Prop. 1980/81:99
om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)
Regeringens proposition 1980/81: 99 om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612);
beslutad den 22 januari 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det- förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDlN GEORG DAN ELL
Propositionens huvudsakliga innehåll
[ propositionen föreslås att i byggnadsstadgan (l959:612) skall införas bestämmelser med krav på byggnadslov för vissa slag av vindkraftverk. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den i januari 1982.
Riksdagen 1980/81. [ saml. Nr 99
Prop. 1980/81: 99
Prop. 1980/81: 99
Förslag till
lx)
Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612)
Härigenom föreskrivs i fråga om byggnadsstadgan (l959: 612)' dels att 52.5 och 54.5 | mom. skall ha nedan angivna lydelse. dels att rubriken närmast före 525 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Skylt. annan fast anordning. upp- lag m. m.
Föreslagen lydelse
Skyltar. andra fasta anordningar, upplag m.m.
5.25
Skylt skall till form. färg och utfö— rande i övrigt fylla skäliga anspråk på prydlighet och vara lämpad för platsen. Särskilt skall tillses, att den ej inverkar menligt på stads- eller landskapsbilden eller medför brandfara eller risk för olycksfall samt att den ej skymmer sikten längs gata eller på annat sätt verkar störande på trafiken å gata eller an- norstädes, eller för närboende. Skadad eller eljest briställig (mord- ning skall. om den ej iståndsättes. snarast borttagas.
Vad nu sagts skall ock gälla an- nan fast anordning. såsom ra— dioantenn, mur och bensinpump. så ock ljusanordning vare sig den ärfast anbragt eller icke.
Upplag må ej anordnas så. att det orsakar brandfara eller risk för olycksfall. skymmer sikten för tra- fiken eller för närboende. van- pryder omgivningen eller eljest vål- lar olägenhet av betydelse.
Skyltar. andra fasta anordning- ar. såsom vindkraftverk. radioan— tenner. murar och ln'nsinpmnpar samt Uusanordningar. oavsett om de är fast anordnade eller inte. skall vara Iiimpadeför platser: samt ifråga om form. färg och utförande i övrigt fylla skäliga anspråk på prydlighet. Särskilt skall beaktas att de inte
I. inverkar menligt på stads- el- ler landskapsbilden.
2. medför brandfaraeller risk för olycksfall.
3. skymmer sikten längs någon gata eller på annat sätt stör trafiken på en gata eller någon annanstans eller
4. står dem som bor i närheten. Allard/lingar som är skadade el- ler på något annat sätt bristfälliga skall snarast repareras eller tas bort.
Upplag får inte anordnas så att de orsakar brandfara eller risk för olycksfall. skymmer sikten för tra- fiken eller för dem som bor i närhe- ten. vanpryder omgivningen eller på annat sätt medför någon olägen- het av betydelse.
54.5
] mom.2 Åtgärd, som enligt 75 # är att hänföra till nybyggnad. må ej
' Stadgan omtryckt 1972: 766. 3 Senaste lydelse 1973: l086.
[ mom. Föl/"ande åtgärder får inte företas utan byggnadsnämn-
Prop. 1980/81: 99
Nuvarande lydelse
företagas utan byggnadsnämndens lov (byggnadslov).
Byggnadslov erfordras jämväl för följande åtgärder. nämligen
sådan till byggnad ej hänför/ig ändring av byggnad. som 'berör konstruktionen av dess bärande de— lar eller av eldstäder. rök- eller ven- tilationskanaler eller som avsevärt påverkar dess planlösning eller ytt- re utseende:
sådan till nybyggnad ej hänfi'irlig ändring av byggnad, som innefattar inrättande av ledningar för vatten- försörjning eller avlopp samt där- med förbundna anordningar. så ork mera väsentlig ändring av befintlig sådan ledning eller anordning;
ianspråktagande av byggnad el- ler del därav för väsentligen annat ändamål än det, vartill byggnaden förut varit am'iind eller som finnes angivet ä godkänd ritning:
uppförande eller väsentlig änd- ring av mur. plank eller därmed _iämft'irlig anordning:
sehaktning. fyllning eller annan liknande åtgärd inom tomt. såvida åtgärden innebär avsevärd ändring av höjdläget för tomten eller del därav;
inrättande av fast cistern eller annan fast anordning för hantering eller förvaring av brännbara väts- kor. såvida åtgärden ej avser alle- nast att tillgodose viss fastighets husbehov: samt
inrättande av upplag. Inom område med stadsplan er- Tl Riksdagen I980/8I. I saml. Nr 99
Ft'ireslagen lydelse
dens lov (byggnadslov): I. Åtgärder som enligt 75.5 hän— förs till nybyggnad.
2. Sådan ändring av en byggnad. som berör konstruktionen av dess bärande delar eller av eldstäder. rök- eller ventilationskanaler eller som avsevärt påverkar byggnadens planlösning eller yttre utseende.
3. Sådan ändring av en byggnad. som innebär att ledningar för vat- tenförsörjning eller avlopp samt an- ordningar som är förbundna med sådana ledningar installeras eller väsentligt ändras.
4. [anspräktagande av en bygg- nad eller en del av en byggnad för väsentligen annat ändmål än det som byggnaden tidigare har an- vänts för eller somjinns angivet på en godkänd ritning.
5. Uppförande eller väsentlig ändring av en mur. ett plank eller någon liknande anordning.
6. Uppförande av ett vindkraft- verk. om vindtarbinens diameter är" större än två meter eller om (mord- ningen placeras på ett avständjrän tomtgränsen som är mindre än an- ordningens höjd över marken eller om anordningen fast monteras på en byggnad. Byggnads/ov krävs även för väsentlig ändring av en sådan anordning.
7. Schakt/ting. fyllning eller an- nan liknande åtgärd inom en tomt. om åtgärden medför att höjdlägct för tomten eller för en del av den i'indras avsevärt.
8. Inrättande av en fast cistern eller annan fast anordning för han- tering eller förvaring av brännbara vätskor. om inte anordningen skall tillgodose endast en viss fastighets husbehov.
9. Inrättande av upplag. Inom områden med stadsplan
Prop. 1980/81: 99 Nuvarande lydelse
fordras härutöver byggnadslov för omfärgning av fasad som ej vetter mot kringbyggd gård eller annan så- dan plats. för utbyte av taktäck- ningsmaterial. för rivning av bygg- nad samt för uppsättande eller vä- sentlig ändring av skylt eller ljusan- ordning. Vad sålunda gäller äger motsvarande tillämpning. i fråga om rivning av byggnad inom områ- de där förbud mot nybyggnad gäller enligt 35.5 byggnadslagen och ifrå- ga om skylt och ljusanordning inom område med byggnadsplan.
Med avseende å område. som är beläget i närheten av befintlig eller tillämnad befästning. statlig flyg- plats. annan än staten tillhörig flyg- plats för allmänt bruk, atomreaktor eller annan atomenergianläggning. äger länsstyrelsen i den omfattning som finnes erforderlig föreskriva skyldighet att söka byggnadslov för inrättande av materialgård eller ljusanordning eller schaktning. fyllning eller därmed jämförlig åt- gård jämväl där sådan skyldighet ej följer av de lzärjörut givna bestäm- melserna. Föreskriften skall. kun- göras på sätt i 24é l mom. första stycket sägs.
Föreslagen lydelse
krävs dessutom byggnadslov för omfärgning av en fasad som inte vetter mot en kringbyggd gård eller annan sådan plats. för utbyte av taktäckningsmaterial. för rivning av en byggnad och för uppsättande el- ler väsentlig ändring av en skylt el- ler en ljusanordning. Byggmalslov krävs också för rivning av en bygg- nad inom områden där förbud mot nybyggnad gäller enligt 355 bygg— nadslagen (I 947.385 ) sam/_Iör upp- sättande eller väsentlig ändring av en skylt eller en ljusanordning inom områden med byggnadsplan.
I fråga om sådana områden som är belägna i närheten av en befmtlig eller planerad befästning. en statlig flygplats. annan flygplats. om den är avsedd för allmänt bruk. en . atomrcaktor eller annan atomcner— gianläggningjår länsstyrelsen. i den omfattning som behövs. föreskriva att byggnadslov skall sökas för in- rättande av en materialgård eller en ljusanordning eller för schaktning. fyllning eller liknande åtgärder. En sådan föreskrift skall kungöras på det sätt som anges i 24% l mom. första stycket.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982,
Prop. 1980/81: 99 5
Utdrag BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde l98l-0 | -22
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman, Wikström. Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling, Söder. Buren- stam Linder, Johansson, Wirtén, Holm. Andersson, Winberg. Adelsohn, Danell. Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Danell
Proposition om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612)
1. Inledning
Riksdagen biföll under riksmötet 1979/80 en motion om byggnadslov för uppförande av vindkraftverk (mot. l979/80: 1829. CU l979/8013l. rskr 1979/80: 375). I motionen anfördes att det i den praktiska hanteringen förekommer tveksamhet om vindkraftverk av skilda typer kräver bygg- nadslov. Denna tveksamhet. som i vissa fall lett till att vindkraftverk inte kommit att uppföras, borde enligt motionärerna snarast undanröjas på lämpligt sätt. Byggnadslov borde i princip krävas för vindkraftverk som har ett sådant inflytande på omgivningen att deras tillkomst bör kontrol- leras. Det borde vidare utredas om vindkraftverk av viss mindre storlek kan undantas från byggnadslovsplikt. Motionärerna ansåg inte att det finns anledning att i denna fråga invänta antagandet av en ny plan- och bygglag.
Statens planverk har till bostadsdepartementet överlämnat en framställ- ning den ll juni 1979 från byggnadsnämnden i Nynäshamns kommun med förslag att byggnadslovsplikt införs för vindkraftverk. Vidare har en pri- vatperson i en skrivelse den 8 april 1977 till energiministern hemställt att rekommendationer utfärdas för hur byggnadsstadgan skall tolkas när det gäller uppförande av vindkraftverk. Även den skrivelsen har överlämnats till bostadsdepartementet.
Bestämmelser om byggnadslov finns i 54—59åå byggnadsstagdan (l959z6l2, omtryckt l972:776, ändrad senast l980; 408). BS. Byggnads- lovspliktens omfattning anges i 5458 BS. ] första hand krävs enligt paragra- fens [ mom. första stycket byggnadslov för de åtgärder som enligt 75.5 BS hänförs till nybyggnad. Vidare krävs enligt samma mom. andra stycket byggnadslov för en rad andra åtgärder med avseende på byggnader eller fastigheter. '
Prop. 1980/81: 99 6
. I 54% 2 mom. BS finns bestämmelser som innebär undantag från bygg- nadslovspliktcn för vissa enklare åtgärder på eller i anslutning till en- och tvåfamiljshus. Enligt 35.5 BS är jordbrukets och andra liknande näringars ekonomibyggnader inte underkastade byggnadslovsplikt utanför områden med fastställd generalplan. stadsplan eller byggnadsplan. Enligt 545 4 mom. BS kan den som skall företa något byggnadsarbete. för vilket byggnadslov inte behövs. ändå kräva att byggnadsnämnden prövar åtgärden.
Byggnadslovspliktcn är enligt gällande rätt huvudsakligen inriktad på åtgärder som avser byggnader. Någon definition i lag av vad som skall förstås med en byggnad finns emellertid inte. Begreppet byggnad har i rättspraxis givits ett ganska omfattande innehåll. Som byggnader betraktas inte bara sådana fasta anordningar av en viss storlek som har väggar och tak. Även varaktigt anbringade anordningar på hjul och på vatten kan utgöra byggnader, t.ex. husvagnar och husbåtar. ] vissa fall behöver inte ens väggar finnas. En s. k. carport har sålunda i praxis betraktats som byggnad.
Om en anordning för att ta till vara vindcnergi till någon del kan anses som byggnad i byggnadslagstiftningens mening. krävs således byggnadslov för att den skall få komma till stånd. Därvid gäller de materiella kraven i 38—5I åå BS i tillämpliga delar.
Om anordningen inte utgör en byggnad behövs byggnadslov endast i den utsträckning som framgår av 54.5 l mom. BS. Därvid gäller endast de materiella kraven i 525 BS för skyltar och andra fasta anordningar m.m. Enligt denna paragraf skall sådana anordningar vara prydliga och lämpade för platsen. Särskilt skall beaktas att de inte inverkar menligt på stads- eller landskapsbilden, medför brandfara eller risk för olycksfall. skymmer sik- ten längs gata. stör trafiken eller dem som bor i närheten. Skadade eller bristfälliga anordningar skall antingen repareras eller tas bort, Bestämmel- serna gäller oavsett om byggnadslov erfordras eller inte. i praktisk hante- ring synes det råda en viss tveksamhet om ett vindkraftverk omfattas av bestämmelserna i 52.5 BS. Av förarbetena till BS framgår emellertid att avsikten med paragrafen har varit att ge vissa materiella bestämmelser för alla fasta anordningar som inte iir-byggnader ( prop. 1959: 168 s. 283 ).
Oberoende av om ett vindkraftverk utformas så att det kan anses utgöra en byggnad eller en s.k. fast anordning. finns det således i BS bestämmel- ser om bl.a. utförande och placering. Andra bestämmelser som måste beaktas vid uppförande av-vindkraftverk finns bl.a. i miljöskydds- och naturvårdslagstiftningen. För sådana vindkraftverk som omvandlar vind- energi till elektrisk ström,— vilket torde vara det vanligaste — gäller dessutom särskild lagstiftning om elektriska anläggningar.
PBL—utredningen hari betänkandet (SOU l979: 65 och 66) Ny plan— och bygglag föreslagit att master och torn skall omfattas av tillståndsplikt på samma sätt som byggnader ls. 769—770). Som exempel på master och torn
Prop. 1980/81: 99 7
nämns radio— och tclemaster. telekommunikations-. vatten- och utsiktstorn samt vindkrafttorn.
2. Föredragandens överväganden
Vindkraftverk kan ha olika utformningar och konstruktioner. [ ett vind- kraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till mekanisk energi. som kan antingen användas direkt som mekanisk energi. lagras eller omvandlas till värme eller elektrisk energi. Detta sker med hjälp av en roterande anord- ning. s.k. vindturbin. som kan vara kompletterad med vindfängandc kon- struktioner. ] den mest förekommande typen av vindkraftverk roterar vindturbinen öppcn kring en horisontell axel placerad pä en mast eller ett torn. Turbinens diameter kan variera från någon meter när det gäller enkla hobbyanläggningar upp till f. n. 80— [00 meter för sådana anläggningar som kan komma att få betydelse för landets energiförsörjning. Mast- eller tornhöjden kan variera från några meter upp till l20— l5f) meter.
De tillämpande myndigheterna har enligtvad jag har erfarit ibland krävt byggnadslov för uppförande av vindkraftverk. Det vanligaste torde emel- lertid vara att vindkraftverken har uppförts utan lov men att bestämmelser- na i 525 BS om fasta anordningars placering och utformning m.m. har tillämpats. I likhet med vad som har anförts i motionen finner jag det angeläget att klarhet skapas i frågan om vilka regler som skall gälla för vindkraftverk.
Som jag nyss redovisade innebär PBL—utredningens förslag att till- ståndsplikt införs för bl. a. master och torn av olika slag. I detta samman- hang bör endast den av riksdagen väckta frågan tas upp dvs. tillståndsplikt för vindkraftverk. I vad mån tillständsplikten i övrigt på detta område skall ha den omfattning som utredningen har föreslagit bör enligt min mening övervägas i det arbete på en ny plan— och byggnadslagstiftning som pågår inom bostadsdepartementet.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om att frågan om vindkraft har tagits upp i rapporten (SOU 1979: 54) Mark och vatten 2 (s. 94—96). Där konstateras att en mer omfattande utbyggnad av vindkraften kan leda till konflikter med andra markanvändningsintressen och att detta kräver ytter- ligare behandling i den fortsatta fysiska riksplaneringen. Sädana frågor av mer övergripande karaktär tarjag emellertid inte upp i detta sammanhang.
Under ärendets beredning i bostadsdepartementet har överläggningar ägt rum med företrädare för statens planverk och nämnden för energipro- duktionsforskning. Vid dessa överläggningar har starkt understrukits att det framför allt från säkerhetssynpunkt mäste ställas höga krav på vind— kraftverks konstruktion och placering. Det har nämligen hänt att vindkraft- verk har blåst omkull eller råkat ut för haverier av annat slag. t. ex. till följd av isbildning eller åsknedslag. Vindkraftverken kan dessutom orsaka olä—
Prop. 1980/81: 99 ' g
genheter i form av t. ex. buller samt radio- och "PV—störningar. Ett vind- kraftverk fast monterat pä en byggnad kan genom de påkänningar som följer av vindkrafterna också påverka byggnadsstommen så att hållfasthe- ten äventyras. Till detta kommer den störande inverkan som en del anord- ningar kan ha på stads- eller landskapsbilden.
De nu angivna förhållandena leder enligt min mening till att vindkraft- verken i princip bör vara byggnadslovspliktiga. Kravet på lov bör gälla oavsett om anordningen placeras direkt på marken eller monteras på en byggnad. Kravet bör vidare gälla inte bara när en anordning uppförs utan också när den ändras väsentligt.
Behovet av en förhandsprövning i form av byggnadslov gör sig emeller- tid inte på samma sätt gällande i fråga om alla typer av vindkraftverk. Enligt min mening är det sålunda inte motiverat att ställa krav på bygg- nadslov för små anordningar som placeras direkt på marken och som kan antas ha liten påverkan på omgivningen. Den del av ett vindkraftverk som får anses medföra de största problemen är vindturbinen. När det gäller att avgöra vilken typ av anordningar som bör kunna lämnas utanför byggnads- lovsplikten bör hänsyn därför i första hand tas till vindturbinens storlek. Enligt min mening kan man utgå från att ett fristående vindkraftverk vars turbin inte har större diameter än två meter har en så obetydlig påverkan på omgivningen att det av'den anledningen inte är befogat att uppställa några krav på byggnadslov.
För att ett sådant mindre vindkraftverk skall få uppföras utan lov anser jag emellertid att krav också måste ställas på att det placeras så att påtagliga olägenheter för grannar inte kan förväntas uppkomma vid exem- pelvis haverier. Som ytterligare förutsättning för byggnadslovsfrihet bör därför gälla att det placeras på ett sådant avstånd från tomtgränsen som minst motsvarar anordningens högsta höjd över marken. När det gäller den närmare placeringen av ett mindre vindkraftverk inom den egna tomten finns det enligt min mening all anledning att utgå från att den byggande . placerar vindkraftverket så att inte olägenheter uppkommer för dem som bor eller vistas där.
Denna inskränkning i skyldigheten att söka byggnadslov bör däremot inte gälla för mindre vindkraftverk om de skall vara fast monterade på en byggnad. eftersom en sådan placering i de flesta fall måste antas påverka såväl byggnadens konstruktion som dess utseende på ett sådant sätt att en förhandsprövning framstår som motiverad. Jag bortser härvidlag naturligt- vis från de mycket små anordningar som uppenbart saknar varje betydelse för en byggnads utseende eller för de krav som ställs på byggnadens konstruktion.
Som jag tidigare har nämnt råder det en viss tveksamhet bland de tillämpande myndigheterna om vilka regler som gäller när byggnadsnämn- den skall pröva en ansökan om byggnadslov för ett vindkraftverk. Jag anser därför att det är lämpligt med ett förtydligande i 525 BS och föreslår
Prop. 1980/81: 99 _ 9
att vindkraftverk tas med bland de exempel på fasta anordningar som paragrafen innehåller.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att den som uppför ett vindkraft- verk skall iaktta bestämmelserna i 52å BS även om byggnadslov inte krävs. Byggnadsnämnden har, oberoende av om byggnadslov erfordras eller inte. möjlighet att ingripa om det skulle visa sig att ett vindkraftverk inte uppfyller föreskrifterna i paragrafen. I en del fall kan det naturligtvis vara svårt för den byggande att bedöma t. ex. hur ett mindre vindkraftverk bör placeras med hänsyn till den inverkan det kan ha på stads- eller landskapsbilden. Den lämpligaste åtgärden i en sådan situation är att den byggande tar kontakt med byggnadsnämnden. där han kan få de sakkun- niga råd som behövs. Jag vill också erinra om föreskrifterna i 545 4 mom. BS. Den som skall utföra byggnadsarbeten. för vilka byggnadslov inte behövs. kan enligt dessa föreskrifter ändå kräva att byggnadsnämnden skall pröva åtgärden.
Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att vindkraftverk i princip skall vara byggnadslovspliktiga men att vissa mindre anordningar skall undantas från lovplikten. Som förutsättningar för undantaget gäller att vindkraftver- ket skall vara fristående. att vindturbinens diameter inte är större än två meter samt att anordningen placeras på ett avstånd från tomtgränsen som minst motsvarar anordningens höjd över marken. Alla dessa förutsättning— ar måste vara uppfyllda för att undantaget skall gälla. Det kan givetvis förekomma fall då en sådan mindre anordning kommer bättre till sin rätt om den t. ex. placeras närmare tomtgränsen än jag nyss nämnde eller om den monteras på en befmtlig byggnad. men enligt förslaget måste då byggnadslov finnas innan anordningen får uppföras.
Som jag tidigare har nämnt är ekonomibyggnader för jordbrukets och andra liknande näringars behov i vissa fall undantagna från bestämmelser- na i 5 kap. BS om byggnadslov m.m. Undantaget gäller alltså endast ekonomibyggnader men inte fasta anordningar. upplag m.m. Mot bak- grund av bl.a. de säkerhetsaspekter som jag tidigare har redovisat finns det inte anledning att införa några särbestämmelser för vindkraftverk som uppförs för jordbrukets och andra liknande näringars behov.
Jag är medveten om att det förslag jag nu lagt fram innebär att det på stora fastigheter kan bli möjligt att utan byggnadslov uppföra vindkraft- verk med mycket höga master eller torn. om bara diametern på turbinen inte är större än två meter. På en och samma fastighet kan det även komma att uppföras flera små vindkraftverk utan byggnadslov. Möjligheter finns också att turbinen förses med någon vindfångande konstruktion som kan bli störande för omgivningen. Risken för att de föreslagna bestämmelserna om undantag från skyldigheten att söka byggnadslov kommer att utnyttjas på dessa sätt bedömerjag dock som liten. Jag vill också erinra om att vad jag nyss nämnde om skyldigheten att iaktta föreskrifterna i 525 BS gäller oavsett om lov behövs eller inte. Skulle anordningarna inverka menligt på
Prop. 1980/81 : 99 lt)
stads- eller landskapsbilden eller medföra brandfara. risk för olycksfall eller om de kan störa trafiken eller dem som bori närheten. kan byggnads- nämnden somjag nyss nämnde ingripa. Enligt min mening är detta tillräck- ligt för att man skall kunna komma till rätta med de problem som kan uppstå. '
Tillsyn m. m.
Byggnadsnämnderna utövar det närmaste inseendet över byggnadsverk- samheten. Regler om byggnadsarbeten och om tillsyn av sådana arbeten återfinns i 60—6455 BS. Byggnadsarbeten skall enligt 60.5 utföras enligt gällande bestämmelser och fastställda ritningar samt med ändamålsenligt material och i övrigt på betryggande sätt. För byggnader finns i (ml—63 .55 vissa speciella föreskrifter om ansvarig arbetsledare och om anmälan till byggnadsnämnden m.m. [ 64.5 finns regler om att byggnadsnämnden skall ha tillsyn över alla byggnadsföretag. för vilka byggnadslov erfordras. och att nämnden får företa nödvändiga besiktningar. Nämnden har också rätt att besikta byggnadsföretag även om byggnadslov inte erfordras.
När det gäller uppförande eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk bör enligt min mening de allmänna bestämmelserna i 60.5 om byggnadsar- betens utförande m.m. och i 645 om tillsyn och besiktningar vara tillräck- liga för att tillgodose behovet av att kunna kontrollera dessa anordningar. Några särskilda bestämmelser för detta ändamål behövs därför inte.
Lagteknisk lösning m. m.
De överväganden somjag nu har redovisat bör enligt min mening lagtek- niskt uttryckas genom att i 54.5 l mom. BS införs en särskild punkt med det innehållet att byggnadslov erfordras för uppförande eller väsentlig ändring av vindkraftverk. om vindturbinens diameter är större än två meter eller om anordningen placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än anordningens höjd över marken eller om det är monterat fast på en byggnad. Diametern skall beräknas på den största cirkel som turbinen beskriver kring sin axel. Med anordningens höjd över marken avses den största höjd hela anordningen uppnår, inklusive mast eller tom.
Utöver den nu föreslagna ändringen i 54.5 l mom. BS bör. i enlighet med vad jag tidigare har förordat. 52.5 BS förtydligas genom att vindkraftverk tas med bland de exempel på fasta anordningar som paragrafen innehåller.
De nu aktuella bestämmelserna — 525 och 545 l mom. BS — bör dessutom ges en modernare språklig utformning. De ändringar som detta föranleder innebär således inte någon förändring av bestämmelsernas sak- liga innehåll.
Det är byggnadsnämnden som avgör vilka handlingar som erfordras för att en ansökan om byggnadslov för vindkraftverk skall kunna behandlas. Nämnden har möjlighet att godta enkla handlingar och i vissa fall även en muntlig ansökan (55.5 l mom. *BS). En muntlig ansökan torde många
Prop. 1980/81: 99 ”
gånger vara tillräcklig om sökanden t.ex. skall använda en typgodkänd konstruktion. Det ankommer på statens planverk att överväga behovet av föreskrifter och allmänna råd med anledning av de nu föreslagna bestäm- melserna.
Ändringarna bör träda i kraft den I januari l982. Några övergångsbe- stämmelser behövs enligt min mening inte.
Det förslag om ändring i BS som jag nu lägger fram bedömer jag vara av så begränsad omfattning att någon remissbehandling inte är nödvändig. Av samma skäl och med hänsyn till utformningen av förslaget i övrigt har något yttrande av lagrådet över förslaget inte inhämtats.
3. Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepanementet upprättats förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959: 6l2). 4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan (l959z612).
5. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra- ganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
