om nordiskt kultursamarbete m.m.

Prop. 1982/83: 164

Regeringens proposition

1982/83: 164

om nordiskt kultursamarbete m. m.; beslutad den 7 april 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. : På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

BENGT GÖRANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår bestämmelser om en gemensam budget för det kultursamarbete som bedrivs inom Nordiska ministerrådets ram. Nordiska ministerrådet (kulturoch utbildningsministrarna) fastställde den 25 februari 1983 ett förslag till sådan budget för år 1984. I propositionen begärs 46 700000 kronor för att täcka den svenska andelen av denna budget.

I Riksdagen 19821/83.1 saml. Nr 164

Prop. 1982/83: 164 to

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid regeringssamanträde

1983-04-07

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om nordiskt kultursamarbete m. m.

1 Inledning

I prop. 1982/83: 100 (bil. 12 s. 631) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1983/84 beräkna ett förslagsanslag av 35 100000 kr. Jag anhåller om att få ta upp denna fråga.

Avtalet mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete ingicks år: 1971 och trädde i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971:54, KrU 1971:13, rskr 1971: 188). Avtalet föreskriver bl.a. en gemensam budget för kulturellt samarbete.

Nordiska ministerrådet har fastställt hur den gemensamma budgeten skall behandlas. För att få en anpassning i tiden till flertalet nordiska länders budgetordningar sammanfaller verksamhetsåret med kalenderåret. Detta medför bl. a. att Nordiska ministerrådet fastställer sitt budgetförslag så sent att det, trots att det för Sveriges vidkommande bör behandlas under våren, inte kan föreläggas riksdagen inom den tid som är fastställd för avlämnandet av propositioner (jfr. prop. 1972: 130 s. 41, KrU 1972: 24, rskr 1972: 135).

2 Det nordiska kultursamarbetet

Det nordiska kultursamarbetet bedrivs på många plan och i skilda former. Motiven för samarbetet skiftar beroende på sammanhanget. Ideella motiv utgår från en övertygelse om värdet av en stark nordisk kulturgemenskap som en stimulans för det nationella kulturlivet. Nyttobetonade motiv ser samarbetet mellan två eller flera nordiska länder som ett medel att uppnå något som är antingen omöjligt eller svårt att uppnå nationellt,

Prop. 1982/83: 164 | 3

t.ex. därför att kostnaderna skulle bli orimligt höga. Den besvärliga ekonomiska situation som de nordiska länderna befinner sig i gör att nyttomotivet på senare tid kommit mer i förgrunden. Detta är dock knappast till nackdel för det ideellt motiverade samarbetet. Det torde snarare förhålla sig så att känslan av kulturell gemenskap förstärks om man kan visa att nationella behov lättare kan tillgodoses inom en nordisk ram.

Genom det nordiska kulturavtalet har de nordiska länderna en formell ram för kultursamarbetet. Genom avtalet har också etablerats en organisation för detta samarbete med Nordiska ministerrådet som högsta beslutande organ och ett särskilt sekretariat - kultursekretariatet - till ministerrådets förfogande.

Inriktningen av det nordiska kultursamarbetet under 1980-talet har under de senaste åren varit föremål för debatt. En utvärdering (Nordiskt kultursamarbete under 1970-talet - en värdering) av kultursamarbetet har utförts på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Denna utvärdering gav vid handen att organisationen av kultursamarbetet som helhet bedömdes positivt. Samtidigt konstaterades dock att det fanns tendenser som tydde på att organisationen hade otillräcklig förnyelsekraft.

Till Nordiska rådet har presenterats ett medlemsförslag (A 611/k) om inriktningen av kultursamarbetet under 1980-talet. I förslaget konkretiseras ett antal områden dår det nordiska kultursamarbetet skulle kunna förbättras och utökas. Som exempel på sådana områden anges folkbildningsstödet, stödet till ungdoms- och idrottssammanslutningar, radio- och - TV-samarbetet m.m.

Nordiska ministerrådet presenterade till Nordiska rådets 30:e session 1982 ett förslag (B 37/k) om nordiskt kultursamarbete under 1980-talet. Där föreslogs vilka uppgifter kultursamarbetet i första hand borde inriktas på. Förslaget berörde sålunda inriktningen avseende samarbete inom utbildningens, forskningens och allmänkulturens områden.

Såväl medlemsförslaget som ministerrådsförslaget har remissbehandlats i de nordiska länderna. Vid Nordiska rådets 31:a session 1983 antog rådet på denna grund en rekommendation rörande det nordiska kultursamarbetet. Nordiska ministerrådet rekommenderas att fortlöpande utveckla och utvidga det nordiska kultursamarbetet genom att i samarbetet inbegripa allt vidare medborgarkretsar i syfte att ytterligare stärka den nordiska gemenskapen.

I stora drag överensstämmer de övergripande nationella prioriteringarna inom framförallt utbildning och forskning mellan de nordiska länderna. Vad gäller verkställigheten av olika planer och ambitioner råder dock ofta skillnader t.ex. i fråga om tidsplanering eller rangordning mellan angelägna projekt. Av detta följer i sin tur problem att genomföra samarbetsprojekt mellan flera länder. Bilateralt samarbete har dock erfarenhetsmässigt relativt goda förutsättningar att lyckas. |

Svårigheterna att få till stånd ett samspel över gränserna i fråga om

Prop. 1982/83: 164 | 4

planering och beslutsfattande bör inte få verka avskräckande. Särskilt inom utbildning och forskning finns en outnyttjad potential för samordnat resursutnyttjande. På högskoleutbildningens område kan nordiskt samarbete i många fall förbättra ett enskilt lands möjligheter att tillgodose kvantitativt små men kvalitativt viktiga utbildningsbehov. Samarbetets utveckling torde dock gynnas av att det inte inriktas på att snabbt nå resultat i stor skala. Däremot bör ett kontinuerligt och systematiskt bedrivet arbete ha goda utsikter att röna framgång i ett flerårsperspektiv. Det torde vidare vara realistiskt att räkna med framgång för samarbete som i första hand innebär ett samordnat resursutnyttjande på bilateral bas.

Våren 1981 togs inom utbildingsdepartementet initiativ till överläggningar med de danska och finska undervisningsministerierna och det norska kultur- og vitenskapsdepartementet i syfte att utröna förutsättningarna för nordisk samverkan inom främst grundläggande högskoleutbildning. För närvarande diskuterar utbildningsdepartementet och det norska kultur- og vitenskapsdepartementet förslag rörande fysioterapeututbildning och speciallärarutbildning i Norge samt utbildning på fotografilinjen i Sverige. Avsikten är att i en överenskommelse reglera formerna för samverkan mellan de båda länderna så att svenska studerande ges möjlighet att delta i de båda norska utbildningarna cch norska studerande kan delta i den svenska. |

Tyngdpunkten i samarbetet mellan myndigheter inom det allmänkulturella området kommer även i framtiden att i första hand ligga på åtgärder i syfte att främja känslan av kulturell gemenskap. Kulturbegreppets mångsidighet leder lätt till en splittring av de begränsade:resurserna. För praktiskt taget varje konstnärlig uttrycksform, liksom för folkbildningsrörelser och ungdomsorganisationer, har det etablerats ordningar för ekonomiskt stöd åt bilateralt eller multilateralt nordiskt samarbete. En omprövning av stödet till vissa aktiviteter kan behöva göras med utgångspunkten att koncentrerade insatser på vissa områden är mer verkningsfulla än en strävan att täcka alla. En annan utgångspunkt för en omprövning kan vara en bedömning av i vilka fall det nationellt finns medel som inte är specialdestinerade för nordiskt samarbete men som likväl kan utnyttjas för detta

ändamål.

2.1 Biblioteksbuss i norra gränsområdet

Nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (NÄRP) inleddde 1977 tillsammans med fyra kommuner (Enontekiö, Muonio kommuner, Finland, Kautokeino kommun, Norge, Kiruna kommun, Sverige) i gränstrakterna Finland-Norge-Sverige ett projekt att anskaffa en gemensam bokbuss för området. Verksamheten har bedrivits sedan 1979, då ett avtal slöts mellan Nordiska ministerrådet och de fyra kommunerna. I avtalet regleras hur kostnaderna för driften av bussen skall fördelas mellan Nor-

Prop. 1982/83: 164 in

diska ministerrådet och kommunerna, vilket bl. a. innebär att driftskostnaderna fr. o. m. 1982 ersätts helt av kommunerna. Till de finska och norska kommunerna utgår statsbidrag till kommunala bibliotek vilket kan utnyttjas för drift av bokbussen. Finlands regering har lämnat förslag till riksdagen om ändring av bibliotekslagen med innebörd att öka det statliga bidraget till' Enontekiö och Muonio kommuner för

biblioteksbussen. |

I Sverige fördelar statens kulturråd statsbidrag till folkbibliotek, bl. a.

för inköp av bokbussar. Däremot ges inte bidrag till driftskostnader av

bokbussar.

De nordiska länderna ingick 1978 en överenskommelse om kommunalt

samarbete över gränserna (SÖ 1978:1). I artikel 3 sägs ”Efter hand som

behov därav framträder bör fördragsslutande stat föranstalta om de förtydliganden, ändringar och tillägg i det egna landets lagar och andra bestäm-

melser som staten kan finna påkallade för att undanröja hinder eler svårig-

heter för önskvärt kommunalt samarbete över riksgränserna. Därvid bör särskilt eftersträvas regler som tillgodoser kommunala samarbetsbehov i gränstrakterna.”

Det är ostridigt att bokbussen i det nordliga gränsområdet fyller ett stort behov. Det är enligt min mening motiverat att svenska staten — i likhet med förhållandena i Norge och Finland — i detta speciella fall bidrar till täckande av driftskostnaderna för bokbussen. De svenska kostnaderna för

bussen beräknas av Kiruna kommun till ca 125000 kr. för år 1984. Det

statliga bidraget bör utgöra 100000 kr. per år fr. o. m. budgetåret 1983/84

och bestridas med anvisade medel under åttonde huvudtiteln, anslaget

Bidrag till folkbibliotek.

3 Nordiskt radio- och TV samarbete via satellit m. m.

Nordiska ministerrådet — i sammansättningen kultur-, kommunikationsoch industriministrarna (MR/TV) — beslöt den 27 mars 1982 med deltagande av Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar att, som ett led i utvecklingen av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem, genomföra en studie av ett sådant system. Avsikten är att ett slutligt beslut om etablerande av satellitsystemet skall

kunna fattas på grundval av denna studie. Nordiska ministerrådets beslut fogades som bilaga till prop. 1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete m.m. Ministerrådet har tillsatt tre beredningsgrupper: en för programfrågor, en för teknisk-ekonomiska frågor och en för juridiska frågor. Studien beräknas vara avslutad i april 1984. Vid min anmälan till proposition 1982/83:100 (bil. 12 s. 137) aviserade jag att kostnaderna för det fortsatta arbetet under studiefasen hösten 1983 och

Prop. 1982/83: 164 6

våren 1984 skulle tas upp i anslutning till anmälan om frågor rörande nordiskt kultursamarbete m. m. |

Vid anmälan till tilläggsbudget III för innevarande budgetår har läget i studiefasen berörts kortfattat.

Genom att arbetet i den teknisk-ekonomiska beredningsgruppen försenats har gruppen inte kunnat lämna detaljförslag avseende kostnader för det fortsatta arbetet under studiefasen. Det är därför omöjligt att nu beräkna de kommande kostnaderna för anslaget Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m. för budgetåret 1983/84. Jag kommer att ta upp denna fråga vid min anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84. |

4 Nordiska ministerrådets kulturbudget

4.1 Inledning

Den gemensamma nordiska kulturbudgeten omfattar kostnader för fyrtiotalet nordiska institutioner och samarbetsorgan samt för vissa permanenta och tidsbegränsade projekt. Dessutom utgår bidrag ur kulturbudgeten till verksamhet inom vissa organisationer m. m.

Utöver vad som upptas inom Nordiska ministerrådets kulturbudget bestrider de nordiska länderna, inom ramen för resp. nationella budget, kostnader för en rad andra ändamål, bl. a. av bilateral karaktär. De svenska bidragen till sådana ändamål har till största delen förts upp under anslaget Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m., under littera H (prop. 1982/83:100 bil. 12 s. 635-638). Medel till samnordiska ändamål anvisas bl. a. också under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m., under littera F (prop. 1982/83:100 bil. 12 s. 581—588).

Enligt reglemente för Nordiska ministerrådets budget (allmän budget och kulturbudget), beslutat av Nordiska ministerrådet den 15 januari 1979 (kultur- och utbildningsministrarna) och den 18 februari 1979 (samarbetsministrarna), fastställer Nordiska ministerrådet budgeten i mars månad under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande.

När det gäller budgetförslaget för år 1984 har en försöksordning tillämpats i syfte att ge Nordiska rådet större möjligheter till inflytande över budgeten. Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fastställde redan i februari 1983 ett förslag till kulturbudget vilket därefter behandlades av Nordiska rådets kulturutskott och av rådet vid dess 31:a session i februari 1983.

Den 25 februari 1983 fastställde Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) ett förslag till kulturbudget för år 1984. Förslaget innebar vissa mindre förändringar jämfört med tidigare förslag, detta på grundval av synpunkter som fra:nfördes i Nordiska rådet.

Prop. 1982/83: 164 | 7

Förslag till budget för övriga samarbetsområden fastställdes av Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna)-den 15 mars 1983. Frågor i anslutning till detta har tidigare denna dag anmälts av chefen för jordbruksdepartementet. |

I det följande avser jag att närmare redogöra för Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget och vissa frågor som ansluter till detta.

4.2 Verksamheten inom kulturavtalets organ under åren 1982 och 1983

En utförlig redogörelse för kultursamarbetet under år 1982 har lämnats i ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet till Nordiska : rådets 31:a session 1983 (dokument C1/1983 i det nordiska trycket) . Jag ger därför här endast en allmän redogörelse för verksamheten under 1982 och, i vissa fall, även början av 1983.

Den nordiska kulturbudgeten präglas bl. a. av en strävan att garantera de existerande institutionerna en fortsatt verksamhet på den nivå som har förutsatts av Nordiska ministerrådet. Det bör emellertid påpekas att en del institutioner är under uppbyggnad och ännu inte kan sägas ha uppnått den verksamhetsnivå som avsågs då de inrättades.

Budgetförslaget för år 1984 innebär satsningar på främst fyra områden: det nyinrättade forskningspolitiska rådet, Nordiskt konstcentrum, Nordens Hus på Färöarna samt bidrag till folkrörelsesamarbetet.

För det forskningspolitiska rådet har under året stadgar utarbetats vilka godkänts av ministerrådet (utbildnings- och kulturministrarna samt samarbetsministrarna). Rådet, som består av högst femton ledamöter, tre från vart och ett av fem nordiska länderna, skall främja nordiskt samarbete kring såväl grundforskning, tillämpad forskning som forskarutbildning samt verka för att de nordiska ländernas insatser för forskarutbildning och resurser för forsknings- och utvecklingsverksamhet samordnas och utnyttjas på bästa sätt. Vidare skall rådet verka för att gemensamma nordiska forskningsintressen främjas i det internationella forskningssamarbetet. I och med att det forskningspolitiska rådet inlett sin verksamhet har Nordiska ministerrådet beslutat upplösa den rådgivande kommittén för forskning.

Nordiskt konstcentrum på Sveaborg har under de senaste åren byggts ut. Avsikten är att centret skall motsvara målsättningen att vara ett nordiskt konstförmedlingscentrum med uppgift att förmedla och arrangera utställningar, informera om nordisk konst samt arrangera möten och seminarier. Under tvåårsperioden 1984-85 kommer en ny administrations- och utställningsbyggnad att tas i bruk.

Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fattade i maj 1975 principbeslut om att etablera ett kulturcentrum i Torshavn. Nordens Hus på Färöarna invigs i maj 1983 och därigenom kan den egentliga verksamheten börja.

Prop. 1982/83: 164 8

Vid Nordiska rådets behandling av förslaget till kulturbudget presenterade rådets kulturutskott förslag om ytterligare ökningar av budgeten. Utskottet föreslog ökade anslag till Stöd till nordiskt folkrörelsesamarbete, främst folkbildningssamarbetet, Nordiska ministerrådets dispositionsmedel samt till Nordiska kulturfonden. Vid Nordiska ministerrådets senare behandling beslöts att öka stödet till folkbildnings- och ungdomssamarbete. |

De institutioner vilka är placerade i Island och som finansieras över den nordiska kulturbudgeten möter p.g.a. den höga inflationen i Island särskilda problem. Under flera år har t.ex. Nordens Hus i Reykjavik fått extra bidrag från kulturbudgeten liksom från isländska undervisningsministeriet. För att skapa klarhet i finansieringen av nordiska institutioner i Island har Nordiska ministerrådet beställt en utredning som skall ge förslag till hur problemen kan lösas en gång för alla. Utredningen beräknas bli färdig under våren 1983. |

Under 1982 har den gemensamma kultursatsningen i USA - Scandinavia Today - inletts. Kärnan utgörs av sex samnordiska utställningar, vilka koordinerats av kultursekretariatet. Det står redan klart att Scandinavia Today kommer att bli en framgång som beräknas i allt nå ut till cirka 30 miljoner nordamerikaner. Några av utställningarna kommer under våren och sommaren 1983 att kunna presenteras för nordisk publik.

4.3 Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1984

För år 1984 har i anslagsframställningar m.m. för den nordiska kulturbudgeten begärts cirka 150 milj. danska kr. Sedan anslagsframställningarna hade beretts inom samarbetsorganen fastställde Nordiska ministerrådet den 25 februari 1983 ett förslag till budget för år 1984 om 128 627 000 danska kr. Vissa intäkter i form av räntor och interna avgifter för kultursekretariatet beräknas därvid uppgå till 7491 000 danska kr. Vidare konstaterades att lönekostnaderna har beräknats i 1982 års nivå och att den ökning av lönekostnaderna som kommer att ske genom nya löneavtal m.m. till 1984 års nivå förutsätts bli täckt genom en lönereserv utöver den godkända budgeten. Preliminärt har denna reserv beräknats till 10,5 milj. danska kr. |

För de institutioner och projekt som ligger i annat land än Danmark har omräkningen till danska kronor gjorts enligt de valutakurser som gällde den 1 november 1982. Det har förutsatts att de institutioner m.m. som ingår i budgeten garanteras anslag i sin huvudsakliga utgiftsvaluta omräknad efter dessa valutakurser. |

Anslagsbehovet för kulturbudgeten för år 1984 uppgår således till (118 127000 + 10500 000) 128 627 000 danska kr.

En översikt av ministerrådets budgetförslag bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Prop. 1982/83: 164 9

4.4 Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad min företrädare anförde vid sin anmälan av proposition 1981/82:200 om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1983 (KU 1981/82:27, rskr 1981/82:340) angående vikter av att nya och angelägna behov inom det nordiska kulturavtalets ram tillgodoses genom omfördelning av befintliga resurser. Vid upprättandet av budgetförslaget för år 1984 har strävan varit att genom omfördelningar skapa utrymme för nya insatser. Vissa tillskott av nya resurser har därutöver bedömts vära nödvändiga. Detta beror på flera omständigheter. Såsom framgått av det föregående beräknas verksamheten vid Nordens Hus på Färöarna komrna igång under våren 1983. Därmed uppkommer behov av medel för husets drift och för den verksamhet som skall äga rum i och i anslutning till huset. .

Det tidigare redovisade beslutet att inrätta ett nordiskt forskningspolitiskt råd ställer krav på medelstillskott. Jag vill påminna om att det grundläggande syftet med rådet är att främja en ökad samordning av de nordiska ländernas resurser för forskning och utvecklingsarbete.

Jag tillstyrker för svensk del Nordiska ministerrådets budgetförslag. Nordiska ministerrådet bör inom den överenskomna ramen kunna göra de ändringar i förhållande till förslaget som till följd av uppkommande förhållanden kan krävas fram till budgetårets ingång.

Ländernas bidrag till Nordiska ministerrådets budgetar beräknas enligt en. särskild fördelningsnyckel. Tidigare har fördelningen grundats på förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter. Sveriges andel av . budgeten uppgår enligt denna metod för år 1983 till 41,4 22.

Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) fastställde den 10 november 1982, efter en teknisk utredning av olika beräkningsgrunder, nya. principer för beräkningen av den nordiska fördelningsnyckeln. De nya reglerna innebär att fördelningsnyckeln fastställs som respektive lands andel av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten (BND till faktorpris. Som bas skall användas de två senast kända årens värden. För det sista året används preliminära tal. |

Fördelningsnyckeln skall hädanefter fastställas för varje år.. För att underlätta övergången mellan den gamla och den nya beräkningsmetoden har som en övergångsordning följande fördelningsnyckel fastställts för år 1984, nämligen Danmark 21,3 20, Finland 17,0 26, Istand 1,1 26, Norge 19,2 20 och Sverige 41,4 20. Sveriges andel av budgeten för 1984 är således oförändrad i förhållande till innevarande år, medan andelarna för de övriga nordiska länderna förändrats något.

5 Anslagsberäkning för budgetåret 1983/84

H.5 Nordiska ministerrådets kulturbudget

1981/82 Utgift 27757 436 1982/83 Anslag 35 100 000 1983/84 Förslag 46700 000

Från och med budgetåret 1974/75 anvisas medel för den svenska andelen av Nordiska ministerrådets kulturbudget under ett särskilt förslagsanslag.

Nordiska ministerrådets förslag till budget för år 1984 uppgår till 128 627 000 danska kr. inkl. en lönereserv för att täcka automatiska löneökningar från 1982 års till 1984 års nivå. Lönereserven har preliminärt beräknats till 10,5 milj. danska kr., ett belopp som jag utgår från vid anslagsberäkningen. I den mån detta belopp inte är tillräckligt bör anslaget få överskridas.

Jämfört med 1983 års budget, vars anslag var 113,0 milj. danska kr. är ökningen cirka 1476, varav cirka 10922 avser pris- och löneomräkningar samt valutakursförändringar. Det framlagda budgetförslaget medger en aktivitetsökning på cirka 490.

Den svenska andelen av anslaget till 1984 års nordiska kulturbudget beräknar jag till 41,4 26 av 128627 000 danska kr., vilket enligt nu gällande växelkurs motsvarar 46 700 000 svenska kr. Den i budgetarbetet tillämpade växelkursen har ej använts med anledning av den senaste tidens växelkursförändringar.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Eftersom Nordiska ministerrådets kulturbudget avser kalenderåret 1984 torde en del av det svenska bidraget komma att utbetalas först hösten 1984. Regeringen bör därför kunna medge att sådana utbetalningar som görs efter den 1 juli 1984 belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1983/84 inom den av riksdagen godtagna ramen för 1984.

Under anslaget Nordiska ministerrådets kulturbudget bör alltså för bud-

getåret 1983/84 beräknas 46 700 000 kr. :

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att .

1. godkänna vad jag förordat angående biblioteksbussen i norra

gränsområdet,

2. för Sveriges del godkänna Nordiska ministerrådets förslag till

kulturbudget för år 1984,

Prop. 1982/83: 164 1

3. till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1983/84

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 46 700000

kr.

Ärendet bör behandias under innevarande riksmöte.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredragan-

den har lagt fram. |

Prop. 1982/83: 164 | 12

Bilaga

Nordiska ministerrådets förslag till Nordiska ministerrådets kultur-

budget för verksamhetsåret 1984 (1000-tal danska kr.).

: Bidrag till nordisk federation för medicinsk undervis-

ning 540 578 Bidrag till Nordisk kursverksamhet på utbildningsom-

Nordiska samarbetskommittén för arktisk medicinsk

forskning 1001 1083 Nordiska samarbetskommittén för internationell

politik 1007 927 Nordiskt samarbetsorgan för vetenskaplig information

Nordiska samarbetskommittén för acceleratorbaserad

forskning 482 521 Nordisk dokumentationscentral för masskommunika-

Bidrag till Nordiska samfundet för Latinamerika-

Nordiskt teatersamarbete

Prop. 1982/83: 164 : 13

Verksamhetsområde 1983 1984

| Anslag Förslag Nordiskt folkrörelsesamarbete

! Överförd till fasta budgeten från ministerrådets dispositionsmedel

>? Utdelas vartannat år

3 Anordnas vartannat år

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983