detta nummer nämnda artiklar ..ss.ssossssesoserer tree rare nt SK Se 3,8

44.28 200, 900 Andra Varor aV lä s.ssssossosss rr ess rss sera 57 Si 3,87 45.04 101-900 Presskork (dvs. kork som agglomererats med eller utan bindemedel) och varor av presskork ... 3,55 3I,5Z 2,9 Za

46.02 Flätor och liknande produkter av flätningsmateri-

al, för all slags användning, även sammanfogade

till band: flätningsmaterial hopbundet i parallella

parter eller vävt till platta produkter. inbegripet mattor och galierverk; halmhylsor för flaskor: 101. 109 EN JEN SR 13 Se 13 Zz. T2 Za

901, 909 av aNNal äMnNe sososssssr esse rer reser reser 5 590 3.87

46.03¶Korgmakenarbeten och andra artiklar, formade

direkt av flätningsmaterial; artiklar tillverkade av varor hänförliga till nr 46.02; artiklar av luffa: 001 AV PlAStooosseee reser ese ere rer rer sr rr ss rst 13 Zz 13 <&: T,2

48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosavadd), i rul-

lar eller ark: 310, 491 grälumppapp och grålumppapper; kondensa-

LIOIPAPPET oosserererrer reser rr rt rss rs rests 1,59 1.5 95 1,4 Sc 250 karbonråpappel ..osssssors er er reor rss sera 27 270 1.827

170-210, andra än tidningspapper, grålumppapp, grå-

260, 280, lumppapper, kondensatorpapper och karbon- 340, 360, fÅPAPPer oosseserrrresrreer rare rr rr rr ts a 2,5 Zz 2,5 % 2,27 412—442,

492-900

48.03 001-009 | Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper samt imitationer därav ävensom pergamyn. I

rullar eller ark ooossosssssr reser rr ere rss serna 2,5 IG 2,5 Ge 2,2 Ge

48.04 001-009 | Papper och papp, sammansatta (bestående av med bindemedel förenade skikt), utan överdrag eller impregnering, även med invändig förstärk-

ning, i rullar eller ark sososssosss reses ere rs rna 2,5 Zz 2,5 2,2 So

48.05 100-900 Papper och papp, vågade (även med plana ytskikt). kräppade. plisserade, mönsterpressade,

Prop. 1979/80:24. Del A 314

1 2 3 4 S 6

(48.05) mönsterpräglade eller perforerade, i rullar eller

EU 2,5 2,50 225

48.07¶Papper och papp, impregnerade, försedda med

överdrag, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta

(ej utgörande tryckalster hänförliga till 49 kap.) i

rullar eller ark:

802 papper och papp, linjerade eller rutade men cj

Prop. 1979/80:24. Del A 315

|| 2 3 4 5 6

| -

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade

fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar:

193-220, 293, 299,

av regenercrade fibrer:

001 avsett att användas uteslutande för tillverkning av vävnader hänförliga till nr 51.04.001 70 TCG 4,96

ur 700-900 [8147 £4 15455 a FA 16 Ce. 16 Ce. 13 €£ dock dock minst minst 130:— 130:—

per per

100 kg 100 kg

ur 700-900 UTSES ET 16.7. 16 Ce, LISE dock dock dock minst minst minst

130: — 130:— 130:—

per per per

100 kg 100 kg 100 kg 51.02 100, 700 Enfibertråd, remsor (konstbast o.d.) och imiterad katgut av syntetiskt eller regenererat textil-

Materal.csssooseseesesrer sees rer rer str ss tea 12,5 % fri 12,5 Ce TA

51.03¶Gam av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer i detaljhandelsuppläggningar:

200 av regenererade fibrer s..sssssssessrrr ss rss 16 16 8

101, 109 andra Släg s.ssossessrererer rer rr rr rt rr rn rs fri fn 7

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd

eller remsor enligt nr S1.01 eher 51.02:

av regenererade textilmaterial: 600 COF(VÄV ooseeeeeeeeseres reser ere rear rea 16 ät. 16, 13 cc

dock dock

minst minst 150: — 150:—

per per

100 kg | 100 kg

andra slag:

52.01 001, 009 Metalliserat garn, dvs. textilgarn hopspunnet eller överspunnet med metalltråd eller överdraget med metall s.oooooooeeressssrrer ser r rr rss ss rr 12,5 % pi; 12,5 C& 79

52.02 000 Vävnader av metalltråd eller av metalliserat

garn, av sådana slag som användes i beklädnads-

53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggning-

ar:

ur 101-509 garn innehållande silke eHer ändlösa syntetiska eller regencererade fibrer eller mer än 10 <&

korta syntetiska eller regenererade fibrer... .. 5 vo Sö 3,8 ur 101—509 ANTA sosooseeeses sees rer eri ere restes ere es 54 590 3,8 4

53.07 101-509 I Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggning-

Ål oorerrereeererrses esse rer ses see rr ere senses 67 6 tn 4,4

53.08 Garn av fina djurhär (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar:

ur 001 kardgarn, ej innehållande silke eller ändlösa syntetiska eiler regenererade fibrer eller mer

än I0 2 korta syntetiska eller regenererade

fiDrer sosse seereerer rese ee rr rer rr error rss ss Sä 5 3,87

ur 001 annat kardgartt ooossoosessesssrerer rer s rss sea 56 Sön 3,8 7 005 kaäMgArN oossoseeseeseerasreosrr sees esse nr a 6 6 56 4,4 97

Prop. 1979/80:24. Del A

I 2 i 3 4 5 6

I 53.02 Garn av tagel eller andra grova djurhår, cj detalj-

handelsuppläggningar:

Prop. 1979/80:24. Del A 317

1 2 3 4 5 6

55.08 Handduksfrotté och liknande frottévävnader, av bomull: oblandade eller blandade med högst 10 55 korta syntetiska eller regenererade fibrer, vägande per m?: ur 100. ur 900 mer än 125 gräM Losssoseoseessere sees sea 1456 1307 130

Prop. 1979/80:24. Del A 318

1 2 3 | 4 5 6

56.04 Korta syntetiska eller regenererade fibrer och | avfall av syntetiska eller regenererade fibrer, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för

spinning: 120-190 syntetiska flDrer s.ossosoossesissssss ses ers 46 fri 3,26

200 regenererade fibrer ossoososseserssssss ess rss TLo 1 4,92 56.05 Garn av korta syntetiska eller regenererade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar: över nr 89 engelsk numrering: ur 001 sytråd; garn innehållande silke eller ändlösa

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller regenererade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer: av syntetiska fibrer:

innehållande minst 40 viktprocent ändlösa

regenererade fibrer, vägande per m?:

dock dock minst minst 400: -— 400: —

per per

100 kg 100 kg

402 mindre än 200 gram s.ssososssssssser es 167, 1696, 13 Zz

dock dock

minst minst 560: — 560: —

per per

100 kg 100 kg

103-309, ANÅfA soseorereeereeerrer reor ere rer ora 13 26 132 132 407-508

av regenererade fibrer: innehållande minst 40 viktprocent ändlösa regenererade fibrer, vägande per m?:

dock dock minst minst 400: — 400: —

per per

100 kg 100 kg

912 mindre än 200 graM s.sossosssseer saras 1670, 1690, 1594 dock dock minst minst

560: — 560: — per per

100 kg 100 kg 605-809, ANTA sosoeesereerrrrrere rer rer reser ert 1320 1320 152 918, 990

37.06 001, 005 Garn av jute eller av andra bastfibrer för textilt

ändamål enligt nr 57.03 sssssssssssssss rer r ere 87 fri fri"

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer; pappersarn: ,

S7.11 Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer;

vävnader av pappersgarn:

001 av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfiDbref oososossessssrress rer rr rs er ra rr ars 40 fri 3,27 002 av mjukhampa oosooooooseoss ses ss es ere sea 1390 1397 T27 009 andra vävnader s.ssssseerssassessess ess sas 10926 1070 6,27 58.02 Andra mattor (även konfektionerade) ävensom kelim-, soumak- och karamanievävnader samt liknande vävnader (även konfektionerade):

Prop. 1979/80:24. Del A 319

|| 2 3 4 5 6

(58.02) 100 kelim-, soumak- och karmanie vävnader samt

liknande vävnader (även konfektionerade) ... 127 1297 6,9 55 58.03 OM Handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt

handbroderade tapisserier (t.ex. med petits

points eller korsstygn), även i konfektionerade SUYCKEN sosse eeeeeererererrr rer rare rr rr rerna 1096 105 6,26 58.04 Sammets-. ögle- och sniljvävnader tandra än handduksfrotté och liknande frottévävnader av bomull, hänförliga till nr 55.08, samt band hän-

förliga till nr 58.05):

100 med flor av natursilke sosssssseersssss ere ra 13 26 132 7.290

58.07¶Sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av texulstoft); Överspunnet garn (annat än metalliserat

garn enligt nr 52.01 och överspunnet tagelgarn); flätor. snörmakeriarbeten och liknande arbeten, som längdvara; tofsar, pomponger o. d.: 001 sniljgarn av bomull oooooossesrrse ses s sor s a 850 8Cc 706 58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nåätknytningar, omönstrade:

fisknät:

ur 001-005 innehållande natursilke eller ändlösa synte-

Prop. 1979/80:24. Del A 320

I 2 3 4 5 6

Del A 321 Prop. 1979/80: 24.

l 2 3 4 6

60.04 Underkläder av trikå, ej elastiska och ej gummi-

behandlade:

av fåärull eller fina djurhår: lur 104, andra än mansskjortor med fastsatt krage jur 214, och underkläder vägande per dussin mer än ur 254, 1814 - 1526 15 7 1596 ur 604, ur 704,

ur 804,

ur 904 - 60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, ej

elastiska och ej gummibehandlade:

överkläder av ull andra än följande kläder av

ull utan inblandning av natursilke eller ändlösa

syntetiska eller regenererade fibrer: ur 304, blusar, jumprar och koftor, vägande högst 3

ur 604, kg per dussin, kjolar, klänningar, morgon-

ur 804 rockar och kappor, tillverkade av trikåväv . 1507 15 156 60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, elastiska eller

gummibehandlade (inbegripet elastiska knäskydd

och elastiska strumpor):

sydda varor:

Prop. 1979/80:24. Del A 322

I 2 3 4 S 6

62.05 Andra konfektionerade textilvaror (inbegripet ttillskärningsmönster):

av ändlösa syntetiska fibrer: 102, ur 902 damm- och skurtrasor, poler- och putsdu-

kar; tillskärningsmönster:; s. k. ” wrappers” 122 119 1176

63.01 000 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar

samt hushålls- och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial (andra än artiklar hänförliga till nr 58.01, 58.02 eller 58.03), ävensom, oavsett materialet, skodon och huvudbonader, under förutsättning att varorna är synbarligen begagnade och inkommer oförpackade eller i balar, säckar

64.05 Delar till skodon (inbegripet överdelar, inläggssulor och klackar för fastskruvning) av annat ma-

terial än metall: 310 nåtlade överdelar s..sssssessossss ss esse srt 1350 132 T29G0

200, andra Sslåg s.sssseesorereresrrr serier rr rr era 9ca 90 5,87 390-900

64.06¶Damasker, benläder, benlindor, benskydd och

liknande artiklar samt delar därtill: 001 av textilmaterial o.ossosossssserrrrs sr rr rr ra 13 70 1396 T220 009 av annat material sosssssosssssesesss see a sa 1 72 4,92 65.01 000 Hattstumpar av filt, varken formpressade eller försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen (inbegripet uppskurna hattämnen) av filt . 1096 1092 6,27

65.02 000 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätade

band eller andra band eller remsor, oavsett materialet, varken formpressade eller försedda med brätt€ sooooosesse reses se rr reses sees rss ess sea 102 109 6.27 65.03 Filthattar och andra huvudbonader av filt, tillverkade av hattstumpar eller plana hattämnen hänförliga till nr 65.01, även ofodrade och ogarnerade: 001 capeliner av hårfilt «.ssoososssssesrsre sera ra 1090 1072 6,22 002-004 andra släg s.sssosseseeerrrrrer rr rer ss rr rs 1026, 1020, 6.296,

dock dock dock

högst högst högst

5:— per |5S:— per |3:— per

styck styck styck 65.04 000 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade av flätade band eler andra band eller remsor, oavsett materialet, även ofodrade och : Ogarnerade s.sssossosserrsse rer sees rer rss na 1096, 1026, 6,2 90,

dock dock dock

högst högst högst

S:— per |5:-— per |3:— per

styck styck styck 65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, hattstommar, hattställningar (inbegripet hopfällbara ställningar för chapeau-clagquer), mösskärmar och hakremmar för huvudbonader: 009 andra än SvetltreMMar ..ssossosossesrerrr ra 67 6 4,4 96

66.01 100, 200 Paraplver och parasoller (inbegripet käppara-

plyer, parasolltält samt trädgårdsparasoller och

liknande parasoller) «.sossserrsrsrsrrere rar rar 12 Ge, 1276, 6,97,

dock dock dock

minst minst minst

3:— per |3:— per |1:— per

styck styck styck

Prop. 1979/80:24. Del A 323

rod a 2 4 S 6

66.02 000 Promenadkäppar (inbegripet alpstavar och sitt-

66.03 000 Delar, beslag och tillbehör till artiklar hänförliga till nr 66.01 eller 66.02 sososossss isso see ere ess S/N Sä 3,82

67.01 000 Skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar, deltar av fjädrar, dun

samt varor därav (andra än varor hänförliga till nr

67.02 OM Konstgjorda blommor. blad och frukter samt de-

lar därtill; artiklar tillverkade av konstgjorda

blommor, blad eller frukter ...sssssssssio ss ea 7,5 te 7,5Gt S18 68.02 Bearbetad monument- eller byggnadssten och varor därav (inbegripet mosaikbitar), andra än varor hänförliga till nr 68.01 eller 69 kap.: 201-209 polerade eller slipade sosoossosssrrer isens SK Siu 3.850 68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer, inbegripet

varor av agglomererad skiffer:

002 polerade eller slipade = ..ssssssoosssssse rer oa Ste 504 3,8

68.04 3 Polerstenar, brynstenar och andra liknande handverktyg samt kvarnstenar, slipstenar, stipskivor o.d. (inbegripet skivor. huvuden, trissor och stift för slipning. skärpning, polering, riktning eller skärning). av naturlig sten (även agglomererad), av agglomererade naturliga eller konstgjorda sliipmedet eller av keramiskt material, även med kärna, skaft, hylsa, axel e.d. av annat material men utan ställning; segment och andra färdiga delar till sådana stenar och skivor, av naturlig sten (även agglomererad), av agglomererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material:

andra slag än av naturlig sten, trippelsten och

wienerpimsten:

005 polerstenar, brynstenar och andra liknande

handverktyg ososserrressesrsrsrerr rr resa AA XR 54 3,82

9200 andra än kvarn-, defibrör- och kollergångs-

stenar, diamantslipverktyg, polerstenar,

brynstenar och andra liknande handverktyg T,5Z TSK S,197 68.06 Naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av vävnad, papper, papp eller annat material, även tillskuret, sytt eller på annat sätt utformat:

100, 909 på annat underlag oososssosssrssssrssss son SK S NN 3,87 68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expan-

derad vermikulit, expanderade leror, skumslagg

och liknande expanderade mineraliska material; blandningar och varor av värmeisolerande, ljudisolerande eller ljudabsorberande mineraliska material, andra än sådana som är hänförliga till nr 68.12 eller 68.13 eller till 69 kap.: 301, 309 slaggull, stenull och liknande mineralull samt

VAarOr dälaVv oossooeseeee reser r er ree rer r sr sa 4Z 490 3,27

68.09 000 Plattor, skivor, block och liknande varor av trä-

fibrer, andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall (inbegripet sågspån), agglomere-

rade med cement, gips eller annat mineraliskt

bindemedel sosoosorsessseresrrrsr sr e res sea 49 497 3,20 68.10 100, 900 Varor av gips eller av blandningar på basis av

BÅPS ooseeereseereereererere ess rss rss ere ses a 497 4 3,29

68.12 101-900 Varor av = asbestscement, cellulosacement

: 100 kg 0: 625 0:625 0: 600

Prop. 1979/80: 24. Del A

tv 'n

68.13 Bearbetad asbest och varor därav (t. ex. plattor, garn och vävnader av asbest: asbestskläder och asbesttätningar), även armerade, andra än varor hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest samt blandningar på basis av asbest och

magnesiumkarbonat ävensom varor av sådana

blandningar:

68.14 Friktionsmatenal (segment, skivor, ringar, band,

plattor, rullar o. d.) av sådana slag som är lämpli-

ga för bromsar, kopplingar e. d., på basis av as-

best, andra mineraliska ämnen eller cellulosa,

även i förening med textilmaterial eller annat ma-

terial:

001 bromsbelägg sosooooeeeseesreeresses see sea

andra släg sososooesereeeeer ser rise s esse rna 69.02 Eildfasta murstenar, block, plattor och liknande

eldfast konstruktionsmateriel, annan än varor hänförkiga till nr 69.01:

200-909 andra än magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitproduktef s.sosoossssessssssss sonas 69.04 Murtegel (inbegripet bjälklagstegel, håltegel o.d.): 100 av syrafast material oossoososssssssss oss sea 69.05 100, 900 Takpannor, skorstenspipor, rökhuvar, skorstensfoder, gesimser och andra varor för byggnadsändamål, inbegripet byggnadsornament 69.06 Ledningsrör och rännor (inbegripet vinklar, krö-

kar och liknande delar):

av syrafast StengodS ..sssossroreersrrrs es ra 69.07 ”Gatsten”, trottoarplattor, golvplattor, plattor för eldstäder samt väggplattor, oglaserade:

69.08 001-005 ”Gatsten”, trottoarplattor, golvplattor, plattor

69.09 Laboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt el-

ler annat tekniskt bruk; hoar, kar och liknande behållare av sådana slag som användes inom

lantbruket; krukor, burkar och liknande artiklar

av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackning av varor:

101, 901 av syrafast stengods s.ssssssssesees rese rer ta An

69.10 100—900 Diskhoar, tvättställ, bidéer, wce-stolar, urinaler,

badkar och liknande sanitetsartiklar för installa- LON oooeeeeeeererreererer er ere rr rr rr rese sa EX

69.14 Andra VärfOl sossooeeserersesesr reser ss ses ra 1096 70.04 001, 009 Planglas, gjutet eller valsat (inbegripet överfångsglas och trådglas), obearbetat, även möns-

70.05 100—900 Planglas, draget eller blåst (inbegripet överfångs-

glas), obearbetat, av kvadratisk eller rektangulär

fOTM mooeeeeerererrererreer ere rer rss ss ers

70.06 001, 009 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbe-

gripet överfångsglas och trådglas), av kvadratisk

eller rektangulär form, ytislipat eller ytpolerat

ed

men ej vidare bearbetat ...ssososssssssss rss 8x fr X

70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller

böjt eller på annat sätt bearbetat (1. ex. bearbetat

på kanterna eller graverat), även ytshpat eller ytpolerat; flerväggiga isolerrutor av glas; s.k. blyinfattade rutor:

Prop. 1979/80:24. Del A 325

| 2 3 4 s | 6

. oo

(70.07) 150,300 planglas och isolerrutor ..s.esssrsssrers ena 9 9IZA 5,8

s.k. blyinfattade rutor sosse esssssrres ess 107 1026 6.27 70.08 Säkerhetsrutor bestående av härdat eller laminerat glas, även tillformade: 001 av härdat gla$ s.sosossrsserrrrrar ir r rer ert 95; 97 5,89 002 av laminerat gläs sossssoreeesrerr rer ere ss 107 10 22 6,2 26 70.09 001-009 — ISpeglar av glas (inbegripet backspeglar), även inramade eller försedda med baksida av annat

material oossossererereerrere rr rr estate sets a 107 102 6,27

70.10 200-900 — |Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör

och liknande kärl av glas, av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackning

av varor; proppar och andra tillslutningsanord-

ningar av gÅläS sososossssrerrrre reser er rerna LG 8Cc 5,37

70.11 Glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elektriska glödlampor, elektronrör e. d.: 100 ONE 100 kg 32: 50 32: 50 20: —

70.12¶Glas till termosflaskor eller andra termoskärl:

001 utan metallbeläggning —..ssssersesserorrr rst 62 67 4,4

009¶ANdlA ooserreresrerereere rer rasar reser ess 7,54 7,5 S. 106

70.14 101-900 = |Glasvaror för belysnings- eller signaleringsända-

mål samt optiska element av glas, ej optiskt bear-

Prop. 1979/80:24. Del A 326

1 2 3 4 5 6

73.01 Tackjärn, gjutjärn och spegeljärn, i form av

tackor, block, oregelbundna stycken e. d.:

103-109 tackjärn och gjutjärn oococsssossssesssssso res 307 fri 2,5

73.02 Ferrolegeringar:

205, 209, kiselhjärn (ferrokisel) och kiselmanganjärn (fer-

305 rokiselmangan) innehållande mer än 15 Z kisel

srrerrresere reses r rr rr rr rss rer rst 100 kg 3:50 3:50 2:- 73.04 009 Granulerat järn och stål. även krossat eller sor-

terat; korta avhugg av järn- eller ståltråd (wire

pelletS") ooosseessreerrrr re rre reses ss es rest 3 3 2.59

73.06 Smältstycken och råskenor: göt. block, oregel-

bundna stycken o. d. av järn eller stål:

Prop. 1979/80:24. Del A 327

|| 2 3 4 5 6

(73.15) Jur 381-401, andra än göt, block, oregelbundna stycken

403. o.d., blooms, billets, slabs och platiner. äm-

ur 404-407, nen grovt tillformade genom smidning, plåt- 471-503, ämnen i rullar, universalstäl och valstråd .. samma | samma | samma

551—555, tull tull | bindning

601-607. som för | som för | som för 710-723, mol- mot- mot- 742-753, svarande |svarande | svarande 771-813. varor varor varor 831-844, enligt nr | enligt nr | enligt nr

862 — 864, 73.10—- | 73.10- | -73.10- 911-939 73.14 73.14 73.14

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järn vä-

gar eller spårvägar, nämligen räler. moträler. växeltungor. korsningsspetsar. spärkorsningar, spärväxlar. växelstag. kuggskenor. sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spår-

hållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanhbindning eller fästande av räler:

901-909 andra än frälet sosoooosesersesers ere ers sr rs SC Sch 3.856 73.17 Rör av gjutjärn: 005-009 andra än rör med en invändig diameter av 510

mm eller däfÖver ssoosossserrrresre ere read 8 EG 70 73.18 Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn) eller

stäl, med undantag av högtrycksrör för elektriska

vattenkraftverk:

med överdrag av metall: 209, 509, med överdrag av annan metall än zink 8 8. 17

andra: 206, 207, kallbearbetade ..ssooosssrssrerr rr rena 8 BT 74

212. 232, 507, 526, 527, 532, 2

73.19 000 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraft-

73.20 100-908 Rördelar (t.ex. skarvrör, knärör, muffar och

flänsar) av järn eller ståf oossoosssso oss ser rss LIG 8 10 73.21 100-900 I Konstruktioner och delar till konstruktioner

(t.ex. skjul och andra byggnader, broar och brosektioner, slussportar, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörr- och fönsterkarmar, fönsterluckor, räcken och pelare) av järn eller stål; plåt, band, stång, rör o. d. av järn eller stål,

73.22 000 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av

järn eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda

med maskinell utrustning eller utrustning för

73.23 101-909 I Fat. burkar, flaskor, askar och liknande behål-

lare, av järn- eller stålplåt, av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackning

av VäfOr oosooss reses ers zUrrreee rer sera sar ra 656 67: 4.490 73.24 000 Behållare av järn eller stål för komprimerad eller

till vätska förtätad gåS —.s.sssssssssssrrerr ere es 69 6956 4.496 73.25 102-209 I Tvinnad tråd, kablar, linor, flätade band, slingor

o.d., av järn- eiler ståltråd, dock med undantag

Prop. 1979/80: 24. Del A 328

ta An 73.26 001, 005 Tagptråd av järn eller stål; vridet band eller vri-

den enkel flat tråd. med eller utan taggar, samt löst tvinnad dubbel träd. av sådana slag som an-

Prop. 1979/80:24. Del A 329

| 2 3 4 5 6

(74.03) lur 100-309, tråd med ett tvärsnitt av minst 0,5 mm, annan ur 500—658 än tråd av legerad koppar innehållande mer än 10 viktprocent nickel -.ssossssssse rese rerna 36 396 2,57

ur 100-309, andra slåg o.ssosesriserr rs er retar trees ts 3te 39 2,59 ur 500-658,

710-809 74.04 Plåt och band av koppar:

150 av legerad koppar innehållande mer än 10 vikt- Procent Nickel sosssssees ers sees ert rer rett 1.5<e 1.57 1,46:

101-109, andrä släg osooeeseser rer rer r rr ere rerna 34 30 2,5 201-209

74.05 Folier av koppar (även mönsterpressade, till-

skurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material) med en tjocklek tförstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 0.15 mm: 004 av legerad koppar innehållande mer än 10 viktprocent nickel sooosssseser sees rr rr rss rena L.590 1.5 1,44

001, 002, andra Slag oossssssesrr ere rr rests rr rer rent 3 39 2,5

009 74.06 Pulver och fjäll av koppar:

001 användbara till Dronsering —...ssssesssses > 54 5 3,850

74.07 101-209 | Rör och rörämnen av koppar; ihålig stång av

KOPPAl oosoeeeeeeee restes ss rr rr rr ers er tres 390 390 2,50

74.08 100-209 Rördelar (t.ex. skarvrör, knärör. muffar och flänsar) av KOPPal ossssssessses ere reser rer ra 407 49 3.296

74.10 100, 200 Tvinnad tråd, kablar, linor, flätade band o. d., av

koppartråd, dock med undantag av isolerad elek-

trisk tråd och kabel oossosososse rss er er rer rea 300 IX 2,57

74.11 100. 900 Duk, galler, nät (inbegripet stängselnät och arme-

ringsnät) och liknande produkter (även ändlösa),

76.06 001, 009 Rör och rörämnen av aluminium; ihålig stång av aluminiluM mosooseerereseseerrrrrr ere ere ras 390 3ZX 2,56 76.07 000 Rördelar (t.ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar) av aluminium oocsssssssrs ss reser resa 496 490 3,24 76.08 200-909 Konstruktioner och delar till konstruktioner (t.ex. skjul och andra byggnader, broar och brosektioner. torn. fackverksmaster. tak, fackverk till tak, dörr- och fönsterkarmar, räcken och pelare) av aluminium: plåt, stång. rör o. d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruk- HONeT ooseeereeerrerser ere rer rr sr str ret era 496 RS > Nej H dö a to a SS 76.09 000 Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning s.sssssosessseresrrrrs 49c 49: ej [Sr [a 2 3 76.10 Fat, burkar, flaskor. askar och liknande behål-

lare (inbegripet förpackningsrör och förpack-

ningstuber), av aluminium, av sådana slag som

vanligen användes för transport eller förpackning av varor:

100 förpackningstuber s.sssseesseerrerses renar 5 59 3,80

200-900 andrä Slå s.sssssesesrrrr rr rr rr er rr rr es 49 AX 3.207 76.11 000 Behållare av aluminium för komprimerad eller till

vätska förlätad gaå$ oss. sses sees ere rr rr rr rea 49 47 322

76.16 77.02 Stång av magnesium; tråd av magnesium; plåt och band av magnesium: folier av magnesium; jämnstora spån samt pulver och fjäll, av magnesium: rör och rörämnen av magnesium: ihälig stång av magnesium; andra varor av magnesium: 001 stång, tråd, plåt. band, foher, rör, rörämnen och ihålig stång oosossssssre reser rer rer rer 1.55: 1,57 1,4 009 andra varor än stång. träd, plåt. band, folier, rör. rörämnen, ihålig stång. pulver. fjäll och jämnstora SPÅN oosssscsse ere rese rer ert tea 496 4 3,2 78.06 Andra varor av bly: förpackningstuber s..s.sseessse rer s reor ere 59 Ste 3,80 001 009 andra än blyull, linor av bly och förpackningsrer setet reser rr rt rt ts 45 47 3,20 Uber! oosseseesrere 79.06 Andra varor av zink: 009 andra än spik, stift, bultar. nitar, takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra färdiga DyggVvarOl ...sssseserere reser rr rent 496 40 3,27 80.04 Folier av tenn (även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material) med en vikt tförstärkningsmaterial ej

Prop. 1979/80: 24. Del A 331

[a

(80.04) inräknat) av högst I kg/m": pulver och fjäll av

tenn:

100¶FÖL ooo seeeee re reeeer rer rr rr er rr ere esset 1.496

80.06 Andra varor av tenn: 001 förpackningstuber oosssssseessereresr erat 3,80 009 andra släg oosssoossessrr rer rskr resan ena 81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

tråd, inbegripet spiraler sosossssssoss ess sa 1,52 81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav: 300 tråd, inbegripet spiraler ..sssssssososo sera

82.01 100-909 Följande handverktyg och handredskap: spadar,

skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; liar, skäror, höknivar, grässaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sädana slag som användes för lant-

Sågar (icke mekaniska) samt blad för hand- eller

maskinsågar (inbegripet otandade sågblad):

600 sågkedjor för motorsågar samt delar därtill fri 110-400, andra släg oisssoosesererer rer rr rr see ere es 4,4X

701-800

82.03 Följande handverktyg: tänger (inbegripet avbitartänger). pincetter, plåtsaxar, bultsaxar o. d.: huggpipor; röravskärare; skruvnycklar: filar och

raspar:

251 FÖravskärfafe s.sssssssrere ere rr res rr rr rr rs 490 4Z 3,26 120-199, andra släg sossoeeeseserersarrrs ere sne ses 64 67 4,4

252—800

82.04 Handverktyg, inbegripet glasmästardiamanter, och handredskap, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel; blåslampor och smidesstäd; skruvstycken och skruvtvingar, andra än tillbe-

hör och delar till verktygsmaskiner;' transportabla smidesässjor: slipstenar och slipskivor med

ställning (hand- eller pedaldrivna): 340, 391 handborrar (andra än spiralborrar), skruvmejs-

lar, borr- och sparrsockar, tubpressar och

skärcirklar samt delar till sådana artiklar 4 470 3,22

100-330, andra släg oosssoesessressses sees rs essens 67 670 4,47

350, 360, 399-800

82.05 101—809 Utbytbara verktyg för verktygsmaskiner, för me-

kaniska handverktyg eller för andra handverktyg

(t.ex. för pressning, stansning, borrning, gänging, brotschning, fräsning, skärning, svarvning eller skruvidragning), inbegripet dragskivor för tråddragning, matriser för strängpressning av

82.06¶Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska APPAIAEr oosoossereserees ere ers rr reses nens 49 4Zz

82.07 Skär, plattor, stavar och liknande omonterade

delar till verktyg, av hårdmetall (sintrade metall-

karbider av t.ex. volfram. molybden eller vana- CIA) oooeoesesrereresrserer errors rer rr rer rss ss 46 82.08 001, 009 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekaniska apparater och redskap med en vikt av högst 10 kg och av sådana slag som användes i

hushåll för beredning eller servering av matvaror eller dTryCkef sosooooeseseseererer ers rss rer sea 40 42

Prop. 1979/80:24. Del A 332

82.1 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt blad därull (inbegripet ämnen till rakblad, även i bandform): 100 rakknivar samt blad och andra delar därtill... 40 496 3, ta NN 200 rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar därtill, andra än blad till rakhyvlar; blad och skärhuvuden till elektriska rakappa- LC 6,5 50 6,57 4,67 300, 400 blad till rakhyvlar (slipade); ämnen till rakblad, även i bandförm ...ssosoossrersrrsrerer ser naa TSK 7,5X 5.12 82.12 000 Saxar, ej hänförliga till annat nummer. och skär därtill oossoossssses rs rer rr ere rer rr er ers ers 4950 490 3,20 82.13 100-700 = lAndra skär- och klippverktyg, t.ex. sekatörer, hårklippningsmaskiner (icke elektriska), huggknivar för slakterier och charkuterier samt pappersknivar; artiklar och satser för manikyr eller

Prop. 1979/80: 24. Del A 333

[9 3

Je

83.09 100, 900 Knäppen, byglar med knäppe för handväskor o.d., spännen med eller utan knäppe, hakar, hyvskor, snörhälsringar 0. d., av oädel metall, av sädana slag som vanligen användes till kläder, res-

effekter, handväskor eller andra textil- eller lä-

dervaror; rörnitar och ivåspetsnitar av oädel me-

Prop. 1979/80: 24. Del A

ta

(84.12) luftens temperatur och fuktughet, allt hopbyggt

tillen enhet sossoseeeerrerrrerserrs sr rese res Sö 57 3 2

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar: HO-HH, andra varor än rostar till mekaniska eldstads-

9209 NTE 5 SK 3,87

84.14 201-909 Industri- och laboratorieugnar, icke elektriska 5 54 3,82

84.15 110—999 Kylskåp, kylmaskiner och annan kylutrustning

(elektriska och andra) sosse essserse rr r es 5z 5 3,84

84.16 100--909 Kalandrar och liknande valsmaskiner (andra än

maskiner för bearbetning elier valsning av metall

eller för bearbetning av glas) samt valsar därull . 5 3,84 84.17 100-909 Maskiner och apparater, även för laboratorier

och även med elektrisk uppvärmning, för behanding av material genom förfaranden som in-

begriper temperaturändring, såsom uppvärmning, kokning, rostning, destillering, rektifiering,

sterilisering. pastörisering, ångbehandling, tork-

ning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, ej utgörande maskiner eher apparater av sådana slag som användes för hushållsbruk;

84.18 110-990 Centrifuger; maskiner och apparater (andra än

filtrertrattar, mjölksilar o.d.) för filtrering eller rening av vätskor eller gaser ...ssoosssss. sees 5K 3,87 84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och

apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering

eller etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor,

påsar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller in-

slagning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner: 300 maskiner och apparater för rengöring, tork-

ning, påfyllning, tillslutning, kapsylering eller

etikettering av flaskor eller andra förpackning-

EU Su vn 101-200, Siu VA 3 3,82. 401-909

100-900 Vågar (med undantag av vägar känsliga för 0,05 g eller mindre), inbegripet räkne- och kontrollvå-

100-900 Mekaniska apparater (även för handkraft) för ut-

sprutning. spridning eller finfördelning av väts-

kor eller pulver; brandsläckningsapparater fäven laddade); sprutpistoler och liknande apparater;

ängbläster- och sandblästerapparater samt lik-

nande apparalef ..ssssesersrss reser er trea 3.87

84.22 101-900 Maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport (t. ex. hissar, lyftblock, vinschar, lyftkranar, trans-

partkranar, domkrafter, taljor, telfrar, band-

transportörer och linbanor), ej utgörande maski-

84.23 110—909 Maskiner och apparater, stationära eller rörliga, för grävning, schaktning, planering, stampning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller malm (t.ex. schaktmaskiner, kolbrytningsmaskiner, grävmaskiner, skrapor, väghyvlar och s. k. bull-dozers), pålningsmaskiner; snöplogar utan

Prop. 1979/80: 24. Del A 335

hu 3 An

egen framdrivningsanordning (inbegripet utrust-

ning till SNÖpPlogar) s.sossssrsser sr rr ers rr rr ra 3,87

100-990 Maskiner och redskap för lantbruk eller trädgårdsskötsel, avsedda för jordens beredning eller odling (t.ex. plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare); vältar för gräsmattor och idrottsplatser ..ssss.ssssssso ser es 5” An 3,8

100-909 Maskiner och redskap för skörd eller tröskning;

halm- och foderpressar; slåttermaskiner och

gräsklippningsmaskiner; rensningsmaskiner för

spannmål, baljväxtfrön eller andra frön samt äggsorteringsmaskiner och andra sorteringsmaskiner för lantbruksprodukter (andra än maskiner av sådana slag som användes inom kvarnindu-

strin, hänförliga till nr 84.29) sossssssesss ss ss sv 3,84

84.26 100—950 Maskiner och apparater för mejerihanteringen

Prop. 1979/80:24. Del A 336

1 2 3 4 5 6

|

(84.35) andra tryckmaskiner än cylinderpressar och TOLationSpreSsSäl oossesseesere esse rr ert rr era Söt St fri

903,904, deltar till ovan specificerade maskiner, inbegri-

Prop. 1979/80:24. Del A 337

I I 2 3 4 IS 6

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner av sädana slag som användes inom metallindustrin: 303, 903 götkokiller samt delar därtill ...ocosco00000 cos. 2,5 2,59 22966 301, 302, andra varor än kontinuerliga roterande gjutma- 402, 409, skiner samt götkokiller eller delar till dessa 9209 MEET 6) Sö Sä 3,87 84.44 Valsverk och valsar därull:

100, 902, andra Släg sssosssseesssssss sas tres r er rs ss Su ST 3,87 9209 84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall, ej utgörande maskiner hänförliga till nr 84.49 eller 84.50: 059, 107, andra verktygsmaskiner än spånavskiljande 108, 117, maskiner vägande per styck mer än 10000 kg 502 Sik: 3I.8et H18, 155, 207, 208, 257, 258, 305, 415, 425, 435, 500, 610, 630, 651, 659, 802, 806, 809 84.46 001, 002 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mineraliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd, andra än maskiner hänförliga till nr 84.49 sosoooooesss ere ser sees ser sera 54 50 3,87 84.47 Verktygsmaskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, styv plast eller liknande hårda material, andra än maskiner hänförliga till nr 84.49: 100-803 barknings-, hyvel-, såg-, lim- och pressma-

skiner Samt SVaFVär sosssossssssesee reses ne. 8 8 Ce 5,34z. ur 809 andra spånavskiljande verktygsmaskiner Be 8 ini ur 809 andra Maskiner .oosssssossosoesr reser r rens Ge 8 5,30 84.48 101-605 = | Tillbehör och delar lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner hänförliga till nr 84.45—84.47, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor och annan hjälputrustning för verktygsmaskiner; verktygshållare ull alla slags handverktyg oososssososesrsssoseese sera 59 597 3,87 84.49 101-900 | Handverktyg, pneumatiska eller hopbyggda med icke elektrisk MOtOr ooosssooseore reser seen rea Ste Sö 3,87 84.50 100, 900 Maskiner och apparater för svetsning, hårdlöd-

84.51 211-300 | Skrivmaskiner, andra än skrivmaskiner med inbyggt räkneverk; checkstämplingsapparater 506 Sä 3,87 84.52 241-800 | Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater, frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande maskiner med inbyggt räkneverk oosososssosreer er re ser rerna Se 5 3,85 84.53 001-008 Automatiska databehandlingsmaskiner och enheter därtill; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data ull databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, ej annorstädes nämnda eller inbegripna ... Sä. St 3,87 84.54 100-800 = jAndra maskiner och apparater för kontorsbruk (t.ex. hektografer och stencilapparater, adresse-

22 Riksdagen 1979/80. Nr 24. Del A

Prop. 1979/80: 24. Del A 338

LE ringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, pennformeringsappa-

Prop. 1979/80: 24. Del A 339

to 3

(85.02) sådana magneter: magnetchuckar och andra jelektromagnetiska eller permanentmagnetiska uppspänningsanordningar för = arbetsstycken; elektromagnetiska kopplingar; elektromagne-

85.04 110-990 Elektriska ackumulatoref sossssosssssssrss rea

85.06 100-990 Elektromekaniska hushållsapparater med inbyggd elektrisk MOtOr sosssossossersr sees erna

85.07 100-900 ; Rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd elektrisk MOlOr sosoossssrssrsrrsr esse ses 85.08 300-900 Elektrisk start- och tändningsutrustning för förbränningsmotorer (inbegripet = tändmagneter, tändgeneratorer, tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift); generatorer (för likström eller- växelström) och bakströmsreläer för an-

vändning tillsammans med förbränningsmotorer 100—900 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vindrutetorkare samt elektriska avfrost-

nings- och avimningsanordningar, för cyklar eller

motorfordOn oosossserrrereerrsererrrs reser ra

85.10 100, 900 Bärbara elektriska batteri- eller generatorlampor,

85.11 101-990 Elektriska ugnar samt apparater för induktiv eller

dielektrisk uppvärmning, för industri- eller laboratoniebruk; elektriska eller med laser arbetande

maskiner och apparater för svetsning, lödning eller SKÄTNINg oosossosereerrerserirsers ers rr ra Sn 3,84 85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska apparater för uppvärmning av marken samt elektriska apparater för rumsuppvärmning; elektriska apparater för härbehandling

(t.ex. hårtorkningsapparater, onduleringsappa-

rater och hårtångsvärmare) samt elektriska stryk- och pressjärn; elektriska värmeapparater

för hushållsbruk; elektriska värmemotstånd,