om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m.m.
Prop. 1979/80:79
Regeringens proposition
1979/80:79
om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m. m.
beslutad den 17 januari 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
NILS G. ÅSLING
I*ropositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås bl. a. att Statsföretag AB får vissa kapitaltillskott för att täcka förluster och genomföra investeringar i vissa av dotterbolagen.
För att täcka förluster m. m. i Kockums Industri AB, Kockums Automation AB och Kockums Chemical AB föreslås 265 milj. kr. bli anvisade. För att täcka förluster under år 1979 i Uddcomb Sweden AB föreslås ett anslag av 36 milj. kr.
Vidare föreslås att Statsföretag AB får elt medelstillskotl av 640 milj. kr. för att hos Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) täcka förluster för år 1979 och stärka den finansiella kapaciteten. Regeringen föreslås vidare få bemyndigande alt ändra användningen av vissa anslag för AB Eiser.
Därutöver föreslås i propositionen alt affärsverksdelegationen skall avvecklas och alt samordningen mellan styrelserna för domänverket och AB Statens Skogsindustrier (ASSI) skall upphöra.
1¶Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 79
Prop. 1979/80:79
Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-01-17
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mimdebo, Wikström. Friggebo, Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Äsling
Proposition om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m. m.
1¶Inledning
1 enlighet med riksdagens beslut våren 1979 (prop. 1978/79; 124, NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356) om statens förvärv av Kockums varvsrörelse m. m. överfördes de i Kockums AB tidigare ingående industriföretagen Kockums Industri AB, Kockums Automation AB, Kockums Chemical AB och KB Kockums Chemical AB & Co frän staten till Statsföretag AB (Statsföretag). Statsföretag erhöll samtidigt 50 milj. kr. för atl täcka i bolagen uppkomna förluster under år 1979. Därvid anfördes att ytterligare statliga medelstillskott kunde behövas för att täcka förluster och strukturera verksamheten i de tre industriföretagen. Statsföretag har sedermera i skrivelse den 15 januari 1980 hemställt om statligt kapitaltillskott i della syfle.
Mot bakgrund av en av Statsförelag och LKAB gemensamt genomförd stmklurutredning avseende LKAB;s framlida verksamhet samt därpå följande framställan om statens medverkan i en finansiell rekonstruktion av LKAB erhöll Statsföretag vidare genom beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79: 87, NU 1978/79: 30 rskr 1978/79: 240) elt statligt medelstillskott om 700 milj. kr. för förlusttäckning år 1978, m. m., i LKAB. Härvid uttalade riksdagen att LKAB under perioden 1979-1981 borde få möjlighet att erhålla elt statligt lån för rekonstruklionsändamål om högst I 100 milj. kr. Lånet skulle avse att täcka förluster som kunde uppstå under åren 1979, 1980 och 1981. Det skulle ankomma på regeringen alt utarbeta och förelägga riksdagen förslag till medelsanvisning och villkor för lånet. Villkoren borde enligt riksdagens uttalande i huvudsak överensstämma med
Prop. 1979/80: 79 3
vad som gäller för statens län för rekonstruktionsändamål lill SSAB Svenskl Stål AB (jmf prop. 1977/78:87. NU 1977/78:45. rskr 1977/78: 198). LKAB har i skrivelse den 21 december 1979 hemställt om ett statligt rekonstruktionslån för förlusttäckning.
Riksdagen uttalade vidare i sitt beslut om finansiellt stöd till LKAB att regeringen borde ge Statsföretag och LKAB i uppdrag att utreda en om-och tillbyggnad av ett kulsinterverk i Kiruna samt att regeringen snarast därefter borde förelägga riksdagen förslag om projektets finansiering. Statsföretag har i skrivelse den 15 januari 1980 redovisai förslag om statens medverkan i finansieringen av en utbyggnad av kulsinterverkel.
Riksdagen beslöt under våren 1979 också (prop. 1978/79: 104, NU 1978/ 79:32, rskr 1978/79:241) om finansiellt stöd till Uddcomb genom att ett statligt tillskott om 114,3 milj. kr. slälldes till Statsföretags förfogande för förlusttäckning m.m. i Uddcomb för år 1978. Förutsättningar skapades därigenom för att påbörja en omstrukturering av Uddcombs verksamhel. Detla strukturarbete beräknades kunna genomföras under en treårsperiod. Frågan om behov av ytterligare finansiellt stöd till Uddcomb borde enligl uttalande av riksdagen tas upp när resultatutvecklingen för de närmaste åren bättre kunde överblickas. Statsföretag har i skrivelse den 15 januari 1980 hemställt om statligt medelstillskott för täckande av förluster under år 1979 i Uddcomb.
Mot bakgrund av Statsföretagsgruppens utveckling åren 1970-1977 beslöt regeringen den I december 1977 att frågan om Statsföretags framtida verksamhetsinriktning m. m. skulle ulredas. En särskild utredare' tillkallades härior. 1 direktiven för utredaren ingick bl.a. att lämna förslag till övergripande målsätlning för Slatsföretagsgruppen och mot bakgrund av denna föreslå lämplig organisation. 1 uppdraget ingick vidare vissa andra frågor, t. ex. en utvärdering av det s. k. offerlförfarandet, förutsättningarna för affärsverksdelegationens framtida verksamhet, statens inflytande i Svenska AB Navigatör och en samordning av verksamheten i ASSI och domänverkel.
Utredaren, som för sitt arbete antog benämningen Statsföretagsulredningen (I 1977:07), överlämnade den 21 december 1978 sitl betänkande (SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst. Belänkandet har remissbehandlats.
I samband med behandlingen av nu akluella frågor om medelslillskoll till Slatsföretagsgruppen kommer jag i del följande att ta upp vissa av de frågor som Statsföretagsulredningen har behandlat.
Numera generaldirektören Gunnar Söder
Prop. 1979/80:79 4
2¶Statsföretagsgruppens utveckling åren 1970—1979
2.1¶Statsföretags bildande och uppgifter
Statsföretag bildades år 1969 (prop. 1969:121, SU 1969:168. rskr 1969: 381) och övertog den 1 januari 1970 aktierna i flerlalel av de aktiebolag, vilkas aktier förvaltades under fonden för statens aktier. Den övergripande målsättningen för Statsföretagsgruppen angavs vid bildandet vara att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Genom att uppnå detta mål ansågs Slatsföretagsgruppen bäst kunna fylla en näringspolitisk roll. De slatliga företagen skulle vidare ha elt särskill ansvar att la hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. Därutöver skulle en strävan vara alt nå allt större arbetstillfredsställelse för de anställda. Målen och villkoren för Statsföretagsgruppen skulle emellertid inte fä innebära sådana inskränkningar i rörelsefrihelen alt den kom i ett underiäge i förhållande till andra företag.
Statens ägaransvar skulle bestå i att uppställa mål för Statsföretag, följa verksamhelen och därmed indirekt den statliga koncernens långsikliga utveckling samt att integrera den statliga företagsgruppen i den allmänna näringspolitiken.
Vidare framhölls betydelsen av att det genom skapandet av Statsföretag skulle gå atl skilja mellan sådana beslut av mer allmän innebörd, vilka fattas av de politiskt ansvariga instanserna i förhållande lill Statsförelag, och huvudsakligen ekonomiskt/tekniskt motiverade beslut, vilka Statsföretag fattar vid utövandet av sitt ägaransvar gentemot dotterbolagen.
Statsförelag skulle utifrån de av ägaren angivna övergripande målen ange målen för de i koncernen ingående företagen. Vidare skulle Statsföretag underlätta för dotterbolagen att skaffa nödvändiga resurser för verksamheten, följa företagens planering och kontrollera alt uppställda mål infriades samt vidta korrigerande åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Detta innebar att Statsförelag ålades ansvarel för den översiktliga planeringen. Moderföretagets medverkan vid koncernens kapitalanskaffning betonades särskilt.
Andra uppgifter för Statsföretag skulle vara att verka för att de möjligheter till utveckling, rationalisering och arbetsfördelning som finns inom gruppens företag blir utnyttjade. Statsförelag borde på så sätt underlätta och stödja expansionen i de mest utvecklingsdugliga delarna av koncernen och samtidigt stimulera och medverka till ökad rationalisering i dess mindre effektiva delar.
Det i den övergripande målformuleringen angivna kravet på lönsamhet uttrycktes som att staten efter en övergångstid skulle kunna ställa samma anspråk på utdelning på sina i Statsföretag investerade medel som genomsnittligt ställs i vårt land på förelag av samma slag. Efter en uppbyggnadsperiod borde Statsföretag lämna åtminstone lika stor utdelning som staten
tidigare hade erhållit från de företag som hade överförts till bolaget. 1 sisla hand var det dock staten som avgjorde i vilken grad dotterbolagens vinst-kapacitet borde tas i anspråk för utdelning.
För atl förena det förelagsekonomiska intresset med det samhällsekonomiska ålades Statsföretag skyldighet att på anfordran lämna offert på fullgörandet av sådana speciella uppgifter som ägaren begär. Hur offerlförfarandet praktiskt skulle ulformas fick prövas från fall till fall.
2.2¶Statsföretagsgruppens sammansättning
Vid bildandet övertog Statsföretag från staten 22 aktiebolag med skiftande branschinriktning, storlek och förhållanden i övrigt. Bland industriföretagen dominerade LKAB, ASSI, Norrbottens Järnverk AB (NJA) samt de tvä varven Uddevallavarvet AB och Karlskronavarvet AB. Vid sidan av industriföretagen fanns ett antal företag inom serviceområdet.
Åven med avseende på ekonomiska förhållanden var företagen i gruppen starkt skiftande. Till gruppens ekonomiskt starka företag hörde vid bildandet LKAB, ASSI, och Svenska Tobaks AB. NJA och Uddevallavarvet hade däremot under en följd av år redovisat betydande förluster och vid flera tillfällen varit i behov av kapitaltillskott från ägaren.
De första åren kännetecknades av att Statsföretag växte genom atl nya förelag kom till, genom aniingen förvärv eller nyetableringar. Bland förvärven kan nämnas bl.a. Berol Kemi AB (tidigare MoDo Kemi AB) och återstående 50% av aktierna i Rockwool AB. Under åren 1976-1978 ändrades Stalsföretagsgruppens sammansättning genom att Statsförelag medverkade i strukturomvandlingen av vissa branscher som drabbats av avsättnings- och lönsamhetsproblem.
Ett nytt av staten direkt ägt företag. Svenska Varv AB, bildades under år 1977 som moderbolag för de statsägda varven. Statsföretag överlät Karlskronavarvet och Uddevallavarvet till det nya bolaget.
Till följd av ekonomiska svårigheter inom handelsslälindustrin bildade Statsföretag, Gränges AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB år 1977 ell gemensamt bolag, SSAB Svenskt Stål AB. I detta bolag kom att ingå bl. a. Norrbottens Järnverk, Domnarvets Järnverk och Oxelösunds Järnverk. Statsföretag äger hälften och de övriga tvä parterna varsin fjärdedel av aktierna i SSAB.
En ytterligare stor förändring i Stalsföretagsgruppens struktur under de senaste åren var bildandet av en ny textil- och konfeklionskoncern inom Statsföretag ined AB Eiser som moderbolag.
Under åren 1975-1978 avyttrades även vissa bolag från Statsföretagsgruppen, bl. a. AB Sonab och Holmsunds Golv AB.
Prop. 1979/80:79 6
2.3¶Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling
Sedan Statsföretag inledde sin verksamhet år 1970 har koncernens fakturerade försäljning i del närmaste tredubblats och uppgick år 1979 till ca 12000 milj. kr. Antalet anställda i Sverige har under samma period ökat från ca 34000 till ca 45 300. Slalsförelagsgmppens tillväxt räknat i antalet anställda har till stöne delen skett genom företagsförvärv.
Investeringarna inom Slatsföretagsgmppen åren 1970-1979 har varit omfattande. Totalt har under perioden investerats ca 12600 milj. kr. Investeringama har till övervägande del avsett nya anläggningar och varit av expansionskaraktär.
Statsföretagsgruppens investeringsvolym har varit förhållandevis stöne än vad som gällt för industrin i övrigt. Sålunda har investeringama per anställd som följd av gmppens tyngdpunkt i de kapitalintensiva basindu-striema varit två till tre gånger stöne än i övrig industri.
Resultatutvecklingen inom Statsföretagsgruppen har visal stora variationer. För gruppen som helhet har resultatet efter finansiella kostnader och intäkter varit posilivi under den första hälften av 1970-talet. För år 1974 redovisades ett överskott på ca I 100 milj. kr. Under senare år har förlusterna emellertid varit stora, Är 1976 redovisade sålunda gruppen en förlust på drygt 400 milj. kr. År 1977 försämrades resultatet ytterligare och förlusten uppgick till drygt 1 000 milj. kr. Under år 1978 redovisades en förlust om drygt 900 milj. kr. medan förlusten för år 1979 kan beräknas uppgå till ca 320 milj. kr. Avkastningen på totalt arbetande kapital har för åren 1970- 1975, med undantag för år 1974, pendlat mellan drygt 4 och knappt 7 %. År 1974 uppgick avkastningen till drygl 12 %. Åren 1977 och 1978 var däremot avkastningen på totall arbetande kapilal negativ men uppgick år 1979 till ca 2 %.
Statsföretagsgmppens utveckling under 1970-talet har framför allt präglats av gmppens speciella sammansättning. Koncernens engagemang i basindustrierna är betydande. Sålunda svarade verksamheten i gmvindustrin, skogsindustrin och den petrokemiska industrin år 1979 för 49 % av gmppens fakturerade försäljning, 40 % av den samlade koncembalans-omslutningen och 39 % av det totala antalet anställda inom gmppen.
Under den första hälften av 1970-talet var utvecklingen inom de svenska basindustriföretagen förhållandevis god. Betydande branscher, såsom jämmalmsutvinning, handelsstålindustrin, den störte varvsindustrin och stora delar av skogsindustrin, har emellertid successivt fått omfattande överkapacitets- och lönsamhetsproblem. Stagnationstendenser i världsekonomin under mitten av 1970-talet samt ett tidigare relativt sett högt svenskt kostnadsläge har medverkat till denna utveckling. Dessa förhållanden har starkt påverkat Statsföretagsgmppens resultatutveckling.
Statsföretagsgruppens expansion, mätt såväl i antal anställda som i investeringar, i kombination med en svag lönsamhetsutveckling, har inne-
burit att verksamheten fått finansieras främst med externt kapital. Av en total kapitalanvändning under perioden 1971-1979 på ca 17900 milj. kr. har sålunda endast ca 2 100 milj. kr. finansierats genom medel från rörelsen, dvs. internt tillförda medel. Resten eller ca 15 800 milj. kr. har finansierats externt främst genom långfristig upplåning på ca 6 800 milj. kr. och statliga tillskott på drygt 5 700 milj. kr.
Statsföretag fick när verksamhelen började ett bundet eget kapital om närmare 1 750 milj. kr., varav 1 400 milj. kr. uigjorde aktiekapital. År 1979 var motsvarande kapital ca 5 300 milj. kr., varav 3 125 milj. kr. var aktiekapital. Huvuddelen av ökningen härrör från nyemissioner. Utöver dessa tillskott har olika företag inom gruppen vid skilda tillfällen erhållit ägartillskott av staten. Sammanlagt har 4400 milj. kr. lämnats i form av sådana tillskott. Trots de senaste årens kraftiga föriuster inom gruppen har den samlade soliditeten genom de skilda tillskotten kunnat upprätthållas på en så pass hög nivå som ca 33 %.
3¶Statsföretagsutredningens förslag
Statsföretagsutredningens förslag innebär en viss precisering av hittills gällande mål för Statsföretagsgruppen. Ulredningen har vidare bedömt vissa finansiella frågor mol bakgrund av företagsgruppens då aktuella ekonomiska situation. Förslag lämnas att lill elt nytt bolag, Stmklurfinans, överföra en majoritetsandel av aktierna i vissa företag, som nu ingår i Statsföretagsgruppen och som är en finansiell belastning för gruppen. Strukturfinans förutsätts ägas direkt av staten och med stöd av statliga kapitaltillskott svara för den huvudsakliga finansieringen av de förelag i vilka Strukturfinans skulle äga aktiemajoriteten. Strukturfinans föreslås också vara statens instrument i fråga om rekonstruktionsinsatser inom särskilt utsatta branscher.
1 syfte att ta till vara möjligheterna till tillväxt för vissa av gmppens företag och för att få ett blandekonomiskt instmment för expansivt samarbete med andra ägarkategorier föreslår utredaren att ytterligare ett bolag bildas, benämnt Statsinvest. Till Statsinvest föreslås bli överförda aktierna i ett lämpligt urval av företagen inom Slatsföretagsgmppen.
Utredaren föreslår vidare att huvudkontoren för LKAB och ASSI flyttas till Nortbotten och att företagen erhåller ersättning från staten för de kostnader flyttningen medför.
Affärsverksdelegationen föreslås bh avvecklad. Vidare föreslås att aktierna i Svenska Industrietablerings AB (Svetab) överförs från Statsföretag till Sveriges Investeringsbank AB. Ägarförhållandena för Svenska Navigatör bör enligt utredningen däremot inte ändras.
I utredningen föreslås också att förenade fabriksverken (FFV) görs om till aktiebolag och integreras i Slatsföretagsgmppen. Utredaren lämnar
även förslag till samordning mellan ASSI och domänverket. Slutligen har utredningen föreslagil att elt särskilt, av slaten direkt ägt, förvaltningsbolag bildas för vissa energiföretag.
Enligl min mening har utredaren behandlat många väsentliga frågeställningar som rör Slatsföretagsgruppen. De förslag till framlida mål och övergripande organisation som lämnats har, i beaklande av de ekonomiska problem som funnits inom Slatsföretagsgruppen under senare tid, utformats för att lösa Stalsföretagsgruppens inlerna finansiella svårigheter. De synpunkler som lämnats under remissbehandlingen av utredningens förslag om Statsföretagsgruppens framtida mäl och övergripande organisation har emellertid inle varil entydiga.
Jag anser atl nämnda frågor kräver ytterligare överväganden. Jag avser därför alt nu, utöver Stalsföretagsgruppens kapitalbehov på kort sikt och några lill detta knutna frågor, endast alt ta upp frågan om styrelsens sammansältning i domänverket och förslaget alt avveckla affärsverksdelegationen.
4¶Vissa preciseringar av Statsföretagsgruppens nuvarande målsättning
I samband med bildandet av Statsföretag godkände riksdagen vad som anförts i tidigare nämnda proposition rörande målsättningen för de statliga företagen. Godkännandet innebar som nämnts att den allmänna, övergripande målsättningen för Statsförelag skulle vara alt under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Den huvudsakliga uppgiften för regeringen vid utövandet av ägarfunktionen gentemot bolaget är att inom ramen för den övergripande målsättningen uppställa preciserade mål för detta och följa dess verksamhel.
Betydande erfarenheter i fråga om Statsföretags verksamhel har vunnits sedan Statsföretag bildades. Delta gör det möjligt att nu ytteriigare konkretisera och precisera målen för företagel. Därigenom erhåller bolagel också bättre möjligheter att utveckla en verksamhetsstralegi för Statsföretagsgruppen och att fastställa målen för dotterbolagens verksamhet i syfte att anpassa företagsgruppens verksamhet och organisation till de snabba förändringar som nu äger rum inom näringslivet.
Somjag nyss nämnde ankommer det på regeringen att uppställa preciserade mål för Statsföretag. Som en allmän utgångspunkt för de förslag om anslag som jag tar upp i det följande anser jag del dock lämpligl alt jag i delta sammanhang något redovisar min syn på dessa mål.
Prop. 1979/80:79 9
4.1¶Stalsföretagsgruppens möjlighet till expansion
Jag vill inledningsvis framhålla att svensk industri f n. står inför speciella krav på förändring och förnyelse. Som motvikt till vikande tendenser inom utsatta näringsgrenar måste en tillväxt eftersträvas på områden med bättre framtidsförulsättningar.
För Slatsföretagsgruppen - liksom för svensk indusiri i övrigt - bör därför på sikt eftersträvas en verksamhet som har goda framtidsförutsätl-ningar. Genom bl. a. företagen i basindustrierna är gruppen engagerad på områden, där en minskning av verksamheten kan bli nödvändig i syfte att stärka berörda företags långsiktiga konkurrenskraft. Av näringspolitiska skäl lorde det även i framtiden vara ofrånkomligt med ell statligt engagemang i basindustrierna. Förväntningar på Statsföretags totala expansion bör anpassas till nämnda förhållanden. Enligt min bedömning har Statsföretag med nuvarande sammansättning av förelag begränsade möjligheter alt under de närmaste åren expandera sin tolala verksamhel. Det finns emellertid inom koncernen företag som har god konkurrensförmåga. På sådana områden är det angeläget att under krav på lönsamhel söka expandera i syfte alt t.ex. kompensera negativa sysselsättningseffekter p.g.a. reduceringar inom andra delar av gruppen. Alla förutsätlningar att successivt effektivisera företagsgruppens verksamhet måste tillvaratas. Den kommer annars att få en olämplig struktur och bli elt allt mer tyngande inslag i del svenska näringslivet.
Vid Statsföretags bildande angavs från statsmakternas sida att målen och villkoren för de statliga företagen inle får innebära sådana inskränkningar i deras rörelsefrihet atl de placeras i ett underläge i förhållande tiil andra företag. Statsföretags möjligheler att utvecklas på avsett sätt skulle annars kunna äventyras. Statsmakterna kan dock som ägare till Statsföretag ställa speciella närings- och regionalpolitiska krav på gruppens verksamhet. Dessa krav kan variera. Sålunda har t.ex. Slatsföretagsgruppen, somjag tidigare har nämnt, att ta särskild hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. Med stöd av de närings- och regionalpoliliska medel som samhället ställer till förelagens förfogande bör Statsföretag, liksom andra förelag, självfallet aktivt verka för atl inom ramen för sina resurser förverkliga de mål som statsmakterna har fastställt inom närings- och regionalpolitiken. Ägarens krav på Slatsföretagsgruppen i nämnda avseenden kan emellertid i många fall vara större. Härvid bör gälla atl ägarens förelagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen förenas på ett ändamålsenligt sätt. Statsmaklerna anvisade vid bildandet av Statsföretag offerttekniken som elt sätt att åstadkomma detta. Enligt min mening är denna leknik även i fortsättningen tillämpbar i sådana fall. Statsföretag har härvid skyldighet att pä ägarens uppmaning avge offert avseende erforderligt medelstillskolt för alt kunna fullgöra samhällsekonomiska mäl. ti Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 79
Prop. 1979/80:79 10
4.2¶Krav på avkastning från Statsföretag
Vid Statsföretags bildande förutsattes som jag nyss nämnde att ägaren efter en övergångstid borde kunna ställa samma anspråk på utdelning på sina investerade medel som genomsnittligt ställs i Sverige på företag av detta slag. Statföretag borde efter en uppbyggnadsperiod kunna lämna åtminstone lika stor utdelning som slaten då erhöll från de företag som överfördes till Slatsföretagsgruppen. På längre sikl borde Statsföretags vinstkapacitet kunna växa.
Statsföretags hittillsvarande samlade utdelning till staten har varit begränsad. Sammanlagt har 118 milj. kr. avsatts för utdelning under åren 1973-1975. Därutöver har gällt att Statsföretag avsatt sammanlagt 145 milj. kr. av beskattade medel under åren 1970-1977 för att finansiera Norrlandsfondens verksamhet. Under senare år har något uidelningskrav inte aktualiserats från ägaren med hänvisning till företagsgruppens ekonomiska svårigheier och behov av konsolidering.
Jag bedömer att Statsföretag bör söka uppnå en lönsamhet som medger en viss avkastning på ägarkapitalet. Jag finner det vidare angeläget alt ett avkastningskrav aktualiseras även om vissa förelag inom Slatsföretagsgruppen f. n. visar negativa resultat. Krav på lönsamhet måste på sikt ställas även för dessa företag. Etl konkret avkastningskrav från ägaren skulle enligt min mening kunna bidra till att motivationen för ökad lönsamhet i gruppens samtliga företag stärks.
Pä längre sikt bör avkastningskravet ges likartad omfattning som för motsvarande privatägda företag. Som jämförelse kan nämnas att de svenska börsbolagens genomsnittliga utdelning under de senaste fem åren har uppgått lill ca 3% av företagens egna kapilal. På kortare sikt torde nuvarande ekonomiska förhållanden inom Statsföretagsgruppen kunna påverkas endast i begränsad utsträckning. Utdelningskravet för de närmaste åren bör därför formuleras med hänsyn till de speciella lönsamhels- och finansieringsproblem som under denna tid kan finnas inom de delar av Statsföretagsgruppen som statsmakterna i särskild ordning medverkar i finansieringen av. Av koncernens samlade tillgångar kan en relativt slor del inte väntas ge positiva resultattillskott på kort sikt. Jag återkommer i det följande till en prognos över Stalsföretagsgruppens ekonomiska utveckling under de närmaste åren. I syfle att nå jämförbarhet med andra förelag bör uldelningskravet kopplas lill storleken på riskkapitalet i hela koncernen och, efter hänsynslagande till de särskilda förhållandena inom Statsföretagsgruppen, motsvara den utdelning som liknande förelag med annan ägarstruktur genomsnittligt kan väntas lämna under motsvarande period. Det ankommer pä regeringen alt i utövandet av ägarfunktionen gentemot Statsföretag faslslälla ett årligt utdelningskrav på bolagel.
De åligganden som kan åvila Statsföretag i fråga om atl lösa särskilda samhällsekonomiskt betingande problem kan motivera att avkastningskra-
vet även framgent kan komma att något avvika från andra företag. Delta kan sålunda vara aktuellt om genomförandet av erforderliga strukturförändringar annars skulle komma i konflikt med de närings- och regionalpolitiska krav som kan ställas på Statsföretagsguppen.
4.3¶Övrigt
Statsföretagsgruppens medverkan i en omstrukturering och en expansiv utveckling av det svenska näringslivel lillsammans med ett uppfyllande av etl utdelningsmål lorde innebära behov av strukturåtgärder inom koncernen för att dess effektivitet i närings- och regionalpolitiken och som förelagsekonomisk enhet inte skall äventyras. Frihet och skyldighel bör härvid finnas för Statsföretagsgruppen att initiera och genomföra önskvärda förändringar. Här bör ingå såväl komplettering av gruppen med nya verksamheter som avveckling eller försäljning av koncernenheter. Vidare förutsätts att de speciella möjligheter till samverkan som en koncernkonstmk-tion innebär och den spridning på olika verksamhetsområden som karaktäriserar gruppen blir utnyttjade av de skilda förelagen i syfle att uppnå det koncernövergripande målet och begränsa resursbehovet för atl fullgöra ägarens ambitioner.
Bland moderbolagets huvuduppgifter har hittills ingått att underlätta de rörelsedrivande dotterbolagens kapitalanskaffning. Jag vill framhålla all redan vid bildandel av Statsföretag bedömdes de finansiella frågorna vara elt väsentligt inslag i moderbolagets verksamhel. Statsförelag skulle ges förutsäitningar att ansvara för en fortlöpande affärsmässigt motiverad upplåning på kapitalmarknaden. Ägarens finansiella medverkan skulle, liksom i andra företag, begränsas till nyemission och andra tillskott för medverkan i slora och lönsamma nysatsningar eller vid särskilt betydande utvecklingssleg.
En förutsättning för att Statsförelag skall kunna klara en erforderlig upplåning torde vara atl koncernen uppfyller kredilmarknadens krav på långsikiig betalningsförmåga. Skulle så inle ske, kommer Statsföretag all behöva ökande slatliga medelstillskolt för atl finansiera gruppens löpande affärsmässiga verksamhet. Jag anser emellertid att statliga tillskott i princip bör begränsas till nyss nämnda fall. En väsentlig rubbning av rollfördelningen mellan ägaren och Statsföretag skulle annars ske.
Mot bakgrund av en väntad svag resultatutveckling under de nämaste åren för framför allt gruppens basindustriföretag och åtföljande effekter på Statsföretags kapitalgenereringsförmåga kan det inte uteslutas att företagsgruppens nuvarande goda soliditet kan komma att minska. På längre sikt kan det emellertid finnas skäl till att inom ramen för företagsgruppens egna resurser åter söka nå en förbättrad soliditet för att möta de resullatvaria-
tioner som kan vänlas för Statsföretag till följd av bl. a. gruppens konjunkturberoende.
Skulle en minskning av soliditeten ske inom de närmaste åren, måste Statsföretag genom en lämplig finansieringspolitik söka begränsa konsekvenserna härav på koncernens möjligheter till framtida nyupplåning. Detla gäller särskill moderbolaget, vars möjligheter att underlätta de rörelse-drivande bolagens finansiering i annat fall inskränks. Stalsföretagsgruppens utvecklingsmöjligheter mäste sälunda sättas i relation till den egna kapitalgenereringsförmågan i syfte att möjliggöra en egen kommersielll motiverad upplåning och begränsa kraven på finansiell medverkan från ägaren.
5¶Bedömning av Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling under åren 1980 och 1981
Enligt Statsföretags långsiktsplan för åren 1979-1981 kommer utvecklingen under de närmaste åren att kännetecknas av försäljningsökningar och en viss resultatförbättring. Långsiklsplanen bygger på material som har tagits fram och ställts samman av de enskilda dotterbolagen. Av långsiklsplanen framgår bl. a. följande.
Enligt Statsföretag kan väntas att den svenska konjunkturuppgången under åren 1978 och 1979 följs av en nedgång under främst år 1981. Åren 1979-1981 innebär emellertid sammantaget gynnsammare marknadsförutsättningar för gruppen. Genom den stora tyngd basindustriföretagen har inom gruppen påverkar emellertid skiftningar i den internationella konjunkturen, prisbildningen och valutautvecklingen starkt gruppens kommersiella situation. Därmed måste all övergripande flerårig planering för Slatsföretagsgruppen omges med starka reservationer.
Mot bakgrund av vänlade gynnsammare marknadsförutsättningar samt idrifttagande av nya produklionsanläggningar inom flera företag i gruppen beräknas en kraftig försäljningsökning under perioden. Stalsföretagsgruppens försäljningsintäkter bedöms komma att öka från 12000 milj. kr. år 1979 lill 15 200 milj. kr. år 1981, vilkel innebären genomsnittlig årlig ökning med närmare 14%. Av denna ökning beräknas volymökningar svara för ca 6%. Försäljningsökningen är främst hänförlig till ASSI och LKAB.
Försäljningen på utländska marknader uppgick år 1979 lill drygt 6 100 milj. kr. eller lill drygt 50% av gruppens lotala försäljning. Exportens andel av försäljningen beräknas år 1981 vara ungefär lika stor.
Statsföretagsgruppens samlade resultat och lönsamhet väntas förbättras under perioden. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader beräknas utvecklas frän en föriust på 320 milj. kr. år 1979 till en vinst på ca 100 milj. kr. år 1981. Resultatförbättringen är i huvudsak hänförlig till atl tidigare förluster inom ASSI och LKAB förväntas kunna reduceras betyd-
ligt under perioden. Osäkerhelen i dessa anlaganden är emellertid stor lill följd av företagens starka konjunkturberoende.
Statsföretagsgruppens sammanlagda investeringar under åren 1980 och 1981 beräknas uppgå till ca 3 250 milj. kr. Av planerade investeringar avser ca tre fjärdelar investeringar i basindustrierna. Av de enskilda bolagen beräknas ASSI svara för den största investeringsvolymen.
Statsföretagsgruppens positiva resultatutveckling för perioden 1979-1981 är som tidigare nämnts i väsentlig ulsträckning hänföriig till alt de två basindustriföretagen ASSI och LKAB väntas kunna minska sina tidigare förluster. Gruppens basindustriföretag väntas dock inte, trots investeringar på 4 800 milj. kr. under perioden 1975-1979 och planerade investeringar om drygl 2 700 milj. kr. under åren 1980 och 1981, sammantaget ge överskott under åren 1979-1981 trots den relativt selt positiva konjunktursituation som dessa år genomsnittligt kan väntas erbjuda. Ses ulvecklingen för Slatsföretagsgruppen i etl längre perspektiv, är den nuvarande resullatsi-tuationen bekymmersam och den fordrar kraftfulla åtgärder för att begränsa behovel av framlida, omfaltande statliga kapitaltillskott.
Vad gäller finansiering och soliditet pekar Stalsföretagsgruppens långsiktsplan på en uppgång i självfinansieringsgraden. Internt tillförda medel under åren 1980 och 1981 väntas uppgå till ca 1 300 milj. kr., varigenom självfinansieringsgraden genomsnittligl väntas bli drygt 30%. Denna har under senare år varit negaliv. Gruppens kapitalbehov under åren 1980 och 1981 beräknas därutöver kunna täckas genom dels en viss ökning av den långfristiga upplåningen och en relativt kraftig minskning av rörelsekapitalet, dels statliga tillskott. Statsföretagsgmppens soliditet beräknas visserligen sjunka men bl.a. till följd av begärda slatliga tillskott hålla sig över 30% år 1981.
Statsföretagsgruppens planerade investeringar och väntade ekonomiska utveckling under de närmaste åren bygger i viss ulsträckning på alt statliga medelstillskotl erhålls. Enligl min bedömning är sådana tillskott nödvändiga för att en redan påbörjad angelägen rekonstruktion av delar av Stalsföretagsgruppens verksamhet skall kunna fullföljas. Jag återkommer i det följande till de av Statsföretag aktualiserade behoven av slatliga kapitaltillskott avseende Kockums Industri m.fl. bolag, LKAB och Uddcomb. Jag bedömer atl, om kapitaltillskott ställs till Stalsföretagsgruppens förfogande i den omfattning och på det sätt som jag avser att förorda, kan gruppens kapitalbehov i övrigt under de två närmaste åren läckas genom dels internt genererade medel, dels elt utnyttjande av gruppens egen upp-läningskapacitet. Undantag härvid kan avse frågan om Uddcombs framtid, vilken avses tas upp till behandling av Statsföretag så snart en pågående utredning om Uddcombs framtida möjligheter genomförts och frågan om förlusttäckning i LKAB för åren 1980 och 1981. Stalsföretagsgruppens finansiella utrymme kan emellertid under perioden bedömas bli begränsat. Större negativa avvikelser från företagets långsiktsplan eller nya stora
affärs- eller samhällsmotiverade engagemang kommer därför alt kräva kraftfulla insalser från Stalsföretagsgruppens sida i syfle all begränsa därvid uppkomna finansiella problem.
6¶Medelstillskott för Kockumsföretagen
Genom beslul av riksdagen (prop. 1978/79: 124. NU 1978/79:47, rskr 1978/79: 356) godkändes elt avtal mellan slaten och Kockums AB enligt vilket staten förvärvade Kockums Varv m.fl. förelag i Kockumskoncernen. 1 enlighet med riksdagens bemyndigande överfördes den 15 juni 1979 aktierna i några av de förvärvade bolagen nämligen Kockums Industri. Kockums Automation och Kockums Chemical utan vederlag till Statsföretag. Nämnda företag med dotterbolag benämns i det följande Kockumsföretagen. En förutsättning för Statsföretags övertagande av företagen var att Statsföretag inte skulle belastas finansiellt/ekonomiskt genom överlagandel. Statsföretag erhöll 50 milj. kr. för att täcka den beräknade förlusten för år 1979 och för alt stärka soliditeten i företagen. Statsföretag övertog utan vederlag en fordran på Kockums Industri på 165 milj. kr. Föredraganden framhöll atl del inte kunde uteslutas atl ytterligare medel kunde behövas för att finansiera struktureringen av Kockums Industri och ge företagel en soliditet anpassad till den framtida verksamhetens bedrivande. Om så skulle visa sig vara fallet, var han beredd ta upp frågan om ylterligare medel för ändamålet (prop. 1978/79: 124 s. 12).
6.1¶Kockumsföretagens verksamhet
Kockums Industris verksamhet är uppdelad i divisionerna för transport, skogsbruk och skogsindustri.
Transportdivisionen tillverkar stela och midjestyrda dumpers för förflyttning av jord och sten. Divisionen, som ligger i Landskrona, har 350 anställda och omsättningen år 1979 uppgick till ca 145 milj. kr. Mer än 90% av divisionens produktion exporteras.
Skogsbruksdivisionen tillverkar skogsbruksmaskiner vid fabriker i Söderhamn, Stenselse och Filipstad. Divisionen har ca 550 anslällda och omsättningen var 150 milj. kr. år 1979.
Skogsindustridivisionen tillverkar maskiner och anläggningar för sågverk. Verksamheten är lokaliserad lill Söderhamn. Divisionen har ca 350 anställda och dess omsättning år 1979 uppgick till 90 milj. kr.
Kockums Industries Ltd i Canada tillverkar utrustning för sågverk. Företagel hade år 1979 en försäljning på ca 90 milj. kr. och sysselsätter ca 260 personer.
Kockums Industries Inc. i Förenta starterna tillverkar utrustning för sågverk och marknadsför skogsbruksmaskiner tillverkade i Sverige. Före-
tagets omsättning år 1979 uppgick till ca 100 milj. kr. Förelaget sysselsätter ca 280 personer.
Kockums Industri har dessutom försäljningsbolag i Norge. Finland, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Australien. Kockums Industris totala omsällning uppgick år 1979 lill ca 700 milj. kr. Antalet anställda uppgår till ca 2 000, varav i Sverige ca 1 300.
Kockums Automatlon arbetar huvudsakligen inom produktområdena fartygsautomatik, sågverksaulomatik och ljudsignalapparater. Tillverkningen sker i Malmö och Västerås. Företagel hade år 1979 en försäljning på 60 milj. kr. Antalet anställda uppgår lill ca 170.
Kockums Chemical bedriver utvecklingsarbete inom områdel biokemi. Det längst komna projektet är etl indikalorsystem, som gör del möjligt atl på ett enkelt sätt kontrollera temperalurbehandlingen av tid/temperaturkänsliga produkter, såsom kylda och djupfrysta livsmedel samt pharma-ceutiska produkter. Verksamheten bedrivs i Malmö och Kallhäll och sysselsätter ca 30 personer.
6.2¶Statsföretags skrivelse
Statsföretag har i skrivelse den 15 januari 1980 med hänvisning till de villkor för Statsföretags övertagande av vissa bolag inom Kockums-koncernen som angivits i prop. 1978/79: 124, anhållit om kapitaltillskott på 267,5 milj. kr. för föriuslläckning m.m. för år 1979 i Kockums Industri, Kockums Automation och Kockums Chemical. Härutöver har Statsföretag anhållit om etl rekonstruktionslån med villkorlig återbetalningsskyldighet på 150 milj. kr. för förlusttäckning i Kockums Industri för verksamhetsåren 1980-1982. Villkoren för lånet bör enligt Statsförelag överensslämma med vad som gäller för statens lån för rekonstruktionsändamål till SSAB Svenskt Stål AB. Av skrivelsen framgår bl. a. följande.
Statsföretag har genomfört ett omfattande utredningsarbete för att kunna precisera behovet av ytterligare medel i Kockumsföretagen. Utredningsarbetet har genomförts i samarbete med företagsledningar och representanter för de anställda i de berörda företagen. Härvid har bl. a. föreslagits organisationsförändringar och effektivitetshöjande åtgärder.
Statsföretag framhåller att det ekonomiska resultatet för den svenska verksamhelen inom Kockums Industri har varil mycket dåligt under åren 1978 och 1979 samt att föriust kan väntas även för åren 1980 och 1981. För år 1979 beräknas Kockums Indusiri redovisa en förlust efler extraordinära kostnader men före boksluisdisposilioner och skatt på 163 milj. kr. (år 1978 -112 milj. kr.). Resultatutvecklingen har medfört att soliditeten vid Kockums Industri har urholkats, även med beaktande av att Statsföretags fordran på Kockums Industri på 165 milj. kr. kommer att efterskänkas. Enligt de bokslut som upprättats per tillträdesdagen, den 15 juni 1979, hade företagen då etl eget kapital på -26 milj. kr. att jämföra med skulder på över 800 milj. kr.
Statsföretag bedömer alt det är möjligt att på sikl uppnå ett posilivt resultat för Kockumsföretagen. Förutom omfattande effektivitetshöjande åtgärder fordras dock en finansiell rekonstruktion som innebär täckning av föriusterna t.o.m. år 1982, nedskrivning av vissa tillgångar, tillskott för finansiering av vissa eftersatta investeringar och en höjning av soliditeten.
Del tolala behovet av medel enligl Statsföretags bedömning framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Kockums Kockums Kockums Automation Chemical Industri
Förlust inkl. extraordinära kostnader för år 1979 9,5 162.8
Nedskrivning av byggnader
per 1979-12-31 28.2
Bidrag till eftersatta miljö investeringar 19,4
Tillskott för höjning av soliditeten 11.0 63,6
Speciella insatser för
Kockums Landsverk 11.0
Avgår redan erhållet medelstillskou -50.0
Beräknad förlust 1980-1981 12,0 (70.0)
Totalt tillskoU 11,0 21,5 235,0
Statsförelag anhåller sålunda om ell aktieägarlillskott på 235 milj. kr. för Kockums Industri, 11 milj. kr. för Kockums Automation och 21.5 milj. kr. för Kockums Chemical eller lillsammans 267,5 milj. kr. För förlustläckning i Kockums Industri under åren 1980-1982 anhåller Statsföretag om etl lån med villkorlig återbetalningsskyldighet på 150 milj. kr.
Statsföretag anför i sin skrivelse att en omorganisation av Kockums Industri kommer att genomföras i avsikt alt integrera företaget i Statsföretagsgruppen. Transportdivisionen kommer att överföras till AB Kockums Landsverk som i sin tur kommer att föras över till Kalmar Verkstads AB. Kockums Industri kommer därefter att bestå av skogsbruks- och skogsindustridivisionerna.
Statsföretag bedömer att Iransportdivisionen har förutsättningar att överleva på längre sikt. Produktionskostnaderna är dock f. n. för höga och etl effekliviseringsprogram måste genomföras. För ett sådant program jämle vissa marknadsinvesteringar begär Statsföretag ett lillskott på 11 milj. kr. För att förbättra lönsamheten krävs även ökad volym och förädlingsgrad. Betydande investeringar krävs för detta ändamål och för alt uppnå en acceptabel arbetsmiljö. Transportdivisionens driftföriust beräknas uppgå till 21 milj. kr. är 1979. Härtill kommer extraordinära kostnader på 4,1 milj. kr.
Skogsbruksdivisionen har drabbats myckel hårt av konjunkturnedgången åren 1976-1978 inom skogsindustrin. Skogsbruksdivisionen har under denna period redovisat stora förluster. Avsättningen av skogsbruksma-
skiner har halverats. Detta har medfört att kapacitetsutnytljandet i fabrikerna ligger på en myckel låg nivå.
Under första halvåret 1979 fördes förhandlingar mellan Statsförelag, Volvo BM och Östbergs fabriker (ÖSA) om all slå samman skogsmaskin-tillverkningen inom de tre förelagen. Förhandlingarna med ägarna till ÖSA avbröts i april då dessa träffade avtal med ett finländskt företag om överlåtelse av 49 % av aktierna i ÖSA. Förhandlingarna med Volvo BM fortsatte men avbröts i månadsskiftet maj/juni 1979 då Volvo träffade avlal med det finländska företagel Valmet om överlåtelse av sin skogsmaskintillverkning.
Statsförelags bedömning är att det finns en växande marknad för skogsbruksdivisionens produkter och att divisionen bör ha förutsättningar att uppnå ett positivt verksamhetsresultat fr. o. m. år 1982. En förutsättning är dock enligt Statsföretags bedömning atl enheterna moderniseras och atl anläggningstillgångar som inte utnyttjas i produktionen skrivs ned. Skogsbruksdivisionens driftförluster beräknas till 45 milj. kr. år 1979. Härtill kommer extraordinära kostnader på 6,6 milj. kr. och behov av nedskrivning av fastigheter på 9,3 milj. kr.
Skogsindustridivisionens driftföriust år 1979 uppgick till 15,9 milj. kr. Enligt Statsföretags bedömning hänför sig förlusterna i stor ulsträckning till bristande effektivitet i produktionen. Det finns goda möjligheter alt rationalisera produktionen. Genom att se över vilka produkler som tillverkas och genom att införa nya styr- och konlrollsyslem kan resultatet förbättras väsentligt. Resultatförbättringen är dock beroende av atl vissa tillgångar skrivs ned till en nivå som molsvarar deras ulnyltjandegrad. Detta nedskrivningsbehov uppgår lill 18,9 milj. kr. Statsföretags bedömning är alt skogsindustridivisionen skall kunna uppvisa ell posilivt resultat år 1982 när igångsatta och planerade effektivitetshöjande åtgärder har genomförts.
Statsföretag begär utöver täckning av divisionernas förlust för år 1979 på 92,6 milj. kr. ett tillskott på 15,6 milj. kr. för vissa koncerngemensamma kostnader vid Kockums Industri och till följd av bl. a. anpassning lill inom Slatsföretagsgruppen tillämpade värderingsprinciper för tillgångar ett tillskott på 48,2 milj. kr. Statsföretag begär vidare förlusttäckning för vissa ulländska dotterbolag inom Kockumsföretagen med 6,4 milj. kr. Den beräknade föriusten för Kockums Industri för år 1979 uppgår således lill 162,8 milj. kr.
Statsföretag anför vidare att betydande investeringar krävs för att uppnå en acceptabel arbelsmiljö, eftersom sådana investeringar har eftersatts under flera år. Statsföretag hemställer om tillskott på 19,4 milj. kr. för att finansiera dessa investeringar. Övriga erforderliga investeringar förutsätts kunna finansieras på ett normalt sätl genom upplåning under förutsättning atl Kockums Industri erhåller en för den framtida verksamhelen lämplig soliditet. För alt anpassa soliditeten för Kockums Industri till Stalsföretagsgruppens i övrigt begärs ett aktieägarlillskott på 63,6 milj. kr.
Statsföretag bedömer att åren 1980 och 1981 medför förluster för Kockums Industri i slorieksordningen 70 milj. kr. Fr. o. m. år 1982 kan rörelsen troligtvis ge ett positivl resultat. Osäkerheten i prognosen är slor. Statsföretag begär mol denna bakgrund att Kockums Industri för förlustläckning åren 1980- 1982 beviljas ett rekonstruktionslån på högst 150 milj. kr. 1 det angivna medelsbehovet har ingen hänsyn tagils till kapitalbehovet för struklurinsatser inom skogsbruks- och sågverksmaskinbranscherna.
Beträffande Kockums Automation har Statsföretag bedömt atl bolaget har goda utvecklingsmöjligheter. För alt trygga den fortsatta utvecklingen kommer företaget atl försöka bredda produktprogrammet och även söka sig in i nya branscher. Bolagets eget kapilal var vid övertagandel alltför lågt i förhållande till verksamhetens omfattning.
Härtill kommer att 1979 års resultat belastas med exlraordinära koslnader för att avveckla en olönsam produktgrupp och andra erforderliga nedskrivningar. Mot bakgrund av bolagets finansiella ställning har Statsföretag begärt 11 milj. kr. i tillskott för finansiell rekonstruktion av Kockums Automation. Medlen avses bli tillförda bolaget genom nyemission.
När det gäller Kockums Chemical konstaterar Statsföretag atl bolagets första produkter nu föreligger färdiga för marknadsintroduktion och att en produktionsapparat finns uppbyggd. Marknadsföringen bedöms gå långsamt, eftersom en hell ny marknad skall arbetas upp. Bolaget har ännu inle redovisat några intäkter. Statsförelag anser atl kompletterande studier behövs för en säker bedömning av verksamhetens affärsmässiga förutsättningar. Ytterligare utredningar kommer atl genomföras rörande företagets framtid. Kostnaderna för verksamheten vid Kockums Chemical under år 1979 har beräknats till 9,5 milj. kr. och för år 1980 lill 12 milj. kr. Statsföretag har i sin framställning begärt tillskott med dessa belopp.
6.3¶Finansiering av Kockumsföretagen
Statsföretags utredning om Kockumsförelagen har enligt min mening visal att omfattande rekonstruktionsåtgärder är nödvändiga främst vad gäller Kockums Industri för att företaget skall kunna leva vidare. De belopp som fordras är betydande.
Det är enligl min mening av största vikl atl åtgärder vidtas för att företaget snabbt skall bli lönsamt. Olika strukturåtgärder, inkl. avveckling av olönsam verksamhel, kan härvid bli aktuella. Enligt min mening bör Statsföretag och Kockums Industri även spela en aktiv roll i den fortsatta strukturomvandling som är önskvärd inom nordisk skogsmaskintillverkning och i de strävanden som pågår att finna en bärkraftig struktur forden svenska sågverksutrustningsindustrin.
Statsföretag har hemställt om etl tillskott av 267,5 milj. kr. och ett lån av 150 milj. kr. för bl. a. förlustläckning och soliditelshöjning i Kockumsföretagen. Jag är emellertid inte beredd atl tillstyrka en insats av statliga medel
av denna storlek. Statsförelag bör enligt min mening och i enlighet med vad som sagts i prop. 1978/79: 124 erhålla föriusttäckning för Kockumsföretagen för år 1979 och därutöver ges möjlighet alt tillföra företagen medel för en viss solidilelsförstärkning. Jag beräknar erforderliga medel för detta till 265 milj. kr. som bör lämnas som ett medelstillskott tiii Statsföretag. Medlen bör tas upp på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80.
7¶Medelstillskott för LKAB
Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:87. NU 1978/79:30, rskr 1978/79:240) att staten skulle lämna Statsföretag etl tillskott av 700 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion av LKAB. Medlen har använts för att täcka 1978 års föriust i LKAB och för atl möta finansiella påfrestningar under år 1979 genom förstärkning av det egna kapitalet.
Riksdagens beslul förutsatte dessutom atl LKAB skulle få möjlighet alt under åren 1979-1981 erhålla ett stalligl lån för rekonstruklionsändamål på högst 1 100 milj. kr. i syfte att täcka förluster som kan uppstå under vart och elt av verksamhetsåren 1979, 1980 och 1981.
I propositionen lämnades en redogörelse för verksamheten vid LKAB och det arbele som pågår inom företaget för alt effektivisera verksamheten och minska förlusterna. Propositionen innehöll även en redogörelse av resultatet av del utredningsarbete som hade genomförts av en arbetsgrupp bestående av företrädare för Statsförelag, LKAB och berörda personalorganisationer. Arbelsgruppen, som för sitl arbele anlog namnet Strukturutredning LKAB 1978, hade lill uppgift alt analysera LKAB:s förutsättningar att bedriva en företagsekonomiskt lönsam brytning och försäljning av järnmalm. Utredningens huvudslulsats var atl LKAB:s möjligheter atl leva kvar som ett betydande järnmalmsföretag under lång tid framöver är goda. Viktiga förutsättningar härför är dock bl. a. att de åtgärder som har salts igång för atl åstadkomma resultatförbättring med kraft fullföljs och att en finansiell rekonstruktion av LKAB genomförs.
LKAB har i skrivelse den 21 december 1979 redogjort för ulvecklingen under år 1979 och begärt ett statligt rekonstruktionslån för förlusttäckning.
LKAB konstaterar i sin skrivelse att utvecklingen under år 1979 har inneburit att leveranserna har fortsatt att öka. För hela året beräknas de uppgå till knappl 27 milj. lon (år 1978 24,5 milj. ton). Bakom leveransökningen, som är mest påtaglig för högfosformalm och kulsinler, ligger i första hand en viss uppgång av stålproduktionen och en betydande höjning av sjöfrakterna, som stimulerar leveranserna från mer närbelägna gruvor.
Åven produktionen har kunnat ökas kraftigt till följd av dels att de alllför stora malmlagren har kunnal avvecklas sedan år 1978, dels del väsentligt förbättrade leveransläget. För år 1979 uppgick malmproduklionen till knappt 24 milj. ton (år 1978 18 milj. ton).
Till följd av den ökade efterfrågan på kulsinler har LKAB under våren och hösten 1979 återupptagit produktionen vid de kulsinterverk i Malmberget och Kiruna som fått ställas av under de tidigare krisåren. Genom dessa åtgärder har produktionen av kulsinler under år 1979 ökat till drygt 6 milj. lon (år 1978 3 milj. ton).
Även om avsättningen utvecklas positivl har malmprisnivån under år 1979 varil otillfredsställande. Etl betydande överuibud av järnmalm har förelegat under årel. Den mindre prisuppgången under år 1979 har inte varit tillräcklig för att kompensera den allmänna kostnadsutvecklingen. Därtill kommer att den sjunkande kursen på US dollar medför en successiv urholkning av de i dollar avtalade priserna. Den minskning av förlusten som trols allt kan noteras för år 1979 är hänföriig lill ett förbättrat kapacitetsutnyttjande samt kostnadssänkningar. Resultatutvecklingen framgår av följande tabell:
Residtalutvecklingför LKAB-koncernen år 1979 (prel. uppgifter, milj. kr.)
Rörelsens intäkter 2 270
Rörelsens kostnader -22(>1
Rörelseresultat före avskrivningar 3
Planenliga avskrivningar -243
Rörelseresultat efter avskrivningar -240
Finansnetto -187
Fastighetsskatter -15
Resultat efter avskrivningar, finansnetto
och fastighetsskatter —442
Investeringsverksamheten har under året varit begränsad och helt inriklad på att genomföra endast de mest nödvändiga reinvesleringarna.
LKAB konstaterar i sin skrivelse att, även om vissa av de förutsättningar som låg till grund för huvudslutsatsen i strukturutredningen om LKAB:s framlida verksamhet har förändrats, totalbedömningen är oförändrad. Detta innebär således att möjligheterna är goda för LKAB all fortleva långsiktigt som ett betydande järnmalmsföretag. Bolaget framhåller dock alt även om det från år 1979 gällande nya avtalet med statens järnvägar har medförl lättnader i fraktkostnader de betydande kostnaderna för järnvägsfrakterna alltjämt är en stor belastning för företagets resultat.
Som framgår av resultaträkningen, bedöms LKAB-koncernens resultat för år 1979 efter planenliga avskrivningar, finansiellt netto och fastighetsskatter innebära en förlust av ca 440 milj. kr. Med anledning härav har LKAB begärt för föriuslläckning ett lån på 440 milj. kr. med villkoriig återbetalningsskyldighet. Vad gäller LKAB:s resultatutveckling för åren 1980 och 1981 räknar företagel med att redovisa en resultatförbättring med successivt minskade föriuster. LKAB understryker dock alt osäkerhelen i resultatprognosen är tämligen stor. framför allt för år 1981. Prognosen bygger på vissa antaganden beträffande bl. a. leveransutvecklingen, prisutvecklingen, valutakurserna samt den fortsatta effektiviseringen.
Jag finner alt staten bör täcka 1979 års förlust i LKAB. Med hänsyn till de framtidssatsningar som kan bli akluella inom LKAB och den osäkra resultatprognosen bör förlusten enligt min mening läckas genom tillskott. Jag förordar därför atl Statsföretag får ett ägartillskott på 440 milj. kr. för förlusttäckning i LKAB.
Med hänsyn till osäkerhelen i resultalprognoserna för åren 1980 och 1981 är jag nu inle beredd alt förorda alt staten skall skjuia till medel för att täcka LKAB:s beräknade förluster för dessa är. Företagets egna resultatprognoser för åren tyder dock på fortsatt behov av statliga medel. Frågan får därvid bedömas ur ett vidare statsfinansiellt perspektiv.
Riksdagens beslut våren 1979 rörande finansiell rekonstruktion av LKAB innehöll även etl uttalande alt regeringen bör lägga fram elt förslag för riksdagen om finansiering av om- och tillbyggnad av LKAB:s kulsinterverk i Kiruna.
Inom LKAB har en ulredning om förutsättningarna för att investera i en om- och tillbyggnad av kulsinterverkel i Kiruna genomförts. Styrelserna i LKAB och Statsföretag har fattat beslut om att genomföra investeringen och upphandlingen har delvis genomförts. Statsföretag har i en skrivelse den 15 januari 1980 till regeringen begärt statlig finansiell medverkan i investeringen.
Frågan om ulbyggnad av kapaciteten för kulsinler i Kiruna och en samtidig modernisering av det befintliga kulsinterverkel har aktualiserats från två olika utgångspunkter, nämligen dels en sannolikl vikande marknad för de redan nu olönsamma högfosformalmprodukterna dels möjlighelen för LKAB att successivt öka avsättningen av kulsinler.
Det vänlade bortfallet av väsentliga delar av fosformalmmarknaden under första hälften av 1980-talet har samband med den omstrukturering av stålindustrin som nu äger rum inom LKAB:s viktigaste fosformarknader inom de Europeiska Gemenskaperna (EG) i Belgien och Saar-områ-det. Stålindustrin i dessa regioner har drabbats hårt av de senaste årens lågkonjunktur, vilken tvingar fram omstruklureringsplaner och nedläggningar. Från marknadssynpunkt är del angelägel för LKAB att successivi kunna frigöra sig frän det stora beroendet av fosformalmkunderna inom EG.
Fosformalmen har såvitt LKAB kan bedöma ingen lönsam framtid. LKAB producerar idag 10-12 milj. ton fosformalm. Fosformalmen är vid nuvarande prisnivå en olönsam produkt. Brytningen av de nuvarande kvantiteterna är en nödvändig förutsätlning för all annan produktion i Kirunagruvan. Ett bortfall av större fosformalmskvanlileter skulle drabba verksamheten vid gruvan mycket hårt. Det är därför nödvändigt för LKAB atl redan nu planera för ökad defosforisering av fosformalmen och vidareförädling lill kulsinler.
LKAB har tre kulsinterverk, nämligen i Kiruna, Malmberget och Svap-pavaara. Kulsinterkapaciteten uppgår till totalt 9 milj. ton. Under de
gångna krisåren minskade försäljningen av kulsinler kraftigt och mark-nadsbortfallel tvingade LKAB att stänga produktionen vid två av kulsin-terverken. Till följd av del förbättrade leveranslägel under år 1978 och än mer under år 1979 har avsättningen av kulsinler åter ökat och de avslängda kulsinterverken är nu åter i full drift.
LKAB bedömer alt det finns möjligheter atl avsätta ökade kvantiteter av kulsinler på marknaden trols att flertalet tillgängliga internalionella prognoser visar ett överutbud under 1980-talels första hälft, dvs. så långt prognoserna sträcker sig. Skålen lill denna syn på marknadsutvecklingen beror på LKAB:s möjligheler att framställa kulsinler till konkurrenskraftiga kostnader och en prissättning som gör kulsinler attraktivt för stålverken. Möjligheterna alt hos vissa kunder ersätta bortfallet av högfosformalm med LKAB-kulsinter väntas också innebära en ökad avsättning av kulsinler.
LKAB:s produktionskostnader för kulsinler ligger lägre än motsvarande kostnader hos kunkurrenterna. Prisei för kulsinler ger f. n. full kostnadstäckning. Orsaken är att LKAB:s moderna kulsinterverk har vissa drift-kostnadsfördelar gentemot de flesta konkurrenter, främst beroende på lägre energikostnader. Med tillfredsställande sjöfrakter och kostnader för järnvägstransporter och ökande energikostnader bör kulsinler från LKAB ha en god konkurrenskraft i Europa och även på andra intressanta, växande marknader.
Investeringen i kulsinterverkel i Kiruna är kostnadsberäknad till ca 420 milj. kr. i löpande penningvärde. Investeringen beräknas vara genomförd före utgången av år 1981. Produktionskapaciteten kommeratt uppgå till ca 3,5 milj. ton per år mol 2 milj. lon f. n.
Någon egentlig personalökning i förhållande till det befintliga kulsinterverkel i Kiruna blir inte aktuell. Personalbehovet under anläggningstiden uppgår till ca 200 personer.
Investeringens lönsamhet beror i hög grad av utvecklingen på kulsinter-marknaden. Om möjlighelen att avsätta kulsinler skulle vara begränsad, minskar kapacitetsutnytljandet i det nya verket och därmed lönsamheten. Effekterna av etl minskat kapacitetsutnyttjande måste dock enligt LKAB:s uppfattning ges en nyanserad bedömning, eftersom det närmasl är frågan om hur länge det dröjer innan tillräcklig avsättning av kulsinler kan erhållas. Företaget anser det mest sannolikt att en tillräcklig avsättning föreligger då ett nytt verk skulle kunna tas i drift, samtidigt som avsättningen för högfosformalm är minskad vid denna tidpunkt. Mot denna bakgrund bör enligt LKAB en tillfredsställande lönsamhel kunna uppnås.
Investeringsprojektet kommer också att inverka på LKAB:s totala ekonomi. Fr.om. år 1982 beräknas det nya kulsinterverkel således medföra förbättrade resultat efter räntor och avskrivningar för Kirunarörelsen.
När det gäller finansieringen av investeringen har Statsförelag och LKAB gjort den bedömningen att den finansiella situationen i företaget är
sådan att finansieringshjälp måsle erhållas. Elt stort reinvesteringsbehov föreligger inom LKAB. Därtill kommer behov av expansionsinvesleringar för att förbättra lönsamheten. Statsföretag framhåller att självfinansieringsförmågan inom LKAB måsle bedömas som svag och att det är viktigt alt bibehålla företagets möjligheter till extern upplåning i samband med expansionsinvesteringarna. Inom Statsförelagsgruppen finns inte finansiellt utrymme för att genomföra investeringen i etl kulsinterverk. Statsföretag hemställer med anledning härav om ett tillskott på 150 milj. kr. för att stärka LKAB:s egna kapital och ett lån på 270 milj. kr. med tre års räntefrihet.
Enligt vad jag har erfaril pågår inom LKAB etl utredningsarbete rörande olika investeringsprojekt för atl förbättra företagels konkurrenskraft. Jag anser att det är väsentligt alt LKAB får möjlighet att på ell flexibelt sätt anpassa sig till förändringarna i marknaden för företagets olika produkler. För atl stärka LKAB:s förmåga att på egen hand finansiera de framlidsinvesteringar som ledningen bedömer lämpligast inom ramen för de ekonomiska resurser som står till företagets förfogande bedömer jag del lämpligt att, ulöver täckningen av 1979 års förlusl, även öka LKAB:s egna kapital med 200 milj. kr. Ett tillskott på 200 milj. kr. bör tillföras Statsföretag för delta ändamål.
Jag är alltså inte beredd alt godta det förslag till finansiering av etl kulsinterverk som Statsföretag kommit in med. Genom den föreslagna förstärkningen av LKAB:s egna kapilal anser jag alt företaget fåll ökad handlingsfrihet att genomföra olika investeringsprojekt. Enligl min bedömning bör härigenom riksdagens önskemål ha tillgodoselts om ett förslag från regeringen om statlig medverkan vid finansieringen av ett kulsinterverk.
Med hänvisning till vad jag har anfört om föriuslläckning och ökning av egna kapitalet i LKAB förordar jag att ett reservaiionsanslag av 640 milj. kr. för ändamålet las upp på tilläggsbudget ll till stalsbudgelen för innevarande budgetår.
8¶Medelstillskott för Uddcomb
Genom beslul av riksdagen (prop. 1978/79:104, NU 1978/79:32, rskr 1978/79:241) erhöll Statsföretag etl kapitaltillskott om 114,3 milj. kr., avsett atl hos Uddcomb täcka balanserade förluster, 1978 års rörelseförlust och nedskrivningar av vissa anläggningstillgångar. Härigenom genomfördes en första etapp av en rekonstruktion av Uddcomb. En andra etapp av rekonstruktionen ansågs kunna omfatta medelstillskott för att täcka rörelseförluster under rekonstruktionsperioden 1979-1981 och nedskrivningsbehov avseende vissa anläggningstillgångar samt förstärkning av soliditeten till en nivå som är lämplig för bolagets framtida verksamhet.
1 riksdagens beslut betonades att en framtida produktion vid Uddcomb till väsentlig del måste ligga inom nya verksamhetsområden. Den beslutade finansiella rekonstmktionen var avsedd att skapa underlag för en prövning av företagets framtid.
Statsföretag har i skrivelse den 15 januari 1980 hemställt om statligt bidrag för att täcka 1979 års rörelseförlust i Uddcomb. Av skrivelsen framgår bl. a. följande:
Uddcomb bedriver f. n. sin huvudsakliga verksamhet inom tre produktområden, nämligen kämkraftkomponenter, processutmstning och anläggningsservice. Efterfrågan på kärnkraftkomponenter har år 1979 ytterligare mattats på exportmarknaden och i huvudsak försvunnit på hemmamarknaden. Detta har för Uddcombs del inneburit att den tyska systemleverantören Kraftwerk Union AG har sagt upp sitt samarbetsavtal med Uddcomb från och med december 1979 på grund av brist på order för sitt kärnkraft-system. Uddcombs inneliggande orderstock på kärnkraftkomponenter sträcker sig t. o. m. första halvåret 1982. Uddcombs konkurrenskraft inom produktområdet kämkraftkomponenter har gradvis försämrats på gmnd av bl. a. för låg produktionsvolym.
Uddcomb har lämnat ett stort antal offerter avseende leverans av processutmstning. Offerterna har emellertid resulterat i endast ett fåtal order. Uddcomb har på detta område en betydande konkurrensnackdel då bolaget saknar närmare samband till andra led i tillverkningskedjan för sådan utmstning. Produktområdet anläggningsservice är lönsamt men lämnar endast små bidrag till driftresultatet. Omfattningen av denna verksamhetsgren är beroende av utbyggnadstakten för kämkraft, fossila kraftverk och tyngre processindustri.
Verksamheten inom Uddcombs tre produktområden belägger f.n. endast ca 60% av företagets produktionskapacitet. Återstående kapacitet har kunnat utnyttjas för legoarbeten. Uddcomb har vidtagit en rad åtgärder för att söka kompensera den ogynnsamma utvecklingen. En ny organisation har införts. Ett arbete pågår för att förbättra företagets produktivitet, administrativa system och lönsamhet.
I sin skrivelse framhåller dock Statsföretag att två av Uddcombs verksamhetsgrenar, kraftverksutmstning och processutmstning, har dåliga af-färsfömtsättningar. Dessutom har Uddcombs konkurrenskraft inom dessa verksamhetsgrenar successivt urholkats.
Enligt Statsföretags uppfattning kommer pågående arbete med att finna komplement till nuvarande verksamhetsområden endast att ge ett marginellt tillskott till sysselsättningen på kort sikt. Mot denna bakgmnd har Statsföretag i samråd med Uddcomb beslutat att tillsätta en utrednings-gmpp bestående av representanter för Uddcombs företagsledning, de fackliga organisationema och Statsföretag samt extema specialister, vilken skall söka föreslå en framtida inriktning av företaget. Gruppens uppgift är att formulera affärsidéer och utreda affärsförutsättningar och konkurtens-
kraft för befintliga och nya verksamhetsområden. Gmppen skall vidare belysa ahemativa inriktningar, föreslå åtgärder och ange nödvändiga resurser för att Uddcomb skall kunna bli självbärande inom en rimlig tidsperiod.
Utredningsarbetet har påbörjats och gmppens resultat och rekommendationer beräknas föreligga hösten 1980.
I avvaktan på gmppens resuhat och rekommendationer hemställer Statsföretag om ett statligt bidrag på 36 milj. kr. för att täcka 1979 års rörelseföriust i Uddcomb. Statsföretag begär vidare att få återkomma med hemställan om ytterligare medelstillskott för Uddcomb när nämnda utredningsarbete avslutats.
Jag delar Statsföretags uppfattning om att den partsammansatta arbetsgmppens resultat och rekommendationer bör avvaktas innan beslut fattas om Uddcombs framtida verksamhet. Ett sådant beslut bör kunna fattas under första delen av år 1981. Jag förordar därför att staten lämnar Statsföretag ett medelstillskott på 36 milj. kr. för att täcka 1979 års rörelseförlust i Uddcomb. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80.
9 Framtida förlustttäckning inom Eiser
Genom riksdagens beslut hösten 1978 (prop. 1978/79:43 bil. I, NU 1978/ 79:16, rskr 1978/79:122) lämnades ett medelstillskott till Statsföretag av 30,1 milj. kr. Av dessa medel skall 29,1 milj. kr. användas för att under tiden den I januari 1979-den 30 juni 1980 upprätthålla driften vid dotterbolaget Eisers enheter i Norsjö och Sollefteå. Det återstående beloppet, 1 milj. kr., skall Statsföretag använda för att under åren 1979 och 1980 undersöka möjligheterna att till de nämnda orterna förlägga annan produktion än tekotillverkning.
Genom riksdagens beslut våren 1979 (prop. 1978/79:125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447) lämnades ett medelstillskott för Eiser av 24,5 milj. kr. För 22,5 milj. kr. av dessa medel skulle bolaget upprätthålla driften vid enhetema i Kramfors, Lycksele och Skehefteå under år 1979. 1 milj. kr. skulle användas för att under år 1979 bedriva en sökprocess efter produkter som hittills inte hade tillverkats vid nämnda enheter och som hade möjlighet att bli lönsamma. Återstående I milj. kr. skulle användas för att utvärdera och utveckla de förslag till nya produkter som hade tagits fram av de anställda i Lycksele och Skellefteå.
Bakgmnden till riksdagsbesluten är två offerter från Statsföretag om att under de angivna tidsperioderna upprätthålla viss sysselsättning på de nämnda orterna.
Om Statsföretag lyckades förlägga annan verksamhet till berörda orter under offertperioderna fick Statsföretag utnyttja viss del av offertmedlen för alt starta sådan ny produktion.
Den av Statsföretag och Eiser bedrivna sökprocessen har resulterat i alt ett antal Eiseranställda vid enheterna i Norrland har kunnat få sysselsättning i annan verksamhet än tekoproduktion. I dessa fall har viss del av offertstöden i enlighet med riksdagens beslut använts för att starta den nya verksamheten. Medlen betalas ut av Statsförelag enligt en i förväg uppgjord plan som i regel omfattar två är. För atl kontrollera att verksamheten bedrivs enligt uppgjorda planer äger Statsföretag rätl att genom revisor följa utvecklingen i företagen.
Tekoproduktionen i Kramfors har upphört. De 30 anslällda arbetar i det av Eiser helägda dotterbolaget Limsta Produkler AB som tillverkar våffeljärn.
Enheten i Sollefteå kommer Eiser alt behälla. Antalet anställda har utökats till 87 och enheten ingår liksom tidigare i trikådivisionen.
I Lycksele har Eiser bildat dotterbolaget Effeklregleringsdon AB för tillverkning av steglösa strömbrytare. Verksamheten startade i mitlen av januari 1980 då 12 anställda övergick från tekotillverkning lill det nya bolaget. Under år 1980 finns planer på att öka antalet anslällda inom Effeklregleringsdon till drygt 20. Den 31 januari 1980 kommer fem personer från Eiser att börja i det nystartade företaget Sittex AB som skall tillverka stoppmöbler. Ytteriigare fem personer kommer att övergå till Sittex den 31 mars i år. Övriga 40 anställda i Lycksele fortsätter med tekoproduktion och ingår i Eisers dotterbolag Trivab Konfektions AB. Produktionen kommer till stor del alt bestå av sömnad av sjukhuskläder.
Från Eisers enhel i Norsjö. som ingår i dotterbolaget Algols AB, övergick 20 anställda i slutet av oklober 1979 till hydraulikbolaget Lotab. 1 mitten av november samma år gick ytterligare 20 personer över från tekoproduktion till det nystartade bolaget Allsöm Norsjö AB. Bolaget bedriver nåtlingsverksamhet åt elt skoföretag i Örebro. Bolaget Mac Scott AB har etablerat en tillverkningsenhet i Norsjö. 1 enlighet med avtalet med Eiser har 30 anställda vid Norsjöenhelen börjat hos Mac Scott den I januari 1980. Tillverkningen utgörs i huvudsak av kjolar. Eiser har varslat återstående 34 anställda i Norsjö om uppsägning. Deras sisla anställningsdag blir den 30 juni eller 10 juli 1980. Statsföretags arbete med att finna ny sysselsättning ät även dessa 34 personer kommer att pågå till dess att anställningen upphört.
Trots stora ansträngningar från Statsföretags sida blev försöken atl skapa nya arbetstillfällen i Skellefteå resultatlösa. Av denna anledning beslutade Eiser att efter offerttidens slut minska personalstyrkan lill ca 90 anställda.
Den av Statsföretag bedrivna sökprocessen under år 1979 har sälunda resulterat i att ca 130 tidigare Eiseranställda övergått eller kommer att övergå till ny verksamhet. Dessa nya arbetstillfällen kommer att stärka näringslivet på resp. ort. Genom att näringslivet blir mer diversifierat blir arbetsmarknaden mer motståndskraftig mot strukturförändringar och konjunkturvariationer.
Statsföretag har beslutat att Eiser även efter offerttidens ulgång skall behålla viss tekoproduktion i Sollefteå. Lycksele och Skellefteå. Antalet anslällda beräknas uppgå till ca 215 personer. Varaktigheten av tekoproduktionen är enligt Statsföretags uppfattning beroende av om produktionen kan bli lönsam.
Den 29 november 1978 uppdrog dåvarande chefen för industrideparlementet åt direktör Gunnar Lund atl undersöka om sådana förslag lill nya produkter som de anslällda vid Eisers enheter i Lycksele och Skellefteå presenterat kunde förverkligas. Den 21 december 1979 redovisades resultatet av utredningen i en särskild promemoria. Rapport angående produktutveckling av arbetskläder vid tekofabrikerna i Skellefteå och Lycksele. 1 rapporlen konstateras att det måste anses högsl önskvärt och försvarligt alt påbörjal utvecklingsarbete får fortsätta både vad avser sjukhuskläder i Lycksele och arbetskläder i Skellefteå samt att särskilda medel ställs till förfogande härför.
Från Eiser harjag inhämtat följande. Bolaget har beslutat all produktutveckling av sjukhuskläder i Lycksele skall ske inom ramen för Trivabs ordinarie produktutvecklingsarbete.
Det löntagarägda företagel Norrkläder ek. för. i Skellefteå bildades i oklober 1979 av några f. d. anställda vid Eisers enhet i Skellefteå. Förelagets målsättning är att utveckla, tillverka och försälja ändamålsenliga arbels-, fritids- och baskläder. Produktionen beräknas starta i januari 1980. Eiser är berett, under vissa förutsäitningar. alt ge Norrkläder ett ränlefritt lån av 600000 kr. som skall amorteras med 10 % av företagets årsvinst under 15 år. Det skuldbelopp som återstår efter 15 år avser Eiser att efterge. Eiser har vidare förklarat sig villigt att för en symbolisk hyreskostnad låna ul maskiner och utrustning till Norrkläder. Dessutom är Eiser berett att överlåta till Norrkläder det utrednings- och produktutvecklings-material som kom fram vid Skellefteåenheten år 1979. Detta sker under förutsättning att Norrkläder ingår etl avlal med upphovsmännen lill svets-och fryshusoverallerna med innebörden att Eiser inte blir ekonomiskt skadeståndsskyldigl om produkterna kommer ut på marknaden.
Det ekonomiska utfallet för Eisers Norrlandsenheler kommer att bli bättre än vad som förutsågs i offerterna. Anledningen till det bättre resultatutfallet är en bättre konjunktur och en lönsammare produklsammansätl-ning.
1 de nämnda riksdagsbesluten förutsattes atl om resultatutfallel blir bätlre än vad som antogs i offerterna skall Statsförelag belala in överskottet till statsverket. Statsföretag har beräknat att det ekonomiska utfallet för verksamhelen vid enheterna i Norrland blir sådanl atl Statsföretag i enlighel härmed är återbelalningspliktigl med lotalt ca 13 milj. kr. efter offert-periodernas slut. De prognoser som Eiser har gjort över resultatet för de enheler i Norrland som skall bedriva tekoproduktion pekar emellertid på en förlust av ca 14 milj. kr. under ell års tid efter de angivna offerlperioder-
nas slut. De medel som Statsföretag sålunda är skyldigt atl återbetala motsvarar i slort sett den beräknade förlusten. Min uppfattning är att Statsföretag bör få behålla dessa medel. Av medlen vill Statsföretag använda 1 milj. kr. för en fortsatt sökprocess under år 1980. Resterande belopp bör användas för framtida förlustläckning. Detta kommer enligl min mening att underiälla för Eiser att rekonstruera verksamhelen vid enheterna i Norrland. Detta innebär att förslaget om fortsatt produktutveckling av arbetskläder i Skellefteå tillgodoses genom alt en förutsältning för att Eiser på tidigare angivet sätl skall medverka i finansieringen av Norrkläders verksamhet uppfylls.
De tidigare nämnda riksdagsbesluten avseende kapitaltillskott om 54,6 milj. kr. för Eiser innebar att om Statsföretag under offertperioderna lyckades förlägga annan verksamhet till orter i Norrland där Eiser har verksamhet gavs Statsföretag möjlighet att utnyttja viss del av offertmedlen för att starta sådan ny produktion. Enligt min uppfattning bör Statsföretag ges denna möjUghet även efter offerttidernas slut.
Jag förordar sålunda alt regeringen inhämtar riksdagens godkännande av att de i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 uppförda reservationsanslagen G 5. Medelstillskott till Statsföretag AB och G 11. Medelstillskott för AB Eiser på angivet sätt får användas för förlusttäckning samt för atl söka och starta ny verksamhet.
10 Affärsverksdelegationen
Genom beslut av riksdagen (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381) inrättades affärsverksdelegationen med uppgift att bl.a. vara kontaktorgan mellan affärsverken och de statliga bolagen samt framlägga förslag om samordning av verkens och bolagens verksamhet. Fördelen med delegationen bedömdes främst ligga i möjligheterna till kontakt i produktions- och ulvecklingstekniska samt marknadsmässiga frågor. Affärsverksdelegationen har sedan sin tillkomst, på sätt som föreslogs i nämnda proposition, bestått av styrelsen i Statsföretag och en förelrädare från kommunikationsdepartementet.
Statsföretagsutredningen har granskat den verksamhet delegationen bedrivit och anser, med hänsyn till att delegationen inte haft några personsamband med affärsverken och inte haft några sekretariatsresurser, att förutsättningar har saknats för att på eget initiativ ta upp samordningsfrågor. Utredningen konstaterar att delegationen inte har kommit att spela någon egentlig roll och att den numera existerar endast formellt.
Utredningen är tveksam till om ett övergripande organ som affärsverksdelegationen — oavsett sammansättning — är elt lämpligt instrument när det gäller att initiera samverkan. Utredningen har därför inte funnit skäl att förorda att affärsverksdelegationen behälls utan föreslår att den avvecklas.
Samtliga remissinstanser som har yttrat sig om detta förslag tillstyrker att affärsverksdelegationen avvecklas.
Jag delar denna bedömning och förordar att affärsverksdelegationen upphör vid utgången av år 1980.
11 Styrelsen för domänverket
Riksdagen beslöt år 1968 (prop. 1968: 103, JoU 1968: 32, rskr 1968:269) godkänna vissa åtgärder som avsåg att effektivisera och samordna statens skogsföretag m. m. Åtgärderna avsåg domänverket och ASSI.
En av de beslutade åtgärderna gällde en samordnad ledning av de båda företagen. En särskild verksstyrelse inrättades för domänverket. Denna styrelse skulle genom personidentitet närmast vara densamma som styrelsen för ASSI. Regeringen utser ledamöterna i styrelsen för domänverket och valde intill år 1970 även ledamötema i styrelsen för ASSI genom att företräda staten som aktieägare vid bolagets ordinarie bolagsstämma.
Staten överiät ASSI till Statsföretag den 1 januari 1970. Fr. o. m. år 1970 är det Statsföretag som väljer styrelse i ASSI. Den personidentitet som enligt riksdagens beslut skall gälla i fråga om styrelserna i verket och bolaget har härigenom efter hand blivit allt svårare att åstadkomma. De kunskaper och erfarenheter som bör besittas av styrelseledamöterna i industriföretaget är inte alltid de lämpligaste för ledamötema i verksstyrelsen och tvärtom.
Med stöd av vad jag anfört förordar jag att regeringen vid utseende av ledamöter i styrelsen för domänverket i fortsättningen inte skall vara bunden vid att låta dessa närmast vara desamma som ledamötema i ASSI: s styrelse.
Statsföretagsutredningen har bl. a. lämnat vissa förslag om ökat samarbete mellan domänverket och ASSI. Dessa förslag övervägs inom regeringskansliet. Den föreslagna ändringen i fråga om styrelsens sammansättning anser jag kunna genomföras utan hinder härav.
Styrelsesamordningen är beslutad av riksdagen. Förslaget om upphävande av denna samordning bör därför underställas riksdagen.
12 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Medelstillskott till Statsföretag AB för Kockumsföretagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 265000000 kr.,
2. till Medelstillskott tdl Statsföretag AB för Luossavaara-Kiirunavaara AB på tillläggsbudget 11 lill statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 640000000 kr.,
3. till Medelstdiskott lill Statsföretag AB för Uddcomb Sweden AB på tilläggsbudet 11 till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 36000000 kr.,
4. godkänna vad jag har förordat om användningen av reservationsanslagen Medelstillskotl till Statsföretag AB och Medelstillskott för AB Eiser,
5. godkänna vad jag har förordat beträffande avskaffande av affärsverksdelegationen,
6. godkänna vad jag har förordat beträffande styrelsen för domänverket.
13 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom propositionen föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1979/80:79 31
Innehåll
Proposition .................................................................... ..... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ ..... 1
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 januari 1980 . 2
1. Inledning .................................................................. 2
2. Stalsföretagsgruppens utveckling åren 1970-1979 .. ..... 4
2.1¶Statsföretags bildande och uppgifter ................. 4
2.2¶Statsföretagsgruppens sammansättning ............ 5
2.3¶Stalsföretagsgruppens ekonomiska utveckling ... 6
3. Slatsföretagsutredningens förslag .......................... 7
4. Vissa preciseringar av Stalsföretagsgruppens nuvarande målsättning 8
4.1¶Stalsföretagsgruppens möjlighel till expansion .. ..... 9
4.2¶Krav på avkastning från Statsföretag ................. 10
4.3¶Övrigt .................................................................. 11
5. Bedömning av Stalsföretagsgruppens ekonomiska utveckling under åren 1980 och 1981 12
6. Medelstillskotl för Kockumsförelagen .......................... ... 14
6.1¶Kockumsföretagens verksamhet ......................... 14
6.2¶Statsföretags skrivelse ...................................... 15
6.3¶Finansiering av Kockumsföretagen ........................ 18
7. Medelstillskott för LKAB ............................................ 19
8. Medelstillskotl för Uddcomb ...................................... ... 23
9. Framlida förlustläckning inom Eiser ........................... 25
10. Affärsverksdelegationen 28
11. Styrelsen för domänverket 29
12. Hemställan ................................................................ ... 29
13. Beslut ...................................................................... ... 30
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980