med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85;
Regeringens proposition
1984/85: 101
med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85; beslutad den 20 december 1984.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan. På regeringens vägnar OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget II till statsbud- : geten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till ca 51 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till kostnader för köp av kanslifastighet för utrikesrepresentationen och till medel för nya löneavtal vid Svenska Riksteatern, Dramatiska teatern och Rikskonserter. Vidare föreslås att regeringen får vidta vissa arbetsmarknadspolitiska regeländringar som arbetsmarknadsläget i Uddevalla kan komma att kräva. Dessutom föreslås att SJ får bemyndigande att träffa vissa avtal i samband med överdäckningsarbeten vid Stocktkolms Central.
I Riksdagen 1984/85.1 samt. Nr 101
Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1984-12-20
Närvarande: Statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsråden Feldt, Hellström, Boström, Hjelm-Wallén, Göransson, Peterson, Dahl
Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetäret 1984/85 Statsrådet Feldt anför: De anslag som riksdagen har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1984/85 fastställdes har uppförts på tilläggsbudget I (FiU 1984/85: 12). De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt. Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement. Statsrådet Feldt avslutar: Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredragandena har hemställt om. Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokoHen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagorna 1—8.
Bilaga I
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-12-20
Föredragande: statsrådet Hellström
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
TREDJE HUVUDTITELN
A. Utrikesdepartementet m. m.
A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen. Med riksdagsskrivelse 1983/84: 243 den 13 april 1984 bemyndigades regeringen att sluta avtal om köp av kanslifastighet, som disponeras
av svenska ambassaden i London, på för statsverket förmånligast möjliga
villkor. Vidare medgavs att det under sjunde huvudtiteln uppförda reserva-
tionsanslaget Inköp av fastigheter m.m. förskottsvis får tas i anspråk för
ändamålet och att regeringen i efterhand skulle begära särskilda medel för förvärvet.
Regeringen har nu godkänt ett avtal om förvärv av dispositionsrätten —
med en återstående löptid av 95 år — till kanslifastigheten i London för en
kostnad av 1,4 milj. pund.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikesrepresentationen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 16 000000 kr.
Bilaga 2
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-12-20
Föredragande: statsrådet Boström
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
SJÄTTE HUVUDTITELN
D. Järnvägar
D.1 Statens järnvägar
Överdäckning vid Stockholms Central. I en skrivelse till regeringen den 15
november 1984 har SJ meddelat att verket, under förutsättning av regeringens godkännande, träffat fyra överenskommelser i syfte att genomföra en
överdäckning av norra delen av centralstationsområdet i Stockholm med
bussterminal och kontorsbebyggelse. Arbetena avses påbörjas våren 1985 och hela projektet beräknas vara klart år 1990. Kostnaden för projektet beräknas till ca I miljard kronor.
För att genomföra projektet har SJ sålunda med Stockholms kommun träffat ett bytesarvtal som innebär att kommunerna överlåter till SJ dels mark inom och i anslutning till centralbangården, dels ett industriområde i
Spånga. Överlåtelsen innebär bl. a. att vissa områden, som SJ redan i dag
disponerar med nyttjanderätt, nu övergår till staten med äganderätt. Detta är en förutsättning för den fastighetsbildning som skall möjliggöra en tomträttupplåtelse och därmed genomförandet av överdäckningen. I gen-
gäld överlåter SJ till kommunen mark i första hand vid Södra station i Stockholm för överdäckning med rätt för SJ att på det överlåtna området
anlägga, bibehålla och nyttja för järnvägsdriften erforderliga anläggningar. SJ skall vidare till kommunen i mellangift erlägga 15 milj. kr. kontant.
Med Stockholms kommun har SJ vidare träffat ett sradsplaneavtal. Detta avtal innebär att parterna skall verka för en ny stadsplan för huvud-
delen av centralstationsområdet och bildande av fastighet för att möjliggöra en överdäckning av detta område. SJ har enligt avtalet åtagit sig att
utföra vissa arbeten som kommunen skall ersätta med 15 milj. kr. Detta
belopp motsvarar mellangiften som SJ skall erlägga till kommunen enligt bytesavtalet. Vidare skall kommunen, från det statsbidrag som lämnas för
det i fördelningsplanen för byggande av statskommunvåägar m.m. åren 1984-1993 angivna byggnadsobjektet ”CT-terminalen inkl. gatuarbeten i anslutning därtill samt Klarastrandsleden, delen Klarastrandsviadukten —
400 m väster St. Eriksbron”, betala SJ 93 milj. kr. Av detta belopp avser
SJ att disponera erforderliga medel för att i samband med arbetena för terminalbygget vidta nödvändiga ombyggnader av spåromrädet.
SJ har vidare träffat en överenskommelse med Vasaterminalen AB. Efter att en ny stadsplan har fastställts och sedan fastighetsbildningen registrerats skall enligt denna överenskommelse upplåtelse av överdäckningen ske med tomträtt till bolaget. Den årliga avgälden skall för perioden den I mars 1990 till den I mars 2010 utgöra 20 milj. kr. Bolaget har
förbundit sig att utföra arbeten inom och i anslutning till fastigheten enligt ett totalentreprenadavtal. Detta avtal innefattar bl. a. byggnation uv bussterminal, allmänna trafikutrymmen, parkerings- och angöringsdäck, vissa
gatuarbeten och bangärdsarbeten. 1 ersättning för dessa arbeten skall SJ till bolaget betala 165 milj. kr. Betalningen sker genom att SJ överlämnar
en revers på motsvarande belopp med en länetid på 20 år. Återbetalningen
inleds den 1 mars 1990. Den årliga annuiteten motsvaras därmed av den
tomträttsavgäld som SJ erhåller från bolaget under samma period.
Enligt överenskommelsen med Vasaterminalen AB om tomträttsupplåtelse har SJ rätt att utan ersättning använda utrymmen för bl. a. bussterminal samt rätt att upplåta terminalutrymmen med nyttjanderätt till
ett av SJ, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) och Stockholms kommun
gemensamt ägt aktiebolag — Stockholms Terminal AB. Dessa ägure har träffat ett konsortialavtal. Avtalet innebär att bolaget skall bedriva bussterminalverksamhet och därmed sammanhängande verksamhet. Aktiekapitalet skall utgöra 1 milj. kr. varav SJ skall tillskjuta 400000 kr. Av de kostnader som inte täcks av intäkter skall SJ svara för 20 procent medan
SL står för resterande 80 procent. Erforderliga investeringar i bolaget uppskattas till 15 milj. kr. Detta belopp skall betalas av bolaget genom lån som garanteras av SJ och SL. Dessutom beräknas ett behov av checkräk-
ningskredit på ca 5 milj. kr. som också det skall garanteras av SJ och SL.
SJ hemställer i sin skrivelse att regeringen godkänner dels de fyra nämnda överenskommelserna, dels att den i konsortialavtalet nämnda garantin för SJ:s del får ställas på upp till 10 milj. kr., dels att SJ får aktivera 165 milj. kr. som tillgång i balansräkningen med avskrivningar
under 20 år motsvarande amorteringsdelen i annuiteterna om 20 milj. kr.,
dels slutligen att SJ av de 93 milj. kr. som skall erläggas av Stockholms kommun enligt stadsplaneavtalet får disponera erforderlig del för att vidta nödvändiga ombyggnader av spårområdet.
tl Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 101
Föredraganden Det har länge stått klart att terminalsituationen vid Stockholms Central måste förbättras. I området kring centralstationen i Stockholm sammanstrålar i dag två viktiga spärbundna kollektiva trafiksystem, nämligen dels SJ:s fjärrtågs- och pendeltågstrafik, dels SL:s tunnelbanetrafik. Omfat-
tande busstrafik bedrivs vidare från detta område tull bl.a. Arlanda flyg-
plats och Nynäshamn varifrån Gotlandstrafiken utgår. Dessutom sker trän centralstaätionsområdet en betydande busstrafik i form av charterresor. För kollektivtrafikens utveckling krävs terminaler som är effektiva och som resenärerna upplever som attraktiva. Det är därför med tillfredsstäl-
lelse jag konstaterar att SJ och berörda parter nu trätfat överenskommelser
som samordnat löser terminatfrågorna för såväl den långvåga som den kortväga persontrafiken under överskådlig tid. Jag ser det vidare som
positivt att överenskommelserna och den omfattande utbyggnaden inte
innebär någon ökad belastning på SJ:s ekonomi. Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen i december 1983 godkån-
de en överenskommelse mellan staten, SJ och Stockholms läns landsting
som möjliggör en utbyggd lokal tägtrafik och som också löser SJ:s kapucitetsproblem för den långväga gods- och persontågtrafiken i Stockholmsområdet. De nu preliminärt träffade överenskommelserna om Överdiäck-
ning vid Stockholms Central bör enligt min mening komma att innebära en ytterligare avsevärd standardhöjning för såväl den långväga järnvägstrafiken till och från Stockholm som för den lokala och regionala kollektivtrafi-
ken i regionen. Genom att överdäckningen möjliggör en gemensam terminal för reseniä-
rer med lokaltåg, fjärrtåg, flyg och buss samt indirekt även med fartyg för
resande till och från Gotland via Nynäshamn underlättas en smidig över-
gång mellan olika färdmedel. Enligt min mening är det också angeläget
med ett förstärkt samarbete mellan våra olika färdmedel som gör att samordnade resor kan främjas. Jag bedömer att en sådan utveckling är till gagn för hela landets trafikförsörjning. Jag är därför beredd tillstyrka att SJ ges erforderliga bemyndiganden för att de preliminärt träffade överenskommelserna skall kunna genomföras. För att regeringen skall kunna lämna erforderliga bemyndiganden er-
fordras riksdagens samtycke till den avsedda tomträttsupplåtelsen. Vidare erfordras att riksdagen medger att regeringen låter SJ få — i enlighet med
vad som avtalats — ersätta Vasaterminalen AB för utfört arbete genom att
lämna en revers på 165 milj. kr. till bolaget.
Jag hemställer mot denna bakgrund att regeringen föreslår riksdagen att 1. medge att statens järnvägar för överdäckning vid Stockholms
Central får upplåta fast egendom till Vasaterminalen AB med
tomträtt,
2. godkänna att statens järnvägar lämnar en revers på 165 milj. kr. med en lånetid på 20 år till Vasaterminalen AB som ersättning för
arbeten i samband med överdäckningen av Stockholms Central. v
Bilaga 3
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-12-20
Föredragande: statsrådet Feldt
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
Försäljning av fastigheterna 1,2 och 3 i kvarteret Proserpina i Stockholm (Norra Bancohuset)
Byggnadsstyrelsen som förvaltar norra Bancohuset i Stockholm föreslår att fastigheterna avyttras. Fastigheterna omfattar hela kvarteret Proser-
pina och avgränsas av Skeppsbron, Norra Bancogränd, Österlånggatan och Tullgränd.
Norra Bancohuset som är upptaget i förteckningen över byggnadsminnesmärken har sedan flera år varit utrymd. Kvarteret Proserpina är enligt gällande statsplan avsett för allmänna ändamål. För att byggnaden skall kunna användas krävs omfattande och dyra ombyggnadsarbeten.
Något behov att använda Norra Bancohuset för ändamål som ligger inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsansvar föreligger inte.
Efter förfrågan till ett antal intressenter har byggnadsstyrelsen beslutat
erbjuda Statsföretag AB, BS-konsult AB och Armerad Betong Vägförbättringar AB att tillsammans förvärva fastigheten.
Parterna har kommit överens om en köpeskilling om 7 700 000 kr. Därutöver skall köparen reparera och renovera fasaderna på grannfastigheten, Södra Bancohuset, som ägs av staten. Ersättningen för Norra Bancohuset
är bestämd på marknadsmässiga grunder.
Riksantikvarieämbetet har godkänt att fastigheterna säljs. Byggnaden kommer efter försäljningen att förklaras som byggnadsminne. Länsstyrelsen har godkänt förslag till skyddsföreskrifter som upprättats av Stockholms stadsmuseum. Köparna har godtagit de bevarandeprinciper som
kommit till uttryck i skyddsföreskrifterna.
Jag har inget att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag att Norra Bancohuset säljs I enlighet med de av byggnadsstyrelsen redovisade villkoren.
Försäljning av statlig egendom till enskilda, där saluvärdet överstiger 5 milj. kr., kan inte avgöras av regeringen utan måste först underställas
riksdagens prövning. Jag förordar att så sker nu.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att samtycka till försäljningen av Norra Bancohuset i Stockholm.
Bilara 4
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammantrade
1984-12-20
Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén p. 1: statsrådet Göransson p. 2-4,
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
ATTONDE HUVUDTITELN
C. Vuxenutbildning
[1] C 6. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Genom Kunzl. Maj:ts beslut den 25 maj 1973 har bestämmelser meddelats om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. Bestämmelserna har ändrats av regeringen senast den 2 februari 1984. Undervisningen. som bedrivs som försöksverksamhet, fär innevarande budgetar omfatta högst 490 000
studietimmar.
Undervisningen bedrivs av skolöverstyrelsen i samräd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studietörbunden.
Statsbidrag utgår vid undervisningen med belopp som varierar mellan 153 kr. 15 öre och 184 kr. 45 öre per studietumme. Av nåmnda bidrag för ett
belopp som värierar mellan 80 kr. 45 öre och 96 kr. 15 ore per studietimme
användas till verifierade kostnader för cirkelledare. Ur bidraget far vidare
utgå högst 5 kr. 20 öre per studietimme i lagbunden undervisning och högst åkr. 10 öre per studietimme i övrig undervisning tll verifierade lönebikost-
nader.
Föredragandens överväganden
Förhandlingar mellan Folkbildningsförbundet och Svenska facklärarförbundet om nya löne- och anställningsvillkor för cirkelledare i svenska med
samhällsorientering för invandrare pågår f.n. Resultatet av förhandlingarna kan komma att medföra behov av förbättrade statsbidrag till studieförvunden för att täcka kostnaderna för ändrade arvoden till cirkelledare samt ör lönebikostnader.
Jag finner det angeläget att de höjda statsbidragen till studieförbunden utgår så fört som möjligt efter det att nytt avtal slutits. Studieförbunden får
i annat fall först i efterhand kompensation för de kostnader det nya avtalet
kan komma att medföra. Härigenom får studieförbunden en hård belast-
ning på sin likviditet.
Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att. som en följd av kommande nytt avtal mellan Fölkbildningsförbundet och Svenska facklärarförbundet, få höja statsbidragen till studieförbunden för svenskundervisning för invandrare.
Jag föreslår att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna att regeringen höjer statsbidragen till studieförbunden
för deras verksamhet med svenskundervisning för invandrare i
enlighet med vad jag anfört.
F. Kulturverksamhet m. m.
(21 F 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 104 976000 kr. Riksteatern har gjort en framställning om ytterligare medel
för budgetären 1983/84 och 1984/85 till följd av 1984 och 1985 års avtal. Då
detta anslag anmäldes i prop. 1983/84: 100 (bil. 10 s. 307) anförde jag att jag hade för avsikt att återkomma I annat sammanhang. Avtal är nu träffade för åren 1984 och 1985. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till Svenska riksteatern höjs med 8757 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ull Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudeget II till stats-
budgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
8757 000 kr.
[3] F 14. Bidrag till Dramatiska teatern. 1 statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 70359000 kr. Dramatiska teatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåren 1[983/84 och 1984/85 med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1984 och 1985 års löneavtal. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härull förordar jag att anslaget Bidrag till Dramatiska teatern höjs med 7 116 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Dramatiska teatern på tilläggsbudget II till stats-
budgeten för budgetåret 198485 anvisa ett reservationsanslag av
7116 000 kr.
[4] F 15. Rikskonsertverksamhet. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 46 538 000 kr. Institutet för rikskonserter har nu begärt ytterligare medel för budgetåren 1983/
84 och 1984/85 med hänsyn till 1984 och 1985 års löneavtal. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade
avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Rikskonsertverksamhet höjs med 5 000 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget II till statsbud-
geten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
5000 000 kr.
Bilaga 5
Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammaänträde
1984-12-20
Föredragande: statsrådet Leijon
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Uddevallaregionen
Uddevallavarvets och Svenska Varvs styrelser beslotade den 11 december 1984 att förbereda nedläggning av Uddevallavarvet och inleda MBLförhandlingar om detta. Skälet till beslutet är främst att marknaden för bulk- och tankfartyg vtterligare har försämrats. Uddevallavarvet har ca 2200 anställda. 1700 av dessa är kollektivanställda och ca en fjärdedel är 55 år eller äldre. Dessutom tillkommer ca 250 anställda vid Uddevallavarvets dotterbolag Skandiaverken i Lysekil.
Industrin i mellersta Bohustän har under senare år drabbats av omfattande strukturella förändringar. Under år 1983 har personalstyrkan vid
Uddevallavarvet och Skandtaverken minskats med ca 460 personer. Ytter-
ligare ett antal företag i regionen har minskat antalet anställda eller aviserat
sådana neddragningar.
Den här situationen kan komma att innebära betydande sysselsättningsproblem i Uddevallaregionen. Sammantaget är uppemot 3 000 arbetstillfällen nu i riskzonen.
Regeringen har inlett arbetet med ett brett åtgärdsprogram som kan sättas i gång när definitiv klarhet har nåtts om Uddevallavarvets framtid.
Bland de åtgärder som kan bli aktuella är arbetsmarknads-, regional- och industripolitiska insatser. .
Vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste kunna sättas in snarast möjligt. Det kan då komma att bli fråga om förstärkningar av personal till arbetsförmedlingen, inrättande av extra arbetslag vid arbetsmarknadsinstitut samt möjlighet att i större utsträckning utnyttja introduktionsstöd och särskilt lönebidrag för arbetshandikappade. Vidare kan det visa sig ändamålsenligt att förbättra vissa stöd och vidta vissa regeländringar i bestäm-
melserna om arbetsmarknadsutbildning, flyttningsbidrag och näringshjälp
enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368. omtryckt 1983: 569). Dessut-
om kan reglerna om bidrag enligt förordningen (1984: 523) om försöksverk-
samhet med bidrag till arbetslösa som startar egen rörelse behöva justeras. Detta kan innebära att ytterligare medel utöver vad riksdagen anvisat för innevarande budgetår kan komma att behövas.
Jag har för avsikt att senare återkomma till riksdagen med en mer detaljerad redovisning av insatserna 1 Uddevallaregionen och i det sammanhanget återkomma om eventuella ytterligare medel. I avvaktan härpå bör emellertid regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att om arbetsmarknadsläget så kräver kunna göra vissa förändringar i bestämmelserna för de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som jag tidigare har nämnt.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att godkänna att regeringen får ändra reglerna för de arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder som jag har nämnt och som arbetsmark-
nadsläget i Uddevallaregionen kan komma att kräva.
Bilaga 6
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-12-20
Föredragande: statsrådet Gustafsson
. Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
ELFTE HUVUDTITELN
B. Bostadsförsörjning m. m.
[!] B 1. Bostadsstyrelsen. Under denna rubrik har t statsbudgeten för budgetäret 1984/85 anvisats ett förslagsanslag av 52 102000 kr. Av detta belopp avser 3 milj. kr. medel till bostadsstyrelsens projekt rörande utvidgat datorstöd — UDS — till verksamheten vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. Medlen är avsedda för fortsatt utredningsarbete och för genomförandet. Bostadsstyrelsen har hemställt om ytterligare 4402 000
kr. för detta ändamål för innevarande budgetår.
För egen del beräknar jag medelsbehovet till I milj. kr.
Regeringen har i beslut den 30 augusti 1984 uppdragit åt bostadsstyrelsen att utarbeta ändrade rutiner för utbetalning av räntebidrag. I beslutet angavs att regeringen avsåg att hos riksdagen begära att särskilda medel anvisas för att göra det möjligt för bostadsstyrelsen att ändra i det nuvarande datasystemet så att de nya utbetalningsrutinerna kan genomföras. Styrelsen har beräknat kostnaderna för ändringarna till 2415 000 kr. för innevarande budgetår och hemställt om att denna summa ställs till förfogande för ändamålet. Jag beräknar i likhet med bostadsstyrelsen
medelsbehovet till 2415 000 kr.
Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i prop. 1983/84:90 beslutat (BoU 28, rskr 303) att det bildas ett särskilt av staten helägt
kreditaktiebolag med uppgift att på den prioriterade kreditmarknaden låna
upp de medel som krävs för den statliga bostadslångivningen.
Med anledning av riksdagens beslut har bostadsstyrelsen hos regeringen hemställt om att 2 705 000 kr. ställs till styrelsens förfogande för ändringar av det nuvarande datasystemet så att utbetalning enligt den nya ordningen kan ske fr.o.m. den 1 juli 1985.
Prop. 1984/85: 101 | 14
För egen del beräknar jag kostnaderna för ändamålet ull 1,5 milj. kr.
Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att på ulläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare 4915 000 kr. för de
ändamål som jag här har redogjort för.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen.
att till Bostadsstyrelsen på tilläggsbudget Il till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av sammanlagt
4915 000 kr.
Bilaga 7
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-12-20
Föredragande: statsrådet Peterson såvitt avser p. 1—2 och 4—5: statsrådet Dahl såvitt avser p. 3
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85
TOLFTE HUVUDTITELN
B. Industri m. m.
[1] B 20. Bidrag för omlokaliseringskostnader m. m. till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. Något anstag för detta ändamål finns inte upptaget i
statsbudgeten för budgetåret 1984/85.
Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU) bedriver fortbildning för bl. a. småföretag inom främst tekniska och ekonomiska ämnen. SIFU:s administration — förutom elektronikavdelningen — och viss kursverksam-
het är förlagd till Borås i enlighet med statsmakternas omlokaliseringsbe-
slut (prop. 1973:55, InU 22, rskr 220). En betydande del av själva kurs-
verksamheten bedrivs dock i Stockholm.
Av olika skäl kom utflyttningen till Borås att äga rum först under sommaren 1982. Flyttningen har inneburit såväl merkostnader som minskade intäkter för SIFU. Under budgetåret 1983/84 har, som en följd av utflyttningen till Borås, vissa omlokaliseringar skett även inom de grenar
av SIFU:s verksamhet som är kvar i Stockholm. Också dessa omflyttningar har medfört ekonomiska påfrestningar. SIFU erhöll t.o.m. budgetåret 1982/83 vissa statsbidrag för att täcka omlokaliseringskostnader. Därefter har stiftelsen temporärt fått finansiera sådana kostnader med egna medel. F skrivelse den 10 maj 1983 redogjorde stiftelsen för sina beräknade omlokaliseringskostnader och andra omställningskostnader t.o.m. budgetåret 1983/84 och anhöll om statsbidrag för
ändamålet. I samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 har SIFU preciserat sina anspråk på bidrag för omlokaliseringskostnader
till 3.7 milj. kr.
För egen del vill jag anföra följande.
Prop. 1984/85: 101 | 16
SIFU är affärsdrivande. De negativa ekononuiska verkningarna av omlokaliseringen har under en övergångsperiod varit betydande. Det gäller även intäktssidan. Det ordinarie statsbidraget till SIFU har minskat från 22
milj. kr. för budgetåret 1982/83 till 18 milj. kr. för innevarande budgetår.
SIFU har därför inte kunnat kompensera sig för de ekonomiska påfrestningar som omlokaliseringen har medfört. Det har fått till följd att stiftelsen
under de två senaste verksamhetsåren redovisat förluster på totalt ca 3,4
milj. kr. F.n. har stiftelsen ett negativt eget kapital. SIFU:s verksamhet är av stor betydelse för främst spridningen av tekniska och ckonomiska kunskaper bland småföretagen. På grund av de senaste årens omställningsproblem har stiftelsen saknat resurser att i tillräcklig omfattning både utveckla och genomföra kurser. Det är enligt min mening inte godtagbart att den omlokalisering som riksdagen beslutade om får sådana konsekvenser. Jag förordar därför att ett statligt bidrag på 3,7 milj. kr. lämnas till stiftelsen, som en engångsinsats, för att slutligt täcka omlokaliseringskostnader m. m. Eventuellt kvarstående kostnader för omlokaliseringen får bäras av stiftelsen inom ramen för det reguljära statsbidrag som riksdagen anvisar. Engångsinsatsen om 3,7 milj. kr. bör anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag. Med hänvisning tll vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Bidrag för omlokaliseringskostnader m.m. till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling på ulläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
3700 000 kr.
D. Mineralförsörjning m. m.
[21 D1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 66 303 000 kr. Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) är till största delen lokaliserad till Uppsala med filialkontor i Lund och Göteborg.
Filialkontoret i Lund har under många år varit spritt på flera olika lokaler.
Under våren 1984 samlades verksamheten i en lokal. Byggnadsstyrelsen har svarat för nödvändig ombyggnad av denna. Kostnaden för ombyggna-
den uppgick till 725 000 kr. Denna kostnad samt den ökade hyreskostnaden under innevarande budgetår, 306 000 kr.. har inte tagits med vid beräkningen av SGU:s anslag. Medel för att täcka dessa kostnader, sammanlagt
1031 000 kr. bör ställas till SGU:s förfogande under innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m.
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av I 031000 kr.
E. Energi
[31 E 21. Verksamheten i Ranstad. Anläggningarna i Runstud uppfördes
under tiden 1960-1965 av AB Atomenergi (numera Studsvik Energiteknik
AB) för utvinning av uran ur alunskifferlagrets uranrika zon. Anläggningen
kördes i provdrift under budgetäret 1965/66 och därefter i produktion t.o.m. budgetäret 1968/69. Från budgetåret 196970 har anläggningen an-
vänts för processutveckling avseende uranutvinning samt avancerade processer som syftar ull utvinning av flera produkter ur skifferråvaran.
Sedan är 1978 ägs Ranstadsverket av Ranstad Skifferakuebolag (RSA) med Aktiebolaget Svensk Alunskitferutveckling (ASA), Luossavaara-Ki-
runavaara AB (LKAB) och Studsvik Energiteknik AB (Studsvik) som
ägare. ASA ägs i sin tur av Boliden AB och LKAB. Sedan budgetåret 1978/
79 har verksamheten i Ranstad finansierats med ett statligt villkorslän om totalt 128 milj. kr. till ASA.
Verksamheten i Ranstad har sedan år 1969 när Ranstadsverket sysselsalte ca 200 personer successivt trappats ned. I januari 1984 varslades de 20 kvarvarande anställda och de flesta har i dag hittat andra anställningar.
Den verksamhet som äterstår på det stora industriområdet är i princip
fastighetsförvaltning och drift av vatten- och reningsanläggningar. Detta sker inom ramen för RSA.
Den forskning som bedrivits I RSA med slaggande förgasning på upp-
drag av ASA är i dag avslutad. En viss forskningsverksamhet bedrivs dock
på rent kommersiella grunder av det nystartade Ranstad Mineral AB. De
uppdrag som hittills erhällits ligger inom det hydrometallurgiska området
och utförs I Ranstadsbolagets lokaler.
De intressenter (Boliden, LKAB och Studsvik) som har deltagit i ut-
vecklingen av förgasningsprocessen. har inget intresse av alt driva arbetet vidare utan särskilda medelstillskott.
När det i slutet av 1960-talet stod klart att planerna på uranutvinning i Ranstad inte skulle fullföljas påbörjades de första arbetena med att äterställa området. Betydande insatser har skett för att återställa delar av säväl lakrestomrädet som dagbrottsområdet. Det har ocksä bedrivits viss för-
söksverksamhet med rekultivering av vissa markytor.
Bland de arbeten som återstår kan nämnas t.ex. dagbrottets västra del och dithörande transporttunnlar. Vidare återstår kanterna på lakrestområdet. På sikt måste ställning tas till om dagbrottet och underjordsanlåggningarna kan vattenfyllas. Vidare mäste åtgärder vidtas för slutlig äterställning av lakrestområde och dithörande vattenreningssystem.
Enligt ett konsortialavtal mellan Studsvik, LKAB och Boliden har Studsvik åtagit sig att ensamt svara för de ekonomiska förpliktelserna avseende återställningsarbetena vid en cventuell nedläggning av verksamheten vid Ranstadsverket.
Gällande koncession för brytning av alunskiffer utlöper vid utgången av
ar 1984. Tillräckliga motiv föreligger enligt RSA inte för en begäran om en förlängning av bolagets brytningskoncession. Studsvik har i skrivelser till regeringen den 30 augusti och den 19
november 1984 hemställt om medel för att i samband med att brytnings-
koncessionen upphör ta fram underlag för det fortsatta återställningsarbetet. Bolaget har definierat fyra skeden i projektet: programskedet, utredningsskedet, äterställningsskedet och uppföljningsskedet. Det första skedet går att beskriva och kostnadsberäkna med noggrannhet, medan de därefter följande skedena nu endast kan beskrivas översiktligt. Programskedet syftar enligt Studsvik till att tillsammans med berörda kommuner och myndigheter översiktligt kartlägga problemområden, skis-
sera möjliga åtgärder samt belysa framtida användning av de åtgärdade
markområdena. Programskedet kommer enligt bolaget att resultera i ett eller flera förslag till åtgärder. Arbetet i denna första fas beräknas ta ca ett
halvt till ett år i anspråk och kosta 500000 kr. Den efterföljande utredningsfasen beräknas behöva ta 1—2 år i anspråk och kosta ca 3,5 milj. kr.
Föredragandens överväganden Vid riksdagsbehandlingen våren 1984 av regeringens proposition om forskning (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU 45, rskr 407) konstaterade närings-
utskottet att frågan om återställningsarbeten i Ranstad bereds inom rege-
ringskansliet. Utskottet anförde att regeringen borde verka för en fortsättning av verksamheten vid Ranstad. Detta skulle ske genom att befintliga
anläggningar och kompetens utnyttjas för fortsatta forsknings- och utveck-
lingsinsatser. Utskottet ansåg att en viss forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området förgasning bör drivas vidare under åtminstone den närmaste treårsperioden. Inom området våtkemisk metallutvinning borde enligt utskottet en fortsatt verksamhet kunna bedrivas med klart affärs-
mässiga utgångspunkter. Utskottet påpekade också att bolaget hade att
förvalta vissa fastigheter. Vad beträffar finansieringen av forskningsverksamheten m.m. skulle enligt utskottet prövas möjligheterna att inom ramen för tidigare beviljade medel lösgöra resurser härför. Utskottet anförde att så skulle kunna ske
genom att bolagets intressenter återbetalar återstående län i snabbare takt
än vad som gäller enligt nuvarande lånevillkor. Regeringen borde, ansåg utskottet, ta upp förhandlingar med intressenterna enligt dessa riktlinjer.
Riksdagen beslutade (rskr 407) i enlighet med utskottets förslag.
För egen del vill jag anföra följande:
De tekniker och ingenjörer som var verksamma i det numera planenligt
avslutade projektet för slaggande förgasning är inte längre kvar i RSA.
Någon förgasningsverksamhet förekommer således inte längre. Det är därför enligt min mening svårt att genomföra det av riksdagen föreslagna fortsatta forsknings- och utvecklingsarbetet vid Ranstad. Ett fortsatt forsk-
nings- och utvecklingsarbete skulle möjligen till mycket höga kostnader
kunna återupptas med hjälp av konsulter och inhyrd personal.
F.n. pågår verksamhet med förgasning av fasta bränslen framför allt vid Studsvik men även vid t.ex. Metallurgiska forskningsstationen i Luleå (MEFOS). Den verksamhet som bestrids med medel från energiforsk-
streras av stälens energiverk. Det ankommer på statens energiverk att utifrån de riktlinjer riksdagen lagt fast ta ställning till hur medlen inom delprogrammet Bränsleförädling skall användas. Energiverket finansierar verksamhet som är inriktad bl. a. på generell förgasningskunskap.
Med de begränsade resurser som står till buds för forskning inom områ-
det förgasning av bränslen är det angeläget att hälla samman verksamheten
så att högsta möjliga effektivitet uppnås. Ett återupptagande av förgasningsverksamheten i Ranstad skulle försvåra detta.
När det så gäller möjligheten att omförhandla återbetalningsvillkoren för
det lämnade statliga lånet, gör jag efter kontakter med låntagaren följande
bedömning. Det är i och för sig möjligt att förhandla med låntagaren med
syfte att nå en snabbare återbetalning av lånet. En förutsättning för att ett sådant resultat skall uppnås är dock, att staten är beredd att ekonomiskt
kompensera läntagaren för de försämrade villkoren. Jag finner det därför inte meningsfullt att gå vidare med förhandlingar i frågan.
När det gäller brytningskoncessionen delar jag RSA:s uppfattning att det saknas förutsättningar för en förnyad koncession. I likhet med RSA och Studsvik anser jag därför att förberedelser för återställningsarbetena bör inledas. Enligt koncessionsvillkoren skall bolaget bl. a. vidtaga nödvändiga åtgärder för att allteftersom fyndigheten tillgodogörs återställa marken i
lämpligt skick och därvid ställa sig till efterrättelse de föreskrifter i natur-
vårdande syfte som länsstyrelsen efter hörande av bergmästarämbetet kan komma att meddela. Vidare kan regeringen enligt koncessionsvillkoren meddela ytterligare villkor. Genom en förstudie i samräd med bl. a. berörda myndigheter bör olika alternativ kunna analyseras och värderas. Länsstyrelsen har därefter att meddela föreskrifter för återställningsarbetena. Studsvik har i form av ett konsortialavtal iklätt sig statens ansvar för de
ekonomiska förpliktelser som är förenade med återställning av Ranstads-
området. Dessa förpliktelser aktualiseras i samband med koncessionens
upphörande. Jag föreslår mot denna bakgrund att Studsvik Energiteknik
AB erhåller 500000 kr., som krävs för att genomföra den första fasen
(programskedet) i en förstudie med syfte att kunna presentera en återställ-
ningsplan för området. Därutöver bör medel beräknas för rening av vatten
från lakrestområde, länshållning i dagbrott och underjord samt vattenkon-
trollprogram. Jag har beräknat kostnaderna för de senare åtgärderna till 1
milj. kr. för budgetåret 1984/85.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att
|. ta del av vad jag har anfört om forsknings- och utvecklingsverk-
samhet inom området förgasning,
2. till Verksamheten i Ranstad på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
I 500000 kr.
F. Teknisk utveckling m. m.
[41 FS. Europeiskt rymdsamarbete m.m. Under denna rubrik har regeringen bemyndigats att under budgetåret 1984/85 ikläda staten nya förpliktelser
inom rymd- och fjärranalysomrädet om högst 145 milj. kr. Med anledning av att beslut om vissa internationella samarbetsprojekt
förskjutits från budgetåret 1983/84 till budgetåret 1984/85 föreligger behov av att utöka bemyndiganderamen för innevarande budgetär med ytterligare
55 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att under budgetäret 1984/85 — utöver tidigare lämnade bemyndiganden — ikläda staten förpliktelser inom rymd- och fjärranalysområdet om ytterligare högst
55 000 000 kr.
[IS] F 21. Aktieägartillskott till akticbolag inom det marintekniska området.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 8,5 milj. kr. Medlen är avsedda att täcka vissa skuldposter, såsom skuld tll byggnadsstyrelsen, balanserade förluster samt semesterskuld m. m., i marintekniska institutets balansräkning vid
myndighetens upphörande den 30 juni 1984. Fr.o.m. den I juli 1984
bedrivs institutets verksamhet av det nyinrättade bolaget SSPA Maritime Consulting AB. SSPA Maritime Consulting AB har den 31 augusti 1984 till industridepar-
tementet inkommit med årsbokslut för budgetåret 1983/84 för marintek-
niska institutet samt hemställt om ett aktieägartillskott för att täcka de poster i instituters balansräkning som ursprungligen avsågs.
Föredragandens överväganden
Beräkningarna som läg till grund för medelstilldelningen under detta anslag för budget 1984/85 var preliminära eftersom det slutliga bokslutet för myndigheten inte förelåg. Enligt bl. a. bokslutet för budgetåret 1983/84
för marintekniska institutet uppgår de i budgetpropositionen 1984 upptagna posterna som skulle täckas av staten till 11041000 kr. Jag räknar därför med ett ytterligare medelsbehov av (11041 000—-8 500000 =)
2541 000 kr. för detta ändamål.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Akrieägartillskott till aktiebolag inom det marintekniska området på tilläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 2541 000 kr.
Bilaga 8
Förteckning över av regeringen hos riksdagen i prop. 1984/85: 101 begärda anslag
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
Statsutgifter
HI. Utrikesdepartementet
A 3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen. reservations-
anslag 16000 000 kr.
VIII. Utbildningsdepartementet F 1 Bidrag til Svenska riksteatern, reservationsan-
slag 8757 000 kr. F 14 Bidrag till Dramatiska teatern. reservationsan-
slag 7116000 kr. F 15 Rikskonsertverksamhet, reservattonsanslag 5000 000 kr.
XI. Bostadsdepartementet B 1 Bostadsstyrelsen, förslagsanslag 4915 000 kr.
XH Industridepartemente! B 20 Bidrag för omlokaliseringskostnader m.m. till
Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, re-
servationsanslag 3 700000 kr. D I Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
kontering m. m., reservationsanslag 1031 000 kr. E 21 Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag 1500 000 kr. F 21 Aktieägartillskott till aktiebolag inom det marin- |
tekniska området, reservationsanslag 2541 000 kr.
Summa statsutgifter S0610000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984