om ett tilläggsavtal tili dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Frankrike;
Regeringens proposition
1983/84: 29
om ett tilläggsavtal till dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Frankrike;
beslutad den 29 september 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
SVANTE LUNDKVIST
BO HOLMBERG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter.
Tilläggsavtalet träder i kraft när de båda staterna meddelat varandra att de åtgärder vidtagits i resp. stat som krävs för att tilläggsavtalet skall träda i kraft. Tilläggsavtalet tillämpas, i fråga om inkomstskatter, på skatt som utgår på inkomst för kalenderår eller räkenskapsår som börjar dagen för ikraftträdandet eller senare, i visst fall från och med den 1 januari 1983, i fråga om svensk förmögenhetsskatt som utgår på förmögenhetstillgångar som innehas den 31 december 1983 eller senare och i fråga om fransk skatt på stora förmögenheter som utgår på förmögenhetstillgångar som innehas den I januari 1983 eller senare.
I Riksdagen 1983/84.1 saml. Nr 29
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-09-29
Närvarande: statsråden Lundkvist, ordförande, Sigurdsen, Gustatsson, Leijon, Peterson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg
Föredragande: statsrådet Holmberg
Proposition om ett tilläggsavtal till dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Frankrike
1 Inledning
Mellan Sverige och Frankrike gäller avtalet den 24 december 1936 för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser om ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter. Vidare gäller samma dag undertecknade protokoll och slutprotokoll till avtalet. Avtalet, protokollet och slutprotokollet har ändrats ett fertal gånger, senast genom två tilläggsavtal den 9 och den 10 mars 1971 (prop. 1971: 112). Avtalets och protokollets nuvarande lydelse framgår av SFS 1972:433. Slutprowokollet återfinns i prop. 1937:73. En mindre ändring skedde dock genom tilläggsavtalet den 10 mars 1971, art. 8 (se prop. 1971: 112).
Avtalet omfattar på svensk sida såväl inkomstskatter som den statliga förmögenhetsskatten. I Frankrike däremot fanns inte någon förmögenhetsskatt före år 1982. Avtalet omfattar därför inte förmögenhetsskatt på fransk sida. Den I januari 1982 infördes emellertid en förmögenhetsskatt i Frankrike (”Vimpöt sur les grandes fortunes”'). Eftersom denna skatt inte omfattas av avtalet kan dubbelbeskattning av förmögenhet numera uppkomma. Frankrike föreslog därför i början av är 1982 att den nya skatten skulle införas 1 avtalet och att de nuvarande avtalsbestämmelserna om förmögenhetsbeskattning skulle ändras. Vid förhandlingar om sådana ändringar, vilka ägde rum i Paris den !1 och den 22 oktober 1982 och den 16 februari 1983, nåddes cnighet på dessa punkter. Vid förhandlingarna nåddes enighet även om vissa andra ändringar i avtalet, som inte har samband med den franska förmögenhetsskatten. De båda delegationerna var också eniga om att avtalet i andra väsentliga delar var starkt föräldrat och ätt en totalrevision av avtalet borde ske så snart som möjligt. Eftersom de ändringar som diskuterats vid förhandlingarna bedömdes angelägna och
brådskande, enades delegationerna om att dessa snarast skulle genomföras i form av ett tilläggsavtal medan förhandlingar om en revision av avtalet i dess helhet, vilka bedömdes kunna bli mera tidsödande, skulle inledas senare under år 1983. Förslaget till tilläggsavtal var upprättat på franska och paraferades den 16 februari 1983. En svensk översättning har därefter färdigställts. Förslaget och översättningen remitterades till kammarrätten i Stockholm och riksskatteverket. Sistnämnda myndighet har haft vissa syn-
punkter på avtalets ikraftträdandebestämmelser. I övrigt har remissinstanserna inte haft några erinringar mot förslaget. Förslaget till tilläggsavtal bör
fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Tilläggsavtalet undertecknades den 19 september 1983.
2 Den nya franska förmögenhetsskatten
Den I januari 1982 infördes en förmögenhetsskatt i Frankrike, skatten på stora förmögenheter. Skatten är årlig och tas ut av fysiska personer.
Skatten utgår för år 1983 på den del av nettoförmögenhetsvärdet som överstiger 3,2 milj. francs (1 franc motsvarar f.n. ca I krona). Om i
förmögenheten ingår rörelsetillgångar o. d. till ett värde av minst 2,2 milj. francs utgår skatt först om det sammanlagda förmögenhetsvärdet överstiger 5,4 milj. francs. Skattesatsen är 0,5 Z på den del av det skattepliktiga förmögenhetsvärdet som inte överstiger 2,1 milj. francs, I 92e på därefter närmast följande 5,3 milj. francs och 1,5 4 på överskjutande värde, dvs. på förmögenhetsvärde som överstiger 10,6 milj. francs.
En person som är bosatt i Frankrike är skattskyldig för alla förmögenhetstillgångar, oavsett om de är belägna i Frankrike eller utomlands. En person som är bosatt utanför Frankrike är däremot skattskyldig endast för tillgångar belägna i Frankrike. Vissa kapitalplaceringar i Frankrike, 1. ex. medel insatta i fransk bank, aktier i franska bolag och obligationer utgivna av franskt företag, är dock undantagna från beskattning. Skattefria belopp och skattesatser är desamma som för personer bosatta i Frankrike. Från skatteplikt undantas vissa tillgångar, t.ex. antikviteter, konstsamlingar, kapitaliserat värde av vissa livräntor och tre fjärdedelar av värdet av vissa skogsfastigheter. Som jag nämnt tidigare är också rörelsetillgångar o. d.
undantagna från beskattning upp till eu värde av 2,2 milj. francs.
Lagstiftningen innehåller en rad bestämmelser som är avsedda att för-
hindra åtgärder från skattskyldigas sida att otillbörligt minska underlaget för beskattningen. Beträffande tillgång som ägs av juridisk person hemma-
hörande i en skatteoas men som disponeras av fysisk person anses tillgång-
en tillhöra denne om han inte kan visa att den reella kontrollen av den
juridiska personen utövas av utomstående. Vidare gäller att skatt tas ut på sammanlagda värdet av förmögenhetstillgångar tillhöriga makar och även
deras minderåriga barn, om någon av makarna har förvaltningsrätten till
barnens egendom. Motsvarande gäller t regel personer som sammanbor utan att vara gifta och deras minderäriga barn.
Värderingsreglerna är I princip desamma som de som gäller vid arvsbe-
skattningen. Värdet den I januari beskattningsåret är avgörande för beskattningen. Deklarationsplikt föreligger endast om förmögenhetsvärdet överstiger de skattefria beloppen.
3 Tilläggsavtalet
Som jag nämnde inledningsvis har tilläggsavtalet i första hand tillkommit för att utvidga 1936 års avtal (fortsättningsvis kallat avtalet) till att omfatta även den nya franska förmögenhetsskatten. Enligt art. / i tilläggsavtalet kompletteras art. I $ 3 punkt I i avtalet med en ny punkt c, varigenom den franska förmögenhetsskatten förs in bland de skatter som omfattas av avtalet. |
Avtalets materiella beskattningsregler i fråga om förmögenhet finns i art.
regler. Beträffande fast egendom gäller liksom för närvarande att denna får beskattas i den stat där egendomen är belägen ($ 1). Med fast egendom likställs vid beskattningen enligt $ 2 aktier eller andelar i bolag vars tillgängar huvudsakligen utgörs av fast egendom eller rättighet som uvser
sådan egendom. Härvid medräknas dock inte bl.a. fast egendom som bolaget använder i sin rörelse. Enligt 3 § får lösöre beskattas i den stat där
den bostad finns i vilken lösöret används. Bestämmelsen förekommer normalt inte i dubbelbeskattningsavtal men på fransk sida fäste man vid förhandlingarna stor vikt vid bestämmelsen. Det kan nämnas att motsvarande beskattningsregel gäller vid arvsbeskattningen enligt det svenskfranska arvsskatteavtalet (SFS 1964: 711, art. 2).
Lös egendom som ingår i fast driftställe eller i stadigvarande anordning (fast centrum”) för utövande av fritt yrke får enligt $ 4 beskattas i den stat där driftstället eller anordningen finns. Bestämmelsen överensstämmer i sak med gällande bestämmelser.
Förmögenhet som bestär av aktier eller andelar i bolag beskattas enligt
gällande regler endast i innehavarens hemviststat (art. 12 punkt 2). Denna
princip kvarstår som huvudregel enligt tilläggsavtalet och har införts i art.
12 § 7 i avtalet. I $ 5 har dock införts ett undantag från denna huvudregel. Om aktie- eller andelsinnehavet utgör en väsentlig andel i bolaget får värdet av innehavet beskattas i den stat där bolaget har hemvist. En person
anses inneha en väsentlig andel i bolaget om han ensam eller tillsammans med släktingar, direkt eller indirekt, disponerar över aktier eller andelar
som ger rätt till minst 25 92 av bolagets vinst. Bestämmelserna har tillkommit på franskt initiativ. För svensk del får bestämmelserna begränsad
betydelse. Om innehavare av sådana aktier eller andelar i svenskt bolag
Prop. 1983/84: 29 SN 5
enligt avtalet har hemvist i Frankrike kan beskattningsrätten i regel utnyttjas I Sverige endast om innehavaren är eller anses bosatt i Sverige enligt intern svensk rätt. Bestämmelsen i $ 6 beträffande fartyg och luftfartyg överensstämmer med gällande regler. Detsamma gäller som jag nämnt tidigare bestämmelsen i $ 7.
Både Sverige och Frankrike tillämpar enhet gällande avtalsregler i art. 13 i princip den s.k. exempt-metoden för att undanröja dubbelbeskattning (exempt = undantagande från skatt). Detta innebär att inkomst eller förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i den ena staten skall undantas från
beskattning i den andra, För svensk del gäller två undantag från denna princip, nämligen dels i fråga om utdelning och skattetillgodohavande
Clavoir fiscal”) från franskt bolag, då fransk källskatt tagits ut med 1577 (art. 9 883 och 4 i avtalet). dels i fråga om inkomst som artist eller idrottsman med hemvist i Sverige uppbär från Frankrike (art. 6 A i avtalet). I dessa fall tillämpas credit of tax-metoden (credit of tax = avräkning
av skatt). På fransk sida tillämpas credit of tax-metoden endast i fråga om
inkomst som avses I art. 6 A i avtalet. Enligt ny intern fransk lagstiftning tillämpas credit of tax-metoden för att undanröja dubbelbeskattning av
förmögenhet. Frankrike önskade vid förhandlingarna införa denna metod även i avtalet med Sverige. På svensk sida bedömdes det önskvärt att
motsvarande metod skulle gälla även för svensk del. Genom art. 3 i tilläggsavtalet införs credit of tax-metoden i avtalet för att undanröja dubbelbeskattning av förmögenhet. Detta har skett genom tillägg av en ny paragraf, $ 3, I art. 13 i avtalet. Tillägget har medfört en redaktionell ändring i $ I i samma artikel. Credit of tax-metoden innebär för svensk del att förmögenhet, som en person med hemvist i Sverige innehar i Frankrike och som enligt avtalet får beskattas där, t.ex. en fastighet i Frankrike, medräknas vid förmögenhetsbeskattningen i Sverige. Om fransk förmöecenhetsskatt utgår på fastigheten, vilket torde komma att inträffa förhållandevis sällan med hänsyn till de höga skattefria beloppen, avräknas den franska skatten mot svensk förmögenhetsskatt.
För att ett dubbelbeskattningsavtal skall kunna tillämpas krävs i regel att en skattskyldigs hemvist fastställs. Om en skattskyldig enligt intern rätt i båda staterna anses skattemässigt bosatt i resp. stat måste hemvistet för tillämpningen av avtalet fastställas. Avtalen innehåller regelmässigt särskilda bestämmelser för att lösa fall av s.k. dubbel bosättning. I det svensk-franska avtalet finns sådana regler i art. 14. Enligt $ I anses en fysisk person ha skatterättsligt hemvist i den stat där han har sin normala vistelseort i betydelsen av varaktigt hem. I $ 2 ges regler om hemvist i det fall då en fysisk person inte har en sådan normal vistelseort i någon av
staterna, medan $ 3 innehåller bestämmelser om hemvist för juridisk person. Avtalet ger emellertid inte direkt någon lösning för de fall då en fysisk
person har en sådan normal vistelseort i båda staterna. Sådana fall skall enligt punkt 12 1 protokollet till avtalet lösas genom särskild överenskom-
.
melse mellan de båda staternas högsta finansmyndigheter. Punkten ger vissa riktlinjer för hur en tvist ora dubbel bosättning skall lösas. I första hand bör hänsyn tas till var en skattskyldig har centrum för sina levnadsintressen. Går det inte att nå enighet i denna fråga. blir den skattskyldiges nationalitet avgörande.
Avtalets hemvistregler. som varit oförändrade sedan år 1936, har vållat
stora svårigheter vid tillämpningen. Särskilt avsaknaden av uttryckliga.
direkt verkande regler för lösarndet av dubbel bosättning har medfört problem för de tillämpande myndigheterna. Från svensk sida föreslogs
därför vid förhandlingarna att gällande hemvistregler skulle moderniseras
och ersättas med de bestämmelser som organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderat i detta hänseende. Sådana bestämmelser har införts i avtalet genom art. 4 i tilläggsavtalet,
varigenom art. 14 ($$ 2—4) i avtalet får en lydelse som i sak helt överens-
stämmer med OECD:s modeHavtal. Samtidigt införs en bestämmelse om
vilka personer som omfattas av avtalet (art. 14 & I i avtalet). Även denna
bestämmelse är hämtad från OECD:s modellavtal. Gällande regler i punkt
12 i protokollet till avtalet upphävs.
I vissa fall då tillämpningen av bestämmelse i avtalet föranleder svårig-
heter eller tvist mellan de båda staterna föreskriver avtalet att svårigheter-
na eller tvisten skall lösas genom överenskommelse mellan de båda staternas högsta finansmyndigheter (se t. ex. punkterna 1. 6. 9 och 12 i protokollet till avtalet). Uttrycket högsta finansmyndigheter” är inte definierat i avtalet. I praktiken har de båda staternas finansministrar (eller motsvarande) ansetts som högsta finansmyndigheter. I moderna svenska dubbelbeskattningsavtal används inte längre uttrycket ”högsta finansmyndigheter”. I stället används det internationellt vedertagna uttrycket ”behöriga myndigheter”. Sistnämnda uttryck förekommer i den nya lydelsen av art. 14 ($ 3 d). vilken införts genom art. 4 i tilläggsavtalet. Det har ansetts angeläget att både uttrycket ”högsta finansmyndighet” och uttrycket ”behörig myndighet” definieras i avtalet. En sådan definition har införts genom art. 51 tilläggsavtalet.
1936 års avtal tillämpas i princip endast på direkta skatter på inkomst
och förmögenhet. Undantag från denna princip gäller emellertid i vissa fall enligt punkt 5 i protokollet till avtalet. Sjöfarts- eter luftfartsföretag. som har sin verkliga ledning i Sverige, är befriade från den franska s.k. patent-
skatten. såvida inte företaget har agentur eller filial i Frankrike. Skattebefrielsen gäller även annan skatt som kan komma att ersätta patentskatten.
Sistnämnda skatt har upphört ait gälla och har ersatts av en skatt på
affärsverksamhet (Ctaxe professionelte"'). Skatten är ärlig och utgår på rörelse som bedrivs den I januari. Skatteunderlaget bestäms av två fakto-
rer. nämligen dels närmast föregående års hyresvärde på byggnader och utrustning som används i rörelsen och dels en femtedel av närmast föregå-
ende års lönesumma. Skatten är kommunal och dess storlek bestäms av
vederbörande kommun.
Som jag nyss nämnde tas skatten ut av svenska rederier eller luftfartsföretag endast om företaget har agentur eller filial i Frankrike. Detta torde medföra att rederierna i regel inte behöver erlägga någon skatt. Däremot är Scandinavian Airlines System (SAS) skattskyldigt, eftersom företaget har flera kontor i Frankrike. Enligt dubbelbeskattningsavtal som Frankrike ingått med andra stater har emellertid dessa staters luftfartsföretag befriats
från skatten på affärsverksamhet även i de fall då företaget har: agentur
eller filial i Frankrike. SAS befinner sig således i detta hänseende i ett skattemässigt sämre läge i Frankrike än många andra länders luftfartsföretag.
Den svenska delegationen tog upp denna fråga vid förhandlingarna,
varvid Frankrike förklarade sig berett avstå från sitt skatteanspråk mot SAS i fråga om skatten på affärsverksamhet. För att genomföra detta krävs
en ändring av punkt 5 i protokollet. En sådan ändring har tagits in i art. 6 i tilläggsavtalet. Vidare har i artikeln införts ett förtydligande av avtalstexten genom att punkt 5 i protokollet till avtalet kompletteras med ett tredje stycke.
Art. 7.4 tilläggsavtalet innehåller bestämmelser om ikraftträdandet. I fråga om svensk förmögenhetsskatt gäller tilläggsavtalets bestämmelser första gången på förmögenhetstillgångar som innehas den 31 december 1983, dvs. i princip fr.o.m. 1984 års taxering (punkt 2 b, första stycket).
Beträffande den franska skatten på stora förmögenheter gäller tilläggsavta-
let första gången på förmögenhetstillgångar som innehas den 1 januari 1983 (punkt 2 h, andra stycket). I fråga om övriga skatter skall tilläggsavtalet i
regel tillämpas på inkomst för kalenderår eller räkenskapsår som börjar
dagen för ikraftträdandet eller'senare (punkt 2 a). Undantag gäller beträffande de nya bestämmelserna i art. 6 1 tilläggsavtalet om den franska skatten på affärsverksamhet (punkt 2 ce). Dessa tillämpas redan fr. o. m. den I januari 1983.
Som jag inledningsvis påpekade har riksskatteverket haft vissa syvnpunkter på ikraftträdandereglerna. Verket påpekar, att tilläggsavtalets bestämmelser om förmögenhetsbeskattning kan medföra att svensk förmögenhetsskatt skall utgå i fall där så inte sker enligt gällande regler. Författning om tillämpning av tilläggsavtalet måste därför träda i kraft i god tid före den 31 december 1983: i annat fall kan tilläggsavtalet i denna del
komma i konflikt med bestämmelserna om retroaktiv skattelagstiftning i 2 kap. 105 regeringsformen. Enligt min mening finns det skäl att anta att
författning om tilläggsavtalets tillämpning skall kunna utfärdas i god tid
före årsskiftet 1983—84. Skulle detta inte kunna ske, måste givetvis författningens ikraftträdanderegler utformas så att konflikt inte uppkommer med
bestämmelserna i regeringsformen. Även ikraftträdandebestämmelserna i
art. 7 punkt 2 a kan i undantagsfall leda till motsvarande problem. Även i
detta fall måste naturligtvis ikraftträdandereglerna i författningen om tillämpning av tilläggsavtalet anpassas till regeringsformens föreskrifter.
Tilläggsavtalet avses enligt art. & förbli i kraft under samma tid som 1936
års avtal.
4 Föredraganden
1936 års dubbelbeskattningsavtal med Frankrike omfattar i princip skatter på inkomst och på förmögenhe:. När avtalet ingicks förekom emellertid inte någon förmögenhetsskatt i Frankrike, varför avtalet f.n. inte kan
tillämpas på fransk förmögenhetsskatt. En sådan skatt infördes emellertid
år 1982. Genom tilläggsavtalet tas denna skatt med bland de skatter som omfattas av 1936 års avtal. Samtidigt ändras gällande avtalsregler om
beskattning av förmögenhet. 1936 års avtal har ändrats ett flertal gånger
sedan tillkomsten, senast år 1971. Avtalet har emellertid både i sak och i form i stora delar alltjämt kvar sitt ursprungliga skick. Det är därför
naturligt att avtalet i vissa delar in:e längre motsvarar de krav som numera
ställs på ett avtal av detta slag. Några ändringar som ansetts vara av brådskande natur genomförs genom förevarande tilläggsavtal. Förhandlingar om en fullständig revision av avtalet kommer dock att inledas inom kort.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att godkänna tilläggsavtalet till
avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för
undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestäm-
melser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta
skatter, till protokollet till detta avtal och slutprotokoltet den 24
december 1936. .
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till förcdragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
- Bilaga
(Översättning)
AVENANT TILLÄGGSAVTAL
å la convention entre la France et la Suede till avtalet den 24 december 1936 mellan tendant å éviter les doubles impositions et Sverige och Frankrike för undvikande av å établir des regles d'assistance admini- dubbelbeskattning och fastställande av strative réciproque en matiere d'impöts bestämmelser angående ömsesidig handdirects du 24 décembre 1936, au protocole räckning beträffande direkta skatter, till annexé å cette convention et au protocole protokollet till detta avtal och till slutprofinal du 24 décembre 1936 tokollet den 24 december 1936
Le Gouvernement de la Républige fran- Konungariket Sveriges regering och Fransgaise et le Gouvernement du Royaume de ka Republikens regering, som önskar ändra Su&de désireux de modifier la convention en- avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige tre la France et la Suede tendant å éviter Iles och Frankrike för undvikande av dubbelbe-
doubles impositions et å établir des rögles skattning och fastställande av bestämmelser
d'assistance administrative réciproque en angående ömsesidig handräckning beträffanmatiere d'impöts directs du 24 décembre de direkta skatter, protokollet till detta avtal 1936, le protocole annexé å cette convention och slutprotokollet den 24 december 1936, et le protocole final du 24 décembre 1936, har kommit överens om följande bestämmelsont convenus des dispositions suivantes: ser:
ARTICLE PREMIER ARTIKEL I Le point I du paragraphe 3 de article pre- Artikel I $& 3 punkt 1, i den lydelse bestäm-
mier de la convention tel qu"il a été rédigé par melsen erhållit genom tilläggsavtalet den 10 l'avenant du 10 mars 1971 est complété par le mars 1971, kompletteras med följande punkt
sous-paragraphe c) suivant : C):
«c) I'impöt sur les grandes fortunes. » ”e) skatten på stora förmögenheter.”
ARTICLE 2 ARTIKEL 2 L'article 12 de la convention est supprimé Artikel 12 i avtalet utgår och ersätts av
et remplacé par les dispositions suivantes: följande bestämmelser:
«$ 1. La fortune constituée par des biens ”$ 1. Förmögenhet bestående av sådan immobiliers visés å Farticle 2 que posséde fast egendom som avses i artikel 2, vilken une personne domiciliée dans un Etat con- person med hemvist i en avtalsslutande stat tractant et qui sont situés dans Vautre Etat innehar och vilken är belägen i den andra cOntractant. est imposable dans cet autre avtalsslutande staten, får beskattas i denna Etat. andra stat.
& 2. La fortune constituée par des actions $ 2. Förmögenhet bestående av aktier el-
ou des parts dans une société ou une per- ler andelar i bolag eller juridisk person, vars
sonne morale dont l'actif est principalement tillgångar huvudsakligen utgörs av fast egenconstitué d'immeubles ou de droits portant dom eller rättighet som avser sådan egen-
sur ces biens est imposable dans I'Etat con- dom, får beskattas i den avtalsslutande stat tractant ov ces biens immobiliers sont situés. där den fasta egendomen är belägen.
Pour Fapplication de cette disposition, ne Vid tillämpningen av denna bestämmelse
sont pas pris en considération les immeubles medräknas inte fast egendom som används
affectés par cette société ou personne morale av bolaget eller den juridiska personen i dess a så propre exploitation industrielle, com- egen industri-, handels- eller jordbruksverkmercfale. agricole ou å VFexercice d'une samhet eller i icke kommersiell verksamhet. professtön non commerciale.
$ 3. La fortune constituée par des meubles $ 3. Förmögenhet bestående av lösöre får meublants est imposable dans I'Etat contrac- beskattas i den avtalsslutande stat där den tant ov se trouve Phabitation å t'aquelle Iles bostad befinner sig i vilket-lösöret används. meubles sont affectés.
$4. La fortune constituée par des biens $ 4. Förmögenhet bestående av lös egen-
mobiliers qui font partie de Pactif d'un étab- dom. som utgör del av rörelsetillgångarna i lissement stable qu'unc entrepris? d'un Etat fast driftställe. vilket ett företag i en avtalscontractant a dans Pautre Etat contractant ou slutande stat har i den andra avtalsslutande par des biens mobiliers rattachables å un staten, eller av lös egendom, hänförlig till fast point d"attache fixe dont une personne domi- centrum för att utöva fritt yrke som person ciliée dans un Etat contractant dispose dans med hemvist i en avtalsslutande stat har i den autre Etat contractant pour Iexercice d'une andra avtalsslutande staten, får beskattas i
profession libérale, est imposable dans cet denna andra stat.
autre Etat. .
$ 5. La fortune constituée par des actions $ 5. Förmögenhet bestående av aktier el-
ou des parts faisant partie d'une participation ler andelar, som utgör det av en väsentlig
substantielle dans le capital d"une société qui andel av kapitalet i ett bolag som har hemvist
est domiciliée dans un Etat contractant est i en avtalsslutande stat. får beskattas i- denna imposable dans cet Etat. On considére stat. En person anses inneha en väsentlig an-
qu'une personne détient une participation del om personen i fråga ensam eller tillsam-
substantielle lorsqu'elle dispose. seule ou mans med släktingar, direkt eller indirekt.
avec des personnes apparentées, directement disponerar över aktier eller andelar vilka
ou indirectement, d'actions ou de parts dont sammanlagt ger rätt till 25 procent eller mer I'ensemble ouvre droit å 2596 ou plus des av bolagets vinst. bénéfices de la société.
$ 6. La fortune constituée par des navires $ 6. Förmögenhet bestående av fartyg el-
ou des acronefs exploités en trafic internatio- ler luftfartyg som används i internationell tranal ainsi que par des biens mobiliers affectés fik samt av lös egendom som är hänförlig till
å leur exploitation n'est imposable que dans användningen av sådana fartyg eller luftfar- I'Etat contractant ou le siége de la direction tyg beskattas endast i den avtalsslutande stat
eftective de F'entreprise est situé. där företaget har sin verkliga ledning.
$ 7. Tous les autres éléments de la fortune $ 7. Alla andra slag av förmögenhet, som d'une personne domiciliée dans un Etat con- person med hemvist i en avtalsslutande stat tractant ne sont imposables que dans cet innehar, beskattas endast i denna stat.”
Etat. »
ARTICLE 3 ARTIKEL 3
L'article 13 de la convention est modifié Artikel 13 i avtalet ändras enligt följande: comme suit: I. $ I utgår och ersätts av följande bestäm-
1. Le paragraphe ler est abrozgé et rem- melser:
placé par les dispositions sutvantes: «$ 1. Lorsqu'une personne domiciliée "8 I. Då en person med hemvist i en av-
dans un Etat contractant regoit des revenus talsslutande stat uppbär inkomst, som enligt qui, conformément aux dispositions de Ia bestämmelserna i detta avtal får beskattas i présente convention sont imposables dans den andra avtalsslutande staten, skall den autre Etat contractant, le premier Etat förstnämnda staten, om inte bestämmelserna
excemptce de I'impöt ces revenus scus réserve i artikel 9 § 4 eller i $& 2 nedan föranleder des dispositions du paragraphe 4 de Particle 9 annat. undanta inkomsten från beskattning et du paragraphe 2 ci-aprés, mais peut, pour men får vid bestämmandet av skatten på den-
calculer le montant de Y'impöt sur le reste du na persons återstående inkomst tillämpa den revcenu de cette personne, appliquer le méme skattesats som skulle ha gällt om inkomsten taux que si les revenus en question n'avatent inte hade undantagits från beskattning.” pas Eté exemptés. »
2. Le nouveau paragraphe suivant est 2. Följande nya paragraf införs efter $ 2: ajouté aprés Ice paragraphe 2: "83. Då en person med hemvist i en av-
«$ 3. Lorsqu'une personne = domiciliée talsslutande stat innehar förmögenhet. som dans un Etat contractant posséde de la for- enligt bestämmelserna i artikel 12 §§ 1—6 får tune qui conformément aux dispositions des beskattas i den andra avtalsslutande staten.
paragraphes 1 å 6 de article 12 est imposable skall den förstnämnda staten från sin skatt på
dans I autre Etat contractant. Ice premier Etat denna förmögenhet avräkna ett belopp motaccorde sur Iimpöt dont il frappe cette for- svarande den skatt som erlagts i den andra tune un crédit d"impöt d'un montant égal å avtalsslutande staten. Avräkningsbeloppet Pimpåöt payé dans Fautre Etat contractant. skall dock inte överstiga den del av skatten. Ce crédit ne peut toutefois excéder la fraction beräknad utan sådan avräkning, som belöper
de I'impöt. calculé avant la déduction du cre- på den förmögenhet som innehas I den andra
dit, correspondant å la fortune possédée dans avtalsslutande staten.” autre Etat contractant. »
ARTICLE 4 ARTIKEL d
L'article 14 de la convention et Ie point XII Artikel 14 i avtalet och punkt 12 i protokol-
du protocole annexé å cette convention sont let till avtalet utgår och ersätts av följande
abrogés et remplacés par les dispositions sui- bestämmelser:
vantes: « $ 1. La présente convention s'applique ”$ 1. Detta avtal tillämpas på personer som
aux personnes qui sont domiciliées dans un har hemvist i en avtalsslutande stat eller i Etat contractant ou dans les deux Etats con- båda avtalsslutande staterna. tractants.
82. Au sens de la présente convention, & 2. Vid tillämpningen av detta avtal åsyfexpression «une personne domiciliée dans tar uttrycket "person med hemvist i en avun EFtat contractant » désigne toute personne talsslutande stat” person som enligt lagstiftqui, en vertu de la législation de cet Etat. est ningen I denna stat är skattskyldig där på assujettie å Fimpöt dans cet Etat, en raison grund av hemvist. bosättning. plats för förede son domicile. de sa résidence, de son siege tagsledning eller annan liknande omständigde direction ou de tout autre critére de nature het. Uttrycket inbegriper emellertid inte peranalogue. Toutefois, cette expression ne son som är skattskyldig i denna stat endast comprend pas les personnes qui ne sont assu- för inkomst från källa i denna stat eller för jetties å Iimpöt dans cet Etat que pour les förmögenhet belägen där. revenus de sources situtes dans cet Etat ou pour la fortune qui v est située.
$ 3. Lorsque, selon les dispositions du pa- $3. Då på grund av bestämmelserna i
ragraphe 2. une personne physique est domi- punkt 2 fysisk person har hemvist i båda av-
ciliée dans les deux Etats contractants, sa talsslutande staterna, bestäms hans hemvist situation est réglée de la maniere suivante : på följande sätt:
a) cette personne est considérée comme a) Han anses ha hemvist I den stat där han domiciliée dans P'Etat ot elle dispose d'un har cen bostad som stadigvarande står till hans foyer d"habitation permanent: si elle dispose förfogande; om han har en sådan bostad i d'un foyer d'habitation permanent dans les båda staterna, anses han ha hemvist i den stat deux Etats. elle est considérée comme domi- med vilken hans personliga och ekonomiska
ciliée dans I Etat avec lequel ses liens person- förbindelser är starkast (centrum för levnads-
nels et fconomiques sont les plus étroits intressena); (centre des intéréts vitaux);
bj) si NEtat ot cette personne a le centre de b) om det inte kan avgöras i vilken stat han ses intéréts vitaux ne peut pas étre déter- har centrum för sina levnadsintressen eller
miné. ou si elle ne dispose d'un foyer d"habi- om han inte i någondera staten har en bostad
/ Prop. 1983/84: 29 [2
tation permanent dans aucun des Etats. elle som stadigvarande stär till hans förfogade, est considérée comme domiciliée dans PF Ftat anses han ha hemvist i den stat där han sta-
ot elle séjourne de fagon habituelle; digvarande vistas:
c) si cette personne séjourne de fagon ha- c) om han stadigvarande vistas i båda sta-
bituelle dans les deux Etats ou si elle ne sé- terna eller om han inte vistas stadigvarande i journe de fagon habituelle dans aucun d'eux. någon av dem, anses han ha hemvist i den elle est considérée comme domicilée dans stat där han är medborgare:
I'Etat dont elle possede la nationalité:
d) si cette personne posséde la nationalité d) om han är medborgare i båda staterna
des deux Etats ou st elle ne possede la natio- eller om han inte är medborgare i någon av nalité d"aucun deux, Iles autorités compé- dem, avgör de behöriga myndigheterna i de tentes des Etats tranchent la question d'un avtalsslutande staterna frågan genom ömsesicommun accord. dig överenskommelse.
& 4. Lorsque, selon les dispositions du pa- $4. Då på grund av bestämmelserna i ragraphe 2, une personne autre qu'une per- punkt 2 annan person än fvsisk person har
sonne physique est domicihée dans les deux hemvist i båda avtalsslutande staterna. anses
Etats contractants. elle est considérée personen i fråga ha hemvist i den stat där den
comme domiciliée dans I Etat ou son siege de har sin verkliga ledning.” direction effective est situé. »
ARTICLE 5 ARTIKEL 5 Le point I du protocole annexé å la con- Punkt I i protokollet till avtalet komplet-
vention est complåté par un alinéa 3" rédigé teras med ett stycke 3:0, som utformas på comme suit : följande sätt:
«3? Que l'expression «autorité compé- ""3:0. att med uttrycket ”behörig myndigtente » ou «autoritlé fiscale supréme» dé- het” eller ”högsta finansmyndighet” förstås:
signe:
a) dans le cas de la France, le Ministre a) i Frankrike, ministern som handlägger chargé du budget ou son représentant autori- budgetfrågor eller dennes befullmäktigade
sé: ombud: |
b) dans le cas de la Suede, Ile Ministre des b) i Sverige, finansministern eller dennes Finances ou son représentant autorisé. » befullmäktigade ombud.”
ARTICLE 6 ARTIKEL 6
Le point V du protocole annexé å la Con- Punkt 5 i protokollet till avtalet ändras en-
vention est modifié comme suit: ligt följande: 1. L'alinéa premier est rédigé comme suit : 1. Första stycket utformas som följer: « Bien que la présente Convention ne s'ap- "Ehuru detta avtal endast tillämpas på diplique qu'aux impöts directs sur Iles revenus rekta skatter på inkomst eller på förmögenhet
ou sur la fortune, les entreprises de naviga- skall sjöfarts- eller luftfartsföretag. som har
tion maritime ou aérienne dont ie siége de sin verkliga ledning i Sverige och vilkas far-
direction effective se trouve en Sucde et dont tyg eller luftfartyg tar ombord eller avlämnar les navires ou les atronefs chargent ou dé- passagerare eller gods på franskt område, chargent des voyageurs ou des marchandises inte vara underkastade skatten på affärsverk-
en Territoire frangais n'y seront pas soumises samhet.”
å la taxe professionnelle. »
2. H est ajouté un alinéa 3 rédigé comme 2. Ett tredje stycke tillfogas, vilket utfor-
suit: mas som följer:
« Pour l'application des dispositions de la "Vid tillämpningen av bestämmelserna i
convention, la Scandinavian Airlines System avtalet anses Scandinavian Airlines System (SAS) est considérée comme ayant son sicge (SAS) ha sin verkliga ledning i Sverige. i den
de direction effective en Suéde, dans la me- mån de inkomster eller tillgångar på vilka
sure oc les revenus et les biens faisant F'objet avtalet tillämpas är skattepliktiga i Sverige.”
de Fapplication de la convention sont impo-
sables en Suede. »
ARTICLE 7 ARTIKEL 7
I. Chacun des Etats contractants notifiera I. Vardera avtalsslutande staten skall å PFautre Paccomplissement des procédures meddela den andra när de ätgärder vidtagits
requises en ce qui le concerne pour la mise en som krävs för att detta tilläggsavtal skall trä-
vigueur du présent avenant. Celui-ci entrera da I kraft. Tilläggsavtalet träder i kraft den en vigueur fe jour de réception de Ia derniére dag då det sista av dessa meddelanden emotde ces notifications. tas. .
2. Ses dispositions s'appliqueront: 2. Tilläggsavtalets bestämmelser tilläm-
pas:
a) sous réserve des dispositions de Falinéa a) Om inte annat föreskrivs i punkt c) ne-
c) ci-dessous, en matitre d'impöts sur Iles dan, i fråga om inkomstskätter, på skatt som revenus, aux impöts établis sur les revenus utgår på inkomst för kalenderår eller räkende toute année civile ou de tout exercice skapsår som börjar dagen för ikraftträdandet commengant å compter de la date d'entrée en av tilläggsavtalet eller senare:
vigueur de I'avenant;
b) en matieére d'impöt sur Ia fortune: b) i fråga om förmögenhetsskatt:
— å Fimpöt suédois sur la fortune établi på svensk förmögenhetsskatt som utgår på
d'aprés les éléments de la fortune existant au förmögenhetstillgångar som innehas den 31
31 décembre 1983, ou ultérieurement:; december 1983 eller senare: å Fimpåt frangais sur les grandes fortunes på fransk skatt på stora förmögenheter som établi d"aprés les éléments de la fortune exis- utgår på törmögenhetstillgångar som innehas tant au Ier janvier 1983, ou ultérieurement: den I januari 1983 eller senare; c) en ce qui concerne Farticle 6, å compter c) i fråga om artikel 6, från och med den I
du ler janvier 1983. januari 1983.
ARTICLE 8 ARTIKEL 8
Le présent avenant demeurera en vigueur Detta tilläggsavtal skall förbli i kraft under
aussi longtemps gue la convention entre la samma tid som avtalet den 24 december 1936 France et la Suede tendant å éviter les dou- mellan Sverige och Frankrike för undvikande
bles impositions et å établir des rögles d'as- av dubbelbeskattning och fastställande av besistance administrative réciprogue en matiére stämmelser angående handräckning beträfd'impåts directs du 24 décembre 1936, Ile pro- fande direkta skatter, det till avtalet fogade tocole annexé å cette convention et le proto- protokollet och slutprotokollet den 24 decemcole final du 24 décembre 1936. ber 1936.
EN FÖLDE QUOL les soussignés, döment Till bekräftelse härav har undertecknade. autorisés å cet effet, ont signé Ile préåsent därtill vederbörligen bemyndigade, underavenant et y ont apposé leurs sceaux. tecknat detta tilläggsavtal och försett det-
samma med sina sigill.
Fait äå Stockholm, le 19 Septembre 1983, en Som skedde i Stockholm den 19 september
deux originaux en langue frangaise. 1983 i två exemplar på frunska språket.
Pour Ic Gouvernement de la République fran- För Franska Republikens regering
gaise
Pierre-Louis Blanc Pierre-Louis Blanc
Pour Ile Gouvernement du Royaume de Suede För Konungariket Sveriges regering Lennurt Bodström Lennart Bodström
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983