om höjda räntesatser för den särskilda avgiften vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgift

Regeringens proposition

1980/81:16

om höjda räntesatser för den särskilda avgiften vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgift; beslutad den 11 september 1980.

Regeringen - geringen föreslär riksdagen att föresl ksdagen att antaga det förslag som har upptagis i antaga det förslag som har apps i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås höjda räntesatser för den särskilda avgift som tas ut vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgifter. På kvarstående avuift skall arbetsgivaren f.n. betala särskild avgift med 6 "£ om avgiften uppgår till högst 5 000 kr. och I annat fall med 8 7. Särskild avgift påförs dock inte om den understiger 100 kr. Förslaget innebär att arbetsgivaren på kvarstående avgift skall betala särskild avgift med 10 5 för belopp som uppgår till högst 5000 kr., 12.6 för belopp som överstiger 5 000 kr. men ej 30 000 kr. och 157 för belopp som överstiger 30000 kr. Inkomsterna av den särskilda avgiften, vid oförändrad volym kvarstående arbetsgivaravgifter, beräknas till följd av höjningen öka med ca 100 milj.kr. per är.

Den nya regeln föreslås träda i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången I fråga om arbetsgivaravgift som hänför sig till utgiftsåret 1980.

I Riksdagen 1980/81-1 samt. Nr 16

Förslag till Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs att 2458 lagen (1959:552) om uppbörd av vissa

avgifter enligt lagen om allmän försäkring. m.m.! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

24 §

Kvarstäende avgift skall erläggas med lika belopp senast den IS i vardera

av månaderna februari och april under andra året efter utgiftsåret, dock att belopp. som skall erläggas i februari. avrundas till närmast lägre hela antal kronor, varvid återstoden erlägges i april. samt att kvarstående avgift om

högst femhundra kronor skall erläggas i februari. Kvarstående avgift under

tjugofem kronor uttages icke.

På kvarstående avgift skall arbets- På den kvarstående avgiften skall givaren erlägga särskild avgift med arbetsgivaren erlägga särskild avgift

sex procent om den kvarstående med tio procent om den kvarstaende

avgiften uppgår till högst femtusen avgiften uppgår till högst femtusen kronor och i annat fall med åtta kronor, tolv procent om den kvarstå-

procent. Särskild avgift påföres dock. ende avgiften överstiger femtusen

ej om den understiger etthundra — kronor men ejtrettiotusen kronor och kronor. femton procent om den kvarstående

avgiften överstiger trettiotusen kro-

nor. Den särskilda avgiften påförs

dock ej om den understiger etthund-

ra kronor.

Vid bestämmande om och med vilket belopp särskild avgift skall utgå. skall

i den preliminära avgiften icke inräknas preliminär avgift som avses I 19.8 sista stycket och som erlaets efter den 30 april äret näst efter utgiftsäret. Det belopp, varå särskild avgift skall beräknas. avrundas till närmast lägre

hundratal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången i

fråga om arbetsgivaravgift som hänför sig till utgiftsäret 1980.

lagen omtryckt 1974:938. Senaste Ivdelse av fagens rubrik 1974:938.

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLI.

vid regeringssammanträde

1980-09-11

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström, Friggebo. Mogård. Dahlgren. Asling. Söder. Krönmark, Burenstam Linder. Johansson. Wirtén, Holm. Andersson. Boo, Winberg, Adelsohn. Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om höjda räntesatser för den särskilda avgiften vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgift

I Gällande bestämmelser

Arbetspgivaravgifterna till socialförsäkringarna m.fl. ändamål debiteras och uppbärs enligt bestämmelser 1 lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m. (AVGL).

Avgifterna beräknas och uppbärs av riksförsäkringsverket. Under det år som avgifterna avser. det s.k. utgiftsåret. skall en arbetsgivare betala preliminära avgifter vid sex betalningstullfällen. Den preliminära avgiften för ett visst är uppgär i princip till samma belopp som den slutliga avgift som arbetsgivaren debiterades året före utgiftsåret. Den preliminära avgiften för utgiftsäret 1980 motsvarar således till storleken den slutliga avgiften för utgiftsåret 1978. När den preliminära avgiften bestäms. skall dock hänsyn tas till ändringar i de procentsatser som avgifterna utgår med och andra ändringar av betydelse i avgiftsbestämmelserna. Efter regeringens förordnande skall hänsyn även tas till mer betydande ändringar av avgiftsunderlaget som kan antas komma att ske till följd av den allmänna löneutvecklingen. Sådana generella förordnanden meddelas varje är. För att uppnå en bättre överensstämmelse med den beräknade slutliga avgiften kan den preliminära avgiften under vissa förutsättningar såväl sänkas som höjas genom särskilda beslut om jämkning i enskilda fall.

Om arbetsgivaren inte tidigare har påförts någon slutlig avgift. skall den preliminära avgiften fastställas särskilt. Därvid gäller att den preliminära avgiften skall beräknas så att den så nära som möjligt kommer att motsvara den slutliga avgilten.

Före utgången av januari månad äret efter utgiftsåret skall arbetsgivaren

utan anmaning lämna arbetsgivaruppgitt till ledning för beräkning av avgiftsunderlaget. För att undvika särskild avgift kan arbetsgivaren senast den 30 april samma är göra fyllnadsinbetulningar av preliminär avgift.

Riksförsäkringsverket skall tillställa arbetsgivaren räkning på slutlig avgift senast den 15 januari andra året efter utgiftsäret. Räkningen skall i förekommande fall även innehålla krav på kvarstående avgift, dvs. det avgiftsbelopp som äterstår att betala sedan preliminär avgift avräknats från slutlig avgift. Kvarstående avgift skall erläggas vid två betalningsullfällen under andra året efter utgiftsåret. För utgiftsåret 1980 skall alltså kvarstående avgift betalas under 1982. Av administrativa skäl skall kvarstående avgift om högst 500 kr. erläggas vid ett enda betalningsullfälle. Kvarstående avgift under 25 kr. tas inte ut.

På den kvarstående avgiften skall arbetsgivaren betala särskild avgift. Sådan avgift. som inte är avdragsell vid inkomsttaxeringen för arbetsgivaren, påförs med 6 "7 om den kvarstående avgiften uppgår ull högst 5 000 kr. och I annat fall med 87. Om synnerliga skäl föreligger, kan den särskilda avgiften nedsättas till 377 av kvarstående avgift.

Överstiger erlagda preliminära avgifter den slutliga avgiften. betalas det överskjutande beloppet. om det uppgår tull minst 25 kr... tillbaka till arbetsgivaren. På överskjutande belopp utgår ränta. som årligen fastställs så att den skall motsvara den högsta inlåningsräntan i bank, i förekommande fall avrundad till närmast högre hel eller halv procentenhet.

Influtna särskilda avgifter fördelas mellan staten, allmänna pensionsfonden och övriga berörda fonder på samma sätt som de kvarstaende avgifterna. Motsvarande gäller kostnaderna för räntor på överskjutande preliminära avgifter.

2 Överväganden och förslag

Det nuvarande debiterings- och uppbördssystemet har kritiserats bl.a. för att uttaget av preliminära avgifter är lägre än de slutligt påförda avgifterna. Det har frumhållits att den omständigheten att den preliminära avgiften debiteras på ett två år gammalt avgiftsunderlag leder till att avgiften tas ut med ett belopp som är mycket för lågt. De årliga uppräkningarna av avgiftsunderlaget har inte helt kunnat kompensera detta. På grund av att uppräkningsfaktorn är gemensam för hela arbetsgivarkollektivet får expansiva sektorer alltför låga avgifter. Följande sammanställning visar storleken av debiterade preliminära avgifter. fyllnadsinbetalningar. debiterade kvarstående avgifter och debiterade överskjutande avgifter. Den omfattar hela avsgiftsområdet.

Miljarder kr. (siffrorna är avrundade) Ut- Debiterade Fyllnads- Debiterade Debiterade

gilts- preliminära inbetal- | kvarstående överskjutande

En bidragande orsak till underuttaget av preliminära avgifter torde vara att ansökan om jämkning regelmässigt görs när avgiftsunderlaget minskar, medan någon motsvarande jämkning sällan begärs när avgiftsunderlaget ökar. En annan orsak till underuttaget är att nytillkommande arbetsgivare kan undandra sig att betala arbetsgivaravgifter under de första verksamhetsåren genom att underlåta att göra anmälan till riksförsäkringsverket. Det bör dock framhållas att 1979/80 års riksdag har beslutat om ändringar i AVGI. som kan förväntas medföra förbättringar av uppbörden. Det är till en början numera möjligt för riksförsäkringsverket att fastställa den preliminära avgiften medelst uppskattning av avgiftsunderlaget i de fall då en arbetsgivare inte har lämnat av verket begärda uppgifter (prop. 1979/80:29. SfU 9. rskr 102. SFS 1979:1126). Om vidare en företrädare för juridisk person uppsätligen eller av grov oaktsamhet underlåter att betala in avgifter i rätt tid och ordning. är han solidariskt ansvarig med den juridiska personen för de obetalda avgifterna (prop. 1979/80:128, SfU 16, rskr 299. SFS 1980:314).

Systemet med uppbörd av arbetsgivaravgifter innebär alltså att betydande belopp betalas in med upp till två års eftersläpning. Härigenom gör staten även om hänsyn tas till den särskilda avgiften - ränteförluster. Eftersläpningen innebär dessutom en form av kreditgivning vid sidan om den organiserade kreditmarknaden. som ökar likviditeten i ekonomin och som minskar kreditpolitikens effektivitet. Regeringen har i den reviderade finansplanen 1980 framhållit att den preliminära uppbörden av arbetsgivaravgifter på längre sikt bör kunna knytas till den lönesumma som redovisas i samband med källskatteredovisningen (prop. 1979/80:150) bilaga I s. 21). Därigenom skulle i princip nästan all eftersläpning kunna upphöra. En sådan omläggning kräver dock ytterligare utredning.

I avvaktan på en omläggning av uppbördssystemet anser jag att räntesatserna för den särskilda avgiften bör höjas. Svftet är att stimulera arbetsgivare som debiterats för låg preliminär avgift ull fyllnadsinbetalning. Som tidigare nämnts kan arbetsgivare undvika påföring av särskild avgift genom att göra fyllnadsinbetalningar av preliminär avgift intill den 30 april äret efter utgiftsåret. Räntesatserna för den särskilda avgiften är f.n. 6 Sö för

> belopp upp till 5000 kr. och 84 för större belopp. Dessa räntesatser

motsvarar en årsränta om 6.8 4 resp. 9,1 7. Eftersom den särskilda avgiften inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. är det för mänga arbetsgivare dyrt att skaffa sig kredit genom att erlägga för låga preliminära avgifter. För arbetsgivare som inte betalar skatt på vinsten eller som betalar låg vinstskatt föreligger däremot ingen större stimulans till fyllnadsinbetalning. Detta gäller t.ex. företag med stora förlustavdrag, kommuner samt vissa kredit- och försäkringsinstitut.

Bestämmelsen om den särskilda avgiften tillkom i en situation då den allmänna räntenivån var väsentligt lägre än vad som nu är fallet. När riksdagen i december 1974 beslutade om införandet av den särskilda avgiften, uppgick riksbankens diskonto till 7 fe. Diskontot har därefter höjts och uppgår f.n. till 16 fe. Räntesatserna för den särskilda avgiften bör anpassas till det höjda ränteläget så att de motverkar en räntevinst vid underlåten fyllnadsinbetalning och utgör en pätryckning som stimulerar till sådan inbetalning. Därigenom kan eftersläpningen med inbetalningen av vissa arbetsgivaravgifter minska betydligt. Vidare kan statens ränteutgifter minska och allmänna pensionsfondens och övriga berörda fonders ränteinkomster öka.

Den särskilda avgiften på kvarstående avgift bör enligt min mening bestämmas till 10 7 för belopp som uppgår till högst 5 000 kr., 1226 för belopp som överstiger 5 000 kr. men ej 30 000 kr. och 15 4 för belopp som överstiger 30000 kr. De föreslagna räntesatserna motsvarar en årsränta om 1.3 fe. 13.6 6 resp. 17.096. I likhet med vad som f.n. gäller bör den särskilda avgiften. om synnerliga skäl föreligger, kunna sättas ned tll 3 <. Reglerna om nedsättning bör utgöra ett skvdd för en arbetsgivare mot att belastas med avgiften i fall då denne inte rimligen hade bort kunna förutse den kvarstående avgiften.

Jag vill påpeka att ändringen inte berör egna företagares m.fl. egenavgifter utan endast arbetsgivarnas avgifter. Tgenavgifterna kommer alltjämt att upphäras i samband med uppbörden av slutlig skatt och i dessa fall gäller reglerna om kvarskatteavgift resp. ränta på överskjutande skatt.

Den särskilda avgiften på kvarstående arbetsgivaravgifter gav för 1978, det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga. en inkomst av omkring 140 milj. kr. Med tedning härav kan höjningen av avgiftssatserna. vid oförändrad volym kvarstående arbetsgivaravgifter, beräknas medföra en inkomstförstärkning för det allmänna i störleksordningen 100 milj. kr. Härav skulle på statsbudgeten falla 60 milj. kr... medan återstoden skulle komma allmänna penstonsfonden och andra fonder till godo. Syftet är emellertid inte primärt att öka inkomsterna av den särskilda avgiften utan i stället. som tidigare nämnts, att öka fyllnadsinbetalningarna av preliminära arbetsgivaravgifter. I den mån fyllnadsinbetalningarna ökar, uppnäs emellertid besparingar och inkomstförbättringar för det allmänna som motsvarar det samtidiga bortfallet av särskilda avgifter.

Den nya bestämmelsen bör träda i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången i fråga om arbetsgivaravgift som hänför sip till utgiftsåret 1980. Detta innebär för 1980 ärs avgifter att arbetsgivare som debiterats för låg preliminär avgift kan undvika påföring av den höjda särskilda avgiften genom att göra fyllnadsinbetalningar med tillräckligt belopp senast den 30 april 1981.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 67141 Stockholm 1980