Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges stads- hypotekskassa höjs från 5 miljarder till 6 miljarder kr. Vidare Föreslås att stadshypoteksförening får möjlighet att lämna lån till kommun utan säkerhet av panträtt i fastighet eller tomträtt. Det föreslås också att stadshypoteks- kassan får utökad rätt att bevilja stadshypoteksförening bidrag av sin års- vinst och att gällande skatteregler ändras så att bidrag från kassan till Förening blir avdragsgill omkostnad För kassan och skattepliktig intäkt För föreningen.

1. Riksdagen [975/76. I saml. Nr 158

• Sida 2
•  Original

Prop; 1975/76:158 ' 2

31% Till samfällighetsförcning får Till samfällighetsförening eller stadshypoteksförening lämna lån kommun får stadshypoteksförening

* Omtryckt 197426]. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1975/76:158

Nuvarande lydelse

utan inteckningssäkerhet.

Samfällighetsförening får ej be- viljas lån till högre belopp än det var- till med hänsyn till 30.5 första och tredje styckena lån mot intecknings- säkerhet sammanlagt kunnat läm- nas för de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten.

Lån för lämnas samfällighetsför- ening även i form av byggnadskre- ditiv. Första och andra styckena äger därvid motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

lämna lån utan inteckningssäkerhet. Lån till kommunjär dock lämnas en- dast för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt län./ör anordnande av allmän samlingslokal.

Samfällighetsförening får ej bevil- jas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn till 30 & första och tredje styckena lån mot inteckningssäker- het sammanlagt kUnnat lämnas för de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten. Kommun/'är ei beviljas län till högre belopp än som ltade kunnat utgå. om lånet ltade läm- nats tnot inteckningssökerhet med jö- retröde fram/ör det statliga länet.

Lån får lämnas samfällighetsför- ening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

l* Riksdagen [WS/76, [ saml. Nr [58

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975/76:158 4

2. Förslag till Lag om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till stadshypoteksför- ening m. m.

Härigenom föreskrives föliande.

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen (l928:370) och lagen (19471576) om statlig inkomstskatt får Konungariket Sveriges stadshypotekskassa njuta avdrag för bidrag som lämnas till stads- hypoteksförening. Mottagaren skall ta upp sådant bidrag som skattepliktig intäkt av rörelse.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. och tillämpas första gången vid l977 års taxering.

• Sida 5
•  Original

Prop. ]975/76:158 5

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng. An- dersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist. Geijer, Bengtsson, Norling, Lid- bom. Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveri- ges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

3. Stadshypotekskassans skrivelse

När det gäller frågan om höjning av Stadshypotekskassans g r u n d f o n d uppger kassan i sin skrivelse att den utelöpande obligations- skulden den 31 oktober 1975 uppgick till 44 686 855 000 kr. Vid denna tid- punkt hade även försålts obligationer till ett belopp av ytterligare 465 155 000 kr. med likvid senare. Med hänsyn tagen till sistnämnda belopp uppgick den outnyttjade upplåningsrätten vid nämnda datum till 4 847 990 000 kr.

De anförda siffrorna aktualiserar enligt kassan frågan i vad mån den så— lunda återstående upplåningsrätten kan anses tillfyllest för att möta stads- hypoteksinstitutionens upplåningsbehov under den närmaste tiden.

Till belysning av Stadshypotekskassans behov av upplåningsrätt hänvisar kassan till följande uppställning beträffande utvecklingen under senare år av kassans obligationsskuld och låneverksamhet:

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975/76:158 9

År Bclopp utelöpande Nettoökning av ute- obligationer stående hypotckslån milj. kr. milj. kr. %

1965 12145 1255 11.4 1966 14128 1978 16.1 1967 16 027 1 893 13.3 1968 18 583 2 563 15.9 1969 22 353 3 699 19.8 1970 25 951 3 494 15.6 1971 29 733 4 282 16,5 1972 32 364 2 901 9.6 1973 36 074 3 418 10.3 1974 40 622 4 789 13.1 1975—31/10 45 152 4 285 10,4

Anm. Åren 1965—1968 avser uppgifterna även Svenska bostadskreditkassan, som den 1 januari 1969 gick upp i Stadshypotekskassan. l beloppen utelöpande obligationer har räknats in vid resp. tidpunkt försålda men inte likviderade obligationer.

Med hänvisning till tablån framhåller kassan att omfattningen av låne- verksamheten under de senaste åren ökat avsevärt. Enligt kassan är det inte möjligt att med någon större grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om de låneökningar som verksamheten kan resultera i under den närmaste framtiden. Kassan synes dock böra vara beredd att tills vidare möta lå- neanspråk av ungefär samma storleksordning som har förelegat under de senaste åren. Det framhålls också att beloppet av de balanser inneliggande beviljade låneansökningar,som kassan till följd av läget på kapitalmarknaden inte har kunnat effektuera. den 31 oktober 1975 uppgick till 6271 000000 kr.. ett belopp som sålunda översteg den samtidigt återstående outnyttjade upplåningsrätten. Kassans upplåningsmarginal torde därför få anses otill- räcklig och en höjning av grundfonden erforderlig.

Beträffande storleken av det belopp, med vilket grundfonden nu lämpligen bör ökas, erinrar kassan om de synpunkter som kassan i tidigare fram- ställningar har uttryckt. Kassan har sålunda framhållit bl. a. att låneansprå- ken i främsta rummet är beroende av hur omfattande det bostadsbyggande blir som statsmakterna efter prövning från bostadspolitiska synpunkter har funnit vara så angeläget att det bör ges utrymme i investeringsplanerna. Kassan har vidare strukit under att en grundfondshöjning endast skapar formella förutsättningar för en ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och för sig bereder möjlighet till en ökad utlåning. Kreditgivningens om- fattning och inriktning är beroende av andra faktorer och måste följa de normer som förestavas av den allmänna kreditpolitiken. Dessa uttalanden äger tillämpning jämväl beträffande den nu ifrågasatta höjningen.

Med beaktande av det sagda anser kassan att grundfonden bör ökas till minst 6 miljarder kr.

Kassan tar därefter upp en fråga rörande fö r e ni n g a r n a s lå n - givning till kommunerna. Av gällande bestämmelser följer att

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975/76:158 10

Stadshypoteksförening får lämna lån till kommun endast mot säkerhet av panträtt i fast egendom eller tomträtt. Enligt kassan har detta förhållande inte tidigare föranlett problem. Finansieringen av bostäder och bostadskom- plement har skett genom att kommunernas bostadsföretag varit ägare till belånade egendomar och någon utlåning direkt till kommunerna har inte ifrågasatts. 1 och med att möjligheterna har ökats att finansiera anläggningar av typen pensionärsbostädcr, barndaghem, fritidshem samt lokala centrum- anläggningar, inklusive byggnader avseende sjukvård och skolor. med stat- ligt bostadslån har emellertid behov visat sig föreligga av sedvanlig bot- tenlångivning till kommun. Gällande bestämmelser har därvid lagt hinder i vägen för sådan långivning utan inteckningssäkerhet.

l fråga om långivning avseende samlingslokaler behandlades det aktuella Spörsmålet i det förslag som förelades riksdagen med anledning av sam- lingslokalutredningens betänkande (prop. 1973:1. bilaga 13 p E 7). Kassan erinrar om att chefen för dåvarande inrikesdepartement därvid anförde att frågan om ändring av det för stadshypoteksinstitutionen gällande kravet på pantsäkerhet för att institutionen skall kunna medverka vid belåning av kommunägda samlingslokaler torde få behandlas i annat sammanhang.

En annan fråga som kassan tar upp i sin skrivelse gäller kassans möjligheter synpunkt.

Kassan föreslår nu att möjlighet öppnas för stadshypoteksföreningarna att lämna lån direkt till kommun utan att kräva pantsäkerhet. Kassan erinrar om att Sparbankernas lnteckningsaktiebolag genom beslut av regeringen hösten 1975 har erhållit motsvarande möjlighet. Enligt kassan bör stads- hypoteksförenings rätt att lämna lån av förevarande slag liksom för Spar- bankernas lnteckningsaktiebolag begränsas så att lånet skall avse bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för an- ordnande av allmän samlingslokal och inte få avse högre belopp än upp till statslånets nedre gräns.

En annan fråga som kassan tar upp i sin skrivelse gäller kassans möjligheter att lämna bidrag utan återbetalningsskyldighet till för- eningarna i syfte att konsolidera dessa. Eftersom de egna fonderna såväl för kassans som för varje förenings del skall vara lägst 1 % av skulderna. synes det enligt kassan vara förutsatt att kassans reservfond och förening- arnas säkerhetsfonder skall utvecklas likformigt. Kassan framhåller att denna förutsättning emellertid inte har förelegat under de senaste åren. Genom att kassans överskott varit större än föreningarnas har kassans reservfond kommit att uppgå till ett betydligt större belopp än föreningarnas samman- tagna säkcrhetsfonder. Vid årsskiftet 1974/75 uppgick sålunda kassans re- servfond till 847 362 679 kr. medan föreningarnas sammantagna säkerhets- fonder uppgick till 608 463 650 kr. Relationen mellan den egna fonden och skulderna var vid samma tidpunkt 2.05 % för kassans del och 1,46 % för de sammantagna föreningarnas del. För endast tre av stadshypoteksförening- arna översteg fondrelationen 1.596.

• Sida 11
•  Original

Prop. l975/76:158 11

Med hänsyn till att föreningarnas säkerhetsfonder utgör det första ledet när det gäller att täcka förluster i långivningen är det enligt kassan naturligt att så långt möjligt stärka dessa fonder. Föreningarna är såvitt gäller fond- avsättningar hänvisade till de intäkter som uppstår genom förvaltnings- och fondbidrag från låntagarna/medlemmarna samt genom avkastningen på fonden. En ökning av medlemmarnas bidrag är uppenbarligen varken önskvärd eller aktuell. Överfördes medel från kassan till förening skulle däremot säkerhetsfonden kunna ökas i den omfattning som framstår som behövlig. Kassans årsvinst genereras till större delen av ränteintäkter som betalas av föreningarnas låntagare. Kassan anser därför att den möjlighet som kassan nu har att av årsvinstcn bevilja förening bidrag utan återbe- talningsskyldighet till att täcka föreningens förvaltningskostnader bör utökas så att bidrag av årsvinsten får beviljas förening också i andra fall. om re- servfonden uppgår till en procent av kassans skulder. Kassan framhåller att en sålunda utvidgad bidragsmöjlighet självfallet kommer att tillämpas endast när särskilda skäl föreligger.

Nu gällande skattebestämmelser begränsar enligt kassan avsevärt dess möjligheter att utnyttja de nuvarande — liksom de av kassan föreslagna — bestämmelserna om bidrag till förening. Trots att en sådan möjlighet har förutsatts i lagen har inte föreskrivits någon rätt för kassan att före skatt göra avdrag för bidrag till förening. Bestämmelser av det slag som finns intagna i kommunalskattelagen angående koncernbidrag bör enligt styrelsens mening tillämpas också på bidrag från kassan till förening. De motiv som ligger bakom dessa bestämmelser måste även gälla i fråga om stadshypoteksinstitutionen. Förhållandet mellan kassan och förening är i förevarande avseende sådant att man kan jämställa det med förhållandet mellan moder- och dotterbolag. Kassan hemställer således att i en särskild lag föreskrivs att Stadshypotekskassan har rätt att före skatt göra avdrag för bidrag till Stadshypoteksförening.

4. Remissyttrandena

Stadshypotekskassans förslag om h öj n i n g a v k a s s a n 5 g r u n d - fo n d tillstyrks eller upptas eljest positivt av de remissinstanser som har yttrat sig om det, nämligen bankinspektionen. bostadsstyrelsen, delegationen för bostads/inansiering. Intl/mäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskon- toret. Delegationenför bostatis/inansiering framhåller att Iåneanspråken torde komma att bli höga även under de närmaste åren. Bostadsbyggandet kommer visserligen att ligga på en betydligt lägre nivå, mätt i antalet nyproducerade lägenheter. än under den senaste tioårsperioden. Lånebehovet för nypro- duktionen kommer emellertid fortfarande att vara stort på grund av att den ökade andelen småhus och ökade kostnader över huvud taget medför en i stort sett oförändrad investeringsvolym. Vidare kommer enligt dele-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975/76:158 12

gationen den ökade ombyggnadsverksamheten att medföra ökade lånean- språk.

När det gäller stadshypoteksförcningarnas möjlighet att lämna lå n till k om m u n utan säkerhet av panträtt i fastighet eller tomträtt tillstyrks kassans förslag även i den delen av remissinstanserna. Delegationen för bo- stads/inansiering framhåller att det är endast undantagsvis som kommunerna uppträder som byggherrar för bostadshus. Däremot finns det ett behov av att kommunerna i viss utsträckning uppträder som byggherrar när det gäller att uppföra vissa bostadskomplement, t. ex. integrerade serviceanläggningar och barnstugor. Möjligheten att bättre samordna verksamheter som ligger under olika kommunala nämnder kan enligt delegationen vara en orsak till att kommunerna själva vill ta på sig byggherreansvaret. Kommunernas möjligheter att svara för byggandet begränsas dock av att detta är svårare att linansiera än om ett allmännyttigt bostadsföretag svarar för byggandet. eftersom kommunerna inte kan få bottenlån.

Delegationen finner det vidare vara angeläget att st a d 5 h y po te k 5 - kassan kan tillföra föreningarna erforderliga bidrag utan återbetalningsskyldighet. Delegationen pekar i sam- manhanget på att det nya bostadsmarknadsläget i viss mån ökar riskerna beträffande utestående krediter. Även bankinspektionen yttrar sig i bidrags- frågan. Inspektionen har inte något att erinra mot den lagändring kassan föreslår för att den skall få större möjligheter att lämna föreningarna bidrag av sin årsvinst. Redovisningen vid utgången av år 1974 visade att fond- täckningen i kassan var 2,05 96 och i föreningarna tillsammantagna 1,45 %. Medianvärdet för föreningarna var 1,35 %. Den största täckningen för för- ening uppgick till 2,20 ".._ En förening låg på 0,7 "n. Fondtäckningen för kassan och föreningarna tillsammans var 3,5 ”.. av kassans skulder. En inom inspektionen upprättad statistisk översikt per den 31 oktober 1975 tyder på en viss. i sammanhanget ej avgörande höjning av siffrorna. ln- spektionen konstaterar att fondkravet är väl täckt för kassan liksom även för föreningarna med något undantag. Endast en förening uppfyller inte 1 %—kravet enligt huvudregeln. Det sammanlagda kravet för hela institu- tionen enligt den subsidiära regeln, dvs. 2 %. uppfylls dock mer än väl. Överföringar av medel från kassan till föreningarna för att öka dessas sä- kerhetsfonder är därför inte påkallade av gällande bestämmelser. Bestäm- melserna kan enligt inspektionens mening anses i tillräcklig grad tillgodose behovet av fondtäckning. Som jämförelse nämner inspektionen att kapi- taltäckningskravet för motsvarande utlåning i bankerna är minst 1 %. Att kassans upplåning disponeras för utlåning till allmänheten via föreningarna medför inte ett dubbelt risktagande. Samtidigt är det naturligtvis önskvärt att varje förening så långt möjligt uppfyller 1 %-kravet enligt huvudregeln. Kassan bör ha möjlighet att genom bidrag medverka till att fondrelationen i föreningen uppgår till minst 1 %. I anslutning till kassans uttalande att en vidgad bidragsmöjlighet skall användas endast när det föreligger särskilda

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975/76:158 13

skäl säger sig bankinspektionen anse att som särskilda skäl kan betraktas att förenings säkerhetsfond inte uppgår till 1 %.

Stadshypotekskassans förslag att kassan före skatt skall få dra av bidrag till förening och att föreningen skall ta upp bidraget som skattepliktig intäkt vill bankinspektionen inte motsätta sig. Enligt inspektionens mening är dock kassans jämförelse med förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag i en koncern inte helt relevant.

Inte heller riksskaum'erkm, som är den enda remissinstans vid sidan av bankinspektionen som har berört skattefrågan, har något att erinra mot att bidragen blir avdragsgill omkostnad för kassan och skattepliktig intäkt för föreningen. Enligt riksskatteverkets mening bör frågan om avdrag för stads- hypotekskassans bidrag till föreningarna i första hand lösas genom den dis- pensmöjlighet som finns enligt 43% 3 mom. kommunalskattelagen och i andra hand på det av kassan föreslagna sättet.

5. Föredraganden

Stadshypoteksinstitutionen lämnar kredit för uppförande av bostads- och affärsfastigheter samt för andra byggnadsprojekt om dessa finansieras med hjälp av statliga bostadslån eller statliga lån för anordnande av allmän sam- lingslokal. Utlåningen sköts av tjugo lokalt verksamma stadshypoteksför- eningar under det att det centrala organet — Stadshypotekskassan — skaffar medel för utlåning genom att ge ut obligationer. Kassans rätt att låna upp medel är beroende av hur stor k ass a n 5 g ru nd fo n d är. Den sam- manlagda upplåningen får inte uppgå till mer än tio gånger grundfondens belopp. Grundfonden består av en statlig garantiförbindelse och uppgår f. 11. till 5 miljarder kr. Det sammanlagda beloppet av kassans upplåning får alltså f.n. inte överstiga 50 miljarder kr.

Grundfonden höjdes senast år 1974 med 1,1 miljard kr. (prop. 1974z76. NU 31. rskr 223, SFS 1974z261). Obligationsskulden uppgick vid utgången av år 1975 till drygt 45 miljarder kr. Kön av beviljade låneansökningar som kassan inte har kunnat elfektuera till följd av läget på kapitalmarknaden uppgick på hösten 1975 till drygt 6 miljarder kr.. dvs. mer än vad den återstående utlåningsrätten omfattade. Kassan har föreslagit att grundfonden skall ökas till minst 6 miljarder kr. Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft någon erinran mot en höjning till 6 miljarder kr. Med hänsyn till att kassans nuvarande upplåningsmarginal måste anses otillräcklig är även enligt min mening en sådan höjning av grundfonden befogad. Jag förordar sålunda att Stadshypotekskassans grundfond höjs från 5 miljarder kr. till 6 miljarder kr.

Den föreslagna grundfondshöjningen kräver att 13% lagen ( 1968:576 ) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (SL) ändras. Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endast formellt innebär större möjligheter till obligationsupplåning. Den faktiska upplåning-

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975/76:158 14

en får givetvis liksom hittills följa de normer som förestavas av den allmänna kreditpolitiken.

Stadshypotekslöreningarna fåri princip lämna lån endast mot betryggande säkerhet av panträtt i fast egendom eller i tomträtt. Ett undantag från denna princip äratt samfällighetsförening— t. ex. förening som bildas för förvaltning av flera fastigheters gemensamma anläggning — kan, med hänsyn till de regler som tryggar sådan förenings kreditvärdighet, få lån av stadshypo- teksförening utan pantsäkerhet. Något sådant undantag för lån till kommun görs däremot inte i lagen. För att lämna lån till en kommun skulle alltså stadshypoteksförening f. n. vara skyldig att kräva pantsäkerhet i fastighet eller tomträtt. En kommun har emellertid i praxis ansetts vara förhindrad att pantsätta sin egendom.

Frågan om lån från Stadshypoteksförening till kommun har tidigare inte varit något egentligt problem. Bostäder och bostadskomplement i kommunal regi har nämligen tidigare uppförts av kommunernas bostadsföretag som har ägt och belånat den fasta egendom som har bebyggts. 1 större utsträckning än tidigare förekommer det emellertid numera att kommuner direkt äger vissa objekt som finansieras med statliga lån. Det kan vara fråga om pen- sionärsbostädcr, barndaghem. fritidshem och lokala centrumanläggningar. bl. a. byggnader för skolväsendet. Statligt bostadslån till kommun uppgår normalt till 3 "n av det låneunderlag, som länsbostadsnämnden fastställer. och statligt lån och bidrag för anordnande av allmänna samlingslokaler till högst 50 ".. av det låneunderlag. som bostadsstyrelsen fastställer. Det finns därför ett behov av lån som svarar mot återstoden av låneunderlaget eller det i vissa fall högre pantvärde, som Iänsbostadsnämnden resp. bostadssty- relsen också fastställer för fastigheten eller huset i fråga.

För att stadshypoteksinstitutioncn skall kunna medverka när detta lå- nebehov skall tillgodoses föreslår Stadshypotekskassan att stadshypoteks- föreningarna ges möjlighet att lämna kommunerna lån utan pantsäkerhet. när fråga är om bebyggelse som i övrigt finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmänna samlingslokaler. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Såväl Sparbankernas lntecknings- aktiebolag som Svenska Bostadsfmansiering Aktiebolag BOFAB har nyligen efter ändring i bolagsordningarna fått motsvarande möjligheter att lämna lån till kommun. Jag förordar att även stadshypoteksföreningarna ges rätt att lämna lån åt kommun utan pantsäkerhet.

Vad beträffar det belopp som lån åt kommun högst bör få uppgå till bör detta bestämmas med hänsyn till det statliga lånet. När hypotekslån och statligt lån beviljas annan låntagare mot säkerhet av panträtt i fastighet eller tomträtt. placeras hypotekslånet som bottenlån. dvs. med bästa rätt, och det statliga lånet därefter. Hypotekslånet kan alltså gälla högst ett belopp som når upp till statslånets nedre gräns. Eftersom kommun avses få lån utan pantsäkerhet, kommer lånen inte att stå i viss förmånsrättsordning. 1 anslutning till vad som skulle ha gällt om fastighet eller tomträtt hade utgjort pantsäkerhet bör det föreskrivas att kommun inte får beviljas lån

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975/76:158 15

till högre belopp än som hade kunnat utgå, om hypotekslånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med företräde framför det statliga lånet.

Förslaget föranleder ändring i 31 & SL, vilken paragraf reglerar den f. n. till samfällighetsföreningar begränsade möjligheten att få låna hos stads- hypoteksförenlng utan pantsäkerhet i fastighet eller tomträtt. Ändring be- hövs också i 19ä SL. Där bör anges att stadshypoteksförenings ändamål omfattar även långivning åt kommun.

Vid sidan av att Stadshypotekskassan ställer medel till stadshypoteks- föreningarnas förfogande för låneverksamhet kan kassan överföra medel till föreningar i form av bidrag utan återbetalningsskyl- d i g h e t . För att täcka förenings förvaltningskostnader får sålunda kassan av sin årsvinst bevilja föreningen sådana bidrag. Skulle en förening ha lidit förlust som den inte kan täcka med sin säkerhetsfond, kan kassan vidare ta i anspråk högst halva sin reservfond för bidrag utan återbetalningsskyl- dighet åt föreningen. Föreningens säkerhetsfond skall uppgå till lägst ett belopp som motsvarar 1 ".. av föreningens skulder. Samma krav gäller för kassans reservfond i förhållande till dess skulder. En förenings säkerhetsfond behöver inte uppfylla enprocentskravet, om i stället samtliga föreningars säkerhetsfonderjämte kassans reservfond motsvarar 2 ".. av kassans skulder.

Enligt kassans mening är den nuvarande möjligheten för kassan att lämna föreningarna bidrag av sin årsvinst alltför begränsad. Kassan föreslår därför att en mera allmän rätt att lämna sådana bidrag av årsvinsten skapas, dock att bidrag bör få utgå endast om reservfonden motsvarar 1 av kassans skulder. Reservfonden har emellertid under senare år varit betydligt större än säkerhetsfonderna sammantagna. Vid årsskiftet 1975/76 uppgick den t.ex. till 967 milj. kr. medan säkerhetsfonderna uppgick till 699 milj. kr. Förhållandet mellan fondmedlen och skulderna var vid samma tidpunkt över 2 ".. för kassans del och något mindre än 1,5 ".. för föreningarna till- sammans. Endast för fem föreningar översteg fondrelationen 1. Kassan finner det vara naturligt att föreningarnas säkerhetsfonder stärks så långt det är möjligt, eftersom dessa fonder tas i anspråk i första hand när det gäller att täcka förluster i långivningen. Från remissinstansernas sida till- styrks eller lämnas kassans förslag utan erinran.

Jag kan för min del också instämma i vad kassan har anfört i bidragsfrågan. Visserligen är det, som bankinspektionen har framhållit. inte på grund av lagens krav på fondtäckning hos föreningarna nödvändigt att kassan bereds större möjligheter än hittills att förstärka föreningarnas säkerhetsfonder. En- dast två föreningars säkerhetsfond motsvarade vid utgången av år 1975 inte 1 ".. av föreningens skulder. Fondtäckningen för kassan och förening- arna tillsammans var långt större än det i andra hand gällde kravet på 2 (3,6 ”., vid 1975 års utgång). Råder det — som f.n. är fallet — väsentlig skillnad mellan kassans och vissa föreningars fondtäckning, är det emellertid motiverat att denna jämnas ut genom bidrag från kassan till föreningarna.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975/76:158 16

Som villkor för att kassan skall få använda vinstmedel för att lämna förening bidrag utan återbetalningsskyldighet bör i lagen anges att kassans reservfond uppgår till lägst ett belopp motsvarande 1 ".. av kassans skulder. 1 övrigt bör. som kassan själv framhåller, den vidgade bidragsmöjligheten användas endast om särskilda skäl talar för. Exempel härpå är att förenings säkerhetsfond måste förstärkas för att uppfylla enprocentskravet eller då kassans fondtäckning är påtagligt högre än förenings. Ett annat exempel är att bidraget är avsett att täcka förenings förvaltningskostnader. Möjlighet att lämna bidrag för detta ändamål medges ju f.n. Som framgår av vad jag tidigare har sagt är däremot det fallet att förening har lidit förlust som den inte kan täcka med sin säkerhetsfond särskilt reglerat.

Jag förordar att 15ä SL ändras i enlighet med vad jag nu har anfört. I gällande skattebestämmelser finns inte någon uttrycklig föreskrift som medger kassan att vid beräkningen av rörelseintäkt dra av bidrag från kassan till förening. Det är ovisst om sådant bidrag skulle kunna betraktas som avdragsgill driftskostnad i kassans verksamhet. 1 den mån förening använder mottaget bidrag för avsättning till säkerhetsfonden, är medlen under viss förutsättning avdragsgilla hos föreningen enligt 29ä 3 mom. kommunal- skattelagen (19281370).

Kassan hemställer att det i lag skall föreskrivas att kassan vid beräkning av nettointäkt av rörelse får göra avdrag för bidrag till förening och att föreningen skall ta upp bidraget som skattepliktig rörelseintäkt. Jag anser liksom remissinstanserna att det finns fog för en sådan avdragsrätt. För- hållandet mellan kassan och föreningarna kan väl jämföras med sådant kon- cernförhållande, i vilket avdrag medges enligt 43% 3 mom. kommunal- skattelagen. Enligt min mening bör uttryckliga föreskrifter meddelas om kassans rätt till avdrag i förevarande fall. 1 en särskild lag bör sålunda anges att kassan vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskat- telagen och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får njuta avdrag för bidrag som lämnas till Stadshypoteksförening och — i konsekvens härmed — att mottagaren skall ta upp sådant bidrag som skattepliktig intäkt av rörelse.

6. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stads- hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

2. lag om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till Stadshypoteksförening m.m.,

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975/76:158 17

dci/s bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garantiför- bindelse på 6 000 milj. kr. att utgöra Stadshypotekskassans grundfond i stället för den nuvarande förbindelsen på 5000 milj. kr.

7. Beslut

Regeringen an51uter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 18
•  Original