om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Prop. 1982/83: 162

- Regeringens proposition

1982/83: 162

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.; beslutad den 17 mars 1983. --

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder eller det ändamål som framgår av . föredragandens hemställan. På regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram vissa förslag rörande prisregleringen på jordbruksprodukter för regleringsåret 1983/84 samt förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1983 — den 30 juni 1985. Förslagen läggs fram på grundval av förslag som lämnats av statens jordbruksnämnd. Vidare tas upp vissa anslag på trädgårdsnäringens område.

I "Riksdagen 1982183. I saml. Nr 162

Prop. 1982/83: 162 2

. Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-03-17

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1¶Inledning

Riksdagen beslutade våren 1982 om prisregleringen på jordbruksbruksprodukter för tiden den 1 juli 1982 — den 30 juni 1984 och på sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1982 — den 30 juni 1983 (prop. 1981/82: 209, JoU 42, rskr 416).

I skrivelse den 10 mars 1983 har statens jordbruksnämnd lagt fram förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område såvitt avser disposition av införselavgiftsmedel m.m. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Regeringen uppdrog den 28 oktober 1982 åt jordbruksnämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1983. Förslaget skulle bygga på att driften vid samtliga existerande sockerbruk skulle upprätthållas. Detta skulle ske inom ramen av en total sockerbetsareal av 53 000 ha. Utgångspunkten för prissättningen på sockerbetor och socker skulle vara gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken (prop. 1977/78: 19, JoU 10, rskr 103). Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknades uppkomma i sockerregleringsfonden.

I skrivelse den 31 januari 1983 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar lagt fram förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för perioden den 1 juli 1983 — den 30 juni 1985. Skrivelsen bör fogas "till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Regeringen uppdrog den 14 juni 1979 åt lantbruksstyrelsen att utreda

Prop. 1982/83: 162 3

frågan om lantbruksnämndernas ortsombud. Lantbruksstyrelsen har i november 1982 inkommit med en rapport.

Efter remiss har yttrande över rapporten avgetts av ; Lantbrukarnas riksförbund och Svenska kommunförbundet.

I prop. 1982/83: 100 bil. 11 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1983/84 beräkna till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. ett förslagsanslag av 4000 000 kr., Främjande av trädgårdsnäringen ett reservationsanslag av 900 000 kr. och Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag av 3 838 000 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2¶Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den 1 juli 1982 —-

den 30 juni 1983, m. m. 2.1 Justering av mittpriser, m. m. den 1 juli 1982

Jordbruksnämnden föreslog efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämridens konsumentdelegation att jordbruket fr. o. m. den 1 juli 1982 skulle tillföras 860,0 milj. kr. räknat per helt år. Av detta belopp hänförde sig 588,6 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbruket. Ett belopp av 151,0 milj. kr. hänförde sig till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling och 50 milj. kr. till inkomstföljsamhet. Inom den totala ramen skulle 75,0 milj. kr. användas för etableringsstöd och vissa konsumtionsstimulerande åtgärder. Dessutom föreslogs att 4,6 milj. kr. skulle dras av från ersättningen från den föregående regleringsperioden.

Regeringen godkände den 24 juni 1982 jordbruksnämndens förslag om ersättning till jordbruket vad avser totalbeloppet och dess fördelning i form av prishöjningar på olika varuslag. Fördelningen framgår av följande tablå.

Höjning av Beräknat belopp

pris, öre/kg till jordbruket

(för mjölk och viss livs-

öre/l) i pris- medelsindustri,

regleringsledet milj. kr.

Prop. 1982/83: 162 | 4

Höjning av Beräknat belopp pris, öre/kg till jordbruket (för mjölk och viss livsöre/l) i pris- medelsindustri, regleringsledet milj. kr.

Konsumtionsmjölk vid mejeri "16 236,48

a Fröpriset höjs med 20 öre/kg.

: Regeringen bemyndigade jordbruksnämnden att genomföra de av nämnden föreslagna ändringarna av prisgräns- och gränsskyddssystemet samt att vidta de justeringar av införselavgifter m.m. i övrigt som nämnden föreslagit. :

Regeringen godkände vidare jordbruksnämndens förslag till finansiering av etableringsstöd och till vissa konsumtionsstimulerande åtgärder.

2.2 Justering av mittpriser, m.m. den 1 januari 1983

Jordbruksnämnden föreslog efter överläggningar och i samförstånd med berörda parter att jordbruket fr.o.m. den 1 januari 1983 -skulle tillföras 928,4 milj. kr. räknat per helt år. Av beloppet hänförde sig 784,0 milj. kr.

till kostnadsutvecklingen inom jordbruket, 100,1 milj. kr. till kostnadsut-

vecklingen för viss uppsamling och förädling samt 144,3 milj. kr. till inkomstföljsamhet m. m. Dessutom föreslogs att ett avdrag med 100,0 milj. kr. skulle ske till följd av effekterna för jordbruket av devalveringen i oktober 1982. Regeringen godkände den 17 december 1982 jordbruksnämndens förslag

om ersättning till jordbruket vad avser totalbeloppet och dess fördelning på olika varuslag. Fördelningen framgår av följande tablå.

Prop. 1982/83: 162 . | 5

Höjning av . Beräknat belopp

pris, öre/kg till jordbruket

(för mjölk och viss livs-

öre/l) i pris- medelsindustri,

regleringsledet milj. kr.

Vete och råg, förmalningsavgift | 5 28,50 Oljevärde, räpsolja 12 | 14,28 Summa vegetabilier 42,78

Konsumtionsmjölk

vid mejeri 21 | 310,38 Konsumtionsmjölk

! Prishöjning under tiden den 1 januari — den 31 december 1983 som ersättning för prisstoppsförluster under hösten 1981.

Regeringen beslutade samtidigt att öka livsmedelssubventionerna fr.o.m. den I januari 1983 för att kompensera för den höjning av mervärdeskatten som då trädde i kraft. Detta har inneburit att priset på mjölk i konsumentledet kunnat sänkas med 3 öre per liter i stället för att höjas med ca 30 öre som annars skulle ha skett den 1 januari. I partiledet innebar detta att subventionen ökades med 28 öre/liter. Priset på ost har vidare kunnat hållas oförändrat. För konsumenterna innebär dessa åtgärder minskade kostnader på inemot I miljard kr. jämfört med en situation då subventionerna skulle ha varit oförändrade. Den sammanlagda kostnaden för livsmedelssubventionerna uppgår nu till ca 3,8 miljarder kr.

Prop. 1982/83: 162 6

2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m. m. fr. o. m. den 1 janu-

ari 1983

Mittpriser, prisgränser och införselavgifter (normalavgifter) fr.o.m. den 1 januari 1983 (öre/kg, för mjölk öre/l).

Nedre Mitt- =. Övre Införsel-

pris- pris! prisgräns avgift i

gräns normal-

fallet

Vete 126 Rörlig Råg 122 Rörlig Korn | 118 Rörlig Havre HHS Rörlig Matpotatis

Konsumtionsmjölk 0,5 % fetthalt 232,3—232,8 190 Konsumtionsmjölk

! För spannmål definitivt inlösenpris.

? Fettvaruavgift. Det inhemska oljevärdet höjs från 626 till 638 öre/kg. 3 För nötkött gäller även en nedre och en övre buffertzongräns av 1956 öre per kg resp. 2 118 öre per kg. 4 För fläsk gäller även en nedre och en övre buffertzongräns av 1521 öre per kg resp. 1647 öre per kg.

Prop. 1982/83: 162 | 7

De direkta livsmedelssubventionernas storlek fr.o.m. den 1 januari 1983 (dvs. den ersättning öre/kg, för mjölk öre/liter, som av budgetmedel utgår till jordbruket som kompensation för uteblivna avgiftshöjningar och företagna prissänkningar för berörda varor).

Vara Subvention i prisregle-

: ringsledet i öre/kg (för

mjölk öre/l) marknads-

förd vara inom landet

Konsumtionsmjölk vid mejeri (utom

sådan mjölk som ingår i

! Vid försäljning inom landet av mjölk med 0,05 4 fetthalt utgår ersättning med 181,1 örelliter.

Till de direkta livsmedelssubventionerna kommer de medel som utgår av budgetmedel för låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket samt som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. |

3¶Föredragandens överväganden 3.1 Allmän bakgrund

Nu gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken beslutades av riksdagen år 1977 (prop. 1977/78:19, JoU 10, rskr 103). Nuvarande prisregleringsperiod omfattar perioden den 1 juli 1982 — den 30 juni 1984 (prop. 1981/82: 209, JoU 42, rskr 416). |

Sedan riksdagen år 1977 fattade beslut om riktlinjerna för jordbrukspolitiken har de samhällsekonomiska förhållandena förändrats. Utvecklingen i svensk samhällsekonomi har från slutet av 1970-talet lett fram till ett mycket stort budgetunderskott, bristande balans i utlandsaffärerna, kraf- . tiga prisstegringar och en mycket hög räntenivå. Orsakerna till detta står att finna dels i den svaga tillväxten i världsekonomin, dels i den ekonomiska politik som under denna tid förts i Sverige. Effekterna av denna ekonomiska politik har skärpt konflikterna mellan de jordbrukspolitiska mål som uppställdes år 1977 och försvårat möjligheterna att tillgodose dem.

Konsumenterna har drabbats av kännbara prishöjningar på livsmedel bl. a. som en följd av kraftiga kostnadsökningar både inom jordbruket och i efterföljande led. Samtidigt har realinkomsterna för stora grupper konsumenter sjunkit kraftigt. Därtill kommer att den minskning av livsmedelssubventionerna som tidigare genomförts ytterligare höjt livsmedelspri-

Prop. 1982/83: 162 . 8

serna. Fr.o.m. år 1977 och fram till hösten 1982 har priserna på desubventionerade baslivsmedlen mer än fördubblats. Som framgått av redogörelsen i tidigare avsnitt har regeringen emellertid beslutat öka livsme- ' delssubventionerna på mjölk och ost fr. o. m. den 1 januari 1983. Konsumtionen av vissa livsmedel, främst kött och fläsk har minskat samtidigt som en viss ökning av produktioner. ägt rum genom att jordbrukarna sökt kompensera en sjunkande lönsamhet med ökade arbetsinsatser och större besättningar. Jordbruket kan därför inte avsätta hela sin produktion inom landet utan måste i allt högre grac sälja produkterna utomlands med ökade exportkostnader som följd. Inflationen och det höga ränteläget har vållat ekonomiska problem för de nyetablerade jordbrukarna.

Jordbrukspolitiken är inriktad på att bl.a. ge producenterna ett prisskydd mot utländsk konkurrens. Denna politik förutsätter att konsumenterna kan lita på att de får så bra livsmedel som möjligt till rimliga priser. Vidare skall jordbrukarna kunna utveckla och driva sin näring så att de får möjlighet att uppfylla konsumenternas krav och önskemål. Utvecklingen i svensk samhällsekonomi gör emellertid att den jordbrukspolitik som beslöts år 1977 inte längre fungerar på det sätt riksdagen förutsatte när

beslutet fattades. ee ee a

De förhållanden jag nu har redovisat utgör enligt min mening ett starkt motiv för en översyn av jordbrukspolitiken. Jag anser det också alltmer angeläget ätt sätta in jordbrukspolitiken i ett vidare sammanhang, nämligen i ett livsmedelspolitiskt perspektiv. Med stöd av regeringens bemyndigande den 9 december 1982 har jag därför tillsatt en kommitté med uppgift att utforma en livsmedelspolitik. Enligt sina direktiv (Dir 1982: 103) skall kommittén med förtur behandla frågan om bl. a. produktionsöverskotten. Frågor av grundläggande betydelse för de överläggningar som avser tid efter den 30 juni 1984 skall också behandlas med förtur. Förslag i dessa hänseenden skall presenteras senast den 1 oktober 1983. I övrigt skall kommitténs slutliga förslag presenteras senast den I oktober 1984.

Det rådande produktionsöverskottet på animalieområdet har föranlett regeringen att lägga fram förslag om ett temporärt förbud mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä (prop. 1982/83: 112). Förbudet, som meddelas i en särskild lag, avses gälla t. o. m. juni 1984, dvs. till dess livsmedelspolitiska kommitténs utredningsarbete i denna del har hunnit resultera i ett beslut av statsmakterna.

I detta sammanhang vill jag också nämna att regeringen efter förslag av jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen har utfärdat bestämmelser om ersättning till de mjölkproducenter som har fyllt 60 år och som under år 1983 eller 1984 upphör med mjölkproduktionen. Syftet med ersättningen är att nå en anpassning av produktionen till konsumtionen. Bestämmelserna återfinns i förordningen (1982:1283) om. avvecklingsersättning till vissa mjölkproducenter. | |

. Prop. 1982/83: 162 9

. Kommittén för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige avgav i oktober 1982 betänkandet (Ds Jo 1982: 7) Statligt stöd till jordbruket i norra

Sverige. Betänkandet har remissbehandlats. Enligt min mening bör de frågor som behandlas i betänkandet samordnas med de förslag som kom-

mer att avges av den livsmedelspolitiska kommittén. Jag avser därför att

föreslå regeringen att betänkandet och remissyttrandena skall överlämnas till den sistnämnda kommittén. Vid detta ställningstagande har jag beaktat

att prisstödet till jordbruket i norra Sverige uppräknades årligen under tiden 1980 — 1982.

3.2 Införselavgiftsmedel m. m.

I bilaga 2 redovisas användningen av införselavgiftsmedel m. m. under

regleringsåret 1981/82 liksom också beräkningen av införselavgiftsmedel " som inflyter under regleringsåren 1982/83 och 1983/84. Den huvudsakliga

medelsdispositionen för regleringsåret 1981/82 framgår av följande tabell, i vilken även den preliminära dispositionen för regleringsåret 1982/83 redo- :

visas.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1981/82 och 1982/83

: 1981/82 1982/83

1000-tal kr. 1000-tal kr.

prel. ” Inkomster Från föregående regleringsår |

kvarstående införselavgifter! 16974 20921

Under resp. regleringsår influtna införselavgifter

exkl. fodermedel 327 824 324 600 fodermedel 222277 305 000

| Summa 567 075 650 521

Utgifter a) Av medel inom

fördelningsplanen Svensk spannmålshandel 2000 723

Regionalt kostnadsbidrag,

! Intäktsräntor från föregående år.

Prop. 1982/83: 162 10

1981/82 . 1982/83

1000-tal kr. 1000-tal kr.

prel.

Upplysningsverksamhet och

utvecklingsarbete 8 500 8650 Djurhälsovård.

kontrollverksamhet m. m. 25 000 25 000

Stöd till odling av

konservärter och andra

Fonden för kollektiva åtgärder

Reserv till jordbruksnämndens förfogande 0 215922

Summa 489477 572 200

b) Av medel utanför fördelningsplanen

Utbyteshandel nötkött,

Bidrag till Stiftelsen för

ackordhästorganisationens

bevarande 475 475 Bidrag till fraktkostnader

för mjölk och grädde 300 300

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare 4000 4000

Stöd till odling av vallväxtfrö 6000 6000

Fonden för kollektiva åtgärder

inom biodlingen 300 300 Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av

Saldo vid utgången av resp. regleringsår 0 0

Fördelningsplanen för regleringsåret 1982/83 utgör enligt riksdagens be-

slut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter för fodermedelsim-

porten f. n. beräknade till 305 milj. kr. Fördelningsplanen omfattar därmed 572,2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 650,5 milj. kr., vilket innebär ett beräknat överskott av

78,3 milj. kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1982/83 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret.

Prop. 1982/83: 162 11

De ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel beräknas för regleringsåret 1982/83 helt ta i anspråk det beräknade överskottet av 78,3 milj. kr. ee

Sammanställningen avseende regleringsåret 1982/83 skiljer sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop. 1981/82: 209. Sålunda har utbyteshandel med öststaterna avseende nötkött minskats med 6 milj. kr. Vidare har utbyteshandel med kött och fläsk, som angavs till 50 milj. kr., tagits upp med beräknade tillgängliga medel, 26,5 milj. kr. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll och Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 130000 kr. resp. 80000 kr., då nämnden tillstyrker ett tilläggsanslag för regleringsåret 1982/83 för ökade lönekostnader under år 1982 med dessa belopp. Kostnaderna för restitution av införselavgifter för vissa styckningsdetaljer har ökats med 1 milj. kr. till 6 milj. kr. Vidare har stödet "till maltproduktionen höjts med 1 milj. kr. samt 0,5 milj. kr. av medel inom fördelningsplanen och lika mycket utanför fördelningsplanen avsatts till verksamhet vid Sveriges exportråd rörande export av högförädlade livsmedel. |

I den mån tillgängliga medel utanför fördelningsplanen blir mer än 78,3 milj. kr. bör överskjutande belopp i första hand användas till att -betala utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att 31.1, 4,8, 0,3 resp. 21,9 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79 — 1981/82.

Jag har inte något att erinra mot vad jordbruksnämnden anfört rörande införselavgiftsmedlens disposition under regleringsåren 1981/82 och 1982/83.

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt jordbruksnämnden att närmare Överväga och framlägga förslag om användningen av införselavgiftsmedlen inom och utanför fördelningsplanen. Nämnden redovisar att den har påbörjat ett sådant arbete och kommer senare att lämna förslag om användningen. För regleringsåret 1983/84 föreslår dock nämnden att medlen får tas i anspråk enligt hittills tillämpade principer.

Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 19831/84 inflyter 661,9 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel, inkl. räntor från föregående år. Härav avser 325 milj. kr. fodermedel.

Jordbruksnämnden föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1983/84 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter vilket totalt ger 592,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag. |

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden bör återkomma med förslag till preliminär fördelning i samband med förslaget till justering av införselavgifter m. m. fr. o. m. den I juli 1983. Nämnden bör liksom tidigare, efter hörande av Lantbru-

Prop. 1982/83: 162 12

karnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av de belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.

Jag har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras hela fettvaruavgiften för en kvantitet motsvarande oljeinnehållet i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettvaruavgiften på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Medelsbehovet under regleringsåret 1983/84 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen anger jag i det följande.

För utbyteshandel med kött och fläsk har nämnden beräknat 60milj. kr. Av detta belopp bör 10 milj. kr... som avser utbyteshandel med nötkött med öststaterna, föras över till Svensk kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som avser utbyteshandel med kött och fläsk med andra länder, bör föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de grunder som redovisats i

prop. [1977/78: 154 och 1978/79: 208.

Kostnaderna för pristillägg för får- och lammkött av 530 öreper kg bestrids under regleringsåret 1982/83 med 10 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och med 15.5 milj. kr. av införsel-. avgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jordbruksnämnden beräknar oförändrat belopp för pristillägget under regleringsåret 1983/84. Jag föreslår att .

av pristillägget på får- och lammkött även för regleringsåret 1983/84 bekos-

tas med 10 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och resterande belopp, 15,5 milj. kr., med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1983/84 föreslagits 1268 000 kr. för upplysringsverksamhet påmatpotatisområdet.

Ersättningen till SMAK för den officiella kontrollen av matpotatis föreslås uppgå till högst 3 950000 kr. för regleringsåret 1983/84. I detta belopp ingår 100000 kr. för utvecklingsarbete.

Jag har inget att invända mot dessa förslag.

Statens jordbruksnämnd föreslår ett anslag av 2696000 kr. för regleringsåret 1983/84 till Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) för sin verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen. Nämnden redovisar att den vid bedömningen av anslagskraven från SMAK och SPOR har följt de anvisningar som gäller för myndigheternas anslagsframställningar. Jag har inget att erinra mot detta.

Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör i enlighet med nämndens förslag tillföras oförändrat 475 000 kr. |

Bidrag för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de nordligaste länen bör, som nämnden föreslagit, utgå med oförändrat 300 000 kr.

Vidare föreslås att nämnden under regleringsåret 1983/84 får disponera.

Prop. 1982/83: 162 : "13

högst 6 milj. kr. av avgiftsmedel utom fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänförlig till införselavgifterna på fodermedel. Jag biträder även detta förslag.

För stöd till vallfröodlingen föreslår jordbruksnämnden för regleringsåret 1983/84 att 6 milj. kr. anvisas av medel utanför fördelningsplanen. Jag har inget att erinra mot detta förslag. : |

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret 1982/83 förts 800 000 kr., varav 500000 kr. inom och 300 000 kr. utom fördelningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår att motsvarande belopp skall utgå under regleringsåret 1983/84. Jag har inget att invända mot detta under förutsättning att 500000 kr. anslås inom fördelningsplanen.

Kostnaderna för restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt för ost beräknas av nämnden till 6 milj. kr. för regleringsåret 1983/84. Jag har inget att erinra mot denna beräkning. |

För stöd till maltproduktionen bör enligt nämndens förslag 2milj. kr. utgå under regleringsåret 1983/84. Jag biträder ävendetta förslag. '

Jordbruksnämnden har vidare föreslagit att Sveriges exportråd. får 1,5 milj. kr. för att stimulera export av högförädlade. livsmedel. Jag biträder förslaget under förutsättning att 1,5 milj. kr. ställs till förfogande inom fördelningsplanen. |

Sveriges fiskodlareförening har hos nämnden ansökt om prisåterbäring för kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk. För egen del förordar jag att 300000 kr. anvisas av medel utom fördelningsplanen för ' regleringsåret 1983/84. . .

I avvaktan på förslag till en samordning av de rörliga krediter m. m. i - riksgäldskontoret som f.n. står till förfogande för olika ändamål inom jordbruksprisregleringen och med hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden att en rörlig kredit på 120 milj. kr. får stå till förfogande även under regleringsåret 1983/84 och att den får användas för ändamål inom och: utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder förslaget med tillägget att krediten endast med regeringens särskilda medgivande får användas för finansiering av ut-

byteshandel med kött och fläsk.

Med stöd av riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81: 190; JoU 36, rskr 419) inrättades den I juli 1981 en för hela råvarukostnadsutjämningen gemensam utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av bidrag. Till kassan förs samtliga avgifter som tas ut inom systemet. Dessutom tillförs bidrag från jordbruket och sockerregleringsfonden samt budgetmedel. Jordbruksnämnden har på regeringens uppdrag lämnat en redovisning av utjämningskassan för regleringsåret 1981/82 inkl. jordbrukets och sockerregleringsfondens bidrag till denna. Omslutningen av utjämningskassan uppgår till 290 milj. kr. för detta regleringsår. Det är f.n. svårt att förutse behovet av rörlig kredit för att upprätthålla kassans

Prop. 1982/83: 162 14

likviditet. Med hänsyn till att systemet varit i funktion endast ett helt budgetår bör en rörlig kredit av oförändrat 40 milj. kr. stå till jordbruksnämndens förfogande för råvarukostnadsutjämningen också för nästa budgetår.

Riksdagen medgav våren 1982 att statens jordbruksnämnd för budgetåret 1982/83 får disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret dels till ett belopp av högst 250 milj. kr. för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter, dels till ett belopp av högst 50 milj. kr. för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Jordbruksnämnden har i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 begärt att få disponera motsvarande krediter. Jag biträder nämndens förslag.

Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur krediterna får utnyttjas och villkoren för detta.

3.3 Prisregleringen på sockerbetor och socker

Jordbruksnämnden föreslår efter överläggningar och i samförstånd med Sveriges betodlares centralförening och Svenska Sockerfabriks AB samt nämndens konsumentdelegation en tvåårig prisregleringsperiod för sockerbetor och socker omfattande tiden den 1 juli 1983 — den 30 juni 1985. Förslaget har utformats med beaktande av nu gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken.

Förslaget innebär i huvudsak en förlängning av nu gällande överenskommelse. Sålunda föreslås att sockerbetsodlarna årligen erhåller kompensation för inträffade kostnadsökningar i odlingen samt inkomstföljsamhet motsvarande vad jordbruket i övrigt erhåller. Sockerbolaget föreslås en gång per år få kompensation för inträffade kostnadsökningar: För eldningsolja föreslås att nuvarande regel för a conto-kompensation bibehålls.

Sockerbetsarealen uppgick under år 1982 till 53000 ha i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1980/81: 190, JoU 36, rskr 419). Denna utökade sockerbetsareal utgjorde statens bidrag för att möjliggöra fortsatt drift vid sockerbruket i Karpalund. Jordbruksnämnden föreslår nu en minskning av arealen med 500 ha per år med sikte på en areal år 1985 på högst 51 500 ha. Erforderlig kvotering bör godkännas av nämnden och prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

Kostnadskompensationen m.m. till betodlarna har enligt förslaget beräknats till 48810000 kr. och ersät:ningen för inkomstföljsamhet föreslås bli 5680 000 kr. Detta innebär attgrundpriset för 1983 års skörd bör höjas med 2,21 kr. till 26,39 kr. per 100 kg. betor med en sockerhalt av 16 2.

Höjningen av betpriset motsvarar en partiprishöjning på socker med 17,14 kr. per 100 kg. |

Arealbidraget till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga föreslås utgå oförändrat med 200 kr./ha kontrakterad areal. Till odlare på Öland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400

Prop. 1982/83: 162 . 15

kr./ha och till odlare på Gotland oförändrat 500 kr./ha. Bidragen bör liksom hittills finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

Jag biträder nämndens förslag till total sockerbetsareal, arealbidrag, kostnadskompensation och ersättning för inkomstföljsamhet till betodlarna. Det bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor under regleringsperioden.

Vad gäller kompensationen till sockerbolaget föreslår statens jordbruksnämnd att prisregleringen liksom tidigare endast bör avse strösocker. Av bolagets verksamhet vid raffinaderiet i Arlöv ingår i regleringen raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker samt konsumentförpackningen av strösocker.

För ändringar i oljekostnaderna görs preliminära justeringar av sockerpriset när priset på olja har ändrats med minst +160 kr. per m?. För regleringsåret 1982/83 har den tillämpade regeln hittills lett till två prishöjningar på sammanlagt 8,05 kr. per 100 kg. socker.

Jordbruksnämnden föreslår att sockerbolaget för regleringsåret 1983/84 tillerkänns ca 33,4 milj. kr. som kostnadskompensation, däri inräknat definitiv ersättning för oljekostnaderna under regleringsåret 1981/82. Detta motsvarar 10,50 kr. per 100 kg socker. Härtill kommer eventuella lönehöjningar under januari — april 1983. I kostnadskompensationen har även merkostnaderna för bruken på Öland och Gotland beaktats. Dessa merkostnader har beräknats till 4,78 kr. per 100 kg socker vilket vid normal produktionsvolym ger ca 15,2 milj. kr. Dessutom erhåller bolaget 4,3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden för driften av dessa bruk.

Tillsammans medför de föreslagna ökningarna inkl. redan inträffade prishöjningar enligt korrigeringsregeln för ändrade oljepriser att strö- : sockerpriset stiger med sammanlagt 35,69 kr. till 402,96 kr. per 100 kg. Nämnden begär att få genomföra prishöjningarna på sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs för inträffade kostnadsökningar till 70,21 kr. per 100 kg.

Gränsskyddet för socker bör utgå enligt de grunder som hittills gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör liksom hittills tillföras 'sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m. m. till svensk hamn samt korrigeras för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbruksnämnden. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen på råsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Prop. 1982/83: 162 ' | 16

Införselavgiften för sirap, sock2rlösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstanshalt. .

Jordbruksnämnden föreslår att vid behov får tas ut en försäljningsavgift . på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De uttagna avgifterna bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.

Från sockerregleringsfonden föreslås bestridas kostnaderna för fraktsubventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. Ur fonden bör dessutom tas dels arealbidraget till de odiare som levererar betor till bruken på Öland och Gotland vilket beräknas kosta 3,5—4,0 milj. kr., dels den ersättning av 4,3 milj. kr. som skall utgå för sockerbolagets merkostnader för driften vid dessa bruk. Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. I en situation med ingen eller ringa sockerimport bör istället exportbidrag ur sockerregzleringsfonden lämnas för sådana produkter.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag till reglering av sockertillverkningen under regleringsperioden den 1 juli 1983 — den 30 juni 1985 samt förslaget om sockerbolagets kostnadsersättning för regleringsåret 1983/84. Det bör ankomma på regeringen att fastställa ersättning till sockerbolaget . under regleringsperioden.

Sockerregleringsfondens intäkter utgörs av införselavgifter alternativt " försäljningsavgifter när världsmarknadspriset överstiger det nationella svenska priset. För både år 1981 cch 1982 har dock den inhemska skörden överstigit konsumtionen. Någon nettoimport har därför inte förekommit vilket i sin tur medfört att det uppstått ett underskott i sockerregleringsfonden vilket den 30 juni 1982 uppgick till 42,2 milj. kr. Jordbruksnämnden föreslog för regleringsåret 1982/83 att detta underskott skulle täckas genom bidrag från konsumenterna, sockerbolaget och betodlarna med en årlig inbetalning på resp. 3,5 milj. kr.. 3,75 milj. kr. och 4 milj. kr. under en fyraårsperiod. För att underskottet inte skulle öka föreslog nämnden vidare att sockerbolaget och odlarna om skörden 1982 översteg 312 000 ton skulle till sockerregleringsfonden inbetala ett belopp som motsvarade beräknade införselavgifter för därav undanträngd import. Av inbetalningar skulle odlarna stå för 60 26 och sockerbolaget för 40 26. Jordbruksnämndens förslag om sockerregleringsfondens ekonomi godtogs av statsmakterna (prop. 1981/82: 209, JoU 42, rskr 416).

Jordbruksnämnden föreslår nu att de årliga inbetalningarna av tillsammans 11250 000 kr. för att täcka sockerregleringsfondens underskott upp-

Prop. 1982/83: 162 17

hör i och med 1982/83 års inbetalning. Vidare föreslås att sockerbolagets . och odlarnas garanti gentemot fonden vid en skörd överstigande 312 000 ton begränsas till 37,6 milj. kr. för odlarna och 25,1 milj. kr. för sockerbolaget i stället för 49,2 milj. kr. resp. 32,8 milj. kr. som en strikt matematisk tillämpning av regeln skulle ha gett. Detta innebär att underskottet i fonden avvecklas helt och att ca 21 milj. kr. finns i fonden den 1 juli 1983 för kommande två års utgifter. I nämndens förslag ligger också en garanti från odlarna och sockerbolaget att om fondens utgifter blir större än 14,2 milj. kr. för 1983/84 och 5,2 milj. kr. för 1984/85 skall medel tillskjutas så att fonden den 30 juni 1985 inte visar något underskott. I gengäld bör näringen om 1983 års skörd blir avsevärt lägre än normalt (320000 ton) i december 1983 få ta upp överläggningar om definitiva bet- och sockerpriser för 1983 års skörd med beaktande av förändringar i regleringsekonomin.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag till finansiering av sockerregleringen. Jag har inte heller någon erinran mot den särskilda garanti som utfärdats av odlarna och sockerbolaget.

Såväl jordbruksnämnden som konsumenterna, odlarna och sockerbolaget anser i princip att stöd som har tydlig regional karaktär bör täckas av budgetmedel och förutsätter att detta för sockernäringens del sker fr. o. m. 1984/85. För egen del vill jag framhålla att sockerregleringen får ses som en helhet där det ingår vissa regionala komponenter som påverkar kostnadsnivån och därmed även konsumentpriset på socker. Jag är inte beredd att förorda att de aktuella kostnaderna skall betalas av budgetmedel.

Jag har i det föregående föreslagit att den rörliga kredit på 120 milj. kr. som stått till regeringens förfogande för bl. a. ändamål inom sockerregleringen under regleringsåret 1982/83 bör få användas för samma ändamål även under regleringsåret 1983/84.

3.4 Lantbruksnämndernas ortsombud, m, m.

Ortsombud har varit knutna till lantbruksnämnderna alltsedan nämnderna inrättades den 1 juli 1948. Ombuden skall bl.a. bistå nämnderna med upplysningar om de lokala förhållandena. Enligt nu gällande bestämmelser förordnas ortsombud av nämnderna för tre år. Om ett ortsombud avgår förordnas ersättare för återstoden av tiden. Innan ortsombud eller ersättare utses skall kommunstyrelsen beredas tillfälle att avge förslag. Sistnämnda bestämmelse, som gällt sedan den 1 juli 1967, har sin grund i 1967 års riksdagsbeslut angående lantbruksnämndernas organisation och uppgifter (prop. 1967:74, JoU 18, rskr 15). Vad gäller kvalifikationerna för ortsombud, som för övrigt borde vara kommunal förtroendeman, uttalade föredragande departementschefen att det torde kunna förutsättas att till ombud skulle komma att föreslås personer som var väl förtrogna med jordbrukets förhållanden.

I anslutning till riksdagsbehandlingen av 1979 års budgetproposition 2 Riksdagen 1982/83. ] saml. Nr 162

Prop. 1982/83: 162 18

(prop. 1978/79:100 bil. 13) behandlades, med anledning av en motion i

ämnet, frågan om berörda gruppers medbestämmande vid tillsättandet av ortsombud. Enligt motionen borde Lantbrukarnas riksförbund (LRF) utse eller i vart fall lägga förslag till ortsombud. Jordbruksutskottet uttalade att det naturligtvis är angeläget att reglerna för hur ortsombuden skall utses är utformade på ett sätt som motsvarar utvecklingens krav. Mot bakgrund av att åtskilligt hänt sedan ortsombudens ställning och funktion senast var föremål för närmare prövning fann utskottet att skäl talade för att dessa frågor nu blev föremål för viss översyn. Någon särskild utredning syntes dock inte behöva tillsättas för ändamålet. Enligt utskottets mening ansågs det lämpligt att lantbruksstyrelsen fick i uppdrag att se över problemet och framlägga härav föranledda förslag. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (JoU 1978/79: 20, rskr 253).

Regeringen uppdrog åt lantbruksstyrelsen att, med beaktande av vad som anfördes i jordbruksutskottets yttrande, göra en översyn av ortsombudens ställning och funktion. Lantbruksstyrelsen har nu redovisat sitt uppdrag. För riksdagens information vill jag anföra följande.

Lantbruksstyrelsen anför att i olika sammanhang har fråga uppkommit om inflytande från LRF: s sida vid utseende av ortsombud. Lantbruksstyrelsen anser, med stöd av vad som framkommit i översynen, att ortsombuden fortfarande bör utses av lantbruksnämnderna efter förslag av kommunerna. När det gäller frågan om ERF:s inflytande över valet av ombud anser styrelsen att detta lämpligen kan tillgodoses genom att kommunerna, innan de avger förslag till lantbruksnämnd, samråder med de lokala LRF-avdelningarna.

Svenska kommunförbundet tillstyrker i sitt remissyttrande att nuvarande ordning när det gäller ortsombudens uppgifter och tillsättning skall bibehållas. LRF anser att LRF- avdelningen i kommunen skall ges tillfälle att avge förslag till ortsombud.

För egen del vill jag betona att ortsombuden har en viktig uppgift när det gäller att tillföra lantbruksnämnderna synpunkter som förutsätter lokal kännedom. I övrigt anser jag att några förändringar i förfarandet vid tillsättning av ortsombud inte är påkallade. Det förekommer redan i dag att vissa kommuner samråder med företrädare för jordbruksnäringen i fråga om val av ortsombud. Det står öppet för alla kommuner att tillämpa ett sådant förfaringssätt.

I översynen om lantbruksnämndernas ortsombud behandlas vidare frågor rörande ersättningar till ortsombuden och ombudens arbetsuppgifter m. m. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.

Jag vill här också ta upp en ytterligare fråga.

Riksdagen beslöt år 1980 (prop. 1979/80: 100, bil. 13, JoU 29, rskr 195) att statlig lånegaranti får lämnas för lån till investeringar i sådana anläggningar som behövs vid offentliga karantäner för djur som införs i landet. Det totala garantibeloppet skulle rymmas inom den under anslaget Täckan-

Prop. 1982/83: 162 19

de av förluster på grund av statlig kreditgaranti upptagna totala kreditgarantiramen. Riksdagen har tidigare medgett att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, lantbruksstyrelsen får biträda ackord eller eljest efterge statens rätt på grund av vissa garantiåtaganden. Enligt min mening bör motsvarande gälla för fordran som uppkommer på grund av garantiåtagande för Iån till investeringar i karantäner. Jag förordar därför att regeringen föreslår riksdagen att lämna ett sådant bemyndigande.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1983/84 eller har influtit under tidigare regleringsår, . godkänna de av mig förordade grunderna för reglering av priser m.m. på sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1983 — den 30 juni 1985, . medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1983/84 får disponera en rörlig kredit på högst 250 000000 kr. i riksgäldskontoret, . medge att statens jordbruksnämnd för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret 1983/84 får disponera en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret, | . medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1983/84 får disponera en rörlig kredit på högst 120 000 000 kr. i riksgäldskontoret, . medge att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1983/84 får disponera en rörlig kredit på högst 40.000 000 kr. i riksgäldskontoret, . medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, lantbruksstyrelsen får biträda ackord eller eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för lån till investeringar i offentliga karantäner för djur, dels bereder riksdagen tillfälle att 8, ta del av vad jag har anfört om lantbruksnämndernas ortsombud. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Prop. 1982/83: 162

5¶Anslagsfrågor för budgetåret 1983/84 .

Nionde huvudtiteln

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

B 7. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och till energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader enligt förordningen (1979:427, ändrad 1982:291) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering. Därutöver används anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet, Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet.

Lantbruksstyrelsen

Behov av bidrag till rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen kvarstår oförändrat. Styrelsen beräknar att bidragsbehovet kommer att uppgå till ca 2 milj. kr.

För att bemästra svårigheterna som är förknippade med de höga energikostnaderna är växthusodlarna helt beroende av att vidta energibesparande åtgärder. På området finns fortfarande många effektiva åtgärder att. vidta och intresset härför är också stort hos odlarkåren. Åtgärderna är i de flesta fall mycket kapitalkrävande och den höga räntan gör att möjligheten att erhålla bidrag har vägt allt tyngre när det gäller beslut om investering.

Även om åtgärderna från den enskildes synpunkt är kapitalkrävande är

de emellertid i flertalet fall i förhållande till insatsen mycket effektiva.

Anvisade medel kommer enligt lantbruksstyrelsen inte att för innevarande budgetår motsvara efterfrågan. För budgetåret 1983/84 bedömer styrelsen att efterfrågan också blir stor. För att tillgodose denna behöver bidragsramen höjas väsentligt. Styrelsen föreslår därför en uppräkning med 3 milj. kr., varvid bidragsramen bör fastställas till 10 milj. kr. Anslaget bör föras upp med 7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Förhållandena för trädgårdsnäringen har förbättrats i flera avseenden under senare tid. Bl.a. innebär den i oktober 1982 genomförda devalveringen en klar förbättring av den svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Vidare har den sänkta räntan positiva effekter för trädgårdsnäringen liksom för andra näringar. Jag vill i detta sammanhang också erinra om det

Prop. 1982/83: 162 | 21

förslag regeringen nyligen har lagt fram om vissa ändringar i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar. Förslaget innebär bl. a. att alla typer av trädgårdsföretag, således även växthusföretag, skall få möjligheter att erhålla långfristig finansiering med bottenlån hos hypoteksförening. Vidare kommer belåningsgraden för sådana lån att anpassas till vad som gäller för jordbruksföretag. > Jag föreslår att en oförändrad bidragsram på sammanlagt 7 milj. kr. anvisas för nästa budgetår för ändamål rörande rationalisering och energibesparande åtgärder. Samtidigt vill jag peka på möjligheterna att få statlig kreditgaranti till åtgärder som syftar till att bygga upp rationella trädgårdsföretag. I årets budgetproposition föreslogs en höjning av kreditgarantiramen för lån till trädgårdsföretag från 50 milj. kr. till 65 milj. kr.

Anslaget bör föras upp med 6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1983/84 statsbidrag beviljas till träd-

gårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst

7000 000 kr.,

2. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för bud-

getåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 6 000000 kr.

B 8. Främjande av trädgårdsnäringen

1982/83 Anslag 900.000 1983/84 Förslag 9200 000

Från anslaget anslås medel till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål.

Lantbruksstyrelsen

Tidigare anslag har utgjorts av kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukats till jordfräsar inom yrkesmässig trädgårdsodling. Medlen har använts för bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål och disponerats av lantbruksstyrelsen efter samråd med styrelsens trädgårdsnämnd. Anslaget upphörde med utgången av budgetåret 1981/82 och har ersatts av anslaget Främjande av trädgårdsnäringen som skall disponeras för samma ändamål. |

Enligt styrelsens mening finns i och för sig angelägna behov som svarar mot den tidigare anslagsnivån. Lantbruksstyrelsen anser sig dock inte med hänsyn till den anbefallda återhållsamheten kunna föreslå någon uppräkning.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med cförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret 1983/84 an-

visa ett reservationsanslag av 900000 kr.

C. Jordbruksprisreglering

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1981/82 Utgift 3 645 942 900 1982/83 Anslag = 3308000 000 1983/84 Förslag 3838 000 000

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbruket samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

1982/83 Beräknad ändring 1983/84

Statens Före-

jordbruksnämnd draganden

Anslag Ersättning till följd av livsmedelssubventioner 2 305 000 000 +25 000 000 +530 000 000 Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket 435 000 000 - - Ersättning för införselavgiftsmedel

Statens jordbrukshämnd

Jordbruksnämnden har i sin anslagsframställning lämnat förslag till medelsanvisning för de olika posterna under anslaget.

Jordbruksnämnden beräknar under posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner ett belopp av 2 830 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Till Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket för budgetåret 1982/83 disponerar nämnden 120 milj. kr. för leveranstillägg för mjölkproducenter och 95 milj. kr. för avbytarverksamhet inom jordbruket. Eventuella besparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk skall

Prop. 1982/83: 162 23

tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamheten. Vidare får 10 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbruket och 120 milj. kr. till ett socialförsäkringsskydd för lantbrukarna.

Jordbruksnämnden skall vidare under budgetåret 1982/83 från anslagsposten ställa 55 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till jordbruksföretag samt för administration härav.

Dessutom får 35 milj. kr. användas för produktionsanpassningsåtgärder inom främst fläsk- och mjölkproduktionen. Eventuellt överblivna medel från denna post får användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Jordbruksnämnden föreslår att oförändrat 435 milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m. m. för budgetåret 1983/84.

Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuellt överblivna medel som avsatts för produktionsanpassningsåtgärder m.m. få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Anslagsposten på 65 milj. kr. för ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen fördelar sig med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 10 milj. kr. på kostnader för pristillägg för får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår att 65 milj. kr., dvs. samma belopp som för innevarande år, anslås för budgetåret 1983/84.

Kostnader för råvaruprisutjämning till livsmedelsindustrin, vilka tidigare belastat statsbudgeten, finansieras numera huvudsakligen genom en direktdestinerad utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för socker som används för framställning av dextran finansieras dock från förevarande anslag. För budgetåret 1982/83 anslogs 1,5 milj. kr. Nämnden anser att denna kostnad alltjämt bör finansieras med medel från statsbudgeten och föreslår att 1,5 milj. kr. anvisas även för budgetåret 1983/84.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1983/84 begär nämnden ett belopp av 720 000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen beslutade att öka livsmedelssubventionerna per den 1 januari 1983 för att neutralisera effekterna av höjningen av mervärdeskatten på livsmedel. Kostnaden härför kan beräknas till 530 milj. kr. för helt år. Livsmedelssubventioneringen på olika produkter kan för budgetåret 1983/84 beräknas till 3335 milj. kr. Av beloppet hänför sig drygt 2700 milj. kr. till subventioner på mjölk och ost och knappt 600 milj. kr. till subventioner på kött och fläsk.

För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket beräknar jag i enlighet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Prop. 1982/83: 162 24

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag nu har anfört

beräknar jag anslaget till 3 838 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgårder på jordbrukets område för budget-

året 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 3 838 000 000 kr.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar

att genom proposition förelägga riksdagen vad här har anförts för de

åtgärder eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Prop. 1982/83: 162 25

Bilaga 1

STATENS JORDBRUKSNÄMND : 1983-03-10 Dnr 402-188/8z3

INFÖRSELAVGIFTER MM

Prop. 1982/83: 162 26

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 2 Införselavgifter m m 2.1 Införselavgiftsmedel m m för 1981/82

2.2¶Införselavgiftsmedel m m för 1982/83

2.3 Införselavgiftsmedel m m för 1983/84 2.4 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgifts-

medel m m regleringsåren 1981/82 och 1982/83 3 Kassan för råvarukostnadsutjämningen 4 Rörliga krediter 5 HBemställan 6 Beslutsmening

Prop. 1982/83: 162 27

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1983-03-10 Dnr 402-188/83

Regeringen

Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd angående införselavgifter m m

(6 bilagor)

1¶INLEDNING

Statens jordbruksnämnd (JN) överlämnar härmed redovisning av utfallet för regleringsekonomin 1981/82, inkomstprognos och förslag till vissa ändringar beträffande Fördelningsplan och Medel

utanför fördelningsplan 1982/83 samt förslag till disposition av

medel utanför fördelningsplanen 1983/84.

Prop. 1982/83: 162 28

2 INFÖRSELAVGIFTER M M

Regeringen har uppdragit åt JN att närmare överväga och framlägga förslag om användningen av införselavgiftsmedlen inom och utom fördelningsplanen.

JN har påbörjat ett sådant arbete och kommer senare att lämna förslag om användningen. För regleringsåren 1982/83 och 1983/84 föreslås dock att medlen får tas i anspråk enligt hittills tilllämpade principer. ”

2.1¶Införselavgiftsmedel m m för 1981/82 .

JN har i skrivelse den 15 juni 1982 beräknat de disponibla inkomsterna av införselavgifter till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1981/82 till ca 566 Mkr!, varav 215 Mkr för fodermedel.

1 Ingår - Införselavgifter (undantag se nedan) netto, d v s minus

restitutioner m m (1981/82 = 59,2 Mkr). - Räntor från 1982. Ingår ej - Införselavgifter för brödsäd. - Fettvaruavgifter som tillförts SOIL. - Återbetalning av marknadsmässiga skäl av införselavgifter på

styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter

på ost redovisas bland posterna under rubriken ändamål utanför

fördelningsplanen och uppgick 1981/82 till 4,1 Mkr. - Dessutom har JN sänkt normalinförselavgiften i vissa fall,

t ex för ost, av marknadsmässiga skäl (bl a genom nedsättning

av avgiften för visst parti).

Prop. 1982/83: 162 29

De definitiva inkomsterna av införselavgifter (minus återbetal-

ning m m) utgjorde totalt 820,2 (791,2)! Mkr, varav 567,1

(572,3) Mkr till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen. Införselavgifter för fodermedel, som

ingår i nämnda belopp, utgjorde 222,3 (190,4) Mkr. Utöver nämnda

567,1 Mer ingår i totalsumman införselavgifter för brödsäd med

12,1 (27,8) Mer, vilka enligt gällande regler har överförts till

regleringsföreningen Svensk spannmålshandel för s k utbyteshand-

el. Vidare ingår fettvaruavgifter med 241,1 (180,7) Mkr. Dessa

motsvarar fettvaruavgiften för en kvantitet motsvarande olje-

innehållet i den svenska fröskörden och har enligt gällande regler överförts till regleringsföreningen Sveriges Oljeväxt-

intressenter SOI. Detta i enlighet med de förändringar 1 fett-

varuregleringen som i jordbruksprisöverläggningarna våren 1981

fastställts att gälla fr o m 1981/82 (Dnr 402-189/81, sid 12).

1 Siffror inom parentes avser belopp 1980/81.

Prop. 1982/83: 162 30

Av nedanstående sammanställning framgår de för fördelning dispo- " nibla avgiftsmedlen för de olika varuslagen (efter avdrag för

återbetalning m m) för regleringsåret 1981/82.

kkr

1981/82 1980/81

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä) 141 606 204 642

1-1 253 kkr avser införselavgifter på stärkelse till teknisk

industri att tillföras SPI. Av tekniska skäl har beloppet avräknats mot införselavgifter 1982/83.

2 304 176 ./. till SOI 241 100.

3 232 968 ./. till SOI 180 700.

Prop. 1982/83: 162 31

Fördelningsplanen för 1981/82 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 Mkr samt inflytande avgifter från fodermedelsimporten. Dessa uppgick till 222,3 (190,4) Mkr. Fördelningsplanen blir därmed 489,5 (457,6) Mkr. För ändamål utanför fördelningsplanen kan således disponeras (567,1-489,5=) 77,6 (114,6) MKr.

Av nedanstående sammanställning framgår närmare hur fördelningen till olika ändamål inom jordbruksregleringens ram har skett. Fördelningsplan 1981/82 kkr

1981/82 1980/81

Svensk spannmålshandel 2 000 000 Sveriges potatisintressenter 29 500 19 500

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

Stöd till odling av konservärter och andra

Fördelningen till regleringsföreningarna har skett 1 samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. :'

1 Svensk kötthandel har dessutom tillförts 7,8 Mkr från till-

verkningsavgifter på oljekraftfoder.

2 Regleringskassan har dessutom tillförts 2 Mkr från tillverk-

ningsavgifter på oljekraftfoder.

3¶Härav tillförs 300 kkr verksamheten under år 1982/83.

Y Har tillförts Föreningen för mejeriprodukter med 8 599 kkr

och Svensk kötthandel med 800 kkr.

Prop. 1982/83: 162 . 32

De definitiva kostnaderna för ändamål utanför fördelningsplanen

uppgick till ca 77,6 (114,6) Mkr med fördelning enligt följande

sammanställning.

Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-

organisationens bevarande : 475 k75

Bidrag till fraktkostnader för mjölk

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 300 300 Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införsel-

Dispositionen av införselavgirtsmedel regleringsåret 1981/82 har

sammanförts i tabell under avsnitt 2.4.

Prop. 1982/83: 162 ' 33

2.2 Införselavgiftsmedel m m för 1982/83 För 1982/83 kan f n inkomsterna av införselavgifter som går till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördel-

ningsplanen | beräknas till ca 650,5 Mkr - därav 305,0 Mkr för

fodermedel - enligt nedanstående sammanställning.

ärter och bönor (för människoföda) . 600

1¶Se not under avsnitt 2.1.

2 Dessutom beräknas ca 7 Mkr inflyta av införselavgifter på stärkelse till teknisk industri, vilket belopp enligt regerings-

beslut den 28 januari 1982 skall tillföras regleringsföreningen

Sveriges Potatisintressenter (SPI). Enligt samma regeringsbeslut skall importavgift på stärkelsederivat tas ut fr o m den 1 mars 1982 samt tillföras den för råvarukostnadsutjämningen gemensamma utjämningskassan. Det överskott inom kassan som stärkelsederivat beräknas ge, sedan exportbidrag avräknats mot importavgifter,

skall föras till SPI. Under år 1982/83 beräknas detta överskott uppgå till 2,5 Mkr. :

3¶Exkl del till SOL.

3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 162

Prop. 1982/83: 162 34

Fördelningsplanen för 1982/83 utgör enligt riksdagens beslut

267,2 Mkr samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten, som

nyss nämnts beräknade till 305,0 Mkr. Fördelningsplanen blir

därmed 572,2 Mkr. Beräkningsmässigt finns sålunda (650,5-572,2=)

178,3 Mkr att använda för ändamål utanför fördelningsplanen.

JN föreslår i samförstånd med delegationerna och med utgångs-

punkt från det beräknade fördelningsbeloppet 572,2 Mkr följande

preliminära fördelningsplan. Penna skiljer sig i vissa avseenden

från den plan som redovisades av JN i skrivelse den 15 juni 1982.

Fördelningsplan 1982/83 S kkr

Svensk spannmålshandel!) 723

Sveriges potatisintressenter 29 500 Sveriges oljeväxtintressenter [0]

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter 2 500 Stöd till odling av bruna böncr 1 400 Stöd till odling av vallväxtfrö . 2 000 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500

Sveriges exportråd3) 500

Fraktstöd foder, Norrland : 150 Reserv till förfogande 215 922 Summa > 572 200

Definitiv fördelningsplan för 1982/83 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införselavgifter för fodermedel är kända.

T)Avsättning av 2 Mkr, som avser kvalitetstillägg för vårvete, uppskjuts till nästföljande år p g a otakt i tillförseln till "Svensk spannmålshandel. 2 Mkr avseende 1982 års skörd finns | fonderade från 1981/82 års fördelningsplan och betalas ut under 1982/83. Medel till 1983 års skörd kommer att utgå ur 1983/84 års fördelningsplan. 723 kkr avser fraktstöd till fodersäd under 1981/82.

2) Höjt belopp 1982/83 för att finansiera viss arbetskraftsundersökning inom Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.

3) Se avsnitt 2.3.

Prop. 1982/83: 162 35

Medelsbehovet under regleringsåret 1982/83 för sådana ändamål

utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel

beräknas till ca 78,3 Mkr i enlighet med följande samman- -.

ställning. |

Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-

Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter

för ost | 6 000

Stöd till maltproduktionen : 2 000

Sveriges exportråd 500

Summa | 78 321

Ovanstående fördelning skiljer sig på några punkter från de be-

räkningar som lagts fram i prop 1981/82:209. Sålunda har ut-

byteshandel nötkött öststaterna minskats med 6 Mkr, utbyteshandel kött och fläsk, har tagits upp med beräknade tillgängliga medel, 26,5 Mkr, samt restitution av införselavgifter ökats med 1 Mkr till 6 Mkr. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll res- -pektive Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 130 kkr respektive 80 kkr då nämnden tillstyrker tilläggsanslag för

1982/83 för lönehöjningar under 1982 med dessa belopp (se vidare

avsnitt 2.3). Vidare har stödet till maltproduktionen höjts med 1 Mkr samt 0,5 Mkr av medel inom fördelningsplanen och 0,5 Mkr av medel utanför fördelningsplanen avsatts till verksamhet vid Sveriges exportråd rörande främjande av export av högförädlade

livsmedel (se vidare avsnitt 2.3).

Prop. 1982/83: 162 oe 36

Beräknade tillgängliga medel 78,3 Mkr går helt åt till ändamål utanför fördelningsplanen. I den mån tillgängliga medel blir större än 78,3 Mkr bör överskjutande belopp i första hand få användas till att betala utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp på 50 Mkr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att 31,1, 4,8 , 0,3 respektive 21,9 Mkr för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1979/80 - 1981/82 (jfr prop 1979/80:208 s 20).

Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1982/83 har

sammanförts i tabell under avsnitt 2.4.

2.3 = Införselavgiftsmedel m m för 1983/84 emm rs AA

Storleken av de medel som infiyter genom upptagande av införselavgifter m m för regleringsåret 1983/84 blir beroende av importens storlek och av de korrigeringar i avgiftssatserna som förutses ske den 1 juli 1983 och den 1 januari 1984. Inflytande medel till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplaånen inklusive räntor från föregående år kan nu beräknas till ca 661,9 Mkr, varav 325,0 Mkr för fodermedel. Det slutliga utfallet kan emellertid komma att avvika väsentligt från denna beräkning.

Med hänsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppbörden föreslår JN att den rörliga krediten om 120 Mkr på samma sätt som tidigare får ställas till JNs förfogande under regleringsåret 1983/84. Krediten skall, i den mån inflytande införselavgifter inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

Prop. 1982/83: 162 : 37 '

Fördelningsplanen för 1983/84 föreslås uppta samma belopp som

för 1982/83 d v s 267,2 Mkr plus beloppet av inflytande avgifter

för fodermedelsimporten, enligt ovan beräknade till 325,0 mkr, alltså totalt 592,2 Mkr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifter

på fodermedel.

Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av

regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte an-

setts möjligt att nu lägga fram någon fullständig plan för för-

delning av det preliminärt beräknade beloppet. JN avser att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning i juni 1983. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsde legation och konsumentdelegationen och i samband med att förslag till avgiftsändringar m m fr o m

den 1 juli 1983 avges. Det förutsätts härvid att JN liksom

hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och.besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Vidare förutsätts att, liksom hittills, Svensk spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s k utbyteshandel av brödsäd. Det förutsätts även att SOI av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som mot.

svarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dock får ej

mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Prop. 1982/83: 162 38

JN har under nu löpande regleringsperiod bemyndigats att använda införselavgifter till ett artal olika ändamål utanför fördelningsplanen. Nämnden har ovan redovisat de beräkningar som i detta avseende gäller för 1982/83. För 1983/84 föreslås medel få tas i anspråk enligt följande uppställning.

Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) 2 696 (+ 062) Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst- :

organisationens bevarande 475

Bidrag till fraktkostnader för mjölk

Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen - 300 Restitution av införselavgifter för

styckningsdetaljer av kött och fläsk

För utbyteshandel nötkött, öststaterna beräknas 10 000 kkr.

För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås samma regler som

tillämpats regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt reglerings-

åren 1981/82 - 1982/83 (bl a prop 1977/78:154, 1978/79:208).

Pristillägg får- och lammkött. Här föreslås oförändrat 15 500

kkr.

Prop. 1982/83: 162 39

Till SMAK! har för 1982/83 av medel utanför fördelningsplanen reserverats högst 1 200 kkr för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. SMAK begär att beloppet för 1983/84 höjs till 1 320 kkr (+10,0%£) på grund av ökade kostnader (bilaga 1).

Fr 0 m regleringsåret 1977/78 har ersättning utgått till SMAKs arbete med den officiella kvalitetskontrollen. För 1982/83 har reserverats högst 3 737 kkr för detta ändamål. För reglerings-

året 1983/84 har SMAK begärt 4 135 kkr (+10,74).

SMAK har även begärt ett tilläggsanslag som kompensation för löneökningar som har inträffat under 1982/83 med 192,5 kkr.

JN föreslår efter samråd med lantbruksstyrelsen att SMAK av medel utanför fördelningsplanen tillförs ett tilläggsanslag för 1982/83 med 130 kkr för lönehöjningar under 1982/83 samt anslag för upplysningsarbete och för den officiella kvalitetskontrollen med högst 1 268 kkr resp högst 3 950 kkr för 1983/84. I det senare beloppet ingår 100 kkr för utvecklingsarbete. Beloppen är beräknade utifrån löneläget i januari 1983. Nämnden avser att återkomma rörande lönehöjningar under 1983/84.

SPOR! har för 1982/83 erhållit ett belopp om 2 554 kkr för sin

verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen . Förbundet begär nu ytterligare 140 kkr för 1982/83 på grund av löne- och kostnadsökningar som har inträffat under 1982. För regleringsåret 1983/84 begärs 3 020 kkr. Vidare har förbundet anhållit om "en ökning av anslaget om 100 kkr för förstärkning av den framtida forsknings-och försöksverksamheten på matpotatisområdet. Av de tillförda medlen beräknas 60 procent gå till rådgivningsverksamhet och 40 procent till forsknings- och försöksverksamhet på matpotatisområdet (bilaga 2).

JN föreslår ett tilläggsanslag för 1982/83 med 80 kkr för lönehöjningar under 1982/83 samt ett anslag om 2 696 kkr för 1983/84. Beloppen är beräknade utifrån löneläget i januari 1983. Nämnden avser att återkomma rörande lönehöjningar under 1983/84.

TVid bedömningen av anslagskraven från SMAK och SPOR har

nämnden följt de anvisningar som gäller för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1983/84.

Prop. 1982/83: 162 40

Vad gäller SPOR:s begäran om en anslagsökning med 100 kkr lägger

nämnden nu inte något förslag med tanke på pågående utredning om

användningen av medel utanför fördelningsplanen.

Nedan följer en sammanställning av anslagen 1982/83, föreslagna

tilläggsanslag 1982/83 samt förslag till anslag för 1983/84 vad

gäller SMAK och SPOR. |

Anslag Förslag på Summa Förslag på Ändring 1982/83, tillägzs- anslag anslag av anslag

kkr anslag 1982/83, 1983/84, 82/83-83/84,

1982/83, kkr kkr kkr

(löner) |

kkr

SMAK 4 937 130 . 5 067 . 5 218 +151

SPOR 2 554 80 2 634 2 696 + 62

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande.

Här upptas oförändrat 375 kkr.

För bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde beräknas oförändrat 300 kkr.

JN har bemyndigande. att ta i anspråk medel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset för inhemskt foder till pälsdjuren som är hänförlig till

införselavgifterna på fodermedel. JN hemställer att 1983/84 få

-disponera högst 6 000 kkr av medel utanför fördelningsplanen för

ändamålet. |

För stöd till vallfröodlingen utgår 1982/83 8 000 kkr, varav

6 000 kkr utanför och 2 000 kkr inom fördelningsplanen. JN föreslår att 6 000 kkr av medel utanför fördelningsplanen anvisas

även 1983/84 för stödet till vallfröodlingen.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har 1982/83 förts 800 kkr, varav 300 kkr utanför och 500 kkr inom fördelningsplanen. Lantbruksstyrelsen har föreslagit att fonden

1983/84 skall tillföras oförändrat 800 kkr. JN föreslår att

300 kkr av medel utanför fördelningsplanen anvisas 1983/84 till

fonden för kollektiva åtgärder inom blodlingen (bilaga 3).

Prop. 1982/83: 162 | | 41.

Av skrivelsen från Sveriges Blodlares Riksförbund (SBR)

(bilaga 4) framgår att biodlarna använder betydande kvantiteter

socker scm foder åt bina. SBR har begärt prisåterbäring för den fördyring som jordbruksprisregleringen medför. Nämnden åter-. kommer i ärendet när utredningen angående användningen av medel utanför fördelningsplanen är klar.

Av inflytande införselavgifter för malt har 1978/79 - 1980/81

årligen reserverats 2 000 kkr och 1981/82 och 1982/83 1 000 kkr

för stöd till maltproduktionen. Nämnden föreslår att ytterligare 1 000 kkr reserveras av 1982/83 års medel samt 2 000 kkr av. 1983/84 års medel.

JN föreslog 1 skrivelse 1982-03-24 att medel utanför fördelningsplanen skulle få användas för kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk. Från Sveriges Fiskodlareförening har förnyad framställning inkommit om prisåterbäring för foderfördyring (bilaga 5). När utredning om användningen av medel utanför förderningsplanen är klar avser nämnden att återkomma i denna fråga.

Nedan följer en sammanställning av anslagen 1982/83 samt förslag till anslag 1983/84 vad gäller stöd till pälsdjursuppfödare,-.

vallfröodling, biodling och maltproduktion.

Anslag 1982/83, Förslag 1983/84, Ändring,

kkr kkr kkr

Prisåterbäring till .

pälsd jursuppfödare 4 000 6 000 +2 000 Stöd til vallfröodlingen | 6 000 6 000 0

Stöd till bi. es .

odlingen | | 300 300 : 0 Stöd till maltproduktionen 1 000 + 1 000 2 000 0

För restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av

kött och fläsk samt av införselavgifter för ost beräknas

6 000 kkr.

Prop. 1982/83: 162 42

Sveriges exportråd. Regleringsåret 1981/82 har 1,5 Mkr inom och lika mycket utanför fördelningsplanen avsatts till Sveriges exportråd att användas för främjande av den svenska exporten av högförädlade livsmedel. Nämnda medel avses tas i anspråk under 1982/83. I regleringsbrev den 17 december 1981 anges att exportrådet vid tidpunkt som JN efter samråd med rådet fastställer till nämnden skall redovisa hur de anvisade medlen har använts.

Exportrådet har i skrivelse den 29 november 1982 begärt ytterligare 3 Mkr för verksamhetsåret 1982/83 (bil 6). JN föreslår att 1982/83 0,5 Mkr samt 1983/84 1,5 Mkr av medel utanför fördelningsplanen avsätts till exportrådets verksamhet.

Prop. 1982/83: 162 . 43

2.43 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m m regleringsåren 1981/82 och 1982/83

1981/82 1982/83

kkr kkr

prel

Inkomster Från föregående regleringsår | kvarstående införselavgifter 16 97241 20 921 Under resp regleringsår

YIntäktsräntor från föregående år.

Utgifter

a)Av medel inom fördelningsplan

Stöd till odling av konservärter och andra

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 500 Sveriges exportråd 1 500 500 Fraktstöd foder, Norrland - 150 Reserv till jordbruksnämndens förfogande . 0 215 922

Summa 489 477 572 200

Härefter kvarstående införselavgiftsmedel 77 598 78 321

Prop. 1982/83: 162 SS 44

1981/82 1982/83

kkr kkr

prel

b)Av medel utanför fördelningsplan .

Utbyteshandel nötkött, öststaterna 9 294 9 000 Utbyteshandel kött och fläsk 28 094 26 545 Pristillägg får- och lammkött 15 144 15 500

Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen - . 300 300

Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av in- -

förselavgifter för ost | 4 072 6 000

Stöd fill maltproduktionen 1 000 2 000

Sveriges exportråd 1 500 500

| Summa 2 17 598 78 321

Saldo vid utgången av resp regleringsår . 0 . 0 -

3 KASSAN FÖR RÅVARUKOSTNADSUTJÄMNINGEN

I regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning tlll viss

industri den 16 juni 1981 föreskrivs att JN i anslutning till

sin årliga redovisning av användningen av införselavgiftsmedel m m också skall redovisa användningen av utjämningskassan. Detta

har beträffande budgetåret 1981/82 skett i särskild skrivelse

daterad 1982-12-20.

Prop. 1982/83: 162 . 45

4 RÖRLIGA KREDITER .

Som tidigare anförts har regeringen uppdragit åt JN att överväga och framlägga förslag rörande behovet och möjligheterna till samordning av de rörliga krediter m m i riksgäldskontoret som f n står till förfogande för olika ändamål inom jordbruksprisregleringen.

JN har påbörjat detta arbete och kommer senare att lämna förslag

i denna fråga. Nämnden kommer i samband härmed även att lämna

förslag rörande slutlig finansiering av räntedifferenserna

1979/80 och 1980/81 på lån för tillfällig lagring av smör och

köttvaror sämt räntedifferenserna 1980/81 på lån för tillfällig

lagring av oljeväxtfröer. Dessa räntedifferenser har tills vid-

are täckts genom lån. '

5¶HEMSTÄLLAN .

Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att det framlagda förslaget om användningen av införselavgiftsmedel m m för

regleringsåren 1982/83 och 1983/84 godkänns.

- 6 BESLUTSMENING

"Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna

Brangmo, Fringel, Hillbom, Johannesson och Tiberg efter före-

dragning av avdelningscheferna Sjöberg och Annerén samt byrå-

chefen Sandqvist.

Ingvar (Lindström

Lars Annerén

Prop. 1982/83: 162 | | 46

JN STATENS JORDBRUKSNÄMND Bilaga 2

. Datur

Dar .

1983-01-31 209-1665/82 1 (15)

Regeringen

Jordbruksdepartementet

Förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för regleringsperioden 1983/84 - 1984/85

1 INLEDNING

Regeringen uppdrog den 28 oktober 1982 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1983.

I enlighet med riksdagsbeslut angående jordbruksprisregleringen (prop 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) gäller fr o m regleringsåret 1978/79 följande för prisreg-

leringen på sockerbetor och socker: |

1 Den direkta anpassningen av bet- och sockerpriserna till

de förändringar som äger rum inom EG har upphört. Vid be-

stämningen av de svenska priserna skall dock förhållan-

dena inom EG analyseras.

2 Betprisets nivå skall avvägas med beaktande av kostnads-

utvecklingen inom den inhemska odlingen och priserna på

övriga vegetabilier. Nivån på sockerindustrins ersättning

för sockerframställningen bör av jordbruksnämnden analyseras med hjälp av särskild expertis.

Prop. 1982/83: 162 . | 47

3 Sockerbetsarealen skall fr o m 1978 års odling avpassas

så att den vid normalskörd ger ett importutrymme av 10 - - 15 procent av Sveriges totala sockerkonsumtion. Om detta på grund av ökande arealavkastning eller vikande konsumtion leder till en minskning av arealen, får denna minskning inte drabba sockerbetsodlingen på Uland och Gotland,

där odlingen bedöms ha störst betydelse ur sysselsättnings-

synpunkt.

Enligt regeringens särskilda direktiv den 28 oktober 1982 skall nämndens förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker efter den 30 juni 1983 bygga på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk upprätthålls. Detta skall ske

inom ramen av en total sockerbetsareal om 53 000 hektar. Ut-

gångspunkten för prissättningen skall vara gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken. Förslaget skall vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden. '

Med hänsyn till dessa riktlinjer har nämnden dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med bistånd av särskild expertis från statens pris- och kartellnämnd (SPK) granskat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA) ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Utvecklingen inom EG har belysts (bil 1 och 2).

Jordbruksnämnden har nu avslutat de föreskrivna överläggningarna. Nämnden har överenskommit med Sveriges Betodlares Centralförening (SBC), SSA och konsumentdelegationen om ett förslag till prisreglering som omfattar tvåårsperioden 1 juli. 1983 - 30 juni 1985. Förslaget innebär i huvudsak en förlängning av nu gällande överenskommelse. Sålunda föreslås att sockerbetsodlarna årligen erhåller kompensation för inträffade kostnadsökningar i odlingen samt inkomstföljsamhet motsvarande vad jordbruket i övrigt erhåller. SSA föreslås en gång per år få kompensation för inträffade kostnadsökningar. För eldningsolja föreslås att nuvarande regel för ä conto-kompensation

Prop. 1982/83: 162 48

bibehålls. Uverläggningar om kompensationsbelöppens storlek för 1984/85 bör äga rum i slutet av innevarande år. Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden: bör det ankomma på nämnden at: efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder -:som kan anses på-

kallade. |

2 AREAL OCH AREALBIDRAG

Sockerbetsarealen skall minskas med cirka 500 hektar/år under avtalsperioden med sikte på att den 1985 får vara högst 51 500 hektar. | |

Fördelningen av sockerbetsarealen bland odlarna: går till så att dessa får göra en förhandsteckning. Om den sammanlagda

tecknade ärealen överstiger den areal som statsmakterna har

fastställt sker en kvotering av arealen. Härvid tilldelas, om statsmakterna har fastställt oförändrad areal för riket, de som har odlat sockerbetor tidigare högst oförändrad areal. Den areal som friställs genom att tidigare odlare slutar odla sockerbetor eller minskar sin areal fördelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare som önskar öka sin areal.

Såväl nämnden som konsumentdeiegationen anser det angeläget att en odling som har begränsats genom statsmakternas beslut inte helt förbehålles en redan etablerad odlarkår. En rimlig möjlighet bör finnas för dem som inte redan odlar sockerbetor

att få göra detta.

Parterna är därför överens om att alla odlare i princip bör behandlas lika vid nedskärning av arealen. Detta innebär att en mindre nedskärning av arealen vid öbruken kan godtas och att de som har bytt fabrikspotatisareal mot sockerbetsareal kan drabbas av arealminskningar. Fabrikspotatisarealen får då ökas i motsvarande grad. Inga nya byten av fabrikspotatisareal mot sockerbetsareal bör ske. |

Prop. 1982/83: 162 ee 49

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollmätas. Mätningen bekostas av SBC. För betor på areal utöver kontrakterad bör göras ett kraftigt. prisavdrag.

" Arealbidraget föreslås oförändrat 200 kr/hektar till odlarna på fastlandsdelen av Mörbylångadistriktets upptagningsområde (exkl Ustergötland), 400 kr/hektar till odlarna på Uland och 500 kr/hektar till odlarna på Gotland. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara. mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

Parterna är ense om att under regleringsperioden utreda möjligheterna att införa kvantitetsbaserade odlingskontrakt i

stället för arealbaserade.

3 ERSÄTTNING TILL BETODLARNA

Ersättningen till betodlarna för ökningen av. produktionsmedelspriserna bör liksom tidigare räknas fram med utgångspunkt från de del index som ingår i produktionsmedelsprisindex (PM-index) för jordbruket i övrigt. -.Vid sammanvägningen av indextalen för de olika delposterna bör kostnadsandelarna enligt en av jordbruksnämnden upprättad nörmkalkyl för sockerbetsodlingen. användas som vikter. Denna index multipliceras med den totala

” kostnadsvolymen för förnödenheter, tjänster, kapital och lejt

arbete i sockerbetsodlingen. Index registrerar inte förändringar i kostnaderna för den lejda arbetskraften. Om kostnaderna för lejt arbete har utvecklats väsentligt annorlunda än kostnaderna i övrigt bör korrigering göras för detta. |

Kostnadsökningen har enligt tillämpad index!) varit 10,72 pro-

cent mellan oktober 1981 och oktober 1982. Under samma tid har

kostnaderna för lejd arbetskraft inom sockerbetsodlingen ökat med 5,99 procent. Eftersom skillnaden är relativt stor har er-

1) Exklusive handelsgödselavgift. Enligt överenskommelse

skall jordbruket inte kompenseras för den fördyring som handelsgödselavgiften medför.

4¶Riksdagen 198283. I saml. Nr 162

Prop. 1982/83: 162 "50

sättningen för lejt arbete beräknats efter 5,99 procent. Ersättningen till betodlarna för kostnadsökningar under perioden oktober 1981 - oktober 1982 har beräknats till totalt 47,03 Mkr.

Beloppet bör korrigeras för ändringar i SSA:s ersättning till

odlarna för den melass och beimassa som bolaget har köpt av

odlarna. Parterna har enats om att härvid ta hänsyn även till värdeändringen på melass som odlarna har återtagit. I fråga om betmassa bör korrigering göras för halva värdeförändringen: på återtagen kvantitet. |

Eftersom SSA på grund av förändringen av världsmarknadspriserna har sänkt återköpspriset för melass av 1982 års skörd med 8 kr per 100 kg bör odlarna kompenseras med 1,70 Mkr för minskade " intäkter av melass.

Vid föregående överläggningar användes en preliminär index för kostnadsförändringen. Den definitiva siffran blev 0,02 procentenheter högre varför odlarna bör tillföras ytterligare

80 000 kr.

Upprättade bidragskalkyler visar att lönsamheten inom sockerbetsodlingen i förhållande till annan jämförbar vegetabilieproduktion har minskat under senare år. Sockerbetsodiingen visar emellertid fortfarande en högre relativ lönsamhet än jämförbara grödor, De speciella omständigheter som f n är förknippade med sockerbetsodling motiverar en något högre lönsamhet för denna odling.

Betodlarna bör i princip få lika stor procentuell ökning av arbets- och kapitalinkomsterna i betodlingen som tillerkänns jordbruket i övrigt. Odlarna kör därför den 1 juli 1983 få samma ökning som jordbruket fick per den 1 juli 1982 och den 1 januari 1983. |

Mot denna bakgrund har parterna nu enats om att sockerbetsodlarnas inkomster för eget arbete och kapital bör räknas

Prop. 1982/83:162 = ee es Si

upp med 6,16 procent, vilket ger 5,68 Mkr. Häri ingår ett engångsbelopp på 0, 14 Mkr. Totalt bör betodlarna således tillföras 54,49 Mkr enligt följande: | . . >

Ersättning för kostnadsökningen.

oktober 1981 - oktober 1982. - 47,03 Mkr

Tillkommer för intäktsminskningen

för biprodukter | | 1,70"

Tillägg för revidering av index-

förändring oktober 1980 - oktober 1981 0,08 "

| 48,81 Mkr

Inkomstföljsamhet = SS 5,68 ".

Att tillföras betodlarna, totalt : - 54,49 Mkr

Med utgångspunkt från det nyss anförda bör grundpriset för "sockerbetor med 16 procent sockerhalt höjas med 2, 21 kr per 100 kg, vilket motsvarar en partiprishöjning av socker med

17,14 kr per 100 kg (4,57 2).

4 : ERSÄTTNING TILL SOCKERBOLAGET

4.1¶Allmän översikt

Prisregleringen bör liksom tidigare avse endast strösocker.

Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffine-

ringen av såväl inhemskt som importerat råsocker. samt konsumentförpackningen av strösocker. Nämnden förbehåller sig dock

rätten att även beakta utfallet i foderrörelsen.. |

"SSA bör kompenseras för inträffade kostnadsökningar. Beräkningen av kostnadsändringarna (exkT oljekostnaderna) baseras så långt möjligt på en generell. branschkalkyl. För ändringar

i oljekostnaderna görs preliminära justeringar av sockerpriset

när priset på olja har ändrats med minst 160. kr/m?. För året

1981/82 görs nu en slutjustering. För 1982/83 görs slutjus-

Prop. 1982/83: 162 | | 52

tering den 1 juli 1984. Alla beräkningar bygger på en normerad skördevotym och sockerhalt.

. Beräkningar och analyser som avser SSA utförs i huvudsak av SPK.

4.2 . Korrigering av sockerpriset på grund.av ändringar .

4.2.1 ÅA conto-justering

Sockerpriset bör justeras när oljepriset enligt ett löpande 30-dagarsgenomsnitt av Rottercamnoteringen (inkl bikostnaderna) har ändrats med minst I = 160 kr/m3. Denna regel har hittills under regleringsåret 1982/83 lett till två prishöjningar på sammanlagt 8,05 kr per 100 kg socker.

2 4.2.2 Definitiv justerinc av oljekostnaderna för 1981/82

SSA: s oljekostnader under perioden november 1981 - oktober

. 1982 har överstigit baskostnacerna med 3 419 000 kr. A conto-

ersättningen har enligt utförda beräkningar tillfört SSA 634 000 kr, varför SSA som ett engångsbelopp bör -tillerkännas ytterligare 2 785 000 kr. Samtidigt bortfaller. förra årets "engångsbelopp 8 822 000 kr, varför bolagets kostnadskompensa-

tion bör minskas. med 6.037 000 kr...

4.3 | . Korrigering av sockerpriset på grund: av ändringar

'Sockerpriset bör den 1 juli 1583 och 1984 justöras på grund av ändringar i andra kostnader än oljekostnaderna enligt i huvudsak tidigare modell. Denna innebär att man utgår från en normerad kostnadsvolym om totalt 454 -377-000 kr. Kostnadsändringen exkl löner fastställs i procent genom jämförelse mellan produk-

tionsmedelspriserna under oktober 1981 och oktober 1982 resp

oktober 1982 och oktober 1983. Löneändringarna för kollektivanställd personal beräknas med utgångspunkt från branschavtalet

mellan SAF (allmänna gruppen) och Svenska Fabriksarbetareförbundet. Kostnadsändringen beräknas genom en jämförelse mellan två tolvmånadersperioder (maj - april). Ändringarna . för de skilda kostnadsslagen vägs samman med resp kostnadsvolymer som vikter. Den så beräknade genomsnittliga ändringen - uttryckt i procent - multipliceras med den totala kostnadsvolymen. För beräknad produktivitetsförbättring bör vid varje prisjustering dras av 1,5 Mkr. |

Ersättningen för kostnadsökningarna oktober 1981 - oktober 1982 exkl olja har beräknats till 39 422 000 kr. Beräkningen av förändringen i personalkostnaderna har baserats på en jämförelse mellan vägda genomsnitt för tolvmånadersperioderna 1 maj 1981 - 30 april 1982 och 1 maj 1982 - 30 april 1983 med 1 januari 1983 som sista mätvärde. Parterna har enats om att sista mätvärde bör avse den 30 april, varför korrigeringar bör göras redan den 1 juli för löneökningar under januari - april. I kompensationsbeloppet ingår avskrivningar med 7 890 000 kr och i fråga om personalkostnaderna engångsersättningar om 650 000 kr. Avdrag har gjorts för tidigare erhållna engångsbelopp. Den totala kostnadskompensationen till SSA (definitiv kompensation för oljekostnaderna samt kompensation för övriga kostnadsökningar) blir 33 385 000 kr, vilket motsvarar 10,50 kr per 100 kg socker (2,8 2). Härtill kommer ev lönehöjningar under januari - april 1983 samt effek-

ten av ev oljeprisändringar.

4.4 Ersättning för merkostnaderna vid bruken på öland

och Gotland

I kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid öbruken beaktats. Den del av sockerpriset som tillerkänns SSA för dessa merkostnader för regleringsåret 1983/84 beräknas till 4,78 kr per 100 kg socker, vilket vid normal. produktionsvolym blir ca 15,2 Mkr. Dessutom tillkommer 4,3 Mkr ur sockerregleringsfonden. 5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 162

Prop. 1982/83: 162 | 54

4.5 Ersättning för raffinering av importerat råsocker

Ersättningen för raffinering cch lagring av importerat råsocker höjs för inträffade kostnadsökningar med 8,53 procent (lika med de genomsnittliga kostnadsökningarna i sockertillverkningen) . till 70,21 kr per 100 kg.

5 REGLERINGSEKONOMIN

Underskottet i sockerregieringsfonden var den 30 juni 1982 42,2 Mkr.

Enligt nu gällande överenskommelse som har godkänts av statsmakterna skall ifrågavarande underskott avvecklas under innevarande och de närmast följande tre åren genom bidrag från de olika intressenterna enligt följande:

Totalt, Mkr Per år, Mkr

Under 1982/83 skall således konsumenterna betala in 3,5 Mkr, SSA 3,75 Mkr och odlarna 4,0 Mkr. Konsumenternas bidrag tas från de försäljningsavgiftsmed21 som finns fonderade hos nämnden. Betodlarnas andel dras från betpriset. SSA svarar för inbetalningen av odlarnas och bolagets andelar.

För att underskottet i sockerragleringsfonden inte skall öka 1982/83 skall SSA och odlarna, om skörden 1982 överstiger 312 000 ton vitsocker, inbetala ett belopp till sockerreg- Jeringsfonden som motsvarar beräknade införselavgifter för den import som överskottet undantränger. Beräkningen görs i februari 1983 och baseras på en prognos av 1982 års skörd och de genomsnittliga världsmarknadspriserna på råsocker under månaderna oktober 1982 - januari 1983. Inbetalningen skall göras

Prop. 1982/83: 162 : 55

senast den 1 mars 1983. Om skörden understiger 312 D00 ton vitsocker bör de införselavgifter som flyter in för ökningen av importen sättas in i en särskild fond för näringen. Både inbetalningen av medel vid högre skörd än 312 000 ton och de fonderade medlen vid lägre skörd bör fördelas med 60 procent på odlarna och 40 procent på SSA.

Enligt beräkningar som har gjorts i samband med överläggningarna ger 1982 års betskörd 357 500 ton vitsocker. Med utgångspunkt från denna produktion och skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris under perioden oktober 1982 - januari 1983 har beräknats att ovanstående regel ger en inbetalning från sockernäringen till sockerregleringsfonden på ca 82,0 Mkr.

"Vid de nu avslutade överläggningarna har man - med hänsyn till syftet med 312 000-tonsregeln - enats om att följande inbetalningar skall göras till sockerregleringsfonden i stället för tidigare överenskomna inbetalningar. (Avbetalningen av skulden den 1 juli 1982 upphör i och med 1982/83 års inbetalning.)

Årets avbetalning på skulden den 1 juli 1982

Betodlarna 4,0 Mkr SSA 20 3,75. " Konsumenterna 3,50 " Summa 11,25 Mkr

Inbetalningar enligt 312 000-tonsregeln

Betodlarna 37,6 Mkr SSA 25,14

Summa | 6257 Mkr

Detta innebär att underskottet i fonden avvecklas helt, att 1982/83 års underskott täcks samt att ca 21 Mkr (exkl ränta) finns i fonden den 1 juli 1983 för kommande två års utgifter.

Prop. 1982/83: 162 | | 56

Några inkomster kan med hänsyn till överskottsskördarna 1981 och 1982 inte påräknas vid normal skörd under de närmaste två åren.

Dessutom bör betodlarna och SSA om fondens utgifter blir större än beräknade 14,2 Mkr för 1983/84 och 5,2 Mkr för 1984/85 skjuta till medel så att fonden den 30 juni 1985 inte visar underskott. Denna garanti gäller för prisutjämning av olika slag samt i princip nu utgående former av regionalstöd. I gengäld bör näringen - om 1983 års skörd blir avsevärt lägre än

normalt (320 000 ton) - i december 1983 få ta upp överlägg-

ningar om definitiva bet- och sockerpriser för 1983 års skörd med beaktande av förändringar i regleringsekonomin.

Överenskommelsen innebär att betodlarna och SSA har åtagit sig att betala sockerfondens utgifter för regionalstödet för innevarande samt nästa regleringsår, nämligen per år

Ersättning till SSA för del av merkostnaderna vid öbruken 4,3 Mkr Areatbidrag till leverantörerna till

öbruken . 2 35 ot

Norrlandsfrakter 1,2 "

Summa | - 9,0 Mkr

Såväl nämnden som de tre delegationerna anser i princip att stöd som har tydlig regional karaktär - t ex sysselsättningsstöd - bör täckas genom budg2tmedel och har förutsatt att detta för sockernäringens del sker fr o m 1984/85. Utöver det regionalstöd om 9 Mkr som utbetalas från fonden uttas ca 15,2 Mkr i regionalt stöd på sockerpriset. Detta bärs således direkt av söckerkonsumenterna. Även detta belopp bör avlyftas from 1984/85. Sockerpriset kan då sänkas med cirka 5 kr per 100 kg.

Totalt utgår således 24,2 Mkr per år i regionalt stöd till sockernäringen. Parterna förutsätter att detta belopp fr om

Prop. 1982/83: 162 57

1984/85 täcks med budgetmedel. SSA har lämnat särskilt

yttrande ang regionalstödet (bil 3).

6 | JORDBRUKSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING PÅ

SOCKERBETOR OCH SOCKER FUR REGLERINGSARET 1983/84

Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden ' 1 juli 1983 - 30 juni 1984 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. SBC har godtagit förslaget i de delar det rör betodlarnas villkor och SSA i de delar som avser bo- : laget. Förslaget kan sammanfattas i följande punkter:

1 Sockerbetsarealen för 1983 års odling får uppgå till 52 500 hektar. Erforderlig kvotering av odlingen bör godkännas av nämnden. Cirka en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bekostas av SBC. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

2 Grundpriset på sockerbetor, som avser 16 procent socker-

halt, föreslås bli 26,39 kr per 100 kg.

3 Till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga föreslås utgå ett oförändrat arealbidrag om 200 kr/hektar kontrakterad areal. Till odlare på Uland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400 kr/hektar: och till odlare på Gotland oförändrat 500 kr/hektar. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än :den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

4 SSA:s nettopris för baskvaliteten i sortimentet, strösocker K5 i säck om 50 kg, föreslås vid oljepriset 1 739 kr/m? vara 402,96 kr per 100 kg. Priset justeras när oljepriset

har ändrats med ! 160 kr/m?.

5 Gränsskyddet för socker bör utgå enligt de grunder som hittills gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för

Prop. 1982/83: 162

importerade kvantiteter uncer perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör - Yliksom hittills - tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m m till svensk hamn samt korrigeras för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbruksnämnden. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen på råsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan SSA:s nettopris enligt punkt 4 och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på nyss angivet sätt.

Införselavgiften för råsocker föreslås anpassas så att svensk raffineringsindustri, som köper in råsocker till gällande Londonnotering och säljer den raffinerade varan till SSA:s nettopris enligt punkt 4, erhåller en ersättning för raffineringen som inkl ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppgår till 70,21 kr per 100 kg raffinad. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svin om 8 procent.

Införselavgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills matsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstanshalt.

Införselavgifterna bör förutom vid svenska prisändringar i princip justeras en gång varje månad för ändringar i de internationella priserna samt dessutom vid större variationer i de utländska priserna.

Prop. 1982/83: 162 59

6 Vid behov bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.

7 Sockerregleringsfonden föreslås få användas för fraktsubventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 Mkr. Ur fonden bör dessutom tas dets arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av 3,5 - 4,0 Mkr, dels den ersättning om 4,3 Mkr som skall utgå för SSA:s merkostnader för driften vid dessa bruk. Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. I en överskottssituation bör exportbidrag i stället lämnas ur sockerfonden.

8 Föreslagna prisändringar skall i princip gälla fr o m den 1 juli 1983. När det gäller socker har erfarenheten visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden närmast före höjningen och motsvarande stark nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden bör därför bemyndigas att medge att prisändringarna ' fördelas i tiden på ett sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Systemet bör utformas så att varken SSA eller dess kunder kalkylmässigt gör någon vinst eller förlust...

9 Det belopp som skall inbetalas till sockerregleringsfonden under innevarande regleringsår, om skörden överstiger

Prop. 1982/83: 162 60

312 000 ton, ändras enligt följande.

Betodlarna inbetalar 37,6 Mkr och SSA 25,1 Mkr till

fonden.

BESLUTSMENING

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Fringe, Hillbom, Johannesson och Tiberg

efter föredragning av byråchefen Sandqvist i närvaro av . avdelningscheferna Sjöberg och Annerén. Viggo Fringel och Lennart Tiberg har avgivit särskilt yttrande (bil:4).

Ingvar/Zindström

Eje: Sandqvist

Bilagor

Bil 1 Sockerregleringen 1983/84, mapp I

| " " , u I 1

3 Särskilt yttrande från SSA

4 Viggo Fringel och

Lennart Tiberc

Prop. 1982/83: 162 | 61

STATENS JORDBRUKSNAMND Bilaga I VEGETABILIEBYRÅN DECEMBER 1982

CSOCKERREGLERINGEN : 1983/84

Mapp 1!) | . .

Innehåll '

Bakgrund "1. . Statsmakternas beslut och förhandlingsuppdraget'

ND . EG:s marknadsreglering för socker

Jämförelse mellan EG:s priser och de svenska priserna Sockerkonsumtionen BW nn 3 om» koll co [ad & DM = [et 3 a — [s'] < = [eg Oo: < M!| = -— oo: 3 - 3 [la] [ol] 3 3 [e'd 3 M:mM [og & 0 + Oo [SA - vw 3 3 & QQ Oo 3 ka MY] nm Sockerbetsodlingens lönsamhet i förhållande till andra grödor on Utveckling av produktionsmedelsprisindex för sockerbetsodlingen

"-under perioden oktober 1981 - oktober 1982 . a

7. - Kostnadskompensation och inkomstföljsamhet att tillföras betodlarna under perioden 1/7 1983 - 30/6 1984 8. Arealbidragen (Sockerbetsodlingens omfattning inom Mörbylånga och Roma sockerbruks tillförselområden)

9. — Regleringsekonomin

10. — Normskörden och dess användning

11. Den fortsatta behandlingen av de sockerbets- och fabrikspotatisarealer som 1981 och 1982 byttes mot varandra

12. — Overheadbilder för socker (odlarna)

1) Här utesluten

Prop. 1982/83: 162 62

| . Bilaga 2 STATENS JORDBRUKSNÄMND

VEGETABILIEBYRAN

STATENS PRIS- OCH KARTELLNÄMND DECEMBER 1982

SOCKERREGLERINGEN 1983/84

Mapp nl)

Innehåll

Analys av SSA:s ekonomiska situation Principer för SSA:s kostnadskompensation inom ramen för sockerregleringsavtalet 4. Beräkning av sockerbolagets kostnadskompensation inom reglerad . sektor inför regleringsåret 1983/84 (exkl. oljekostnadsberäkning) 5. Beräkning av sockerbolagets kompensation för ökade kostnader för eldnirgsolja |

6. SSA:s fodertillverkning

Merkostnaderna för ö-bruken och Karpalund

1) Här utesluten

Prop. 1982/83: 162 ' 63

Bilaga 3

Bilaga till Statens Jordbruksnämnds

skrivelse till Regeringen ang. socker-

regleringen för åren 1983/84 - 1984/8:

Några synpunkter från Sockerbolaget på "avlyftning" av regionalpolitiska stödåtgärder från sockerregleringsfonden

År 1969 beslöt Sockerbolaget att - som ett fortsatt led i den strukturrationalise-

ringsprocess som pågått under 50- och 60-talen - lägga ner sockerbruket i Mörbylångte

på Öland. Detta förhindrades genom att statsmakterna trädde emellan och begärde att driften vid bruket skulle fortsätta. För att detta skulle vara möjligt fick bolaget

ett visst årligt bidrag till driften. |

Några år senare vidtogs ett liknande arrangemang, då med syftet att även driften vid bruket i Roma på Gotland skulle kunna fortsätta.

Sedan dess har Sockerbolaget alltså uppburit ett visst stöd till driften vid de små - och därför mindre rationella - bruken på öarna, Stödet utgår dels i form av ett kontant bidrag (för närvarande 4,3 Mkr/år) som utbetalas från sockerregleringsfonden, dels i form av ett tillägg till sockerpriset (för närvarande, under regleringsåret 82/83, beräknat. till 4,28 öre/kg socker).

Efter 1977 års riksdagsbeslut, i vilket Sveriges självförsörjningsgrad för socker fastlades till 85-90 &$, togs frågan om nerläggning av Karpalunds sockerbruk utanför Kristianstad upp av Sockerbolaget. Detta skulle nämligen vara möjligt, efterson bolagets sammanlagda fabrikskapacitet efterhand trimmats upp så att ovannämnda självförsörjning skulle kunna klaras av med ett av de små bruken nerlagt.

Bolagets planer väckte protester, och ett antal åtgärder vidtogs för att kunna hålla Karpalund igång. Bland annat har betarealen höjts under senare år, varigenom bola-

gets brukskapacitet fått en bättre utnyttjning, vilket i sin tur varit en förutsättning för att bibehålla driften i Karpalund (och vid öbruken).

Kombinationen ökad betareal och goda skördar under senare år har emellertid lett till att sockerregleringsfonden fått betydligt minskade intäkter i form av införselavgifter på importerat råsocker. Fonden har därmed kommit att uppvisa ett underskott. Vid sockerförhandlingarna 1982 överenskoms att sockernäringens parter gemensamt skulle, genom inbetalningar till fonden, täcka in detta underskott.

Eftersom den huvudsakliga anledningen till att fonden uppvisar underskott är att från fonden betalats ut regionalpolitiskt betingat stöd till bolaget (och betodlingen) för att upprätthålla driften vid öbruken, anser vi från Sockerbolagets sida att fjorårets uppgörelse egentligen innebär att vi själva bekostat motsvarande del av regionalstödet.

Vi menar att detta inte är rimligt och för att förhindra att en liknande situation inträffar även 1 framtiden har vi (liksom de övriga parterna) vid årets förhand-

lingar begärt att regionalstödet avlyftes från fonden och för framtiden bäres av

staten, inom ramen för något av de budgetanslag som är avsedda just för regional-

politiska åtgärder.

Dessa kostnader är för närvarande av storleksordningen 9 Mkr/år (till Sockerbolaget

4,3 Mkr, till betodlingen 3,5 Mkr och till de s.k. Norrlands-frakterna 1,2 Mkr).

Regeringen har i direktiven till Jordbruksnämnden angående årets sockerförhandlingar

angivit att samtliga sju betsockerbruk skall hållas igång, vilket innebär att Sockerbolagets mindre rationella struktur bevaras. Uppenbarligen är det arbetsmarknadspolitiska skäl som är anledningen till direktiven, och det måste därför anses som rimligt och riktigt att statens budget för regionalpolitik står för de kostnader som hittills belastat sockerregleringsfonden.

Malmö den 17 februari 1983

SVENSKA SOCKERFABRIKS AB

Svante Wramstedt

Prop. 1982/83: 162 : S | 64

AC Bilaga 4

Datum Bereccning

Handibggare Ert datum Er beteckning

Särskilt yttrande rörande prisregleringen för

socker under 1983/84 - 85/86 av Viggo Fringel och Lennarz Tiberg

Den träffade uppgörelsen innbebär att sockerbolaget inte erhållit full kompensation för den faktiska

löneglidningen. Enligt vår uppfattning bör

löneglidningen i detta sammanhang jämställas med övriga kostnadsökningar och kompensation utgå, Ett enskilt företag har knappast några möjligheter att påverka löneglidningens storlek. I detta sammanhang

bör också framhållas att uppgörelsen är så utformad

att sockerbolaget inte kan via norma? produktivitetsökning finansiera löneglidningen.

Stockholm den 2 februari 1983

viggo Fringel Lennart Tiberg

IDEELL FÖRENING . FÖRENING UPA en EKONOMI-AB Postadress Gatuadress Telefon Telegram 105 33 STOCKHOLM Klara Östra kyrkogata 12 08-14 16 00 Lantförbundet

Prop. 1982/83:162 = 65

Innehåll : sid. '

PFrOpPOSitlON oosoeoerereseererrore rese reereretr era resetest ss ss ||