om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Prop. 1981/82: 84

Regeringens proposition

1981/82: 84

om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypo-

tekskassa och om stadshypoteksföreningar;

beslutad den 3 december 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa höjs från 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr. Vidare föreslås viss utvidgning av stadshypoteksföreningarnas möjlighet att lämna lån inom den kommunala sektorn.

I Riksdagen 19811/82.1 saml. Nr 84

Prop. 1981/82: 84

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stads-

hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.'

dels att orden ”av inteckning” i I1 § skall bytas ut mot ”i form av pantträtt'".

dels att orden ”säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt” i

28 § skall bytas ut mot ”inteckningssäkerhet”. |

dels att ordet ”inteckning” i 30 § första och andra styckena skall bytas

ut mot ”pantbrev”, dels att 13, 19 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 32 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Som grundfond för kassan ställer Som grundfond för kassan ställer

staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av riks-

gäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på ärta och en halv mil- förbindelse på riv och en halv mil-

jarder kr. jarder kr.

19 §

Stadshypoteksförening har till Stadshypoteksförening har till ändamål att lämna lån mot säkerhet ändamål att lämna lån mot säkerhet

av inteckning i fast egendom eller i form av panträtt i fastighet eller

tomträtt och lån åt samfällighetsför- tomträtt (inteckningssäkerhet) och ening eller kommun samt att driva lån åt samfällighetsförening, kom-

annan verksamhet som står i sam- mun, landstingskommun och sådan band därmed. församling eller samfällighet som

avses I lagen (1961:436) om för-

samlingsstyrelse samt att driva an-

nan verksamhet som står i samband

därmed.

31 §'

första stycket

Till samfällighetsförening eller Till kommun, landstingskommun kommun får stadshypoteksförening och sådan församling eller samfäl-

Jämna lån utan inteckningssäker- lighet som avses i lagen (1961:436)

het. Lån till kommun får dock läm- om församlingsstyrelse får stadshy-

! Lagen omtryckt 1974: 261. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653 2 Senaste lydelse av 13 § 1979: 1111. 3 Senaste lydelse av 19 § 1976: 224, 4 Senaste lydelse av 31 § 1976: 224.

Prop. 1981/82: 84

nas endast för bebyggelse som fi- poteksförening lämna lån utan innansieras med stöd av statligt bo- teckningssäkerhet. Sådant lån får stadslån eller statligt lån för anord- dock lämnas endast nande av allmän samlingslokal. 1. för bebyggelse som finansi-

cras med stöd av statligt bostadslån

eller statligt lån för anordnande av

allmän samlingslokal eller

2. för omsättning av lån som ti-

digare lämnats mot inteckningssä-

kerhet.

andra stycket

andra meningen

Kommun får ej beviljas lån till Lån enligt första stycket I får ej

högre belopp än som hade kunnat beviljas till högre belopp än som

utgå om lånet hade lämnats mot in- hade kunnat utgå om lånet hade teckningssäkerhet med företräde lämnats mot inteckningssäkerhet framför det statliga lånet. med företräde framför det statliga

lånet.

tredje stycket Lån får lämnas samfällighetsför- Lån får lämnas även i form av ening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Aven = därvid byggnadskreditiv. Första stycket skall första och andra styckena tiloch andra stycket första meningen lämpas. äger därvid motsvarande tillämpning.

31 § första stycket 32 §

första meningen Till samfällighetsförening = får

Till samfällighetsförening eller stadshypoteksförening lämna lån kommun får stadshypoteksförening utan inteckningssäkerhet. Lån får lämna lån utan inteckningssäker- inte beviljas till högre belopp än det het. vartill lån, med hänsyn till 30 §

första och tredje styckena, mot in-

31 § andra stycket teckningssäkerhet sammanlagt

första meningen kunnat lämnas för de fastigheter

Samfällighetsförening får ej be- som har del i samfälligheten. Lån viljas lån till högre belopp än det får under samma förutsättningar vartill med hänsyn till 30 § första lämnas även i form av byggnadsoch tredje styckena lån mot inteck- kreditiv. ningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter som har del i samfälligheten.

31 § tredje stycket

Lån får lämnas samfällighetsförening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämpning.

532 8 upphävd 1970: 66. tl Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 84

Prop. 1981/82: 84 4

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift

på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. .

Prop. 1981/82: 84 5

Utdrag EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-12-03

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder. Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

1 Inledning

Stadshypoteksinstitutionen består av en central kassa — Konungariket Sveriges stadshypotekskassa — och tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av panträtt i bostads- och affärsfastigheter. Lån kan dessutom lämnas utan särskild säkerhet när det gäller samfällighetsföreningar och kommuner. Stadshypotekskassan har till uppgift att skaffa medel till föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsrätt bestäms av storleken av den grundfond som staten ställer till kassans förfogande. Upplåningen får inte överstiga tio gånger grundfondens storlek. Grundfonden uppgår f.n. till 8,5 miljarder kr. och består av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste grundfondshöjningen skedde år 1979 med 1.5 miljarder kr. (prop. 1979/80: 44. NU 14, rskr 84, SFS 1979: 1111).

Stadshypotekskassan har i en skrivelse till regeringen den 21 oktober 1981 hemställt att kassans grundfond höjs från 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr. Vidare har kassan hemställt att stadshypoteksföreningarnas rätt till långivning utvidgas till att avse även landstingskommun och sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse samt att föreningarna får rätt att vid omsättning av lån lämna dessa eller kommun nytt lån utan säkerhet oberoende av om fastigheten är statligt finansierad. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Yttranden över stadshypotekskassans framställning har avgetts av bankinspektionen, bostadsstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret och delegationen för bostadsfinansiering.

Prop. 1981/82: 84 6

2 Föredragandens överväganden

Bestämmelser för stadshypoteksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (SL, omtryckt 1974:261, ändrad senast 1979:1111).

Enligt 13 & SL ställer staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse som grundfond för kassan. Grundfonden är avsedd att i sista hand användas för att fullgöra stadshypotekskassans

förbindelser gentemot obligationsinnehavare. Efter anmälan till riksgäldskontoret får grundfonden tas i anspråk för att fullgöra kassans förbindelser om kassan tillfälligtvis saknar medel. Annars får grundfonden användas

endast vid kassans likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än

vid likvidation, skall det använda beloppet snarast möjligt återbetalas till staten. Vid återbetalning skall staten ersättas för den ränta som staten kan ha utgett med anledning av att fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endast i den mån annan tillgång saknas som svarar

för kassans förbindelser.

Enligt 7 § andra stycket SL krävs tillstånd av regeringen för att kassan

skall få ta upp nytt lån, om grundfonden genom förluster på kassans rörelse

i dess helhet går ned mer än 526. Är nedgången större än 1096 krävs dessutom riksdagens medgivande. Enligt 7 § tredje stycket skall kassan

göra anmälan till regeringen om grundfonden tas i anspråk för att täcka

förlust.

Stadshypoteksföreningarna har enligt 19 § SL till ändamål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt. Lån får också

lämnas åt samfällighetsförening och kommun. Till sistnämnda låntagare får

en förening lämna lån utan inteckningssäkerhet (31 § första stycket ST).

Lån till en kommun får dock lämnas endast för bebyggelse som finansieras

med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal.

Stadshypotekskassan framhåller i sin skrivelse att låneverksamheten har

ökat avsevärt under senare tid. Kassan bör vara beredd att under år 1982

möta låneanspråk av minst samma storlek som under de senaste åren. Kassans upplåningsmarginal är f.n. otillräcklig. Liksom tidigare bör mar-

ginalen vidgas genom en höjning av grundfonden.

Vad gäller höjningens storlek erinrar kassan om att låneanspråken i främsta rummet beror på bostadsbyggandets omfattning. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kassan förutser under den kommande tvåårsperioden, föreslår kassan att grundfonden höjs med 2 miljarder kr. så

att fonden blir [0.5 miljarder kr. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt stadshypotekskassans framställ-

ning eller lämnat den utan erinran.

Jag delar uppfattningen att stadshypotekskassans upplåningsrätt nu är

otillräcklig med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses

Prop. 1981/82: 84 7

under åtminstone de närmaste två åren. I likhet med kassan och remissin-

stanserna anser jag att upplåningsrätten på samma sätt som tidigare bör ökas genom en höjning av grundfonden. Jag förordar att stadshypotekskassans grundfond höjs med 2 miljarder kr. från nuvarande 8,5 miljarder kr.

till 10,5 miljarder kr. Detta förutsätter att 13 § SC ändras och att fullmäk-

tige i riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endast formellt ökat

möjligheterna till upplåning. Denna upplåning sker genom lån mot obliga-

tioner men kan också — som i betydande omfattning f.n. görs för att

finansiera upplåning för oprioriterade ändamål — ske genom lån mot reverser eller på annat sätt. Den faktiska upplåningen får liksom hittills anpassas till utvecklingen av den allmänna kreditpolitiken och den emis-

sionskontroll som riksbanken kan utöva.

Som kassastyrelsen konstaterat i sin skrivelse är möjligheten alt lämna

statliga lån enligt bostadsfinanseringsförordningen större än den möjlighet stadshypoteksföreningarna har att lämna lån enligt 19 § SL. Föreningarna får sålunda inte ge lån till landstingskommuner eller församlingar och

samfälligheter som avses i lagen om församlingsstyrelse. När stadshypo-

teksföreningarnas ändamål år 1976 utvidgades till att omfatta lån även till

kommuner påpekade föredraganden (prop. 1975/76: 158 s. 14) att det blivit

allt vanligare att kommunerna själva direkt äger vissa objekt som finansieras med statliga lån. Det kan vara fråga om pensionärsbostäder, barn-

daghem, fritidshem och lokala centrumanläggningar såsom byggnader för

skolväsendet. Eftersom statliga lån och bidrag inte täcker hela låneunder-

laget eller pantvärdet finns det behov av lån för återstoden, t.ex. genom

stadshypoteksinstitutionens medverkan.

Motsvarande skäl kan åberopas i fråga om landstingskommunerna, församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna. För landstingskommunernas del kan det t. ex. vara fråga om att finansiera uppförandet av pensionärshem. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna har behov av

att kunna bygga prästbostäder, i regel i form av småhus. Jag förordar

därför att föreningarna ges rätt att ge även dessa lån utan inteckningssäkerhet.

När ett lån hos en stadshypoteksförening i en fastighet som en kommun

förvärvat skall konverteras uppstår enligt stadshypotekskassan problem

om fastigheten inte är statligt belånad. I skuldebrevet för det nya lån, som

träder i det gamlas ställe, torde kommunen inte kunna pantförskriva de pantbrev som föreningen redan innehar. Förfarandet räknas nämligen som

en ny pantförskrivning. Enligt 4 kap. 7 § kommunallagen (1977: 179) får en kommun inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för fordran. Enda möjligheten i sådana fall skulle därför vara att lånet lämnas utan säkerhet.

Enligt 31 & SL får emellertid lån till en kommun lämnas utan säkerhet endast för bebyggelse som finansieras med statliga lån. Om fastigheten inte

finansieras med statliga lån får således föreningen inte lämna det nya lånet

Prop. 1981/82: 84 8

utan säkerhet. Som kassan påpekat i sin skrivelse medför detta att för-

eningarna i detta fall saknar författningsstöd för att konvertera hypoteks-

lån som förfaller. Jag delar kassans uppfattning att denna olägenhet bör undanröjas. Detta kan enklast ske genom att i 31 § föreskrivs att stadshy-

poteksförening får lämna lån till kommun m. fl. även för omsättning av lån

som tidigare lämnats mot inteckningssäkerhet. Samtidigt bör terminologen i SL anpassas till vad som gäller enligt jordabalken. Dessutom bör av redaktionella skäl dels 31 § ändras något, dels en ny paragraf, 32 §, föras in i lagen.

De föreslagna lagändringarna får anses vara av så enkel beskaffenhet att

lagrådsgranskning inte är påkallad.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. antaga inom ekonomidepartementet upprättat förslag till lag om

ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypo-

tekskassa och om stadshypoteksföreningar,

ro . bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garanti-

förbindelse på 10,5 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond i stället för den nuvarande förbindelsen på 8.5 mil-

jarder kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredraganden har lagt fram.

Prop. 1981/82: 84 9

Bilaga I

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa

1981-10-21

Till statsrådet och chefen

för ekonomidepartementet

I 13 § lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och om stadshypoteksföreningar stadgas att staten som grundfond för

kassan ställer till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garanti-

förbindelse på åtta och en halv miljarder kronor. Enligt bestämmelse i

lagens 7 § får sammanlagda beloppet av kassans låneskuld ej uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

Kassans låneskuld får sålunda enligt bestämmelserna uppgå till 85 mil-

Jarder kronor. Den utelöpande obligationsskulden och skulden enligt utgivna kapitalmarknadsreverser uppgick den 16 oktober 1981 till cirka 80,4 miljarder kronor respektive cirka 1,7 miljarder kronor. I beloppet ingår

försålda men ej likviderade obligationer respektive reverser. Med hänsyn

härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätten den 16 oktober 1981 till cirka 2,9 miljarder kronor.

De anförda siffrorna aktualiserar frågan om upplåningsrätten,

Följande uppställning visar utvecklingen under senare år av kassans obligationsskuld och låneverksamhet:

(16/10) Anm. 1 beloppen utelöpande obligationer och kapitalmarknadsreverser har räknats in vid resp. tidpunkt försälda men icke likviderade obligationer och reverser.

Prop. 1981/82: 84 10

Som framgår av tablån har låneverksamheten fortsatt att öka. Tillväxten

i obligationsskulden och reversskulden kan för hela 1981 uppskattas till minst nio miljarder kronor. Kassan bör vara beredd att under 1982 möta

låneanspråk av minst samma storlek som under de senaste ären. Det skall också framhållas att beloppet av de balanser inneliggande beviljade låneansökningar. som kassan huvudsakligen till följd av läget på kapitalmarkna-

den inte kunnat effektuera uppgår till ca 9 miljarder, varav närmare 7 miljarder utgör prioriterade lån. Kassans upplåningsmarginal torde därför

få anses som otillräcklig. Kassan utgår från att en vidgning av marginalen

liksom tidigare bör ske genom en höjning av grundfonden.

Vad gäller den ifrågasatta höjningens storlek kan erinras om att låneanspråken i främsta rummet är beroende av bostadsbyggandets omfattning.

Det är angeläget att stadshypoteksinstitutionen kan fullfölja sina uppgifter

inom slutfinansieringen av bostadsbyggandet. Långivningens närmare omfattning och inriktning blir beroende av bl. a. den allmänna kreditpolitiken.

Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kan förutses under den närmast följande tvåårsperioden föreslår styrelsen att höjningen av grund-

fonden bör ske med ett belopp av minst två miljarder kronor till tio och en halv miljarder kronor.

I detta sammanhang vill styrelsen ta upp en annan fråga som rör stadshy-

poteksföreningarnas långivningsmöjligheter. Genom ändring år 1976 i 19

och 31 §& lag (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och om stadshypoteksföreningar vidgades föreningarnas ändamål till att

omfatta även lån åt samrfällighetsföreningar och kommuner. Lån till kommun får dock endast lämnas för bebyggelse som finansieras med stöd av

statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslo-

kal. Kassastyrelsen konstaterar emellertid att möjligheten att lämna statliga lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946)" är mer omfattande än den långivningsmöjlighet som gäller för stadshypoteksförening-

arna. Enligt bostadsfinansieringsförordningen (18 och 25 §§) kan statligt

bostadslån bl. a. lämnas åt kommun och landstingskommun och till sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961: 436) om församlings-

styrelse. Efter vad kassastyrelsen kan förstå torde även den förutsättningen gälla för ifrågavarande lån att den del av finansieringsbehovet som inte täcks av det statliga lånet skall finansieras genom sedvanlig bottenlångivning av bottenlåneinstitut. Emellertid medger den för stadshypoteksinsti-

tutionen gällande författningen inte långivning till vare sig landstingskommun eller sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse. Enligt styrelsens uppfattning är det ett uttalat

önskemål att förutsättningarna för den statliga bostadslångivningen och bottenlångivningen bringas i överensstämmelse på dessa punkter.

x Senaste lydelse SFS 1980: 329.

Prop. 1981/82: 84 1

Enligt 4 kap. 7 § kommunallagen (1977: 179) gäller bl.a. att kommun eller landstingskommun inte får upplåta panträtt i sin egendom. I samband med förvärv av en fastighet får emellertid kommun eller landstingskommun överta betalningsansvaret för lån som tidigare tagits upp mot säkerhet av panträtt i fastigheten. Enligt 31 § lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar gäller vidare som en förutsättning för förenings möjlighet att ge lån åt kommun att bebyggelsen är finansierad med statligt bostadslån.

I samband med att kommun har förvärvat en fastighet som häftar som pant för lån hos stadshypoteksförening har fråga uppkommit om konvertering av lånet kan ske när det förfaller till betalning. Konvertering av ett bypotekslån sker normalt — för det fall inte lånet slutamorterats enligt amorteringsplanen — vid lånetidens utgång genom att det förfallande lånet betalas tillbaka och att ett nytt lån tas upp på samma belopp.

1 det nya skuldebrevet pantförskriver låntagaren/fastighetsägaren de pantbrev som föreningen sedan tidigare innehar. Det är här frågan om en ny pantförskrivning, vilket bestyrks enligt styrelsens uppfattning av vad föredragande statsrådet anför (s. 38) i proposition 1971: 179 med förslag om ändring i jordabalken".

Om kommunägda fastigheter inte är statligt belånade saknar således stadshypoteksföreningarna författningsstöd för att kunna konvertera förfallande hypotekslån. Enligt styrelsens uppfattning är en sådan ordning inte ändamålsenlig och bör lämpligen kunna lösas genom att föreningarna vid omsättning av lån får lämna kommun nytt lån utan inteckningssäkerhet och utan avseende på om fastigheten är statligt finansierad eller inte.

Mot bakgrund av det anförda hemställer styrelsen att 13, 19 och 31 §§ i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar erhåller följande lydelse. |

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Som grundfond för kassan ställer Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på åtta och en halv mil- förbindelse på tio och en halv miljarder kronor. jarder kronor.

19 .$

Stadshypoteksföreningen har till Stadshypoteksföreningen har till ändamål att lämna lån mot säkerhet ändamål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller av inteckning i fast egendom eller tomträtt och lån åt samfällighetsför- tomträtt och lån åt samfäillighetsförening eller kommun samt att driva ening eller kommun, landstings-

++ Jfr även Westerlind. Kommentar till jordabalken kap. 6, Stockholm. 1977, s. 214 ö.

Prop. 1981/82: 84 12 är

annan verksamhet som står i sam- kommun och sådan församling elband därmed. ler samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse samt att driva annan verksamhet som står i samband därmed.

31 § Till samfällighetsförening eller Till samfällighetsförening, komkommun för stadshypoteksförening mun. landstingskommun och sådan lämna lån utan inteckningssäker- församling eller samfällighet som het. Lån till kommun får dock läm- avses i lagen (1961:436) om förnas endast för bebyggelse som fi- sumlingsstyrelse får stadshypoteksnansieras med stöd av statligt bo- förening lämna län utan inteckstadslån eller statligt län för anord- ningssäkerhet. Lån till kommun, nande av allmän samlingslokal. landstingskommun eller sådan förvaltning eller samfällighet som avses ilagen (1961:436) av församlingsstyrelse får dock lämnas endast för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal eller såvitt gäller omsättning av tidigare upptaget lån avseende fastighet som förvärvats. Samfällighetsförening får ej be- Samfällighetsförening får ej beviljas lån till högre belopp än det viljas lån will högre belopp än det vartill med hänsyn till 30 § första vartill med hänsyn till 30 § första och tredje styckena lån mot inteck- och tredje styckena lån mot inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat ningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter och tomt- lämnas för de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten. rätter som har del i samfälligheten. Kommun får ej beviljas lån till hög- Kommun får ej beviljas lån till högre belopp än som hade kunnat utgå, re belopp än som hade kunnat utgå om lånet hade lämnats mot inteck- om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med företräde fram- ningssäkerhet med företräde framför det statliga lånet. för det statliga lånet. Lån får lämnas till samfällighets- Län får lämnas till samfällighetsförening eller kommun i form av förening eller kommun även i form byggnadskreditiv. Första stycket av byggnadskreditiv. Första stycoch andra stycket första meningen ket och andra stycket första meäger därvid motsvarande tillämp- ningen äger därvid motsvarande ning. tillämpning.

I behandlingen av detta ärende har deltagit styrelsens ordförande N Erik Åqvist samt ledamöterna Tryggve Ahlgren, Edmund Gabrielsson, Evald Eklöf. Sven Gustafson. Georg Ringström. Yngve Sundell och Lennart Warberg. STYRELSEN FÖR KONUNGARIKET SVERIGES STADSHYPOTEKSKASSA N. Frik Åqvist Georg Ringström /Mats Rönnberg Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981