om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)
Regeringens proposition
1980/81: 99
om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612); beslutad den 22 januari 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
GEORG DANELL
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att i byggnadsstadgan (1959: 612) skall införas bestämmelser med krav på byggnadslov för vissa slag av vindkraftverk. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den I januari 1982.
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 99
Förslag till
Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612)
Härigenom föreskrivs i fråga om byggnadsstadgan (1959: 612)! dels att 528 och 54§ I mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att rubriken närmast före 52 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Skylt, annan fast anordning, upp- Skyltar. andra fasta anordningar, lag m. m. upplag m.m.
52§
Skylt skall till form, färg och utfö- Skyltar, andra fasta anordningrande i övrigt fylla skäliga anspråk ar, såsom vindkraftverk, radioanpå prydlighet och vara lämpad för tenner, murar och bensinpumpar
platsen. Särskilt skall tillses, att samt ljusanordningar, oavsett om
den ej inverkar menligt på stads- de är fast anordnade eller inte, eller landskapsbilden eller medför skall vara lämpade för platsen samt brandfara eller risk för olycksfall i fråga om form, färg och utförande sumt att den ej skymmer sikten 1 Övrigt fylla skäliga anspråk på längs gata eller på annat sätt verkar prydlighet. Särskilt skall beaktas störande på trafiken å gata eller an- att de inte norstädes, eller för närboende. I. inverkar menligt på stads- el- Skadad eller eljest briställig anord- ler landskapsbilden. ning skall, om den ej iståndsättes. 2. medför brandfara eller risk för snarast borttagas. olycksfall.
Vad nu sagts skall ock gälla an- 3. skymmer sikten längs någon nan fast anordning, såsom ra- gata eller på annat sätt srör trafiken divantenn, mur och bensinpump, på en gata eller någon annanstans så ock ljusanordning vare sig den eller är fast anbragt eller icke. 4. stör dem som bor i närheten.
Anordningar som är skadade el-
ler på något annat sätt bristfälliga
skall snarast repareras eller tas
bort.
Upptlag må ej anordnas så, att det Upplag får inte anordnas så att orsakar brandfara efler risk för de orsakar brandfara eller risk för olycksfall, skymmer sikten för tra- olycksfall, skymmer sikten för trafiken eller för närboende, van- fiken eller för dem som bor i närhepryder omgivningen eller eljest vål- ten, vanpryder omgivningen eller lar olägenhet av betydelse. på annat sätt medför någon olägen-
het av betydelse.
54§
I mom.” Åtgärd, som enligt 75 § I mom. Följande åtgärder får är att hänföra till nybyggnad, må ej inte företas utan byggnadsnämn-
! Stadgan omtryckt 1972: 766. > Senaste lydelse 1973: 1086.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Jöretagas utan byggnadsnämndens dens lov (byggnadslov):
lov (byggnadslov). I. Åtgärder som enligt 758 hän-
Byggnadstov erfordras jämväl förs till nybyggnad.
för följande åtgärder, nämligen
sådan till byggnad ej hänförlig 2. Sådan ändring av en byggnad,
ändring av byggnad, som "berör som berör konstruktionen av dess
konstruktionen av dess bärande de- bärande delar eller av eldstäder,
lar eller av eldstäder, rök- eller ven- rök- eller ventilationskanaler eller tilationskanaler eller som avsevärt som avsevärt påverkar byggnadens
påverkar dess planlösning eller ytt- planlösning eller yttre utseende.
re utseende:
sådan till nybyggnad ej hänförlig 3. Sådan ändring av en byggnad, ändring av byggnad, som innefattar som innebär att ledningar för vatinrättande av ledningar för vatten- tenförsörjning eller avlopp samt anförsörjning eller avlopp samt diär- ordningar som är förbundna med med förbundna anordningar, så ock sådana ledningar installeras eller mera väsentlig ändring av befintlig väsentligt ändras.
sådan ledning eller anordning; ianspråktagande av byggnad el- 4. lanspråktagande av en byggler del därav för väsentligen annat nad eller er del av en byggnad för ändamål än det, vartill byggnaden väsentligen annat ändmål än det
förut varit använd eller som finnes som byggnaden tidigare har an-
angivet å godkänd ritning; vänts för eller som finns angivet på en godkänd ritning.
uppförande eller väsentlig änd- 5. Uppförande eller väsentlig ring av mur, plank eller därmed ändring av en mur, eft plank eller jämförlig anordning; någon liknande anordning.
6. Uppförunde uv ett vindkraft-
verk, om vindturbinens diameter är”
större än två meter eller om anord-
ningen placeras på ett avständ från
tomtgränsen som är mindre än an-
ordningens höjd över marken eller
om anordningen fast monteras på
en byggnad. Byggnadslov krävs
även för väsentlig ändring av en
sådan anordning.
schaktning, fyllning eller annan 7. Schakitning, fyllning eller an-
liknande åtgärd inom tomt, såvida nan liknande åtgärd inom en tomt,
åtgärden innebär avsevärd ändring om åtgärden medför att höjdläget av höjdläget för tomten eller del för tomten eller för en del av den därav; ändras avsevärt.
inrättande av fast cistern eller 8. Inrättande av en fast cistern
annan fast anordning för hantering eller annan fast anordning för haneller förvaring av brännbara väts- tering eller förvaring av brännbara
kor, såvida åtgärden ej uvser alle- vätskor. om inte anordningen skall nast att tillgodose viss fastighets tillgodose endast en viss fastighets husbehov; samt husbehov.
inrättande av upplag. 9. Inrättande av upplag.
Inom område med stadsplan er- Inom områden med stadsplan 11 Riksdagen 198081. I saml. Nr 99
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
fordras härutöver byggnadslov för krävs dessutom byggnadslov för
omfärgning av fasad som ej vetter omfärgning av en fasad som inte
mot kringbyggd gård eller annan så- vetter mot en kringbyggd gård eller
dan plats, för utbyte av taktäck- annan sådan plats, för utbyte av ningsmaterial, för rivning av bygg- taktäckningsmaterial, för rivning av nad samt för uppsättande eller vä- en byggnad och för uppsättande el-
sentlig ändring av skylt eller ljusan- ler väsentlig ändring av en skylt elordning. Vad sålunda gäller äger ler en ljusanordning. Byggnadslov
motsvarande tillämpning, i fråga krävs också för rivning av en bygg-
om rivning av byggnad inom områ- nad inom områden där förbud mot de där förbud mot nybyggnad gäller nybyggnad gäller enligt 35§ bygg-
enligt 35 § byggnadslagen och i frå- nadslagen (1947:385) samt för upp-
ga om skylt och ljusanordning inom sättande eller väsentlig ändring av område med byggnadsplan. en skylt eller en ljusanordning inom
områden med byggnadsplan.
Med uvseende å område, som är I fråga om såduna områden som
beläget i närheten av befintlig eller är belägna i närheten av en befintlig
tillämnad befästning, statlig flyg- eller planerad befästning, en statlig plats, annan än staten tillhörig flyg- flygplats, annan flygplats, om den plats för allmänt bruk, atomreaktor är avsedd. för allmänt bruk, en. eller annan atomenergianläggning. atomrceaktor eller annan atomeneräger länsstyrelsen i den omfattning gianläggning får länsstyrelsen, i den
som finnes erforderlig föreskriva omfattning som behövs, föreskriva skyldighet avi söka byggnadslov för att byggnadslov skall sökas för in-
inrättande av materialgård eller rättande av en materialgård eller en ljusanordning — eller schaktning, ljusanordning eller för schaktning, fyllning eller därmed jämförlig åt- fyllning eller liknande åtgärder. En gärd jämväl där sådan skyldighet ej sådan föreskrift skall kungöras på följer av de här förut givna bestäm- det sätt som anges i 24§ I mom. melserna. Föreskriften skall. kun- första stycket.
göras på sätt 1 24§ I mom. första
stycket sägs.
-Denna lag träder i kraft den I januari 1982.
Utdrag BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-01-22
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Danell
Proposition om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612)
1 Inledning
Riksdagen biföll under riksmötet 1979/80 en motion om byggnadslov för uppförande av vindkraftverk (mot. 1979/80: 1829, CU 1979/80:31, rskr
1979/80: 375). I motionen anfördes att det i den praktiska hanteringen förekommer tveksamhet om vindkraftverk av skilda typer kräver bygg-
nadslov. Denna tveksamhet, som i vissa fall lett till att vindkraftverk inte kommit att uppföras, borde enligt motionärerna snarast undanröjas på lämpligt sätt. Byggnadslov borde i princip krävas för vindkraftverk som har ett sådant inflytande på omgivningen att deras tillkomst bör kontrol-
leras. Det borde vidare utredas om vindkraftverk av viss mindre storlek kan undantas från byggnadslovsplikt. Motionärerna ansåg inte att det finns anledning att i denna fråga invänta antagandet av en ny plan- och bygglag.
Statens planverk har till bostadsdepartementet överlämnat en framställ-
ning den 11 juni 1979 från byggnadsnämnden i Nynäshamns kommun med förslag att byggnadslovsplikt införs för vindkraftverk. Vidare har en pri-
vatperson i en skrivelse den 8 april 1977 till energiministern hemställt att rekommendationer utfärdas för hur byggnadsstadgan skall tolkas när det gäller uppförande av vindkraftverk. Även den skrivelsen har överlämnats till bostadsdepartementet.
Bestämmelser om byggnadslov finns i 54—59§§ byggnadsstagdan (1959: 612, omtryckt 1972: 776, ändrad senast 1980:408). BS. Byggnadslovspliktens omfattning anges i 548 BS. I första hand krävs enligt paragra-
fens I mom. första stycket byggnadslov för de åtgärder som enligt 75 § BS
hänförs till nybyggnad. Vidare krävs enligt samma mom. andra stycket
byggnadslov för en rad andra åtgärder med avseende på byggnader eller
fastigheter. |
1548 2 mom. BS finns bestämmelser som innebär undantag från byggnadslovsplikten för vissa enklare åtgärder på eller i anslutning till en- och tvåfamiljshus. Enligt 35 § BS är jordbrukets och andra liknande näringars ekonomibyggnader inte underkastade byggnadslovsplikt utanför områden med fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan.
Enligt 54§ 4 mom. BS kan den som skall företa något byggnadsarbete,
för vilket byggnadslov inte behövs, ändå kräva att byggnadsnämnden
prövar åtgärden. Byggnadslovsplikten är enligt gällande rätt huvudsakligen inriktad på
åtgärder som avser byggnader. Någon definition i lag av vad som skall förstås med en byggnad finns emellertid inte. Begreppet byggnad har i
rättspraxis givits ett ganska omfattande innehäll. Som byggnader betraktas
inte bara sådana fasta anordningar av en viss storlek som har väggar och tak. Även varaktigt anbringade anordningar på hjul och på vatten kan
utgöra byggnader, t.ex. husvagnar och husbåtar. I vissa fall behöver inte ens vägpar finnas. En s.k. carport har sålunda i praxis betraktats som
byggnad.
Om en anordning för att ta till vara vindenergi till någon del kan anses
som byggnad i byggnadslagstiftningens mening, krävs således byggnadslov
för att den skall få komma till stånd. Därvid gäller de materiella kraven i
38-51 88 BS i tillämpliga delar.
Om anordningen inte utgör en byggnad behövs byggnadslov endast i den
utsträckning som framgår av 54§ I mom. BS. Därvid gäller endast de
materiella kraven i 528 BS för skyltar och andra fasta anordningar m. m. Enligt denna paragraf skall sådana anordningar vara prydliga och lämpade
för platsen. Särskilt skall beaktas att de inte inverkar menligt på stads- eller
landskapsbilden, medför brandfara eller risk för olycksfall, skymmer sikten längs gata, stör trafiken eller dem som bor 1 närheten. Skadade eller bristfälliga anordningar skall antingen repareras eller tas bort. Bestämmelserna gäller oavsett om byggnadslov erfordras eller inte. I praktisk hante-
ring synes det råda en viss tveksamhet om ett vindkraftverk omfattas av
bestämmelserna i 528 BS. Av förarbetena till BS framgår emellertid att
avsikten med paragrafen har varit att ge vissa materiella bestämmelser för
alla fasta anordningar som inte är byggnader (prop. 1959: 168 s. 283).
Oberoende av om ett vindkraftverk utformas så att det kan anses utgöra en byggnad eller en s.k. fast anordning, finns det således i BS bestämmelser om bl.a. utförande och placering. Andra bestämmelser som måste
beaktas vid uppförande av vindkraftverk finns bl.a. i miljöskydds- och naturvårdslagstiftningen. För sådana vindkraftverk som omvandlar vindenergi till elektrisk ström ,— vilket torde vara det vanligaste — gäller
dessutom särskild lagstiftning om elektriska anläggningar.
PBL-utredningen har i betänkandet (SOU 1979: 65 och 66) Ny plan- och
bygglag föreslagit att master och torn skall omfattas av tillståndsplikt på samma sätt som byggnader (s. 769-770). Som exempel på master och torn
nämns radio- och telemaster, telekommunikations-, vatten- och utsiktstorn samt vindkrafttorn.
2 Föredragandens överväganden
Vindkraftverk kan ha olika utformningar och konstruktioner. I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till mekanisk energi, som kan antingen användas direkt som mekanisk energi, lagras eller omvandlas till värme eller elektrisk energi. Detta sker med hjälp av en roterande anordning, s.k. vindturbin, som kan vara kompletterad med vindfångande konstruktionrer. I den mest förekommande typen av vindkraftverk roterar vindturbinen öppen kring en horisontell axel placerad på en mast eller ett torn. Turbinens diameter kan variera från någon meter när det gäller enkla
hobbyanläggningar upp till f. n. 80— 100 meter för sådana anläggningar som
kan komma att få betydelse för landets energiförsörjning. Mast- eller
tornhöjden kan variera från några meter upp till 120—150 meter.
De tillämpande myndigheterna har enligt. vad jag har erfarit ibland krävt byggnadslov för uppförande av vindkraftverk. Det vanligaste torde emellertid vara att vindkraftverken har uppförts utan lov men att bestämmelserna i 528 BS om fasta anordningars placering och utformning m.m. har tillämpats. I likhet med vad som har anförts i motionen finner jag det angeläget att klarhet skapas i frågan om vilka regler som skall gälla för
vindkraftverk.
Som jag nyss redovisade innebär PBL-utredningens förslag att tillståndsplikt införs för bl.a. master och torn av olika slag. I detta samman-
hang bör endast den av riksdagen väckta frågan tas upp dvs. tillståndsplikt
för vindkraftverk. I vad mån tillståndsplikten i övrigt på detta område skall ha den omfattning som utredningen har föreslagit bör enligt min mening övervägas i det arbete på en ny plan- och byggnadslagstiftning som pågår inom bostadsdepartementet.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om att frågan om vindkraft har
tagits upp i rapporten (SOU 1979: 54) Mark och vatten 2 (s. 94—96). Där
konstateras att en mer omfattande utbyggnad av vindkraften kan leda till konflikter med andra markanvändningsintressen och att detta kräver ytter-
ligare behandling I den fortsatta fysiska riksplaneringen. Sådana frågor av mer övergripande karaktär tar jag emellertid inte upp i detta sammanhang.
Under ärendets beredning i bostadsdepartementet har överläggningar ägt rum med företrädare för statens planverk och nämnden för energiproduktionsforskning. Vid dessa överläggningar har starkt understrukits att det framför allt från säkerhetssynpunkt mäste ställas höga krav på vind-
kraftverks konstruktion och placering. Det har nämligen hänt att vindkraftverk har blåst omkull eller råkat ut för haverier av annat stag, t. ex. till följd av isbildning eller åsknedslag. Vindkraftverken kan dessutom orsaka olä-
genheter I form av t. ex. buller samt radio- och TV —-störningar. Ett vindkraftverk fast monterat på en byggnad kan genom de påkänningar som följer av vindkrafterna också påverka byggnadsstommen så att hällfastheten äventyras. Till detta kommer den störande inverkan som en del anordningar kan ha på stads- eller landskapsbilden.
De nu angivna förhållandena leder enligt min mening till att vindkraftverken i princip bör vara byggnadslovspliktiga. Kravet på lov bör gälla oavsett om anordningen placeras direkt på marken eller monteras på en
byggnad. Kravet bör vidare gälla inte bara när en anordning uppförs utan
också när den ändras väsentligt.
Behovet av en förhandsprövning i form av byggnadslov gör sig emellertid inte på samma sätt gällande i fråga om alla typer av vindkraftverk.
Enligt min mening är det sålunda inte motiverat att ställa krav på bygg-
nadslov för små anordningar som placeras direkt på marken och som kan antas ha liten påverkan på omgivningen. Den del av ett vindkraftverk som får anses medföra de största problemen är vindturbinen. När det gäller att
avgöra vilken typ av anordningar som bör kunna lämnas utanför byggnadslovsplikten bör hänsyn därför i första hand tas till vindturbinens storlek. Enligt min mening kan man utgå från att ett fristående vindkraftverk vars turbin inte har större diameter än två meter har en så obetydlig påverkan på omgivningen att det av'den anledningen inte är befvgat att uppställa några krav på byggnadslov.
För att ett sådant mindre vindkraftverk skall få uppföras utan lov anser
jag emellertid att krav också mäste ställas på att det placeras så att
pätagliga olägenheter för grannar inte kan förväntas uppkomma vid exempelvis haverier. Som ytterligare förutsättning för byggnadslovsfrihet bör därför gälla att det placeras på ett sådant avstånd från tomtgränsen som minst motsvarar anordningens högsta höjd över marken. När det gäller den närmare placeringen av ett mindre vindkraftverk inom den egna tomten finns det enligt min mening all anledning att utgå från att den byggande . placerar vindkraftverket så att inte olägenheter uppkommer för dem som bor eller vistas där.
Denna inskränkning i skyldigheten att söka byggnadslov bör däremot
inte gälla för mindre vindkraftverk om de skall vara fast monterade på en byggnad, eftersom en sådan placering i de flesta fall måste antas påverka såväl byggnadens konstruktion som dess utseende på ett sådant sätt att en förhandsprövning framstår som motiverad. Jag bortser härvidlag naturligt-
vis från de mycket små anordningar som uppenbart saknar varje betydelse för en byggnads utseende eller för de krav som ställs på byggnadens
konstruktion. :
Som jag tidigare har nämnt råder det en viss tveksamhet bland de tillämpande myndigheterna om vilka regler som gäller när byggnadsnämnden skall pröva en ansökan om byggnadslov för ett vindkraftverk. Jag anser därför att det är lämpligt med ett förtydligande i 52§ BS och föreslår
att vindkraftverk tas med bland de exempel på fasta anordningar som
paragrafen innehåller.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att den som uppför ett vindkraft-
verk skall iaktta bestämmelserna i 52§ BS även om byggnadslov inte
krävs. Byggnadsnämnden har, oberoende av om byggnadslov erfordras eller inte, möjlighet att ingripa om det skulle visa sig att ett vindkraftverk
inte uppfyller föreskrifterna i paragrafen. I en del fall kan det naturligtvis
vara svårt för den byggande att bedöma t. ex. hur ett mindre vindkraftverk bör placeras med hänsyn till den inverkan det kan ha på stads- eller
landskapsbilden. Den lämpligaste åtgärden i en sådan situation är att den byggande tar kontakt med byggnadsnämnden, där han kan få de sakkunniga råd som behövs. Jag vill också erinra om föreskrifterna i 548 4 mom.
BS. Den som skall utföra byggnadsarbeten, för vilka byggnadslov inte behövs, kan enligt dessa föreskrifter ändå kräva att byggnadsnämnden
skall pröva åtgärden. Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att vindkraftverk i princip skall vara byggnadslovspliktiga men att vissa mindre anordningar skall undantas
från lovplikten. Som förutsättningar för undantaget gäller att vindkraftver-
ket skall vara fristående, att vindturbinens diameter inte är större än två
meter samt att anordningen placeras på ett avstånd från tomtgränsen som
minst motsvarar anordningens höjd över marken. Alla dessa förutsättning-
ar måste vara uppfyllda för att undantaget skall gälla. Det kan givetvis
förekomma fall då en sådan mindre anordning kommer bättre till sin rätt
om den t. ex. placeras närmare tomtgränsen än jag nyss nämnde eller om
den monteras på en befintlig byggnad, men enligt förslaget måste då
byggnadslov finnas innan anordningen får uppföras.
Som jag tidigare har nämnt är ekonomibyggnader för jordbrukets och
andra liknande näringars behov i vissa fall undantagna från bestämmelserna i 5 kap. BS om byggnadslov m.m. Undantaget gäller alltså endast ekonomibyggnader men inte fasta anordningar. upplag m.m. Mot bakgrund av bl.a. de säkerhetsaspekter som jag tidigare har redovisat finns det inte anledning att införa några särbestämmelser för vindkraftverk som uppförs för jordbrukets och andra liknande näringars behov.
Jag är medveten om att det förslag jag nu lagt fram innebär att det på
stora fastigheter kan bli möjligt att utan byggnadslov uppföra vindkraftverk med mycket höga master eller torn, om bara diametern på turbinen
inte är större än två meter. På en och samma fastighet kan det även komma
att uppföras flera små vindkraftverk utan byggnadslov. Möjligheter finns också att turbinen förses med någon vindfångande konstruktion som kan
bli störande för omgivningen. Risken för att de föreslagna bestämmelserna
om undantag från skyldigheten att söka byggnadslov kommer att utnyttjas på dessa sätt bedömer jag dock som liten. Jag vill också erinra om att vad
jag nyss nämnde om skyldigheten att iaktta föreskrifterna i 52§ BS gäller
oavsett om lov behövs eller inte. Skulle anordningarna inverka menligt på
stads- eller landskapsbilden eller medföra brandfara, risk för olycksfall eller om de kan störa trafiken eller dem som bor i närheten, kan byggnadsnämnden som jag nyss nämnde ingripa. Enligt min mening är detta tillräck-
ligt för att man skall kunna komma till rätta med de problem som kan uppstå. | |
Tillsyn m. m.
Byggnadsnämnderna utövar det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten. Regler om byggnadsarbeten och om tillsyn av sådana arbeten
återfinns i 60—648§ BS. Byggnadsarbeten skall enligt 608 utföras enligt
gällande bestämmelser och fastställda ritningar samt med ändamålsenligt
material och i övrigt på betryggande sätt. För byggnader finns 1 61—63 §§
vissa speciella föreskrifter om ansvarig arbetsledare och om anmälan till byggnadsnämnden m. m. I 648 finns regler om att byggnadsnämnden skall
ha tillsyn över alla byggnadsföretag, för vilka byggnadslov erfordras, och att nämnden får företa nödvändiga besiktningar. Nämnden har också rätt
att besikta byggnadsföretag även om byggnadslov inte erfordras.
När det gäller uppförande eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk
bör enligt min mening de allmänna bestämmelserna i 60 § om byggnadsar-
betens utförande m. m. och i 64 § om tillsyn och besiktningar vara tillräckliga för att tillgodose behovet av att kunna kontrollera dessa anordningar.
Lagteknisk lösning m. m.
De överväganden som jag nu har redovisat bör enligt min mening lagtekniskt uttryckas genom att 1548 I mom. BS införs en särskild punkt med det innehället att byggnadslov erfordras för uppförande eller väsentlig ändring av vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter ceHer
om anordningen placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre
än anordningens höjd över marken eller om det är monterat fast på en byggnad. Diametern skall beräknas på den största cirkel som turbinen
beskriver kring sin axel. Med anordningens höjd över marken avses den
största höjd hela anordningen uppnår, inklusive mast eller torn.
Utöver den nu föreslagna ändringen i 54 §& I mom. BS bör, i enlighet med
vad jag tidigare har förordat, 52§ BS förtydligas genom att vindkraftverk
tas med bland de exempel på fasta anordningar som paragrafen innehåller.
De nu aktuella bestämmelserna — 52§ och 54§ I mom. BS — bör dessutom ges en modernare språklig utformning. De ändringar som detta
föranleder innebär således inte någon förändring av bestämmelsernas sakliga innehåll.
Det är byggnadsnämnden som avgör vilka handlingar som erfordras för att en ansökan om byggnadslov för vindkraftverk skall kunna behandlas. Nämnden har möjlighet att godta enkla handlingar och i vissa fall även en muntlig ansökan (55§ 1 mom. 'BS). En muntlig ansökan torde många
gånger vara tillräcklig om sökanden t. ex. skall använda en typgodkänd konstruktion. Det ankommer på statens planverk att överväga behovet av föreskrifter och allmänna råd med anledning av de nu föreslagna bestämmelserna.
Ändringarna bör träda i kraft den I januari 1982. Några övergångsbestämmelser behövs enligt min mening inte.
Det förslag om ändring i BS som jag nu lägger fram bedömer jag vara av så begränsad omfattning att någon remissbehandling inte är nödvändig. Av samma skäl och med hänsyn till utformningen av förslaget i övrigt har något yttrande av lagrådet över förslaget inte inhämtats.
3 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612).
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att antaga förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan
(1959: 612).
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981