med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

Skr. 1980/81: 11

Regeringens skrivelse

1980/81: 11

med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB; beslutad den 24 juli 1980.

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av rege-

ringsprotokollet, årsredovisning för år 1979 för Statsföretag AB.

På regeringens vägnar

JAN-ERIK WIKSTRÖM

NILS G. ÅSLING

I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr Il

Skr. 1980/81: I1 [N

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL .

vid regeringssammanträde

1980-07-24

Närvarande: statsrådet Wikström, ordförande, och statsråden Mogård, Dahlgren, Åsling, Johansson, Wirtén, Boo

Föredragande: statsrådet Åsling

Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

I beslutet om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969: 121. SU 168, rskr 381) ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget årligen skulle överlämnas till riksdagen. Detta bör liksom föregående år (skr. 1979/ 80: 8) ske genom att bolagets årsredovisning för de senaste verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar årsredovisningen för år 1979 för Statsföretag AB till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1980/81: 11 3

Bilaga

Statsföretagsgruppen i sammandrag

9 Konjunkturförbättring ger uppsving för basindustrin och gruppen —

resultatet efter finansiella poster närmare 500 Mkr bättre för jämförbara enheter Ö Inklusive intäkter och kostnader för näringspolitiska åtaganden uppgår resultatet efter finansiella poster till 100 Mkr

9 Investeringarna ökar — 1765 Mkr utgör 1392 av landets industrinves-

teringar 9 Beslut fattat om kartongtillverkning i Frövifors samt om- och tillbygg-

nad av pelletsverket i Kiruna e Gruppens näringspolitiska uppgift vidgad — Kockumsföretagen över-

förda till Statsföretag enligt riksdagsbeslut Förlusterna för 1979 täckta

€ Soliditeten god men sjunkande .

Ö Antalet anställda nu över 46 000

e Ytterligare resultatförbättring förutses för 1980

Statsföretagsgruppen i

sammandrag (Mkr) 1970 1971 = 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning 3592 3947 4441 S606 8063 7923 9747 9187 10105 12177 Därav kunder i utlandet (77) - - - 57.9 60.5 51.2 S2.7 48.0 - 50.5 50,7 Resultat efter finansiella . intäkter och kostnader 300 158 253 413 1043 353-437 —-1057 —-929 —509 Resultat före boksluts- . dispositioner och skatter 269 193 263 406 987 321 392 —-1395 = —523 296 Avkastning på totalt :

Investeringar I anläggningar 5i2 740 931 856 [098 1537 1840 503 1396 1765 Medelantal anställda 34093 34285 35022 36999 41299 45957 47710 42287 43690 46458

Skr. 1980/81: 11 4

Statsföretag — 10 års utveckling

av Per Sköld

Statsföretag kan i och med årsskiftet 1979/80 se tillbaka på en 10-årig

verksamhet. Detta är inte någon lång period'i ett företags historia, men det kan finnas anledning att blicka tillbaka för att dra lärdom av det skedda.

Statsföretagsgruppen uppstod genom ett riksdagsbeslut i motsats till andra företagsgrupper. som organiskt växt fram genom utvecklingen av

produkter och marknader. Ett moderbolag bildades med ansvar för 22

direktägda företag. Förväntningarna i samband med etablerandet var ur flera synvinklar höga. Problemen var emellertid stora, ja större än man

hade föreställt sig. I vissa fall kan man t. o. m. säga att vi först nu börjar finna lösningen på problem som redan från starten — på grund av gruppens

heterogena struktur — var inbyggda i företagsgruppen. Ser man till helheten är emellertid Statsföretagsgruppen idag en väl etablerad och accepterad del av det svenska näringslivet. |

Det nya moderbolagets arbetsuppgifter var i första hand att ge den nya

gruppen en organisation samt att utveckla en sammanhållande och fungerande koncern. Det existerade t. ex. inga gemensamma policies för dotter-

företagen. Även moderföretaget skulle samtidigt organiseras och medarbe-

tare rekryteras.

När man blickar tillbaka på den gångna perioden kan man konstatera, att

ett stort arbete nedlagts på att sanera företag och att strukturera befintliga verksamheter. Nya problem har dock kommit till. Låt mig bara peka på LKAB, som vid gruppens bildande var ett av landets vinstrikaste företag.

LKAB brottas sedan några år med svåra problem och stora förluster. För

gruppen i övrigt kan konstateras att huvuddelen av företagen hävdar sig gentemot konkurrenterna. Det omfattande sanerings- och struktureringsarbetet har gett resultat. Därmed inte sagt att vi idag saknar problem av

denna typ, men de är dock mindre än för 10 år sedan.

Statsföretags uppgifter kan från tid till annan uppfattas olika. Jag skulle

här vilja kommentera den normala kommersiella verksamheten samt de uppgifter av strukturerings- eller saneringsnatur, som riksdag/regering kan ålägga oss. I propositionen för Statsföretags verksamhet i samband med bildandet förekommer det som i dagligt tal kallas offertprincipen. Detta

innebär att Statsföretag har skyldighet att avge offert på kostnader —

utöver de rent affärsmässiga — för uppdrag som ägaren/staten kan ålägga

Statsföretag. Denna del av verksamheten har under senare år ökat i omfattning och medfört allvarliga problem som kan påverka rörelseresultatet,

men också den ekonomisk/finansiella planeringen liksom kapitalförsörjningen. Det är viktigt att finna former för att åtskilja den normala kommer-

siella verksamheten från de uppdrag ägaren av politiska motiv kan ålägga Statsföretag.

Skr. 1980/81: 11 S

Företag eller ibland hela branscher kan av olika skäl komma i sådana

svårigheter, att de ekonomiskt eller finansiellt ej kan drivas vidare med

egna resurser. Detta kan medföra problem för sysseslsättningen regionalt eller lokalt och motivera ett statligt ingripande, t. ex. via Statsföretag. Det

är emellertid viktigt. att man tänker över konsekvenserna för Statsföretag.

Man måste finna de rätta formerna för hur statliga medel för verksamhet av

detta stag skall hanteras. På annan plats i vår årsredovisning redogörs för

Bokföringsnämndens rekommendationer i denna fråga.

Vad kommer då detta att innebära för Statstöretag? Redan 1969 beslöt således riksdagen att grundprincipen för Statsföretag var att arbeta efter samma regler som gäller för vilket svenskt företag som

helst.

att lönsamhetskravet var på samma nivå som för andra likartade företag, att Statsföretag inte hade några direkt politiska funktioner.

Den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren överensstämmer

inte med utvecklingen som rådde under tidigt 70-tal. Krav har även rests på regionala insatser och den internationella utvecklingen har medfört betydande störningar för Sveriges tidigare internationellt så starka basin-

dustri. Det allmänna ansvaret för regional industriutveckling kan dock inte läggas på enskilda företagsledningar. vare sig de är statliga eller privata. Men Statsföretag känner ändock ett ansvar i dessa frågor och har initierat flera aktiviteter för den regionala utvecklingen. På annan plats i denna

ärsredovisning redovisas åtgärderna inom detta område.

Nuvarande industriminister poängterar att det skall finnas ett avkast-

ningskrav på den lönsamma delen av Statsföretags kommersiella verksamhet. Kravet på utdelning till ägaren är enligt vår uppfattning både viktigt

och sunt. Kravet bör dock inte gälla företag eller verksamhet där Statsföretag på statens uppdrag och mot särskild ersättning har åtagit sig uppgifter inom ramen för närings- och sysselsättningspolitiken. dvs. så länge detta uppdrag pågår. Jag anser det helt naturligt att utdelningskravet ställs sedan

uppdraget slutförts.

Statsföretags verksamhet skall under medbestämmande av de anställda bedrivas så. att den leder till en expansiv utveckling av näringslivet och där är kravet på företagsekonomisk lönsamhet — som ställdes redan 1969 — en väsentlig faktor. Man måste hålla isär den kommersiella verksamheten, som är vår huvuduppgift. och de särskilda program vi av näringspolitiska

skäl åtar oss.

För att lyckas med dessa uppgifter är det nödvändigt att effektivt kunna handlägga erforderliga sanerings- och strukturåtgärder. Detta kan innebära

att gamla verksamheter försvinner samtidigt som nya tillkommer, varige-

vissa fall medföra geografiska förflyttningar.

Jag har här tagit upp några viktiga frågor som det gäller att finna en

lösning på inför framtiden. Det skulle ge Statsföretag en möjlighet att finna

Skr. 1980/81: 11 6

ekonomisk/finansietlla spelregler för en sund utveckling, men också en möjlighet för företaget att medverka till lösningen av vissa problem inom ramen för näringspolitiken. Detta är av fundamental betydelse om Statsföretag skall kunna fylla sin uppgift som fullvärdig partner i svensk indu-

striell utveckling. |

Skr. 1980/81: 11 7

Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för Statsföretag AB får här-

med avgiva årsredovisning för verksamheten under 1979 (sid 7—82)

Statsföretagsgruppen-Koncernöversikt

Efter den längsta och djupaste lågkonjunkturen under efterkrigstiden har 1979 inneburit en återhämtning. Med en kommersiell resultatförbättring

från föregående år för jämförbara enheter på ca 500 Mkr och inklusive av

riksdagen beslutade ersättningar för näringspolitiska åtaganden och be-

gränsningar har för första gången sedan 1976 ett positivt resultat uppnätts. Företagen vid sidan av basindustrin! visar sammantaget fortsatt god lön-

samhetsutveckling.

Verksamhetsåret har präglats av fortsatta massiva Investeringssatsning-

ar och omstruktureringar, till stor del inom ramen för de näringspolitiska

uppgifter som ålagts Statsföretag.

Kockumsföretagens (exkl. varvsrörelsen) överförande till gruppen har givit Stalsföretag ytterligare en stor.näringspolitisk uppgift vid sidan av

Eiser, LKAB och Uddcomb. Under 1980 kan en fortgående återhämtning förutses. Den successiva uppgången för basindustriprodukterna har inte slagit igenom förrän vid

årsskiftet 1979/80. Även om osäkerhet föreligger om basindustrikonjunkturens varaktighet. innebär de nu gällande prisnivåerna, där dollarkursens utveckling är betydelsefull, att en väsentlig förbättring av resultatet efter finansiella intäkter och kostnader sammantaget. kan förutses för basindustrin och därmed också för Statsföretagsgruppen.

I regerinens proposition 1979/80:79 ”om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m. m.” har staten/ägaren genom krav på utdelning aktualise-

rat och understrukit Statsföretags roll som ett instrument för statens affärs-

mässiga engagemang under normala affärsmässiga betingelser.

Detta innebär att verksamheten måste bedrivas så att den skapar tillräckliga resurser för att täcka dess kostnader och utveckling. Om Statstöretag enligt beslut av riksdag och regering utför uppdrag som begränsar det normala affärsmässiga handlandet och/eller innebär nya kostnadskrävande engagemang, kan deta ej utan vidare tillätas belasta företagsgruppen. Resursbelastningen mäste täckas av uppdragsgivaren.

Statsföretags näringspolitiska verksamhet

Statsföretagsgruppen har sin tyngdpunkt i den kapitalintensiva basin-

dustrin och utgör en avgörande del av Norrbottens näringsliv. Detta har

! Basindustri: ASS Berol Kemi. Beroxo och LKAB

Skr. 1980/81: 11 8

haft följdverkningar som påverkat Statsföretags företagsekonomiska anpassning.

Den långvariga lågkonjunkturen under 1970-talet försämrade starkt den företagsekonomiska grunden för stora delar av svensk basindustri och

tyngre verkstadsindustri. Basindustrins överlevande och återhämtning kan antingen hänföras till stora sidoordnade resurser (vattenkraft eller skogs-

tillgångar). alternativt till statligt stöd eller statligt övertagande. Omstruk-

turering inom befintliga finansiella ramar har i många fall ej kunnat ske oavsett ägare. Därtill har resursutflödena varit för starka och kapitalbehoven alltför stora.

I likhet med andra basindustriföretag av väsentlig regionalekonomisk

och sysselsättningsmässig betydelse med ekonomiska problem har Stats-

företag träffat speciella uppgörelser med staten. Gruppen har därigenom

fått finansiella resurser för att möjliggöra en fortsatt omvandling av företag inom basindustrin mot normala affärsmässiga betingelser. Utöver dessa tillskott erhåller Statsföretag ersättning för större företags-

struktureringar, typ Eiser och Kockumsföretagen.

Statsföretagsgruppen utövar mot ersättning även andra typer av närings-

politisk verksamhet som av statsmakterna bedömts skall handläggas inom

ramen för en i grunden affärsmässig verksamhet. Hit hör exempelvis

främjande av industriell utveckling i Norrbotten (Regioninvest). För denna verksamhet, eller som täckning för de kostnader som uppstår:

genom ålagda begränsningar av affärsmässigt handlande, erhåller Statstfö-

retag tillskott. Dessa tillskott, eller i förekommande fall upplösning av beskattade reserver som avsatts av tillskott under tidigare år. redovisas i

resultaträkningen som extraordinära intäkter. Följande statliga tillskott utgör extraordinära intäkter i 1979 års resultat före bokslutsdispositoner och skatter: |

— Upplösning av beskattad reservi Eiser med 26 Mkr, upplagd för täckan-

de av kostnader i samband med struktureringsarbete (proposition 1977/

78:73) | |

Skr. 1980/81: 11 9

Statsföretagsgruppen 1979 1978 1978-1979 (Mkr) : Bolag Fakturerad Resultat efter Investe- Medel- Fakturerad Resultat efter

försäljning finansiella ringar antal försäljning finansiella

intäkter och anställda intäkter och

kostnader kostnader

Statsföretag AB Koncerneliminering —-161 -18 - - -53 31 Statsföretagsgruppen totalt 12177 —509 1765 46 458 10105 -929 !ASSI. Berol Kemi. Beroxo och LKAB > Kockums Automation. Kockums Chemical och Kockums Industri > varav Eiser —61 Mkr. NJA 60 Mkr och Uddcomb —39 Mkr > Kostförsörjning ingår med 11 Mkr

— Tillskott avseende Eiser för upprätthållande av driften i Norsjö och

Sollefteå m. m. med 30 Mkr (proposition 1978/79: 43)

—- Tillskott avseende Eiser för upprätthållande av driften i Kramfors,

Lycksele och Skellefteå m. m. med 25 Mkr (proposition 1978/79: 125) — Tillskott avseende Kockumsföretagen för förlusttäckning m.m. med

315 Mkr (propositionerna 1978/79: 124 och 1979/80: 79) — Tillskott till LKAB med 153 Mkr för att upprätthälla sysselsättning

(propositionerna 1977/78: 96 och 1978/79: 87) — Finansiellt stöd och förlusttäckning avseende LKAB med 200 Mkr

(proposition 1978/79: 87) och 440 Mkr (proposition 1979780: 79), se not 6

sid. 32. : — Tillskott avseende Regioninvest för finansiering av industriellt främ-

jande i Norrbotten med 75 Mkr (proposition 1978/79: 127) — Upplösning av beskattad reserv i Regioninvest med 20 Mkr, upplagd för

täckande av kostnader för att åstadkomma en industriell utveckling i

Norrbottens län

— Tillskott avseende Svetab för uppbyggande av två regionala investment-

bolag m. m. med 35 Mkr (proposition 1978/79:123, NU 1978/79: 59)

— Tillskott avseende marknadsföringsåtgärder och förvärv av marknads-

föringsbolag (Serva Promotion) med 20 Mkr (proposition 1978/79: 127)

Skr. 1980/81: 11 10

— Tillskott för finansiering av Svenska Petroleum med 60 Mkr (proposi-

tion 1979/80: 33) — Tillskott avseende Uddcomb för förlusttäckning med 36 Mkr (proposi-

tion 1979/80: 79) — Till detta kommer 32 Mkr avseende ASSlIs investeringar för förbränning

av fasta bränslen i Lövholmen. Tillskottet har skett inom ramen för

statens generella stöd för utveckling på energiområdet.

Bland extraordinära kostnader märks avsättningar till beskattade reserver på 219 Mkr i anslutning till den redovisningsmässiga behandlingen av ovan nämnda tillskott. Till detta kommer lämnat tillskott till Svenska Petroleum om 60 Mkr.

Närmare redogörelse om statliga tillskotts påverkan på Statsföretagsgruppens resultat återfinns under ”Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter”, sid. 58.

Försäljning 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 (Mkr)

Svenska Tobaks AB 481 629 8 927 972 1126 1237

avser 1/10-3 1/12 ” varav Kockumsföretagen 479 Mkr

Konjunktur och försäljning

Bedömningen i samband med föregående års bokslut om konjunktursituationen och gruppens positiva utveckling under 1979 har i huvudsak

besannats. Sålunda har den fakturerade försäljningen under 1979 ökat med

närmare 2192 till 12 177 Mkr (10 105 Mkr). För jämförbara enheter innebär detta en ökning med ca 15 Z mot förväntade 10 åa 1222. Av försäljningsök-

ningen på ca 2000 Mkr svarar basindustriföretagen, och då främst ASSI

för hälften och de tillkommande Kockumsföretagen (period 16 juni-dec)

för knappt 500 Mkr.

ASSI ökade sin försäljning med 526 Mkr till 2897 Mkr (2371 Mkr). en ökning med 22 7. Anläggningarnas kapacitetsutnyttjande var högt. Prisnivän kunde höjas efter hand. En del av prisförbättringarna gick dock förlo-

Skr. 1980/81: 11 tl

rade genom dollarkursens nedgång. Viss dämpning i tillverkningen har

också framtvingats genom brist på råvara.

Bland de företag i Statsföretagsgruppen som ökat sin försäljning utöver gruppens genomsnitt märks förutom ASSI liksom föregående är ABAB. som ökat med 284 till 192 Mkr (150 Mkr), Berol Kemi/Beroxo. LKAB,

Nyckelhus, Regioninvest och Rockwool.

ABABs försäljningsökning är till en del hänförlig till nyförvärv men i

huvudsak till tidigare arbetsområden. En avsevärd utökning av bolagets

uppgifter inom T-banenätet i Stockholm har t. ex. kommit till ständ.

Berol Kemis försäljning uppgick till 558 Mkr (572 Mkr). I 1979 ärs siffror

ingär då inte den till Beroxo AB överförda försäljningen till externa kunder av främst Oxo-produkter och lösningsmedel. Dessutom ingår Division SOAB enbart med verksamheten för 9 månader 1979. För jämförbara enheter ökade försäljningen med 2244.

Beroxo, Under 1979 uppgick försäljningen tull 179 Mkr. Försäljningen 1978 för motsvarande produkter var 126 Mkr och redovisades inom Berol Kemi. Den 42-procentiga ökningen bestär till 292 av volymökning och till

40 4 av pris-/mixförändringar. LKABS försäljningsökning med 1944 till 2 174 Mkr (1823 Mkr) är förhallandevis begränsad för att vara i åäterhämtningsfasen i ett så konjunktur-

känsligt och kapitalintensivt företag. Orsakerna finner man I systemet för

inte igenom annat än efter årligen återkommande förhandlingar. Medan

den genomsnittliga prisnivån för försålda produkter 1979 höjdes med I0 6

(—-1296) beräknas uppgången 1980 till 25—30 42.

Nvckelhus fortsätter att ta marknadsandelar och tillhör nu med sin

försäljning på 163 MKr (137 Mkr) de tre-fyra största företagen på stycke-

husmarknaden. Expansionen sker på volymhussidan medan de blockade husen liksom tidigare minskar i antal.

Regioninvest. som har till syfte att främja industriell utveckling i Norr-

botten, har under året fördubblat sin försäljning. Ökningen till 40 Mkr (21

Mkr) är i allt väsentligt hänförlig till olika företagsförvärv.

Statsföretagsgruppens försäljning på utländska marknader har. främst som en följd av ökningen i basindustriföretagen, ökat väsentligt. För 1979

uppgick gruppens utlandsförsäljning till 6172 Mkr (5104 Mkr). Härav

avsäg 5272 Mkr, 8550, kunder i Europa, 437 Mkr. 76, kunder i Nordamerika samt 462 Mkr. 8 76, i övriga världen. Försäljningen utanför Europa och

ningen till kunder i Nordamerika ökat med en tredjedel.

Av den totala utländska försäljningen svarar basindustriföretagen för

702. Bland övriga företag har Eiser, KabiVitrum. Kalmar Verkstad.

Kockums Industri, SMT-Pullmax och Tobaksbolaget den största försäljningen.

Skr. 1980/81: 11 12

Resultat 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 (Mkr)

ASSI 1 479 71 -46 — —-363 -—280 —84

Berol Kemi 6 110 16 —-46 -8&1 -56 0

Svenska Tobaks AB 119 149 204 227 232 254 267 Uddevallavarvet 60 39 29 85 - - - Övriga bolag -138 = —-121 —1I84 -66 = —-196 -47 233” Summa 413 1043 353 — —-437 —-1057 -929 — —509 I avser 1/10-31/12

exkl Linson " varav Kockumsföretagen —60 Mkr

Resultat

Den under 1979 fortgående konjunkturförbättringen har, tillsammans med de åtgärder som vidtagits under de senaste krisåren, medfört en

kraftig resultatuppgång. Rörelseresultatet före avskrivningar har säledes förbättrats med ca 500 Mkr till 558 Mkr (59 Mkr).

Även om rörelseresultatet efter avskrivningar förbättrats till —59 Mkr (—-5S11 Mkr) har den successivt höjda räntenivån samt ökad upplåning inneburit att resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgått till —-509 Mkr (—929 Mkr). Då har emellertid kostnaderna belastat rörelsen men ersättningen för de näringspolitiska uppdragen redovisats som extraordinär intäkt i resultaträkningen. En övergäng till de regler som Bokföringshämnden anvisat och som bl. a. innebär att statliga stöd för en kostnad får redovisas som en reduktion av denna kostnad, skulle medföra att resultatet efter finansiella intäkter och kostnader efter statliga tillskott

uppgick till 97 Mkr. (För närmare information om resultatutvecklingen,

tolkad enligt Bokföringsnämndens anvisningar, se avsnittet ”Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter”. sid 59.)

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter, som innefattar extraordinära intäkter och kostnader och därmed all statlig ersättning, uppgår till 296 Mkr (—523 Mkr). Det är en uppgång med drygt 800 Mkr varav

soliditetsförstärkande statliga tillskott till LKAB respektive Kockumsföre-

tagen med sammanlagt 264 Mkr ingår som extraordinära intäkter.

Statsföretagsgruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader

har exkl. Kockumsföretagen och LKAB utvecklats från — 254 Mkr 1978 till

43 Mkr 1979, en förbättring med ca 300 Mkr. LKABs förlust är således trots en resultatförbättring på ca 180 Mkr i samma storleksordning som den

Skr. 1980/81: 11 13

samlade Statsföretagsgruppens underskott på denna resultatnivå, —509 Mkr.

Bland de många bolagen med positivt resultat märks ABAB med ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 5 Mkr (4 Mkr), Kalmar

Verkstad med 15 Mkr (35 Mkr), Kockums Automation med I Mkr, Liber Grafiska med 12 Mkr (5 Mkr), NJA med 61 Mkr (—53 Mkr), Nyckelhus med 4 Mkr (3 Mkr). Rockwool med 13 Mkr (5 Mkr). SARA med 9 Mkr (6

Mkr), SMT-Pullmax med 12 Mkr (—-7 Mkr). Svenska Torv med I Mkr (1

Mkr) samt Svenska Tobaks AB med 264 Mkr (238 Mkr).

ABAB arbetar främst i konkurrens med det väsentligt större Securitas. Marknaden domineras i det närmaste helt av dessa två företag. Genom

bas för sin bevakningsverksamhet. I hård konkurrens erhöll ABAB Skyddsbevakning AB ett femårigt kontrakt avseende Luftfartsverkets

flygplatser. Under sommaren övertog ABAB den värdetransportverksamhet som tidigare bedrivits i samarbete med ASG. Dessa och en rad övriga

aktiviter och nya engagemang pressade ABABSs resultat. Resultatet har påverkats av en extraordinär intäkt på drygt 2 Mkr genom att lokalvårdsverksamheten försålts till ASAB. Kalmar Verkstads återgång till mer normala vinstnivåer var väntad.

Stora omställningar i form av omorganisationer, modeilbyten och produktionsomläggningar liksom införande av datoriserade styrsystem har ägt

rum. Under en tvåårsperiod har hela produktsortimentet på trucksidan

förnyats och kan nu anses vara marknadsledande. Bolaget har haft stora problem med SJs nya rälsbussar. Dessa tillverkas på beställning från Fiat. som svarar för konstruktion och levererar allt material. Strejker m.m. i Italien samt konstruktionsändringar har inneburit betydande förseningar och därmed förknippade extrakostnader.

Kockums Automation, som ingår i Statsföretagsgruppen sedan den 16 juni 1979, tillverkar och säljer automatik (mät- och styrutrustningar) samt akustiska signalapparater, huvudsakligen för fartyg och sågverk. Medan konjunkturen inom det förstnämnda området varit fortsatt svag har sågverksindustrin under 1979 uppvisat en högre investeringsnivå än tidigare.

Liber Grafiska noterade 1979 sitt bästa resultat hittills. Flertalet divi-

sioner redovisade resultatförbättringar. De största bidragen kommer från

LiberFörlag och LiberLäromedel.

NJA. Stälrörelsen i Norrbottens Järnverk (NJA), överfördes vid årsskiftet 1977/78 ull SSAB Svenskt Stål AB. Bolaget. vars tillgångar i allt väsentligt är av finansiell karaktär, bedriver viss handelsverksamhet.

Nyckelhus” leveranser av hus understeg planerat antal. Den stränga vintern i början på året medförde ett bortfall av leveranser som cj kunde återtas senare under året trots en rekordartad orderingång i slutet av året.

Efter omorganisation och förvärv av ytterligare fabriksanläggningar för-

väntas en fortsatt kraftig expansion under 1980. Som cn följd av bl. a.

Skr. 1980/81: 11 14

igångkörningskostnader vid de nya anläggningarna kommer dock vinstmarginalen att ligga på en relativt läg nivå.

Rockwools resultatutveckling har trots starka positiva inslag ännu inte uppfyllt ställda förhoppningar. Den svaga byggmarknaden under första halvåret har inte kunnat kompenseras av den starka efterfrågan under senare delen av året. Produktionsproblem inom Division Isolerprodukter och fortsatta mycket kraftiga råvaruprishöjningar liksom fortsatt otillfredsställande utveckling inom Division Laxå Bruk har också dämpat resultat-

uppgången.

Utvecklingen under 1979 i kombination med nyemission har dock inneburit att bolagets ekonomiska ställning stärkts i jämförelse med 1978. En utbyggnad av nya produktionsresurser inom Division Isolerprodukter har skett samtidigt med en väsentlig utveckling av processen för tillverkning av mineralull. Med en ny datorstyrd process tillverkas nu en ny generation isoleringsprodukter.

SARA har över förväntan kunnat kompensera sig för det resultatbortfall

på ca 20 Mkr. som spelautomatförbudet från årsskiftet 1978/79 inneburit.

Detta har I första hand kunnat ske genom en 1 tid inledd omstrukturering och diversifiering av företagets verksamhet. De nya produktionsområdena — hamburgerrestauranger. personalrestauranger, Winn-hotell m.m. — vilka svarar för 35 £7 av SARAS omsättning, har starkt bidragit till resultatet. SARAS hotell- och restaurangverksamhet har som helhet väsentligt

förbättrat sin lönsamhet. |

SMT-Pullmax resultatuppgång beror helt på den framgångsrika svarvverksamheten, som svarar för ett resultat som väsentligt överstiger företagets totalresultat. Under 1979 har de s.k. CPC-systemen introducerats. Med CPC (Computerized Part Changer) avses ett integrerat detaljhanteringssystem som styrs från maskinernas datoriserade styrenheter. Systemet programmeras i samband med detaljprogrammeringen av bearbetningsmaskinerna och är så flexibelt att övervägande antalet detaljer kan hanteras utan omfattande omställningsarbeten.

Svenska Tobuks ABs resultatuppgång kan hänföras till en volymökning i

moderbolaget men även till ett förbättrat finansnetto. Cigarrettförsäljning-

en ökade volymmässigt med 2 57 jämfört med 1978. Den svenska cigarrettmarknaden utvecklas som i flera andra länder i riktning mot lågtjäreprodukter. USA är alltjämt bolagets viktigaste exportmarknad. Piptobaken Borkum Ritf och dess varianter är den dominerande exportprodukten.

Produktionsstrukturen i Tobaksbolaget genomgår fn en genomgripande

förändring. En omflyttning av produktionen mellan de olika fabrikerna

pågår I syfte att renodla tillverkningen av de olika produktionsslagen.

Stora företagsekonomiska anpassningsuppgifter präglar framför allt följande dotterbolag: ASSI. Berol Kemi/Beroxo. Cceaverken, Eiser. Kabi- Vitrum, Kockums Industri, LKAB och Uddcomb.

De stora skillnader i inriktning som finns i det skogsindustriella konglo-

Skr. 1980/81: 11 15

meratetl ASS! motsvaras av en splittrad resuhtatbild. Resultatet före bok-

slutsdispositioner och skatter på —50 Mkr (—225 Mkr) är en kombination

av goda. i vissa fall mycket goda. resultat imom förädlingsindustrin och stora förluster inom bulkproduktionen. Den successiva prisnivåhöjningen under året har dock medfört ett sammantaget positivt resultat mot slutet av

äret. Även om en positiv resultatnivä förväntas även för 1980 kvarstär

många väsentliga problem, problem som ASS flera avseenden delar med svensk skogsindustri i övrigt.

Avgörande för den långsiktiga äterhämtningen blir tillgången på och

kostnaden för råvara och energi, den allmänna svenska kostnadsutvecklingen och givetvis den fortsatta konjunkturutvecklingen inom OECD.

Berol Kemis resultat före bokslutsdisposittoner och skatter uppgick 1979

till 2 Mkr (—-63 Mkr). Av resultatförbättringen på 65 Mkr hänför sig 27 Mkr

till förbättring av rörelsen till följd av omstrukturering och gynnsammare efterfrågestruktur. Resterande 38 Mkr kan i väsentlig utsträckning hänföras till positiva effekter av genomförd finansiell rekonstruktion samt till aktieägartillskott från Statsföretag för täckande av extraordinära avvecklingskostnader.

Beroxa. I avvaktan på att Oxo-anläggningen tas i drift utgörs verksamheten av den från Berol Kemi överförda industrikemiska verksamheten och en omfattande tradingverksamhet, det senare ett led i marknadspenetrationen för den stora egenproducerade volymen för Oxo-anläggningen.

Uppbyggnaden av organisation och marknadsdispositionen inför produk-

tionsstarten har medfört att resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blivit kraftigt negativt, — 17 Mkr.

Ceaverken har hårt drabbats av den extrema prisuppgången på silver. I resultatet före bokslutsdispositioner och skatter om —-17 Mkr (—16 Mkr) ingår även extraordinära kostnader om 4 Mkr för avvecklingen av den volymmässigt stora och sedan lång tid förlustbringande försäljningen på

USA.

För KabiVitrum har 1979 inneburit mycket hårda påfrestningar. I slutskedet av ett omfattande investeringsprogram med stora kapitalkostnader

har bolaget inte förmått hälla uppe de senaste årens kraftiga försäljningsex-

pansion. Den internationella ökningen går långsammare än beräknat. Före-

taget har under de senaste åren förvandlats från ew huvudsakligen hemma-

marknadsorienterat företag till ett internationellt läkemedelsföretag med mer än hälften av försäljningen utanför Sverige. Mot bakgrund av den sänkta resultatnivån. främst hänförlig till nutritionsprogrammet — resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 22 Mkr (27 Mkr) — utreder Statsföretag och KabiVitrum sedan slutet av 1979 gemensamt bolagets situation.

Trots att LKABs resultatsituation endast förbättrats i begränsad utsträckning måste utgångsläget inför kommande år bedömas som mer gynn-

samt. Dels har försvagningen av bolagets finansiella bas begränsats genom

Skr. 1980/81: 11 16

statliga tillskott, dels har efter flera års prisstagnation 1980 års prisavtal. givit ett utfall som bedöms ge en väsentlig positiv resultatutveckling. Till detta kommer att arbetet på att effektivisera verksamheten och förbättra konkurrenskraften nu ger påtagliga utslag. Under de tre senaste åren har.

trots ökad produktion och en ökad lönenivå på ca 30 70. produktionskost-

naderna totalt sett icke ökat. Elförbrukningen har t. ex. minskat och olje-

tat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till —62 Mkr (—367 Mkr). Då har emellertid resultatet påverkats med 508 Mkr genom statliga tillskott. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till

—-492 Mkr (—675 Mkr).

Även om grunden för LKABs verksamhet även i fortsättningen kommer

att utgöras av järnmalm och dess olika specialprodukter kommer bolagets expansion främst att ske inom andra områden. Det gäller andra metaller, industriråvaror, apatit samt fasta energiråämnen, bl. a. kol. Bolaget satsar

även på internationell försäljning av know-how, teknik och utrustning för gruvbrytning och transporter.

Verksamheten i och resultatet för de tre strukturföretagen Eiser, Kock-

ums Industri och Uddcomb har påverkats av de politiska förutsättningar och begränsningar som gällt och de statliga ersättningar som erhållits.

1979 var Eisergruppens andra verksamhetsår. Verksamheten inriktades

mot alt lösa koncernens mest akuta problem som bl. a. omfattat det statliga uppdraget att vidmakthälla verksamheten vid företagets norrlandsfabriker. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick, sedan rörelsens kostnader minskats med bl. a. äldrestöd på 32 Mkr, till —61 Mkr (— 107 Mkr). Av underskottet faller 23 Mkr på verksamheten vid koncernens norrlandsenheter. Efter upplösning av beskattade reserver och statliga tillskott avseende norrlandsenheterna uppgår företagets resultat före bok-

slutsdispositioner och skatter till —6 Mkr (42 Mkr). Detta medför självklart

att den statliga målsättningen enligt proposition 1977/78:73 att företaget

skall uppvisa nollresultat 1980 blir svår att uppfylla. För att klarlägga

Eisers kapitalbehov på längre sikt har en genomgripande översyn av gruppens framtida struktur och finansiering igångsatts.

Verksamheten i Kockums Industri omfattar huvudsakligen utveckling, tillverkning och marknadsföring av maskiner och anläggningar för sågverksindustrin, hyvelmaskiner, skogsbruksmaskiner och tunga fordon för entreprenadarbeten. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till —7 Mkr. Då har emellertid resultatet påverkats av statliga tillskott i enlighet med regeringens propositioner 1978/79: 124 och 1979/80: 79 avseende bl. a. bolagets överförande till Statsföretagsgruppen. En genomgri-

pande översyn av hela företaget har inletts. Översynen sker med konsult-

hjälp och utmynnar successivt i åtgärdsprogram inom det totala rekonstruktionsprojektet för företaget. Företagets problem är hänförliga till

Skr. 1980/81: 11 17

bl. a. överkapacitet inom skogsmaskinbranschen. Därtill kommer en överdimensionerad administration med bristfälliga hjälpmedel och styrinstru-

ment.

Uddeombs verksamhet har även under 1979 visat stora underskott. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter som uppgick ull —-3 Mkr (18 Mkr) har päverkats av statliga tillskott om 36 Mkr mot 114 Mkr 1978. Årets resultat har påverkats av ett ökat nedskrivningsbehov av produkter under arbete, vilket främst förorsaktas av längre tillverkningstider (bl. a. betingat av högre kvalitetskrav ). låg volym i verkstaden samt Ieveransför-

seningar. Situationen för bolaget är oförändrat svär. De försök som görs

att utveckla bolaget mot nya områden sker under mycket stark konkurrens från bl. a. världens övriga reaktorkomponenttillverkare. Dessutom gär delar av den internationella varvsindustrins alternativa tillverkning in på dessa omräden. En partsammansatt utredningsgrupp arbetar sedan 1979

med en strategisk utredning avseende eventuella lönsamma verksamhets-

alternativ. Arbetet som bedrivs med hjälp av konsulter och I nära samarbe-

te med Statsföretag skall ligga till grund för Statsföretags diskussioner med

och eventuell hemställan till staten under hösten avseende Uddcombs

framtid.

Svenska Tobaks AB 13 23 21 30 26 30 53 Uddevallavarvet IA 105 193 225 - : = Övriga bolag 56 84 H2 87 75 25 338! Summa 850 £098 [537 I 840 503 1396 1765 I varav Beroxo 272 Mkr och Kockumsföretagen 17 Mkr

Investeringar och lagerutveckling

Den redan tidigare höga investeringsnivän har höjts yttertigare och uppgick för Statsföretagsgruppen totalt till 1765 Mkr (1396 Mkr. Huvuddelen eller 1328 Mkr avser basindustriföretagen. Hela investeringsökningen är säledes i allt väsentligt hänförlig till ASST. Berol Kemi/Beroxo och LKAB. KabiVitrum investerar mest bland övriga bolag och dess investeringar på 155 Mkr (140 Mkr) svarar för mer än en tredjedel av de 437 Mkr som under året investerats i dessa bolag. De senaste årens investeringsprogram har 2 Riksdagen 1980/81.-1 sand. Nr IH

Skr. 1980/81: 11

inneburit att gruppen produktionsresursmässigt står väl rustad för framti-

den. |

ASS är nu det företag som investerar mest i gruppen med 635 Mkr (320 Mkr. Med statligt stöd genomförs en utbyggnad av Karlsborgsverkens kapacitet för blekt långfibrig massa. Investeringen är kostnadsberäknad till S65 Mkr. Den innefattar uppförande av ny fiberlinje och stora miljömässiga reinvesteringar och är primärt sysselsättningsmässigt motiverad. I Lövholmen. Piteå. avslutas en ombyggnad för ökad användning av björkmassaved. Därigenom frigörs barrmassaved för Karlsborgs bruk. Under året har även en stor anläggning för framställning av bestruken kartong påbörjats i Frövifors. Investeringen som bygger på oblekt massa som utgångsmaterial för kartonger beräknas till 750 Mkr. Anläggningen skall tas i drift hösten 1981.

Investeringarna som uppgick tull 34 Mkr i Berol Kemi och 272 Mkr i Beroxo, avser i huvudsak Oxo-projektet. Detta innebär uppbyggnad av en anläggning I Stenungsund för tillverkning av oxo-alkoholer och mjukningsmedel. Projektet som i allt väsentligt mekaniskt färdigställts vid årsskiftet 1979/80 tas nu successivt I produktion under första halväret 1980. Delvis till följd av den försening som uppstätt i färdigställandet av anläggningen har projektet fördyrats. Anläggningsinvesteringen bedöms uppgå till 750

Mkr. Projektet stöds av ett statligt kapitaltillskott på 300 Mkr motiverat till

väsentlig del av sysselsättnings- och handelsbalanseffekter.

LKABs investeringar uppgick till 388 Mkr (397 Mkr). Arbetet med den nya 775-metersnivån i Kiruna fortsätter. Projektkostnaderna som hittills uppgått ill 642 Mkr beräknas totalt uppgå till 1.1 å 1.2 miljarder kr. Med förväntat statligt stöd på 200 Mkr som grund har en utbyggnad av pelletsverket i Kiruna påbörjats. Projektet är kostnadsberäknat till 420 Mkr.

KubiVitrum. Satsningarna inom ramen för tidigare beslutat investeringsprogram avseende forskningsanläggningar och ytterligare produktionskapacitet har fortsatt.

Stalsföretagsgruppens totala lagervärde vid utgången av 1979 uppgick

till 3535 Mkr (2915 Mkr). Ökningen är i huvudsak hänförlig till att Kock-

umsföretagen tillförts Statsföretag. Huvuddelen av varulagret kan hänfö-

ras till tre bolag, ASSI med 780 Mkr. Svenska Tobaks AB med 542 Mkr

och LKAB med 491 Mkr. LKABs malmlager uppgick vid arets slut till 5 Mt (8 MO. Svenska Tobaks ABs varulager utgörs huvudsakligen av rå-

tobak.

Struktur

Genom beslut av riksdagen (proposition 1978/79: 124) godkändes ett avtal mellan staten och Kockums AB enligt vilket staten förvärvade Kockums varvsrörelse m. fl. företag I Kockumskoncernen. I enlighet med riksdagens bemyndigande överfördes den 15 juni 1979 aktierna I några av

Skr. 1980/81: 11 19

dessa. Kockums Industri. Kockums Automation och Kockums Chemical. utan vederlag till Statsföretag. Statsföretag erhöll 50 Mkr för att täcka den beräknade förlusten för år 1979 och för att stärka soliditeten i företagen.

Varulager 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 (Mkr)

Svenska Tobaks AB 205 339 367 412 472 511 än

! varav Kockumsföretagen 362 Mkr

Statsföretag övertog vidare utan vederlag en fordran på Kockums Industri på 165 Mkr. Efter utredning har Statsföretag i en skrivelse till industridepartementet av den 15 januari 1980 med hänvisning till riksdagens beslut att Statsföretag inte skulle belastas finansiellt/ekonomiskt. anhållit om

ytterligare kapitaltillskott och ett rekonstruktionslån. I proposition 1979/

80: 79 föreslår regeringen att riksdagen skall besluta att Statsföretag skall erhålla 265 Mkr år 1979 avseende Kockumsföretagen.

Kockums Automation arbetar huvudsakligen inom produktområdena fartygsautomatik. sågverksautomatik och ljudsignalapparater. Kockums Industri tillverkar och försäljer skogsbruksmaskiner. hyvelmaskiner. maskiner och anläggningar för sågverk samt truckar för tyngre transporter. Kockums Chemical bedriver utvecklingsarbete inom området biokemi. Sammanlagt har företaget ca 2500 anställda och omsätter ca 800 Mkr.

Kalmar Kockum AB. Under 1979 bildades bolaget och från den I januari

1980 övertogs transportdivisionen i Kockums Industri AB. Bolagsledning-

en är identisk med Kalmar Verkstads koncernledning. Vid utgången av 1980 avses Kalmar Verkstads-gruppen vara överförd tll Kalmar Kockum AB och dess enheter ingå som självständiga douerbolag i Kalmar Kockum

AB.

Regioninvest i Norr AB, som har till syfte att "stimulera industriell utveckling i Norrbotten län” överfördes per den I januari 1979 till Statsfö-

retag AB från tidigare ägaren NJA. Serva Promotion AB förvärvades per den I januari 1979 från Euroc för

statliga medel som erhållits för särskilda ätgärder ifråga om marknadsfö-

Skr. 1980/81: 11 20

ring av produkter från enskilda och statliga företag i bl.a. Norrbotten”

(proposition 1978/79: 127).

Statsföretag Contracting AB bildades den 29 juni 1979. Bolagets uppgitt är att under utnyttjande av inom Statsföretagsgruppen befintlig know-how och andra resurser marknadsföra anläggnings- och systemleveranser på export. Bolaget skall även samarbeta med företag utanför gruppen.

Bland dotierbolagens förvärv och försäljningar märks ABABS förvärv av Svenska Vakt B Svärd AB och Örebro Nattvakt AB. Dessa och andra dotterbolag till ABAB har fr.o.m. I januari 1980 sammanförts under namnet ABAB Svenska Vakt AB. ABAB Totalskydd AB kommer dock att även under 1980 drivas som ett självständigt företag. ASS! har förvärvat tre av HSB:s fönsterindustrier. De har organisatoriskt inlagts i det tidigare lissBo-företaget IEtri Fönster AB. Berol Kemi har under äret förvärvat Domsjö Kemiska Fabriker från Mo och Domsjö AB. Division SOAB har

överlåtits till AB Wilhelm Becker. Nyckelhus har förvärvat en volymhus-

fabrik i Tjörnarp. Regioninvest i Norr AB har förvärvat Mining Transportation Co AB i Kiruna. Redovisningsinvest i Norr AB. Luleå och Suna Verkstads AB (tidigare Erlandsson & Söner AB). Serva Promotion har

under året förvärvat agenturföretaget Carlén & Co samt sålt sitt engage-

mang på vapensidan tull FEV. Svenska Tobaks AB förvärvade Jede-Automater AB i Mariestad. Sverab har avvirat sitt dotterbolag Mekansam till medarbetarna i bolaget.

Finansiering och soliditet

Under 1979 upptog Statsföretag AB ett svenskt obligationslån på 150

Mkr. Vidare genomförde ASSI en konvertering på ecuromarknaden genom återbetalning av tidigare upptagna medium-term-lån på 66 miljoner USdollar samt uppläggning av ett nytt lån på 91 miljoner US-dollar.

Det kortfristiga kommersiella kreditflödet hanteras inom Statsföretagsgruppen av respektive företag. Däremot har större delen av kapitalmarknadsupplåningen såväl i Sverige som i utlandet ombesörjts av Statsföretag AB. Undantagen i fråga om publik upplåning har främst gällt ASSI och

LKAB såväl avseende medelfristig som längfristig upplåning. Det kan

förutses att även andra av gruppens företag kommer att direkt kunna ta kapitalmarknadens resurser i anspråk.

Investeringsvolymen har legat på en oförändrat hög nivå. Likviditeten har kunnat bibehållas beroende på resultatförbättring men framför allt som

följd av statliga ersättningar för näringspolitiska åtaganden. Detta har även

medfört att soliditeten kunnat upprätthållas.

Skr. 1980/81: 11 23

Personal

Genom riksdagens beslut erhöll Eiser under 1979 statligt kapitaltillskott

för att under tiden 1979-01-01-1980-06-30 upprätthålla driften vid enheterna i Norsjö och Sollefteå. Kapitaltillskou har också erhållis för att

trygga driften vid enheterna i Kramfors. I ycksele och Skellefteå under 1979. För båda dessa tillskott gäller, att viss del får utnyttjas för att till de berörda orterna förlägga annan verksamhet.

Genom nyetablering av företag för alternativ sysselsättning har under 1979 ca 130 personer överförts från tekotillverkningen. Genom dessa förändringar har tekotillverkningen i Kramfors helt upphört. Även i Norsjö beräknas under 1980 all tekotillverkning upphöra. För de 40 kvarvarande

tekoanställda i Lycksele pågår utredningar om alternativ sysselsättning.

Beträffande Skellefteå har försöken att skapa nya arbetstillfällen tills vidare blivit resultatlösa. Av denna anledning tvingades Eiser minska personalstyrkan i Nordkonfektion AB från ca 225 anställda till ca 90 anställda.

Införlivandet av Kockums Industri AB, Kockums Automation AB och Kockums Chemical AB med sammanlagt ca 2500 anställda i Statsföretagsgruppen har inneburit ett struktureringsarbete av delvis ny karaktär. Även inom personalområdet har denna arbetsuppgift krävt betydande insatser. i första hand avseende klarläggande, analys och hantering av rekonstruktionens konsekvenser för personalen.

Det ramavtal om medbestämmande som slöts meltan SFO och LÖ/PTK i

mars 1979 har under året fullföljts med överenskommelser på branschniva.

De lokala parterna i företagen arbetar nu med att utforma den praktiska tillämpningen genom företagsanpassade avtal. Utgängsläget är därvid — vid sidan av det centrala avtalet — de medbestämmandesystem som under 70-talets utvecklingsarbete vuxit fram i respektive företag.

Utsikter för 1980

För många av företagen ter sig utsikterna för 1980 gynnsamma. Så är förhällandet för ABAB. ASSIs enheter för wellpapp och förpuckningssystem liksom för Kalmar Verkstad. Liber. Kockums Automation. Nyckelhus. Rockwool, FTobaksbolaget m.fl. Statsföretagsgruppens försäljning väntas öka med närmare 20456. Som en följd av att förlusterna i LKAB

kraftigt begränsas torde resultatet av verksamheten också förbättras för

Statsföretagsgruppen totalt. Investeringarna väntas jämfört med 1979 öka med över 2066.

Skr. 1980/81: 11

Statsföretagsgruppens resultaträkning (Mkr)

Not I

1979 1978

Rörelsens intäkter Fakturerad försäljning (not 2) 12 177,0 10 104.5 Övriga rörelseintäkter 167.4 12 344,4 186,5 10291.0

Rörelsens kostnader

Tillverknines-. försäljnings- och administrationskostnader (not 3) —11 786,7 -10232.4 Rörelseresultat före avskrivningar 557,7 8.6 Avskrivningar enligt plan tnot 41

Finansiella kostnader

Extraordinära intäkter

Tillskott från staten (not 6) 1419,9 1 693.2

Upplösning av beskuttade reserver (not 7) 396,9 493.7

Realisationsvinst vid försäljning

av anläggningstillgångar (not 8) 21,9 21.3

Övrigt (not 9) 4,5 1843.2 = 59,7 2267,9 Extraordinära kostnader

Atertöring till stuten av tidigare

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Kockumsföretagen

1979-01-01 -06-15 (not 13) — 54,5

Övrigt (not IH —325,0 —-1037,9 3254 —- 18616 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 296,3 -— 5231

Bokslutsdispositioner Förändring av lagerreserver — 14.0 = 8,0 Förändring av avskrivningar utöver plan 55,3 97.8 Av investeringsfonder ianspråktagna medel 21,9 1.4 Avsättning till investerinestonder — 53,5 - 46 Förändring av särskilda investeringsfonder Sv. = Förändring av arbetsmiljötonder 7,6 4,7 Övrigt (not 15) 10,5 32,9 — 13.8 87.5

Resultat före skatter 329,2 - 435,6

Skr. 1980/81: 11 to '-

Not I

1979 1978

Noterna på sid 23-46 utgör en del av resultaträkningen.

Statsföretagsgruppens balansräkning (Mkr)

Not I

1979 [978

Tillgångar

Omsättningstillgångar (not 35) Kassa och bank (not 17) 1407,8 1301.3 Aktier och andelar (not 17) 29.2 33.9

Kortfristiga placeringar. obligationer och

Spärrkonton hos Riksbanken

Anläggningsullganrar not 35)

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder tnot 35)

Skr. 1980/81: 11 24

Not I

1979 1978 Långfristiga skulder (not 351

Obeskattade reserver

Exet kapital (not 34) Bundet eget kapital

Ansanidad förlust

Ställda panter m.m.

Ansvaäarstörbindelser

Noterna på sid 23—46 utgör en del av balansräkningen.

Skr. 1980/81: 11

Statsföretagsgruppens finansieringsanalys (Mkr)

Not 36

1974 1975 1976 1977 1978 1979 Tillförda medel Internt tillförda medel

Realisationsvinst/förlust på sälda

anläggningstillgångar - 57 = 7 - 19 142 2 —- 10

Uppvärdering/nedvärdering av skulder

i utländsk valuta - = = 339 32 5

Rekonstruktionsreserv Norrbottens

Återföring till staten av tidigare erhället aktieägartillskott - - - 355 342 - Reserv för anläggninpstillgångar = - - = v4 78

Externt tillförda medel

Återföring till staten av tidigare lämnat aktieäpgartillskott = - = — 355 - 342 — Summu extern tillförda medel 1087 1713 4308 3 548 2072 2648 Summa tillförda medel 2236 2289 4310 3110 1490 2380 Använda medel

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet

Förändring av koncernsammansättning = - = - 403 317 154

Skr. 1980/81: 11 26

Kommentarer till Statsföretagsgruppens bokslut

(Belopp redovisas i Mkr där ej annat anges och inom parentes redovisas föregående års värde)

Not I Redovisningsprinciper Allmänt

Statsföretagsgruppens bokslut omfattar moderbolaget. Statsföretag AB och samtliga bolag i vilka Statsföretag AB. vid årsskiftet direkt eter indirekt ägde mer än 509 av aktiekapitalet eller andelskapitalet eller i övrigt koncern[örhållande förelåg.

Räkenskapsperioden för Statsföretagsgruppen avser kalenderår. dvs. ft 1— 31.12.

Samtliga dotterbolagsbokslut upprättas I enlighet med Statsföretagsgruppens ekonomihandbok. Ekonomihandboken innehäller detaljerade an-

visningar för värdering av tillgångar och skulder. periodisering av inkomster och utgifter samt konsolidering av underkoncerner.

Intresseföretag

Statsföretags engagemang I delägda bolag. främst s.k. 50/50-bolag. där ägarna endast gemensamt kan besluta om bolagets angelägenheter, är

förhållande vis stort.

För att Statslöretagsgruppens totala ekonomiska och finansiella engagemang skall kunna utläsas ur årsredovisningen görs avsnittet ”Statslöretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter” sid. 61 en ansats att visa de redovisningsmässiga effekterna på Statsföretagsgruppens koncernbokslut vid konsolidering av s. k. intresseföretag.

Med intresseföretag avses här bolag, i vilka Statsföretag har ett rörelscintresse samt betydande inflytande. vanligtvis 20-50 7 ägande.

Under året förvärvadelavyttrade företag

Per 1979-06-15 övertog Statsföretag AB aktier och andelar i de s.k. Kockumsföretagen, Kockums Industri AB. Kockums Automation AB samt Kockums Chemical.

En förutsättning för övertagandet var bl. a. att förlusttäckning för 1979

erhålles.

Statsföretags grundprincip vid förvärv eller övertagande av företag är att koncernens ställning och resultat cj skall påverkas av händelser som ligger före övertagandedatum eller som kan förutses vid förvärvsullfället.

För att denna princip skall följas och för att det kapitaltillskott för

förlusttäckning som erhålls från staten skall redovisas på ett rättvisande sätt. ingår Kockumsföretagen i bokslutet enligt följande:

Det negativa goodwillvärdet avseende Kockumsföretagen som uppbo-

Skr. 1980/81: 11 27

kats vid konsolideringen i koncernen (se not 32) kan sägas bestå av två delar. dels "normalt" negativ goodwill, dels resultatet avseende perioden 79-01-01—-06-15. Det normala” negativa goodwillbeloppet avsätts i ba-

lansräkningen. Den del som avser resultatet 79-01-01 -06-15 återföres på

resultaträkningen i sin helhet som extraordinär kostnad. Detta för att resultatmässigt möta motsvarande del av det tillskowt för förlusttäckning under 1979 som Statsföretag erhåller och som redovisas som extraordinär

intäkt.

] Statsföretagsgruppens resultaträkning för helaret 1979 ger detta följande effekter:

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader — Kockumsföretagen ingår under perioden 1979-06-16—-12-31

Extruaordinära intäkter — poster avseende berörda Kockumsföretag för hela året. — statliga tillskott avseende berörda Kockumsföretag för hela året.

Extraordinära kostnader > poster avseende berörda Kockumsföretag för hela året. - resultat efter finansiella intäkter och kostnader för perioden 79-01-01—-

79-06-15 i Kockumsföretagen.

I gruppens resultaträkning har övriga under året förvärvade bolag (med undantag för Kockumsföretagen) inkluderats med värden avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade bolag har exkluderats fr.o.m. 1.1.

För avyttrade bolag beräknas koncernmässig realisationsvinst/förlust såsom skillnaden mellan å ena sidan priset för aktierna och å andra sidan koncernmässigt anskaffningsvärde för aktierna samt de nettotillgångar som dotterbolaget representerat i koncernbalansräkningen. I förekommande fall har eventuella försäljiningskostnader avdragits.

Konsolideringsmodell

Bokslutet är baserat på konsolidering av underkoncerner. Vid konsolideringen har förvärvsmetoden tillämpats, dvs. koncernens tillgångar. skulder samt egna kapital har värderats till historisk anskalfningskostnad.

I enlighet med detta skall i koncernens egna kapital, förutom moderföretagets egna kapital, endast de intjänade vinstmedel hos dotterföretagen som är hänförliga till tiden efter moderföretagets förvärv av dotterföretagen, inräknas.

Övervärden/undervärden avseende tillgångs- respektive skuldposter redovisas enligt den s. k. bruttometoden, dvs. latent skatteskuld/fordran har

uppbokats.

Förändring av latent skatteskuld redovisas I separat post på resultaträkningen.

Skr. 1980/81: 11 28

I balansräkningen har den latenta skatteskulden uppdelats i en korttfristig och en långfristig del. Den kortfristiga delen har inkluderats under rubriken ”Skatteskuld” och den långfristiga delen ingår i ”Övriga långfristiga skulder”.

Avskrivning på redovisade övervärden respektive upplösning av under-

värden har skett med 1057 per är avseende goodwill, negativ goodwill samt maskiner och inventarier och med 42 avseende byggnader och markanläggningar. Beträffande mark har ingen avskrivning gjorts.

I de fall de förvärvade över- eller undervärdena bedömts ha en kortare livslängd har procentsatserna jämkauts härefter.

Kvarstående ”negativ” goodwill har nettoredovisats på balansräkningens tillgångssida under rubriken "Goodwill". Den ”negativa” goodwill som uppkommer vid konsolidering av Kockumsföretagen redovisas dock

som en ”förlustreserv” i ”Övriga långfristiga skulder”. Kornrfristig del

avseende beräknade förluster under 1980 har omförts till posten ”Övriga kortfristiga skulder”.

Vid eliminering av förvärvsvärden redovisas. i de fall omvärderingar av

bokfört värde avseende dotterbolagsaktierna gjorts efter respektive för-

värvstilltälle, den sålunda uppkomna mellanskillnaden i separat post

”Koncernreserv” under rubriken ”Bundet eget kapital”. Syftet med placeringen av koncernreserven bland bundet eget kapital är främst att åstadkomma en överensstämmelse mellan i de juridiska enheterna redovisat fritt eget kapital och motsvarande värde it koncernbalansräkningen.

I de fall minoritetsintressen förekommer har på balansräkningen minori-

tetens andel av eget kapital avdragits och redovisats i separat post. På resultaträkningen har minoritetens andel av resultat efter skatter avdragits i separat post.

Omräkning av utländska dotterholags balans- och resultaträkningar

Vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut till svensk valuta har i

princip den s.k. ”monetary-nonmonetary”-metoden tillämpats, innebä-

rande att resultat- och balansräkningarna har omvärderats enligt följande: Ö Resultaträkning. Genomsnittskurs under året för samtliga poster utom

avskrivningar. för vilka respektive anläggnings anskaffningskurs an-

vänts.

e Balansräkning. För omsättningstillgångar respektive kortfristiga

skulder — balansdagens kurs. För anläggningstillgångar — kurs vid

anskaffningstillfället. För långfristiga skulder, eget kapital (exkl. årets

resultat) — kurs vid tidpunkten för deras uppkomst.

Ö I bolag vars utlandsverksamhet är av obetydlig omfattning i förhållande

till totala verksamheten har av praktiska skäl balanskursen använts

genomgående med undantag för förvärvsvärdeberäkningar. då anskaff-

ningskurs tillämpats.

Skr. 1980/81: 11 29

0 Uppkomna omräkningsdifferenser har belastats/gottskrivits årets resul-

tat och ingår under rubrikerna Finansiella intäkter. övrigt” respektive

"Finansiella kostnader, övrigt”.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Beträffande övriga fordringar och skulder i utländsk valuta har genom-

gående en försiktig värdering tillämpats. vilket innebär att: Ö Kortfristiga fordringar värderats till den lägsta av den valutakurs som

rådde vid tidpunkten när fordran uppkom och balansdagens kurs. Ö Långfristiga fordringar värderats till kursen vid anskeffningstillfället.

Om fordringarna minskat 7 värde beroende på växelkursförändringar

har dock omvärdering gjorts till balansdagskurs om det inte finns starka

skäl anta att kursen skall suga igen.

9¶Kortfristiga skulder värderats till den högsta av den valutakurs som

rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens kurs. Ö Långfristiga skulder värderats till den högsta av den valutakurs som

rådde vid tidpunkten för skuldens uppkomst och balansdagens kurs.

För de fordringar/skulder där betalningen är säkrad genom t. ex. ter-

minsköp av valuta, har den överenskomna kursen tillämpats.

För företag som systematiskt upprätthåller balans mellan fordringar och

skulder i samma valuta har orealiserade kursvinster redovisats ull det belopp som motsvarar orealiserade kurstörluster i samma valuta.

Uppkomna omräkningsdifferenser har inkluderats på resultaträkningen

såsom icke realiserade kursditferenser under rubrikerna Finansiella in-

täkter. övrigt” respektive "Finansiella kostnader. övrigt.

Värdering av varulager

Varulager i respektive dotterbolag har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet efter avdrag för inkurans eller verkliga värdet. Lagrets värde översliger ej varornas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader.

: Utnyttjade skattemässigt Uillätna lagerreserver redovisas på balansräkningens skuldsida under rubriken ”Obeskattade reserver”.

Avskrivningar

I resultaträkningen respektive balansräkningen tillämpas två begrepp. nämligen: 0 Avskrivningar enligt plan. vilka beräknas på ursprungliga anskaffnings-

värden och baseras på bedömda ekonomiska livslängder.

För närvarande avskrivs byggnader och markanläggningar med skatte-

mässig tillåten avskrivning (exkl. primäravdrag), maskiner med 5—-

1076, inventarier 15-20", transportmedel 20 22, utan hänsyn tll even-

tuella nedskrivningar av anläggningar mot investeringsfond.

Skr. 1980/81: 11 30

Ö Bokföringsmässiga avskrivningar, vilka överensstämmer med skattemässigt utnyttjade avskrivningar.

Avskrivningar utöver plan, vilka avser skillnaden metlan bokförings-

mässiga avskrivningar och avskrivningar enligt plan särredovisas under:

rubriken ”Ackumulerade överavskrivningar” samt ”Avskrivningar på

balans- respektive resultaträkningen”. Under rubriken ”Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter”, sid 56 anges:

0 Kalkylmässiga avskrivningar. vilka baseras på balansdagens återan-

skaffningskostnad och korrigeras för teknisk utveckling.

Statliga tillskott I Statsföretagsgruppens bokslut ingår statliga tillskott som i princip erhållits antingen som ersättning för speciella åtaganden eller för utt avvär-

ja oacceptabla samhällsekonomiska konsekvenser. Beroende på syftet

med tillskottet har detta i redovisningen behandlats enligt följunde: e& tillskott för förlusttäckning. Redovisas på resultaträkningen som extraordinär intäkt. Ej utnyttjad del avsätts som extraordinär kostnad till en beskattad reserv. | Ö frillskott för sysselsättningsstödjaunde åtgärder. Redovisas på resultaträkningen som extraordinär intäkt. Ej utnyttjad del avsätts som extraor-

dinär kostnad till en beskattad reserv. Om det i de sysselsättningsstöd-

jande åtgärderna ingår investeringar med bestående värde aktiveras dessa och motsvarande del av tillskottet avsätts till en beskattad reserv som sedan upplöses It takt med att de aktiverade investeringarna avskrivs. Ö fFillskott för finansiering av investeringar. Redovisas på resultaträkningen som extraordinär intäkt. Investeringar med bestående värde aktiveras och motsvarande del av tillskottet avsätts till en beskattad reserv, som sedan upplöses i takt med att de akuverade investeringarna skrivs av. Ö Lan från staten med villkorlig återbetalningsskyldighet = För finansiering av investeringar. Redovisas på resultaträkningen

som extraordinär intäkt. Som extraordinär kostnad avsätts hela belop-

pet till beskattad reserv. vilket är en ändring gentemot 1978 då avsättningen gjordes till bundet eget kapital. Under ansvarsförbindelser inklu-

deras ett belopp motsvarande den villkorliga återbetalningsskyldighe-

ten. Denna post överförs i sin helhet till fritt eget kapital i händelse att staten etterskänker lånet. I händelse att lånet amorteras. upplöses ett belopp motsvarande periodens amortering (exkl. upplupen ränta) som extraordinär intäkt. Amortering redovisas på resultaträkningen som extraordinär kostnad. = För förlusttäckning. Redovisas på resultaträkningen som extraor-

Skr. 1980/81: 11 31

dinär intäkt. Under ansvarsförbindelser inkluderas ett belopp motsva-

rande den villkorliga återbetalningsskyldigheten.

Amorteringar redovisas på resultaträkningen som extraordinär kost-

nad.

En ansats till att åskådliggöra de statliga tillskottens påverkan på Stats-

företagsgruppens resultaträkning görs i ett avsnitt under rubriken

”Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter”, sid.

58.

Övrigt

I föreliggande bokslut redovisas alla kostnader och därmed resultat mätt I princip med utgångspunkt från anskaffningskostnaden för förbrukade

resurser.

En inflationskorrigerad redovisning för att belysa prisändringarnas påverkan på årets resultat visas under rubriken ”Statsförtagsgruppens redo-

visning — kompletterande uppgifter”, sid. 56.

Not 2 Fakturerad försäljning

Statsföretagsgruppens försäljning steg under 1979 med 20.57 eller 2072,5 Mkr till 12 177.0 Mkr. Kockumsföretagen ingär fr. o. m. 1979-06-15 och svarade för 473 Mkr av faktureringen.

Försäljningen fördelar sig på följande marknadsområden:

12177,.0 10 104.5

Försäljningen till externa kunder i utlandet motsvarar 50.7 7-150,5 66) av den totafa faktureringen. Totalt fakturerad försäljning för Statsföretagsgruppen har framkommit efter eliminering av följande försäljningsvärden mellan:

1979 1978

Kockums Automation till Kockums Industri 41 - Övriga interna leveranser 40.4 31.9

Intern fakturering 160,6 SYS

Skr. 1980/81: 11 32

Not 3 Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader

I tillverkningskostnaderna för gruppen ingår prisvinster på ingående lager med 148 Mkr (68 Mkr).

Kostnaderna har reducerats med ca 40 Mkr, för bl. a. erhållet generellt äldrestöd till Eiser med 32 Mkr samt genom generella statliga bidrag för bl.a. internutbildning. För dessa bidrag föreligger ingen återbetalnings-

skyldighet.

Not 4 Avskrivningar enligt plan

Avskrivningar enligt plan verkställdes med 616,3 Mkr (569,8). Koncernens kalkylmässiga avskrivningar beräknas tull I 139 Mkr (1004). Not 5 Övriga finansiella intäkter och kostnader

Övriga finansiella intäkter och kostnader fördelar sig enligt följande:

1979 1978

Det redovisade resultatet för 1979 har således belastats med 6.1 Mkr (—0.3 Mkr) avseende kurs- och omräkningsditferenser. Realiserade kursdifferenser avseende varutransaktioner ingår i rörelsens kostnader. Ej realiserade kursdifferenser hänför sig ull omvärdering av skulder i utländsk valuta.

Not 6 Tillskott från staten Statsföretag AB

Enligt proposition 1978/79:127 som beslutades 1979-05-10 tilldelades Statsföretag AB 20.0 Mkr för att samordna marknadsföringsaktiviteter och

försäljning av produkter från enskilda och statliga företag i bl. a. Norrbotten. Medlen har per 1979-12-31 avsatts till en beskattad reserv.

Under året har dessutom Statsföretag AB enligt propositionerna 1978/

79:43 respektive 1978/79: 125 erhållit 3.0 Mkr för att utreda möjligheter att förlägga alternativ produktion till Eisers norrlandsenheter.

Skr. 1980/81: 11 33

ASSI

Inom ramen För statliga stöd för utveckling på energiområdet har ASSI erhållit 31.8 Mkr till investering avseende utrustning för förbränning av fasta bränslen (torv) vid Lövholmen.

Eiser

Genom riksdagens beslut 1978-12-20 enligt proposiuon 1978/79: 43 uilldelades Eiser 29.1 Mkr för att fram till halvårsskiftet 1980 upprätthälla driften vid anläggningarna i Norsjö och Sollefteå. Under 1979 har medlen använts till förlusttäckning (9,1 Mkr) och ätgärder för alternativ sysselsättning (6,0 Mkr). Resterande medel, 14,0 Mkr, har avsatts till beskattad reserv.

Enligt proposition 1978/79: 125 vilken beslutades av riksdagen 1979-06- 08 lämnades Eiser ett medeltillskott med 22.5 Mkr. Medlen var avsedda för upprätthållandet av driften under 1979 vid Eisers anläggningar i Kramfors. Lycksele och Skellefteå. Medlen har disponerats för täckande av förluster.

13,7 Mkr. samt projekt för alternativ sysselsättning. 2,7 Mkr. Resterande

6.1 Mkr har avsatts till beskattad reserv.

I regeringens proposition 1979/80: 79 förlängs offertperioderna för norr-

landsenheterna vilket innebär att ej utnyttjade medel enligt grundofferterna får användas för förlusttäckning samt för att söka och starta ny

verksamhet efter utgången av 1979.

Kockumsföretagen Tillskowt för Kockums — Kalmar Kockums Kockums

Industri Kockum Chemical Automation "Foötalt eftersatta miljöinvesteringar 8.4 10 = - 19.4 nedskrivning av . byggnader 28.2 = = - 28.2 speciella insatser för Kockum Landsverk - LO = - 11.0 förlusttäckning 162.8 - 20,5 - [83.3 soliditetsförstärkning 160,5 67.0 = 10,0 238.1 Totalt 359,9 BER 20,5 10.0 480.0

Enligt proposition 1978/79: 124 erhöll Statsföretag AB 50.0 Mkr för att

täcka den beräknade förlusten för 1979 och för att förstärka soliditeten i övertagna Kockumsföretag. Dessutom övertogs utan vederlag en fordran

på Kockums Industri AB på 165,0 Mkr. Enligt proposition 1979/80: 79 tilldelas Statsföretag AB 265.0 Mkr för förlusttäckning 1979 och rekon-

struktionsåtgärder i Kockumsföretagen.

Per 1979-12-31 bildades Kalmar Kockum AB. I syfte att omstrukturera Kockums Industri övertar Kalmar Kockum från 1980-01-01 transportdivisionen, Kockums Landsverk samt vissa utlandsbolag från Kockums Indu- 3 Riksdagen 198081. 1 samt. Nr IH

Skr. 1980/81: 11 34

stri. Vid utgången av 1980 avses även Kalmar Verkstads-gruppen inga i det nybildade företaget.

I bokslutet 1979 har följande tillskott till Statsföretag AB i sin helhet

vidarebefordrats till respektive Kockumsföretag i form av akticägartillskott och pågående nyemissioner. Fördelningen framgår av tabell ovan.

tillskott enligt prop. 1979/80: 79 265.0 Mkr tillskott enligt prop. 1978/79: 124 50,0 Mkr övertagen fordran på Kockums Industri utan vederlag 165,0 Mkr

480,0 Mkr

LKAB

Enligt riksdagsbeslut 1978-04-14 och 1979-05-10 tilldelades LKAB 200.0 Mkr respektive 135,0 Mkr för att upprätthålla sysselsättningen för överta-

lig personal. Under 1978 utnyttjades 173.9 Mkr och under 1979 har 152,5

Mkr disponerats för dels kostnadstäckning (68.2 Mkr), dels investeringar (84.3 Mkr) i malmfältskommunerna.

Vid riksdagsbehandlingen 1979-04-04 beslutades att via Statsföretag AB lämna LKAB ett tillskott på 700.0 Mkr för genomförande av en finansiell rekonstruktion av LKAB. 500.0 Mkr av dessa medel utnyttjades för att täcka förluster i LKAB under 1978. Resterande 200,0 Mkr har 1979 använts för att förstärka LKABs egna kapital genom nyemission från Staltstöretag AB.

I enlighet med regeringens proposition 1979/80: 79 har förlusttäckning med 440,0 Mkr för 1979 beaktats i bokslutet per 1979-12-31. Det i samma proposition föreslagna ägarullskottet med 200.0 Mkr för finansiering av investeringar I LKAB har i bokslutet ej beaktats.

Regioninvest

Regioninvest I Norr AB (f.d. NJA-Invest) har till uppgift att stimulera industriell utveckling och främja sysselsättningen i Norrbottens län.

För fortsatt verksamhet vid Regioninvest fram t.o.m. 1981 tilldelades Statsföretag AB enligt riksdagens beslut 1979-05-10 (proposition 1978/ 79:127) 75,0 Mkr. Under 1979 har 35.0 Mkr tillförts Regioninvest som aktieägartillskott och 40.0 Mkr har avsatts till beskattad reserv I Statsföretag AB.

Svetah

Svetab har erhållit ett statligt tillskott på 36,0 Mkr bl. a. för bildandet av två regionala investmentbolag. Svetab Öst AB och Svetab Småland AB. för nvetableringsfrämjande insatser. Härav har 35.0 Mkr intagits i 1979 års bokslut. 14.9 Mkr av tillskottet har utnyttjats under året och resterande del 20.1 Mkr har avsatts till en beskattad reserv.

'” 'n

Skr. 1980/81: I 1

Uddcomb

I enlighet med regeringens proposition 1979/80: 79 har förlusttäckning

med 36,0 Mkr beaktats i Uddcombs bokslut för 1979.

Svenska Petroleum

För finansiering av intresseföretaget Svenska Petroleums verksamhet har Statsföretag AB enligt proposition 1979/80: 33 erhällit 60,0 Mkr. Tillskottet har förmedlats till Svenska Petroleum som akticägartillskott.

Sammanfattning:

1979 1978 Statsföretag AB för | — marknadsföringsåtgärder . 20,0 - — alternativ sysselsättning till Eisers Norrlandsenheter 3.0 = — nyemission i LKAB 200,0 = — Regioninvest 40.0 = ASSI för

Kockums Industri för

— förlusttäckning 162.8 = — nedskrivning byggnader : : 28,2 = — eftersatta investeringar 18,9 =

Kalmar Kockum för — eftersatta investeringar. marknadsföringsätgärder 11,0 -

— soliditetsförstärkning 63,6 - Kockums Automation för

— soliditetsförstärkning 10,0 -

Kockums Chemical för

— förlusttäckning 1979/80 20,5 = LKAB för

— förlusttäckning 440,0 500.0 — sysselsättningsstöd 152,5 173,9

Repgioninvest för

Svenska Petroleum för — finansiering 60,0 = Summa tillskott från staten 1419,9 1693.2

Not 7 Upplösning av beskattade reserver Statsföretag AB

I samband med bildandet av SSAB avsattes 350,0 Mkr till beskattad

reserv.

Per 1979-12-31 överförs denna reserv till reserv för aktier I intresseföre-

tag, se även not 12.

Skr. 1980/81: 11 36

Eiser

I 1977 ärs bokslut beaktades ett statligt tillskott för bildandet av en

tekogrupp med 190.0 Mkr. Under 1978 och 1979 har 139,9 Mkr respektive

25,7 Mkr utnyttjats för förlusttäckning. - Regiomnvest

För förlusttäckning samt ägarengagemang har under 1979 19.6 Mkr:

disponerats i Regioninvests verksamhet.

Rockwool |

1.6 Mkr av det per 1978-12-31 cj utnyttjade lokaliseringsbidraget har använts för investeringar under 1979. Sammanfattning:

1979 1978 Statsföretag 350,0 190,0 Fiser 25,7 —50 NJA avseende

Not 8 Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar

De vinster och förluster som uppstår vid löpande utrangering av maskiner och inventarier ingår t rörelsens kostnader. Realisationsvinster vid avyttring av större anläggningar redovisas som extraordinär intäkt för följande bolag. Huvudsakligen avses avyttring av fastigheter och rörelsegrenar.

1979 1978

21,9 21.3

Skr. 1980/81: 11

. Not 9 Övriga extraordinära intäkter

1979 1978 Eiser avscende avskrivning

lån/lokaliseringsbidrag 3,8 11.2

NJA avseende

Statsföretag. ersättning från Gränges AB avseende Gränges Offshore 0.3 > Kockums Industri, överskott vid likvidation

av dotterbolag 0.3 >

Övrigt - 6.2

4,5 59.7

Not 10 Avsättning till beskattade reserver

1979 1978

ASSI, avser energiprojekt i Lövholmen 31,7 avser Karlsborg:

Eiser, avser förlusttäckning i Norrländsenheterna

Statsföretag, avser

— marknadsföringsåtgärder 20,0 -

— medel för sökande av alternativ produktion/ tt 3,0 sysselsättning till tekoindustrin (—- LI - — finansiering av Regioninvest i Norr AB 40,0 = Kockums Industri, avser eftersatta miljö-

Kalmar Kockum. avser speciella insatser i Kockum Landsverk iLO =

218.6 84.4

Not 11 Nedskrivning av anläggningstillgångar

LKAB

1979 har för Forshammar nedskrivningar verkställts avseende immauteriella tillgångar (3,9 Mkr) maskiner och inventarier. (3.3 Mkr) samt brytningsrätter, (0.8 Mkr). Dessutom har en extra nedskrivning gjorts avseende balanserade utvecklingskostnader med 5.7 Mkr,

Svenska Tobaks AB

Under 1979 har bokfört värde på aktier i Navigator nedskrivits med 3.0 Mkr. se även not 12.

Skr. 1980/81: 11 | 38

Kockwms Industri AB

I Kockums Industri har per 1979-12-31 byggnader nedskrivits med 31.1 Mkr. Dessutom har följande anpassningar av unläggningsvärden till Statsföretags värderingsprinciper verkställts: | — Balanserade produktutvecklingskostnader har bortskrivits med 19.9

Mkr. | — Immateriella tillgångar har reducerats med 5.9 Mkr.

Kockums Automation AB

Produktutvecklingskostnader m. m. har nedskrivits med 2,8 Mkr.

Sammanfattning:

1979 1978

Not 12 Avsättning till reserv för aktier

1979 1978

I 1978 ärs bokslut redovisades separata poster för koncernmässig realisationsförlust vid avyttring av dotterboiag iksom kostnader för avveckling av projekt Stalverk 80/bildande av SSAB. Dessa har överförts till övriga extraordinära kostnader. not 14.

Not 13 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Kockumsföretagen

1.1.—15.6.1979

1979 1978

Se även not I angående Statsföretags redovisningsprinciper.

Skr. 1980/81: 11

Not 14 Övriga extraordinära kostnader

1979 1978 ABAB. avser förvärv av värdetransportverksamhet

från ASG 0,6 =

ASSI. avser avyttring av anläggningar i

Berol Kemi. avser

Beroxo. avser

— emissionskostnader LI - Ceaverken, avser

— kostnader i samband med förvärv av Cea International 42 - Eiser. avser kostnader för

KabiVitrum. avser — emissionskostnader 0,3 =

= unläggningskostnader 3,6 - EKRKAB,. avser — drift av sysselsättningsprojekt 67,7 86.3 — drift av utvecklings- och industriprojekt = 48.3

— kostnader för förtidspenstonering 26.7 — avsättning till obeskattade reserver för

Regioninvest/NJA, avser — upplösning/avsättning av obeskattude reserver avseende tillskott för Överkalix —6,1 6.1 = förlustavsättning avseende Sända Måleri 1.5 = — kostnader för Isolamin 1.0 - — Övrigt KS = SARA. avseende kostnader för — förtidspensionering = 5.0 Svenska Tobaks AB, avseende aktieägartillskout vill — Navigator - 10.1 — Övrigt 0.1 - Statsföretag. avser — stämpelkostnader 0.0 3.0 —- kostnader för alternativ sysselsättning inom tekoindustrin 1.1 — tillskott till Svenska Petroleum 60.0 -

Statsföretag Contracting.

— Övrigt 0,1 = Koncernmässig realisationsförlust vid försäljning av dotterbolagsaktier 0.0 24.6

Avveckling S80/bildande av SSAB - 16.6

Kalmar Kockum, avser — emissionskostnader 0,9

Kockums Industri, avser

Kockums Automation, avser

325,0 3254

Skr. 1980/81: [1 40

Not 15 Övriga bokslutsdispositioner

1979 (1978

Svenska Tobaks AB. avser

— bidrag från pensionskassa 7,8 7.0

Övrigt -1,0 6.6

10,5 13,8

Not 16 Förändring av latenta skatter

1979 1978

55,2 28.5

Not 17 Likvida medel (kassa och bank, aktier och andelar, kortfristiga placeringar, obligationer och andra värdepapper)

Likvida medet uppgår per 1979-12-31 för Statsföretugsgruppen till 1724,3 Mkr (1747.7). Större förändringar sedan 1978-12-31 noteras för Statsföretag AB med en minskning med 149,5 Mkr samt med ökning hos ASSI 41.6 Mkr och Svenska Tobaks AB 75.9 Mkr.

Not 18 Växelfordringar

Minskningen i växelfordringar 245,2 Mkr är huvudsakligen beroende av att NJAs växelfordran på SSAB reglerats under 1979, 251.2 Mkr.

Not 19 Kundfordringar

I respektive dotterbolags bokslut görs varje år reserveringar för ford-

ringar som bedöms som osäkra. Koncernens totala reserver för osäkra

kundfordringar uppgår till 56,4 Mkr (41,6). Av ökningen i kundfordringar

kan 236,0 Mkr hänföras till Kockums Industri.

Not 20 Övriga kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar har jämfört med 1978 ökat med 142,2 Mkr. Större förändringar noteras för NIA med en ökning på 228,8 Mkr. avseen-

de främst reversfordran på SSAB som omförts från långfristiga fordringar.

ASSIs fordringar har minskat med 79.2 Mkr avseende bl. a. slutlig regle-

Skr. 1980/81: 11 41

ring av försäljningen av aktier i Hylte Bruk och Gullspångs Kraft. Moder-

bolagets fordran på svenska staten är i det närmaste oförändrad jämfört med 1978-12-31, 856,7 Mkr.

Not 21 Varulager

1979 1978

Bruttolager 3739.1 3025.0 Inkuransreserv —203,9 = —-109,9 Värde enligt balansräkningens tillgångssida 35352 291511

Efter avdrag för inkurans kan lagret fördelas på:

1979 1978

35352 29151

Justerat för större ändringar i koncernsammansättningen har kapitalbindningen i lager ökat med 250 Mkr för jämförbara enheter.

Ökningen i varulagervärdet förklaras till stor del av prishöjningar på ingående råvaror och höjda bearbetningskostnader.

Större varulagerökningar redovisas av Berol Kemi 29 Mkr, Beroxo 32 Mkr, Eiser 36 Mkr, SMT-Pulimax 36 Mkr, Kalmar Verkstad 40 Mkr samt Uddcomb 49 Mkr. Varulagerminskning redovisas främst av LKAB, 74 Mkr, vilket är en följd av bättre avsättningsmöjligheter under 1979 för malm samt nedskrivning av värdet på vissa i lagret ingående malmsorter med svag efterfrågan.

1979 1978 Lagerreserver i procent av varulagervärdet 13,0 Zz 15,37 Motsvarande värde exklusive Kockumsföretagen 14,5 Zz 15,37

Not 22 Aktier och andelar

Av minskningen i det bokförda värdet jämfört med 1978 (369,3 Mkr)

avser 350,0 Mkr reserv för aktier i intresseföretag samt koncernmässig reserv för aktier i Svenska AB Navigator, 17.7 Mkr.

Not 23 Övriga långfristiga fordringar

Minskningen i övriga långfristiga fordringar, 252,3 Mkr, är huvudsakli-

gen hänförbar till NJAs reversfordran på SSAB, vilken omförts till övriga kortfristiga fordringar.

Skr. 1980/81: 11 42

Not 24 Patent m. m.

Anskaffningsvärde : 1979 1978 Patent och liknande rättigheter 4,2 26,2

Hyresrätter och liknande rättigheter 15,5 10.5 Balanserade kostnader för utvecklings-

arbete o. dyl. 13.9 33,6 10.2 46,9 Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan

Not 25 Goodwill

1979 1978

Not 26 Pågående nyanläggningar

1979 1978

Av förändringen i pågående anläggningar jämfört med 1978, 774,4 Mkr,

hänför sig till ASST 324,3 Mkr (avser främst Karlsborg och Frövifors), till

KabiVitrum 105,8 Mkr (avser främst Brunna), till Beroxo 270,3 Mkr (avser främst Ox0o).

Not 27 Maskiner och inventarier

1979 1978 Anskaffningsvärde 6904,4 = 6156.0 Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan —3515,8 —-3079,7 Värde enligt balansräkningens tillgångssida 3388,6 = 3076,3 Avgär ackumulerade överavskrivningar — SiL4 — 6015 Bokfört nettovärde 2877,2 24748

Skr. 1980/81: 11

Not 28 Byggnader

1979 1978

Not 29 Mark och övrig fast egendom

1979 1978

Not 30 Leverantörsskuld

Av den totala ökningen i leverantörsskulder 431,1 Mkr kan 134,5 Mkr hänföras till ASST och 65,9 Mkr till LKAB. Kockumsföretagen svarar för en ökning med 91,4 Mkr.

Not 31 Bankskulder

Bankskulder har ökat med 485,4 Mkr. 256,0 Mkr av ökningen kan hänföras till Kockumsföretagen. I LKAB har bankskulderna ökat med

160,4 Mkr vilket till stor del förklaras av ett multi-currencylån som förfaller till betalning första halvåret 1980.

Beviljade/utnyttjade checkräkningskrediter framgår av följande sammanställning:

1979 1978 Beviljade belopp 1046,9 1046.7 Utnyttjad del —539,8 = —486,2 Ej utnyttjad del 507,1 560,5

Skr. 1980/81: 11 44

Not 32 Övriga långfristiga skulder

Det undervärde på 248 Mkr (negativ goodwill) som uppkommer vid

konsolidering av Kockumsföretagen redovisas med 198 Mkr bland övriga långfristiga skulder. 50 Mkr av undervärdet har per 1979-12-31 överförts till kortfristig skuld, se även not I ”Statsföretags redovisningsprinciper”.

Per 1979-12-31 kvarstående latenta skatteskulder avseende främst övervärden i förvärvade dotterbolag uppgår till 175,8 Mkr. Av dessa har den kortfristiga delen 38,0 Mkr, inkluderats under rubriken ”Skatteskulder”,

medan den långfristiga delen 137,6 Mkr redovisas bland övriga långfristiga

skulder.

På resultaträkningen redovisas förändringen under året av denna post under rubriken "Förändring av latenta skatter”.

Not 33 Beskattade reserver Beskattade reserver redovisas avseende följande bolag:

1979-12-31 1978-12-31 Förändring

(se not 7 och 10) Lån från staten på särskilda villkor ASSI 275,0 275,0 - Övriga beskattade reserver

Not 34 Eget kapital

Bundet eget kapital Ansamlad förlust

| Balanse- . Summa

Aktie- Bundna - Koncern- = rad vinst/ Årets Eget

kapital fonder reserv förlust resultat Kapital

Utgående balans

1979-12-31 3 125.0 [415,2 529,3 —- 1 360,5 192,9 3 901,9

Skr. 1980/81: 11 45

Ökningen av koncernreserven är främst hänförbar till de omvärderingar av dotterbolagsaktier som gjorts i moderbolaget avseende: Nedskrivning av aktier i LKAB 394.0 Mkr Uppskrivning av aktier i Svenska Tobaks AB 194,0 Mkr Nedskrivning av aktier i Kalmar Kockum AB 63,6 Mkr

Som en följd härav har gruppens balanserade förluster ökat.

Not 35 Fordringar och skulder i utländsk valuta

Den koncernmässiga bindningen i fordringar och skulder i utländsk

valuta framgår av nedanstående valutabalans.

! European Units of Account

Jämfört med 1978-12-31 har dessa fordringar och skulder förändrats enligt följande:

Ökningen av korta fordringar i USD under 1979 hänför sig med 31.1 miljoner till LKAB beroende på en högre volym utestående kundfordring-

Skr. 1980/81: 11 46

ar. Ökningen av korta fordringar i FRF är hänförlig till Svenska Tobaks AB med 12,4 miljoner, ASS med 10.3 miljoner, Kalmar Verkstads AB

med 3,3 miljoner samt SMT-Pullmax med 3,6 miljoner.

Ökningen av korta skulder i FRF är med 105,5 miljoner hänförlig till LKAB. Ökningen av korta skulder i USD beror med 30 miljoner på att

Statsföretags långa dollarlån förts om till kort skuld under perioden på

grund av att lånet skall lösas under 1980.

Ökningen av korta skulder i DEM är hänförlig till LKAB med 16.1

miljoner samt Uddcomb med 5,7 miljoner.

Minskningen av långa skulder i USD är med 13,0 miljoner hänförlig till Statsföretag AB, med 54,2 miljoner till LKAB samt med 8.5 miljoner till

ASSI.

Not 36 Finansieringsanalys

I internt tillförda medel ingår Kockumsföretagens resultat även före

övertagandet 1979-06-15, med —54,5 Mkr, se not 1.

Under rubrik ”Bokslutsdispositioner” har endast de dispositioner som

inte påverkar likviditeten återförts.

Ändringar i bolagssammansättningen inom gruppen jämfört med 1978- 12-31 (bl.a. Kockums Industri, Kockums Automation, Serva Promotion) har i finansieringsanalysen för 1979 beaktats på så sätt att motsvarande förändringar på respektive post skilts ut och inkluderats i förändring av koncernsammansättning som särredovisas under ”Använda medel” respektive "Förändring av rörelsekapital”.

Aktierna i Kockumsföretagen övertogs utan likvid. Härigenom uppkommer vid konsolidering av dessa företag i gruppens balansräkning ett undervärde (negativ goodwill) uppgående till 248 Mkr. Eftersom förluster förutses de närmaste åren kan det uppkomna undervärdet ses som en förlustreserv. Undervärdet redovisas I finansteringsanalysen såsom förändring av koncernsammansättning.

Skr. 1980/81: 11 47

Personal

Gruppen Moderbolag 1979 1978. tinkl. moderbolaget) 1979 1978 Löner och ersättningar. tkr Löner och ersättningar. tkr

Styrelse och Styrelser och

verkställande direktör 1523 289 företagsledningar 51867 43723

Övriga anställda 9438 9409 Övriga anställda 2901616 — 2524546

Sociala kostnader 6 668 6373 — Sociala kostnader 1195 683 1 120774 Totalt 17 629 17071 Totalt 4149 166 3 689043 Verksamheten i Sverige Verksamheten i utlandet

Antal länder 19 IS

Medelantal anställda! 40 274 38 326 Medelantal anställda 6 184 5 364

Lönekostnader” 3796 117 3351 526 Lönekostnader” 353 049 337 517 ! Medelantal anställda beräknas i princip för antal fysiskt anställda enligt följande formel:

1.3 år 1+30.4 år 1+31.8 är 1+3112 år I

Avser löner och ersättningar samt sociala kostnader.

Medelantal anställda i gruppen

Sverige, per kommun med mer än 20 anställda

Kommun Arbetsställe Medelantal

anställda

1979 1978 Ale Berol Kemi 100 108 Arboga ASSI 58 h3 Arvika Sv. Tobaks AB 165 168 Avesta ASSI 109 137

Nyckelhus 2 2

[RK 139 Bengtsfors ASSI 75 85 Borlänge SARA 56 60 Borås Eiser 1941 1975

Nyckelhus 2 ]

SARA 17 117

2060 2093

Dals-Ed Eiser 64 äl

Danderyd ASSI - 16

Ekerö Sv. Tobaks AB 97 109

Enköping Eiser 171 212

4¶Riksdagen 1980/81, 1 saml. Nr II

Skr. 1980/81: 11 51

Kommun Arbetsställe Medelantal anställda

1979 1978

Lysekil Eiser 107 108

Rockwool 18 Y

SARA 12 10

Statsraff 7 13

14 140

Malmö ABAB 96 95 ASSI - I

Ceaverken - 5 Eiser 764 763 Kockums Automation 95 -

Kockums Chemical 28 =

Kockums Industri 17 - Liber 216 231 Rockwool 60 85 Svetab 6 6 Sv. Tobaks AB 695 671 SARA 211 : 194

2188 2051

Mariestad Sv. Tobaks AB 25 25 Matfors KabiVitrum 67 =

Mullsjö Eiser 40 | 40)

Mölndal Berol Kemi 126 181

SARA 1” Y

KabiVitrum 17 16

160 206

Norrköping Rockwool 75 70 SARA 117 . 128

192 198

Norsjö ASSI 128 135

Eiser 96 itu

224 "246

Skr. 1980/81: 11

Kommun Arbetsställe Medelantal anställda

1979 1978

Sigtuna ABAB 67 80

Siöbo Eiser 167 | 147 Skellefteå Eiser 198 219

Nyckelhus 3 3

SARA 56 60 SMT-Pullmax 197 186 Svetab - l

454 469

Skinnskatteberg ASSI 618 = 627 Skövde BS Konsult 2 -

. Eiser 1 86

Rockwool 792 840

SARA 62 66

857 «992

Smedjebacken LKAB 70 75 Sollefteå Eiser 80 77

Solna ABAB 107 =

ASSI 25 24

BS Konsult 4 4

KabiVitrum 204 193 SARA 10 25 Sv. Tobaks AB 84 78

434 324

Stensele Kockums Industri 201 -

Stenungsund Berol Kemi 618 609

Rockwool 61 34

679 643

Stockholm ABAB 1359 1144

ASSI 164 189 BS Konsult 69 71

Ceaverken 27 29

Eiser - 3

KabiVitrum 1538 1561

Kalmar Verkstad 1 =

Kockums Industri 2 -

Liber 790 795 LKAB 142 140

Nyckelhus 5 6

Rockwool 97 102

SARA 1228 1347

Serva Promotion 33 -

SMT-Pullmax 135 144

Statsföretag AB 62 65

Skr. 1980/81: 11 54

Kommun Arbetsställe Medelantal anställda

1979 1978

Värnamo SARA 36 43

Nyckelhus U| -

37 43

Västervik ASSI 40 40 Västerås Kockums Automation 80 -

Nyckelhus 2 2

Rockwool 40 45

SARA - 49

SMT-Pullmax 401 362

523 | 458

Skr. 1980/81: 11 55 Medelantal anställda

Summa medelantal anställda i Statsföretagsgruppen 46 458 43 690

Sysselsatta inom stödområden i Sverige

För den regionalpolitiska stödverksamheten är Sverige indelat i 6 stödomräden. Under 1979 var drygt 18000 eller ca 39 72 av Statsföretagsgrup-

pens anställda sysselsatta i företag med verksamhet inom dessa stödområ-

den.

Skr. 1980/81: 11 | 56

Statsföretagsgruppens redovisning — kompletterande uppgifter

Effekt av prisändringar

Statsföretagsgruppen redovisar för 1979 en betydande förlust. Resultatet

efter finansiella intäkter och kostnader blev enligt den traditionella redovisningen —449 Mkr exkl. Kockumsföretagen. Förlusten bestäms av ett flertal förhållanden som kan hänföras till den operativa verksamheten, värdeändring på lager och anläggningar p. g. a. prisutvecklingen samt verk-

samhetcens finansiering. I traditionell redovisning beräknas alla kostnader och därmed även

resultatmätt i princip med utgångspunkt från vad som betalas för förbrukade resurser. Redovisningen för Statsföretagsgruppen är uppbyggd på detta sätt. I redovisat rörelseresultat ingår värdeändring på material och pro-' dukter i lager och på anläggningar betingad av prisutvecklingen mellan anskaftfnings- och förbrukningstidpunkterna samt i vissa fall nedvärdering

av lager från anskaffningskostnad till verkligt värde (marknadspris). Det sammanlagda beloppet av nedvärderingar av lager till verkligt värde uppgår per 1979-12-31 till 31 Mkr (159). För att visa betydelsen av prisändringar på produkter i lager och anläggningar görs en uppdelning av årets resultat i följande tre komponenter: e Operutivt resultat

e Värdeändringsresultat e Finansieringsresultat

Denna uppdelning i tre resultatkomponenter är ändamälsenlig för en övergripande analys och tolkning av de förhållanden som bidragit till ärets resultat. De värden som anges för de olika komponenterna är dock baserade på schablonmässiga beräkningar och är delvis mycket ungefärliga. De tre resultatkomponenterna ger ändä ett underlag för en mer nyanserad bedömning av Statsföretagsgruppens resultat. Härvid bör noteras dels

gruppens heterogena verksamhet. dels att basindustriföretagen samt To-

baksbolaget är de ekonomiskt sett tyngsta företagen inom gruppen.

e Operativt resultat, —-814 Mkr. anger i vilken mån försäljningsintäkterna täcker återanskaffningskostnaden vid försäljningstidpunkten för för-

brukade resurser. Försäljningsintäkterna ställs mot kostnaden för återanskaffning av varor och kalkylmässiga avskrivningar. dvs. avskrivningar

baserade på anläggningarnas återanskaffningsvärden. Operativt resultat skall därigenom vara opåverkat av prisbetingade värdeändringar.

Det negativa operativa resultatet visar att intäkterna för Statsföretags-

gruppen som helhet ej varit tillräckliga för att täcka återanskaffningskost-

naden för förbrukade varor och förslitna anläggningar. Operativt resultat visar en förlust som uppgår till 7 Zz av fakturerad försäljning.

e Värdeändringsresultat, 1019 Mkr, visar summan av de prisbetingade värdeändringar på lager och anläggningar som inträffat under året. Det bör

Skr. 1980/81: 11 57

betonas att värdeändringsresultatet inte kan betraktas helt fristående från

operativt resultat. Viss värdeändring på produkter i lager kan exempelvis vara en naturlig del av affärsverksamheten. Värdering av tillgångar sker under antagande om fortsatt verksamhet (going concern).

Årets värdeändringsresultat omfattar både en realiserad och en orcaliserad del. Realiserad värdeändring utgörs för lager av skillnaden mellan återanskaffnings- och anskaffningskostnad för sälda varor. För anläggning-

ar består den realiserade värdeändringen av skillnaden mellan kalkylmäs-

siga avskrivningar och avskrivningar enligt plan.

Orealiserad värdeändring, som här ingår i värdeändringsresultatet. ut-

görs av årets ökning eller minskning i orealiserad värdeändring på lager

och anläggningar. Den orealiserade värdeändringen på tillgångarna vid

början respektive slutet av äret bestäms av skillnaden mellan värden baserade på återanskaffnings- respektive anskalfningskostnad' vid bokslutstidpunkterna.

Värdeändring av lager består till ungefär en tredjedel av minskad nedskrivning till marknadspris av LKABs malmlager.

6¶Finansieringsresultat, —433 Mkr, upptar de finansiella intäkterna och

kostnaderna uttryckta i löpande priser på samma sätt som den traditionella redovisningen.

= Nominellt resultat, -228 Mkr. består av summan av ovanstående tre resultatkomponenter och är uttryckt i löpande priser. Det nominella resul-

tatet är 221 Mkr högre än resultatet efter finansiella intäkter och kostnader enligt den traditionella redovisningen. Denna skillnad förklaras helt av

årets ökning i orealiserade värden, vilka är ett uttryck för skillnader i

periodisering av värdeändringar jämfört med traditionell redovisning. — Realt resultat är ett resultatmätt uttryckt i enhetligt penningvärde.

Nominellt resultat reducerat med vad som erfordras för att bibehälla det

egna kapitalets allmänna köpkraft bildar realt resultat.

Den reala förlusten som inkluderar köpkraftsförluster är väsentligt större än den nominella förlusten. Resultatet av verksamheten har således medfört en betydande real minskning av koncernens eget kapital.

Statsföretagsgruppen exkl. Kockumsföretagen (Mkr) 1979 Operativt resultat Fakturerad försäljning 11705 Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader m. m. -H 119 e Skillnad mellan traditionell redovisnings-

kostnad och äteranskaffningskostnad för sålda varor! | - 276

Operativt resultat före avskrivningar 310

Skr. 1980/81: 11 58

Värdeändringsresultat Värdeiändring av lager” . 289

Nominellt resultat efter finansiella intäkter och kostnader : -228 ! Beloppet utgörs av en schublonmässig beräkning av den prisbetingade värdeändring på lager som ingar i den traditionella redovisningens kostnad för sålda varor. Därav utgör 128 Mkr nunskade nedvärderingar av lager till marknadspris. " Beloppet avser den värdeändring som uppkommit under äret. vilken delvis baserats på schablonmässigt beråknade tillgångsvärden.

Påverkan av statliga tillskott på Statsföretagsgruppens resultaträkning

Särskild ersättning i form av statliga tillskott erhålles då ägaren — staten — använder Statsföretagsgruppen för att lösa vissa näringspolitiska upp-

gifter. exempelvis lindra erforderliga omställningar, trygga sysselsättning

och utveckla regional industri. I övrigt skall gruppen arbeta under normala affärsmässtga betingelser. |

För att askådliggöra de statliga tillskottens resultatpåverkan och den

rena affärsverksaumhetens utveckling har Statsföretagsgruppen i nedan-

stående tabell uppdelats på "Verksamhet under normala affärsbetingelser”” samt i "Verksamhet under särskilda program”. Med ”Verksamhet under särskilda program” avses verksamhet där ägaren — staten — svarar för kostnaders bestridande för att uppnå vissa inledningsvis nämnda näringspolitiska syften enligt riksdagsbeslut. Verksamhet under särskilda

program omfattade I bokslutet för 1979 företagen: Beroxo, Eiser, Kockums Automation!. Kockums Chemical!. Kockums Industri!', LKAB. Re-

gioninvest. Serva Promotion!. Svetab och Uddcomb.

Verksamhet Verksamhet . Gruppen

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 276 - [14 —686 RI —-5()9 -929 Extraordinära intäkter . och kostnader:

! Tillkom under 1979.

> Tabellen år ej adderbar. då Statsföretag AB samt koncernmässiga justeringar enbart medräknas i gruppen totalt.

Skr. 1980/81: 11 59

Som framgår av not I sid. 30 redovisas statliga tillskott för sysselsättningsstödjande åtgärder och förlusttäckning i resultaträkningen som ex-

traordinär intäkt. Resultat efter finansiella intäkter och kostnader har således icke påverkats av dylika tillskott.

Företag inom "Verksamhet under särskilda program” visar för 1979

tillsammantaget ett underskott efter finansiella intäkter och kostnader på

686 Mkr. Detta underskott har i huvudsak täckts av stathga tillskott. Förlust före dispositioner och skatter har dock uppkommit med 69 Mkr (—297 Mkn), bägge åren väsentligen hänförligt till LKAB.

"Verksamhet under särskilda program” finansieras I betydande ut-

sträckning av Statsföretag AB, vars totala fordran på i denna verksamhet

"ingående företag per 1979-12-31 uppgick till ca 1250 Mkr. Av detta belopp kan ca 1/3 hänföras till förskott på beviljade. men ännu ej utbetalade. statliga tillskott.

Resultaträkning enligt Bokföringsnämndens anvisning BFN: 11

Bokföringsnämnden har vid ärsskiftet utfärdat en "Anvisning beträffande redovisning av statliga stöd”. med bl. a. den innebörden att stöd som avser att täcka en kostnad får redovisas som en minskning av denna

kostnad. De statliga tillskott som päverkat gruppens resulatutveekling har i

princip som framgår ovan erhållits som ersättning för kostnader som

uppkommit vid upprätthållande av sysselsättning. I nedanstående tabell

har Statsföretagsgruppens resultaträkning 1979 korrigerats enligt! Bokfö-

ringsnämndens anvisningar.

1979 1979

Enl. tolkning av Framlagd

Bokföringsnämndens — resultut-

anvisning — räkning

Statliga stöd för täckande av

finansiella kostnader 163 - Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 97 — 509 Extraordinära intäkter 1169 1843 Extraordinära kostnader - 970 — 1038 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 296 296

Skr. 1980/81: 11 60

I beräkningarna ingår både statliga tillskott under 1979 och statliga

tillskott vilka i tidigare bokslut avsatts som reserv för förlusttäckning under kommande år.

Bokföringsnämndens anvisningar har i tabellen ovan tolkats på följande sätt: | e Statliga tillskott för täckande av förlust efter avskrivningar redovisas som avdragspost till rörelsens kostnader enligt nedan:

Eiser 20,3 Proposition 1977/78:73

9.1 ” 1978/79: 43

16.3 ” 1978/79: 125

45,7

Kockums Chemical 52 ” 1979/80: 79

Kockums Industri 43.7 ” 1979/80: 79 LKAB 301,0 - 1979/80: 79

LKAB 68.1 Nr 1977/78: 96 samt ” 1978/79:42

Regioninvest 21.1 ” 1976/77:125 samt

1978/79: 127 Uddcomb 26,8 ” 1979/80: 79 Summa STLA

e Statliga tillskott för täckande av finansiella kostnader redovisas som

avdragspost till dessa enligt nedan:

Eiser 5,4 Proposition 1977/78:73 Kockums Chemical 0,4 ” 1979/80: 79

e Rörelsens kostnader har ökats med 68,1 Mkr avseende driftskostnader

för sysselsättningsprojekt i LKAB. Denna kostnad behandlas i den

framlagda resultaträkningen som extraordinär. e Övriga statliga tillskott redovisas som extraordinär intäkt.

Skr. 1980/81: 11 61

(Mkr) Gruppen Procentuell Gruppen

exkl. "andel av inkl.

Intresseföretag — Intresseföretag — Intresseföretag

1979 1978 1979 1978 1979 1978

Resultaträkning Fakturerad försäljning 12177 10105 4113 2385 16290 12490 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader —509 = —-929 -—- 76 -—-332 — 585 —1 261

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 296 ——523 134 10 430 — 513

Årets nettovinst (förlust) 1993 -—-5B —-1S —- 22 178 — 555

Justerat eget kapital Obeskattade reserver 1831 1768 203 65 2034 1833

I Statsföretag AB bokfört värde avseende aktier Lintresseföretag enligt ovan 1089 1439

Redovisning av intresseföretag

Redovisningens externa uppgift är att på bästa och mest rättvisande sätt

tillgodose olika intressentgruppers skiftande behov av ekonomisk informa-

tion.

För en samhällsägd företagsgrupp bedöms en öppen redovisning och fyllig information om gruppens totala ekonomiska engagemang synnerligen viktig.

Mot denna bakgrund görs i detta avsnitt ett försök att presentera den redovisningsmässiga effekten på Statsföretagsgruppens resultat och finansielta ställning när koncernbegreppet vidgas att även innefatta s. k. intresseföretag.

Följande klassificering av bolagen/aktieinnehaven inom Statsföretagsgruppen kan göras. Se även not 17 under rubrik ” Kommentarer till moderbolagets bokslut”, sid. 78, där Statsföretag ABs aktier och andelar specifi-

ceras.

Dotterbolag

Bolag där Statsföretag direkt eller indirekt äger mer än 5095 av aktierna eller där i övrigt positivt bestämmande föreligger. Dessa företag ingår i

fört med nuläget.

Intresseföretag

Grupp I. 509 ägda bolag där positivt bestämmande ej klart föreligger.

I denna grupp av företag ingår SSAB Svenskt Stål AB (5092) och Svenska Petroleum AB (50 46).

Skr. 1980/81: 11 SJ

Grupp 2. Delägda företag där Statsföretag har ett rörelseintresse samt ett aktieinnehav större än 2076 men mindre än 504.

I denna grupp ingår Beijer Byggmaterial AB (45 2).

Grupp 3. Aktie- och andelsinnehav mindre än 5072 och där rörelseintresse ej föreligger. Engagemanget kan i princip ses som en kapitalplace-

ring eller en placering I annat syfte.

I gruppen ingår bl.a. Billragmentering AB (2577) samt Sweden Center Japan AB (41,7 566).

För Statsföretag tillämpas således följande definition för intresseförerag: Ett företag är intresseföretag ull Statsföretag AB under förutsättning att e det icke är att anse som dotterbolag e Stalsföretag äger en andel av företagets kapital eller röstvärde som

uppegar till mer än 2042.

Dessutom görs en åtskillnad om rörelseintresse finns i företaget eller om ägandet enbart ses som en kapitalplacering I annut syfte.

I föreliggande bokslut för Statsföretagsgruppen redovisas investeringar i intresseföretag enligt den traditionella s. k. anskaffningskostnadsmetoden. För att även komplettera koncernredovisningen med uppgifter om intresseföretag har en sammanställning gjorts över resultat- och kapitalandelar totalt (ovan) samt resultat- och balansräkningar i sammandrag enligt föl-

jande för respektive intresseföretag. I allt väsentligt följs det utkast avseende redovisning av intresseföretag som återfinns i SOU 1979:46. Av

praktiska skäl har endast av Statsföretag AB direktägda intresseföretag medtagits. Dessa är: SSAB Svenskt Stål AB (50 26), Svenska Petroleum AB (50 6) och Beijer Byggmaterial AB (45 £0).

Nedan återges i sammandrag resultat- och balansräkningar för redovisade intresseföretag (företagen redovisas totalt dvs. 1002).

SSAB Svenskt Stål AB är Sveriges största integrerade handelsstälstillverkare med gruvor. masugnar, koksverk. stälverk, valsverk och manufakturanläggningar. Tillverkningen utgörs av dels halvfabrikat, dels manufakturerade produkter. SSAB är specialiserat på avancerade produkter för varvs- och verkstadsindustri.

Bolaget ägs av: Statsföretag 50 24

Gränges 25:

Stora Kopparberg 25 47

(Mkr)

Skr. 1980/81: 11

Resultat före bokslutsdispositioner ”

och skatter | 13

Årets nettoförlust — 29 — 84

Balansräkning i sammandrag

Svenska Petroleum AB (SP) bildades för att tillvarata statens kommersiella intressen på oljeområdet. SP skall bidra till en säkrare svensk råoljeförsörjning och därmed till en

ökad försörjningstrygghet för alla oljeprodukter. Verksamheten omfattar

bl. a. handel med råolja och oljeprodukter, samordning av oljeupphandling

för statens behov, prospektering och råoljeutvinning samt raffinering.

Bolaget ägs av: Statsföretag 50 4

Statens Vattenfallsverk 50 4

(Mkr) Resultaträkning i sammandrag 1979! 1978 Fakturerad försäljning 3180 439 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 246 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 241 Årets nettovinst

Bulansräkning i sammandrag

I lämnade uppgifter för 1979 är preliminära

Skr. 1980/81: 11

Minoritetsintressen

Eget kapital 50 Summa skulder och eget kapital 1328

Beijer Byggmaterial AB

Beijer Byggmaterial AB är landets ledande distributör av byggvaror.

Genom egna anläggningar på ett 30-tal orter i Sverige försäljs byggvaror av

olika slag till i första hand byggnadsindustrin men också till institutionella köpare. återförsäljare och slutkonsumenter.

Bolaget ägs av: Kooperativa Förbundet (KF) 45 4- - Statsföretag 45

Beijer Invest 104

(Mkr) Resultaträkning i sammandrag 1979! 1978 Fakturerad försäljning 1053 946 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader LE Resultat före bokslutsdispositioner och skatter Årets nettovinst (förlust)

Balansräkning i sammandrag

! lämnade uppgifter för 1979 är preliminära

Skr. 1980/81: 11 65

Statsföretagsgruppens verksamhetsområden

Statsföretagsgruppens företag verkar inom vitt skilda områden och branscher. En sammanställning av Statsföretag ABs dotterbotag fördelade på åtta verksamhetsområden ger följande bild av storleken och aktiviteterna inom Statsförtagsgruppen under 1979. På grund av större ändringar i koncernsammansättningen under året blir jämförelser för vissa av nyckeltalen mindre meningsfulla, varför tabellen har begränsats till 1979. Verksuamhetsområden 1979 (Mkr)

en under Statsföretags I0-åriga verksamhet redovisas försäljningen inom

de olika verksamhetsområdena i + av gruppens totala försäljning åren 1970. 1973. 1976 och 1979.

Utvecklingen karakteriseras dels av den starka nedgången avseende

Järn- och stålindustrin samt mekanisk verkstadsindustri och dels av upp-

gången för såväl skogs- och byggmaterialindustrin som den kemiska industrin. Järn- och stålindustrin har tillsammans med mekanisk verkstadsindustri minskat sin försäljning från att utgöra 5445 av gruppens försäljning 1970 till 27 1979. dvs. en halvering. Här har tillkomsten av Kockums Automation och Kockums Industri ej tillnärmelsevis kompenserat för stålrörelsens i NJA överförande till SSAB och Karlskrona- och Uddevallavarvets övertförande till Svenska Varv. Givetvis har även LKABs svårigheter under senare delen av 70-talet satt sina spår.

När det gäller uppgången för skogs- och byggmaterialindustrin är det förutom förvärvet av Rockwool och bildandet av EssBo framför allt ASSIs starka expansion under hela 1970-talet som slagit igenom. 1970 hade ASSI

en försäljning på 570 Mkr och 1979 en försäljning på ca 2900 Mkr vilket

utgör en knapp fjärdedel av Statsföretagsgruppens totala försäljning. Upp-

gången i den kemiska industrin är hänförlig till förvärvet och expansionen

av Berol Kemi/Beroxo.

Uppgången för gruppens övriga företag 1979 är hänförlig till införlivandet av Eiser i Statsföretagsgruppen. 5 Riksdagen 1980/81.1 saml. Nr IH

Skr. 1980/81: 11 66

I Järn- & stålindustri

e LKAB, Luossavaara-Kiirunavaara AB

Kemisk industri e Berol Kemi AB e Beroxo AB e Ccaverken AB e KabiVitrum AB e Kockums Chemical AB e Statsraff AB

Utvecklings- & etubleringsföretag e Rcegioninvest i Norr AB

e Statsförtag Contracting AB

e Statsföretag International AB e Svenska Utvecklings AB (SU) e Svetab, Svenska Industrietablerings AB e Swedish Industrial Development Corp. SID

Mekanisk verkstadsindustri e AB Carbox e Kalmar Kockum AB e Kalmar Verkstads AB e Kockums Automation AB e Kockums Industri AB e SMT-Pullmax AB e Uddcomb AB

Serviceföretag e ABAB, Allmänna Bevaknings AB e BSK BS Konsult AB e Liber Grafiska AB

Skogs- & byggmaterialindustri e ASSI, AB Statens Skogsindustrier e Nyckelhus AB e Rockwool AB e Svenska Torv AB

Konsumentvaäruindustri e SARA AB e Svenska Tobaks AB

Skr. 1980/81: 11 67

Övriga företag

e AB Eiser

e Holmsund Industricenter AB e NJA, Norrbottens Järnverk AB e Svenska Lagerhus AB

e Svenska Skifferolje AB

Skr. 1980/81: 11 68

Moderbolaget

Förvaltningssberättelse

Statsföretag ABs möjligheter att erhålla förräntning på aktiekapitalet i dotterbolagen är liksom tidigare år starkt begränsade. Behov av koncernbi-

drag och aktieägartillskott i vissa dotterbolag är fortfarande av sådan omfattning alt ett negativt resultat redovisas i Statsföretag AB även för 1979. Underskottet har också ökat jämfört med 1978 från 35 Mkr till 117

Mkr. |

Det försämrade resultatet beror främst på utvecklingen av finansiella poster mellan åren. Räntenettot i Statsföretag uppgick till —5 Mkr för 1979

jämfört med 69 Mkr för 1978. en försämring med 74 Mkr. Dispens erhölls ej för befrielse från kommunal beskattning av koncernbi-

drag i givande bolags kommuner. De därav följande skattekostnaderna har i berörda bolag täckts medelst ägartillskott — 45 Mkr — från Statsföretag,

vilket bidragit till resultatförsämringen mellan åren. Beslutet från Budget-

departementet i dispensärendet erhölls efter det bokslut för Statsföretag AB för 1978 framlagts.

Ansökan om dispens avseende kommunal beskattning — utgörande ca 5 Mkr — av koncernbidrag i givande bolags kommuner har inlämnats för

1979. Bokslutet är upprättat med förbehåll för Budgetdepartementets god-

kännande av dispensansökan.

Uppläningen i Statsföretag AB har ökat genom upptagande av ett svenskt obligationslån på 150 Mkr samt ett USD lån på 25 milj. eller 116

Mkr samtidigt har ett CHF län på 40 milj. eller 106 Mkr samt ett svenskt

län på 60 Mkr lösts.

Det särskilda tillskott som erhållits från staten för finansiellt stöd och förlusttäckning i LKAB, för upprätthållande av driften i Eisers norrlandsenheter. för förlusttäckning i Kockumsbolagen och Uddcomb. för finansiering av industriellt främjande i Norrbotten till Regioninvest, för finansi-

ering av Svenska Petroleum samt tillskott avseende marknadsföringsåt-

gärder och förvärv av marknadsföringsbolag har i redovisningen behandlats som extraordinära intäkter.

Till dotterbolag samt Svenska Petroleum har direkt lämnats aktieägartillskott med 874,0 Mkr och till beskattad reserv har avsatts 63.0 Mkr. Av erhållna tillskott från staten har 263,6 Mkr använts för nedskrivning av bokfört värde på aktier i dotterbolag. Under verksamhetsåret har Statsföretag AB medverkat till dotterbola-

gens finansiering genom lån och borgen samt genom nyemission i ASSI

med 200 Mkr. i KabiVitrum med 25 Mkr, i Rockwool med 25 Mkr, i

Statsföretag Contracting med 5 Mkr samt i Kalmar Kockum med 79 Mkr. Av tillförda medel från staten i samband med övertagandet av Kockums Industri AB har 64 Mkr använts till nyemission I det nybildade moderbola-

Skr. 1980/81: 11 69

get (Kalmar Kockum) för transportdivisionen i Kockums Industri AB: bl. a. bolagen Kockums Industri A/S. Norge och Kockum Industries Ltd... Storbritannien samt Kalmar Verkstadskoncernen. Dessutom har nyemission genomförts i LKAB med 200 Mkr. För denna nyemission har medel

erhållits genom tillskott från staten. Borgens- och ansvarsförbindelser har minskat med 187 Mkr till 1275 Mkr.

Nedskrivning av bokfört värde på aktier i dotterbolag har skett i LKAB med 394 Mkr, varav 200 Mkr möjliggjorts genom ovan nämnt tillskott från staten. samt i Kalmar Kockum med 64 Mkr också möjliggjort genom tillskott från staten. Uppskrivning av aktier har skett i Svenska Tobaks AB med 194 Mkr. |

" Bokfört värde på aktier i intresseföretag har minskat med 350 Mkr

genom upprättande av en reserv för aktier. Resultatmässigt har ingen :

påverkan skett då den beskattade reserven i 1978 ärs bokslut upplösts med

motsvarande belopp. Till beskattad reserv har under året avsatts 63 Mkr och upplösts I Mkr varefter i beskattad reserv per 1979-12-31 kvarstår 62 Mkr (se not 10 till Statsföretags bokslut).

Under 1979 har förvärv skett av Serva Promotion AB från Euroc samt

förvärv av resterande aktier i Kalmar Verkstad AB. Från staten har

övertagits aktierna i Kockums Industri AB. Kockums Chemical AB samt

Kockums Automation AB. Det 50-procentiga innehavet av aktier i Kabi- Gen AB har under året försålts.

Från NJA har övertagits aktieinnehavet i Regioninvest i Norr AB.

Utbetalda löner och arvoden samt medelantal anställda redövisas under

Personal”, sid. 47.

Skr. 1980/81: 11 70

Moderbolagets resultaträknihg (Mkr)

Not I

1979 1978 Finansiella intäkter och kostnader

Avskrivningar enligt plan avseende maskiner och

Övriga extraordinära intäkter och kostnader netto (not 121 - 0,5 2.4

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter — 93,0 — 35,5 Bokslutsdispositioner Uppskrivning av bokfört värde på aktier i Svenska

Skr. 1980/81: 11 71

Moderbolagets balansräkning (Mkr)

Not I

Tillgångar 1979 > 1978 Omsättningstillgängar

Anläggningstuillgängar

Skulder och eget kapital Korttristiga skulder

Långfristiga skulder

Eget kapital tnot 24; Bundet eget kapital |

Aktiekapital 3 125 000 aktier ä nom. I 000 kr 3 125,0 31250

Reservfond 808,5 ROR.A

Ansanlad förlust

Ansvarsförbindelser: Borgens- och unsvarsförbindelser (not 25) 1275,4 1462.2 Noterna på sid. 73—80 utgör en del av resultat- och balansräkningen.

Skr. 1980/81: 11 12

Moderbolagets finansieringsanalys (Mkr)

Not 26 Tillförda medel 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Internt tillförda medel

Akticägartillskott till dotter- och intresseföretag es - - - - 1189 874 Realisationsvinst/förlust på sålda anläggnings-

Externt tillförda medel

Återföring fran NJA av tidigare lämnat aktieägartillskott - - = 355 342 - Aterföring till staten av tidigare lämnat aktie-

Använda medel

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar 50 122 315 476 = 860 241

Skr. 1980/81: 11 173

Kommentarer till Moderbolagets bokslut

(Belopp i Mkr där annat ej anges) Not 1 Redovisningsprinciper

Se not I sid. 26 till Statsföretagsgruppens bokslut. Not 2 Erhållna koncernbidrag

Koncernbidrag har under året erhållits från följande dotterbolag:

1979 1978

Dotterbolag har erhållit koncernbidrag från andra dotterbolag enligt

nedan:

1979 1978

42,6 189,4

Dotterbolag som erhållit koncernbidrag direkt från Statsföretag AB åter-

finnes under not 7.

Not 3 Erhållna utdelningar

1979 [978

127 tkr (26 tkr) >" S7 tkr 28 tkr

Skr. 1980/81: 11 74

Not 4 Ränteintäkter

1979 1978 Dotterbolag 212,6 309,2 Övriga 111,6 30.6

324,2 439,8 |

Not 5 Räntekostnader

1979 1978

Dotterbolag 120,0 [63.0

Övriga 209,3 207,8

329,3 370,8

Not 6 Övriga finansiella poster

1979 1978 Kursvinster. realiserade 8.1 11.2 Kursvinster. orealiserade S.1 292 Kursförluster, realiserade —- 14,0 —- S6 Kursförluster, orealiserade = 7,0 47.2 Ovrigt — 0,5 = 3.1

— 8,3 S.S

Beträffande principen för värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta samt behandling av därmed uppkomna kursdifferenser, se not I sid.

26 till Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 7 Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott

Koncernbidrag har lämnats från Statsföretag AB till följande dotterbolag:

1979 1978

9,3 16,9 1450 tkr

Aktieägartillskott har lämnats från Statsföretag AB till följande dotter-

bolag:

1979 1978

H2,3 27,4

12¶SSO tkr

Skr. 1980/81:11 75

Koncernbidrag har förutom från Statsföretag AB lämnats direkt från dotterbolag till andra dotterbolag enligt nedan:

1979 1978

42.6 I8Y9.4

! 750 tkr

"450 tkr

Not 8 Tillskott från staten resp. ägartillskott till dotterbolag

Tillskott har erhållits från staten för finansiell rekonstruktion, förlust-

täckning m. m. i dotterbolag. Toalt för 1979 ärs verksamhet har erhållits

1 200.6 Mkr (1 189,3 Mkr). De erhållna tillskotten har bl. a. lämnats vidare till följande dotterbolag:

LKAB 440.0 — För förlusttäckning 1979 Eiser 51.6 — För upprätthållande av driften

vid Eisers norrländsenheter

Kockums

Automation AB 10.0 För soliditetsförstärkning Kockums Chemical AB 20.5 För förlusttäckning

Kockums

Industri AB 209.9 — För förlusttäckning och

soliditetsförstärkning Kalmar Kockum AB 11.0 För förlusttäckning Regioninvest i Norr AB 35.0 För finansiering av industriefft

främjande I Norrbotten Uddcomb Sweden AB 36.0 — För förlusttäckning

Resterande del av erhållna tillskott från staten 386,6 Mkr har använts

enligt följande:

För avsättning till beskattad reserv avseende

386,0

Skr. 1980/81: 11 | 76

Not 9 Tillskott till utomstående

Tillskott från staten har erhållits enligt not 8 ovan. Av detta tillskott har 60.0 Mkr lämnats vidare till Svenska Petroleum för finansiering av bolagets

verksamhet (prop. 1979/80: 33).

Till Sonab Communications AB har lämnats tillskott med 11,3 avseende tillkommande skatt för tidigare års taxering. Bolaget har sålts till SRA. Communications AB varvid vid försäljningen i avtal har överenskommits att denna tillkommande skatt skall ersättas av säljaren. 1978 års tillskott avser Lövånger Elektronik vilket lämnats, enligt avtal, för förlusttäckning vid försäljning av bolaget.

Not 10 Förändring av beskattad reserv

Vid ingången av verksamhetsäret fanns en beskattad reserv på 350,0

Mkr. Per 1979-12-31 utgör reserven 61.9 Mkr. Förändringen består av:

Omföring av ingående beskattad reserv till reserv för bokfört värde på aktier i intresseföretag -350).0 Avsättning till beskattad reserv av medel erhållna från staten för:

Upplösning avseende täckande av kostnader uppkomna i samband med undersökning av alternativ sysselsättning för tekobranschen —- 1.1 Summa förändring - 288,1

Not 11 Nedskrivning av aktier i dotterbolag och förändring av reserv för aktier

1979 1978

Not 12 Övriga extraordinära intäkter och kostnader, netto

Extraordinära intäkter:

Realisationsvinst vid försäljning av aktier i KabiGen AB 0.3 =

Ersättning från Gränges AB avseende Gränges Offshore 0.3 0.6

Extraordinära kostnader: Kostnader i samband med undersökning av alternativ sysselsättning för tekobranschen : . 11

Skr. 1980/81: 11 17

1978 års belopp avser realisationsvinst vid försäljning av värdepapper med 2,7 Mkr samt realisationsförlust vid försäljning av värdepapper med

0.3 Mkr.

Not 13 Skatter

Enligt Regeringsrättens dom frän 1977 har fastslagits att den verksamhet Statsföretag AB bedrivit ej är att betrakta som samma förvärvskälla som dotterbolagens verksamhet.

Statsföretag AB erhåller koncernbidrag från ett antal dotterbolag av

vilka några bedriver verksamhet på andra orter än Statsföretag. För de

mottagna koncernbidragen skall Statsföretag erlägga kommunalskatt fördelat på de orter där givande bolag bedrivit verksamhet. Skattekostnaderna på 23,6 Mkr hänför sig till sin helhet till sådan kommunalskatt.

Not 14 Obligationer

Per 1979-12-31 redovisas inga innehav av obligationer. Under året har de

obligationer som innehades 1978-12-31 i svenska statens obligationslän

1978 med 100,0 Mkr samt i Sveriges Statshypotekskassas obligationslån 1978 med 50,0 Mkr sålts.

Not 15 Kortfristiga placeringar

Beloppet avser placering av överskottsmedel i Statsföretag AB hos ett antal placeringsinstitut. Jämfört med 1978-12-31 har beloppet ökat med

41.0 Mkr.

Not 16 Övriga fordringar

Av det redovisade beloppet på övriga fordringar. 875.9 Mkr. hänför sig

856.7¶Mkr till fordran på svenska staten. Denna fordran har ökat med 4.2

Mkr enligt följande:

I övrigt redovisas kortfristig del av långfristiga fordringar i denna post med 14,9 Mkr. vilket innebär en minskning med 16.3 Mkr.

Skr. 1980/81: 11 78

Not 17 Aktier och andelar i dotterbolag

Andel av

Kommanditbolaget Kockum

pågående nyemission

Swedish Industrial Development

Summa aktier och andelar i dotterbolag I 477 SIT VG Avgår: Reserv för aktier - 19 301

2995 176 SI 196 Aktier i intresseföretag

Avgaur reserv för aktier

I intresseföretag = 350000

Skr. 1980/81: 11 79

Summa aktier i intresseföretag 1ORSSPS 528925 Aktier i övriga bolag

Summa aktier i intresseföretag och övriga bolag 1090 100

| Resterande 257 ägs uv Berol Kemi AB.

> Före detta Skövde Gasbetong AB.

" Andel i kommanditbolag. > Före detta Vibola Fyra AB.

"Justerat eget kapital = kapital enligt balansräkningen. beskattade reserver samt 5067 av obeskattade reserver.

Not 18 Maskiner och inventarier

. 1979 1978

Not 19 Skatteskuld

Skatteskulden ökar med 24.3 Mkr jämfört med 1978-12-31 och hänför sig

till kommunalskatt på erhållna koncernbidrag.

Not 20 Övriga skulder

Jämfört med 1978-12-31 har övriga skulder ökat med 60.2 Mkr. Ökning-

en hänför sig till skuld för tillskott till Svenska Petroleum med 60.0 Mkr.

Not 21 Obligationslån

Under äret har upptagits ett svenskt obligationslän på 150 Mkr. Det utländska CHF-lånet på 40 milj. vilket i 1978 års bokslut bokförts till 106.1 Mkr och redovisades bland kortfristiga skulder har under 1979 lösts. Ft USD-län på 30 milj... 134,3 Mkr, skall amorteras under 1980 varför det redovisas bland kortfristiga skulder per 1979-12-31. Kursförluster med avdrag för kursvinster på de utländska lånen. uppgår ull ca 4 Mkr vilket inneburit en ökning av skuldbeloppet.

Not 22 Revers- och inteckningslån

Under 1979 har ett nytt multicurrency-lån upptagits hos Hambros Bank på USD 25 milj.. totalt 116.4 Mkr. Kursvinster med avdrag för kursförlus-

ter på de utländska lånen uppgår till ca 7 Mkr vilket minskat skuldbelop-

pet.

Skr. 1980/81: 11 80

Not 23 Beskattad reserv

Den beskattade reserven per 1978-12-31 på 350 Mkr har i bokslutet lösts upp för att användas till reserv för bokfört värde på aktier i intresseföretag.

Per 1979-12-31 har avsättning skett för tillskott som erhållits från staten

och som ej utnyttjats under 1979 enligt följande:

Not 24 Eget kapital

Ingående Utgående

eget kapital eget kapital

79-01-01 Förändring 79-12-31

Aktiekapital 3 125,0 31250 Reservfond BORA ROR.

Ansamlad förlust 208,9 = 208,9

Arets nettoförlust = - H6.4 —-IH6,6

3724.6 —- 16.6 3 608.0

Not 25 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser

Med anledning av den negativa resultatutvecklingen i nedan angivna bolag har Statsföretag AB för undvikande av likvidationsåtgärder i dessa bolag för räkenskapsåret 1980 förbundit sig att lämna tillskott till bolagen i sådan utsträckning att bolagens aktiekapital till minst en tredjedel skall

vara intakt: |

Ceaverken AB Uddcomb Sweden AB

Med hänsyn till Satsföretag International ABs engagemang i Lyntraco.

Nigeria. har Statsföretag AB för undvikande av likvidationsätgärder i

Statsföretag International AB för räkenskapsåret 1980 förbundit sig att lämna tillskott i sådan utsträckning att bolagets aktiekapital till minst en tredjedel skall vara intakt. Not 26 Finansieringsanalys

Upp- respektive nedvärdering av utländska lån per 1979-12-31 har särredovisats i finansieringsanalysen. Netto har en uppvärdering skett med 4

Mkr (38 Mkr).

Skr. 1980/81: 11 81

Vinstdisposition

Koncernens ansamlade förlust enligt upprättad koncernbalansräkning uppgär till I 167.6 Mkr och ärets vinst utgör 192,9 Mkr. Avsättning till bundna fonder föreslås med 23.1 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att utdelning icke lämnas samt med hänvisning till den framlagda balansräkningen för moderbolaget

att ärets förlust 116 621 801 kr

med tillägg av från tidigare är ansamlad förlust 208 893 444 kr Summa ansamlad förlust 325515 245 kr överförs i ny räkning. Stockholm i mars 1980

Karl-Axel Linderoth

Styrelsens ordförande Sug Ahlin Rutger Martin-Löf Leit Blomberg | Gunnar Nilsson Lennart Dahlström Karl-Erik Nilsson

Ulf Laurin Åke Ståhlbrandt

Gunnar Malmenström Nore Sundberg

Per Sköld

Verkställande direktör

6 Riksdagen I1980/81.1 saml. Nr II

Skr. 1980/81: 11 82

Revisionsberättelse

Vi har granskat årsredovisningen. koncernredovisningen. räkenska-

perna samt styrelsens: och verkställande direktörens förvaltning för är

1979. Granskningen har utförts i överensstämmelse med god revisionssed.

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå Aktiebolag. som därutöver avlämnat berättelse till oss.

Bland övriga fordringar ingär fordran på svenska staten med 741 Mkr enligt regeringens proposition 1979/80: 79. vilken ännu inte antagits av riksdagen.

Moderbolaget

Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagstagen. Vi tillstyrker.

att resultaträkningen och balansräkningen fastställs. under förutsättning att ovannämnda proposition antages av riksdagen.

att förlusten behandlas enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvars-

frihet för år 1979.

Koncernen

Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker. att koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen fastställs under ovannämnda förutsättning.

Stockholm den Ht april 1980

Sören Mannheimer

Bernt Nilsson Karl-Anders Petersson

Knut Ranby Birger Sonesson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Skr. 1980/81: 11 83

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Bevakningsföretag med kunder inom såväl den statliga som den privata sektorn. I de tjänster som erbjuds ingår även skyddsplane-

ring och låsservice

Insatserna för expansion på konkurrensområdet ökade avsevärt under

1979,

Vid årets ingång införlivades Svenska Vakt B Svärd AB och Örebro Nattvakt AB i Örebro i företagsgruppen.

Med det nystartade ABAB Totalskydd AB bearbetades den norrländska

marknaden under härd konkurrens från Securitas. som helt dominerar denna marknadssektor.

Försäljningen för alla bolagen i gruppen stöddes genom medverkan i

säkerhetsmässan SKYDD 79. där ABAB uppträdde tillsammans med Televerkets Larmdivision.

I hård konkurrens erhöll ABAB Skyvddsbevakning AB ett femarigt kontrakt avseende Luftfartsverkets flygplatser.

Dessa olika aktiviteter och nyetableringar pressade resultatet för dotter-

bolagen. Av strategiska skäl övertog ABAB under sommaren 1979 den värdetransportverksamhet. som tidigare bedrivits i samarbete med ASG. Under våren begärde Stockholmspolisen en avsevärd utökning av

ABABs insatser vid vissa tunnelbanestationer i Stockholm. något som enligt SL-chefen m. fl. inneburit en betydande förbättring avseende tryggheten och minskad vandalisering i tunnelbanan.

På hösten tecknades ett samarbetsavtal med ASAB Serviceföretaget

med syfte att gemensamt marknadsföra och utveckla kombinationstjäns-

ter. I samband därmed försäldes lokalvårdsverksamheten till ASAB.

Faktureringen för Koncernen ökades från [50 Mkr till 192 Mkr. varav en

del genom förvärvet av de bäda Örebroföretagen.

Resultatet för moderbolaget är bättre än föregaende är men dotterbola-

gens resultat har pressats på grund av expansion och konkurrens.

Struktureringsarbetet under aret har lett till att dotterbolagen fr.o.m. 1980 sammanförs under namnet ABAB Svenska Vakt AB. ABAB Totalskydd AB kommer dock att även under 1980 drivas som ett självständigt

företag.

Hans Öström

Skr. 1980/81: 11 84

ABAB i sammandrag 1975 [976 1077 1978 1979

Fakturerad försälning i Mkr 77.0 Y9.7 [27.1 149,5 191.6

Resultat efter finansieHa intäkter

och kostnader i Mkr 28 [E äd 4.4 3.3 i procent av fakturerad försäljning IJ.6 64 20 2.9 1.7 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 3.2 6.4 3.2 44 4,9 Avkastning på totalt redovisat

kapital ”z 13.8 24.7 10.4 9.8 5.9

Soliditet "+ 51 15.3 154 14.9 122!

Investeringar I anläggningar i Mkr 1.8 åå äs AN 4.7 Medelantal anställda I 061 1198 [453 leta 2099

I Negativt påverkat av ett extraordinärt hogt koncernbidragsuttag

Skr. 1980/81: 11 85

ASSI, AB Statens Skogsindustrier

Sveriges största tillverkare av sågade trävaror, board och kraftliner

för wellpappstillverkning

Bättre marknad, bättre resultat Marknaden för skogsindustrins produkter förbättrades under 1979. ASSI fick god användning av de flesta produktionsltinjerna. Priserna kunde höjas

efter hand. Men cellulosa och kraftliner säljs i dollar. Dollarkursen föll på nytt under äret. En del av prisförbättringarna gick förlorade. Brist på råvara tvingade oss vid nägra tillfällen att hälla igen tillverkningen.

De enskilda skogsägarnas avverkning låg långt under tillväxten trots att råvarupriserna höjdes kraftigt. En del av förklaringen finns i skatteförhällandena. Import av råvara löste inte problemet — den skulle i de flesta fall givit avskräckande kalkyl. Också energikostnadernas stegring bromsade resultatförbättringen. Räntehöjningarna under året — i Sverige 2.5 — gav ökade finansiella kostnader. Lönestegringarna (87) översteg produktivitetsförbättringen.

Allt sammantaget gav en höjning av rörelseresultatet i förhållande till 1978 med 206 Mkr och resultatet efter planenliga avskrivningar och räntor förbättrades med 172! Mkr. Förlusterna under årets första del kunde dock inte uppvägas av vinsterna mot årets slut — för helåret blev underskottet före bokslutsdispositioner och skatter 50 Mkr.

Marknadsorientering Planerna för koncernen och dess olika verksamhetsomräden innebär att vi satsar på produkter väl anpassade till särskilda behov hos köparna. Vi söker genom nära kontakt med marknaden få impulser till utveckling av produkter och produktsortiment och också en bättre uppläggning av försäljning. distribution och service än vad avlägsnare utomeuropeiska producenter kan erbjuda.

Utvecklingen av vära förpackningsföretag utomlands och hemma till-

mäts stor betydelse. Wellpapp- och säckföretagen svarade 1979 för 811

Mkr av koncernomsättningen (28 26) och gav en vinst på 97 Mkr.

Vi har f.n. en stark bindning till den kapitalkrävande och till ”tunga”

processer knutna verksamheten. Den övervägande delen av företagets

kapital och omsättning är alltjämt hänförliga till processindustrin. Vi mäste

graden. Ett omfattande program nu under genomförande tar fasta på detta.

! Härvid har ASSIs bokslut för 1978 korrigeruts med mottaget koncernbidrag. 25.5 Mkr. för förlusttäckning i de från Statsföretag övertagna EssBo-företagen.

Skr. 1980/81: 11 86

Företagets kapacitet för papper och kartongtillverkning kommer 1981 att

uppgå till 740 000 ton att jämföra med cellulosa till avsalu. blekt sulfat. om

130000 ton, dvs. redan en hög andel pappersprodukter. Exempel på specialiteter under utveckling är marmorerad liner. blekta och bestrukna kvaliteter av kraftpapper. plastbelagt papper. Sägade trävaror hävdar sin plats i koncernbilden. Skivtillverkningen förutses inte växa I volym men kan om något ar vända förlust till vinst.

Modernisering Fit omfattande investeringsprogram under 70-talet har lett vill att företa-

gets tillverkningsenheter och distributionsanläggningar nu till den helt övervägande delen är ändamålsenliga. tillämpar en modern teknik och

uppvisar hög effektivitet. e Det gäller företagets måssa-"och pappersbruk i Karlsborg, Piteå och

Frövifors. Dessa tre anläggningar inrättas bl.a. för minskat eller slopat

oljeberoende till en kostnad av över 200 Mkr med kort aterbetalningstid. |

Ö Företagets anläggningar för spånskive- och boardtillverkning är ratio-

nella.

0 Sågningen har koncentrerats till färre: verk som-rustats eller häller på att

rustas upp — Valåsen och Skinnskatteberg genomeripande. Seskarö. Karlsborg och Lövholmen efter hand.

0¶Förpackningsföretagen och deras maskinpark har utvecklats i steg.

Ansträngda finanser Företagets utveckling under 70-talet har krävt mycket kapital. Därtill har

den svaga konjunkturen och förlusterna under de senaste fem ären ansträngt koncernen finansiellt. Soliditeten är vid utgången av 1979 2466.

Räntenivän har stigit och räntekostnaderna utgör nu 977 av ärsomsättning-

en. . ASSI har inte möjlighet att förbättra finanserna genom försäljning av

skogs- och vattenkrafttillgångar. Under de närmaste åren blir det inte några nya expansionsinvesteringar i basanläggningarna — investeringsramarna skall ansluta till planenliga avskrivningar.

Dagsläget ljusare

Med en genomtänkt strategi. ändamålsenlig organisation. kvalificerad per-

sonal, rationella anläggningar går företaget in i 80-talet.

För den finansiella äterhämtningen är vi emellertid också beroende av utvecklingen i omvärlden — tillgången på och kostnaden för rävara och

energi. världskonjunkturen, valutakurserna.

Skr. 1980/81: Hl 87

Nu kan märkas viss ökad allmän insikt om det svenska näringslivets utsatta position och större omsorg om industrin och dess kostnadsutveckling. Detta stärker framtidstron. oo

Den svenska skogsindustrin har trots alla motigheter förbättrat sitt konkurrensläge gentemot de amerikanska producenterna på senare tid. Vi tror att den utvecklingen fortsätter. -

ASSI gar nu med vinst. Vi räknar med att konjunkturen försvagas nagot under andra halvåret 1980 men årsresultatet skall bli positivt.

Sigvard Balirke

ASS sammandrag [975 976 1977 978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr 2382 PSOLT I N04 2370.9 -2896,9 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 70,9 - 457 3034 2805 —843 i procent av fakturerad försäljning ”« SE oo MM — I00 — TENS — 2,9 Resultat före bokslutsdispositioner : och skatter I Mkr 78 ed NINA SR NS 500 Avkastning på totalt redovisat kapital "£ SN 3. Soliditet "; 251 20.0 [7. 2.1 24.2 Investeringar I anläggningar i Mkr 2 320.383 — HILA Medelantal anställda S636 HN 76506 SSR 9390

Skr. 1980/81: 11 88

Berol Kemi AB

Tillverkare av organisk-kemiska produkter med tillverkningsenheter

i Mölndal, Nol, Stenungsund och Örnsköldsvik

Berol 1979 — fortsatt rekonstruktion Mot bakgrund av den otillfredsställande resultatutvecklingen inleddes i början av 1978 en genomgripande rekonstruktion av företaget. Rekonstruktionsprogrammet. som nu I allt väsentligt genomförts. omfattade en ny ledningsfilosofi och organisation samt en i grunden förändrad inrikt-

ning.

Fördjupad tillämpning av ledningsfilosofin Den nya ledningsfilosofin kan sammanfattas i fyra nyckelord:

Ö decentraliserat beslutsfattande

0 mälstyrning

0 samräd före beslut

0 uppföljning

Redan i mars 1978 ställdes mål och ramar upp för samtliga resultatenheter. Under 1979 har dessa resultatmål brutits ned till mål för avdelningar och grupper. Detta har stärkt engagemanget, frigjort initiativ och ökat handlingskraften.

Det strategiska programmet genomfört

företaget. Det strategiska program. som blev följden av detta beslut. har i sin helhet genomförts under 1979: € Förvärv av Domsjö Kemiska Fabriker från Mo och Domsjö AB. Beslut

om en väsentlig utbyggnad av kapaciteten av cellulosaderivat i Domsjö.

Förbättrade förutsättningar för en effektiv produktion av lösningsme-

del. 0 Koncentration av produktionen av emulgoler till Stenungsund. Fortsatt

produktrationalisering.

0 Avtal med Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar om långsiktig pro-

duktion av etylenoxid i Stenungsund. 9 Överlåtelse av Division SOAB (färgbindemedeb till AB Wilhelm

Becker.

Skr. 1980/81: 11 89

Ökad inre effektivitet

Genomförandet av det strategiska åtgärdsprogrammet har medfört. alt

våra affärspositioner nu håller på att förbättras. Även den inre etfektivite-

ten måste dock höjas. varvid det övergripande målet är att öka produktiviteten inom varje enhet med minst 57 per år. Särskilda åtgärder har

igångsatts för att nå ett effektivare underhåll samt bättre operativa styrsystem. I syfte att få underlag för ytterligare effektivisering av vår mark-

nadsföring och inköp har förvaltningsrevisioner genomförts.

Resultatet 1979

Vårt omedelbara mäl var att under 1979 nå vinst exklusive återstående

rekonstruktionskostnader. Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter, korrigerat för dessa kostnader. var 2.7 Mkr. Värt etappmål har

därmed nåtts.

En god avsättningskonjunktur samt den ekonomiska politik. som förts i

Sverige, har medverkat till den gynnsamma resultatutvecklingen. Den

finansiella rekonstruktionen har verksamt bidragit till att minska företagets

kapitalkostnader. Helt avgörande för resultatutvecklingen har dock varit mänga människors vilja att förvandla Berol från ett centralstyrt. resurs-

orienterat förlustföretag till ett modernt omvärldsorienterat och lönsamt företag. De första stegen på den vägen har nu tagits.

Inför 80-talet

Mycket äterstår att göra innan Berol når en tillfredsställande lönsamhet.

Under 1980 får vi räkna med att sämre konjunkturer i flera länder kommer att försvåra arbetet. Även andra orsaker gör att 1980 resultatmässigt blir ett mellanår. Vi måste därför fortsätta att förbättra produktiviteten och

tillämpa en hård och systematisk kostnadskontroll så att vi skapar en stabil bas för vår utveckling.

Men vi måste även satsa på framtiden och gruppera oss så att vi kan

organisation med strategicheter och projektledare har därför införts från ärsskiftet. I allmänhet arbetar samma personer i såväl utvecklingsorganisa-

tionen som i den operativa linjeorganisationen. Så är exempelvis divisions-

cheferna som regel även strategichefer för respektive affärsområde. Det uttalade syftet med den nya organisationen är att ge erforderlig tyngd och

koncentration åt vår affärsutveckling. så att vi på sikt kan nå en tilltredsställande lönsamhet. Värt mål är nu att nå en sådan lönsamhet. att våra medarbetare kan känna en långsiktig anställningstrygghet. Samtidigt vill vi nå en fördjupad

delegering och målstyrning. Härigenom skapas förutsättningar för en ef-

Skr. 1980/81: 11 90

fektiv företagsdemokrati. ett ökat engagemang och stärkt gemenskap. I den nya utvecklingsorganisationen kommer många av våra medarbetare att få nva krävande och spännande arbetsuppgifter. Vi har redan mänga

engagerade och kunniga medarbetare i Berol. Därför ser vi framtiden an

med ullförsikt.

Ralph FEdebo

Berol Kemi i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr 4161 4742 Slog 5712 5580 Resuoltat efter finansiella intakter och kostnader i Mkr 15,7 —-456 - 807 -492 0.4 I procent av fakturerud försäljning 4 38 IH — IS6 — JA 0.1 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 15.7 —-45,6 182,9 1.5 1.8 Avkastning på totalt redovisat kapital 7.7 - 68 —- 83 - 34 5.0 Soliditet 7 22.7 13.1 9.0 16.9 17,8 Investeringar I anläggningar I Mkr 97.1 [253 94.7 2405 33,5 Meudelantal anställda 905 972 1014 Yn4 908

Skr. 1980/81: 11 | 91

Beroxo AB

Vid årsskiftet 1978/1979 bildades ett särskilt bolag av Oxo-projektet. Division Industrikemi samt Katalys AB. Berol tecknade 2547 av aktierna i det nya bolaget och erhöll ledningsansvaret. Resterande 754 av aktierna ägs av Stalsföretag. Att färdigställa Oxo-projektet så snabbt och kostnadselttektivt som möjligt har under äret varit vår viktigaste uppgift. Genom extraordinära insatser blev anläggningen I allt väsentligt mekaniskt färdigställd vill årsskiftet 1979/80. Uppstartandet framskrider programenligt.

Verksamheten i övrigt har under året inriktats på att vidareutveckla Beroxos marknadskontakter i syfte att säkerställa framtida distributionsoch försäljningskanaler inför igångkörningen av Oxo-projektet.

Vid Katalys AB löstes de efterhängsna utsläppsfrågorna och miljöproblematiken genom installation av ett katalvtiskt förbränningssystem.

I Domsjö har ett investeringsprogram genomförts för att anpassa produktionsresurserna till Oxo-projektets förutsättningar. Satsningen i Domsjö kommer att medföra väsentligen större produktions- och trans-

portvolymer än tidigare. Det har därför varit nödvändigt att finna effektiva

logistiklösningar. Som första företag I världen har Beroxo långtidsehartrat en isbrytande kemikalietanker. som kommer att kunna trafikera Örnsköldsvik även under vinterhalvåret.

En uppgörelse om spritförsörjningen har träffats med Mo och Domsjö. och med Akzo har ett avtal ingätts om ättiksyraleveranser.

Härigenom torde grundförutsättningarna för en långsiktig konkurrenskraft i Domsjö föreligga. och Beroxo kommer nu att förfoga över en välintegrerad verksamhet inom Oxo-området.

Försäljning och resultat 1979

Årets verksamhet innebar en försäljning av 179.2 Mkr med ett resultat före skatter på — 16.6 Mkr för koncernen. Det ogynnsamma resultatet hänger samman med den uppbyggnad av organisation och marknadspositioner. som skett inför Oxo-projektets driftstart.

Finansiering och likviditet

Genom de under 1978 från staten via Statsföretag AB och Berol Kemi AB tillförda 300,0 Mkr för finansiering av Oxo-projektet och den under januari 1979 genomförda nyemissionen på 100.0 Mkr uppgick koncernens soliditet

vid ärets slut till 52 44.

Inbetalningar och utbetalningar för Beroxo AB sker via Berol Kemi AB. varför nägra kassamedel ej redovisas i Beroxo AB. Företagets nettofordran på Berol Kemi AB uppgick per 31 december 1979 ull 31.1 Mkr.

Ralph Edebo

Skr. 1980/81: 11 92

BSK BS Konsult AB

Ett konsultföretag inom byggnadsbranschen med uppdragsgivare

såväl inom som utom Sverige

Konjunkturen inom byggkonsultsektorn har stadigt förbättrats under större delen av 1979. Byggnadsinvesteringar inom den offentliga sektorn har legat på en hög nivå och planeringen av investeringar inom industrin har ökat. Vissa begränsningar har emellertid blivit alltmer påtagliga under . hösten. Dels bromsas bygginvesteringarna generellt av en överhettning på byggarbetsmarknaden, dels bromsas de otfentliga investeringarna av det statsfinansiella läget. Sammantaget innebär detta sannolikt att byggkonsultkonjunkturen nått sin topp kring årsskiftet 197980.

För BSK-koncernen har orderingången varit mycket god och orderstocken ökat såväl genom vtterligare uppdrag från Byggnadsstyrelsen som genom avsevärd uppdragsvolym från andra delvis nya beställare inom.

industri. stat och kommun. Sysselsättningen har därmed varit hög. Den

ökade uppdragsvolymen har mötts både genom begränsade nyanställningar och genom inlån och användande av underkonsulter. Lönsamheten har

varit normal och enligt budget. De ökade vinsterna av den höga belägg-

ningen har dragits ned av ett antal fastprisuppdrag. som tll låga priser tagits under den svåra konkurrenssituationen 1977—78.

Faktureringen för BS Konsult och Skandinavprojekt har under året varit 44.1 Mkr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter är 0.6 Mkr.

Satsningen på utveckling av nya tjänster och kunder har fortsatt. Verksamheten inom ombyggnadsområdet har ökat snabbt liksom inom cenergiområdet. Satsning sker även inom omrädet kostnadsstyrning och kalkyl.

Kontorsetableringen i Lund har fortsatt genom att avtal om samarbete med option för köp har tecknats med ett arkitektkontor i staden. Nya uppdrag har päbörjats inom ramen för samarbetet. På utlandssidan har BS Konsult hanterat uppdrag i samband med svenska industrietableringar utomlands. Internt har översyn av organisation och rutiner fortsatt och nytt datasystem är under införande.

Karl-Gustaf Lyc

BS Konsult i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr 30.9 261 29,3 33.1 Hl Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 0.3 01 —- 1.7 0.0 0.6 it procent av fakturerad försäljning "7 1.0 0.4 - SR 0.0 14 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 0.3 01 —- 1.7 0.0 0.6 Avkastning på totalt redovisat

Skr. 1980/81: 11 93

AB Carbox

Ett företag med verksamheten inriktad på utveckling och tillverkning av högtryckspressar

Bolagets verksamhet har under 1979 kraftigt ökat i omfattning främst inom

området pressutrustning för formning av grovphlat men även inom affärsen-

heten för isostatpressar har omfattningen ökat. Den fakturerade försäljningen har mer än fördubblats eller ökat från 8& Mkr 1978 ull 19 Mkr 1979.

Intressant marknadssituation Orderingången 1979 blev endast ca 4 Mkr mot budgeterade I8 Mkr. I slutet av året noterades dock en väsentlig ökning på förfrågningar. Det stora antalet uteliggande offerter inger gott hopp inför 1980 ärs försäljning.

Kraftig resultatförbättring 1979 1978 ärs förlustresultat på 8.7 Mkr förbättrades avsevärt 1979 ull en förlust på 1,3 Mkr, varav 0.8 Mkr avser resultat efter finansiella intäkter och kostnader och 0.5 Mkr avser extraordinära personalavvecklingskostnader.

För 1980 budgeteras nollresultat efter avskrivningar och finansiella poster.

På grund av utdragna förhandlingar om försäljning av utrustning för plåtformning föreligger dock risk för förskjutning av fakturering från 1980 till

1981. Detta kan medföra viss förlust 1980.

20-procentig personalminskning och ändrad försäljningsorganisation Under året har personalen kraftigt minskats genom varsel och uppsägningar av nio tjänstemän samt av fyra tjänstemän genom s. k. naturlig avgang. Personalstyrkan uppgår nu till 49 anställda fördelade på 34 tjänstemän och I5 arbetare.

I början av året inleddes ett försäljningssamarbete med SMT-Pullmax AB (dotterbolag till Statsföretag AB). Detta försäljningssamarbete har ytterligare utvecklats under äret.

Ny metod för tillverkning av cylinderfoder Carbox har sedan 1975 i samarbete med ett jupanskt företag bedrivit utvecklingsarbete avseende en ny metod för framställning av cylinderfoder på pulverbasis. Denna nya metod har mött ett stort intresse på marknaden

och ett flertal motor- och cylinder-fodertillverkare har beställt provfoder för tester. Förhandlingar har förts med olika intressenter om ett utveck-

lingsprojekt som innebär framtagning av en pilotanläggning och vidareutveckling av ullverkningsprocessen.

Rolf Tjärnlund

Skr. 1980/81: 11 94

Ceaverken AB

Tillverkare av röntgenfilm och fotosättningspapper

Ceaverken är i många avseenden ett unikt företag. Världsmarknaden för flmprodukter domineras av ett fåtal mycket stora företag. Ceaverken är i detta sällskap mycket litet och har inte heller någon skyddad hemmamarknad.

Under 1970-talet har konkurrensen efter hand härdnat. Detta har skett i

takt med att råvarukostnaderna. främst kostnaden för silver, ökat kraftigt. Det har I denna utveckling varit lättare för de stora företagen att bära

kostnadsökningarna än för ett litet företag som Ceaverken. Företaget har

därför under de senaste ären fått svåra lönsamhetsproblem, Rörelseresul-

tatet 1979 är något bättre än föregående år. men förlusterna är fortfarande betydande.

Förändrade förutsättningar kräver anpassning Företaget har under flera är salt röntgenfilm på USA-marknaden. Volymen 1979 motsvarade mer än en tredjedel av den totala beläggningen i fabriken. Försäljningen i USA var bunden till långtidsavtal med importören och med återförsäljaren. En avtalad stor minimivolym, oförmänlig prisjusterings-

klausul och sjunkande doltlarkurs medförde att försäljningen på USA-

marknaden blev betungande för företaget och etter hand direkt förlustbringande. Försäliningen har därför avvecklats i och med utgången av år 1979. Detta äsamkade bolaget en extraordinär kostnad på 4.2 Mkr.

Det har inte varit möjligt att omedelbart omplacera USA-volymen på andra marknader. Tillverkningen har därför ullfälligt dragits ned. Produk-

tionsanpassningen skedde successivt under hösten. Detta ledde till att

personalöverskott uppstod i företaget. vilket hittills kunnat bemästras utan avskedanden.

Ett litet flexibelt företag kan bli starkt Genom att försäljningen på USA upphört har företaget fått frihet till marknadsprioritering efter lönsamhet på ett helt annat sätt än tidigare. Detta skall utnyttjas maximalt samtidigt som alla möjligheter till kostnadseftektivisering skall tas till vara i största möjliga omfattning.

Genom marknads- och kostnadsetfektivitet skall sålunda en grund ska-

paus för företagers fortsatta utveckling. I denna skall det lilla företagets speciella förutsättningar beaktas och produktinriktningen bestämmas med hänsyn härtill.

Ernst Persson

Skr. 1980/81: 11 95

Ceaverken i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 82.4 8H.3 821 91.3 90,1 Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader i Mkr — 5,5 —-3.9 54 IS 12,3

i procent av fakturerad försäljning "7 —6,7 -44 —6H 16.7 —13,7 Resultat före bokslutsdispositioner | och skatter i Mkr —5,5 42 54 156 16,5

Avkastning på totalt redovisat

Skr. 1980/81: 11 96

AB Eiser

Skandinaviens största tekoföretag med ett produktprogram som om-

fattar hela tekoområdet från grundtextil tillverkning vid spinnerier

och väverier till färdigsydda kläder

1979 var Eisergruppens andra verksamhetsår. Den svenska tekoindustrins ökande lönsamhetsproblem och den otillfredsställande finansiella sttuationen för de statliga tekoföretagen utgjorde bakgrunden till bildandet av koncernen.

För rekonstruktion av den nybildade tekokonceernen uppsattes två mål:

9 Omstruktureringen av i koncernen ingående företag borde vara avslu-

tad inom två år räknat från 1978-01-01. Ö Koncernen skall företagsekonomiskt visa O-resultat är 1980 och ge rimlig avkastning på arbetande kapital från år 1981.

Under de två gångna åren har vi inriktat verksamheten mot att lösa koncernens mest akuta problem. Satsningar har främst skett på att anpassa

koncernens produkter till marknadens behov samt att utarbeta och införa

en slagkraftig organisation. Den nya organisationen har nu tagit fast form och utgör en grund för den fortsatta verksamheten.

Organisationen omfattar sex divisioner och en liten: koncernstab. Den kännetecknas av decentralisering av resultatansvar till dotterbolag och divisioner inom ramen för givna riktlinjer. Genomförandet och inarbetandet av den nya organisationen skedde i nära samarbete med de anställdas fackliga organisationer.

Fisergruppens olika dotterbolag har stärkt skiftande förutsättningar beträffande produkter. konkurrenssituation. konjunkturpåverkan osv. Verksamheten i flertalet av företagen präglas av breda produktsortiment. korta tillverkningsserier, hög kundservicenivå samt snabba produkt- och sortimentsändringar. Företagen är starkt affärsmässigt orienterade. Kollektionsframtagning. produktutveekling. val av distributionskanaler osv. i kombination med en rationell ullverkning och ett snabbt beslutsfattande utgör vitala områden för framgång.

Genom riksdagens beslut har koncernen under 1979 erhållit eu kapitaltillskott på 29.1 Mkr för att under tiden 1979-01-01- 1980-06-30 upprätthäl-

la driften vid enheterna i Norsjö och Sollefteå. Vidare erhölls under året ett tillskott från staten på 22.5 Mkr för att trygga driften vid enheterna i Kramfors. Lycksele och Skellefteå 1979. För bägge tillskotten gäller. att viss del av dem får utnyttjas för att till de berörda orterna förlägga annan verksamhet.

Genom nyetablering av företag för alternativ sysselsättning har under 1979 ca 130 personer överförts från tekotllverkningen. Genom dessa för-

Skr. 1980/81: 11 97

ändringar har tekotillverkningen i Kramfors helt upphört. Även i Norsjö beräknas under 1980 all tekoullverkning upphöra. För de 40 kvarvarande tekoanställda i Cycksele pågår utredningar om alternativ sysselsättning. vilka jag hoppas skall leda till positiva resultat under 1980. Beträtfande Skellefteå blev försöken att skapa nya arbetstillfällen resultatlösa. Av denna anledning tvingades vi minska personalstyrkan i Nordkonfektion AB från ca 225 anställda till ca 90 anställda

Ett av de stora glädjeämnena under 1979 har varit. att vi lyckats ästadkomma en kraftig resultatförbättring. Koncernen redovisar en fakturerad försäljning av 719.3 Mkr. vilket är 33.8 Mkr mer än föregående är. Exportens andel av försäljningen uppgick till 34.677 (34.4). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick tll —-60.7 Mkr (--107.03, sedan rörelsens kostnader minskats med bl. a. äldrestöd på 31.5 Mkr. Av förlusterna faller 22.7 Mkr på verksamheten vid koncernens Norrlandsenheter.

För 1980 har som allmänna riktlinjer för koncernens budgetarbete gällt. att genom försäljningsökningar och kostnadsbesparingar söka nå det av statsmakterna uppsatta målet om O-resultat. Vi räknar med en fortsatt bra tekokonjunktur under första halväret 1980. men tror att en avmattning därefter sker. Alla särskilda åtgärder som krävs för att nå O-resultat 1980 här vi samlat i ett program kallat ””"Vändpunkt 807. 1”Vändpunkt 807 skall så mänga som möjligt av de anställda engageras i förbättringsarbetet.

För att i god tid upptäcka avvikelser från budgeten och kunna vidtaga lämpliga motätgärder använder vi olika hjälpmedel. Som exempel på säådana hjälpmedel kan nämnas nyckeltal för uppföljning vecko- och manadsvis av varulager. kundfördringar. antal minuter per producerat plagg osv. Vid sidan härav kommer budgeten löpande att följas upp på vanligt sätt med hjälp av tertialbokslut. 2-maånaders periodrapporter samt månadsrap-

porter.

Vi får emellertid inte stirra oss blinda på att nå enbart det uppsatta mälet för 1980. Vi har därför beslutat att utarbeta en övergripande strukturplan för utvecklingen av koncernens tekoverksamhet under den närmaste 3ärsperioden. Strukturplanen skall ange vår strutegiska inriktning för marknader, produkter och anläggningar. Den skall kompletteras med en detaljerad plan för investeringar. utveckling av försäljning och resultat samt finansiering. Nu gjorda utredningar visar att Eiser-koncernen behöver en kraftig förstärkning av silt eget kapital för att kunna finanstera ersättning av gamla anläggningar samt erhålla en finansiell bas för längsiktig fortsatt verksamhet.

Med den positiva inställning bland alla anställda och den stora yrkes-

skicklighet som finns samt som vi menar utmärkta produkter inger 1980

törhoppningar om en kraftig resultatförbättring. vilket självklart förutsät-

ter att alla helhjärtat arbetar för att nå uppsatta mål och att den allmänna konjunkturen ej försämras på ett onormalt sätt.

Åke Kjellman 7 Riksdagen 1980/81.-1 saml. Nr I

Skr. 1980/81: 11

Eiser i sammandrag Fakturerad försäljning i Mkr

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr

i procent av fakturerad försäljning "7

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr

Avkastning på totalt redovisat kapital 7?

Soliditet! "z

Investeringar i anläggningar i Mkr Medelantal anställda

! Inkl. negativ goodwill

Skr. 1980/81: 11 99

KabiVitrum AB

Landets näst största läkemedelskoncern

KabiVitrum avslutar i är ett utbyggnadsskede som sträckt sig över fem är. Vi har investerat sammanlagt 500 Mkr i fabriker och laboratorier och företaget har förvandlats från ett huvudsakligen hemmamarknadsorienterat företag till ett internationellt läkemedelsföretag med mer än hälften av försäljningen utanför Sverige.

Samtidigt som vi genomfört detta expansionsprogram har vi i rationalseringssyfte skapat koncerngemensamma resurser för bl.a. internationell marknadsföring, lager- och förrädshållning samt spedition och orderbehandling. Vi har också ägnat mycket tid och pengar åt att utforma moderna och enhetliga system för bl. a. redovisning och rapportering. produktionsstyrning och förråds- och lagerkontroll. Denna omstrukturering av företaget pågår fortfarande och torde. liksom investeringsprogrammet. avslutas under 1980.

Allt detta har inneburit en enorm kapacitetsutbyggnad inom praktiskt taget alla områden: det har kostat mycket pengar. pengar som lagts ned i verksamheten för att skapa en tryggad framtid.

Vi är ett läkemedelsföretag med ett för vår storlek mycket brett produktprogram. vi har stora exportmöjligheter i våra viktigaste originalprodukter och vi har en mycket omfattande forskning inom våra specialområden. Detta utgör själva grunden för en gynnsam utveckling framöver.

År 1980. då vi avslutar värt stora utbyggnadsprogram. går vi in i en ny fas då det främst gäller att ta hem rationaliseringsvinster och att snabbt utnyttja våra utökade resurser och därmed förbättra vår lönsamhet.

Under värt femåriga expansionsskede har ägaren, Statsföretag. tillskjuut 50 Mkr i nytt ägarkapital. Under åren 1976-1979 har vi som koncernbidrag återlevererat 45 Mkr till vår ägare.

Större delen av utbyggnadsprogrammet har finansierats med egna medel

och genom lån från våra banker. Den stora upplåningen har ökat våra

räntekostnader från ca 4 Mkr är 1976 till över 40 Mkr är 1979.

De ökade räntekostnaderna. de ökade avskrivningarna. ökade kapacitetskostnader för forskning. tillverkning och marknadsföring i förening med en längsammare försäljningsökning år 1979 än genomsnittligt de senaste ären. har lett till att vi för 1979 redovisar en förlust på drygt 20 Mkr.

Även för de närmaste ären mäste vi räkna med en fortsatt ganska långsam försäljningsökning. Med en strikt äterhållsamhet vad gäller samtliga våra kapacitetskostnader kommer Kabi Vitrum ganska snart att redovisa en tillfredsställande avkastning på investerat kapital.

Bengt Andrén

Skr. 1980/81: 11 100

KabiVitrum-koncernen i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr 377.0 -441.2 -S3L8! 6242 7013

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader i Mkr 30,5 23,3! 27.7! 20.4 -—-224 i procent av fakturerad försäljning 8.1 5.3! 5.2! 42 —- 32 Resultat före bokslutsdispositioner

och skatter i Mkr 28.1 24,2! 29.3! 274 —-224

Avkastning på totalt redovisat

Exkl. Linson fnstrument

Skr. 1980/81: 11 101

Kalmar Verkstads AB

Tillverkar och marknadsför rälsfordon, gaffeltruckar, lastbärarsystem och dumpers

1979 — omställningarnas år

Vi hade förutsett att 1979 skulle bli ett jobbigt år. Dels var modellbyten och produktionsomläggningar planerade i samtliga företag i gruppen. dels av-

såg vi införa datoriserade styrsystem. Sädana ätgärder kostar alltid mycket

jobb och pengar.

Gruppens resultat sjönk till 15 Mkr från förra årets branschmässigt exceptionellt höga 35 Mkr. Denna utveckling var förutsedd. Faktureringen blev 339 Mkr (292). Exportandelen uppgick till 5177 mot 5454 1978.

Ny organisation 1980 I samband med Statsföretags utredningar om Kockums Industri AB beslöts att till Kalmar Verkstads-gruppen överföra diviston Transport i Landskrona i form av en egen juridisk person. Kockum Landsverk.

Kockum Landsverk jämte vissa utländska försäljningsbolag ägs från 1980-01-01 av det nybildade Kalmar Kockum AB. vars ledning är identisk med Kalmar Verkstads koncernledning. Vid utgången av 1980 avses Kalmar Verkstads-gruppen upplösas och dess olika enheter ingå som självständiga dotterbolag t Kalmar Kockum AB.

Kalmar Verkstad — nya vagntyper gav problem Under 1977 tog vi ett par stora order på nya vagnar till SJ — 150 fjärrtrafikvagnar typ B7 och 30 rälsbussar typ Yl. Bägge dessa nya typer togs ungefär samtidigt I produktion under 1979 och en resultatnedgång var därför oundviklig, eftersom nya vagntyper alltid ger höga inkörningskostnader. Inkörningsperioden för vagn YI blev en besvikelse. Vagnen tillverkas på beställning från Fiat. som svarar för konstruktion och levererar allt material. En lång rad oförutsedda händelser inträffade emellertid, bl. a. strejker i Italien och flera konstruktionsändringar begärda av SJ. Tillsammans medförde dessa händelser betydande förseningar och därmed för-

knippade kostnader. Den totala faktureringen stannade vid 71.4 Mkr (66.9)

och resultatet gjorde en djupdykning till 2.8 Mkr (11.5).

Vi bör dock nu vara igenom det värsta och budgeten för 1980 ligger på avsevärt högre tal.

För att förbättra marknadspositionen för personvagnar i Tanzania ingick vi mot slutet av året ett avtal med National Development Corporation och Swedfund att på samägarbasis etablera en godsvagnstillverkning i Dar es Salaam.

Skr. 1980/81: 11 102

Kalmar LMV — expansionen fortsätter

Kalmar LMV fick inkörningsproblem med sin nya serie medeltunga gafteltruckar. De lättade under hösten men drog ner resultatet.

Å andra sidan har under en tvåärsperiod hela produktsortimentet för-

nyats och anses nu vara marknadsledande. Konkurrenterna kommer troligen att behöva införa åtskilliga av våra maskiners särdrag. vilket medför

produktfördvringar för dem. Men vårt nuvarande tekniska förspräng kommer då att krympa. .

Därför har vi brättom att bygga ut var marknadsorganisation för att dra fördel av värt nuvarande teknikförsprång så att vi får upp tillverkningsvo- Ilymerna. |

Marknadssatsningarna i de stora potentiellt volymgivande industrilän-

derna fortsätter. Förutom i Skandinavien. där vi nu är marknadsledande. har vi redan skaffat oss ett bra fotfäste i Västtyskland: vi är på väg in i

England. I USA visar våra utredningar på en betydande marknad för framför allt vära tyngsta maskiner om dollarn någorlunda halter värdet. Vi kommer däremot inte alt få tag I aterförsäljare av nägon kvalitet om vi inte

också kan erbjuda dem medeltunga. maskiner. vilka inte kan exporteras lönsamt till USA. Därför behöver vi snarast få igång en lokal tillverkning. Förberedande studier har inletts.

Faktureringen ökade till 251.4 Mkr (2131) men resultatet sjönk till 15.8

Mkr (27.1). vilket dock motsvarar en avkastning på totult arbetande kapital på 135 — fortfarande branschmässigt tillfredsställande. Under 1980 bud-

geteras en viss uppgäng.

Kalmar Lagab — dälig investeringslust på marknaden Transportbransechens utveckling i Sverige blev inte den vi hade baserat vår budget på. Investeringslusten var lag och följaktligen blev-efterfragan på Kalmar Lagabs lastbärarsystem inte den förväntade.

Samtidigt som alltså marknaden inte tillät oss driva upp volymen. drog

vi på oss höga kostnader för att intensifiera marknadsbearbetningen.

Följden blev ett rörelseunderskott också 1979. —1.3 Mkr (—0.9). Faktu-

reringen uppgick ull 26.2 Mkr (20.3 Mkr för 8 månader 1978).

Årets marknadsföringsinsatser ökade emellertid marknadens medvetenhet om Kalmar Lagab-svstemens fördelar påtagligt. Detta kunde avläsas i en kraftigt ökad orderingang mot slutet av aret och orderstocken är för närvarande rekordhög.

Förhoppningarna är därför goda att 1980 ska ge bättre utdelning än 1979. Att bryta upp traditioner med system och idéer är emellertid tungt och tidskrävande.

Skr. 1980/81: 11

Sammanfattningsvis

Under 1979 ställde vi om oss: nya produkter, nya styrsystem. nya anläggningar. nya organisationsformer. Det var jobbigt och kostade pengar. Förhoppningsvis skall vi emellertid därmed också ha lagt en bra grund för fortsatt utveckling.

Sven Arnerius

Kalmar Verkstad i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 105,3 [SLS 2186 2913 3394 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 10.9 222 31.3 åN7 14,9 i procent av fakturerad försäljning "7 10.4 14.7 14.3 11.2 4,4 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 12.0 222 31.3 351 14,9 Avkastning på totalt redovisat kapital (2 17.2 6.6 4.1 TAI Soliditet 7 23.5 21.4 20.0 22.1 21.0 Investeringar i anläggningar i Mkr 38.0 N.3 20.4 22.1 30,4 Medelantal anställda 624 676 732 Y36 1014

Skr. 1980/81: 11 | 104

Kockums Industri AB

(Ingar i Statsföretagsgruppen fr. o. m,. den 16 juni 1979) Utvecklar, tillverkar och marknadsför maskiner för skogsbruk, sågverksindustrin samt träomvandlingsindustrin — ett komplett produktprogram från skogsavverkning till plank och förädlad vara

Kockums Industri AB (KTAB) övertogs av Statsföretag i juni 1979 enligt regeringens beslut 1273/79 av den 31 maj samma år. Företaget hade vid övertagandet tillverkningsenheter lokaliserade på fem orter i Sverige (Göteborg. Filipstad. Landskrona. Stensele och Söderhamn) och vid dotterbolag 1 Australien. Kanada. Storbritannien och USA. TilLKTAB hörde då

också försäljningsbolag i Finland och Norge. KIABs huvudkontor var

lokaliserat till Malmö.

Verksamheten omfattar huvudsakligen utveckling. tillverkning och marknadsföring av maskiner och anläggningar för sågverksindustrin. hyvelmaskiner. skogsbruksmaskiner och tunga fordon för entreprenadverksamhet. Verksamheten i Australien inkluderar pulverhanteringsutrustningar och I Storbritannien glidformsgjutning.

Medelantalet anställda uppgick till 2243. varav 1487 1 Sverige. Den konsoliderade faktureringen var 1979 722 Mkr. Moderbolagets fakturering uppgick till 409 Mkr.

För KTAB-koncernen innebar 1979 en kraftig ökning av orderingangen. främst I Sverige. beträtfande maskiner och anläggningar för sågverksindustrin samt skogsbruksmaskiner. en följd av den förbättrade skogskonjunkturen. För 1980 förutses emellertid en viss avmattning med sviktande orderingång för dessa två huvudproduktlinjer. framför allt under andra halväret.

För den tredje huvudproduktlinjen inom moderbolagets verksamhetsområde. entreprenadmaskiner. blev 1979 en besvikelse genom bortfall: försening av större projektorder.

Under 1979 fungerade moderbolagets marknadsföring I tre divisioner: Skogsbruksdivistonen med skogsbruksmaskiner. Skogsindustridivistonen med maskiner och anläggningar för sågverksindustrin och Transporidivisionen Med dumpers inom området entreprenadmaskiner.

Skogsbruksdivisionen är marknadsledande i Norden. som liksom för Skogsindustridivistonen utgör hemmamarknad. Skogsindustriprodukterna

har emellertid totalt funnit större avsättning utanför Norden, där tvngd-

punkten utgörs äv Nordamerika. Med dotterbolagen + Kanada och USA kan KIAB-koncernen räknas till en av världens största enheter inom

Skogsindustridivisionens produktområde. Fransportdivisionens verksamhet är liten i jämförelse med världens stora. men har på de marknader man bearbetar — Norden. Östeuropa. vissa arabländer och ett par länder i Asien — vunnit marknadsandelar på närmare 257.

Skr. 1980/81: 11 105

1979 års konsoliderade resultat blev en förlust på 112 Mkr efter finansiella intäkter och kostnader och moderbolagets motsvarande förlust blev

128 Mkr.

KIABs interna problem är huvudsakligen en överdimenstonerad administrattion med bristfälliga hjälpmedel och styrinstrument och en därav till stor del betingad läg effektivitet i produktionen.

Därav följer inte bara höga administrations- och produktionskostnader utan också begränsningar i möjligheten att erbjuda attraktiva leveranstider i det för skogsbruks- och skogsindustriprodukter ännu gynnsamma konjunkturläget. Därtill kommer att varvskrisen. som drabbat Kockums-koncernen. för KIAB medfört att såväl miljö- som effektivitetshöjunde inves-

teringar fått anstå under de senaste åren. Under året har förändringar i organisationen beslutats och även delvis

genomförts. Fransportdivistonen med produktionsenhet i Landskrona har lagts under Kalmar Verkstads-koncernens operativa ansvar för att vid årsskiftet formellt överföras som ett nytt dotterbolag till koncernen. Organisationsstrukturen. som kännetecknats av centrala förvaltningar för produktion, ekonomi. personal. konstruktion och materialhantering — vid sidan av divisionerna — har förändrats så att de centrala förvaltningarna upphör. De inkluderas i respektive division. som i den nya organisationen får totalt ansvar för utveckling. produktion och marknadsföring av sina respektive produktlinjer och därmed också för lönsamheten i sin verksam-

het. KIABs huvudkontor har samtidigt flyttats till Söderhamn.

En genomgripande översyn av hela företaget har inletts. Översynen sker med konsulthjälp och utmynnar successivt I åtgärdsprogram inom det totala rekonstruktionsprojektet för företaget.

Under året har Waco AB och verksamheten inom Jonsereds Träteknik-

division förvärvats. Därmed har KIAB tillförts enheter med utveckling. produktion och marknadsföring av träförädlingsutrustningar för sågverk, hyvlerier och snickerier. främst hyvelmaskiner.

Produktutvecklingen har inom Skogsbruksdivisionens produktområde koncentrerats till standardisering och inriktning mot system med basmaskiner och påbyggnadsenheter. Utvecklingsinsatserna inom Skogsindustridivisionens verksamhetsomrade har inriktats mot utrustningar för ökat utbyte inom olika delar av sägprocessen. Tillgång tull 1iekmik för automatisk kvalitetsbedömning. ”Optitekniken”". i samband med kantverk har förvärvats. Utveckling inom området vidareförädling av tråravaran har bedrivits. bl.a. i projektet Spånträbalk. Transportdivisionens produktutveckling siktar mot en breddning av produktsortimentet och en teknisk. miljö- och prestandamässig modernisering av produkterna.

KIAB. exklusive Transportdivistonen, så som företaget går in i 80-talet. har att verka på en överetablerad marknad som vid den väntade konjunkturavmattningen kommer att innebära problem. Främst gäller detta Skopsbruksdivisionen. inom vars produktområde överetableringen är speciellt

uttalad.

Skr. 1980/81: 11 106

Finansiellt kommer KIAB att direkt påverkas av riksdagens beslut beträffande Statsföretags hemställan till Industridepartementet. Det rekonstruktionsprogram som nu inletts utgår ifrån att offerten i allt väsentligt accepteras (se vidare not 6, sid. 32).

KIAB förutser förluster under rekonstruktionsperioden. som sträcker sig ett par år framöver. Därefter torde det vara möjligt att uppnå ett balanserat resultat. Osäkerhetsfaktorerna är bl. a. vad som kan åstadkommas strukturellt inom respektive branscher och statsmakternas beslut beträffande Statsföretags hemställan. Nils Kjellander

Skr. 1980/81: 11 . 107

Kockums Automation AB

(Ingår i Statsföretagsgruppen fr. o. m den 16 juni 1979) Utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och system med tyngdpunkt på processtyrning inom sågverksindustrin, akustisk signalering samt lastfallsberäkning och automatisering ombord på far-

tyg

Större delen av företagets produkter säljs över hela världen. På nägra av produktområdena, såsom lastlfördelningsinstrument. har företaget en do-

minerande marknadsposition internationellt sett. Orderingången 1979 upp-

gick till 57.3 Mkr (57,0).

Bolaget är framför allt beroende av konjunkturerna inom skeppsbyggeri

och sjöfart samt träindustrin. Inom det förstnämnda området har konjunk-

turen varit fortsatt svag. I slutet av 1979 inträffade dock en förbättring, vilket kan innebära att volymminskningen för bolagets marina produkter bryts under 1980.

Den nordiska sågverksindustrin har under 1979 haft en högre investeringsnivå än året innan, Trots en hårdare konkurrens har Kockums Auto-

mation lyckats öka sin orderingång med ca 207.

Faktureringen under 1979 uppgick till 60.7 Mkr (58.3 Mkr).

Resultatet före extraordinära poster uppgick för 1979 ull 6.1 Mkr (6.2). vilket får bedömas som tillfredsställande. Med anledning av bolagets över-

förande till Statsföretag den 15 juni 1979 har resultatet belastats med

betydande extraordinära kostnader på sammanlagt 5.2 Mkr, beroende på

dels ändrade värderingsprinciper. dels ökad inkurensreservering. Resulta-

tet före bokslutsdispositioner och skatter blir härigenom 0.8 Mkr (6.2).

En ökning av bolagets eget kapital har bedömts erforderlig för att trygga

den fortsatta utvecklingen. Medlen härför — 10 Mkr — har erhållits från staten via Statsföretag som ägartillskott (se vidare not 6 sid. 32).

För att motverka effekterna av den svaga marknadstillväxten kommer bolaget att under 1980 söka bredda sin verksamhet till nya områden. Denna satsning beräknas få effekt på försäljningen fr. o. m. 1981.

För 1980 förutses en ökning av faktureringen med ca 1077. Kostnaderna ökar något mer till följd av bl. a. satsningarna på nya produktområden samt

Jochum Beckman

Skr. 1980/81: 11 108

Kockums Chemical AB

(Ingår i Statsföretagsgruppen fr. o. m. den 16 juni 1979)

Tillverkar och marknadsför mätsystem avseende tid/temperatur för att kontrollera behandlingen av produkter som är känsliga i temperaturhänseende

Utvecklingsarbetet på företagets huvudprodukt, i-point" TTM (Time

Temperature Monitor). har under 1979 resulterat i att den första generatio-

nen av produkten blivit färdigtestad och klar att i större skala marknads-

föras.

i-point? TTM är avsedd att övervaka behandlingen av tid/temperaturkänsliga produkter såsom i första hand kylda och djupfrysta livsmedel, farmaceutiska preparat etc. Den är baserad på biokemiska processer. som har förmägan att på samma sätt som tid/temperaturkänsliga produkter registrera, integrera och ackumulera påverkan av tid i kombination med temperalur.

Genom ett irreversibelt färgomslag ger i-point” TTM signal, när de på

förhand satta gränserna för tilläten påverkan överskridits.

i-point? TTM, som tillhandahålles i form av en självhäftande etikett.

följer den vara som skall bevakas hela vägen från förpackningstillfället till

den slutliga användningen och kan ses som en förbättring och vidarcutveckling av den för produkter med begränsad hållbarhet alltmer använda datummärkningen.

Förutom i-point? TTM har Kockums Chemical AB på sitt utvecklingsprogram ett antal patenterade eller patentsökta biokemiska produkter och processer, som kan få betydelse inom bl. a. miljö- och hälsovård.

Marknadsföringen av i-pointE TTM har under året intensifierats. och en hel del av de fältförsök som hos olika tilltänkta kunder i säväl Furopa som USA igängsatts väntas under kommande år resultera i regelbunden användning och återkommande köp.

Detta innebär, att företagets verksamhet väsentligen kommer att behöva utökas. En följd därav blir att organisationen också mäste utvecklas från att. som hittills. haft inriktning på i huvudsak produktutveckling. till att inrymma funktioner för även marknadsföring och produktion.

Planeringen av detta arbete startades under hösten 1979. och det pågår

nu med hjälp av en internationell konsultfirma.

Resultatet härav, bl.a. i form av en strategisk långsiktsplan. beräknas

kunna föreläggas styrelse och ägare under senare delen av maj månad

1980.

Kjell Blixt

Skr. 1980/81: 11 109

Liber Grafiska AB

Ett företag inom den grafiska branschen med förlag, tryckeriverksamhet och utbildning

Libers förutsättningar inför 1980-talet är goda. Vi har under de gångna

åren utvecklat våra verksamhetsomräden och 1979 blev med en vinst på

12,3 Mkr det bästa året hittills för Liber. Koncernen bestär nu av fem

producerande divisioner inom moderbolagets ram och två rörelsedrivande

dotterbolag. Verksamheten bedrivs i huvudsak i Stockholm. Malmö. Lund och Växjö.

LiberFörlag är den omsättningsmässigt största divisionen inom Liber och svarar ensam för närmare 45 procent av koncernens externt fakturerade försäljning. Divisionen fungerar genom Allmänna Förlaget som ett gemensamt inköpskontor för de statliga myndigheterna. Verksamheten har under de tio år den bedrivits i nuvarande form varit föremål för ett kon-

stant intresse från politikernas sida. Höstriksdagen biföll med knappast möjliga majoritet regeringens förslag att på sikt avskaffa Allmänna Förla-

gets nuvarande särställning och ersätta denna med annan lämplig inköpsordning. Inom LiberFörlag finner vi detta beslut olyckligt. Nuvarande regler möjliggör för de myndigheter som så önskar att få smidig hjälp med upphandlingsarbetet, medan de som vill ordna inköpen på annat sätt kan

göra detta. Allmänna Förlaget bidrar också aktivt till en spridning av tryckeriuppdragen över landet. Under 1979 levererade 37 tryckerier för vardera minst I Mkr och ytterligare I5 för vardera minst 0,5 Mkr till staten.

Ca 20 procent av Allmänna Förlagets inköp gjordes från systerdivisionen LiberTryck. Vi utgår från att Allmänna Förlagets betydelsefulla roll som inköpare av grafiska produkter skall fortsätta och vidareutvecklas.

LiberHermods driver läroptlansbunden distansundervisning inom och utom landet i samarbete med utbildningsmyndigheterna samt marknadsför dessutom kortare och längre kurser av olika slag. en del på akademisk nivå, samt är inriktat på utbildningsservice till företag. myndigheter och organisationer. En unik modell för testning och intensivutbildning i språk

lanserades för något år sedan och har mottagits mycket positivt av markna-

den. LiberHermods bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter efter den omstrukturering bort från den traditionella brevundervisningen som nyligen genomförts.

LiberKartor är det ena av landets två fria kartförlag av betydelse.

Verksamheten är historiskt nära knuten till de statliga kartmyndigheterna och till huvudsaklig del baserad på det allmänna kartmaterialet. LiberKar-

tor svarar för marknadsföring och distribution av de allmänna kartorna samt har för närvarande ensamrätt till följdproduktionen från dessa. Kraf-

ter har under många år varit verksamma för att ändra på LiberKartors

ställning och uppgifter. Den senaste utredning som berört LiberKartor är

Skr. 1980/81: 11 HÖ

Karlutredning 78 som i februari 1980 lämnade sitt slutbetänkande. I betänkandet föreslås att det allmänna kartmaterialet skall göras allmänt tillgäng-

ligt mot avgift. Detta i förening med vissa andra förslag i betänkandet

bedöms medföra betydande negativa effekter på LiberKartors möjligheter -

att framgångsrikt fortsätta den hittills bedrivna verksamheten. Vi hoppas

att regeringen tar hänsyn till kartutredningens ekonomiska genomgäng som klart visar på att en ändring av nuvarande arbetsfördelning mellan lantmäteriverket och LiberKartor är ofördelaktig och ger staten lägre bidrag.

LiberLäromedel är det näst största läromedelsförlaget i landet med ca en femtedel av marknanden. Försäljningen av läromedel till grundskolan och gymnasieskolan är helt dominerande men har volymmässigt stagnerat under senare år. Försäljningen av böcker för universitet och högskolor samt olika former av vuxenutbildning utgör en intressant och växande marknad för divistonen.

LiberTryck tillhör de största eiviltryckerierna i landet. Produktionen är

inriktad på statliga publikationer samt, läromedel och andra förlagsprodukter åt systerdivisionerna. Ett särskilt blankettryckeri ingår också i

divisionen. Divisionen har en särskild styrka på sätteriområdet där man har både stor kapacitet och mycket avancerad teknik.

Fritzes Hovbokbhandel har på några år utvecklats till en uv de mest aktiva och intressanta boklådorna i landet. Försäljningen över disk har

ökat kraftigt. bl.a. sedan Fritzes 1978 gick in på kursbokmarknaden. I slutet av 1979 övertog Fritzes bokhandeln I Täby Centrum norr om Stockholm samtidigt som man etablerade en tillfällig fyndbutik i centrata Stockholm. Fritzes avvaktar nu lämpligt ullfälle för ytterligare etablering i

Stockholmsområdet. .

Skrivab arbetar från Växjö med försäljning av skriv- och kontorsmateriel samt förskolematerial. Kunder är främst skolor och förskolor. drätselkontor samt industri- och handelsföretag. Mindre och medelstora företag i södra Sverige nås genom Kontorsleverantören som är en kedja av privatägda mindre kontorsgrossister. Verksamheten har expanderat kraftigt under flera år och en nybyggnation av kontor. lager och fabrik i Växjö har

nyligen beslutats. |

Om Libers verksamhetsområden skall kunna växa i den takt vi planerar fordras att den vinstnivä på 12 Mkr som uppnåddes under 1979 minst bibehålles. Även om vi för 1980 budgeterar ett något lägre resultat anser vi att det i ett längre perspektiv är möjligt att upprätthålla den nu uppnädda

resultatnivån.

Kurl-Axel Swedérus

Skr. 1980/81: 11 Säl

Liber i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 279,7 -—--325.7 361.6 4027 — 460,6 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr = 23 1.5 SA 4,9 12,3

i procent av fakturerad försäljning £€ = — 08 0,5 1.4 2 2,7 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 0.2 [.5 St 4.9 12,3

Avkastning på totalt redovisat

Skr. 1980/81: 11 112

LKAB, Luosssavaara-Kiirunavaara AB

Sveriges största gruvföretag och en av världens ledande exportörer av järnmalm

Den internationella handeln med järnmalm var 1979 volymmässigt den största hittills. om man undantar 1974. Stålindustrins produktion 1979 var

hög under våren men under senare hälften av året pekade tecken alltmer på att stälkonjunkturen nått sin kulmen. I USA sjönk produktionen redan från mitten av året medan den inom EG och i Japan låg på hög nivå året ut.

Jämfört med 1978 ökade produktionen inom EG och i Japan med 17 milj.

ton. Inför prisförhandlingarna på malm för 1979 rådde osäkerhet om stäl-

marknadens utveckling. Järnmalmsexportörerna hade stora svårigheter att

få echör för krav på mer betydande malmprishöjningar. Resultatet för

ELKABs del blev en prishöjning i svenska kronor med i genomsnitt 3

procent för fosformalm och 6 procent för lågfosformalm.

För 1980 beräknas LKABs leveransvolym komma att ligga på samma nivå som 1979, dvs. ca 26 milj. ton.

Inför 1980 års prisförhandlingar senhösten 1979 ansågs allmänt att stålkonjunkturen var vikande. Den bättre balansen mellan tillgång och efter-

frågan fick därför inte den genomslagskraft på malmpriserna som exportö-

rerna hade räknat med. Sjöfrakterna hade samtidigt stigit på grund av oljeprishöjningarna, vilket reducerade den prishöjning som malmköparna ansäg sig kunna acceptera. Av höjningen i Rotterdam på ca 35 procent kom 25-30 procent den svenska malmen tillgodo som prishöjning I Narvik respektive Luleå, räknat i dollar. Genom kvarstående leveranser till 1979 års priser, samt en ytterligare försvagad dollarkurs. blir dock prishöjningen i svenska kronor lägre. |

LKABs resultat, efter finansiella poster. blev —492 (—675) Mkr. Leveransvolymen har visserligen ökat men malmpriserna är fortfarande alltför låga. Trots bättre kapacitetsutnyttjande och fortsatt sänkning av produktkostnaderna är resultatet därför otillfredsställande. Det bör emellertid vara möjligt att 1980 uppnå en väsentlig förbättring.

Riksdagen beviljude under vären 1979 LKAB 700 Mkr som finansiellt

stöd. 500 Mkr avsåg förlusttäckning för 1978 medan 200 Mkr tillförts LKAB i form av nyemission. Regeringen förestår i proposition till riksdagen att LKAB som ägartillskott skall erhålla 440 Mkr för förlusttäckning.

Det målmedvetna arbetet på att effektivisera verksamheten. förbättra konkurrenskraften och öka lönsamheten fortsatte under hela 1979.

Allmänt rekryteringsstopp rådde året ut men viss nyanställning av nyckelkategorier, t.ex. bergarbetare. gjordes under hösten. Sedan anställ-

Skr. 1980/81: 11 113

ningsstoppet genomfördes 1976 har antalet anställda inom järnmalmsverk-

samheten minskat med 1200 personer. Till detta kommer att egen personal övertagit en del arbeten som tidigare utförts av entreprenörer. Totalt kan man därför räkna med en personalminskning på ca I 500 personer. Produktionskostnaderna totalt sett har dock inte ökat under perioden 1976-1979.

Elförbrukningen har t. ex. minskat, trots en produktionsökning med 6.3 5c

(ökningen för pellets var 26.546). Oljeförbrukningen har i stort sett varit

oförändrad trots ökad pelletsproduktion (med 1.8 milj. tom). Vidare har

användning av främmande tjänster minskat med 75 Mkr och materielkostnaderna varit oförändrade, trots prishöjning med ca 30 6.

Personalöverskottet bedömdes vid ärsskiftet 1978/79 motsvara ungefär 650 anställda. 120 personer har beretts sysselsättning i projekt som päbörjades 1978 och som finansierats av Statsföretag AB. För sysselsättning av

resterande personal, ca 530 personer, beviljade riksdagen ett bidrag om

135¶Mkr utöver från 1978 kvarstående 26 Mkr att användas för främst

tidigareläggning av väsentligen investeringsarbeten.

Breddningen av koncernens verksamhet fortsatte och koncentrerades i första hand till tre huvudområden, nämligen utvinning och handel med

energiråvaror, utvinning av andra mineraler än järnmalm samt marknadsföring av tekniskt kunnande.

Särskilt intresse ägnades kolområdet. Under 1979 bildades det hetägda

dotterbolaget LKAB Kol AB som i början av 1980 förvärvade kol- och

koksrörelsen inom Dahllöfs Bränsle AB med dotterbolag.

Utvinning av torv som bränsle till en hetvattenpanna 1 Gällivare förbereds tillsammans med Vattenfall.

Vid kopparfyndigheten Viscaria päträtfades ytterligare malm med förmodligen högre kopparhalt än i tidigare känd malm. Beslut om detta projekt kommer att tas under 1980.

LKABs totala satsning på prospektering uppgick 1979 till drygt 40 Mkr.

Järnmalmsrörelsen är beroende främst av den internationella stälkonjunkturen. Även med en långsam expansionstakt kommer stälindustrin att behöva ökande kvantiteter järnmalm. Öppnandet av nya exportgruvor har i stort sett upphört främst på grund av alltför höga investeringskostnader. Fortsätter malmprishöjningarna kommer dock även nu aktuella projekt att

kunna finansieras och marknaden tillföres då ökade kvantiteter kring mit-

ten av 1980-talet. Intill dess kan en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan förutses. Detia liksom LKABs närhetsfördel till den europeis-

ka marknaden bör göra det möjligt för LKAB att äter nå nödvändig

lönsamhet. Fortsatt forskning och framtagning av nya malmkvaliteter. främst pellets. samt intensifierad marknadsföring kommer också att bidra

härtill.

LKABs expanston kommer dock främst att ligga (nom verksamhetsområden utanför järnmalmen. I första hand gäller det andra metaller. industriråvaror. apatit samt fasta energirävaror. bl.a. kol. Men goda utveck- 8& Riksdagen 1980!/81. 1 saml. Nr II

Skr. 1980/81: 11 114

lingsmöjligheter finns även inom LKABs andra verksamhetsgrenar, bl. a. internationell försäljning av know-how. teknik och utrustning för gruvbrytning eller transporter.

Sven Johansson

LKAB i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr [8456 20593 [623,5 A8230 21744 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader I Mkr 321.9 21.8 —-620,5 —6752 —492,0 i procent av fakturerad försäljning 17.4 II —- 382 —- 37.1 — 22,6 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 314.0 20,5 642,8 -367.0 — 61,6 Avkastning på totalt redovisat kapital 2 Hl2 0 —- 15 —- IOR — 72 Soliditet 7& 58.9 49.9 36.60 30.2 38,4 Investeringar i anläggningar i Mkr 364.1 S77.8 —SS7T6 3973 — 387,5 Medelantal anställda SHR 8948 SARS 8074 7748

Skr. 1980/81: 11 115

Nyckelhus AB

Tillverkar och marknadsför monteringsfärdiga samt nyckelfärdiga volymhus

Marknaden

Som vanligt de senaste åren uppfylldes inte bostadsbyggnadsplanerna. Målet, drygt 60 000 igångsatta lägenheter, blev knappt 56 000 i verklighe-

ten. Jämfört med föregående år minskade småhusen med drygt 544 till ca

38 400. Den största minskningen var för hus utan statlig belåning. Trenden tycks vara klar — en långsamt vikande marknad.

Nyckelhus fortsätter att ta marknadsandelar och tillhör nu de tre-fyra största företagen på styckehusmarknaden, Expansionen sker på volymhussidan medan blockhusen liksom tidigare minskar i antal.

Det ekonomiska läget i Danmark gör att marknaden där fortfarande är trög.

Bostadspolitiken

För 1980 planeras ånyo en igångsättning av 60000 lägenheter. Mot bakgrund av hur planerna uppfyllts de senaste ären kan man hysa vissa tvivel om att målet kommer att uppnås. Det finns ett visst politiskt tryck att öka byggandet av flerfamiljshus på bekostnad av småhusen. Om sedan befinmliga styrmekanismer räcker till är en annan fråga.

Höjningarna av räntorna, energipriserna och avgifterna medförde starkt ökade boendekostnader för villaägarna under 1979. Trots lugnande försäkringar under valrörelsen om att de ökade taxeringsvärdena inte skulle slå igenom på boendekostnaderna är det förståeligt att vissa tvivel på detta har insmugit sig hos villaägaren eller -spekulanten med hänsyn till de utspel från skilda politiska läger som därefter har skett i fråga om ränteavdrag och dylikt.

Fakturering och resultat Nyckelhus levererade under 1979 totalt ca 720 hus vilket var färre än

budgeterat. Den stränga vintern i början på året medförde ett bortfall av leveranser som var svårt att ta igen senare under året. Vidare blev det bl. a.

i Stockholms län under senhösten ett näst intill totalstopp i fråga om

igångsättningar för icke statligt belånade hus. Det medförde att redan

inbokade leveranser måste inställas.

Bortfallet av leveranser har haft till följd att varken budgeterad omsätt-

ning eller budgeterat resultat kunnat uppnås: detta trots att faktureringen

ökade med ca 2070 till 163 Mkr (137). Resultatet efter finansiella poster

ökade något till 3,3 Mkr (3,1). Det har då belastats med igångkörningskost-

nader för den nyförvärvade fabriken i Tjörnarp.

Skr. 1980/81: 11 116

Ökade resurser

För att möta den ökade efterfrågan på volymhus behöver vi ökad kapaci-

tet. I stället för att bygga till fabriken i Skyttorp valde vi att förvärva en befintlig anläggning, en volymhusfabrik i malpäse i Tjörnarp mitt i Skåne. Fabriken som vid full tillverkning har ungefär samma kapacitet som den i Skyttorp började tullverkningen vid ärsskiftet 1979/80 efter att ha försetts med ny maskinell utrustning m. m.

Vi går in i 80-talet med en delvis ny organisation efter en genomgripande

översyn under året. All personal i Sverige är nu anställd i moderbolaget och de tidigare rörelsedrivande dotterbolagen förvaltar nu endast fabriksfastigheterna.

Ärtiondets första beslut innebar en ökning av aktiekapitalet med 6.0 Mkr till 10.1 Mkr. Emissionen är redan verkställd och vi har därmed en tillfredsställande kapitalbas för att skaffa ytterligare rörelsekapital för vidare expansion.

Framtiden

1979 avslutades med rekord i orderingång. Orderstocken täcker en stor del av årets produktion varför vi förväntar oss ytterligare expansion. Resulta-

tet 1980 belastas med igångkörningskostnader för fabriken i "Tjörnarp.

Detta tillsammans med snabbt stigande kostnader för vilka vi icke kunnat helt kompensera oss gör alt någon resultatförbättring inte är att vänta. Detta innebär med andra ord att lönsamheten sjunker något. Säkerhetsmarginalen är liten.

Marknaden torde fortsätta att vika långsamt i Sverige och konkurrensen ökar därmed. Utsikterna för den svenska ekonomin gör att man kan fråga sig hur länge vi har råd att bygga de hus vi gör idag. Nyckelhus har sedan

länge gått i spetsen för energisnålhet och driftsekonomi. Vi hoppas och

tror all dessa egenskaper kommer att sälja bättre än spröjsade fönster, färgat porslin och sörgårdsromantik.

Ingmar Björklöf

Nyckelhus i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr S26 73.6 —- 109.9 — 137.0 162,6 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 0,9 4.2 —0),1 3,2 3,4 i procent av fakturerad försäljning + 1.7 5.7 -0).1 2,3 2.1 Resultat före bokslutsdispositioner : och skatter i Mkr 1.0 4.2 -0).1I 3,2 4,3 Avkastning på totalt redovisat

Skr. 1980/81: 11 117

Regioninvest i Norr AB

Företaget har till syfte att stimulera industriell utveckling i Norrbottens län. Regioninvest överfördes per den 1 januari 1979 till Statsföretag AB från den tidigare ägaren, Norrbottens Järnverk AB

Bolagets verksamhet har hitintills bedrivits med direkta statsstöd. Under våren 1979 erhöll bolaget 75 Mkr av riksdagen för fortsatt verksamhet under den närmaste treårsperioden.

Även under det gångna äret har produktsökningsverksamhet bedrivits i likhet med tidigare år. Verksamheten har emellertid under äret koncentrerats mot företagsengagemang. Det har gällt att utreda förutsättningarna för att genomföra rekonstruktioner av företag i samband med övertagande, att delta vid etableringar av nya företag samt att genom ägarengagemang

medverka till att företag eller företagsenheter omlokaliseras till Norrbot-

ten.

I ett fall har Regioninvest även förbundit sig att för de tre närmaste åren lämna förlusttäckning i syfte att möjliggöra fortsatt verksamhet ; ett för länets verkstadsindustri nödvändigt serviceföretag för att därmed medverka i en bättre infrastruktur i Norrbotten.

Regioninvest har i Överkalix för NJAs räkning sysselsättningsansvaret vid den från AMS övertagna storarbetsplatsen i Överkalix. Verksamheten drivs där genom de tre helägda dotterbolagen Isolamin AB. Elenorr AB

samt Mek- och elmontering i Tallvik AB.

Försäljning och resultat Regioninvest-koncernens fakturerade försäljning har under året uppgått till 40 Mkr. Därav är 18 Mkr hänförbart till Isolamin, 21 Mkr tll Mining

Transportation Co och övriga bolag I Mkr. Exportandelen utgjorde 70 Zz.

Koncernens resultat före skatt uppgick till 1,9 Mkr. Därvid har för

förlusttäckning använts resterande 6.1 Mkr av särskilt statsbidrag på 15.0

Mkr. som erhållits under 1978 för verksamhet i Överkalix.

Krisen inom varvsbranschen har medfört att dotterbolaget Isolamin. som Regioninvest för NJAs räkning har ansvaret för, har haft svåra problem då varven utgör den främsta kundkategorin.

Liknande förhållanden har rått för det under året förvärvade Mining Transportation Co AB i Kiruna. vars verksamhet har intimt samband med stål- och gruvbranschens konjunkturer.

Skr. 1980/81: 11 118

Investeringar Koncernens investeringar uppgick till 7,1 Mkr, varav i moderbolaget 0,8 Mkr.

Moderbolagets investeringar består i akticköp. I övrigt utgörs investeringarna i huvudsak av verksamheten i Överkalix.

Moderbolaget har förvärvat samtliga aktier i:

e Mining Transportation Co AB, Kiruna med dotterbolag — i syfte att

rekonstruera bolaget och att fortsätta dess verksamhet som tillverkare

av större truckar för användning inom gruvor, stålindustri. terminal-

verksamhet m. m.

e Redovisningsinvest i Norr AB, Luleå som har till uppgift att svara för

redovisningstjänsterna inom Regioninvestgruppen e Suna Verkstads AB (tidigare Erlandsson & Söner AB) från Svenska AB

Navigator. Företaget tillverkar bl. a. kabelstegar och kabelrännor.

Under året har Regioninvest förvärvat aktieposter i:

e Nordkalottresor AB (3076), Luleå för att tillsammans med Norrbottens landsting, Reso, Sveriges Turistråd och SJ Resebyrå stödja turistnäringen i länet. e Tväråns Såg AB (3390), Koskullskulle för att genom ägarengagemanget

möjliggöra nödvändiga investeringar och därmed trygga och öka syssel-

sättningen vid företaget. e Nordmek i Norr AB (5096), Luleå som skall samordna aktiviteterna hos

länets verkstadsindustri för bearbetning av större investeringsprojekt. e Texpan System Sweden AB (4590). Kulix som är eu nyetablerat företag

för produktion av oljefilter för förbränningsmotorer.

Bertil Hammarstedt

Skr. 1980/81: 11 119

Rockwool AB

Utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och tjänster inom områdena energibesparing — boendemiljö — arbetsmiljö

Hög efterfrågan andra halvåret

Den fakturerade försäljningen i koncernen uppgick under 1979 till 743 Mkr. Det är en ökning jämfört med 1978 med 124 Mkr eller 204.

Försäljningsutvecklingen under äret karakteriserades av en svag efter-

frågan under första halvåret, medan andra halväret uppvisade en mycket

god efterfrågan på huvuddelen av koncernens produkter och tjänster.

Bakgrunden till denna efterfrågebild var, att den svenska byggmarknaden. av vilken koncernen är starkt beroende, utvecklades ogynnsamt under första halvåret. Bostadsbyggandet och industrins byggnadsinvesteringar

låg på en nivå. som väsentligt understeg den koncernen planerat för.

Denna utveckling påverkade främst divisionerna Isolerprodukter och Isenta ogynnsamt.

Andra halvåret kännetecknades sammantagei av en hög efterfrågan. En

markant uppgång i aktiviteterna på byggmarknaden bidrog tll väsentliga

försäljningsökningar hos divisionerna Isolerprodukter och Isenta jämfört

med första halvåret. Utvecklingen inom Division Laxå Bruk var dock

fortsatt otillfredsställande.

Koncernens totala försäljning för verksamhetsåret nådde inte fullt upp-

gjord budget.

Resultatet förbättrades Koncernens ekonomiska resultat före bokslutsdispositioner och skatter

utgjorde 13 Mkr. Ökningen i förhållande till föregående år utgör 8 Mkr. Till

följd av den läga efterfrågan med lågt kapacitetsutnyttjunde under första halvåret, vissa produktionsproblem och kraftiga råvaruprishöjningar uppvisades förlustresultat efter de två första tertialen. Det andra halvårets gynnsamma efterfrågeutveckling samt insatser för att sänka kostnadsläget och höja effektiviteten vände förlusten tull vinstresultat. Utvecklingen

under 1979 har i kombination med en höjning av aktiekapitalet inneburit.

att koncernens ekonomiska ställning stärkts jämfört med 1978.

Investeringar Koncernen har under de senaste ären genomfört ett omfattande investeringsprogram. Investeringarna har främst syftat till att föra in en ny generation produkter samt att öka och modernisera produktionsresurserna inom mineralullsområdet. Investeringen i den nya fabriken i Hällekis är den

Skr. 1980/81: 11 : 120

största I detta program. Fabriken, vars andra produktionslinje togs i bruk under vären 1979, har kostat ca 100 Mkr. Årets investeringar har utöver avslutandet av ovan nämnda program riktats mot satsningar på rationaliseringar, nya produkter och nya verksamhetsområden. Investeringarna under 1979 uppgick till 40 Mkr (123).

Stora utvecklingssatsningar

Utbyggnaden av nya produktionsresurser inom Division Isolerprodukter

har gått hand i hand med en väsentlig utveckling av processen för tillverkning av mineralull. Med en ny datorstyrd process, installerad vid fabrikerna i Hällekis, Skövde och Gimo, tillverkas nu en ny generation isoleringsprodukter.

Fortsatt kraftiga satsningar på produkt- och processutveckling har skett

inom ”utvecklingsdivisionen” Laxå Bruk. Divisionen är koncernens främsta instrument i den sedan ett antal år tillbaka pågående diversifier-

ingsprocessen.

Framgång på exportmarknaderna Strävan att utveckla nya produkter för nya användningsområden är ett led -

i koncernens diversifiering. vilken syttar till ökad riskspridning. Ett annat viktigt led i denna process utgörs av den intensiva satsningen på export-

verksamhet inom moderbolaget. Satsningen har resulterat i en kraftig ökning av försäljningen till utomnordiska länder av främst Division Isolerprodukters sortiment. För divisionens vidkommande kan talas om ett genombrott för exportverksamheten under 1979.

En viktig länk i exportsatsningen har varit det förhållandevis nybildade

helägda brittiska dotterbolaget Ecomax (UK) Etd. Bolaget. som marknadsför vissa delar av Division Isolerprodukters sortiment, har drivit en framgångsrik verksamhet sedan starten 1977.

Verksamhetsåret 1980 Efterfrågeutvecklingen på den svenska marknaden kommer att kännetecknas av en i förhållande till tidigare år dämpad ökninpstakt. Konkurrensläget kommer ytterligare att skärpas genom nya företags inträde på säväl isoleringsmarknaden som inom entreprenadverksamheten. För Division Laxå Bruk beräknas vissa inbrytningar på den curopeiska marknaden

uppnås och i koncernen i sin helhet sker fortsatta satsningar på en ökad

internationalisering.

Kraftfulla åtgärder kommer att vidtas i syfte att sänka kostnadsläget och

effektivisera den administrativa och produktionstekniska apparaten i koncernen.

Skr. 1980/81: 11 121

Den förväntade positiva effekten av dessa åtgärder, nya konkurrenskraftiga produkter, god personal och nya avancerade produktionsresurser

förväntas lägga grunden till en förbättrad resultatnivå 1980.

Bo Anderberg

Rockwool i sammandrag 1975! 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr 101.2 455,0 = 5S71.0 = 618.2 742,6 Resultat efter finansiella intäkter |

och kostnader i Mkr 9.3 34.5 23,5 1.3 10,9 i procent av fakturerad försäljning <& 9.2 7.6 4.1 0.2 5

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 9.3 31.6 24.9 50 12,8 Avkastning på totalt redovisat | | | kapital SF - 14.5 9.8 3,2 4,4 Soliditet cc 26.4 26.9 26.2 23.4 27,2 Investeringar i anläggningar i Mkr 5.0 21.7 64.0 — I122.6 39,6 Medelantal anställda I 960 2123 2334 2460 2626

! Avser 1/10—31/12

Skr. 1980/81: 11 122

SARA AB

Skandinaviens största serviceföretag avseende hotell och restaurang-

er samt institutionell måltidsverksamhet

Ett år utan intäkter från spelautomater Är 1978 kraftsamlade SARA sina resurser för att under 1979 ha en verksamhet, som fungerade utan intäkter från så kallade ”enarmade banditer”.

Bortfallet av spelintäkterna tillsammans med den därav betingade stora

avvecklingen av rörelser under 1978 och början av 1979, innebar ett om-:

sättningsbortfall på drygt 70 Mkr och ett resultatbortfall på ca 20 Mkr.

Det är mot denna bakgrund, som 1979 års verksamhet belyses och kommenteras.

Omsättning Koncernens omsättning ökade under 1979 med drygt 6 Mkr till 732 Mkr. vilket är drygt 29 Mkr (4,1 96) bättre än budget. För jämförbar verksamhet har omsättningen ökat med nära 1296 jämfört med 1978, varav ca 34 är volymökning.

Volymtillväxten avser i första hand hotellsidan där beläggningen förbätt-

rades jämfört med 1978 samt inom personalrestaurangsidan. där en fortsatt expansion skett under 1979 med 13 nyetablerade personalrestauranger.

I jämförelse med branschen i övrigt har SARA haft en positiv utveckting. Hotellbeläggningen på SARAS hotell har exempelvis förbättrats med

två procentenheter under 1979 — från 62 2 till 6496 — medan branschen

som helhet har haft en oförändrad nivå (52 Z beläggning) jämfört med

1978.

Resultat

SARA har under 1979 i huvudsak helt kunnat kompensera sig för det resultatbortfall på ca 20 Mkr, som spelförbudet från 1979 innebar. Detta har i första hand kunnat ske genom en i tid inledd omstrukturering och

diversifiering av företagets verksamhet. Av de nya produktområdena — hamburgerrestauranger, personalrestauranger, Winn-hotell, varuautomatverksamhet (vending) m. m. — vilka svarar för 35 96 av koncernens omsättning, har flertalet starkt bidragit till årets positiva resultat. SARAS hotelloch restaurangverksamhet har som helhet väsentligt förbättrat sin lönsamhet.

Resultatet efter finansiella poster blev sålunda 5,6 Mkr, vilket är 10 Mkr

bättre än budgeterat och endast 0,5 Mkr lägre än föregående år.

Skr. 1980/81: 11 1 [5 2

Investeringar och finansiering

Bland [979 års investeringar, som totalt uppgår till ca 50 Mkr. avser [7

Mkr den pågående om- och tillbyggnaden av Grand Hotel i Falun, som beräknas vara färdig under april 1980.

Trots tunga investeringar har den finansiella positionen för SARA ytter-

ligare kunnat förstärkas, med säväl förbättrad likviditet som soliditet.

1980-talet

hotell- och restaurangföretag till ett serviceföretag med bredare inriktning.

Som ett komplement till vår hotellservice där speciellt Winn-hotellidén

och en kontinuerlig förnyelse av våra fullservicehotell kommer att priori-

teras, inriktar vi oss på fritids- och rekreationsaktiviteter. Denna inriktning förklarar förvärvet av fritids- och konferensanläggningen Billingehus i Skövde, liksom vårt samarbete med Svenska Fjäll i Vemdalen.

Vår restaurang- och måltidsservice, som idag bedrivs i olika former — fullservicerestauranger, personalrestauranger, hamburgerrestauranger och universitetsrestauranger — kommer att fortsätta sin expansion även inom den offentliga sektorn.

Dessutom skall SARA satsa resurser på att utveckla kompletterande service, som på sikt ger möjligheter att erbjuda managementtjänster inom

angränsande områden till vår hotell-, restaurang- och varuautomatverk-

samhet (vending).

Den breddade verksamheten under 80-talet syftar dels till att göra SARA mindre konjunkturkänsligt. dels att etablera en högre lönsamhetsnivå.

En trolig konjunkturnedgång med början under hösten — koncernens

vinstperiod — innebär att ett bibehållande av 1979 års resultatnivå får

anses vara en realistisk prognos för år 1980.

Ingemar Hellström

SARA i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979! Fakturerad försäljning i Mkr 480.8 5491 5877 690,4 709,1 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 3.0 0.7 5,6 6.2 5,6 I procent av fakturerad försäljning 0,6 0.1 1,0 0.9 0,8 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 1.8 5,9 13,6 5,7 9,1 Avkastning på totalt redovisat

! Kostförsörjning konsolideras som separat bolag i Statsföretagsgruppens bokslut

Skr. 1980/81: 11 124

SMT-Pullmax AB

Skandinaviens största tillverkare av verktygsmaskiner med en omfattande export över hela världen

Likheterna mellan svarvning vid sekelskiftet och motsvarande process i

våra dagar är slående. Ändå har otvivelaktigt utvecklingen inom den

skärande bearbetningstekniken tagit stora steg framåt sedan början av

1900-talet. Den mest betydelsefulla utvecklingen har skett på verktygsmaskinsidan. framför allt vad beträffar styrtekniken. Långa serier ger alltid de bästa förutsättningarna för god tillverknings-

ekonomi. Det finns därför alltid en strävan att uppnå så långa serier som

möjligt. | Kortare serier i tillverkningen blir emellertid allt vanligare på grund av

ökat modellutbud av produkter till följd av ökande konkurrens på världs-

marknaden. Behovet av flexibla högautomatiserade tillverkningsmetoder

har därmed ökat även för denna typ av produktion.

De numeriskt styrda maskinerna. som nu på bred front erövrar industrin. ger i första hand den ökande andel av industrin som arbetar med korta och medellånga serier möjlighet att till vissa delar automatisera tillverkningen. | | |

Genom den s. k. CNC-tekniken. Computerized Numerical Control. där styrutrustningen baseras på en mini- eller mikrodator, har verkstadsindustrin fått ett verkligt kraftfullt hjälpmedel att lösa de korta seriernas problematik.

Är då CNC-tekniken den fullständiga lösningen på de korta seriernas problematik? Nej, förvisso inte. Inom SMT-Pullmax har sedan länge stått klart e alt trenden mot kortare serier kommer att bli än mer accentuerad e att bristen på yrkeskunnig arbetskraft kommer att bli allt större

e att CNC-tekniken bara löser den del av problemet som avser själva

bearbetningsprocessen.

Sammantaget gör detta än högre automatiseringsgrad vid korta serier önskvärd. SMT-Pullmax ser som sin uppgift att bidra till denna utveckling.

Företaget har därför utvecklat och under året introducerat ett integrerat detaljhanteringssystem CPC. Computerized Part Changer, för de egna svarvarna. Denna utrustning styrs från maskinens datoriserade styrsystem.

SMT-Pullmax följer med stor uppmärksamhet trender i den framtida

utvecklingen inom verkstadsindustrin. Det står ganska klart att en av de

svårbedömbara faktorer. som kommer att ge industrins ramförutsättning-

Skr. 1980/81: 11 125

ar, är utvecklingen på energiomrädet. Energiåtgången kommer med säkerhet att vara en tung faktor vid den framtida bedömningen av olika me-

toders tillverkningsekonomi. De metoder, som företaget inriktar sig mot, är inte speciellt energikrävande.

Ett annat betydelsefuilt inslag + utvecklingstrenderna kommer att vara kravet på rationell kapitalanvändning. vilket innebär minimering av kapitalbindningen i varor i arbete och lager. Detta kommer att ske genom datorstödd planering och styrning av tillverkningen, änvändring av högproduktiva automatiserade maskiner och effektiv automatiserad materialhantering. Detta ger en ökad frikopplingsmöjlighet mellan människa och maskin som också skapar möjlighet till mera meningstyllda arbetsuppgifter för människan.

Efter flera svåra år för verktygsmaskinindustrin måste 1979 betecknas som ett tämligen bra är sammantaget. Aktiviteten på flertalet betydelsefulla marknader var god och maskintillverkarna bar i de flesta fall lyckats

öka sina orderstockar.

Marknadsbilden har emellertid ändrats framför allt därigenom att nya ivriga konkurrenter blandat sig i leken. Utbudet har därmed blivit sådant att lönsamheten i branschen fortfarande lämnar åtskilligt övrigt att önska.

För SMT-Pullmax har 1979 inneburit en återhämtning från bakslaget 1978. Lönsamheten har förbättrats om än inte uliräckligt. För 1979 redovisas ett resultat före dispositioner och skatter på 11,7 Mkr jämfört med en förlust på 6,7 Mkr för 1978. Resultatet belastas hårt av ökade räntekostnader, som är en följd framför allt av de senaste ärens snabba expansion.

Resultatet är helt hänförbart till den framgångsrika svarvverksamheten, som utvecklats mycket gynnsamt under året.

Plåt maskinverksamheten utgör resultatmässigt en belastning för företaågsgruppen. Den befinner sig i ett läge där det traditionella programmet icke bär större utvecklingskostnader medan det nya programmet. som är i ett uppstartningsskede. ännu ej genererar pengar i tillräcklig omfattning.

Övrig verksamhet. som omfattar specialverktyg/maskiner. har haft en gynnsam utveckling under året och bidrar till resultatet. om än i liten omfattning.

Företagets ambitiösa produktutvecklingsprogram har lett till introduktionen av en serie nya produkter de senaste åren och under 1979 av CPCsystemen. Produktutvecklingen intar en central roll i företagets verksamhet. Produktutvecklingsarbetet är hårt inriktat på att höja den teknologiska nivån på plåtmaskinomrädet samt att förbättra och om möjligt automatisera materialflödet kring bearbetningsmaskinerna. Utvecklingen inom elektroniksidan har lett till att företaget introducerat egna styrutrustningar på allt fler produkter i sortimentet, en utveckling som kommer att fortsätta om möjligt i ökad takt.

Företaget har ett övervägande modernt produktprogram. Kapitalutnytt-

jandet och produktiviteten har förbättrats något — åtskilligt återstår dock

Skr. 1980/81: 11 126

innan tillfredsställande nivå nåtts. Förutsatt att den enligt allmän uppfatt-

ning förestående konjunkturförsämringen inte är omedelbar och att en

ocftergivlig resultatförbättring för plåtmaskinverksamheten kan nås bör

1980 kunna ge ett något bättre resultat än 1979.

Bengt Gamner

SMT-Pullmax i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979

Fakturerad försäljning i Mkr 206,1 241,5 2292 2838 324,4

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 152 19.9 6.0 -6,2 1,7 i procent av fakturerad försäljning fe 7,4 8,2 2,6 -22 3,6 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 15,2 19,9 Vd. —6,7 11,7 Avkastning på totalt redovisat

Skr. 1980/81: 11 127

Serva Promotion AB

Försäljningsbolag som arbetar för svenska och utländska tillverkare av produkter som främst är avsedda för försäljning via fackhandel och varuhus samt agenter på export |

Slutfaktureringen för 1979 blev drygt 30 Mkr. Under året har agenturföretaget Carlén & Co förvärvats. Per den I september har samtidigt Servas engagemang på vapensidan avvecklats och överlämnats till FFV.

Speciellt produktgrupperna verktyg av gör-det-själv-karaktär och trädgårdssortimentet har utvecklats starkt. Industriförsäljningen har hamnat under budget och förklaras främst av leveransstörningar. Detta har också betytt. att exportfaktureringen har minskat under det gångna året.

Förutom den etablerade affärsverksamheten har Serva tilldelats speciella arbetsuppgifter att taga aktiv del i marknadsföringen av produkter, såväl i Sverige som utlandet, från tillverkare inom sysselsättningssvaga regioner. Denna verksamhet startar 1980. Efter Statsföretags förvärv av

Serva, som skedde i mars månad, har rekryteringen av lämplig komplette-

rande personal för denna verksamhet verkställts. Under året har en mångfald av nya produktförslag från utvecklingsfonder och SU studerats. Vid

årsskiftet har ett flertal nya produkter introducerats på marknaden.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 0,1 Mkr. Lagerreserven har ökat.

Tord Vajda

Skr. 1980/81: 11 128

Statsföretag Contracting AB

Bildades under år 1979. Bolagets uppgift är att under utnyttjande av inom Statsföretagsgruppen befintlig know-how och andra resurser marknadsföra anläggnings- och systemleveranser på export. Bolaget skall även samarbeta med företag utanför Statsföretagsgruppen.

Efter inbjudan från Ministeriet för Metallurgisk Industri i Peking har bolaget tillsammans med ett flertal andra svenska företag lämnat förslag till samarbete under en planerad utbyggnad av Kinas resurser inom områdena gruvbrytning och metallurgi. Överenskommelse om igångsättning av den första etappen av ett sådant samarbete träffades i Peking under december 1979.

Underhandlingar har inletts angående anläggningsleveranser också till andra marknader och inom andra industrigrenar.

Statsföretag Contracting erbjuder tjänster och varuleveranser i samband med projekt som för den tilltänkte köparen innebär stora investeringar. Detta betyder att man inte kan vänta snabba resultat. Det är fråga om en långsiktig verksamhet som emellertid bedöms vara intressant för Statsföretagsgruppen.

Arne Hedelius

Skr. 1980/81: 11 129

Statsföretag International AB

Bolagets uppgift är att starta och utveckla export- och importverksamhet på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika -

Under året har största delen av verksamheten varit riktad på Sovjetunionen, Väst- och Östafrika. I samtliga marknadsområden har en dämpad konjunkturbild påverkat våra möjligheter och resultat. Inför 1980 ser vi emellertid optimistiskt på vissa marknader med positivä utvecklingstendenser.

Vi har under året förstärkt oss på personalsidan, 'dels för att kunna etablera närmare samverkan och kontakt med dotterbolagen, dels för att kunna bredda vårt engagemang på statshandelsländerna och mera effektivt följa upp motköps- och kompensationsaffärsmöjligheterna inom detta länder-område. |

Vi har också beslutat att engagera en "area manager” för Latinamerika och där vi som ett första steg i denna världsdel ställer ut i Mexiko i april 1980, tillsammans med ett antal dotterbolag med intresse för Latinamerika.

Under 1980 kommer vi tillsammans med Statsföretag Contracting att flytta in i egna lokaler som även kommer att medge framtida expansionsmöjligheter. |

Leif Älfvåg

9 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr II

Skr. 1980/81: 11 130

Swedish Industrial Development Corporation, SID .

Bolaget fungerar som bas i USA för Statsföretag AB samt för några

av Statsföretags dotterbolag :

1979 var SIDs tionde verksamhetsår. Under denna tid har SID medverkat i förarbete, start och ledning av elva amerikanska bolag samt ett stort antal projekt med syfte att introducera produkter och kunnande från bolagen inom Statsföretag och Förenade Fabriksverken (FFV), till vilka grupper SID koncentrerar sina insatser.

Vad gäller överföring till Sverige av. ny amerikansk teknik. nya pro-

dukter och nytt kunnande inlemmas i allmänhet det som överförts i redan : befintliga verksamheter och är därmed svårt att identifiera. SID ligger emellertid bakom minst fyra helt nya svenska företag. Enbart under 1979

levererade SID mer än 200 produktförslag samt cirka 25 förslag på affärsidéer. vilka bedömdes lämpliga att överföra och anpassas till nordeuro-

peiska förhållanden. a SID har tagit aktiv del i överföring till Sverige av kunnande, inklusive

externa konsultinsatser och praktisk demonstration inom områden som strategisk planering. ekonometrisk modellering, venture management, projektvärdering, teknikutvärdering. riskanalys och tillämpad kreativitet.

För att kunna motsvara krav på kvalificerade insatser från så diversifie-

rade grupper som Statsföretag och FFV arbetar SID med en liten permanent personalstyrka (8 personer) och ett stort antal fristående specialister.

Tord Carmel

" Skr. 1980/81: 11 131

Svenska Lagerhus AB

Företaget förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och fodermedel för bl.a. Svensk Spannmålshandel ck. förening. Bolaget åtar sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av Statens Jordbruksnämnd.

Faktureringen 1979 uppgick till 6.6 Mkr (5.6) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 1.5 Mkr (0,9).

Anders Fyrenius

Skr. 1980/81: 11 l 2 [AC

Svenska Tobaks AB

Marknadsledande företag inom tobaksbranschen, diversifierat inom konsumentvarusektorn

"Tobaksbolaget har under 70-talet lagt ned alltmer arbete på diversifiering av verksamheten. Bolaget har sälunda i dag åtta dotterbolag och ett flertal

dotterdotterbolag utanför tobaksbranschen. Bakgrunden till denna utveck-

ling är att tobakskonsumtionen på sikt kan komma att stagnera eller

krympa.

Diversifieringen var från början inriktad mot företag med snabbrörliga konsumtionsvaror, dvs. inom ett område där bolaget har speciell kompe-

tens. På senare år har bolaget emellertid satsat även på sådana verksam-

heter som inte ligger inom konsumtionsvarusektorn men som kan ge sysselsättning på orter där bolaget har tobaksrörelse.

70-talets företagspolitik har inneburit att koncernledningen ställts inför nya problem. Det har gällt att leda tobaksrörelsen på såväl hemmamarknaden som ett växande antal exportmarknader i stark konkurrens samtidigt som alltmer tid måst ägnas åt diversifieringsverksamheten. Dessutom har särskilda insatser krävts för att stödja några dotterföretag, som drabbats av

ckonomiska kriser.

I detta läge har Tobaksbolaget tagit upp diskussioner med ägaren om att skapa en effektivare koncernstruktur. Dessa har lett till att ett särskilt förvaltningsbolag kommer att bildas. som skall utgöra moderbolag för Tobaksbolaget och dess nuvarande dotterföretag. Det nya bolaget Kommer alt handlägga gemensamma uppgifter för koncernens räkning, såsom övergripande organisattonsfrågor. diversifierings- och utvecklingsfrågor, lång-

siktig finansförvaltning och juridisk rådgivning. Den nuvarande koncern-

ledningen tillsammans med nägra stabsfunktioner med koncernuppgifter — sammanlagt ett 10-tal personer — kommer att överflyttas till det nya bolaget.

ledning. som helt kan koncentrera sig på de uppgifter bolaget står inför

både i Sverige och utomlands i en för branschen besvärlig omställningstid.

Den svenska cigarrettmarknaden utvecklas som i flera andra länder i

riktning mot lågtjäreprodukter, som 1979 svarade för 40 2 av cigarrettkon-

sumtionen i Sverige. Cigarrettförsäljningen ökade med drygt 294 jämfört med 1978.

Cigarr- och cigarillkonsumtionen gick även under 1979 tillbaka. om också I mera dämpad takt än tidigare. Samma gäller piptobaken. medan rulltobaken — avsedd för rullning av cigarretter — ökade. Försäljningen av snus och portionstobak (tuggtobak) fortsatte att öka.

USA är alltjämt bolagets viktigaste exportmarknad och piptobaksmärket Borkum Ritf och dess varianter den dominerande exportprodukten. Den

Skr. 1980/81: 11 133

amerikanska piptobaksmarknaden minskar sedan flera är och denna nedgång av totalmarknaden inverkar även på Yobaksbolagets försäljning. Bolagets marknadsandel är äock oförändrad eller va 956. I övrigt exporterade bolaget mindre kvantiteter av snus och cigariller. Exportansträngningarna under 1980 gäller alltjämt Borkum Riff, men de roktfria produkterna kom-

mer alltmer i fokus. Produktionsstrukturen i Tobaksbolaget genomgår !. n. en genomgripan-

de förändring. En omflyttning mellan de olika fabrikerna pågår i syfte att renodla tillverkningen av de olika produktslagen till bolagets fyra fabriker. Detta innebär att cigarrettillverkningen. som nu är delad mellan Malmöoch Härnösandsfabrikerna koncenteras till Malmö och att cigarill- och cigarrtillverkningen i Malmö fNyttas till Härnösand. Omflyttningen, som sker stegvis, beräknas vara avslutad i början av 1982.

En ny snusfabrik byggs i Göteborg. Projektet utvecklas planenligt och den nya fabriken beräknas vara i full drift vid utgången av 1982. Totalinvesteringen beräknas uppgå till närmare 100 Mkr i löpande penningvärde.

Dotterbolagen Elisabeth Bas BV i Holland drabbades under året av ökade kostnader. som dock kunde kompenseras genom en förbättrad produktivitet. Vinsten blev

något lägre än 1978.

Ekströms LivsmedelsProdukter AB förbättrade sitt resultat avsevärt tack vare en fortsatt positiv utveckling i fråga om bolagets traditionella

sortiment av torra frukt- och bärsoppor. men också på grund av den under

året genomförda avvecklingen av den förlustbringande fabriken för potatisprodukter i Mariestad.

Hugo Österberg AB ökade sin omsättning och redovisade en tillfreds-

ställande vinst. Nordium AB. som alltmer inriktar sin verksamhet på tillverkning av hälsoprodukter. fortsatte att redovisa ett negativt resultat.

Vilhelmina Plast AB avskildes under året från Sinjet AB i Huskvarna

och är numera ett självständigt dotterbolag till Tobaksbolaget med tillverkning av bl. a. backar och förvaringslådor. Under året förvärvade företaget

607: av aktierna i Swepall Hantering AB. Siniet AB har bl.a. behållit

tillverkningen av ytbehandlingsutrustning och konsumentborstar. Såväl

Vilhelmina Plast som Sinjet gick även under 1979 med avsevärda förluster.

Under verksamhetsåret förvärvades Jede-Automater AB i Mariestad.

Företaget tillverkar varmdrycksautomater. Omsättning och resultat har varit tillfredsställande. En ny verksamhet inom koncernen är också DR- Volym AB i Malmö. som adresserar och distribuerar direktreklam. 10 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr II

Skr. 1980/81: 11 134

Koncernresultat

Koncernens vinst före bokslutsdispositioner och skatter blev betydligt bättre än föregående år. Detta beror främst på en volymökning i Tobaksbolaget men även på ett ökat finansnetto. Koncernvinsten 1980 väntas bli omkring 10 26 större än 1979 års.

Sven G Andrén

Tobaksbolaget i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr 8IL4 926,6 972,6 1125.8 12372 Resultat efter finansiella intäkter | och kostnader i Mkr 203,7 226,8 = 231.9 = 253.8 267,0 I procent av fakturerad försäljning 2 25.1 24,5 23,8 22.6 21,6 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 212,3 235,9 227,8 —237.6 263,6 Avkastning på totalt redovisat

! Tobaksskatten för november avräknad från balansomslutningen

Skr. 1980/81: 11 13 'n

Svenska Torv AB

Tillverkar och utvecklar torvprodukter för jordförbättring samt odlingssubstrat för trädgårdsodling

Torvbolaget har verkat inom torvindustrin i 40 år. De första 25 åren

ägnades åt bränsleproduktion såsom maskintorv. frästorv ocn torvbriketter. Under de senaste 15 åren har bolaget med samma teknologi producerat odlingssubstrat och jordförbättringsmedel för trädgårdsodlingen. Försäljningen av bolagets produkter till yrkesodlare och villaägare har ökat såväl i Sverige som i Danmark och på senare tid också i Italien.

Maskinutrustningen har undergätt en väsentlig utveckling mot större maskinenheter av modernt snitt med genomgående hydraulisk kraftöverföring. Motsvarande utveckling har också skett vid fabriksanläggningarna i Sösdala. Detta har medfört ökad mekanisering och motsvarande arbetskraftbesparing.

Bolagets finansiella läge är gott med hög soliditet och god lönsamhet. Framtiden ser ljus ut för Torvbolaget med en ökande efterfrågan på bolagets produkter.

Den utveckling av frästorvtekniken som skett inom Torvbolaget kan

komma till användning för framställning av alternativa bränslen till olja.

Olle Uddgren

Torvbolaget i sammandrag 1975 [976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr 9.3 9.7 9,9 [1.5 13,2 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr 1.3 0,5 0.1 Hl 1.5 i procent av fakturerad försäljning 14,0 52 1.0 9.5 11.4 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr 1.3 0.4 0.0 LI 1,3 Avkastning på totalt redovisat

Skr. 1980/81: 11 136

Svenska Utvecklings AB (SU)

Företaget är en central utvecklingsresurs för Statsföretagsgruppen och har därutöver till uppgift att utveckla produkter, metoder och system som är angelägna för samhället

En ökande efterfrågan på bolagets tjänster har noterats under året. Den

fakturerade försäljningen under 1979 uppgick tll 12.5 Mkr. Detta innebär en ökning med 38 92 jämfört med 1978. Härav utgjordes 1296 av en reell volymtillväxt och 492 av prisökningar.

Bolagets verksamhet bedrivs inom två avdelningar nämligen:

— avdelningen för teknisk och kommersiell utveckling (Stockholm) hu-

vudsakligen sysselsatt med projektledning och sökande efter nya pro-

dukter och atfärsidéer för Statsföretagsgruppen samt — avdelningen för energi- och miljöteknik (Åkersberga) huvudsakligen

sysselsatt med utveckling av nya produkter och processer av intresse

för Statsföretag och samhället inom dessa områden. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 1.6 Mkr. varav rörelseresultatet utgjorde 0,6 Mkr. Detta innebär en i stort sett oförändrad resultatsituation jämfört med 1978.

För Statsföretagsgruppen har bolaget under året främst arbetat med att utveckla produkter och processer inom energiområdet. kartlägga nva produkt- och branschområden som bedöms ha goda framtidsutsikter sett ur Sveriges och Statsföretagsgruppens synvinkel samt att söka ersättningsprodukter för företag i sysselsättningsdrabbade regioner.

Verksamheten med att finna ersättningsprodukter har under året lett till att fem nya företag bildats på olika orter i Norrland. Sysselsättningseffekten inom dessa företag uppgär till ca 125 personer. Denna del av företagets verksamhet förväntas få ökad omfattning. Ett samarbete med industridepartementet inom dessa områden pägår även.

Inom avdelningen för energi- och miljöteknik har under äret verksamheten varit inriktad på att dels vidareutveckla de egna produkter inom det elektrokemiska området, som företaget under flera är arbetat med. dels att driva ett utvecklingsprogram inom området torv och biobränslen och dels att genomföra ett antal utvecklingsprogram och utredningar inom encrgi-

och miljöområdet finansierade av Styrelsen för Teknisk Utveckling och

Nämnden för Energiproduktionsforskning.

Uppdraget från amerikanska energidepartementet att tillsammans med en amerikansk batteritillverkare utveckla och tillverka fullstora batteriprototyper för fordonsdrift har under äret fortsatt. Även denna del av företagets verksamhet inom encergi- och miljöområdet förväntas få ökad betydel-

se. Med hänsyn till företagets inriktning på sökning av nya produkter och på utvecklingsarbete inom energi- och miljöområdet kan noteras en ökande

Skr. 1980/81: 11 137

marknad och efterfrågan på den typ av kvalificerade tjänster som bolaget

idag kan tillhandahålla. För 1980 förväntas en viss ökning av verksamhets-

volymen och en god beläggning av företagets personal. Det bör härigenom vara möjligt att uppnå ett fortsatt tillfredsställande resultat av verksamheten.

Onrwar Gustafsson

SU i sammandrag 1975 1976! 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr = 2.7 6.4 YI 12.5 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr - —- (17 -0.4 1.4 1.6 i procent av fakturerad försäljning & = —-25,9 —6.3 154 2,8 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr - —- 038 23 1.4 6 Avkastning på totalt redovisat

! Avser 1/7—-31/12

Skr. 1980/81: 11 138

Svetab, Svenska Industrietablerings AB

Investmentföretag med inriktning på små och medelstora företag

Utvecklingen inom AB Förbandsmaterial (FMAB) kännetecknas av fort-

satt expansion och god lönsamhet. I och med detta verksamhetsår avslutas

uppdraget för Apoteksbolaget att distribuera vissa kostnadsfria patienthjälpmedel. Omfattande arbete har ägnats åt att utveckla nya produkter

och ansatser, där bl.a. hemväårdsmarknaden har visat sig utgöra ett nytt

intressant verksamhetsfält.

Utvecklingen inom Krvotherm har kännetecknats av återhämtning från den svacka i industriinvesteringarna som inträffade under 1978. Omsätt-

ningsökningen under 1979 har varit drygt 3042, Insatserna för vidareut-

veckling av värmepumpar och värmeåtervinningsaggregat har fortsatt un-

der året. Dessa kostnader har till fullo belastat årets resultat.

Datamönster i Göteborg AB som bedriver produktionsteknisk och utvecklings- och servicebyräverksamhet inom konfektionsbranschen har

ökat sin omsättning med 50 4..

Under 1979 har Svetab avyttrat sitt helägda dotterbolag Mekansam till medarbetarna 1 bolaget.

Under 1978 började Svetab uppbyggnaden av den regionala investmentverksamheten genom etablering av dotterbolagen Svetab Nord AB och Svetab Bergslagen AB via finansiering från riksdagen. Under 1979 anslogs genom riksdagens beslut 30 Mkr till etablering av ytterligare två regionala

investmentbolag. Svetab Småland AB och Svetab Öst AB. Vidare anslogs

5 Mkr till höjning av aktiekapitalet i moderbolaget Svetab i syfte att öka moderbolagets ekonomiska styrka.

De regionala investmentbolagen baserar sin verksamhet på en affärsidé, som innebär minoritetsengagemang i små och medelstora tillväxtföretag.

Utöver satsningar av riskkapital har de regionala investmentbolagen också

resurser att aktivt stödja företagsledningen då det gäller frågor som rör

företagets problem och möjligheter. Verksamheten har hittills rönt positivt intresse från många håll.

Inom Svetabs konsult- och projektverksamhet har Investkontakt vidareutvecklat sina metoder för kontaktskapande verksamhet i syfte att hitta

driftiga och dynamiska företagare med den motivation och läggning som

krävs för att bygga upp utvecklingsbara företag.

För Svetab-gruppen uppgick fakturerad försäljning under 1979 till 104 Mkr (90). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättrades till strax under 3 Mkr (—D. Till följd av att riksdagsanslaget till de nya regionala investmentbolagen och moderbolaget enligt gängse redovisnings-

praxis till viss del är resultatpåverkande, ökar resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 17 Mkr (10).

Skr. 1980/81: 11 139

Omsättningen för 1980 beräknas uppgå till 75 Mkr och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 2 Mkr.

Gunnar Olofgörs

Svetab i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr AS.0 — 101.4 97.7 20.0 — 104,2 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr - 10,8 0.8 54 1.0 2,7 i procent av fakturerad försäljning 4: —-15.9 0.8 5.5 =1.2 2,6 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr - 10,8 0.3 0.1 10.1 17,6

Avkastning på totalt redovisat

Skr. 1980/81: 11 . 140

Uddcomb Sweden AB

Mekaniska komponenter, teknologi och service för kraft- och processindustri

En med avseende på lönsamhets- och kostnadsstyrning ny divisionaliserad

organisation infördes vid Uddcomb Sweden AB från början av 1979.

Därmed underlättades företagets inriktning mot de delvis nya marknads-

och produktionsmålen. Således har kundbearbetning inom exempelvis nya

områden inom processindustri, gashantering och anläggningsservice kunnat intensifieras liksom det interna arbetet på att förbättra produktivitet och tillverkningsmetoder.

Funktionsbeskrivningar och kvalitetsstyrningssystem i anslutning till

den nya organisationen har utarbetats. Diverse projektarbeten i effektiviserande syften har likaså pågått.

Under 1979 säkrade företaget ytterligare intressanta order på interndelar att foga till sin svenska nukleära orderstock. Andra väsentliga nukleära

obicktorder har ej tecknats. Dock vidarebearbetas för närvarande ett antal

intressanta exportlofferter. främst inom teknologisektorn. På tillverkarsi-

dan kvarstär överkapaciteten i världen medan på avnämarsidan fortsatt

vaga planer föreligger om vidare utbyggnad av kärnkraftproduktionen.

Marknadsföringen gentemot icke-nukleära men ur Uddcombs synpunkt

likafullt naturliga motparter inom exempelvis process- resp. gasindu-

strierna har krävt jämförelsevis omfattande insatser. Prisläget är nästan

undantagslöst tryckt på hela processkomponentmarknaden. Enstaka av-

snitt har dock medgivit. att intressanta order kunnat tecknas. Riktade

marknadsaktiviteter på basis av vunna erfarenheter fortsätter.

Företaget har ökat sina åtaganden inom sektorn anläggningsservice. Verksamheten bär inom sig löftesrika inslag, vilka kan väntas expandera. Företagsledning och anställda inom Uddcomb har tillsammans med Statsföretag AB inlett en strategisk utredning av de möjligheter som finns till framdeles lönsamma verksamhetsalternativ för Uddcomb. Utredningen är partssammansatt. Den bedrives med hjälp av konsulter och utredningen beräknas kunna vara klär med sin analys sommaren 1980. Resultat och rekommendationer kommer därefter att föreläggas moderföretaget.

Företagets framtida. längsiktiga inriktning och struktur låter sig förklar-

ligt nog bättre kommenteras sedan nämnda utredningsresultat föreligger. Faktureringen uppgick till 24,5 Mkr. Genom ändrade leveransåtaganden

för bl. a. reaktorkärl och änggeneratorkomponenter till Västtyskland samt värmeväxlare till Jugoslavien har en fakturering motsvarande ett värde av ca 90 Mkr skjutits över till 1980.

Orderstocken ökade under äret från 223,4 Mkr till 261,5 Mkr. Ordervärdet för kärnkraftkomponenter motsvarar 90 72 av hela orderstocken.

Antalet anställda har under året minskat från 589 till 537.

Skr. 1980/81: 11 141

1979 års förlust efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 39,0 Mkr. Ärets resultat har kraftigt påverkats av ett ökat nedskrivningsbehov av produkter i arbete, vilket främst förorsakats av längre tillverkningstider, låg volym i verkstaden samt leveransförseningar.

I enlighet med regeringens proposition 1979/80: 79 täcks det under 1979

uppkomna underskottet huvudsakligen genom ett aktieägartillskott av 36.0

Mkr.

JA Smedstam

Uddcomb i sammandrag 1975 1976 1977 1978 1979 Fakturerad försäljning i Mkr 76.7 41.6 1052 86,3 24,5 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i Mkr -28.9 -—-33.8 -—43,6 —39.8 — 39,0 i procent av fakturerad försäljning -37.,5 -—-8K3 -41.4 = —-462 —15972 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i Mkr -294 -33.9 43.4 18.2 — 30 Avkastning på totalt redovisat

11 Riksdagen 198081. I saml. Nr II

Skr. 1980/81: 11 142

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per bolag (Mkr)

ABAB ASSI Berol Beroxo = BS Kon- . Carbox

Kemi sult

Resultaträkningar i sammandrag

Fakturerad försäljning 191.6 2896,9 558,0 179,2 44.1 18,8 Tillverknings-, försäljnings- och administr.

kostn. m. m. —-188,3 —2578.4 — —-531,7 —-193,2 —-43.4 —-18.1 Avskrivningar enligt plan - 26 — 1769 - INNE —- 0,8 —- 0.1 = 0,5

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan 0,7 141,6 14,2 — 14.8 0,6 0,2 Finansiella poster, netto 2,6 — 225,9 -—- 13.8 — 07 = —- 1.0

Resultat efter finansiella intäkter och

kostnader 3,3 — 84,3 0.4 — 15,5 0,6 — 0,8

Extraordinära poster, netto 1.6 34,3 1.4 - 11 = - 0,5

Resultat före bokslutsdispositioner och

Balansräkningar i sammandrag

! Efter avdrag för negativ goodwill.

? Beskattad reserv ökad med 6,1 Mkr. > Tillämpad redovisningsprincip för Kockumsföretagen framgår av not I ”Statsföretags redovisningsprin-

ciper".. |

Ingår i Berol Kemi.

Skr. 1980/81: 11 143

Cea- Eiser Holm- Kabi Kalmar — Kalmar Kockums Kockums Kockums Kosttför-

verken sund Vitrum Kockum Verkstad Automa- Chemical" Industri? sörjning

Industri tion"

center