om vissa frågor inom industridepartementets verksamhetsområde
Regeringens proposition
1979/80: 33
om vissa frågor inom industridepartementets verksamhetsområde;
beslutad den I november 1979.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamäl som framgår av
föredragandens hemställan
På regeringens vägnar
INGEMAR MUNDEBO
NILS G. ÄSLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås åtgärder inom industridepartementets område. vilka förutsätter bestlut av riksdagen före årsskiftet 1979—1980. Sålunda
föreslås ett kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB av totalt 300 milj. kr. fördelat med hälften på vardera av statens vattenfallsverk och Statsföretag AB. Tillskottet hänför sig till den betydande ökning av Svenska Petroleums rörelse som har skett under året och de avtal som bolaget har träffat för att säkra tillgång till raffineringskapacitet. Vidare föreslås en tjänst som generaldirektör bli inrättad för chefen för statens kärnkraftinspektion. Ett antal frågor inom vattenfallsverkets område anmäls också, nämligen en överenskommelse mellan verket och Mellansvensk Kraftgrupp AB om utbyggnad av block 3 vid Forsmarks kraftstation, teckning av borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands, en av Oskarshamnsverkets
Kraftgrupp AB gjord framställning om ersättning för förseningskostnader
för block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk, godkännande av ett konsortialavtal mellan vattenfallsverket och Bodens kommun om samverkan i fråga om energiförsörjning samt slutligen utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid
Vietas kraftstation.
I Riksdagen 1979/80. I sam. Nr 33
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-11-01
Närvarande: statsrådet Mundebo, ordförande, och statsråden Wikström. Friggebo. Mogård, Dahlgren. Åsling, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Adelsohn
Föredragande: statsrådet Åsling
Proposition om vissa frågor inom industridepartementets verksamhetsområde
1 Inledning
Riksdagen fastställde under riksmötet 1978/79 statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Tidigare denna dag har regeringen beslutat förelägga riksdagen en gemensam proposition om tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Härutöver har inom industridepartementets verksam-
hetsområde beretts vissa frågor som är av den arten att möjlighet bör
föreligga för riksdagen att fatta beslut före årsskiftet 1979—1980. Dessa frågor bör nu föreläggas riksdagen i en särskild proposition. I detta sammanhang bör nämnas att riksdagen våren 1978 bemyndigade
regeringen att ikläda staten garantier för län till skogsindustrin med sammanlagt högst 900 milj. kr. (prop. 1977/78: 123. NU 1977/78:74, rskr 1977/ 78: 360). Riksdagen beslöt höster 1978 att sådana garantier för lån skall kunna beviljas även under år 1979 (prop. 1978/79:25 s. 103, NU 1978/ 79:16, rskr 1978/79: 122). Till utgången av oktober 1979 har kreditgarantier beviljats för 485 milj. kr. Nämnda bemyndigande löper ut vid utgången av år 1979. I anslutning härtill vill jag nämna att frågan om skogsindustrins
fortsatta strukturomvandling kommer att behandlas I en särkild proposition våren 1980 och att behovet av statens medverkan då kommer att
prövas.
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE HUVUDTITELN
E. Energihushållning
[1] E 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader. I samband
med att resurserna hos delegationen för atomenergifrågor förstärktes och
dess namn den 1 juli 1974 ändrades till statens kärnkraftinspektion, vilket bättre svarar mot myndighetens uppgifter (jfr prop. 1974:1 bil. 15's. 111, NU 1974: 26. rskr 1974: 198), ändrades också den dåvarande tjänsten som avdelningschef hos delegationen till tjänst som föreståndare. Innehavaren av denna tjänst blev ledamot av inspektionens styrelse och chef för inspek-
tionen (SFS 1974: 427 3 och 4 §§). Efter ombildningen har inspektionens arbetsområde varit föremål för
omfattande förändringar. Utvecklingen på kärnkraftområdet under 1970talet har vidare medfört krav på förstärkta insatser från inspektionens sida.
Det ökade antalet objekt för kärnkraftinspektionens arbete tillsammans
med de mycket höga krav som ställs på säkerheten vid de kärntekniska
anläggningarna innebär att betydelsen av den verksamhet som inspektionen bedriver har ökat. För att möta dessa ökade krav har inspektionen
fortlöpande anpassat sin organisation till rådande förhållanden. Detta innebär bl. a. att personalstyrkan har mer än fördubblats under de senaste fem
ären.
Mot bakgrund av den angivna utvecklingen bör chefen för kärnkraftin-
spektionen, i likhet med vad som är vanlig vid andra myndigheter, förord-
nas för bestämd tid. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens
bemyndigande att för inspektionens chef inrätta en ordinarie tjänst med
beteckningen p. Tjänstebenämningen bör vara generaldirektör och tjänsten inträttas den 1 januari 1980, varvid den nuvarande tjänsten som föreståndare kan utgå ur organisationen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att för chefen för statens kärnkraftinspek-
tion inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p.
[2] E 11. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB. Svenska Petroleum AB bildades i juni 1975 som ett helägt dotterbolag till Luossavaara-Kiirunavaara AB(LKAB). Det egna kapitalet uppgick vid bildandet till 2 392 000 kr. Kort därefter träffades ett konsortialavtal mellan LKAB och statens vattenfallsverk av innebörd aft vattenfallsverket skulle inträda som hälftendelägare i Svenska Petroleum. Enligt avtalet skulle ägarna i proportion till sina andelar bidra till finansieringen av bolagets verksamhet genom
aktieteckning, delägarlån och borgen.
Avtalet godkändes av statsmakterna våren 1976 (prop. 1975/76: 124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76: 262). I samband därmed beslöts att det egna kapitalet i Svenska Petroleum skulle höjas till 25 milj. kr. budgetäret 1976/
77 och till 50 milj. kr. budgetåret 1977/78, varav 40 milj. kr. skulle utgöra aktiekapital och 10 milj. kr. reservfond.
För LKAB:s aktieteckningar anvisades sammanlagt 22 608 000 kr. i form
av lån till moderföretaget Statsföretag AB under fonden för låneunderstöd.
Det förutsattes att motsvarande lån sedan skulle lämnas av Statsföretag till
LKAB. Med hänsyn till att normal förräntning av det insatta kapitalet inte
11 Riksdagen 1979/80. I sam. Nr 33
kunde väntas under Svenska Petroteums uppbyggnadsskede föreskrevs att
lånen till Statsföretag t. v. skulle vara ränte- och amorteringsfria.
För vattenfallsverkets del skedde aktieteckningarna genom att sammanlagt 25 milj. kr. ställdes till förfogande från investeringsanslaget Kraftsta-
tioner m. m. I syfte att nå överensstämmelse med villkoren för lånen till
Statsföretag anvisades särskilda avskrivningsmedel för vattenfallsverkets aktieteckningar.
Det förutsattes vidare att ägarna skulle kunna ställa borgen med 50 milj. kr. för Svenska Petroleums förpliktelser. I enlighet härmed höjdes ramen för vattenfallsverkets borgensåtaganden med 25 milj. kr.
I början av är 1978 övertog Statsföretag LKAB:s aktier i Svenska Petroleum.
Mot bakgrund av att Svenska Petroleums verksamhet under år 1979 har expanderat starkt har statens vattenfallsverk och Statsföretag i skrivelser den 17 oktober 1979 hemställt om särskilda statliga medel för att kunna lämna Svenska Petroleum nödvändiga kapitaltillskott.
Aktieägarnas framställningar Statens vattenfallsverk lämnar inledningsvis en redogörelse för Svenska Petroleums verksamhet. Under åren 1976-1978 hade verksamheten som
sin ena huvudinriktning att utveckla och konsolidera en oljehandel baserad
på eldningsoljor, varav merparten tjock eldningsolja. Detta skedde efter två linjer. lagerhandel och cargohandel. Lagerhandeln, som volymmässigt upptar den mindre delen av omsättningen, avser leveranser från förhyrda
lager och distributionssystem ut till medelstora kunder utan egna lagerre-
surser. Lagerhandeln är den mest rörelsekapitalkrävande men också nor-
malt den mest vinstgivande delen av handelsverksamheten. Cargohandeln
avser storleveranser till återdistributörer och kunder med egna lager, bl. a. industrier och kommuner. Vattenfallsverket har varit den under perioden största enskilda cargokunden för tjock eldningsolja men också den kund
som har det mest varierande årsbehovet. Detta framgår av följande upp-
ställning över Svenska Petroleums leveranser i I 000-tal m?.
| 1976 | 1977 | 1978 | |
| Lagerhandel | 30 | 300 | 400 |
| Cargohandel | 400 | 1400 | 600 |
| varav vattenfallsverket | 1300) 430 | (970) 1700 | (70) 1000 |
Hela försäljningen t.o.m. tredje kvartalet 1978 baserades på inköp av färdiga produkter på den internationella marknaden.
Jämsides med ansträngningarna att etablera handelsrörelsen strävade Svenska Petroleum cfter att säkra försörjning med råolja. Detta lyckades från fjärde kvartalet 1978. Genom ett finansieringsavtal med det norska
företaget NOCO, som möjliggjordes av en svensk statlig kreditgaranti, fick Svenska Petroleum rätt att köpa hela NOCO:s andel av råoljeproduktionen från Tor- och Valhallfälten inom Ekofiskomrädet i den norska delen av Nordsjön. Under år 1978 tecknades också råoljekontrakt med bl. a. några av producentländerna i Mellersta Östern. De på detta sätt säkrade räoljeleveranserna följdes upp med avtal om legoraffinering.
Genom dessa åtgärder hade Svenska Petroleum befriat sig från beroendet av köp på den internationella spotmarknaden. Som följd härav kunde bolaget möta den under våren 1979 av händelserna i Iran utlösta nya oljekrisen med ett relativt gynnsamt utgångsläge försörjningsmässigt och ekonomiskt.
Utvecklingen under är 1979 medförde bl. a. att flera av de mindre oljehandelsföretagen i Sverige begränsade och i vissa fall inställde leveranserna till sina återdistributörer och gamla kunder. Åtskilliga av dessa vände sig i stället till Svenska Petroleum. I syfte att möta dessa anspråk intensifierade bolaget under våren och sommaren 1979 ansträngningarna att öka sin tillgång på råolja. Dessa ansträngningar har varit framgångsrika. Svenska Petroleum räknar nu med att väsentligt öka sina leveranser i förhållande till ursprungliga planer. Preliminära bedömningar ger vid handen att lagerhandeln kommer att öka till ca 1,3 milj. m? redan under år 1979 för att under de första åren på 1980-talet stabiliseras på en nivå av ca 2 milj. m?. Det innebär en volymökning om tre resp. fem gånger 1978 ärs nivå. Även cargohandeln beräknas öka.
Nettoförsäljningsvärdet i handelsrörelsen uppgick år 1978 till ca 440 milj. kr., varav i lagerhandel ca 200 milj. kr. År 1979 bedöms försäljningen öka till ca 3300 milj. kr.. varav lagerhandel ca 900 milj. kr. Under 1980talets första år räknar Svenska Petroleum med en försäljning av 3500 å 4 500 milj. kr. om året fördelad på lagerhandel med ca 405 och på cargohandel med ca 60 226. Försäljningsvärdet ökar således betydligt snabbare än leveranserna huvudsakligen på grund av stigande oljepriser. Vattenfallsverket framhåller att det i första hand är lagerhandelns i förhållande till år 1978 sju- till niofaldiga omsättningsökning, som reser anspråk på kraftig förstärkning av bolagets rörelsekapital.
Svenska Petroleums hittillsvarande förädling av råolja har skett som legoraffinering hos olika raffinaderier i Sverige. Lagerhandelns produktleveranser har baserats på förhyrd lager- och distributionskapacitet bl. a. hos Svenska BP. Övergången till långsiktigt råoljebaserad och väsentligt utökad verksamhet reser enligt vattenfallsverket krav på mer stabila engagemang i raffinering samt i lagring och distribution av produkter. BI. a. för att säkerställa framtida råoljeleveranser från vissa producentländer är det angeläget för Svenska Petroleum att kunna styrka tillgång till egen raffinaderikapacitet antingen genom delägarskap i raffinaderier eller genom långsiktiga raffineringsavtal.
Vattenfallsverket framhåller att det från allmän försörjningssynpunkt är
viktigt att den till Svenska Petroleum levererade råoljan i största möjliga
utsträckning kan raffineras i Sverige eller i Norden. Det är också viktigt att i Sverige bibehålla befintlig raffinaderikapacitet. För detta ändamål bör eftersträvas högt kapacitetsutnyttjande av och därmed bästa driftekonomi i de enskilda raffinaderierna. Den totala inhemska raffinaderikapaciteten
kommer trots kraftigt dämpad inhemsk oljeförbrukning att vara betydligt
lägre än det totala produktionsbehovet. För flera av de enskilda raffinaderierna beräknas emellertid föreligga viss långvarig överkapacitet i förhållande till ägarföretagens svenska marknader.
Vidare framhålls att den raffineringskapacitet som Svenska Petroleum
anskaffar bör svara mot olika råoljekvaliteter och produktutfall. Detta
leder bl.a. till ett behov av att kunna utnyttja flera av de befintliga raffinaderierna. Vattenfallsverket påpekar att särskilt det moderna Scanraff ger möjlighet att förädla även de svavelhaltiga råoljor, som kan komma
att svara för huvuddelen av Svenska Petroleums råoljebas, till eldningsol-
jor som uppfyller de svenska miljöskyddskraven.
Härefter lämnar vattenfallsverket en redogörelse för de preliminära avtal som Svenska Petroleum har träffat med dels Svenska BP AB i juni 1979, dels Oljekonsumenternas förbund (OK) och Texaco Öil AB i september
1979 om förvärv av andelar i BP-raffinaderiet i Göteborg resp. det av OK och Texaco gemensamt ägda Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraff i
Lysekil. Slutliga avtal skall ha träffats före utgängen av år 1979. Detta
förutsätter att beslut dessförinnan skall ha fattats som säkerställer full-
görandet av Svenska Petroleums åtaganden för förvärven.
Avtalet med OK och Texaco ger Svenska Petroleum rätt att utnyttja
17 § eller ca 1,7 milj. ton av Scanraffs totala årliga processkapacitet om ca
10 milj. ton råolja. Avtalet omfattar inte den särskilda anläggningsdel,
reformern. som utgör slutsteg för bensinframställning. Svenska Petroleum kommer därför att ur sin andel av produktionen erhålla nafta i stället för bensin. Förvärvet avses komma att slutligt utformas som ett aktieförvärv i
Scanraff. Avtalet med BP består av tre huvuddelar. Den första omfattar 22 77 av
BP-raffinaderiets fulla kapacitet eller ca I milj. ton räolja om året. Svenska
Petroleum kommer genom aktieförvärv att inträda som delägare i BP:s nuvarande helägda aktiebolag för raffinaderiet. Den andra delen omfattar
2096 av BP:s nuvarande svenska lager- och distributionssystem. Den förvärvade andelen motsvarar BP:s nuvarande bedömning av tillgänglig över-
kapacitet. Svenska Petroleum har option att öka förvärvsandelen till 35 Zz. Ett av BP och Svenska Petroleum samägt aktiebolag skall bildas för att äga
och driva det gemensamma lager- och distributionssystemet. Den tredje
delen gäller leveranser under en tioårsperiod av mellan 500000 ton och 1 milj. ton om året uteslutande lågsvavlig råolja från BP:s världsomfattande
råoljetillgångar. Därutöver innehåller BP-avtalet vissa allmänna utfästelser
från BP om samarbete angående prospektering och utvinning av råolja.
Vattenfallsverket framhåller att Svenska Petroleum genom avtalen med OK-Texaco och BP säkrar raffinaderikapacitet som motsvarar ungefär hälften av den nu bedömda totala årliga omsättningsvolymen av produkter t. 0. m. de första åren på 1980-talet. Därtill har Svenska Petroleum i augusti träffat ett tvåårigt legoraffineringsavtal på 1,5 milj. ton om året med det finska statliga oljeföretaget Neste OY. Ytterligare raffineringskapacitet bedöms komma att förvärvas eller hyras i andra svenska raffinaderier. Förhandlingskontakter härom har tagits upp. ”
Vattenfallsverket övergår härefter till frågan om finansieringen av de angivna kapacitetsförvärven. Verket påpekar att förvärven har allmänna försörjningsmässiga syften. De utvecklingssteg, som Svenska Petroleum nu tar, är väsentligt större än vad som motsvaras av en mer normal och balanserad företagsutveckling. Detta är av särskild betydelse för att bedöma den finansiella förstärkning av bolaget som nu är nödvändig.
Huvuddelen av behovet av ökade rörelsemedel och av medel för kapacitetsförvärv bör enligt vattenfallsverket täckas av lån på allmän kapitalmarknad. Detta kräver en för branschen normal andel eget kapital. Svenska Petroleum har med utgångspunkt från främst den ökade lagerhandeln beräknat behovet av tillskott av eget kapital till 175 milj. kr.
De preliminära avtalen med BP och OK-Texaco är f.n. föremål för fortsatta utredningar och förhandlingar för slutlig utformning. För förvärven från BP är den kvarvarande osäkerheten om storleken av utfallande likvider ringa. Ett kapitaltillskott av 75 milj. kr. bedöms erforderligt.
Avtalet med OK och Texaco har ännu inte hunnit vidarebearbetas lika ingående. Vattenfallsverket återkommer till frågan om det erforderliga kapitaltillskottet för förvärv av andelen i Scanraff.
Vattenfallsverket bedömer alltså att det kapitaltillskott som nu bör tillföras Svenska Petroleum uppgår till 250 milj. kr. Det föreslås att tillskottet fördelas med 125 milj. kr. på nytt aktiekapital, 25 milj. kr. på överkurs att tillföras reservfond och 100 milj. kr. på särskilt aktieägartillskott. Ett sådant tillskott är enligt vattenfallsverket motiverat av bolagets f.n. svaga konsolidering och syftar till att åstadkomma en lämplig sammansättning av det egna kapitalet med hänsyn till de betydande ekonomiska risker. som är förenade med bolagets verksamhet. Tillskottet skall inom bolaget avsättas till en beskattad fri reserv.
Enligt vattenfallsverkets bedömning är de utvecklingssteg för Svenska Petroleum som svarar mot det angivna kapitaltillskottet självständigt kommersiellt motiverade även om de samtidigt bör tillmätas betydande tilläggsvärden från försörjningssynpunkt. Förutsatt att oljemarknaden inte utsätts för nya kraftiga störningar, som t.ex. skulle innebära stopp i Svenska Petroleums råoljetillförsel, räknar vattenfallsverket med att kapitaltillskottet kommer att ge avkastning. Avkastningen bör enligt verkets mening i första hand utnyttjas för konsolidering genom kapitaluppbyggnad i bolaget bl.a. för att möta förlustrisker. Under de närmaste åren innan bolaget har
+2 Riksdagen 1979/80. I sam. Nr 33
konsoliderat sig i sin nya och utvidgade verksamhet bör därför enligt vattenfallsverket inte krävas nagon utdelning på det av ägarna nu insatta kapitalet.
För vattenfallsverkets det skulle kapitaltillskottet utgöras av 75 milj. kr. som likvid för nyteckning av aktier om nominellt 62,5 milj. kr. samt ett
aktieägartillskott om 50 milj. kr. Vattenfallsverket har tidigare inte lämnat tillskott till något av sina hel- eller delägda företag i denna form. Verket
förutsätter att investeringsanslaget ull Kraftstationer m. m. får användas såväl för ökningen av aktiekapitalet som för akticägartillskottet och att de
medel som ställs till verkets förfogande 1. v. lämnas utan krav på förräntning. Statsföretag AB ansluter sig till den beskrivning och bedömning av utvecklingen inom Svenska Petroleum som har lämnats av statens vatten-
fallsverk. Statsföretag anser, att förslaget till kapitaltillskott innebär en rimlig fördelning mellan aktiekapitalhöjning och aktieägartillskott med hänsyn till dels kravet på upplåningskapacitet. dels de risker som nu är förenade med Svenska Petroleums av försörjningsskäl snabbt ökade verksamhet och stora engagemang i råoljehandeln. Statsföretag kan emellertid inte i nuläget ikläda sig finansiella åtaganden av denna storleksordning. Statsföretag önskar därför frän staten erhålla erforderliga medel, dvs. 125 milj. kr., i form av ägartillskott.
Föredraganden
I prop. 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken anmäldes (bil. I s. 143) att avtal hade träffats i februari 1979 mellan regeringen och vissa
oljeföretag, nämligen AB Nynäs Petroleum, Oljekonsumenternas förbund
(OK), Svenska BP AB jämte BP Trading Ltd och Texaco Oil AB. Avtalen
innebar att parterna ätog sig att föra förhandlingar om samverkan rörande bl.a. råoljeanskaffning och raffinoring. Avsikten var att förhandlingarna skulle slutföras före utgången av år 1979. Det förutsattes att statens kommersiella intressen skulle företrädas av Svenska Petroleum AB.
Regeringens beslut att ta upp förhandlingar med oljeföretagen utgjorde
ett led i ett oljepolitiskt handlingsprogram med målet att åstadkomma ökad
säkerhet i den svenska oljeförsörjningen på både kort och lång sikt. I
nämnda proposition framhöll föredraganden att strukturproblemen inom
oljebranschen, framför allt svagheten i råolje- och raffineringsleden, måste
angripas på bred front för att detta mål skulle kunna nås. Det bedömdes
som särskilt angeläget att minska den svenska marknadens beroende av
den internationella s. k. spotmarknaden för färdiga produkter. Riksdagen godkände de i propositionen angivna riktlinjerna för försörj-
ning med olja (NU 1978/79: 60, rskr 1978/79: 429).
Riksdagens beslut fattades mot bakgrund av de störningar på den internationella oljemarknaden som blev följden av att Irans export av råolja praktiskt taget upphörde under årets första månader. Bortfallet ledde till
kraftiga prishöjningar på spotmarknaden för såväl råolja som produkter,
delvis med spekulativa inslag, som nådde sin kulmen i juni 1979. Flera av
de internationella oljebolagen skar ned leveranserna till sina svenska dotterbolag under äberopande av minskad råäoljetillgång.
För de oljeföretag i Sverige, som var hänvisade till att köpa färdiga
produkter på spotmarknadens villkor, uppstod akuta svårigheter. Flera av
dessa företag tvingades att begränsa eller inställa sina leveranser till kun-
derna, däribland många kommuner och industriföretag. Samtidigt skedde
en snabb minskning av oljehandelns lager särskilt av tunn eldningsolja.
Under våren och sommaren 1979 vidtog regeringen vissa åtgärder i syfte att förbättra försörjningsläget. Bl.a. skedde höjningar av gällande högstpriser och vissa statliga oljeköp genomfördes av överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Parallellt med dessa åtgärder på myndighetsplanet arbetade Svenska Petroleum på att i möjligaste män ersätta det bortfall av leveranser som hade skett genom att vissa oljeföretag inte kunde fullgöra sina åtaganden gentemot tidigare kunder. Svenska Petroleum hade ett relativt gott ut-
gångsläge genom att bolaget under hösten 1978 hade lagt om sin försörjning
från köp av färdiga produkter till råoljeköp på kontrakt och legoraffinering. Läget under våren och sommaren ställde emellertid krav på en kraftig ökning av bolagets leveranser. För att kunna tillgodose dessa krav sökte Svenska Petroleum ytterligare bredda sin försörjning.
Kontrakt om betydande leveranser av råolja tecknades med de nationella oljebolagen i Irak, Iran, Nigeria och Saudiarabien, delvis inom ramen för regeringsavtal om bilateralt samarbete. För att säkra det ökade behovet av
raffineringstjänster träffades i slutet av juni 1979 ett preliminärt avtal med
Svenska BP om förvärv av 227 av BP:s raffinaderi i Göteborg. I uppgörelsen med BP ingick även bl. a. förvärv av en andel på 2092 av BP:s svenska distributionsrörelse och leveranser från BP av betydande kvantiteter lågsvavlig råolja under en tioårsperiod.
I september 1979 träffades ett preliminärt avtal med OK och Texaco, som gemensamt äger Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraff i Lysekil. om förvärv av 17 4 av kapaciteten i Scanraff. I uppgörelsen ingick inte raffinaderiets anläggning för framställning av bensin. Genom de två avtalen skulle Svenska Petroleum förvärva en sammanlagd raffineringskapacitet av 2,7 milj. ton om året, vilket utgör ca 1226 av den totala kapaciteten i Sverige.
Enligt min mening utgör de två träffade avtalen ett viktigt steg mot att stärka strukturen I den svenska oljebranschen. Genom avtalen skapas bättre möjligheter att inom landet förädla och distribuera olja som tillförs Sverige direkt från de oljeproducerande länderna. Utvecklingen på den internationella oljemarknaden pekar ockå på att dessa länder i ökande grad kommer att sträva efter direkt försäljning till konsumentländerna.
Samtidigt innebär avtalen en närmare samverkan mellan staten och tre av de raffinaderiägande företagen i Sverige. Av dessa företag ingär två i
internationella koncerner med världsomfattande verksamhet, medan det kooperativa OK är det största oljeföretaget på den svenska marknaden. Avtalen kommer att innebära ett bättre utnyttjande av raffineringskapaci-
teten I landet och därmed också bättre förutsättningar för att upprätthålla
driften vid anläggningarna även under perioder då det ekonomiska utbytet
av raffinering är litet. Detta är enligt min mening av väsentlig betydelse
från försörjningssynpunkt.
Vid sidan av förhandlingarna med raffinaderiföretagen har Svenska Petroleum även diskuterat frågor om samverkan beträffande långsiktig anskaffning av råolja och produkter med Nynäs Petroleum och OK. Diskus-
stonerna har i oktober 1979 lett fram till ett avtal om samordning av de tre svenskägda företagens uppträdande gentemot leverantörer i oljeproducerande länder. Avsikten är att de tre företagen — den s.k. ONS-gruppen — skall bilda ett särskilt inköpsråd för informationsutbyte och samordning av
inköp.
Jag har hittills uppehållit mig vid de allmänna försörjningspolitiska
aspekterna på Svenska Petroleums verksamhet under det senaste året. Bolaget har under trycket av akuta försörjningsproblem på den svenska marknaden haft en utomordentligt snabb expansion. Denna har inneburit
en volymmässig ökning av rörelsen under år 1979 med ca fyra gånger jämfört med år 1978. Den värdernässiga ökningen beräknas bli drygt sju
gånger. Sett från företagsekonornisk synpunkt kräver denna expansion dels en ökning av rörelsekapitalet dels vissa investeringar. Svenska Petro-
leum har under sina första verksamhetsår avstått från att förvärva egna anläggningstillgångar. Behovet av raffinerings- och distributionstjänster har tillgodosetts genom avtal. Med hänsyn till rörelsens expansion och till
de stora ätagandena i fråga om råoljeköp har Svenska Petroleum nu ansett
det önskvärt att skaffa en fastare das för sin verksamhet i form av ägaran-
delar i raffinaderier och distributionssystem. Detta utgör den affärsmässiga motiveringen för avtalen med BP och OK-Texaco.
Statens vattenfallsverk och Statsföretag AB, som äger 5096 var av aktierna i Svenska Petroleum, har hemställt om medel för att möjliggöra de
kapitaltillskott till Svenska Petro'eum som krävs för att finansiera verksamhetens expansion. Aktieägarna har beräknat behovet av kapital för oljehandelsrörelsen till 175 milj. kr. och för åtagandena enligt avtalet med BP till 75 milj. kr. Utgångspunkten har därvid varit att andelen eget kapital skall vara sådan att bolaget kan låna upp återstoden av sitt kapitalbehov på
marknaden.
Aktieägarna har inte tagit hänsyn till behovet av tillskott för förvärvet av
andelen i Scanraff, eftersom betydande oklarhet fortfarande rådde om Svenska Petroleums kostnader för förvärvet då framställningarna ingavs.
På grundval av uppgifter som jag senare har inhämtat beräknar jag behovet
av tillskott för förvärv av andelen i Scanraff till ca 150 milj. kr. Det sammanlagda behovet av kapitaitillskott till Svenska Petroleum skulle därmed uppgå till 400 milj. kr.
Enligt min uppfattning kan det totala behovet av tillskott minskas i förhållande till denna beräkning. Jag har därvid tagit hänsyn till bl. a. att Svenska Petroleums handelsrörelse f.n. visar god lönsamhet, vilket innebär att kravet på tillskott för soliditetsförbättring för denna del av rörelsen kan sättas något lägre. Enligt min mening bör också den fortsatta uppbyggnaden av Svenska Petroleums lagerhandel kunna ske i långsammare tempo än vad som framgår av de prognoser som har redovisats I vattenfallsverkets framställning. Jag vill erinra om vad föredraganden i prop. 1978/ 79: 115 (bil. I s. 141) anförde om inriktningen av Svenska Petroleums verksamhet i marknadsledet. Bolagets egen försäljning bör liksom hittills inriktas på storförbrukare främst inom den offentliga sektorn och andra kundkategorier som i stor utsträckning har grundat sin försörjning på spotmarknaden. I övrigt bör Svenska Petroleum i första hand söka samverkan med andra branschföretag för att säkra avsättningen av den olja som bolaget tillför landet. Genom en sådan inriktning av verksamheten kan behovet av kapital för bolagets handelsrörelse begränsas.
Mot bakgrund av dessa överväganden beräknar jag det sammanlagda behovet av kapitaltillskott till Svenska Petroleum till 300 milj. kr. Detta belopp innefattar de medel som behövs för att bolaget skall kunna fullfölja de preliminära avtalen med såväl OK och Texaco som Svenska BP. Jag förordar att beloppet ställs till vattenfallsverkets och Statsföretags förfogande på det sätt som jag närmare anger i det följande. Något ställningstagande från statsmakternas sida till de av Svenska Petroleum träffade avtalen är i övrigt inte påkallat.
Av beloppet 300 milj. kr. bör 180 milj. kr. tillskjutas av aktieägarna genom aktieteckning till en överkurs av 2092. Därmed kommer aktickapitalet i bolaget att höjas från f. n. 40 till 190 milj. kr. och reservfonden från
10 till 40 milj. kr. Återstoden 120 milj. kr. bör tillskjutas i form av ett
särskilt aktieägartillskott, att inom bolaget avsättas till en beskattad fri reserv. Som vattenfallsverket har framhållit utgör Svenska Petroleums nuvarande svaga konsolidering motiv för att en betydande del av tillskottet omvandlas till obundet eget kapital.
I enlighet med rådande ägarförhållanden bör tillskottet till Svenska Petroleum lämnas genom statens vattenfallsverk och Statsföretag med 150 milj. kr. var.
Aktieägarna har gett uttryck åt uppfattningen att Svenska Petroleums utveckling är kommersiellt motiverad. De har dock samtidigt pekat på de risker som är förenade med att bolagets verksamhet av försörjningsskäl har ökat så snäbbt. Statsföretag har för sin del hemställt att de nödvändiga medlen ställs till förfogande i form av ett ovillkorat ägartillskott från staten.
Enligt min mening bör den del av statens tillskott till Statsföretag som svarar mot detta företags aktieteckning i Svenska Petroleum betraktas som en investering som i princip bör kunna väntas ge normal avkastning.
Däremot bör ett sådant krav inte ställas på den del av tillskottet som hos Svenska Petroleum skall redovisas som en fri reserv. Avsättning av en sädan reserv får betraktas som en konsekvens av att bolaget av försörjningsskäl har måst expandera mycket snabbare än vad som från företagssynpunkt hade varit naturligt. I enlighet med detta synsätt bör statens tillskott till Statsföretag lämnas i form av dels ett lån på 90 milj. kr. dels ett ägartillskott på 60 milj. kr. För länet bör i princip förräntningsplikt gälla så snart utdelning lämnas på aktierna I Svenska Petroleum. I likhet med aktieägarna räknar jag med att de överskott som kan väntas uppstå i Svenska Petroleums rörelse under de
närmaste ären kommer att användas för konsolidering. Jag återkommer till
frågan om detta lån vid min anmälan i det följande av medelsanvisning för aktieteckningen (jfr s. 22).
Ägartillskottet till Statsföretag bör anvisas över ett särskilt anslag på
driftbudgeten benämnt Kapitalillskot vill Svenska Petroleum AB. Något
krav på avkastning bör i enlighet :ned vad jag har anfört inte knytas till detta tillskott.
För vattenfallsverkets del bör medel ställas till förfogande från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. Jag avser att vid min anmälan av detta anslag förorda en höjning av vattenfallsverkets investeringsram för budget-
året 1979/80 med 150 milj. kr. för angivna ändamäl. I överensstämmelse med de villkor som gäller för län och tillskott till Statsföretag bör av medlen 90 milj. kr. i princip vara förräntningspliktiga, även om krav på omedelbar förräntning inte ställs. Återstoden 60 milj. kr. bör ses som ett
rent ägartillskott. | Jag vill slutligen erinra om att statsföretagsutredningen i betänkandet (1978: 85) Statligt företagande i samaällets tjänst har lagt fram vissa förslag som berör bl. a. organisationen av de statliga företagen på energiområdet. Förslagen berör bl. a. Svenska Petroleum. Jag avser att ta upp denna fråga i annat sammanhang. Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservations-
anslag av 60 000 000 kr.
"KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
F. Statens vattenfallsverk
[3] 1. Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för budgetåret 1979/80 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 1830 milj. kr.
(prop. 1978/79: 115 bil. 1 s. 326. NU 1978/79: 60, rskr 1978/79: 429). Statens vattenfallsverks investeringsram för innevarande budgetår uppgår till 2054,4 milj. kr. inkl. 200 milj. kr. som verket har medgetts att överföra från investeringsramen för budgetåret 1978/79, 16.2 milj. kr. som vid budgetårets ingång inte förbrukats av medel som har anvisats ur konjunkturreserven och 2.2 milj. kr. som verket av sysselsättningsskäl har medgetts ta i anspråk ur konjunkturreserven under innevarande budgetår.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att teckna borgen för lån till bolag
i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt
5813 milj. kr., varav 160 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag (prop. 1978/79: 115 bil. I s. 325, NU 1978/79: 60, rskr 1978/79: 429).
I skrivelse den 6 juni 1979 har riksdagen anmält sina beslut med anledning av bl. a. propositionen 1978/79: 115 (bil. 1) om riktlinjer för energipolitiken. Besluten innebär bl. a. att riksdagen anslutit sig tll vad näringsutskottet anfört om den fortsatta utbyggnaden av block 3 i Forsmarks kärn-
kraftverk (NU 1978/79: 60 s. 76-77).
I skrivelse den 24 augusti 1979 har statens vattenfallsverk hemställt att regeringen skall godkänna en mellan verket och Mellansvensk Kraftgrupp AB träffad principöverenskommelse om utbyggnaden under budgetåret 1979/80 av block 3 i Forsmarks kraftstation och ställa erforderliga medel
till förfogande för de åtaganden som den medför.
I skrivelse den 4 oktober 1979 har Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolag hemställt att bli tillerkänt ersättning för förseningskostnader för block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk.
I skrivelse den 13 september 1979 har riksgäldskontoret tagit upp vissa frågor om formerna för statens borgensteckning för lån som tas upp utomlands av Forsmarks Kraftgrupp AB.
I skrivelse den 19 juni 1979 har statens vattenfallsverk hemställt om regeringens medgivande att bl.a. ingå konsortialavtal med Bodens kommun om bildande av ett aktiebolag för energiförsörjning inom kommunen.
I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 har vattenfallsverket bl.a. hemställt om medgivande att bygga en ny tilloppstunnel vid Victas kraftstation och om att högst 165 milj. kr. av utgiften härför skall tillföras det förräntningspliktiga statskapitalet.
Föredraganden
Med hänvisning till den förestående folkomröstningen om kärnkraftens
roll i den framtida energiförsörjningen anförde näringsutskottet i betänkandet 1978/79: 60 att investeringarna i fortsatt utbyggnad av kärnkraftanläggningar borde begränsas. Under den ifrågavarande perioden kunde inskränkningen enligt utskottet avse enbart block 3 i Forsmarks kraftstation. Det var dock viktigt att bevara full handlingsfrihet i
avvaktan på resultatet av folkomröstningen. Begränsningen av utbyggna-
den borde, enligt utskottet, därför inte ske på ett sådant sätt att den kan
äventyra ett genomförande av Forsmark 3-projektet. Blocket Forsmark 3 borde byggas vidare i en sädan reducerad takt och omfattning som garanterar sysselsättning åt de vid Forsmarksbygget redan anställda. Extern rekrytering av anläggningsarbetare under budgetåret 1979/80 borde enligt utskottet i princip undvikas. Utskottet konstaterade vidare att en reducerad byggnadstakt förutsatte en överenskommelse därom mellan delägarna i Forsmarks Kraftgrupp AB och utgick från att förhandlingar om en sådan överenskommelse skulle komma till stånd. Utskottet förordade också att regeringen, inom ramen för under investeringsanslaget Kraftstationer m. m. beräknade medel för Forsmark 3, skulle bemyndigas att medge vattenfallsverket att temporärt lämna delägartillskott till projektet i större utsträckning än som svarar mot verkets andel av aktickapitalet or det av regeringen befanns vara ändamålsenligt att träffa en överenskommelse om neddragen utbyggnadstakt under budgetåret 1979/80. Jag avser att i det följande redovisa resultatet av de förhandlingar som har skett i syfte att begränsa arbetstakten i Forsmark 3-projektet på av näringsutskottet angivet sätt. Förhandlingarna, som har skett under medverkan av en särskilt utsedd statlig förhandlare, har lett till en överenskommelse mellan statens vattenfallsverk och Mellansvensk Kraftgrupp AB. Överenskommelsen. som för vattenfallsverkets del blir bindande först genom regeringens godkännande, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. Överenskommelsen innebär i huvudsak följande. Utbyggnaden av block 3 skall under budgetåret 1979/80 bedrivas enligt de riktlinjer som anges i näringsutskottets betänkande (NU 1978/79: 60 s. 76, tredje stycket). Detta innebär, enligt överenskommelsen, för verksamheten i Forsmark att arbetena skall fortgå på ett sådant sätt att sysselsättning kan beredas dem som var anställda hos vattenfallsverket vid Forsmarksbygget vid månadsskiftet maj/juni 1979. Extern rekrytering bör i princip undvikas. Eventuella avgångar från befattningar som bör vara besatta för att upprätthålla en rationell verksamhet och för att undvika uppsägningar får dock ersättas. Underentreprenörer skall enligt överenskommelsen inte anlitas annat än för att fullgöra begränsade insatser som krävs för en rationell verksamhet eller för att undvika uppsägning av vattenfallsverkets anställda. Erforderliga resurser får disponeras för den planering inom projektet som krävs för att bibehålla handlingsfriheten efter utgången av budgetåret 1979/80. Vattenfallsverket åtar sig enligt överenskommelsen att ersätta Forsmarks Kraftgrupp AB för merkostnader föranledda av dels den neddragning av utbyggnadstakten i Forsmark 3-projektet som redan har skett genom tidigare beslut av regeringer., dels den nu aktuella neddragningen. Ersättning skall utgå för ökade anläggningskostnader och för ökade kostnader för att producera elektricitet oå annat sätt och/eller för att anskaffa ersättningskraft. Vidare innebär överenskommelsen bl.a. att Mellan-
svensk Kraftgrupp AB under budgetåret 1979/80 befrias från skyldigheten att ge delägarlån till Forsmarks Kraftgrupp AB i proportion till sitt akticinnehav. I och med att denna befrielse upphör skall dock Mellansvensk Kraftgrupp AB inträda med sin andel av de delägarlån som under budgetåret 1979/80 har lämnats av vattenfallsverket.
Som framgår redan av näringsutskottets betänkande i den del det avser Forsmark 3-projektet kunde en sådan omläggning av arbetena som utskottet förordade ske endast efter att en överenskommelse därom träffats mellan delägarna i projektet. För att nå den åsyftade neddragningen av arbetena under budgetåret 1979/80 var det därför nödvändigt att omedelbart efter riksdagens beslut våren 1979 ta upp förhandlingar och skyndsamt träffa en överenskommelse härom. Det fanns i denna situation ingen möjlighet att i detalj beräkna de merkostnader som omläggningen medför i form av ökade anläggningskostnader och högre kostnader för kraftanskaffning under den tid som blockets färdigställande försenas och följaktligen inte heller att beloppsmässigt fastställa den ersättning till Forsmarks Kraftgrupp AB som den icke-statliga kontrahenten i projektet, Mellansvensk Kraftgrupp AB, krävt för att acceptera den reducerade arbetstakten.
Den nu träffade överenskommelsen innebär således att arbetena i Forsmark kommer att dras ned under innevarande budgetår enligt vad näringsutskottet har förordat men att så sker endast under förutsättning av att staten ikläder sig en ersättningsskyldighet gentemot Forsmarks Kraftgrupp AB för de merkostnader som orsakas av den neddragna arbetstakten.
Fortsatta förhandlingar sker nu i syfte att närmare klarlägga konsekvenserna av de neddragningar av arbetena som har skett efter politiska beslut. Innan det går att fastställa hur höga anläggningsmerkostnaderna blir är det bl. a. nödvändigt att träffa nya avtal med huvudleverantörerna. Merkostnaderna för kraftanskaffning under den tid blocket försenas beror bl. a. på hur elefterfrågan, oljepriser, uranpriser och tillgången till andra kraftslag utvecklas. Det finns således flera skäl till att det nu inte är möjligt att beloppsmässigt ange den ersättning som Forsmarks Kraftgrupp AB enligt överenskommelsen är berättigat till.
Genom beslut den 30 augusti 1979 har regeringen godkänt den nu träffade överenskommelsen i de delar riksdagens medgivande inte krävs. Jag förordar nu att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen i de delar den medför ekonomiska förpliktelser för staten. Jag avser att återkomma i fråga om det belopp varmed Forsmarks Kraftgrupp AB bör ersättas för fördyrade anläggningskostnader i sådan tid att ersättning kan utgå under budgetåret 1980/81. I samband därmed avser jag också att närmare redogöra för hur merkostnaderna för kraftanskaffning skall beräknas och ersättas.
Med hänvisning till den nu träffade överenskommelsen om Forsmark 3 har Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB (OKG) i en skrivelse till regering-
en hemställt att ersättning skall utgå för förseningskostnader för
det tredje blocket i Oskarshamns kraftverk på samma grunder som regeringen har godkänt för Forsmark 3. Förseningskostnaderna har enligt skrivelsen åsamkats OKG till följd av osäkerheten om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen. Kostnaderna är enligt OKG av samma art som dem som drabbar Forsmarks Kraftgrupp AB för Forsmark 3 ÖKG framhåller vidare att förseningskostnaderna uppstätt i samband med att man sökt följa andemeningen i lagen (1977: 140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. (villkorslagen) rörande ersättning för åtgärder före resp. efter lagens ikraftträdande genom att driva projektet så att kostnaderna vid ett eventuellt avbrytande skall bli så låga som möjligt.
Med anledning av OKG:s framställning vill jag anföra följande. Stats-
makternas befattning med den överenskommelse som har träffats mellan
delägarna i Forsmarks Kraftgrupp AB är helt betingad av att staten via vattenfallsverket är delägare i Forsmarksbolaget och som sädan bunden av det konsortialavtal i vilket bl.a. utbyggnaden av Forsmark 3 regleras. Som framgår av näringsutskottets betänkande 1978/79: 60 (s. 76—77) kunde den neddragning av utbyggnadstaktern it Forsmark 3-projektet som utskottet förordade inte ske om inte konsortieparterna var överens därom. Den nu
träffade överenskommelsen får därför enligt min mening ses som en affärs-
mässig uppgörelse mellan ägarna till Forsmarks Krafigrupp AB. Att statens
förhandlare och vattenfallsverket säsom företrädare för det statliga ägar-
intresset har handlat på riksdagens uppdrag ändrar inte detta förhållande. Jag vill, för att undvika missförstånd. understryka att överenskommelsen inte har något samband med de ersättningar som reaktorinnehavare i vissa
andra situationer är berättigade till enligt villkorslagen eller lagen
(1979: 335) om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktor kärn-
bränsle, m. m. (rådrumslagen). Vid villkorslagens tillkomst överlämnades ät reaktorinnehavarna att ta
ställning till om utbyggnaden av nya kärnkraftblock skulle fortsätta eller avbrytas. Detta har inneburit bl. a. att även avvägningar i fräga om utbyggnadstakt har fått göras av dem. Men därav följer inte att någon rätt till
ersättning föreligger för de reakterinnehavare som efter lagens tillkomst
beslutade att fortsätta påbörjade utbyggnader i stället för att utnyttja den
möjlighet som lagens ersättningsrogler gav att avbryta utbyggnaden och kompenseras främst för de före lagens tillkomst nedlagda kostnaderna. Någon rättslig grund för ekonomiska åtaganden från statens sida gentemot OKG föreligger således inte. Jag avser att föreslå regeringen att lämna OKG:s framställning utan åtgärd. Jag föreslär att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört med anledning av OKG:s framställning.
Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om formerna för sta-
tens borgensteckning för lån som Forsmarks Kraftgrupp
AB kan komma att ta upp på den internationella kapitalmarknaden.
Av den av riksdagen beviljade ramen för borgonsteckning för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier om 5 813 milj. kr. har 5230 milj. kr. beräknats för Forsmarks Kraftgrupp AB:s upplaning.
Bolaget har hittills tagit upp lån på kapitalmarknaden om sammanlagt ca
4010 milj. kr. Vid sex tillfållen har lån om sammanlagt ca 1071 milj. kr.
placerats hos utländska läneinstitutioner. Jag räknar härvid län i utländsk valuta efter den vid tidpunkten för garantiätagandena gällande säljkursen för valutan.
För borgensteckning för län som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp på kapitalmarknaden gäller inte den begränsning till vattenfallsverkets andel av aktiekapitalet som normalt gäller (prop. 1976/77:25 s. 116. NU 1976/ 77:13, rskr 1976/77: 55) förutsatt att övriga delägare ställer garantier för sin
andel av säkerheten genom efterborgen. Statens borgen för Forsmarks Kraftgrupp AB har hittills, efter medgi-
vande av regeringen i varje enskilt fall, utställts av vattenfallsverket såväl för lån som tagits upp i Sverige som för lån som tagits upp utomlands.
Denna ordning ter sig naturlig med hänsyn till vattenfallsverkets aktiva
medverkan i bolaget i egenskap av bäde majoritetsdelägare och huvud-
entreprenör för Forsmarksstationens uppförande. I fräga om upplåning på
kapitalmarknaden bör vattenfallsverket från affärsmässiga utgångspunkter kunna påverka bl. a. upplåningens förläggning i tiden, dess storlek, löptid och amorteringsvillkor.
När det gäller statlig borgen för upplåning utomlands finns emellertid också, såsom framhålls i skrivelsen från riksgäldskontoret, ett intresse av ett enhetligt och inbördes samordnat uppträdande från den svenska staten gentemot den internationella kapitalmarknaden. Med undantag för de borgensförbindelser som vattenfallsverket har utfärdat för Forsmarks Kraftgrupp AB har statens borgen regelmässigt tecknats av riksgäldskontoret. Från denna utgångspunkt avviker de hittills tillämpade formerna för statens borgensätaganden för Forsmarks Kraftgrupp AB mot ett i övrigt enhetligt förfarande. Även om den hittills tillämpade ordningen har vissa fördelar från affärsmässig synpunkt finns det enligt min mening skäl som talar för att den statliga borgen för lån som detta bolag tar upp i utlandet får
samma formella utformning som annan, av riksgäldskontoret utfärdad, statlig borgen I samband med utlandsupplåning. Enligt vad jag har erfarit
under hand från riksgäldskontoret och vattenfallsverket bör en sådan ordning kunna införas utan att vattenfallsverkets relationer till kreditmarknaden försvåras i nämnvärd utsträckning. Jag förordar med hänvisning
härtill att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall teckna
borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensätaganden för lån till bolag i
vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. För län som tas upp på den svenska kapitalmarknaden bör den hittills tillämpade ordningen alltjämt gälla. Jag går nu över till frägan om bildande av ett aktiebolag för energiförsörjning inom Bodens kommun. Eldistributionen inom Bodens kommun är f. n. uppdelad mellan statens vattenfallsverks lokalförvaltning, Norrbottens kraftverk, och Bodens Energiverk. Kraftverket svarar huvudsakligen för distributionen inom landsbygdsområdet, medan Energiverket svarar för distributionen inom tätorten. Abonnentantalet är ca 5600 resp. 10200. Den totala elenergiomsättningen inom kommunen uppgår till 220 GWh". varav Norrbottens kraftverk säsom distributör svarar för ca 3796. Vattenfallsverket är råkraftleverantör. Fjärrvärmeförsörjningen inom kommunens tätort handhas av Energiverket. Verksamheten är under uppbyggnad och energiomsättningen inom denna rörelse är f.n. ca 130 GWh. Sedan några är tillbaka har förkandlingar om en samordning av energiförsörjningen inom kommunen förts mellan vattenfallsverket och Bodens kommun i syfte att ästadkomma cen rationell energiförsörjning med lika villkor för konsumenterna inom hela kommunområdet. Förhandlingarna har resulterat i ett konsortialavtal mellan verket och kommunen. Överenskommelsen, som för vattenfallsverkets del har träffats med förbehåll för regeringens godkännande, innebär att verket och kommunen går samman i ett bolag för såväl distribution av elektrisk energi som försörjning med andra energiformer inom området. Ett samgående innebär enligt vattenfallsverket dels att en konstruktiv strukturrationalisering av elförsörjningen uppnås genom frivillig överenskommelse mellan statliga och kommunala intressen, dels att ett organ skanvas för en rationell samordning av bl. a. värmeförsörjningen inom kommunen, där vattenfallsverket ges möjlighet till önskvärd fördjupning och breddning av engagemanget inom cnergiförsörjningsområdet. Bolagets aktiekapital skall från början utgöra I milj. kr. Vattenfallsverket och Bodens kommun överlåter mot revers sina distributionsanläggningar inom distributionsområdet till bolaget. De distributionsanläggningar som verket avser att överlåta har värderats till 17,2 milj. kr., varav 1050 000 kr. avser fast egendom, och de som kommunen avser att överlåta har värderats till 29,3 milj. kr. På grundval av denna värdering har överenskommits att aktiefördelningen skall vara 404: för vattenfallsverket och 60: för Bodens kommun. | Bodens kommun överlåter också sina fjärrvärmeanläggningar inom distributionsområdet till bolaget för 48 milj. kr. Bolagets finansiering skall ske genom eget kapital och upplåning. För att
1 I GWh (gigawatltimme) = I milj. kilowattimmar.
upprätthålla nyssnämnda ägarandelar även för fjärrvärmeverksamheten skall vattenfallsverket lämna ett delägarlän på 19.2 milj. kr... som av bulaget skall användas som dellikvid till kommunen för de ull bolaget överlätna fjärrvärmeanläggningarna. Parterna skall vara skyldiga att ikläda sig borgensansvar i proportion till sina aktieandelar för sådana av bolaget på allmänna kapitalmarknaden upptagna lån som krävs för verksamhetens fortsatta finansiering. Om sådana lån inte kan erhållas, skall parterna
lämna bolaget län i proportion till sina aktieinnehav. Bolagets styrelse skall bestå av åtta ordinarie ledamöter jämte personliga
suppleanter för var och en av dem samt personalrepresentanter enligt lag. Tre ledamöter jämte suppleanter utses på förslag av vattenfallsverket. Fem ledamöter jämte suppleanter utses på förslag av kommunen. Ordförande utses bland de ledamöter som kommunen har föreslagit och vice ordförande bland dem vattenfallsverket har föreslagit. Om produktion av elenergi i samband med värmeverk eller annat engagemang I utveckling och exploatering av nya energikällor — 1. ex. torv eller flis — aktualiseras och är av ekonomiskt betydande omfattning jämfört
med bolagets övriga verksamhet, skall parterna bilda ett särskilt bolag för
denna verksamhet. Vardera avtalsparten skall vara hälftendelägare i ett sådant produktionsbolag. Statens industriverk har yttrat sig över förslaget att bilda ett aktiebolag
för energiförsörjningen inom Bodens kommun. Industriverket har därvid,
efter att ha granskat konsortialavtal, bolagsordning och överlåtelseavtal, funnit att bildandet av bolaget ligger i linje med de allmänna riktlinjer för strukturomvandling på eldistributionsområdet som har angetts i prop. 1975/76: 100 bil. 15 och tillstyrker därför att det föreslagna bolaget bildas. Jag har för egen del inget att erinra mot att vattenfallsverket ingår i ett
energibolag med de uppgifter och på de villkor som har redovisats. Jag
förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna konsortialavtalet mellan vattenfallsverket och Bodens kommun i vad staten genom avtalet ätager sig att bilda bolag, teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser. Det ankommer på regeringen att besluta i övriga frägor som aktualiseras av den tilltänkta bolagsbildningen. Jag vill vidare ta upp frågan om byggande av ytterligare en tilloppstunnel vid Vietas kraftstation i Luleälven. Riksdagen framhöll med anledning av regeringens proposition 1975: 30
om energihushällningen m.m. att den i princip ställde sig positiv till en
tillbyggnad av Vietas kraftstation och anläggande av cen kraftstation i Jaurekaska i Lule älv samt att ytterligare undersökningar av förutsättningarna härför borde göras (NU 1975:30, rskr 1975: 202). Med anledning av riksdagens uttalande uppdrog regeringen den 17 juni 1976 åt statens vat-
tensfallsverk att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av de aktuella utbyggnaderna i Lule älv.
Efter att ha genomfört en utredning, för vilken en redogörelse har
lämnats i prop. 1978/79: 115 (bil. i s. 226-227), föreslog vattenfallsverket
bl.a. att utförandet av en ny tillöppstunnel till Vietas kraftstation skulle
övervägas ytterligare.
I sistnämnda proposition redogjorde föredraganden för sin syn på behovet av att genomföra vissa vatterkraftutbyggnader som f.n. mte kan ge-
nomföras på strikt kraftekonomiska grunder tbil. I s. 229). Han anförde
därvid bl.a. att man får vara beredd att skjuta till statliga medel för att täcka den andel av kostnaderna för utbyggnaderna som inte kan förräntas i kraftsystemet för att tidigarelägga vissa projekt som därigenom kan bidra till att mildra struktur- och sysse'sättningsprobiem. Som exempel på sä-
dana utbyggnader anfördes bl.a. den planerade nya tunneln vid Vicetas
kraftstation.
Projektet behandlades från likartade utgängspunkter även i prop. 1978/ 79: 127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten (bil. Is.
21-23).
I samband med att näringsutskottet behandlade frågan om bidrag till
vattenkraftutbyggnader som inte är kraftekonomiskt motiverade konstate-
rade utskottet att vissa icke kraftekonomiskt lönsamma utbyggnader redan nu utförs av sysselsättningsskäl (NU 1978/79:60 s. 82). Utskottet ansåg
vidare att ytterligare utbyggnader borde komma till stånd i första hand på
orter med struktur- och sysselsättningsproblem. De särskilda medelstillskott som kan behövas i samband härmed borde enligt utskottet anvisas
över statsbudgeten. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om ytterligare utbyggnader av vattenkraftan-
läggningar (rskr 1978/79: 429).
I anslagsframställningen för budgetåret 1980/81 har statens vattenfallsverk hemställt att regeringen skall besluta om byggande av ny tilloppstunnel i Vietas i sådan tid att arbetena kan inledas redan under budgetäret
1979/80 och om att högst 165 milj. kr. av utgiften härför skall tillföras verkets förräntningspliktiga kapital. Av verkets redogörelse framgår att tunneln, som får en Jängd av 5,5 km. minskar fallförlusterna i den befintliga tunneln varvid produktionen i kraft-
stationen beräknas öka med 55 GWh/år. Projektet skulle ge en sysselsätt-
ning på platsen motsvarande 720 årsverken. Arbetena kan, under förutsättning av att behövliga tillstånd erhålls, påbörjas redan under innevarande budgetår och beräknas pågå under fyra och ett halvt år. Investeringsutgif-
ten har beräknats till ca 320 milj. kr. varav enligt vattenfallsverket högst 165 milj. kr. kan förräntas på normalt sätt.
Enligt de bedömningar som tidigare har redovisats behövs särskilda insatser för att mildra de struktur- och sysselsättningsproblem som uppstår inom vattenfallsverket (prop. 1978/79: 115 bil. I s. 229 och 318, prop. 1978/
79:127 s. 21-23, NU 1978/79: 60 s. 80-83, rskr 1978/79: 429) och som slår
särskilt härt mot dem som är verksamma eller bor i närheten av de orter i
vilka vattenkraftsutbyggnader nu häller på att slutföras. Med hänvisning
härtill bedömer jag att den föreslagna turnelutbyggnaden bör genomföras enligt vattenfallsverkets förslag. En förutsätting för att så skall kunna ske är givetvis att nödvändiga tillstånd erhålls. Förutom tillstånd enligt vatten-
lagen krävs att riksdagen medger visst inträng i Stora Sjöfallets national-
park. Den sist nämnda frågan avser chefen för jordbruksdepartementet att
ta upp i sin anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetäret
1979/80.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har fått regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för att lokalisera näringsverksamhet till Jokkmokk enligt den mening riksdagen har gett regeringen till känna (NU 1978/79: 60 s. 83, rskr 1978/79: 429). Det finns därför skäl som talar för att avvakta med att ta
ställning till tunnelbygget i Vietas tills en samlad bedömning kan göras av
förutsättningarna för att mildra ortens problem genom etablering av annan näringsverksamhet. Resultaten av länsstyrelsens utredningsarbete bör en-
ligt uppdraget redovisas till regeringen så snart som möjligt eller senast i länsrapport 1980. Det är f. n. inte möjligt att ange vilka förslag till konkreta åtgärder länsstyrelsen kan komma att föreslå och i vad mån de kan leda till nya arbetstillfällen före utgången av år 1980. Enligt vad jag har erfarit är
emellertid sysselsättningen för ca 60 personer inom vattenfallsverket redan fr. 0. m. våren 1980 beroende av att tunnelarbetena kan påbörjas. Övervägande skäl talar därför enligt min mening för att snarast besluta genomföra tunnelbyggnaden. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag det vara
befogat att regeringen redan nu bereder riksdagen tillfälle att ta ställning titl
den föreslagna tunnelbyggnaden vid Vietas.
Tunnelbyggnaden bör finansieras under anslaget Kraftstationer m. m. på
sedvanligt sätt. Sedan utbyggnaden har slutförts och en efterkalkyl av kostnaderna har skett får fastställas hur stor andel som kan förräntas i kraftverksrörelsen. Utgifterna för de arbeten som kan bli aktuella under
innevarande budgetar ryms inom ramen för anslagna medel.
Jag har tidigare denna dag anmält fråga om kapitaltillskott till
Svenska Petroleum AB. Vattenfallsverket och Statsföretag äger var-
dera hälften av aktierna i Svenska Petroleum. Tillskottet krävs för att
Svenska Petroleum skall kunna dets öka rörelsekapitalet inom den snabbt expanderande oljehandelsrörelsen. dels fullgöra åtaganden enligt preliminärt träffade avtal med Svenska BP AB och Oljekonsumenternas förbund (OK) jämte Texaco Öil AB. Avtalen innebär bl. a. att Svenska Petroleum
förvärvar andelar i BP:s raffinaderi i Göteborg och distributionsrörelse
resp. det av OK och Texaco samägda Skandinaviska Raffinaderi AB Scan-
raff i Lysekil.
Som jag har anfört bör kapitaltillskottet, som sammanlagt uppgår till 300 milj. kr., tillföras Svenska Petroleum på sä sätt att aktieägarna tecknar
aktier till en överkurs av 2097 för 180 milj. kr. och därtill lämnar ett
ägartillskott med 120 milj. kr.
I enlighet med rådande ägarförhållanden bör hälften av dessa medel eller
150 milj. kr. tillföras via vattenfallsverket genom att investeringsanslaget Kraftstationer m.m. under budgetåret 1979/80 får belastas med ytterligare 150 milj. kr. utöver tidigare fastställd investeringsram. Ramökningen ryms inom anslagna medel för budgetåret 1979/80. Av beloppet bör 90 milj. kr. svarande mot verkets aktieteckning i Svenska Petroleum i princip vara förräntningspliktigt. Regeringen bör dock kunna t.v. efterge kravet på förräntning med hänsyn till behovet av konsolidering inom Svenska Petroleum. Återstående 60 milj. kr. bör skrivas av direkt. Chefen för budgetdepartementet avser att i annat sammanhang anmäla denna fråga. Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen art godkänna överenskommelsen mellan statens vattenfallsverk och Mellansvensk Kraftgrupp AB om utbyggnaden av block 3 vid Forsmarks kraftstation i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser, ba . bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall teckna borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp utomlands inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier, 3. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtalet mellan statens vattenfallsverk och Bodens kommun om samverkan i fråga om energiförsörjningen inom kommunen i vad staten därigenom åtager sig att bilda bolag, teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser, 4. godkänna vad jag har anfört i fråga om utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation, 5. bemyndiga regeringen att från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. ställa 150 000000 kr. till förfogande för teckning av aktier i och ägartillskott till Svenska Petroleum AB i enlighet med vad jag har förordat, dels 6. bereder riksdagen tillfäll? att ta del av vad jag har anfört med anledning av Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolags framställning om ersättning för förseningskostnader för block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk.
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[4] 21. Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB. Vid min anmälan tidigare denna dag av fråga om kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB har jag förordat att sammanlagt 300 milj. kr. ställs till förfogande för aktieägarna i bolaget, nämligen statens vattenfallsverk och Statsföretag
AB, med hälften var. Av medlen till Statsföretag skulle därvid 90 milj. kr. anvisas I form av ett lån avsett för teckning av aktier i Svenska Petroleum. Med hänsyn bl. a. till Statsföretags upplåningsmöjligheter i övrigt bör det nu aktuella lånet vara ett förlagslån. Det ankommer på regeringen att föreskriva villkoren för lånet.
Jag hemställer att regeringen föreslar riksdagen
att till Län till aktieteckning i Svenska Petroleum AB på ulläggsbud-
get I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett investe-
ringsanslag av 90000 000 kr.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd eller det ändamäl som föredraganden har hemställt om.
Bilaga I anslutning till konsortialavtal 1975-08-27 för utbyggnad av blocken 3 och 4 i Forsmarks kärnkraftsstation har mellan Statens Vattenfallsverk (SV) och Mellansvensk Kraftgrupp AB (MEG), nedan kallade kontrahenterna, träf-
fats följande
ÖVERENSKOMMELSE
Uppförandet av det tredje blocket i Forsmark (F3) påbörjades 1976 med förutsättningen att det skulle färdigställas till 1982-10-01. Inför regeringens arbete att till hösten 1978 förelägga riksdagen förslag om den framtida
inriktningen av energipolitiken uppdrog regeringen 1977-07-07 åt SV att förhandla om och kartlägga konsekvenserna av en ändrad planering för F3. I enlighet med uppdraget redovisade SV 1977-11-01 i en utredning vilken verksamhet hos SV och andra berörda företag som oundgängligen krävdes
för att handlingsfrihet att avbryta eller fullfölja projektet skulle bibehållas
ull lägsta möjliga kostnad. I utredningen redovisades också av MKG
accepterade principer för hur ersättning bör utgä för de merkostnader, som uppkommer för Forsmarks Kraftgrupp AB genom den ändrade planeringen. Resultat av utredningen redovisas i prop 1977/78:116 med förslag till
SVs anslag för budgetåret 1978/70 m.m. Av propositionen framgår bl. a.
att regeringen 1978-02-23 uppdrog åt SV att efter överenskommelse inom
FKA ta upp förhandlingar i syfte att tillse att sådan komponenttillverkning
avbröts som inte var nödvändig för att bevara handlingsfriheten. Riksdagen beslöt med anledning av regeringens proposition att för budgetåret 1978/79 inte anvisa ytterligare medel för utbyggnaden av F3 utöver vad som redan hade anvisats för budgetåret 1977/78. Sedan regeringen genom
beslut 1978-11-23 hävt vissa bestämmelser i SVs regleringsbrev för budget-
året 1978/79 har arbetena med F2 fram till maj 1979 bedrivits med den ökade aktivitet som planerades i SVs utredning 1977-11-01. Med anledning av att det planerade energipolitiska beslutet blivit uppskjutet i avvaktan på en rädgivand2 folkomröstning, som avses bli anord-
nad I mars 1980, om kärnkraftens roll i den framtida energipolitiken, har
kontrahenterna godtagit en omläggning av utbyggnadsplanerna för F3.
Kontrahenterna förbinder sig att använda sitt inflytande i FKA så att bestämmelserna i denna överenskommelse jämväl från bolagets sida kom-
mer att följas.
1 8 Arbetet under budgetåret 1972/80
Utbyggnaden av F3 skall under budgetåret 1979/80 bedrivas enligt de
riktlinjer som anges i näringsutskottets betänkande (1978/79:60 s. 76, 3:e
stycket). För verksamheten i Forsmark skall gälla att
a) arbetena under budgetåret 1979/80 skall fortgå på ett sådant sätt att
sysselsättning kan beredas de av huvudentreprenörens anläggningsarbetare, som var anställda vid Forsmarksbygget (block 1-3) vid månadsskif-
tet maj/juni 1979. Extern rekrytering av anläggningsarbetare under budget-
året 1979/80 bör i princip undvikas. Vid eventuella avgångar får dock ersättare anskaffas till befattningar som bör vara besatta för att i görlig mån upprätthälla en rationell verksamhet och för att undvika uppsägningar av andra anställda. b) byggentreprenör för reaktorbyggnaden ej skall engageras och underen-
treprenörer I övrigt ej skall anlitas i syfte att ersätta huvudentreprenörens
anställda. Underentreprenörer skall kunna anlitas för att fullgöra begränsade arbetsinsatser som erfordras för rationell verksamhet eller för att undvika uppsägning av arbetskraft enligt punkt a). c) erforderliga resurser får sättas in för planering av den verksamhet. som
krävs för att bibehålla handlingsfriheten efter utgången av budgetåret 1979/
80.
2§ Ersättning för merkostnader SV ätager sig att ersätta FKA för merkostnader föranledda av dels rege-
ringens uppdrag till SV 1977-07-07 och 1978-02-23, dels att arbetena under
budgetåret 1979/80 begränsas enligt & 1. Ersättning skall utgå dels för ökade anläggningskostnader, dels för ökade kostnader för att producera el på annat sätt och/eHer för att anskaffa ersättningskraft om ersättningsskyldigheten härigenom begränsas. Om FKA försummar att vidta skäliga ätgärder för att begränsa merkostnaderna skall ersättningen nedsättas i motsvarande mån.
Ersättningen för ökade anläggningskostnader skall utbetalas under budgetåret 1980/81. Ersättning för ökade kostnader för att producera el på annat sätt och/eller för att anskaffa ersättningskraft skall — i den mån inte annat överenskommes — utgå månadsvis under den tid F3s idrifttagning försenas.
3 § Finansiering
Under budgetåret 1979/80 befrias MKG från skyldigheten enligt konsortialavtalet att vid behov för utbyggnaden av F3 lämna FKA lån i proportion till aktieinnehavet. I och med att nämnda befrielse upphör skall
MKG inträda med sin andel av de delägarlån som under budgetåret 1979/80 har lämnats av SV.
4 8 Handlingsfrihet för MKG MKG har under budgetåret 1979/80 rätt att lämna projektet utan hinder av konsortialavtalets $ 13.
58 Överenskommelsens giltighet
Denna överenskommelse blir för kontrahenterna gällande från och med
dagen för dess undertecknande. För SVs del blir överenskommelsen bin-
dande först genom regeringens godkännande. Därest regeringens godkännande respektive åtagande att föreslå riksdagen att fatta erforderliga beslut inte erhålles senast 1979-09-06 är MKG berättigat att frånträda överens-
kommelsen. Om inget energipolitiskt beslut som klargör om' utbyggnaden
av F3 skall fullföljas fattas av sta.smakterna före utgången av budgetåret 1979/80 skall parterna uppta nya förhandlingar snarast möjligt. Parterna
skall inrikta sig på att slutföra dessa förhandlingar före den I juli 1980. Om
förhandlingarna ej slutförts till detta datum skall MKGs befrielse enligt $3 att lämna FKA delägarlån förlängas.
6 & Skiljedomsklausul Tvister i anledning av denna överenskommelse samt tvister rörande däri omförmätda eller därav härflytande rättsförhällanden med vad därmed äger samband skall slitas av skiljemän,. utsedda enligt då gällande skiljemannalag.
Detta avtal är upprättat i tre exemplar. varav kontrahenterna och FKA
erhållit var sitt.
Stockholm den 24 augusti 1979
Statens vattenfallsverk Meillansvensk kraftgrupp
aktiebolag J. V. Norrby Jan Erik Ryman
Godkännes: Forsmarks kraftgrupp aktiebolag
Erik Borgman
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979