Prop. 1983/84:107

om forskning

Prop. 1983/84: 107 Regeringens proposition

1983/84: 107

om forskning;

beslutad den 9 februari 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredra— gandenas hemställan.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

LENA HJELM—WALLEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

En framgångsrik forsknings- och utvecklingsverksamhet är en förutsätt— ning för att Sverige på längre sikt skall kunna återvinna sin ekonomiska styrka, slå vakt om sitt nationella oberoende och få möjligheter till fortsatt reformverksamhet och kulturell utveckling. I propositionen läggs en rad förslag om insatser för att stärka den svenska forskningen.

] propositionens inledande avsnitt redovisas forskningspolitikens hu- vudfrågor idag och vissa övergripande prioriteringar.

En central forskningspolitisk uppgift är att stärka den grundläggande forskning som finansieras via anslag till högskola och grundforskningsräd. Också den långsiktiga riktade kunskapsuppbyggnaden inom olika sam— hällssektorer bör ges ökad tyngd. Den vetenskapliga kvaliteten i forskning- en måste hävdas med ökad kraft.

Att främja rekryteringen av unga forskare är en avgörande förutsättning för en framgångsrik lbrskningsverksamhet. liksom att höja forskningens . effektivitet genom förbättringar av forskarnas arbetsvillkor.

Av grundläggande betydelse är vidare att utveckla formerna för samver- kan mellan näringslivet och den statliga forskningen samt att fortsatt stimulera det internationella forskarutbytet.

De långsiktiga områdesprioriteringar som angavs i l982 års forsknings- politiska proposition föreslås fortfarande i huvudsak gälla. Särskild upp- märksamhet riktas mot forskning och utveckling inom fyra områden. näm- ligen miljövärdsinriktad forskning samt informationsteknologi, material- teknik och bioteknik.

lnom utrikesdepurtementers verksamhetsområde redovisas olika åtgär- l Riksdagen [983/84. I .raml. Nr [07

IJ

Prop. 1983/84: 107

der för att intensifiera sadan forskningsverksamhet som har särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans. Särskilda medel anslås för forsk— ningssamarbete med de Europeiska gemenskaperna (EG).

Färsi'm-s;];nus—ltningen innehi'iller mänga delar som är gemensamma med forskningen i samhället i övrigt. I flera fall finns inom försvarsförskningen unik kompetens. I propositionen framhålls vikten av att samhällets totala forskningsresurscr samordnas i ökad utsträckning. Ett samlat förslag till den llygtekniska forskningens inriktning läggs fram. Förslaget innebär bl.a. att den civila andelen ökas genom ett llerärigt ramprogram för civil llygteknisk forskning.

Forskningsinsatsermt rörande de sociala konkt-wm'r/m av utvecklingen inom arbetslivet samt forskningen inom socialförsäkringsomrädct betonas, liksom forskning inom socialt behandlingsarbete. miljömedicin och primär- vård. Bristen på kompetenta forskare liksom på handledare inom social- forskningssektorn är stor. l propositionen föreslås därför fortsatta åtgärder för att rekrytera forskare till området och bygga tipp kompetens som grund för en tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Pä kommmtikuriunmnirtidt'i sammanförs transportforskningsdelega— tionen och kollektivtralikberedningen till en ny myndighet. transporttorsk- ningsberedningen. Den nya myndighetens uppgift blir att stödja forsk- nings- och utvecklingsverksamhet inom transportomrädet och att samord- na transportforskningen. Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forsk- ningen inotn omrädet förstärks. _

Anslagen till forskning och forskarutbildning inom uil)llt/ningxtlt-lmrlc- mentets område föreslås öka med sammanlagt lll) milj. kr. utöver kom— pensation för löne- och prisökningar. Merparten av ökningarna gäller teknik. naturvetenskap och medicin. men även humaniora och samhällsve- tenskap föreslås få ökade resurser. Forskningsrådens anslag ökar med 28 milj. kr. Fakulteternas s. k. basresurser ökar med 26 milj. kr.. varav minst 75 procent skall användas till nya tjänster som docent och forskarassistcnt. Ett begränsat antal nya professurer inrättas. För dyrbar vetenskaplig ut— rustning föreslås en ökning med 10 milj. kr. Särskilda medel anvisas för forskning inom mikroelektronik. bioteknik och toxikologi. Medel föreslas för fem forskartjänster inom jämställdhetsforskning.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten vid mindre högskoleenheter får ett särskilt stöd. Förbättringar föreslås inom studiefimtnsieringen i forskarutbildningen och åldersgränsen för utbildningsbidrag för doktoran- der avskaffas. .

Det internationella forskarutbytet förstärks genom olika åtgärder. Förslag läggs också fram om hur kultursektorns forskningsbehov kan tillgodoses.

! fråga om de areella näringarna föreslås i propositionen att forskningen koncentreras kring frågor rörande de grundläggande sambanden mellan olika processer i de biologiska systemen. Ytterligare insatser föreslås för

Prop. 1983/84: [07 ' 3

att möjliggöra en fördjupning inom bl.a. markekologi. mikrobiologi. gene- tik och immunologi. Som ett led i satsningen på den långsiktiga kunskaps- uppbyggnaden föreslås medel för tjänster som docent och forskarassistent och för doktorandtjänster.

För att möjliggöra tillämpning av genteknik på främst växter sker omfat— tande satsningar på kunskapsuppbyggande forskning inom ämnesområdet bioteknik.

I fråga om miljövärden betonas behovet av att forskningen bedrivs med utgångspunkt i en helhetssyn. Förstärkta insatser förutses bl.a. när det gäller forskning rörande försurningens effekter samt övergödning av söt- vatten och marin miljö.

Inom arbemnurknadsde/mrlenzwzrets verksamhetsområde behandlas frågor som rör forskning om arbetsmarknadspolitik. arbetsliv och arbets- miljö, invandring samtjämställdhet.

Inom byggnadsjörs'kningen läggs större vikt vid den långsiktiga kun- skapsuppbyggnaden. Forskning om byggsektorn i samhällsekonomin. om- byggnad och underhåll av byggnader och frågor om decentralisering och demokrati prioriteras.

Forsknings- och utvecklingsinsatsernas betydelse för den imlusiriellu tillväxten och förnyelsen betonas. Ett nytt treårigt program föreslås för det stöd som styrelsen för teknisk utveckling (STU) lämnar till teknisk forsk- ning och utveckling under budgetåren 1984/85— l986/87. Nya stödformer föreslås... liksom inrättandet av en teknisk forskningsrädsfunktion inom ramen för STUzs kunskapsutvecklingsprogram.

I propositionen läggs vidare fram ett förslag till nytt treårigt program för energijbrskningen omfattande I 220 milj. kr. Det gäller insatser för forsk- ning och utvecklingsarbete om energianvändning i bebyggelse, transporter och samfärdsel samt för energitillförsel. Ökad vikt läggs vid insatser på långsiktig och grundläggande forskning inom energisektorn.

När det gäller forskning om den ojfenlligu sektorn redovisas att en delegation inrättas och knyts till civildepartementet med uppgift att vara främst ett organ för informationsutbyte mellan de aktiva forskarna och företrädare för den statliga och kommunala sektorn. Forskarutbildningens meritvärde föreslås höjas vid tillsättning av statligt reglerade tjänster.

Prop. l983/84: 107 ' 4

Utdrag PROTO KOLL

vid regeringssammantråde l98-l-ll2-lll)

Närvarande: statsrådet I. Carlsson. ordförande och statsråden Lundkvist. Feldt, Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm—Wallén. Peterson. Boström. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsråden l. Carlsson. Bodström. Hellström. 'l'hunborg. Sigurdsen, Boström. Hjelm-Wallén. Göransson. Lundkvist. Leijon. Gra- din, Gustafsson, Peterson. Dahl. Holmberg

Proposition om forskning

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

1. Inledning

Den statsfinansiella situationen i Sverige är ansträngd. Regeringens bttd- getförslag för 1984/85 präglas därför av stratnhet. Många områden av den statliga verksamheten får vidkännas nedskärningar. Hårda krav på rationa- Iiscringar gäller för hela förvaltningen.

Samtidigt är det en central del av regeringens politik att främja investe- ringar inom områden som ökar produktiviteten och stitnttlerar den ekono- miska tillväxten. Det gäller t.ex. energisektorn. transportverksamheten och byggandet. Det gäller också forskning och teknisk utveckling.

En framgångsrik forsknings— och utvecklingsverksamhet är en förutsätt- ning för att Sverige på längre sikt skall kunna återvinna sin ekonomiska styrka. slå vakt om sitt nationella oberoende och få möjligheter till fortsatt reformverksamhet och kulturell utveckling.

Forskning och ny teknik har lagt grunden för vårt lands utveckling från ett fattigt agrarsamhälle till en modern välfärds- och industrination. Tek- niska genombrott har stärkt industrins konkurrensförmåga och därmed spelat en viktig roll för den ekonomiska tillväxten. Därigenom har resurser skapats för det sociala reformarbetet, som i sin tur i hög grad byggt på forskning och ny kunskap inom samhällslivets alla områden. Nya rön inom den medicinska forskningen har kontinuerligt och genomgripande föränd- rat värt sjukvårdssystem. I ett samspel och en växelverkan mellan tek-

'JI

Prop. 1983/84: l07

niska framsteg och socialt reformarbete har det svenska välfärdssamhällct vuxit fram.

I dag framstår behovet av ytterligare kunskap för att förstärka resursba- sen och angripa samhällsproblcmen med särskild skärpa.

En långsiktig lörstärkning av Sveriges industriella och tekniska ktin- skapsbas är nödvändig föratt slå vakt om och utveckla industrins interna- tionella konkurrenskraft. En djupgående omstrukturering av det svenska näringslivet har inletts. Många faktorer pekar på att vi under de närmaste tio åren kommer att lägga grunden till en kvalitativt ny industriell utveck- ling. Detta sker såväl genom förnyelse inom våra basnäringar och traditio- nella industrigrenar som genom framväxten av nya. ktinskapsintcnsiva branscher.

Ny produktionstcknik. nya produkter och styrsystem kommer fram som rcstiltat av landvinningar inom bioteknik och mikroclcklronik. Nya materi- al mcd revolutionerande egenskaper. t.ex. keramer. libcrkompositer och plaster. tränger in på allt fler områden. Mikroelektronikens möjligheter har ännu bara utnyttjats i liten skala. Ändå har Sverige redan nti. i förhållande till industrins omfattning. fler numeriskt styrda maskiner och robotar än något annat land. På informalionstcknologins område har basen breddats väsentligt under senare år både industriellt och forskningsmässigt.

Inom det biotekniska området. där intresset mer och mer knyts till hybrid-DNA-tckniken. har forskningen redan en ansenlig omfattning. Det industriella utnyttjandet har börjat inom Iäkemcdelsindustrin och. om ock- så i betydligt mindre utsträckning. inom kemisk industri i övrigt. Biotekni- kens betydelse för industrins utveckling på flera områden är oomtvistlig. Inom energiområdet krävs en omfattande utveckling av ny teknik för att möjliggöra en successiv övergång till energisystem som i huvudsak baseras på clTektiv energianvändning och varaktiga. helst förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.

För framtiden krävs såväl fortsatta kraftiga satsningar på teknisk ut- veckling och forskning inom industrin som en bred och kvalitativt högtstå- ende forskning'vid våra universitet och högskolor och andra offentligt finansierade organ. Förutom teknisk forskning behövs grundläggande forskning inom naturvetenskaperna och inte minst biovetenskaperna.

Den snabba tekniska utvecklingen inom t.ex. elektronikområdet griper in i samhällets alla områden och för med sig stora effekter för enskilda människors dagliga liv. Politiskabeslutsfattare ställs inför många och svåra beslut där själva hastigheten i den nya teknikens utveckling och tillämp- ning i sig utgör ett problem. Det är en central uppgift för forskare från skilda discipliner att i samverkan belysa de möjliga effekterna socialt. kulturellt. ekologiskt osv. av olika tänkbara utvecklingslinjer.

Inom det svenska samhället upplever vi idag problem inom skilda områ- den. De regionala klyftorna kvarstår fortfarande i hög grad. Arbetslöshe- ten innebär intc bara ett omedelbart slöseri med mänskliga resurser titan

Prop. 1983/84: 107 6

har också negativa sociala konsekvenser. Utslagning. alkoholmissbruk och bruk av andra beroendeframkallande medel är allvarliga problem. Vårt ekologiska system utsätts för allt mer omfattande störningar. Vi behöver bättre kunskap om människors levnadsförhållanden och om möjligheterna att påverka dessa med åtgärder inom arbetslivet. det sociala trygghetssy- stemet och hälso- och sjukvården. För att tillgodose detta kunskapsbchov krävs en bred och kvalitativt högtstående forskning inom såväl samhälls- vetenskap. medicin och humaniora som naturvetenskap.

Den kunskap som tas fram om människan. hennes livsvillkor och behov bör utnyttjas aktivt för att länka t.eknikutvecklingen in i för samhället och människorna rätta banor.

Den humanistiska forskningen har ett egenvärde i ett demokratiskt sam- hälle. Den förbättrar våra förutsättningar att förstå och samverka med andra kulturer och länder. Kulturlivets vitalitet stöds av forskning och utveckling på en lång rad områden. Både skapande och upplevelse inom konst. musik och litteratur kan hämta kraft och inspiration i humanistisk forskning.

Behovet av forskning har alltså en direkt koppling till de problem vi i dag upplever. Insatserna måste ske i samspel med och avvägas mot andra investeringar inom respektive område. Men forskningen har en viktig uppgift också i att förbereda oss för de problem vi i dag inte kan förutse. att bygga upp en kunskapsbas inför framtiden.

Därmed får forskningen en vidare och djupare innebörd. Forskning handlar ytterst om människors behov av att orientera sig i tid och rum. om att göra verkligheten tydlig och tolkningsbar. om att förstå de skeenden som lett fram till dagens värld och om möjligheter att välja vägar in i framtiden. Människor har alltid gjort sig föreställningar om världsall- tets tillblivelse och otn sin plats i universum. om det egna och andra samhällens historia. om legitima metoder att styra och härska och om naturens och de materiella tingens väsen. Föreställningar och insikter har överförts från generation till generation. De binder människor samman som individer och samhällsmedlemmar.

Vår insikt om dagens värld har vi ärvt. Vi har en skyldighet att förvalta detta arv och ytterligare vidga synfältet. I detta perspektiv är forskning en kulturell förpliktelse och ett förhållningssätt i kamp mot vidskepelse och kunskapsförakt.

Dessa skäl för att forska kan inte skiljas från de mer nyttoorienterade. Vår strävan efter sammanhang och begriplighet är också motiverad av en önskan att lösa problem och att kunna styra och påverka utvecklingen. På ett mer konkret plan beror Sveriges framtid som kulturnation och välfärds— samhälle på hur klokt vi kan förvalta och använda forskningens framsteg.

Ett viktigt resultat av en allmän satsning på forskning är att vi får vetenskapligt kunniga människor som är tränade både att kritiskt granska nya idéer och att lösa problem. skapa och förnya. Att det finns många

Prop. 1983/84: 107 7

människor med denna kompetens är vitalt för vår samhällsdelmtt och kultur. De bidrar också till att öppna vårt samhälle mot omvärlden och förmedla kunskap om vår egen utveckling samt till att göra andra länders vetenskapliga framsteg tillgängliga för oss.

Att sprida information om forskningen och dess resultat är en angelägen uppgift i ett demokratiskt samhälle. såväl för att tillgodose behov av kunskap för att kunna lösa egna problem och delta i den demokratiska beslutsprocessen som för att främja intresse. för forskning. inte minst bland barn och ungdomar.

Forskning och utveckling åtnjuter i dag ett starkt stöd från breda kretsar i vårt land. Det har kommit till uttryck i de politiska partiernas programut- talanden och i de stora intresseorganisationernas och folkrörelsernas pro- gram. Alla de tre stora fackliga huvudorganisationerna har på senare år lagt fram egna program för forskning och utveckling.

Förväntningarna på forskningen är således stora. Forskningen löser dock inte i sig samhällets problem. Det måste ske i en dialog mellan olika samhällsintressen. Men denna förutsätter en forskning av tillräcklig bredd och djup som ger kritiskt prövad kunskap och vidgar vår handlingsfrihet. I'forskningcn är en gemensam. nationell resurs i våra strävanan att bevara Sverige som en materiellt och kulturellt rik och öppen demokrati.

Däri ligger en stor f(fn'väntan på och utmaning till svenska forskare.

2. Definitioner

En omfattande begreppsapparat har utvecklats för att på ett nyanserat sätt beskriva olika typer av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Ut- gångspunkten har varit dels forskningsprojcktcns karaktär och st:/ie, dels vem som har ansvaret för forskningsverksamhetcn.

Den gängse indelningen utifrån forskningsprojektens karaktär formule- rades inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) år l97tl och skiljer mellan grundforskning. tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Med gran(Ilmar/(ning avses ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Grund- forskning syftar till att ge ett bidrag till den vetenskapliga kunskapsmassan inom ett visst område.

Med lilliiiii/mdforxkning avses sådant sökande med en bestämd tillämp- ning i sikte.

Med miw'k/i'ngmrhcre avses ett ide'rikt och systematiskt utnyttjande av vetenskaplig och annan kunskap för att åstadkomma nya produkter. nya processer. nya system eller väsentliga förbättringar av nu existerande sådana.

Denna indelning utnyttjas i den internationella forsknings- och utveck-

Prop. 1983/84: [07 8_ '

lingsslatislikem som framför allt beskriver de tekniska och naturveten- skapliga områdena.

Ett begrepp som tillkommit under senare år är långsiktig kuuskapsnpp- byggnad som syftar till uppbyggnad av kompetens på nya områden moti- verade utifrån sektoriella och motsvarande ändamål. Man har då inte gjort en strikt uppdelning mellan grundläggande och tillämpade inslag i forsk- ningsverksamheten.

När det gäller att beskriva ansvarsförhållanden inom forskningen har begreppet sakmrsjhrskning kommit att användas för att beskriva sådan forskning som motiveras utifrån en viss samhällssektors eller beställares behov av kunskap för att främja vissa ändamål och som finansieras av sektorn eller beställaren.

En indelning utifrån ansvarsaspekten. som utgår från forskarnas situa- tion. kan göras ijorskning på eget pragraniansvar. där forskarna ges hela ansvaret för hur problemen ställs och uppgifterna löses och redovisas. samt uppdrag./”(naming. där en externbeställare har avgörande inflytande på valet av problemområde.

Forskning på eget programansvar innesluter både den över högskole- budgeten och forskningsråden finansierade forskningen och den sektoriellt och industriellt motiverade forskning som syftar till långsiktig kunskaps- uppbyggnad inom ett visst område.

Hänvisningar till S2

3. Den statliga forskningspolitiken

Hänvisningar till S3

3.1. Bakgrund

Satsningarna på forskning och utveckling (FoU) i Sverige uppskattas till sammanlagt ca 18 miljarder kr. budgetåret l983/84. De statliga anslagen. inkl. stöd till industriell FoU. beräknas uppgå till drygt hälften. ca 9,2 miljarder kr. Härtill kommer den näringslivstinansierade FoU-verksamhe- ten som främst avser utveckling. Det betyder att de svenska FoU-satsning- arna nu kan beräknas uppgå till ca 2,5 procent av hruttonationalprodukten (BNP) totalt. Endast ett fåtal industriländer avsätter mer till FoU i förhål- lande till BNP. Betydande nysatsningar har dock beslutats i flera av de ledande industriländerna:

De FoU—insatser som utförs inom industrin har efter en viss stagnation på 1970-talet börjat öka avsevärt. Från l979 till l98| ökade antalet utförda personår med 6 procent. Motsvarande ökning mellan åren l98l och [983 uppskattas till 8 procent. Läkemedelsindustrin är den bransch som satsar mest på FoU i förhållande till förädlingsvärdet. Forskningsinsatserna är stora också inom transportsektorn. elektroindustrin och maskinindustrin.

Den statliga FoU-verksamheten finansieras via anslag direkt till högsko— lan. via anslag till de forskningsråd som fördelar medel främst efter inom-

Prop. 1983/84:107 ' 9

vetenskapliga kriterier samt via anslag till sektorsansvariga myndigheter som även de i stor utsträckning förlägger sin forskning till högskolan.

Den nuvarande svenska organisationen för forskning och utveckling har växt fram under de senaste decennierna. Forskningsråden inrättades hu- vudsakligen under senare hälften av l940-talet som ett komplement till den fasta universitetsorganisationen. Under femtio- och sextiotalen genomgick universitetsorganisationen en omfattande expansion. Också forskningsrå- dens resurser ökades avsevärt. Samtidigt inleddes en utbyggnad av forsk- ningsorganisationen i övrigt. Delvis med modell från forskningsråden in- rättades under sextio- och s_iuttiotalen flera organ för finansiering av forsk- ning inom olika samhällsområden. Några exempel är styrelsen för teknisk utveckling (STU). statens råd för byggnadsforskning. arbetarskyddsfon- den. delegationen för social forskning och Riksbankens Jubileumsfond. som är en stiftelse under riksdagen. Parallellt härmed tillkom nya forsk- ningsinstitut. Vidare byggdes forskningsorganisationen ut genom att en rad centrala myndigheter fick särskilda resurser för forskning inom sina områ- den. t.ex. naturvårdsverket. arbetarskyddsstyrelsen och livsmedelsver- ket. ' '

Utvecklingen från sextiotalet och framåt har alltså inneburit dels att de s.k. rörliga resurserna för finansiering av forskning genom forskningsrå- den och motsvarande organ ökat. dels att fasta resurser med anknytning till behov inom olika myndigheters områden byggts ut. De direkta anslagen till högskolan har emellertid realt sett stagnerat. Grundforskningsrådens anslag har heller inte realt sett ökat nämnvärt under 1970—talet.

Merparten av den statliga forskningsverksamheten utförs inom högsko- lan. ] förhållande till många andra länder har Sverige relativt få fristående forskningsinstitut.

3.2. Statens roll i forskningspolitiken

En avgörande fråga när riksdagen skall besluta om riktlinjer för de kommande årens forskningspolitik är på vilket sätt staten skall ta ansvar för styrning och planering av forskning och utveckling. Den mest påtagliga uppgiften är att besluta om de statliga FoU-resursernas omfattning och fördelning på olika sektorer och organ samt om den organisatoriska ut- formningen av FoU-systemet. Därutöver finns det anledning att uttala allmänna riktlinjer som gäller hela FoU-systemet.

Det är uppenbart att samhällets roll i hög grad varierar för olika delar av FoU—systemet. Beträffande tillämpad forskning och utveckling inom olika sektorsområden liksom den härtill hörande riktade grundforskningen krävs en medveten planering av insatserna utifrån de politiska förutsättningarna inom respektive område.

När det gäller den allmänna grundläggande forskning som finansieras via anslag till högskolan och forskningsråd är statens ansvar främst att förvissa

Prop. 1983/84: un ' ta

sig om att det vetenskapliga systemet med dess inbyggda processer för kvalitetskontroll fungerar tillfredsställande. Detaljerad områdesstyrning bör inte ske. Det kan dock krävas direktiv när det gäller mycket resurskrä- vande och långsiktiga insatser som fordrar nationell samordning.

Allt sådant planeringsarbete är med nödvändighet långsiktigt. Det är viktigt att ändringar i inriktning eller i resurser sker stegvis och inte som abrupta omkastningar. Att bygga upp kompetens inom ett område är en mödosam och tidskrävande process. Detta måste beaktas vid forsknings- politiska ställningstaganden.

lin central fråga är på vilket sätt underlag tas fram för den forskningspo- litiska planeringen och för beslut som gäller avvägningen av resurser mellan olika sektorer och områden.

i riksdagens beslut med anledning av proposition lQXl/SZ: [06 om forsk- ning m.m. framhölls betydelsen av att få fram ett underlag för övergri- pande beslut och prioriteringar på nationell nivå. Regeringen gav därför alla sektorsorgan i uppdrag att utarbeta femårsplaner för resp. område. Dessa planer remitterades till berörda högskoleenheter och till forsknings— råden. Denna process har genom ambitiösa insatser av sektorsorgan och högskoleenheter och särskilt universitets- och högskoleämbetet (UllÄ) lett till en nära nog heltäckande beskrivning av den forskning som i dag finansieras av sektorsorganen. Det är angeläget att den dialog som i sam- band härmed har inletts mellan berörda organ fortsätter. Såväl sektorsor- gan som fakultetsnämnder och forskningsråd har framfört idéer och förslag om fortsättning i olika former. Det torde dock knappast vara erforderligt eller önskvärt att upprepa den process som nu har genomförts. Av inte minst praktiska skäl är det nödvändigt att i fortsättningen mer selektivt identifiera problem och områden som kräver åtgärder och beslut från riksdagens och regeringens sida. i detta arbete bör även forskningsråds- nämnden (FRN) kunna medverka. Jag återkommer senare till FRst roll.

Ett viktigt beslutsunderlag för regering och riksdag är underlag som belyser den vetenskapliga kvaliteten på forskningen inom olika områden. . Utvärderingar bör successivt göras inom samtliga delar av FoU-systemet. t.ex. av den typ som genomförts av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). STU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) m. fl. de senaste åren. och där även utländska experter anlitats. eller med andra lämpliga meto- der. Jag återkommer till detta i det följande.

En betydelsefull del av planeringsprocessen är självfallet också det underlag som tillställs regeringen i form av anslagsframställningar från olika organ med ansvar för forskning och utveckling. Slutligen är direkta kontakter mellan regeringen och aktiva forskare t. ex. via forskningsbered— ningen ett sätt att snabbt identifiera problem och behov. De vetenskapliga akademierna utgör också en resurs som enligt min mening bör kunna utnyttjas i den forskningspolitiska planeringen i större utsträckning än som hittills skett.

Prop. 1983/84: 107 " l I

En uppföljning av den internationella utvecklingen utgör också ett cen- tralt underlag inte minst när det gäller teknisk forskning och utveckling. Genomgångar av den typ STU. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) m.fl. gjort av angelägna områden mot bakgrund av såväl inhemska förut- sättningar som internationell kunskapsutveckling är av stort värde.

Utformningen av den statliga FoU-politiken bör slutligen ske i ett brett perspektiv med beaktande av den icke statliga forskning och utveckling som bedrivs i industrin eller andra delar av samhället.

3.3. Huvudfrågor inom forskningspolitiken

Svensk forskning och utveckling är i en internationelljämförelse kvalita- tivt högtstående. Resursmässigt håller vi oss väl framme jämfört med andra industrialiserade länder. Inom många områden finns internationellt framstående forskargrupper. Många företag ökar sina satsningar på forsk- ning och utveckling. Forskningsklimatet i Sverige är gynnsamt. Genom att samordningen av forskningsfrågorna i regeringskansliet har förstärkts och genom att forskningsberedningen har givits en mera framträdande roll än under de senaste åren har regeringen markerat forskningens betydelse för landets utveckling.

Det gäller nu att gå vidare med åtgärder för att lösa de problem som finns. Genom fortsatta målmedvetna forskningspolitiska insatser bör bätt- re förutsättningar kunna skapas för att verkningsfullt utnyttja de möjlighe— ter för samhällets utveckling som forskningen rymmer.

I det följande kommer jag att närmare beröra några huvudfrågor inom forskningspolitiken. Urvalet av dessa frågor har gjorts mot bakgrund av synpunkter som förts fram i anslagsframställningar. rapporter och yttran- den från olika organ inom det statliga FoU-systemet. i kontakter med näringslivet. med de vetenskapliga akademierna. med de fackliga organisa— tionerna och andra organisationer i samhället. vid överläggningar i forsk- ningsberedningens regi samt i kontakter med enskilda forskare. I det följande utvecklas dessa hin-'Lidfrågor vidare.

En första central fråga för forskningspolitiken. som jag utvecklar i av- snitt 4. är förhållandet mellan den sektoriellt inriktade_lbrskningcn och den forskning som finansieras via anslag till högskola och till grundforsknings- råd. Med grundforskningsråd avserjag humanistisk-samhällsvctenskapliga forskningsrådet (HSFR). medicinska" forskningsrådet (MFR). naturveten- skapligaforskningsrådet(N FR) samt skogs- ochjordbrukets forskningsråd (SJFR). Sektorsforskningens expansion. som ägt rum samtidigt som ansla- gen via fakulteter och grundlorskningsråd i stort sett legat på oförändrad nivå. har inte skett utan problem.

En andra fråga som nära sammanhänger med detta är behovet av att säkra den vetenskapliga kvaliteten i forskningsverksamheten. Samtidigt sotn forskning av hög internationell klass bedrivs på många områden finns

Prop. 1983/84: 107 12 inom andra områden påtagliga brister. Kvalitetsaspekten inom forskningen måste hävdas med ökad kraft. Denna fråga utvecklarjag vidare i avsnitt 5.

Rekryteringen av unga forskare är en avgörande förtttsättning för en framgångsrik verksamhet vad gäller såväl den egentliga högskoleforsk- ningen som sektorsforskningen och industriforskningcn, I dag är situa- tionen inte tillfrcdsstz'illande. I avsnitt 6 avserjag beröra denna fråga.

Den ökade forskningsadministrationen är ett återkommande tema i den forskningspolitiska debatten. Kritiken avser en rad olika aspekter som påverkarjbrxkurms arbetsvillkor. Det gäller t. ex. den interna beslutspro- cessen inom ht'wgskoleorganisationen och ansökningsförfarandet för att få externa medel. vilka båda kan vara alltför tidskrävande. Forskningsmiljön påverkas också" av arbetsenheterrtas storlek. Inom vissa områden är insti- ttttionerna för små för att utgöra en stimulerande forskningsmiljö. Det är viktigt att förbättringar görs i samtliga dessa hänseenden. 'till detta åter- kommerjag i avsnitt 7 .

Samverkan mellan näringslivet och .vrutlig fotar/("ning är en i hög grad aktuell fråga somjag tar upp i avsnitt 8 . På många håll tas nu initiativ för att uppnå en utökad samverkan i syfte att främja näringslivets utveckling. Samtidigt sotn en sådan samverkan är i samhällets intresse krävs att formerna utvecklas så att även en balanserad och långsiktig kompetens- uppbyggnad främjas.

En livaktig kontakt med forskningen i andra länder är av stor betydelse. Det gäller såväl universitet och högskolor m. tl. sotn industrin. Det internu- tiom'llu utbyta! måste fortsatt stimuleras såväl inom den industriella som inom den grundläggande forskningen. I avsnitt 9 diskuterar jag forskning- ens internationella aspekter.

Att prioritera mellan &ngClägna.fl)/”Skililllq.t'()llll'(l(/('II är en svår men viktig forskningspolitisk uppgift. | l982 års proposition om forskning m.m. an- gavs ett antal. relativt breda. områden som särskilt angelägna. Existensen av särskilda organ för forskning inom vissa samhällssektorer kan också sägas ge uttryck för prioriteringar. Det är viktigt att områdesprioriteringar verkar långsiktigt. Därför kommer några avgörande förändringar i dessa prioriteringar inte nu att föreslås. Vissa förskjutningar är dock motiverade och nödvändiga.

Jag kommer att i slutet av denna inledning (avsnitt ltll översiktligt redogöra för mina och de olika föredragandenas förslag till resursökningar för forskning och utveckling. Jag kommer därvid även att kort beskriva förslagen till samlade insatser inom ett antal olika områden.

Prop. 1983/84: 107 [3

Hänvisningar till S3-3

4. Samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande forskning inom högskolan

Sektorsprincipen inom forskningspolitiken innebär att varje samhälls- sektor skall svara för uppbyggande av forskning som tillgodoser" både kortsiktiga och långsiktiga behov av kunskaper för sektorn i fråga. Det är ingen ny princip. De teologiska och juridiska fakulteterna är de äldsta uttrycken för denna. De medicinska fakulteterna skall svara för sjukvårds- sektorns behov av kunskap och kompetens. Jordbrttks— och skogssektorn med lantbruksuniversitetet och tillhörande forskningsråd är uttryck för samma princip. Framväxten av de tekniska högskolorna har delvis följt ett likartat mönster.

De sektorer som byggt upp sin forskning under de senaste decennierna har inte alla på samma sätt givits en naturlig anknytning till högskolesyste- met. Dit hör den sociala forskningen. byggnadsforskningen. arbetslivs- forskningen och energiforskningen vilka utgör stora områden med relativt sett omfattande resurser. Inom dessa sektorer har forskningen i huvudsak byggts upp som en projektorganisation med kortsiktiga anslag utan en samtidig utbyggnad av en långsiktig kunskapsbas med tillhörande forskar- tjänster och forskarutbildning inom högskolans ram. De anslagsbeviljande sektorsforskningsorganen har hållit resurserna rörliga för hårt tidsbegrän- sade projekt och inte i någon större utsträckning kunnat binda resurser i mer långsiktiga forskningsprogram. Samtidigt som sektorsforskningen ex- panderat har anslagen till högskolans basorganisation i stort sett hållits på ofö rä nd rad nivå.

Dettna nya sektorsforskning är självfallet också beroende av en långsik- tig ktrnskapsuppbyggnad inom sina respektive områden. Men den är samti- digt beroende av det fria kunskapssökande sotn styrs enbart av inomve- tenskapliga kriterier. Så är t.ex. energiforskningen beroende av en kun- skapsbas inom grundläggande naturvetenskaplig forskning där man inte i förväg kan veta inom vilka samhällsområden forskningen kan komma att utnyttjas. Också detta slag av grundforskning har kommit att åsidosättas i samband med den nya sektorsforskningens expansion. Forskarna har en- gagerats i kortsiktiga sektorsforskningsprojekt i stället för långsiktig grund- vetenskaplig kompetensuppbyggnad. Idag finansieras en stor del av forsk- ningen Vid högskoleinstitutionerna med externa medel. huvudsakligen från sektorsorgan, Det finns institutioner där det i stort sett enbart bedrivs uppdragsforskning med anslag som söks och beviljas för ett år i taget.

Ett särSkilt problem är att en del av sektorsforskningen snarast fått karaktären av utredningsarbete och sarnmanställning av information. Sä- dan verksamhet bör knappast belasta högskoleorganisationen titan snarare bedrivas inom myndigheter och organisationer av forskarutbildad personal i nära kontakt med forskarna inom högskolan.

'I'illämpningen av sektorsforskningsprincipen har således medfört vissa

Prop. 1983/84: 107 14

problem. Samtidigt är behovet av ytterligare kunskap för att utveckla olika samhällssektot'er uppenbart. Det är också en fördel att detta sker i nära kontakt med avnämarna. Vi har således anledning att slå vakt om sektors- forskningsprincipen och därmed pluralismen i svensk forskningspolitik. Men formerna för sektorsforskningen måste utvecklas så att vi i tillräcklig omfattning får till stånd långsiktig kunskaps— och kompetensttppbyggnad.

En ytterst angelägen forskningspolitisk uppgift i dag är därför att stärka såväl den långsiktiga riktade kunskapsuppbyggnaden inom sektorerna som den grundläggande forskning som finansieras via tåkultersanslag och an- slag till grundforskningsråd.

Många av sektorsorganen är medvetna om behovet av långsiktiga sats- ningar. Den planeringsprocess som nyligen genomförts visar att flera av organen engagerat sig i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Så fmansi- erar t. ex. naturvårdsverket och e'aergiforskningsnämnden professurer vid vissa universitet och högskolor och STU fleråriga ramprogram vid de tekniska högskolorna. Även arbetarskyddsfonden finansierar långsiktiga program inom högskolan.

[ budgeten för innevarande år förstärktes resurserna för grundläggande forskning med ca 140 milj. kr. Idet följande kommer att föreslås ytterligare åtgärder som innebär att den grundläggande och långsiktiga forskningen stärks i relation till den mer kortsiktigt inriktade sektorsforskningen. — l fördelningen av nytillkommande resurser har den grundläggande forskningen prioriterats. Det gäller anslagen till högskolan och forsk— ningsråden under tttbiIdningsdepartementcts och jordbruksdepartemen- tets huvudtitlar med totalt ca [125 milj. kr. En uppstramning föreslås av sektorsforskningen inom energiområdet. Insatserna för långsiktig och grundläggande energiforskning kommer att öka väsentligt. Särskilda medel för energirelaterad grundforskning till- förs Nl-"R (51 milj. kr. för perioden 1984/85— l986/87). STU (25 milj. kr.) samt Studsvik Energiteknik AH (IS milj. kr.). Vidare ingår i flera delpro- gram bctydande moment av långsiktig kunskapsrtppbyggnad. För S'I'Uzs del ökar omfattningen av kunskapsutvecklingsprogrammet med ca 30 milj. kr. till 236 milj. kr. Samtidigt inrättas en "teknisk forskningsrådsfunktion'” inom S'I'Uzs ram med en omfattning av ca 20 milj. kr. per år att fördelas efter rekommendationer från ett forskarsam- mansatt råd.

— Delegationen för social forskning har inlett ett arbete med att utlysa forskartjänster för att bygga upp kompetens inom vissa områden. Insat- serna härför aVses öka under de närmaste åren.

Inom transportforskningsomradet föreslås en omorganisation som bl. a. syftar till att möjliggöra långsiktiga sammanhållna program. Dessutom föreslås en viss resursförstärkning (l milj. kr.) för en långsiktig kttnskapsttppbyggnad.

'Jt

Prop. 1983/84: 107 1

Även i övrigt kommer de olika föredragandena att understryka betydel- sen av insatser inom respektive sektorsforskningsområde för att säkra den långsiktiga kunskapstippbyggnaden. Det gäller t. ex. statens råd för bygg- nadsforskning. naturvårdsverket och arbctarskyddsfonden.

Jag avser att inleda överläggningar med berörda organ för att förvissa mig om att sektorsorganen i tillräcklig utsträckning beaktar sitt ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Jag ämnar också ta upp frågan om hur administrationen kan förenklas. såväl vid forskningsutförande som forskningsfinansierande organ. för att därmed frigöra resurser för forsk-

' ning.

Frågan om avgifter på den externt finansierade forskningen kommer senare att behandlas av chefen för utbildningsdepartementet. l avvaktan på UHÄ25 Lllredningsuppdrag föreslås inga ändringar.

5. Kvalitet i forskning och utvecklingsarbete

lin hög kvalitet i forskningen och utvecklingsarbetet är utomordentligt betydelsefull. Forskning som utförs med vetenskapligt högtstående "meto- der har alltid ett värde. (.)m däremot de metoder som används inte fyller kraven på kvalitet kan resultaten bli ointressanta eller rent av skadliga. 'liillspctsat uttryckt kan man säga att dålig forskning är sämre än ingen forskning alls, bl.a. därför att den tar i anspråk resurser som inte ger resultat och därför att den är vilseledande. Kvalitetskraven gäller alla delar av FoU—systemet och alla typer av forskning. såväl grundforskning som tillämpad forskning. Kvalitet ifråga om tttvecklingsarbete måste mätas efter graden av teknisk och kommersiell framgång- för produkten eller processen.

Kvaliteten bedöms framför all-t genom jämförelser" med forskning och forskningst'esultat i andra länder. En kvalitativt högstående forskning är i sig en förutsi'tttning för att vi skall kunna delta i det internationella kun- skapsutbytet. Svensk forskning och utveckling har länge haft ett gott anseende inom viktiga områden. Det gäller inte minst den medicinska forskningen. Också inom naturvetenskap och teknik finns en rad interna— tionellt framsrående ft")rskargrttpper. såväl inom högskoleväsendet som inom industrin,

För all typ av forskning och utvecklingsverksamhet gäller självfallet att hög kvalitet förenad med hög produktivitet bör efterstrt'ivas. Det måste understrykas särskilt i en tid då samhällets möjligheter att öka resurserna är begränsade.

En besvärlig konflikt mellan problemanknytning och kvalitetskrav kan uppstå när ett nytt samhällsproblem behöver belysas och forskning måste byggas upp. Utbyggnaden av forskningsorganisation och resurser måste då göras med stor omsorg i nära samspel med internationell forskning och

Prop. 1983/84: [07 to

etablerad forskning inom angränsande områden. Annars är risken stor för att kvalitetsproblem uppstår.

Kvalitetskraven måste bevakas i alla organ som fattar beslut om forsk- ning eller fördelar resurser till forskning. I vårt pluralistiska system inne- bär det att ansvaret fördelas på i första hand forskningsråd. sektorsorgan. fakultetsnämnder och enskilda forskargrupper.

För den forskning som bedrivs på eget programansvar är originalitet och kvalitet de enda styrinstrumenten. Forskningens frihet innebär att verk- samheten inte styrs av omedelbara nyttokrav. Forskaren skall fritt kunna välja problem, metoder och former för redovisning av resultat. Samtidigt innebär denna frihet ett stort ansvar för forskarna att se till att den veten- skapliga kvaliteten på metoder och resultat upprätthålls. Kvalitetsaspek- terna måste hävdas i varje led av forskningsprocessen, vid antagning av forskarstuderande och i forskarutbildningen. vid bedömning av medelsan- sökningar. vid tillsättning av tjänster osv. Det är i samhällets intresse att i den successiva urvalsprocess som sker de mest lämpade antas till forskar- utbildning, de mest kompetenta forskarna tilldelas forskningsmedel osv.

Bedömningar av kvaliteten i genomförd och pågående forskning spelar en viktig roll som underlag såväl för de lokala besluten som för regeringens och riksdagens övergripande bedömningar. Det finns en rad metoder att bedöma den vetenskapliga kvaliteten. t. ex. antalet uppsatser publicerade i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter. internationella kontakter. referenser i den vetenskapliga litteraturen osv. NFR har vidare genom ett värdefullt initiativ utvecklat en metod för utvärderingar där internationella forskare anlitats för att granska verksamheten inom ett avgränsat forsk- ningsområde. Också övriga grundforskningsräd, S'I'U. lantbruksuniversi- tetet. naturvårdsverket. arbetarskyddsfonden m.fl. har låtit göra olika slag av utvärderingar. Därigenom har en vetenskaplig bedömning av de fors- kargrttpper som är verksamma inom området presenterats tillsammans med könstruktiva förslag till förbättringar och insatser.

Det är angeläget att utvärderingar av den vetenskapliga kvaliteten punktvis görs inom samtliga delar av l'fioU-systemet. Därvid bör även forskarutbildningen inom respektive område granskas. Utvärderingarna bör genomföras i sådan tid att de kan redovisas inför nästa forskningspoli- tiska proposition.

Det är angeläget att kvalitetskt'iterier tillmäts ökad betydelse vid fördel- ningen av resurser. Det gäller inte minst inom högskolan. Det finns alltid en risk att andra hänsyn och bedömningar påverkar fördelningsprocessen. En metod för resursfördelning där instittttionernas kvalitetsprcstationer spelar en viktig'roll har utvecklats av bl.a. medicinska fakultetsnämnden vid karolinska institutet. Denna och liknande metoder bör kunna utvecklas och användas även inom andra fakulteter.

Åtgärder krävs också för att främja kvaliteten i forskarutbildningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att behandla dessa frågor.

Prop. 1983/84: 107 17

Slutligen villjag framhålla den stora betydelse de internationella kontak- terna har för att hävda kvalitetskraven i svensk forskning. Jag återkommer i ett senare avsnitt härtill.

Hänvisningar till S5

  • Prop. 1983/84:107: Avsnitt 3.3

6. Forskarrekryteringen

Att rekrytera och utbilda nya forskare är en central uppgift för högsko- lan. Ett ständigt tillllöde av personer sotn genomgår och genomgått fors- karutbildning behövs för att vetenskapssamhället skall bibehålla sin vitali- tet och utvecklas och stimuleras i sitt sökande efter ny kunskap. Av lika stor betydelse är det. att samhället i övrigt. företag. organisationer. myn- digheter etc. i stor utsträckning får tillgång till och utnyttjar personal med forskarutbildning. Den träning i metodiskt tänkande. det analytiska arbets— sätt och den kritiska skolning som en forskarutbildad fått del av är av värde för verksamhet inom snart sagt alla områden i samhället.

Mot den bakgrunden har situationen inom forskarutbildningen under en lång följd av år varit nedslående. Strömmen ut till samhällslivet av högt utbildade experter har på vissa områden avtagit kraftigt under loppet av 1970-talet. Medicinsk och odontologisk fakultet har liksom Handelshög- skolan i Stockholm upprätthållit en ganska oförändrad examinationsfre- kvens. lnom övriga fakulteter har det emellertid skett en minskning med hälften eller mer av antalet avlagda examina. trots att tillströmningen av nybörjare och antalet närvarande studerande legat på oförändrad nivå.

Antalet nya fors/mrsmdernndu per läsår har sedan mitten av 7(l-talet legat ganska konstant kring 2000. Antalet närvarande forskarstudcrande har heller inte förändrats dramatiskt. Höstterminen 1973 uppgick antalet närvarande till ca 11000. Under de senaste åren har antalet legat på ca 12000. Andelen kvinnliga forskare har på senare år vuxit och utgör numera ca en tredjedel av samtliga forskarstuderande.

Medelåldern både bland närvarande forskarstuderande och bland dem som avlagt forskarexamen synes ha ökat. kraftigt. h'ledelåldern bland när- varande studerande var hösten 1981 35 år för män och 37 år för kvinnor. lnte fullt var tredje närvarande bedriver studierna på heltid. Genomsnittli- ga brutto- och nettostudietider för dem som avlagt doktorsexamen har ökat från 11,0 respektive 8.7 terminer läsåret 1974/75 till 14.0 respektive 9.8 terminer. Avsevärda variationer finns mellan fakulteterna i dessa avseen- den.

Den s.k. Andrenska kommitten betonade i betänkandet (SOU 1981: 391 Forskningens framtid handledarens ansvar och handledningens betydelse för forskarutbildningen. Riksrevisionsverket har avlämnat en revisionsrap- port "Effektivitet i forskat—utbildningen" där man påtalar brister inom handledningen. Liknande synpunkter har redovisats från universiteten i 2 Riksdagen JOBB.-"84. I min/. Nr !()7

Prop. 1983/84: 107 18

Lund och Umeå där omfattande undersökningar genomförts under senare år.

Förutsättningarna för en god rekrytering till forskarutbildning skapas genom åtgärder inom en rad olika områden. Att grundlägga ett intresse för forskning hos unga människor är en viktig förutsättning. Den allmänna inställningen till forskning och utveckling i samhället torde ha en stor betydelse. Här spelar information om forskning och dess resultat en viktig roll. Alla organ inom FoU-systemet bör ha ett ansvar för att sprida infor- mation omforskning.

Förhållandena i utbildningssystemet -— från förskolan till grundutbild- ningen i högskolan — har en särskild betydelse för att påverka såväl intresset för forskning och forskarutbildning som kunskapsstandarden hos dem som kan komma att gå vidare till forskarutbildning. Jag har erfarit att chefen för utbildningsdepartementet vid sin anmälan av en proposition om reformering av gymnasieskolan kommer att lägga fram förslag om försök med specialarbete och fördjupningsstudier. som är av betydelse i detta sammanhang. Jag vill också erinra om att reglerna för tillträde till grundläg- gande högskoleutbildning f.n. ses över av en utredning som hon har tillkallat. "Dagens studieorganisation inom högskolan har för vissa ämnen försvårat fördjupade studier. Möjligheterna att i olika utbildningslinjer inrymma tillräckligt av fördjupningsstudier för att på så sätt lägga en god grund för forskarutbildning skall enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1981/82: 106 uppmärksammas av UHÄ i arbetet med utbildnings- planer. Vidare spelar kontakt mellan dem som genomgår grundutbildning och aktiva forskare en viktig roll. Utformningen av lärartjänstorganisa- tionen bereds för närvarande i regeringskansliet bl.a. mot bakgrund av detta förhållande.

Villkoren för forskarutbildningen har självfallet ett avgörande inflytande för dem som väljer mellan att fortsätta som forskarstuderande och att söka sig till andra delar av arbetsmarknaden. Det gäller såväl utformningen av de sociala och ekonomiska villkoren som uppläggningen av handledning och kurser. I båda dessa avseenden finns i dag brister.

Slutligen är kanske den viktigaste förutsättningen för att motivera dem som gått igenom en grundläggande utbildning att fortsätta med forskarut— bildning att det efter doktorsexamen finns arbetsuppgifter där forskarut- bildningen värdesätts och nyttiggörs. Det gäller såväl arbetsmarknaden utanför högskolan som möjligheterna till en karriär inom det akademiska systemet. För det senare är en ökad tillgång på tjänster för dem som avlagt doktorsexamen utomordentligt angelägen. En ökning av antalet s. k. mel- lantjänster är därmed en central fråga.

En ökad växelverkan mellan högskoleverksamhet och annan verksam- het är önskvärd. En genomströmning i högskolan är en förutsättning för en vital forskning.

I det följande föreslås en rad åtgärder på olika områden för att förbättra förutsättningarna för forskarrekryteringen.

Prop. 1983/84: 107 l9

Genom förstärkningar under fakultetsanslagen kan ca 170 nya mellan- tjänster inrättas. '— Genom ett ökat inslag av långsiktiga program inom scktorsanslagen förutses en ytterligare förstärkning av mellantjänster inom högskolan. Genom insatser från sektorsforskningsorganen utökas också antalet doktorandtjänster inom högskolan. Stttdiefinansieringssystemct förbättras. bl.a. genom att möjligheterna till förlängning av tiden för att inneha utbildningsbidrag ökas. En arbetsgrupp inom tttbildningsdepartementet skall fortsätta över— synen av stttdiefinansieringssystcmet med sikte på ett ökat inslag av doktorandtjänster. — En förbättring av meritvärdet av forskarutbildningen kommer att före- slås av chefen för civildepartementet. Värdet av forskarutbildning vid tillsättning av statliga tjänster understryks och forskarutbiIdningstiden jämställs med innehav av statlig tjänst under viss tid. Högskolans ansvar för handledningen av forskarstuderande och för att anpassa antagningen till forskartttbildning till de praktiska förutsättning- arna understryks kraftigt.

7. Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan

Med hänsyn till högskolans många internt och externt motiverade uppgifter på forskningsområdet är högskoleförhållandena och arbetsvillko- ren för forskare där en övergripande forskningspolitisk angelägenhet. I den forskningspolitiska debatten har kritik riktats mot förhållandena inom hög- skolan på en rad punkter. l allmänna ordalag har talats om den växande miminislmrinnen. Kritiken torde i hög grad avse problemet med den tid som måste avsättas för att delta i den interna beslutsprocessen och för att ansöka om medel från externa organ.

Att en stor del av forskares tid går åt för avgöranden av vetenskaplig karaktär är i sig en viktig förutsättning för forskningsproccssen och krävs för att säkra kvalitetskraven i forskningen. Men mycket tid och resurser ägnas också åt att utarbeta anslagsframställningar och anslagsansökningar till sektorsorgan. åt uppgifter av administrativ karaktär. osv. Bristen på resurser gör att det ofta krävs ansökningar och sammanträden även för att förverkliga mycket små insatser och'initiativ. Att förenkla den nu alltför tidskrävande processen för anslagsframställning skulle innebära betydan- de elfektivitetsvinster. Personella resurser skulle då frigöras som kunde användas till forskning i stället för administrativa uppgifter.

i det följande lämnas vissa förslag i detta syfte. Således kommer che- ferna för utbildnings-, jordbruks- och kommunikationsdepartementen att föreslå att forskningsråden under utbildnings- och jordbruksdepartemen- ten samt det nybildade organet transportforskningsberedningen får treåri- ga planeringsramar.

Prop. 1983/84: 107 - 20

Vidare föreslås att de större sektorsorganen ska öka inslaget av långsik- tiga program. vilkct bör leda till att arbetet med ansökningar underlättas.

Chefen för tttbildningsdepartementet avser att i annat sammanhang åter- komma till frågan om möjligheterna att förenkla formerna för anslagsfram- ställning för högskolans forskning och forskarutbildning.

På längre sikt bör möjligheten också prövas att införa ett system där anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning inte behöver inlämnas varje år.

Därutöver vill jag starkt understryka högskoleenheternas ansvar för att i största möjliga utsträckning åstadkomma förenklingar i beslutsprocesser och administration för att därmed bl.a. förbättra forskningens effektivitet. Jag får här erinra om vad chefen för uthildningsdepartementet anförde i proposition l983/84: 52 om vissa högskoleorganisatoriska frågor beträffan- de högskolestyrelsernas ansvar i detta avseende-.

Kritik har också framförts mot forskningsmiljön inom högskolan. Det tycks gälla framför allt inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området. Många institutioner är för små för att kunna erbjuda en aktiv och stimulerande miljö för forskning. Ansvaret för institutionsindelningen åvi- lar högskolestyrelserna. De bör aktivt undersöka möjligheterna att organi- sera arbetsenheter som när den kritiska storlek som krävs för att skapa en god forskningsmiljö. Jag vill åter erinra om vad som anfördes i detta avseende i proposition 1983/84z52 om vissa högskoleorganisatoriska frå- gor. Jag har erfarit att ett sådant arbete redan inletts inom högskolan.

Brist på ändamålsenliga lokalt-'i' är ett stort problem för många universi- tet och högskolor. Behovet av forskningslokaler har uppmärksammats i samband med åtgärder för att stimulera sysselsättning och produktion inom byggbranschen. Riksdagen har på regeringens förslag Linder riksmö- tena |982/83 och 1983/84 i samband med särskilda propositioner för att främja sysselsättningen anslagit ca 400 milj. kr. till lokaler för forskning och utbildning. Även i fortsättningen bör enligt min mening investeringar i lokaler för forskning ges hög prioritet när behoven sammanfaller med behov av insatser för att främja bvggsysselsättningen.

Hänvisningar till S7

  • Prop. 1983/84:107: Avsnitt 3.3

8. Samverkan mellan näringslivet och statlig forskningsverksamhet

Ett genomgående drag i svensk indttstris utveckling är att den blir alltmer kunskapsintensiv. Trots att den samlade investeringsvolymen fallit under en följd av år har investeringari forskning och utveckling ökat. Vid mitten av 1970-talet svarade FoU-insatser för ca 20 procent av indttstrins samlade investeringar: nu är motsvarande siffra 40 procent. Denna utveck- ling avspeglar industrins ökande kunskapsberoende i sig men också en strävan att minska långsiktiga bindningar i traditionella investeringar till förmån för möjligheter att snabbt anpassa sig till ändrade konkurrensförut- sättningar.

Prop. 1983/84: [07 Zl

Under perioden fram till sekelskiftet kommer Sveriges industriella struk- tur att undergå stora förändringar. Vi är på väg att lägga grunden till en kvalitativt ny industri. Framför allt hänger detta samman med den explo- siva utvecklingen inom bioteknik. mikroclektronik. informationsteknik. fiberoptik. materialteknik. Värmeteknik och vcrkstadsteknik. Denna ut- veckling är ofrånkomlig om industrin skall kunna behålla sin ställning i internationell konkurrens. Kunskap är på väg att bli den dominerande konkurrcnslaktorn. Detta bör innebära att Sverige har möjligheter att stärka sin internationella konkurrenskraft. Den breda allmänna utbild- ningsnivån i landet ärjämförelsevis hög. Det sociala trygghetssystemet ger en stabil grund för en industriell utveckling. Den svenska industrin har en. i förhållande till sin storlek. betydande bredd. Det bör dessutom finnas möjligheter att utnyttja det lilla landets fördelar i form av korta kontaktvä- gar och smidig samordning.

Dessa gynnsamma faktorer bör kompletteras med en långsiktig kompe- tensbyggnad inom de angivna områdena. Företagen blir i takt med sin egen ökade FoU-satsning alltmer beroende av högskolans breda kompetens. Om företagen inte kan förlita sig på att inom landet finna den forsknings- kontpetens som behövs ökar risken att de flyttar sina utvecklingsavdelr ningar utomlands.

Under senare år har flera åtgärder vidtagits som stärkt det direkta samarbetet mellan högskoleforskning och ft'iretagens utvecklingsarbete. Det finns nu ett trettiotal s. k. kollektiva forskningsprogram som finansi- eras gemensamt av staten och berörda branscher. Drygt hälften av dessa genomförs vid särskilda fristående forskningsinstitut. Industrin finansierar ett antal tjänster som adjungerad professor vilkas innehavare på deltid medverkar i högskolans forskarutbildning. Företag lägger ut forsknings- program på högskoleinstitutioner. En verksamhet med kontaktforskarc. dvs. högskoleforskare som lånas ut till bl.a. mindre och medelstora före- tag. pågår sedan några år. Särskilt utvecklade former för samverkan finns sedan lång tid när det gäller läkemedelsforskning, vissa delar av den tekniska forskningen och forskning kring de areella näringarna.

En rad forskarbyar. teknik- och innovationscentra för samarbete mellan högskola och omvärld har kommit till under de senaste åren. Det gäller t.ex. forskarbyn Ideon i Lund. Teknikcentrum i Linköping och Innova- tionscentrum vid Chalmers tekniska högskola. Vid högskolan i Luleå har sedan dess tillkomst en aktiv och framgångsrik samverkan med regionens näringsliv bedrivits. Planer finns också för ett särskilt elcktronikcentrum i Kista utanför Stockholm. Även vid universiteten i Umeå och Uppsala planeras särskilda organisationer för samverkan med näringslivet.

I ett flertal av landets regioner har särskilda organ skapats för att utnyttja forskningens möjligheter att stimulera näringsliv och sysselsätt- ning i regionen.

lntresset för ökad samverkan mellan högskola och näringsliv har ökat

Prop. 1983/84: 107 22

starkt i flertalet industriländer de senaste åren. Det gäller såväl USA som Japan. Frankrike. Västtyskland och Storbritannien. En rad internationella konferenser har anordnats för att utbyta erfarenheter och diskutera lämpli- ga former för denna samverkan."

I USA finansierar näringslivet numera även grundläggande forskning vid universiteten. Där har företagen bl. a. bildat särskilda forskningsråd för att stödja grundforskning som på längre sikt kan stärka den kunskapsbas som krävs för industrins förnyelse.

I den svenska debatten höjs också varnande röster mot den utveckling som nu pågår med allt större intresse för näringslivets medverkan i den statligt finansierade forskningen och utvecklingen. Man pekar på riskerna för att de tekniska högskolorna förvandlas till konsultföretag där kortsiktig uppdragsverksamhet dominerar på ett sådant sätt att den långsiktiga. grundläggande forskningen och utbildningen drabbas negativt. En annan risk med ökad industrimedverkan är att på längre sikt en styrning av forskningens inriktning skulle kunna ske på ett sätt som inte är förenligt med samhällets övergripande intressen.

Min egen uppfattning är att en samverkan mellan den forskning som finansieras med statliga medel och bedrivs vid högskolor eller andra organ och näringslivet otvivelaktigt är av värde för samhället.

Vi knyter stora förhoppningar till forskningens möjligheter att bidra till förnyelsen i svensk industri och därmed förbättra den svenska ekonomin. Det är då uppenbarligen angeläget att forskningens resultat utnyttjas i företagens förnyelse av produktionen och att överföringen av kunskap sker så snabbt som möjligt. Detta förutsätter en nära samverkan.

En nära kontakt med företagen och de problemställningar som uppståri samband med strävanden att förnya produktionen torde också innebära en stimulans och källa till inspiration för dem som är verksamma vid t. ex. de tekniska högskolorna. Det inom läkemedelsområdet sedan lång tid tillbaka väl fungerande samspelet mellan industrin och statligt finansierad forsk- ning vid. universitet och Sjukhus torde vara en viktig förklaring till den internationellt sett framgångsrika position som såväl läkemedelsindustrin som den medicinska och farmaceutiska forskningen intar.

Samtidigt är det självfallet nödvändigt att formerna och villkoren för samverkan väljs så att negativa effekter på högskolans centrala och lång- siktiga uppgifter undviks.

Mina kontakter med svenska industriföreträdare har övertygat mig om att det inom industrin finns en stark medvetenhet om grundforskningens betydelse för industrins långsiktiga förnyelse. Det gäller av naturliga skäl framför allt den tekniska. naturvetenskapliga och medicinska grundforsk-l ningen. Jag finner den nyss beskrivna internationella utvecklingen av stort intresse som ett uttryck för att industrisamverkan också kan gälla den grundläggande forskningen och inte begränsa sig till uppdrag som har karaktär av tillämpad forskning eller utveckling. Jag avser att inleda över-

Prop. 1983/84: 107 23

läggningar med företrädare för näringslivet om en utökad samverkan fram- för allt när 'det gäller den grundläggande forskningenoch den därmed sammanhängande forskarutbildningen.

De initiativ som tagits på senare tid vid de svenska universiteten Och högskolorna för att skapa förutsättningar för industrisamverkan tyder på ett starkt engagemang och en betydande entusiasm för att bidra till arbetet att stärka svensk industri och svensk ekonomi. Det är en viktig uppgift för regeringen att underlätta och stödja dessa strävanden.

Samtidigt är det självfallet angeläget att noggrant följa den verksamhet som nu pågår och planeras mot bakgrund av de risker som berörts ovan. Även om det lokala engagemanget bör uppmuntras finns det-anledning att förutsättningslöst pröva effekterna på högskolans totala "verksamhet.

Jag anser det därför motiverat att på ett samlat sätt utvärdera de samver- kansformer som nu byggts upp. En sådan utvärdering bör föreligga i sådan tid att den kan behandlas i nästa forskningspolitiska proposition, som bör läggas fram i början av år l987. Jag avser att i särskild ordning ta initiativ till en sådan utvärdering. Den bör bedrivas så att den kan ge underlag även för de ställningstaganden till former för industrisamverkan som kan bli aktuella de närmaste åren. '

Det är angeläget att klara regler finns för de enskilda forskarnas industri- uppdrag. I flera är har kritik riktats mot oklarheter i regler för högskolean- ställdas bisysslor.

På regeringens uppdrag har utarbetats ett förslag till ändring i högskole- lagen och högskoleförordningen som syftar till att ge forskare en vidgad rätt att samarbeta med näringslivet och samhället i övrigt i olika former. [ förslaget förutsätts att samråd därvid sker med högskolemyndigheterna. Förslaget remissbehandlas f.n. Chefen för utbildningsdepartementet åter- kommer till denna fråga i det följande. Hon kommer också att ta upp ett förslag om en stiftelse för industriuppdrag vid Chalmers tekniska högskola.

Även chefen för industridepartementet kommer senare idag samt i ett förslag till proposition om industriell tillväxt och förnyelse att beröra frågan om samverkan med näringslivet.

Slutligen vill jag erinra om att utbildningen spelar en viktig roll i samver- kan mellan näringslivet och högskolan. Den högre tekniska utbildningen är här av särskilt intresse. En stor del av forskningen och utvecklingsarbetet inom industrin utförs av civilingenjörer. ] årets budgetproposition före- slogs en förstärkning med 10 milj. kr. till grundläggande högskoleutbild- ning av betydelse för industriell utveckling.

Hänvisningar till S8

  • Prop. 1983/84:107: Avsnitt 3.3

9. Internationella kontakter

I flera sammanhang i det föregående harjag haft anledning att framhålla vikten av internationella kontakter för den svenska forskningen.

Prop. l983/84: [07 34

De svenska utgifterna för forskning och utveckling ttppgär till l—Z procent av världens samlade insatser. För förnyelsen säväl inom industrin som inom andra samhällsområden mäste vi delta i det internationella kunskapsutbytet och tillgodogöra oss nya kunskaper som tagits fram också i andra länder.

I flertalet industriländer karaktäriseras utvecklingen under senare är av en ökad satsning pä FoU—verksamhet. bäde inom industrin och vad gäller statliga anslag. Flera länder har också genomfört organisatoriska föränd— ringar som syftar till att åstadkomma effektivare styrning och samordning. I nägra fall har regeringarna lagt fast eller föreslagit längsiktiga mäl för en ökning av l'foU—resurserna. Jag vill här lämna nägra exempel som kan vara av intresse som bakgrund till mina fortsatta överväganden.

I Förenta Staterna har industrins FoU, trots den djupa Iägkonjunkturen. ökat med 2—3 procent realt per är trnder 80-talet. Under de närmaste ären väntas industrin bygga tipp nya forskningslaboratorier i mycket stor orn— fattning. Efter nägra är av ätstr'anrning i anslagen till civil FoU. föresläs i regeringens budgetförslag för 1984 en betydande ökning av det federala stödet till universiteten.

Statens och industrins samlade utgifter för FoU i Japan har ökat realt med mellan 5 och 10 procent per år under perioden l978—8 !.

I Frankrike ledde regeringsskiftet [981 till ökad aktivitet och nyoriente- ring på forskningsomrädet. ljtrli |982 lade regeringen fram ett längtidspro— gram om omfattning, inriktning och organisation av de statliga FoU-sats- ningarna. För är l984 föresläs betydande ökningar i första hand inom teknologisk FoU men även inom grundforskningen. Mälet för den franska FoU—politiken är att satsningarna ska uppgå till 3 procent av BNP.

De statliga anslagen till forskning har under [9250-talet minskat i Storbri— tannien. men under det senaste äret har stödet till industriell FoU priorite-' rats. Den brittiska industrins investeringar har under de senaste arens lägkonjunktur i stort sett realt legat stilla. Inom vissa branscher. t.ex. informationstekrrologi. har emellertid betydande franrtidssatsningar gjorts. Även i Västtyskland har regeringens FoU-stöd ökat. lnorn industrins omv räde har det dock övertagits av växande satsningar frän företagens sida. I den norska statsbudgeten för år l984 ges FoU. i första hand stöd till forskning inom industrin, stark prioritet.

För Kanadas del gäller motsvarande förhållanden. Även den australien- siska statsbudgeten innehåller satsningar pä främst FoU inom industrin och naturvetcnskaplig-teknisk grundforskning.

Som redan har framgått visar de områden som prioriteras en päfallande överensstämmelse. [ det övervägande antalet industriländer söker bäde regering och industri att bygga ut kompetens och beredskap inom områden som mikroelektronik. informationsteknik. avancerad prodtrktionsteknik inom verkstadsindustrin. materialteknik och bioteknik. "Den tidigare myc- ket koncentrerade satsningen pä energiforskning har ebbat ut och i nägra

Prop. 1983/84: nn 35

fall minskar insatserna på detta område. I Norge domineras emellertid FoU-politiken av oljeverksamhcten. Httmanistisk och samhällsvetenskap- lig forskning har under senare är i flertalet länder fält en relativt styvmo- derlig behandling.

Flera länder har genomfört organisatoriska förändringar för att stärka styrfunktionen i FoU-systemet. Vanligtvis är skälet att snabbt kunna styra resurser mot prioriterade områden. Några länder har inrättat ett särskilt departement för forskning medan andra nöjt sig med att stärka samord- ningsorganens kompetens och resurser. Bland andra Förenta Staterna och Västtyskland har vidtagit åtgärder för att underlätta samarbetet mellan universitet och industri.

Svenska forskare deltar i dag i ett omfattande internationellt utbyte. Det framgår av en kartläggning som gjorts inorn utbildningsdepartementet. Kontakterna med engelskspråkiga länder. framför allt USA. dominerar. Också företagen har under senare är stärkt sina internationella kontakter. bl.a. genom att köpa eller köpa in sig i utländska forskningsintensiva företag.

Även om det internationella utbytet i dag är av betydande omfattning krävs ytterligare insatser för att det ska utvecklas vidare i den utsträckning som är önskvärd och nödvändig. Detta gäller såväl inom industrin som inom grundforskningen.

På samhället vilar i första hand ansvaret att undanröja administrativa och tekniska hinder. liksom att på olika vägar underlätta och'stimulera kontakter och utbyte. Det kan t.ex. gälla företagens problem med att anställa utländska forskare på grund av den svenska skattelagstiftningen, eller universitetens möjligheter att bjuda in utländska gästforskare. Det finns också anledning att förbättra möjligheten för yngre svenska forskare eller forskarstuderande att vistas vid utländska universitet.

Ett särskilt problem har varit svårigheter att efter utlandstjänstgöring få tillgodoräkna sig denna i tjänstehänseende. Jag har etfarit att statens arbetsgivarverk numera vid sin prövning av tillgodoräknande av tjänstgö- ring utomlands för inplacering i tjänstetids— eller älderstilläggsklass betrak- tar tjänst utomlands som om motsvarande tjänst utövats under ifrågava- rande tid i Sverige.

Också på regeringsnivå är kontakter med andra länder rörande forsk- ningspolitiska frågor av gemensamt intresse angelägna. Ett omfattande antal sådana kontakter har ägt rum under det senaste året, bl.a. med Japan. Västtyskland,. Frankrike och Storbritannien.

Det nordiska FoU-samarbetet torde vara relativt omfattande. Över Nor- diska ministerrådets budget Hnansieras FoU-institutioner. högre utbild- ning, forskningsprojekt och forskarkurser m.m. Uppskattningsvis upptog FoU och därmed sammanhängande funktioner ca 40 procent av anslagen inom rådets totala budget är l982.

Tyngdpunkten i det 'nordiska forskningssamarbetet ligger på den tek- 3 Riku/aguaI983l/BJFI _l'tlfflf. Nr !()7

Prop. 1983/84: 107 26

nisk-industriella sidan. Nordforsk. som är en samarbetsorganisation mel— lan de nordiska teknisk-vctcnskapliga lorskningsråden. vetenskapsakade- mierna och motsvarande organ. kanaliserar avsevärda bidrag till det nor- diska teknisk-vetenskapliga samarbetet. Nordiska indttstrifonden stödjer forsknings- och utvecklingsprojekt av nordiskt intresse. Ett omfattande samarbete sker också inom ramen för 'l'ele-X—projektet. Forskningssantar— betet inom det kärntekniska omrädet är betydelsefullt. Även inom arbets— miljöomrädet bedrivs ett intensivt nordiskt"forskningssamarbete. Det nor— diska samarbetet inom forskning och utveckling har relativt nyligen för- stärkts genom inrättandet av det nordiska forskningspolitiska rådet.

Överläggningar pågår vidare med de Europeiska gemenskaperna (EG) om ett utvidgat samarbete mellan Sverige och EG inom forskningsområ- det. lnom EG har under det senaste året tagits kraftfulla initiativ för att öka de gemensatnma insatserna pä detta område. Förslag har lagts fram om ett samordnat resursprogram för forskningen. Omfattande insatser föresläs bl. a. inom det s. k. ESPRl'l'-programmet. som gäller mikroelektronik och informationsteknologi. Redan i dag deltar Sverige i det europeiska samar- betet iolika former via bl. a. COS'f (projektsamarbete inom teknisk FoU). ESA (den europeiska rymdorganisationen). CERN (den europeiska kärn— forskningsorganisationen) och EMBL (det europeiska laboratoriet för mo- lekylärbiologi). Förhandlingar om ett arbetsmiljöavtal som även otnfattar forskningsfrägor befinner sig i ett slutskede.

Ett vidgat svenskt FoU-samarbete med EG torde kräva ett ökat engage- mang från säväl statliga organ sotn svensk industri föratt skapa de förut— sättningar somfordras för ett framgångsrikt resultat på lång sikt.

Sverige deltar också i diskussioner i mellanstatliga organisationer sotn Europarådet, OECD och Unesco.

I det följande kommer flera åtgärder att föreslås föratt främja de interna- tionella forskarkontakterna.

Chefen för tttbildningsdepartementet kommer att föreslå att medel anvi— sas för att underlätta såväl utlandsvistelse för yngre forskare som gästfors- karverksamhet i Sverige.

Chefen för industridepartementet kommer vidare att föreslå dels att Sveriges teknisk-vetenskapliga attacheer fåren resursförsti'trkning. dels att särskilda medel avsätts inom STUzs resursratn för att främja internationellt forskarutbyte.

Slutligen harjag erfarit att chefen för finansdepartementet senare denna dag avser att begära regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredare med uppgift att skyndsamt föreslå former för ett system med viss skattenedsättning för högt kvalificerade utländska forskare som under begränsad tid tjänstgör i svenska företag eller inom högskolan.

Prop. 1983/84:107 "1 37 10 Fördelning av resurser

l0.l Allmänt

Forskning och utveckling är. som jag tidigare framhållit, ett område sotn prioriterats i ett för övrigt mycket återhållsamt budgetförslag. Det innebär att verksamheter med inriktning på forskning och utveckling i stort sett föreslås undantagna från nedskärningar. Det s. k. huvudförslaget med krav på 2 procent besparing per år tillämpas inte för forskning och forskarut- bildning inom högskolan. Däremot ställs krav på förnyelse och ompriori- tering i motsvarande omfattning under de närmaste tre åren. (_)mpriorite- ringar förutsätts ske även inom sektorsorganens anslag.

Forskning och utveckling föreslås också få ett nytillskott av resurser om totalt ca l50 milj. kr. för budgetåret l984/85.

Även om resurser till forskning och utveckling sålunda prioriteras ärjag väl medveten om att forskningsområdet drabbats av kostnadsökningar under senare är. bl.a. för utrustning och litteratur. Trots de. tillskott som nu görs kommer inte alla angelägna behov att kunna tillgodoses. Det innebär att stora krav ställs både på dem som slutligt fördelar dessa resurser och på de svenska forskare som förväntas göra betydande bidrag till samhällsutvecklingen trots knappa resurser.

Jag vill dessutom framhålla att en framgång för regeringens strävanden att förbättra den svenska ekonomin också innebär förbättrade resursförut- sättningar för forskningen. Det gäller inte minst målsättningen att kraftigt begränsa inflationen.

Vid fördelningen av FoU-resurser till olika områden och ändamål har den grundläggande forskningen, med stark betoning på kvalitetskraven, prioriterats. Därutöver har vid avvägningen mellan olika sektorer det tekniska området fått vissa förstärkningar. En uppstramning av insatserna på energiområdet har därvid. som jag tidigare nämnt. bedömts vara möjlig mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits av det hittillsvarande energi- forskningsprogrammet. Den miljövårdsinriktade forskningen får också ett visst tillskott. '

Även i övrigt har vid resursfördelningen hänsyn tagits till de prioritering- ar som riksdagen beslutade om i anledning av prop. 1981/82: l06.

10.2. Grundläggande forskning

Totalt föreslås till grundläggande forskning inom utbildnings- och jord- ' bruksdepartementens områden ca 125 milj. kr. i nytillskott. Huvudpunk- terna i satsningen är basresurser, varigenom ca l70 forskartjänster på mellannivå kan tillkomma. dyrbar Vetenskaplig utrustning, ökade resurser till grundforskningsråden samt särskilda medel för att främja internatio- nellt utbyte. Huvuddelenav förstärkningen går till det teknisk-naturveten-

Prop. 1983/84: 107 28

skapliga området, men även samhällsvetenskap och humaniora får ökning- ar. De tekniska. matematisk-naturvetenskapliga och medicinska fakulte- terna satnt MFR och NFR får tillsammans ca 58 milj. kr. De samhällsve- tenskapliga och humanistiska fakulteterna samt HSFR får ca lt) milj. kr. Fakulteterna inom SLU och SJ FR får tillsammans ca l2 milj. kr.

Med dessa förstärkningar disponerar högskolan (inkl. SLU) totalt ca 2 ltlt) milj. kr. och grttndforskningsråden (inkl, SJ FR) totalt ca 560 milj. kr.

10.3. Insatser inom prioriterade områden

Riksdagen beslutade i anledning av prop. 1981/82: too att följande omrä— den skulle prioriteras:

— Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella satsningen på teknisk. utveckling.

— Forskning som avser viktiga problem inom social— och hälsovårdsområ- det.

Forskning som kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa.

Insatser för en allmän volym— och kompetenshöjning inom det samhälls- vetenskapliga och humanistiska området.

— Forskning som avser den offentliga sektorn. dess styrning. ekonomi och förändring.

— Forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor med strävan efter samlade större satsningar.

— Forskning som avser livsmedelsområdet.

— Jämställdhetsforskning.

Jag kommer nu att kort beröra olika förslag som kommer att läggas fratn mot bakgrund av dessa prioriteringar.

Insatser för att främja den tekniska utvecklingen görs inom en rad departement. bl.a. försvarsdepartcmentet. kommunikationsdepartemcn- tet, där transportforskttingen förstärks och därmed omfattar ca 25 milj. kr.. utbildningsdepartementet med de allmänna satsningarna på teknisk-natur- vetenskaplig och medicinsk forskning, jordbruksdepartementet med för- stärkt forskning kring bioteknik, virkesförsörjning. vattenbruk m.m. och bostadsdepartementet med byggforskning som för nästa budgetår föreslås disponera 197 milj. kr. för forskningsstöd. Inom industridepartementet har för STU beräknats ett medelsbehov av 2 l45 milj. kr. för den kommande treårsperioden. Det innebär en ökningjämfört med innevarande treårsperi- od med 370 milj. kr. En ökad tyngd läggs därvid pä insatser. för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Vidare kommer energiforskningen. trots en viss åtstramning. att vara av betydande omfattning. totalt 1 220 milj. kr. för perioden l984/85— 1986/87.

Därutöver vill jag framhålla den betydelse som även samhällsvetenskap- lig och humanistisk forskning har för den tekniska utvecklingen och inrikt- ningen av denna.

Prop. 1983/84: 107 29

När det gäller forskning om viktiga problem inom soviul- och hälsa- l'(f/"(IS'UIHI'ÖJtT föreslås rcsttrsökniugar dels inom socialdepartcmentcts om- råde med 5 milj. kr.. dels inom utbildningsdcpartementet rörande medi- cinsk forskning med ca l7 milj. kr.

Insatser för att allmänt stärka det ram/Millsvetenskapliga och humanit- tisku området föreslås sotn jag tidigare nämnt omfattande ca 10 milj. kr.

Forskning om den olika/liga rer/tsundu'lwx föreslås främjas bl.a. genom inrättande av en professur i statsvetenskap samt genom bildandet av en särskild delegation kntttcn till civildepartcmentet.

Forskning inom kulturmnrådrl behandlas av statsrådet Göransson. Sär- skilda mcdcl om I milj. kr. föreslås till muséer. riksantikvaricämbctet och riksarkivet.

Beträffande litarmadelig/"(untit-ning kommer chefen för jordbruksdeparte- mentet senare att återkomma. Ett tttredningsförslag remissbehandlas f.n.

Jämställd/i('rsfbrskning behandlas av cheferna för arbetsmarknadsde- partemcntet och tttbildningsdepartcmentet. Bl. a. föreslås fem forskar- tjänstcr på mellannivå för detta område.

Jag kommer nu att mera utförligt behandla några områden som dels är av stor betydelse. dels berör ett stort antal departement. Det gäller dels forskning med anknytning till det'ekologiska området. dels tre områden 'ars betydelse för den industriella utvecklingen jag tidigare framhållit. nämligen informationsteknologin. materialtekniken och biotekniken.

Ekologiskt inrikmdforxkning

Vår miljö utsätts för allt mer omfattande störningar. Fi'irsurningen framstår som ett av våra allvarligaste miljöproblem. Allt- sedan slutet av l960-talet har forskning pågått kring försttrningens effekter. Sedan många år är försurning av sjöar uppmärksammad; Den senaste tidens rapporter om skador på skog och mark såväl i vårt land som i centraleuropa ger anledning till stor oro. Mot bakgrttnd av de allvarliga långsiktiga effekter försurningen kan få för markens produktionsförmåga är det angeläget att forskning rörande såväl luftföroreningars direkta effek- ter som effekter genom markförsämring intensifieras.

Odlingsmarken utsätts för stora påfrestningar som tar sig uttryck i ke- miska. fysikaliska och biologiska förändringar. Övergödning av våra vat- tenområden är ett annat allvarligt miljöproblem. liksom bilavgaser och de kemiska hälsoriskerna. Att belastningen på miljön har effekter inte bara på fauna och flora utan också på människors hälsa är uppenbart. men på vilket sätt och i vilken omfattning är inte fullt ut klarlagt.

Grunden för vårt välstånd är en effektiv och hög produktion inom bl. at. de areella näringarna. Ntt växer emellertid kraven på en ändrad inriktning av produktionen för att bevara miljön och bättre hushålla med vårt lands naturresurser.

För att kunna angripa problemen krävs ökade kunskaper om de ekolo- giska sambanden i vid mening.

Prop. l983/84: 107 30

I Sverige har miljöfrågor uppmärksammats tidigare och med större kraft än på många andra håll i världen. Inom en rad områden med anknytning till miljöfrågorna pågår redan internationellt avancerad forskning och utveck- ling. Många miljötekniska produkter med stor exportpotential har tagits fram. För att vi i Sverige skall kunna bemästra våra egna problem bättre samtidigt som vi bidrar till den internationella kunskapsuppbyggnaden krävs fortsatta insatser på en rad olika forskningsområden. Det gäller såväl grundläggande forskning inom naturvetenskap, medicin och samhällsve- tenskap som mera målinriktad forskning kring aktuella miljöproblem. Ock- så fortsatt tttveckling av avancerad miljöteknik är angelägen.

Forskning av betydelse för miljöskyddet bedrivs således vid och finansi- eras av en rad olika organ. Det gäller högskolan. naturvårdsverket. arbe- tarskyddsfonden. MFR. NFR. SJFR. STU. statens miljömedicinska labo- ratorittm. institutet för vatten och luftvårdsforskning. statens meteorolo- giska och hydrologiska institut. natttrhistoriska riksmuséet m. fl. Dessut- om kommer miljövårdsaspekter indirekt in i forskning med annan inrikt- ning. t.ex. energiforskning. Också inom många företag pågår omfattande forskning med inriktning på miljöskyddsfrågor.

En rad av de förslag som behandlas i det följande bör förbättra förutsätt- ningarna att vinna ytterligare kunskap om miljöproblem i vid mening och utveckla ny miljöteknik.

De allmänna förstärkningarna av den grundläggande natttrvctenskapliga och medicinska forskningen somjag tidigare nämnt är på sikt av betydelse också för den miljövårdsinriktade forskningen. Detsamma gäller förslagen om ökade resurser (3 milj. kr.) för forskning inom växtgentcknik och enzymtttveckling. Resursökningar föreslås också till bl.a. markekologisk forskning vid SLU. Den föreslagna ökningen av anslaget till SJFR med 5 milj. kr. ger möjligheter till ytterligare insatser av betydelse för kunskapen om de ekologiska sambanden. Naturvårdsverket föreslås vidare få en förstärkning med 3 milj. kr. för miljövårdsforskning.

Miljömedicinsk forskning är viktig för att få underlag för skade- och sjukdomsförcbyggande åtgärder inom olika samhällsscktorer. Denna typ av forskning föreslås förstärkas genom medel till utrustning vid statens miljömedicinska laboratorium samt statens institut för psykosocial miljö- medicin. Vidarc föreslås inrättandet av en professuri medicinsk miljögifts- forskning vid karolinska institutet samt en professur i miljö- och natttrre- sursinformation vid tekniska högskolan i Stockholm. Därutöver föreslås särskilda medel för toxikologisk forskning inom högskolan (] milj. kr.). Naturhistoriska riksmuseet föreslås få förstärkta basresurser (400 000 kr.).

STUzs insatser för teknik för .avfallsvattenbehandling och återvinning beräknas fortsätta.

Av betydelse i sammanhanget är vidare ökade insatser inom energiforsk- ningsprogrammet rörande utveckling av miljövänliga förbri'tnningspro- cesser. '

Prop. 1983/84:107 ' 31

Inforumfinaste/(milom

lnformationsteknologin utgör sannolikt den viktigaste industriella för- nyelsefaktorn de närmaste decennierna. Någon entydig definition av be- greppet informationsteknologi finns inte. 1 det följande avser jag den teknik som används för att med hjälp av datateknik och elektronik effekti- visera produktion. hantering och utnyttjande av information.

lnformationsteknologiindustrin omfattar företag som tar fram produkter baserade på elektronik och datasystem. Denna industri kännetecknas av hög innovationstakt och stor marknadstillväxt och beräknas vara en av de dominerande industribranschcrna under l990-talet.

lnformationsteknologins möjligheter till allt mer integrerad användningi varuproduktionen. på kontor och i distributionen av varor kan komma att innebära stora omvälvningar för många yrkesgrupper och för människors vardagliga liV. Höga krav måste ställas på att utveckla system som tillvara- tar dc mänskliga kvaliteterna i arbetet och svarar mot människors behov i samhällslivet i övrigt. En sådan inriktning är enligt min mening förenlig med en industriell expansion. Stora satsningar görs också inom detta område. Industrins totala satsning på FoU inom informationsteknologiom- rådet kan uppskattas till ca 2.7 miljarder kr. eller 8000 årsarbeten.

Ett område inom informationsteknologin där utvecklingen är särskilt snabb är mikrm'lvkrrmnken. Allt fler funktioner samlas på en och samma kiselbricka. samtidigt som produktionsmetoderna blir snabbare och tillför- litligare. Inom detta område satsas mycket stora belopp på FoU världen över. Här är den svenska andelen dock betydligt mindre än inom andra delar av informationsteknologin.

I och med beslutet att satsa på det nationella mikroelektronikprogram- met (NMP. prop. l983/R4z8. Nu ll. rskr l30) har enligt min mening Sveriges förntsz'ittningar för en konkurrenskraftig inhemsk utveckling och produktion av mikroelektronikkomponenter förbättrats. [nom ramen för detta program kommer åtgärder att vidtas för att höja nivån inom såväl utbildning som forskning och för att stimulera en industriell utveckling på området. En grund har härmed lagts för en framtida stark inhemsk system- industri. Programmet skall inte ses enskilt utan tillsammans med de insat- ser som görs inom hela informationsteknologiområdet.

Jag kommer senare i dag att redovisa förslag till finansiering av delpro- grammet Grundforskning i NMP. Chefen för industridepartementet kom- mer i ett senare sammanhang i samband med redovisningen av förslagen till åtgärder för industriell tillväxt och förnyelse att lämna en samlad redogörelse för den fortsatta finansieringen av hela mikroelektronikpro- grammet. Resursökningarna för nästa budgetår föreslås uppgå till ca 64 milj. kr.

En allt starkare tendens är att datatekniken. telekommunikationstekni- ken och mikroelektroniken flyter samman till en teknik. på senare tid ofta sammanfattad i begreppet Il'lt'l7lllli/t._ Denna förutsätter nya former av

Prop. [983/84: 107 32

kraftfulla kommunikationsmetoder. såväl s. k. optiska fibrer som satellit- kommunikationer.

Jag vill i detta sammanhang nämna att man inom televerket bedömer ett tiberoptiskt långdistansnät vara en realistisk möjlighet att tillgodose de ökade kommunikationsbehoven. Ett sådant nät gör det möjligt att överföra mångdubbelt större informationsmängdcr än i dag. Det finns enligt min mening anledning att med stort intresse följa de försök som pågår inom detta område.

Satelliter spelar redan i dag en viktig roll för den mycket långväga internationella tcletrafiken. Genom den tekniska utvecklingen blir det eko- nomiskt möjligt att använda satellitkommunikation också på kortare av- stånd. Satellitsystem och markbundna telenät bör ses som komplement till varandra.

Den nya tekniken ställer stora krav på infrastrukturen. Omfattande investeringar har gjorts för att bygga upp telenät som är lämpade för nya former av kommunikation. Televerket har det senaste året satsat ca 175 milj. kr. för utvecklingsinsatser inom informationsteknologiområdet.

Ett annat område av betydelse är informationsbehandling som förenklat kan definieras som den del av informationsteknologin som behandlar pro- gramvaran och de rutiner som får komponenter. olika slags teknik och metoder att uppträda på ett ändamålsenligt sätt. I system för såväl industri- som kontorsautomatisering som t-elekommunikationer har programvarans betydelse och dess andel av de totala utvecklingskostnaderna hela tiden vuxit.

I det fortsatta arbetet med forskning och utveckling av program är en rad vetenskaper berörda. Det gäller såväl datalogi och databehandling som matematik. psykologi. filosofi. logik och språkvetenskap. Den tvärveten- skapliga karaktären på forskningen har inneburit att de nya datorvetenska- perna ej haft en naturlig hemvist. Speciellt när det gällt att finansiera forskningsprojekt har detta varit ett problem. STU:s ramprogram för sys- temteknik har bidragit till att möjliggöra forskning inom området. Det är enligt min mening väsentligt att de organ som har till uppgift att stödja FoU inom informationsteknologiområdet inte genom alltför snäva och traditio- nella avgränsningar utestänger angelägna projekt.

Den svenska kompetensen inom informationsbchandling har under de senaste åren vuxit bl. a. genom utökade statliga insatser inom högskolans ram. lnom flera områden har en internationellt hög klass uppnåtts. För en fortsatt kompetenshöjning är ett intensivt erfarenhetsutbyte med forskare från andra länder nödvändigt.

De statliga forskningsresurser som satsas inom systemteknikområdet kommer från fiera håll. För innevarande budgetår budgeteras vid STU ca 60 milj. kr.. vid försvarets forskningsanstalt (FOA) 30 milj. kr. och vid NFR ca l milj. kr. Till detta kommer de medel som går direkt till högsko- lan. '

'.'J '.'-J

Prop. [983/84: [07

Televerket ökar f.n. insatserna kraftigt inom hela informationsteknolo- giområdet. Vidare satsas avsevärda belopp för utveckling av nya system genom upphandling från myndigheterna inom totalförsvaret.

Cheferna för utbildnings- och industridepartementen kommer senare i dag att föreslå åtgärder för att förstärka forskningen inom systemteknik- området.

lnom verkstadsindustrin har datatekniken kommit att spela en allt vikti- gare roll. Det gäller styrning av verktygsmaskiner samt olika system för transport och hantering av material. lndustrirobotar har i ökande utsträck- ning tagits i bruk. Datatekniken har också allt mer utnyttjats för konstruk- tion av produkterna.

Den forskning som idag pågår inom detta område bedrivs främst vid högskolan och vid Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF). Den totala årliga statliga insatsen är f. n. ca 40 milj. kr.

Ett nytt utvecklingsområde inom den svenska verkstadsindustrin är s.k. flexibla tillverkningssystem (FMS. flexible manufacturing systems). som gör det möjligt att förkorta både genomloppstider och omställningstider i komplicerade tillverkningsförlopp.

Chefen för industridepartementet kommer vid ett senare tillfälle i sam- band med förslag till åtgärder för industriell tillväxt och förnyelse att redovisa förslag som berör FMS.

En begränsande faktor för informationsteknologiområdet är bristen på personal. Ett stort behov av utbildningsinsatser föreligger. Jag vill erinra om förslagen i budgetpropositionen att förstärka framför allt den högre utbildningen inom främst detta område med 10 milj. kr.

Under l980-talet kommer den breda tillväxten av informationstekniska hjälpmedel i alltfler delar av samhället att utgöra en viktig förändringsfak- tor. Det gäller såväl i arbetslivet som i hemmet. i skolan. i kulturlivet osv. Som jag tidigare anfört är det angeläget att kunskap om människor och samhället i vid mening utnyttjas för att styra inriktningen och användning- en av den nya tekniken. Det kräver en samverkan mellan forskare från skilda discipliner. Jag kommer senare att återkomma till detta vid min behandling av FRN:s förslag rörande forskning om datateknikens använd- ning (FRN l982: l6).

Jag vill också erinra om att arbetarskyddsfonden inlett ett program omfattande 50 milj. kr. under 5 år rörande forskning och utveckling för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisat'ion i samband med datorisering.

Jag vill vidare erinra om den utbyggnad som under senare år skett av den s.k. temaforskningen i Linköping bl.a. rörande teknik och social föränd- ring. En ytterligare professur inom detta område föreslås inrättad. Slutli- gen vill jag peka på betydelsen av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i allmänhet inför de stora tekniska förändringar som förestår. Som jag tidigare nämnt föreslås här förstärkningar som bör förbättra möj- ligheterna att bedriva forskning om samhällskonsekvenser av teknikut- vecklingen.

Prop. 1.983/84: 107 34

Materia/teknik

Sverige har av tradition ett högt kunnande inom materialteknikområdet. Dagens konstruktionsmaterial har utvecklats i en tid med relativt låga priser på energi och råvaror. Ökade krav ställs nu på material som vid både tillverkning och användning är energi- och resurssnåla. som dessutom är miljövänliga. hållbara och möjliga att återanvända.

Järn och stål har hittills varit helt dominerande som konstruktionsmate- rial men börjar nu i allt större utsträckning få konkurrens av andra materi- al. En utveckling av nya stålkvaliteter med förbättrade egenskaper sker dock kontinuerligt och stålet torde inom överskådlig tid behålla en fram- skjuten ställning. Huvuddelen av de resurser som satsas på FoU inom materialteknikområdet-kommer från industrin och är till stor del inriktade påjärn- och stålområdet. Som exempel kan nämnas att industrin satsar ca 200 milj. kr. per år för FoU inom pulvermctallurgi och snabbstål.

På rriirmiråder finns ett stort behov av forskning och utvecklingsarbete. Staten har redan genom STU och industriverket gjort en kraftfull satsning Xinom området träteknik och på den träbearbetande industrin. Ökad upp- märksamhet bör nu ägnas det färdiga byggnadssystemet och byggnadsin- dustrin. Chefen för bostadsdepar'tementet kommer i det följande att föror- da att medel för FoU rörande sambanden mellan träkvalitet och funktion i olika delar av byggnader ställs till byggforskningsrådets förfogande. En samverkan med STU. naturvårdsverket. SLU och branschen bör kunna medverka till en slagkraftig FoU-insats.

.Jag kommer i det följande att speciellt uppehålla mig vid några relativt nya områden inom materialtekniken somjag bedömer kommer att få en allt större betydelse i framtiden. Jag syftar på polymera material (plaster). tiberkompositer och keramer.

De polymera materia/en används inom en rad olika områden. Tillväxten av produktionen har varit i genomsnitt ca 15 procent per år de senaste 30 åren.

Forskningen inriktas i dag påatt i olika avseenden förbättra materialens egenskaper. För att höja hållfastheten används armering med glasfiber. Intresset gäller nu i hög grad att utveckla polymera material med elektriska egenskaper och med olika typer av ljuskänslighet. Äldringsegenskapcrna är också av betydelse. bl.a. vid medicinska tillämpningar.

Fih”kompositer är sammansatta material där någon form av fiber an- vänds för armering. De har en stor användning inom flygindustrin och vid båttillverkning. Inom verkstads- och byggnadsindustrin är däremot an- vändningen ännu mycket begränsad.

För att möjliggöra en bredare användning av avancerade fiberkompo- siter krävs fortsatta och förstärkta FoU-insatser.

Det statliga stödet till' denna forskning kommer i dag främst från STU som satsar ca 20 milj. kr. årligen på forskning om polymera material inkl. fiberkompositer. Dessutom finns fasta tjänster inom högskoleorganisa- tionen. Industrin satsar totalt ca l50 milj. kr.

'.:J '-Jl

Prop. 1983/84: 107

Jag går nu över till de kum/niska lnarerialc'n. Inom keramområdet går utvecklingen snabbt och flera tillämpningar av stort intresse för svensk industri kan förutses.

"Keramiska material i form av lergods och porslin har förekommit i många tusen år. De egenskaper som gjort dem intressanta är främst god hållfasthet mot tryck och motståndskraft mot kemiska angrepp. Under senare år har intresset för keramiska material utvidgats genom de relativt nyutvecklade högpresterande keramerna. Dessa ger möjligheteratt minska encrgiförbrukning. råmaterialförbrukning och miljöpåverkan.

I Sverige inleddes målinriktad FoU-verksamhet rörande högpresterande keramer är 1972 genom ASEA:s försök vid högtryckslaboratoriet i Ro- bertsfors. STU har senare byggt tipp keramforskningen vid svenska Sili- katforskningsinstitutet (SFI) i Göteborg. Också vid högskolan. som t.ex. Chalmers tekniska högskola. bedrivs keramforskning. Detsamma gäller FOA. Även vid företag inom t. ex. bilindustrin och vcrktygsindustrin pågår utvecklingsarbete.

Ett problem vid utvecklingen av konstruktionskeramer är brist på kon- struktörer. Hela keramområdet har länge varit ett försummat område. vilket påpekats av utländska experter.

Utvecklingsperspektivet för högpresterande keramer är mycket långsik- tigt. Ett genombrott bedöms ske inom fem till tio år. varför satsningarna måste bli relativt långsiktiga och uthålliga.

De statliga satsningarna inom de nya materialområdena kanaliseras främst genom STU. FOA. NFR och direkt genom högskolan. 'I'otalt satsar STU årligen ca 70 milj. kr.. FOA ll milj. kr. och NFR ca 1 milj. kr. Inom UHÄ pågår ett arbete med att ta fram en långtidsplan för insatser inom matcrialområdet.

Chefen för industridepartementet kommer senare i dag i samband med redovisningen av förslagen rörande S'I'Uzs fortsatta verksamhet att lämna förslag till ökade satsningar inom dessa materialområden.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå att en professur i keramteknologi med pulvermetallurgi inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm. Vidare föreslås att en professur i den kondenserade materiens teori inrättas vid NFR.

Bioteknik

Biotekniken är ett område som rymmer stora möjligheter till utveckling av betydelse för svensk industri under de närmaste decennierna. Bioteknik kan definieras som användning och utnyttjande av biologiskt material. speciellt celler och eellbeståndsdelar. i tekniskt—kommersiella processer.

Tekniken i sig ärinte ny. Redan för l0000 år sedan kunde man utnyttja biologiska processer för att tillverka vin och öl samt baka bröd. Den moderna biotekniken baserar sig dock på de senaste 20 årens forsknings- rön och är både forskningsintensiv och teknikintensiv.

Prop. 1983/84: 107 35

Sverige hari viss mån ett gott utgångsläge eftersom det här finns en solid forskningstradition inom väsentliga grundläggande områden. Det finns också små men effektiva försöksanläggningar vid universitet och högsko- lor och vid vissa industriföretag.

Karaktäristiskt för biotekniken är att (len bygger på grundforskningsre- sultat som ofta är relativt unga. ibland mindre än 10 år. Genom traditionellt goda kontakter mellan forskare och näringsliv inom detta område finns förutsättningar för en fortsatt effektiv överföring av grundforskningens resultat till industriprodukter.

Internationellt sett har biotekniken genomgående givits högsta prioritet i fråga om industriell aktivitet och statliga satsningar. Sverige är dock bland de första europeiska länderna som etablerat inhemska ge'nteknikföretag.

Den biotekniska industrin i Sverige har en något annorlunda samman- sättning än i många andra länder. Ett marknadsområde med mycket stor potential för svensk industri utgör den speciella utrustning samt de hjälp- medel och system som krävs för att genomföra biotekniska processer på laboratoriet och industriellt. Svenska företag är redan ledande inom områ- det men det krävs fortsatta satsningar på forskning. utveckling och utbild- ning föratt svensk industri skall ktmna behålla sin ledande ställning.

Separationsteknik är ett mycket viktigt område inom biotekniken. Här befinner sig svensk teknologi på toppnivå. Huvuddelen av världens insulin renas i dag med svensk teknologi. Den ställning som svensk separations- teknik i dag har går tillbaka till en stark svensk akademisk tradition och ett gott samarbete mellan universitet och industri.

Intresset kring biotekniken har de senaste åren i hög grad kretsat kring genteknik och speciellt den s. k. rekombinant-DNA-tekniken. Med denna teknik kan främmande gener föras in i en bakteriecells arvsanlag. Den biologiska cellen kan härvid utnyttjas för framställning av naturliga ämnen som idag finns i ytterst begränsade mängder. t.ex. mänskligt insulin. i närmast obegränsade kvantiteter.

Biomedicinsk industri (läkemedel. diagnostika. medicinsk-teknisk ut- rustning m. m.) är mycket expansiv och har redan nått en ansenlig storlek.

Ett samrådsorgan för företag som är aktiva vad gäller den indttstriella tillämpningen av biotekniken i dess moderna former har funnits i IVAzs bioteknikkommitte sedan år l979. Verksamheten breddas nu väsentligt genom den år I983 bildade "Industrins kommitté för bioteknik'l' vid Kemi- kontoret. Kommittén skall även fungera som ett språkrör för branschen i dialogen med regering och myndigheter om näringspolitiska frågor som berör bioteknik. Företagen satsar f. n. ca 300 milj." kr. per år på forskning och utveckling inom bioteknikområdct. Häri har inte traditionell läkeme- delsforskning inkluderats.

Statliga medel till bioteknisk forskning utgår i dag främst från STU. NFR. MFR. SJFR. FOA samt riksförbundet mot cancer. De totala ansla— gen för grundläggande och tillämpad forskning uppgår budgetåret WS$/84

Prop. 1983/84: 107 37

till ca 40 milj. kr. varav STU bidrar med hälften. Därtill kommer verksam- het inotn ratnen för högskolans fasta resurser. .

Samtidigt sotn det svenska samhället ökar sitta satsningar på bioteknisk forskning och utveckling måste självfallet regler och kontroll för verksam- heten utformas så att miljöhänsyn kan tas och etiska aspekter tryggas.

I det följande kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå särskilda medel till det mikrobiologiska centret i Umeå (700000 kr.). Där- utöver föreslås 4 milj. kr. för basresurser inom bioteknikområdct. Förslag till förstärkningar till MFR och NFR är också av intresse i detta samman- hang.

Chefen förjordbruksdepartementct föreslår att en professuri molekylär cellbiologi inrättas vid SLU samt att särskilda medel anvisas för forskning inom växtgenctik och enzymteknik. Den allmänna förstärkningen till SJ FR bör också möjliggöra ökad forskning inom det biotekniska området.

Statsrådet Sigurdsen kommer att föreslå en förstärkning av 3 milj. kr. till statens bakteriologiska laboratorium.

Vidare kommer chefen för indttstridepartementet att föreslå ökade insat- ser för bioteknikområdet inotn STU.

Jag anser det angeläget att de olika organ som verkar inom bit'tteknikotn— rådet etablerar kontakt och samordnar sina insatser. I-"RN har initierat en utredning med målsättning att ta fram ett underlag för en svensk forsk- ningsstrategi på detta område. Det är ett nationellt intresse och viktigt för svensk industris internationella konkurrenskraft att den biotekniska forsk— ningen och de industriella satsningarna kan ske samordnat och på effekti- vast möjliga sätt. Jag avser att nära följa denna utveckling.

Statsråden Bodström. Hellström. 'I'hunbot'g. Sigurdsen. Boström. Hjelm-Waffen. l. Carlsson. Göransson. Lundkvist. Leijon, Gradin. Gus— tafsson. Peterson. Dahl och Holmberg anmäler sina förslag. Attft'trandena och förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför. Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att regeringen i en proposition dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av t'adjag nu har anfört om forsknings— och utvecklingsverksamhet. tlt'lx f'örelägger riksdagen vadjag och övriga föredragande har anfört för de åtgärder och ändamål som vi har ltetnstäfft om.

Regeringen ansluter sig till föredragandens övervi'tganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag, som redovisas i ttn- det'pt'otokollen skall bifogas propositionen som bilagorna l— lt).

Prop. 1983/84: 107 38

1 Inledning

Utrikesdepartementets verksamhet — utrikes= och säkerhetspolitik. handelspolitik jämte internationellt samarbete. särskilt internationellt ut- vecklingssamarbete — omfattar ett direkt ansvar för vissa forskningsområ- den av särskilt intresse för departementets verksamhet. — Stockholms internarimit'lla _fi'ulsfin'skitingsinxtiliir (SIPRI) får sedan starten 1966 som oberoende stiftelse sina driftsutgifter täckta över de— partementets budget.

— I samband med det svenska deltagandet i nedrustningsförhandlingarna i Geneve och i andra internationella sammanhang där Sverige deltar i - diskussioner om rttstningsbegränsning och -kontrolf hgr sedan drygt 10 är vissa tnedef anslagits för tekniskt stöd och utredningar via ett särskilt anslag till I/i'irxrarurxforskaiagsanxralr (FOA ). —Sedan budgetåret 1982/83 utgår över departementets budget även ett anslag för inrikespolitiska: institutetsfinsk/tingsverksam/tel. (Detta an— slag har tidigare finansierats med medel från FOA.) — Via anslaget för internationellt utvecklingssamarbete finansieras forsk- ningssamarbete med och mellan u-länder. Verkställande organ är styrel- xcajör li-Iartcl.r_fi>r.t'kllill_k' (S.-fRI-IC). Dessutom erhåller sedan budgetår-et 1980/81 Nordiska fifi-ikainstitulct medel frän anslaget för internationellt tttvecklingssamarbete. .

l Riksdagen [%)*/"84. [ saml. .:N'r lt)7. Bilaga [

IJ

Prop. 1983/84:107 Bilagal Utrikesdepartementet

2 Forskningsverksamhet finansierad över Utrikesdepartementets huvudtitel

2.1. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Institutet skall enligt stadgarna "bedriva vetenskaplig forskning i kon- flikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred."

SIPRlzs målsättning är att täcka hela fältet av frågor som rör upprust- ning. rustningsbegränsning och nedrustning den specialisering som SIP- RI har valt.

För budgetåret 1983/84 har SIPRI tilldelats ett statligt bidrag av 13.3 milj. kr. I årets budgetproposition har föreslagits att 14.0 milj. kr. anvisas som bidrag till SIPRI för budgetåret 1984/85.

2.2. Försvarets forskningsanstalt (FOA) — vissa åtgärder för rustningsbe- gränsning och kontroll

"Verksamheten inom ett av FOA: s forskningsprogram syftar till att stöd- ja Utrikesdepartementets arbete inom området nedrustning och rustnings- kontroll. Verksamheten genomförs i sin helhet vid FOA. sedan en arbets- grupp vid statens strålskyddsinstitut den 1 juli 1983 överförts till FOA i enlighet med regeringens beslut. Med vissa undantag främst vad gäller detektionsforskning och övervakning av kärnvapenprov — är verksamhe- ten starkt beroende av kunnande och kunskapsutveckling inom försvars- forskningen. .

Nedrustnings- och rustningskontrollfrågorna har på senare år fått allt större politisk betydelse och en växande allmän opinion kräver att resultat skall åstadkommas i de internationella förhandlingarna. Sveriges engage- mang i detta arbete har under det senaste året ytterligare ökat genom initiativ bl.a. i ansträngningarna att i Stockholm sammankalla en konfe- rens om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. i frågan om ett fullständigt provstoppsavtal och när det gäller FN-studien om militär forskning och utveckling. De svenska insatserna. som på varje enskilt område ofta innebär mångåriga omfattande förhand- lings- och utredningsåtagandcn. har aldrig tidigare haft en sådan bredd.

Anslag utgår budgetåret 1983/84 med tillsammans 9.2 milj.kr. till föl- jande forskningsprogramdelar:

1. Seismofogisk multipefstation (drift av Hagfors-stationen samt viss forskning). ' .

2. Insamling och analys av luftburen radioaktivitet.

3. Vetenskaplig underlagsverksamhet. bl.a. avseende ABC-vapen. satel- litteknik och havsforskning.

Prop. f983/84:107 Bilaga] Utrikesdepartementet 3

4. Särskilt inhumana vapen. I årets budgetproposition har föreslagits att 9.8 milj. kr. anvisas till FOA för vissa åtgärder för rustningsbegränsning och -kontroll för budgetåret 1984/85. '

2.3. Utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet

Institutet bedriver forskning inom området internationella relationer med tyngdpunkt på för Sveriges utrikes-. säkerhets- och nedrustningspoli- tik särskilt relevanta regioner och problem. Verksamheten syftar till att utveckla en kvalificerad kompetens inom ett fåtal sakområden. En del av resurserna avsätts till att göra forskningsresultatcn tillgängliga för en bre- dare allmänhet samt till att främja ett svenskt och internationellt forsk- ningssamarbete inom särskilt prioriterade områden.

Dessa omfattar främst studier kring ekonomisk säkerhet. militära doktri- ner. militära rustningar och rustningskontroll. Östasien och Sovjettmio- nens förhållande till grannstaterna. .

För bttdgetåret 1983/84 tilldelades utrikespolitiska institutet ett anslag på 1,7 milj. kr. för forskning. I årets budgetproposition har föreslagits att 1.8 milj. kr. anvisas till institutet för budgetåret 1984/85.

Hänvisningar till S2-3

2.4. Styrelsen för u-Iandsforskning (SAREC)

SAREC har enligt sin instruktion till uppgift att "främja forskning som kan underlätta för u-länderna att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa". lnstruktionen framhåller vidare att det åligger SAREC att: ”-— främja forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden som är betydelsefulla för u-länderna och för utvecklingssamarbete. -— handlägga frågor rörande samarbete med och biståndsfinansierat stöd till u-länderna på forskningens område samt stöd till u-landsinriktade internationella forskningsprogram.

—- fördela anslag för u-landsforskning i Sverige. . -— ta initiativ till forskningsinsatser inom området för u-landsforskning".

För att uppnå dessa syften omfattar verksamheten stöd till forsknings- samarbete med u-länder. forskningssamarbete mellan u-länder. internatio- nella forskningsprogram samt svensk-u-landsforskning. Det totala anslaget är för budgetåret 1983/84 160 milj. kr. 1 årets bttdgetproposition har föresla- gits att 162.4 milj.kr. anvisas till SAREC för budgetåret 1984/85. Av anslagsökningen på 2.4 milj.kr. beräknas en avsevärd del användas för stöd åt energiforskningsprojekt vid Beijerinstitutet.

Ett centralt mål för verksamheten är att stärka den nationella forsknings- kapaciteten i u-länder. Detta sker bl.a. i samarbete mellan dessa och svenska forskningsinstittttioner. SAREC har f.n. slutit avtal om direkt

Prop. 1.983/84:107 Bilaga 1 Utrikesdepartementet 4

forskningssamarbete med fjorton u-länder. Tyngdpunkten i de närmaste årens verksamhet kommer att ligga i en fördjupning av detta samarbete snarare än att ytterligare vidga länderkretsen. Antalet gemensamma forsk- ningsprojekt mellan svenska institutioner och u-landsinstitutioner fortsät— ter att öka.

Sverige ser sitt bistånd till länder i Tredje världen som ett led i arbetet på att stärka dessa länders ställning. Biståndet skall också bidra till fred. avspänning och säkerhet. Av vikt är härvidlag bl.a. stödet till dessa länders forskningskapacitet. Med en sådan inhemsk kapacitet ökar länder- nas möjligheter att" själva ta fram underlaget för sina utvecklingsstrategier och att anpassa produktionen av varor och tjänster till olika sociala. kulturella och ekologiska förhållanden. Behoven av bidrag till forskning i länder i Tredje världen och till forskning om utveckling är och kommer länge att förbli stora. Anslagen för forskning kommer därför att även fortsatt vara en betydelsefull del av det svenska u-landsbiståndet.

2.5. Nordiska Afrikainstitutet

Nordiska Afrikainstitutet skall inom Norden främja studiet av afri- kanska förhållanden. Det åligger institutet särskilt att främja och driva vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika. — utgöra ett dokumentationscentrum för afrikaforskningcn. —genom kurser. föreläsningar. seminarier och eljest sprida information om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden. — stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.

För budgetåret l983/84 har anvisats ett anslag på 2.6 milj. kr. till Nordis- ka Afrikainstitutet. Härtill kommer uppskattade anslag från övriga nordis- ka länder om sammanlagt ] milj. kr. I årets budgetproposition har föresla- gits att 2.8 milj. kr. anvisas till institutet för budgetåret 1984/85.

Hänvisningar till S2-5

3 Föredragandens överväganden

Det allvarliga världspolitiska läget har under senare år medverkat till ett bredare och djupare intresse för säkerhetspolitiska och strategiska frågor. När den internationella situationen präglas av stor osäkerhet blir det också ofrånkomligt att utrikesdepartementet i ökad utsträckning uppmärksam- mar de bidrag. som forskningen kan ge.

Eftersom en stor del av forskningen på det säkerhetspolitiska och strate- giska området bedrivs inom särskilda. delvis tvärvetenskapliga institut. har detta område ingen egen. lätt identifierbar ställning vid svenska univer- sitet. Olika vägar bör prövas att fördjupa den internationellt inriktade utbildningen och forskningen främst med anknytning till ämnesområdet statsvetenskap. Det är inte minst viktigt att öststatsforskningen får större

Prop. 1983/84zl07 Bilagal Utrikesdepartementet ' 5

resurser så att bredare kunskaper på detta område finns inom landet. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carlsson senare kommer att anföra i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposi- tion under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Dessutom vill jag framhålla att freds- och konfliktforskningen förstärks genom riksdagens beslut våren l983 att inrätta ytterligare en professur i detta ämne vid universitetet i Göteborg.

För att ha stor kompetens på dessa områden är ett brett och levande" intresse för säkerhetspolitiska och strategiska studier av stort värde. De- partementet behöver. som följd av den internationella händelseutveckling- en. en nära samverkan med svenska forskare inom olika områden. Detta innebär bl. a. forskning med departementet som initiativtagare. Utrikesde- partementet har i hög grad intresse av studier kring problem av betydelse för svensk utrikespolitik. särskilt kring neutralitetspolitiken och principer för internationell säkerhet. t. ex. gemensam säkerhet.

Samma direkta intresse finns även för forskning kring folkrättsliga och andra rättsliga frågeställningar. vilka ofta är intimt sammanbundna med den utrikespolitiska utvecklingen.

l sammanhanget vill jag också understryka att ett brett synsätt bör prägla den säkerhetspolitiska forskningen. vilket innebär att forskningen bör bedrivas tvärvetenskapligt. Ett exempel på detta är det samband som ofta finns mellan säkerhetspolitiska och strategiska frågor samt frågor som gäller ekonomiska resurser. ekonomisk styrka och ekonomisk utveckling.

Den militärtekniska utvecklingen gör att insatserna för nedrustning stän- digt måste inriktas mot nya områden. Det är angeläget att dessa nya insatser kan stödjas på forskning. som är genuint oberoende av supermak- ternas.säkerhetsintressen.

Snabba förändringar av olika vapensystem och därav föranledda för- handlingar om rustningskontroll och nedrustning har tydligt visat hur nära förbunden utrikespolitiken idag är med naturvetenskaplig forskning och teknisk utveckling. Detta gäller emellertid inte bara de militärstrategiska problemen utan också exempelvis globala resurs- och miljöproblem med många gånger radikala följder för internationell politik. De nyligen mer - allmänt uppmärksammade konflikterna kring de gemensamma luft- och vattenmassorna utgör ett område. där tvärvetenskaplig forskning inriktad på mellanstatliga förhållanden kommer att vara särskilt efterfrågad. Polar- forskningen utgör ett annat exempel på ett område där också utrikespolitis- ' ka skäl motiverar ökade insatser. Regeringen har. vilket redovisats i andra sammanhang. bl.a. tagit initiativ till en mer samordnad bevakning av de svenska polarintressena berörande såväl Arktis som Antarktis. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer också senare i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposition att beräkna medel för inrättande av ett polarforsk- ningssekretariat.

Mot ovan givna bakgrund harjag i årets budgetproposition på utrikesde-

Prop. 1983/84zlll7 Bilaga] Utrikesdepartementet 6"

partementets huvudtitel under anslaget A IO. Kommittéer föreslagit att en medelsram om I milj.kr. inrättas för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säker- hetspolitisk relevans.

5 Forskningssamarbete med EG

5.1. Inledning

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carlsson i sin inledning anfört om betydelsen av internationellt samarbete på forsknings- området.

En kraftig strukturomvandling äger rum i den industrialiserade världen. Flera traditionella industrigrenar minskar eller är på väg att försvinna p.g.a. ändrade konkurrcnsförutsättningar. Stora satsningar görs för att ersätta föråldrade produktionsktrukturer med ny teknik. USA och Japan intar här en ledande ställning på väsentliga områden. I Europa har man på många betydelsefulla områden inte kunnat hålla samma förändringstakt vilket haft negativa återverkningar på den industriella-utvecklingsfaktorn.

5.2. Utvecklingen inom de Europeiska gemenskaperna

inom de Europeiska gemenskaperna (EG) har under det senaste året tagits kraftfulla initiativ för att öka insatserna och samarbetet på forsk- ningsområdet och då även på industriellt inriktad forskning. Avsikten är att stärka samverkan inom EG-gemenskapeh för att öka konkurrenskraf- ten utåt. Förslag har tagits fram dels om ett samordnat ramprogram för forskningen. dels om sektoriella program på ett flertal områden som infor- mationsteknologi. databehandling. energi. bioteknik och miljövård. Totalt föreslås en fördubbling av de gemensamma forskningsinsatserna under åren 1984—1987.

5.3. Nuvarande samarbete

Sverige samarbetar sedan länge tillsammans med EG och andra europe- iska länder inom COST (European Cooperation in the. Field of Scientific and Technical Research). Samarbetet med EG omfattar även en rad andra

Prop. l983/84:107 Bilaga] Utrikesdepartementet 7

forskningsinriktade projekt där varje lands förhållandevis begränsade forskningsresurser kunnat samordnas och effektiviseras. Jag tänker här särskilt på Euronet som ger möjligheter till ömsesidigt tillträde till data- banker och EG:s råvaruhushållningsprogram inom avfalls- och trävaruom- rådet samt_Euronorm inom stålområdet. där Sverige också deltar.

Sedan år l976 är Sverige genom ett samarbetsavtal med Euratom även anslutet till EG:s fusionsforskningsprogram. där bl.a. dets. k. JET-projek- tet ingår. Sveriges bidrag har de senaste åren uppgått till i genomsnitt 45 milj. kr. årligen. Kostnaderna för detta grundforskningsinriktade samarbe- te har hittills redovisats över industridepartementcts anslag för energi- forskning.

Statsrådet Dahl kommer senare i dag att redovisa hur samarbetet hittills har bedrivits och de överväganden som framkommit i frågan.

5.4. F öredragandens överväganden

Om Sverige skulle komma utanför det tekniskt-industriella samarbetet i Europa skulle detta få allvarliga negativa verkningar för vår framtida tekniska och industriella kompetens och därmed för vår export och syssel- sättning. Att på egen hand helt lösa dessa krävande uppgifter ligger inte inom möjligheternas ram. Därför anserjag det som synnerligen viktigt för Sverige att delta i det europeiska forskningssamarbetet.

Sverige har också i olika sammanhang markerat sin vilja till ett fortsatt och fördjupat samarbete med EG. särskilt på forskningssidan. Efter stats- ministerns besök i Bryssel i februari l983 tillsattes en särskild arbetsgrupp med företrädare för EG och Sverige för att studera formerna för ett närmare forskningssamarbete mellan Sverige och EG. F. n. pågår en kart- läggning av lämpliga områden för sådant samarbete. Av stort intresse för svenskt vidkommande är därvid bl.a. det s.k. Esprit-programmet med omfattande insatser inom informationsteknologiområdet.

Avsikten är att i dessa diskussioner även föreslå en förutsättningslös utvärdering av hittillsvarande fusionsforskningssamarbete mellan Sverige. Euratom och Schweiz. Utgångspunkten från svensk sida måste vara att på bästa sätt fördela tillgängliga resurser för vårt europeiska forskningsenga- gemang i ett forsknings-. handels- och industripolitiskt perspektiv.

I avvaktan på resultat av dessa överläggningar förordar jag att 44 milj. kr. anvisas under ett anslag benämnt Forskningssamarbete med EG. Över anslaget bör Sveriges bidrag till fusionsforskningssamarbetet med EG finansieras.

Det bör ankomma på regeringen att efter överläggningar med EG avgöra den närmare användningen av detta anslag. Statsrådet Dahl kommer sena- re idag bl. a. att lämna ett förslag vad avser svensk grundforskning inom l'Usionsenergiområdet där ansvaret föreslås åvila naturvetenskapliga forsk- ningsrådet. '

Prop. 1983/84zlo7 Bilagal Utrikesdepartementet 8

5.5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag här har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Fors/t'ninysxumur/wie med Europeiska gum('nxkulu'rnuför budgetåret l984/85 anvisa ett förslagsanslag av 44000000 kr.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2

Försvarsdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet ] Bilaga 2

_ Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1984-02-09

Föredragande: Statsrådet Thunborg Anmälan till proposition om forskning

1 Inledning

Statsmakternas beslut om totalförsvarets verksamhet grundar sig på underlag från myndigheterna i form av långsiktiga studier och planer. 'l'idshorisonten för dessa är l()— [5 är och i vissa fall ännu längre. Med som regel fem års mellanrum fastläggs inriktningen av verksamheten av riksda- gen genom fleräriga försvarsbeslut. Det senaste beslutet om totalförsvarets långsiktiga inriktning och planering fattades av riksdagen år 1982 (prop. . l981/82: IOZ. FÖU 18. rskr 374). Genomförandet av de långsiktiga målen behandlas och beslutas årligen i den ordinarie budgetprocessen. lnrikt- ningen och omfattningen av forskningen inom försvarsdepartementets om- råde mäste väsentligen behandlas som en del i de samlade besluten om totalförsvarets utveckling.

i". n. pägär arbete med att ta fram underlag inför l987 års försvarsbeslut. Försvarets forskningsanstalt har ijuni I983 fått regeringens uppdrag att i anslutning till detta arbete utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling.

Försvarsforskningen har mänga kontaktpunkter med forskningen inom samhället i övrigt. Inom vissa områden finns unik kompetens. vilken torde kunna utnyttjas även inom andra sektorer. lnotn andra områden ligger forskningsverksamheten nära andra sektorers forskning. Samverkan över sektorsgränser har ökat betydligt under senare är. Det finns dock möjlighe- ter att genom en medveten strävan ytterligare samordna verksamheten med andra forskningsorgans. Det är särskilt väsentligt att vi i Sverige. med våra begränsade resurser. tar till vara sådana samordningsmöjligheter.

I det följande (avsnitt 2) redovisar jag inriktningen och omfattningen i stort av forskningen inom försvarsdepartementets område samt vissa över- väganden som riksdagen bör beredas tillfälle att ta del av. Därefter (avsnitt 3) föreslår jag en långsiktig inriktning av den flygtekniska forskningen. Detta förslag har beretts gemensamt med statsrådet Ingvar Carlsson. samt cheferna för utbildningsdepartementet och industridepartementet.

] Riksdagen [983/84. I saml. Nr ll)7. Bilaga 2

Prop. l983/84:107 Bilaga 2 F örsvarsdepartementet

lx)

2 Forskningen inom försvarssektorn

Allmänt sett skall försvarsforskningen bidra till möjligheterna att tidigt upptäcka och förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen samt till att identifiera behov av och lämna underlag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Styrande för forskningens innehåll skall vara totalförsvarets samlade be- hov av forskning i olika tidsperspektiv.

Härvid skall försvarsforskningen främst följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom

områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret.

analysera olika-hot samt medverka vid utformningen av säkerhetspoli- tiskt miljöunderlag och prognoser. analysera den svenska samhällsutvecklingen och hur samhällsplanering- en kan påverkas för att hänsyn också skall kunna tas till totalförsvarets intressen. — underbygga statsmakternas återkommande prövning av det svenska hänsynstagandet till icke-konventionella stridsmedel. — medverka i och med sakunderlag och metoder stödja totalförsvarets studier och planering samt - med forskning stödja utvecklingen av materiel för totalförsvaret. för- bandsproduktionen samt vid behov den Operativa verksamheten.

Större delen av det som inom försvarssektorn betecknas som forskning och utveckling (FoU) är utvecklingsarbete som utförs vid industrier. Forskningens roll är härvid främst att ge kunskaper. beslutsunderlag och råd. Bl. a. skall försvarsforskningen kunna medverka vid de olika faserna i anskafl'ningsdialogcn mellan försvaret och industrin och härvid omsätta nya rön från den vetenskapliga världen till sådana lösningar som är intres- santa för totalf'örsvz'iret. Någon klar gräns mellan begreppet forskning och den kunskapsuppbyggnad som sker i utvecklingsarbetct kan därför inte dras. Den senare styrs i huvudsak av de olika materielbeställningar som görs av försvarets materielverk.

Huvuddelen av denna FoU är knuten till de tre försvarsgrenarna armén. marinen och flygvapnet och finansieras genom anslag till dessa. Omfatt- ningen är l()()()— I 500 milj. kr. årligen och beslut om utnyttjande av dessa medel fattas i anslutning till bestämda materielobjekt.

Huvuddelen av den icke objektsbundna forskningen för hela totalför- svaret har samlats till ett delprogram. Gemensam försvarsforskning. För- svarets forskningsanstalt (FOA) har programansvar för detta delprogram.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 3

Produktionsansvaret för huvuddelen av delprogrammet åvilar FOA. och för mindre delar fortifikationsförvaltningen (FortF) resp. försvarets mate- rielverk (FMV). FOA genomför huvuddelen av forskningen inom delpro- grammet. Övriga dclar genomförs av bl.a. FortF. flygtekniska försöksan- stalten (FFA). Marintekniska institutet (SSPA). industrin samt LlanchltCt och högskolor.

Härutöver bedrivs forskning för totalförsvarets behov vid FFA och i mindre omfattning vid bl.a. bcredskapsnämnden för psykologiskt försvar (BN). militärhögskolan och försvarets läromedelscentral.

För budgetåret l983/84 har under anslaget FS. Gemensam försvars- forskning anvisats 2865;l milj. kr. för tillämpad forskning och grundforsk- ning fördelade cnligt följande.

Forskning som genomförs vid försvarets forskningsanstalt - 270.7 Fortifikatorisk forskning som genomförs vid fortifikationsförvalt- ningen . 5.6 Övrig försvarsteknisk forskning. som genomförs vid försvarets materielverk . l0.6

FOA utför vidare forsknings- och utredningsuppgifter inom utrikesde- partementets verksamhetsområde. Dessa finansieras av medel från det under tredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget FS. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll. För budgetåret 1983/84 har under an- slaget anvisats 9_2 milj. kr.

Härutöver genomför FOA även intäktsfinansicrad forsknings- och utredningsverksamhet m.m. Sådana uppdrag får tas från sektorer utanför totalförsvaret om de kan förväntas medföra positiva effekter för den för- svarsinrlktade forskningen och medverka till en vitalisering av denna. Den intäktslinansierade uppdragsverksamheten redovisas fr.o.m. budgetåret l983/84 under fjärde huvudtitelns anslag K |. Försvarets forskningsanstalt: lntäktsfinansierad uppdragsverksamhet och omfattar för budgetåret 1983/84 ca 55 milj. kr.

FOA har. som tidigare nämnts. programansvar för hela delprogrammet Gemensam försvarsforskning. Verksamheten inom delprogrammet är in- delad i tio forskningsprogram. varav åtta vid .FOA och ett vid vardera FortF och FMV. Forskningen vid FOA bedrivs vid fem huvudavdelningar ("FOA I — 5). Omräknat till heltidstjänstgörande hade FOA tredje kvartalet l983 totalt l300 anställda varav 620 akademiker. Verksamheten bedrivs huvudsakligen vid sex platser i landet. nämligen i Stockholmsområdet (60%). varav i innerstaden (35 G?). Grindsjön (IO???) och Ursvik 05%). samt i Linköping (24 %). Umeå (R%) och Karlstad (3 %). Siffrorna inom . parentes anger andelen av FOA:s totala antal anställda. FOA har genom

Prop. 1983/84:107 BilagaZ Försvarsdepartementet 4

riksdagsbeslut (prop. 1981/82: 102 bil. 2. FöU 18. rskr 374) ålagts att t.o.m. budgetåret 1991/92 minska antalet anställda som avlönas från ansla- get F5 med ca 20 personer per år.

Planeringen för de närmaste fem budgetåren innebär en successiv minskning av delprogrammet Gemensam försvarsforskning med ca 10 milj.kr. per år. Det beräknade utrymmet för nyrekrytering på grund av avgångar är ca 50 personer per år. FOA avser att sträva efter en allmän kvalitetshöjning genom att anställa en större andel personer med doktors- examen. .

FOA har i sitt svar på regeringens uppdrag rörande planering och finan- siering av sektoriell forskning (1983-01-12) angivit att det inom flertalet forskningsprogram finns exempel på områden där ytterligare samverkan mellan olika samhällssektorer borde kunna ge förbättrade möjligheter att upprätthålla en tillräckligt bred. samlad kompetens inom landet.

Från försvarssektorns synpunkt särskilt angelägna samverkansområden är infbrmationsteknologi. nya material. skydd/miljö och räddningstiänst/ katastrolberedskap. Andra lämpliga samverkansområden är t. ex. energi. havsresursverksamhet. transportområdet och tekniskt-vetenskapliga pro- gnoscr.

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att främja utveck- lingen av flygtekniken inom landet. Anstalten bedriver härvid flygteknisk forskning inom områden som aerodynamik. flygmekanik. material- och strukturforskning samt mät- och simuleringsteknik. Forskning bedrivs inte enbart inom områden som är viktiga för totalförsvaret utan också inom områden som är intressanta för samhället i övrigt.

För budgetåret 1983/84 har till anslaget K 2. Flygtekniska försöksanstal- ten anvisats 2.5 milj. kr. Härutöver har försöksanstalten för intäktslinan- sierad uppdragsverksamhet beräknat ca 70 milj. kr.

FFA är organiserad i ett kansli. en aerodynamisk avdelning. en håll- fasthctsavdelning och en teknisk avdelning. Den ligger i Stockholm och sysselsätter totalt ca 260 personer. av vilka ca 90 har högskoleutbildning.

Huvuddelen av den intäktsfinansieradc uppdragsverksamhetcn har hit- tills linansierats antingen direkt från FMV (ca 60%) genom beställning av projektbundet arbete samt inom ramen för FMV:s program för icke objekt- bundcn forskning eller från Saab-Scania AB för provnings- och forsknings- uppdrag (ca 15 %). Intäkter av uppdrag från beställare utanför försvarssek- torn omfattar ekonomiskt sett en 25 ')?- av försöksanstaltens verksamhet. Delar av tekniska högskolans i Stockholm flygtekniska utbildning är för- lagd till FFA.

Till följd av bl.a. det ekonomiska läget har FMV nu aviserat minskning- ar av beställningarna vid FFA. Samtidigt har Saab-Scania AB tvingats

'Jl

Prop. l983/84:107 BilagaZ Försvarsdepartementet

förlägga en större del av sina beställningar utomlands bl.a. till följd av att försöksanstalten numera inte har konkurrenskraftiga vindtunnelresurscr. Av bl. a. dessa anledningar planeras nu en minskning vid'FFA med ca 40 personer. " '

2.5 Forskning för psykologiskt försvar

Inom området psykologiskt försvar förekommer forskning både vid FOA och vid BN. Gränsdragningen utreds f.n. gemensamt av de två myndigheterna. BN:s forskning omfattar ca 900000 kr. årligen och är- främst inriktad på att undersöka masskommunikation. psykologisk krigfö- ring och propaganda samt att genomföra årliga. riksomfattande opinions- undcrsökningar av attityder till försvaret.

2.6 Föredragandens överväganden

Den svenska alliansfria utrikespolitiken måste stödjas av ett allsidigt totalförsvar. Den förutsätter också att vi har egna resurser att successivt utveckla och förändra försvaret så att det kan anpassas till ändrade tek- niska och politiska villkor i omvärlden. En kompetent och kreativ för- svarsforskning är ett mycket viktigt instrument för detta.

Försvarsforskningen skall bidra till möjligheterna att tidigt upptäcka och förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen samt till att identifiera behov av och lämna underlag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Sveriges al- liansfria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa avseenden. Därvid är det särskilt angeläget att skapa en svensk försvarsprofil och att upp-'- märksamma sådana områden där utvecklingen är snabb och kan få väsent- liga konsekvenser för vår försvarspolitik och för utformningen av vårt. totalförsvar. .

Genom behovet av anpassning till utvecklingen i omvärlden samt genom sin bredd och förhållandevis stora teknikintensitet kräver planerings- och beslutsproblemen inom totalförsvaret ett omfattande "forskningsstöd. För- svarsforskningen har därför fått en ur teknisk-vetenskaplig synvinkel mångfasetterad sammansättning. Där finns också vana och förmåga att genomföra tvärvetenskapliga. tillämpade projekt. Karaktäristiskt är därvid den styrande effekt som sektorns problem har på forskningens inriktning och den nära samverkan med avnämarna.

Jag ser flera grundläggande motiv för att även fortsättningsvis hålla samman huvuddelen av forskningen för totalförsvaret i en gemensam forskningsorganisation. Genom att forskningsgrupper med skilda ämnesin- riktningar'samlas inom en organisation undanröjs institutionella hinder för en nödvändig tvärvetenskaplig samverkan. En tillräckligt bred gemensam kunskapsbas kan byggas upp för tillämpningar inom skilda totalförsvars-

Prop. 1983/84:107 BilagaZ Försvarsdepartementet 6

grenar och myndigheter. Nära kontakter mellan forskare och avnämare kan organiseras. De är viktiga för ömsesidig förståelse och för anpassning- en av forskningens inriktning till avnämarnas behov. Samtidigt är det uppenbart att en omfattande samverkan med andra forskningsinstitutioner inom och utom landet är nödvändig.

Sedan slutet av l960-talct har medelstilldelningen till försvaret fram- tvingat omprövningar av verksamheten inom många områden. Detta har bl.a. medfört att forskningsinsatscrna och investeringarna i utrustning minskat_ trots att forskningsbehoven inom flertalet områden har ökat. Denna tendens synes fortsätta. Jag anser det därför allt mera angeläget att ta vara på möjligheterna till vidgad forskningssamverkan med andra sam- hällssektorer. Jag vill betona att flera forskningsbehov för totalförsvaret sammanfaller med andra samhällssektorers behov. En utvecklad forsk- ningssamverkan kan dels underlätta att upprätthålla den för försvaret erforderliga kompetensen inom landet. dels leda till effektivare utnyttjande av de totala resurserna och därmed vara till ökad ömsesidig nytta. I det föregående (avsnitt 2.3) har angetts ett flertal områden som från försvars- forskningcns utgångspunkter bedömts särskilt väl lämpa sig för samverkan med andra sektorer.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört bör några forskningsområden väljas ut för ökad samverkan mellan olika samhällssektorer. Härvid bör nyss nämnda förslag inom försvarssektorn beaktas. Den utökade samver- kan kan ske i forskningens genomförande men bör dessutom i högre grad än hittills eftersträvas på programnivå. i form av gemensamt finansierade forskningsprogram mot gemensamma mål. Det bör ankomma på regering- en att besluta om erforderliga åtgärder så att den önskade samverkan säkerställs. .

Omfattningen och inriktningen av forskningen inom försvarsdcpartc- mentets område harjag behandlat i prop. I983/84: l00 bil. 6 i anslutning till mina förslag om inriktningen av det militära försvaret.

Hänvisningar till PS4

3 Den flygtekniska forskningens långsiktiga inriktning

3.l Inledning

Ett av de prioriterade forskningsområden som angavs i den av riksdagen antagna forskningspolitiska propositionen (prop. l98l/82: l06. UbU 37. rskr 397) våren 1982 omfattade sådan forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella satsningen på teknisk utveckling. Den flygtekniska forskningen har genom sin bredd och höga teknologiska nivå en betydelsefull roll för utvecklingen av den tekniska och vetenskapli- ga kompetensen inom detta område.

Huvudmannaskapet för den flygtekniska forskningen har i allt väsentligt utövats av försvaret. som genom sina olika myndigheter ansvarat för

Prop. 1983/84: 107 Bilagaz Försvarsdepartementet 7

praktiskt taget all grundforskning och tillämpad forskning inom detta om- råde.

Genom beslut den 10 juni 1982 bemyndigades dåvarande chefen för försvarsdcpartementet att tillkalla en särskild utredare. professor Mårten Landahl. med uppdrag att utreda och lämna förslag till framtida inriktning av svensk flygteknisk forskning. Utredaren överlämnade ijanuari 1983 betänkandet (Ds Fö 1983: 1) Svensk flygteknisk forskning -— långsiktig in- riktning och resursbehov. Enligt betänkandet är möjligheterna att fortsätt- ningsvis bcdriva llygforskning i samma omfattning som hittills begränsade av följande orsaker. Försvaret minskar av ekonomiska skäl-sina forsk- ningsuppdrag såväl till flygtekniska försöksanstalten (FFA) som industrin. Examinationen av högskoleingenjörer och forskarutbildningen inom flyg- tekniken har minskat och en bristsituation har uppkommit som förutses öka. Investeringar för förnyelse och modernisering av de forsknings- och försökstekniska resurserna har inte gjorts i önskvärd omfattning eller har uppskjutits på grund av brist på investeringsmedel. Befintlig utrustning har därför inte tillräckliga prestanda. "Detta har bl.a. medfört att vissa prov numera måste göras utomlands. vilket i sin tur skapar svårigheter att hålla tidsplaner samt att lämna garantier för sekretessskydd.

Utredaren föreslår ett utökat stöd till civil flygteknisk forskning genom det av styrelsen för teknisk utveckling (STU) stödda programmet och med delfinansiering av industrin. Ett fristående råd bör vidare inrättas för att bl. a. långsiktigt samordna den civila och militära flygtekniska forskningen.

Beträffande behovet av långsiktiga investeringar bör enligt utredningen följande åtgärder vidtas.

Kunskaps- och kompetensuppbyggnad omfattande forskarutbildning och vidareutbildning bör säkerställas. FFA bör ges ökade möjligheter att initiera egen forskning genom att försöksanstaltens direkta anslag höjs till 10 % av den årliga omslutningen. FFA bör'vidare få bygga upp ett verkska- pital för att kunna möta tillfälliga nedgångar i beläggningen och kunna genomföra smärre investeringar. För att förbättra de forsknings- och för- sökstekniska resurserna föreslås att en superdator. en begagnad transso- nisk vindtunnel eller en annan likvärdig sådan. en ny läghastighetsvindtun- nel och en ny simulator anskaffas. Vidare föreslås anskaffning av viss mindre kostnadskrävande utrustning omfattande en gränsskiktsvindtun- nel, ett akustiklaboratorium och hållfasthetsutrustning.

En sammanfattning av betänkandet bör bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.I.

Prop. l983/84:107 Bilaga2 Försvarsdepartementet 8

Den föreslagna anskaffningen av vindtunnelresttrser tillstyrks av stunt/i- gupersona/organtisuliuncr. FMV, FFA, [:(/iliil'lsvt'rkt'l och Volvo Fit-'guta- lor AB. FOA och universitets- ()(/I Itögskoleiirnbetet tar inte ställning i frågan. Övcrbtjällmvaren, chefen ji'ir flygvapnet och S 'I'U bekräftar värdet av en ny transsonisk vindtunnel men uttalar tveksamhet med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna för anskaffning. Suu/) Scania AB bekräftar behovet och tillstyrker anskaffning under förutsättning att nu definierade program endast till liten del belastas.

Inrättandet av ett forskningsråd tillstyrks av samtliga remissinstanser utom FOA och STU som vill utreda frågan ytterligare. (”enn-u[organisa- tionen SACO/SR, ('it'erht'ji'ilhuraren och Volvo Flj'gnmmr AB tar inte ställning i frågan.

I övrigt stöds i allt väsentligt utredarens slutsatser och förslag av samtli- ga remissinstanser.

- En remissammanfattning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.2.

3.4. Föredragandens överväganden

Utredningen om svensk flygteknisk forskning ger enligt min mening en bred översikt över den flygtekniska'f'orskningen i vårt land och dess relation till omvärlden. Den flygtekniska forskningen hari huvudsak varit inriktad på att tillgodose försvarsmaktens behov. Den har bidragit till en hög standard på vår försvarsmateriel och har även genom sin tvärveten- - skapliga bredd höjt den teknologiska nivån hos industrin.

För att en svensk flygindustri skall kunna överleva måste basen breddas genom en ökad andel civil produktion. Den pågående långsiktiga omställ- ningen inom flygindustrin mot en större andel civil och exportinriktad produktion bör därför stödjas genom en för dess behov anpassad forsk- ningsverksamhet. Jag vill härvid erinra om att staten redan har gett ett betydande stöd till produktutveckling för den civila flygverksamheten hos Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB. Chefen för industrideparte- mentet kommer vidare i det följande att förorda ett långsiktigt stöd genom ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk forskning.

Utredningen anser att tillgången till goda beräkningshjälpmedel har stor betydelse för den flygtekniska forskningens framtid. Jag delar denna tipp- fattning och vill härvid erinra om att en 'beräkningsresurs med en utomor- dentligt hög kapacitet numera finns genom den superdator som under hösten 1983 har anskaffats bl.a. med stöd av statliga medel och som placerats vid Saab-Scania AB.

Jag delar utredningens uppfattning om behovet av nya vindtunnelre- surser och då närmast av en transsonisk vindtunnel. FörsVarsmaktens

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 9

nuvarande ekonomiska situation ger emellertid inte utrymme för någon sådan investering. För en sådan skulle enligt min mening krävas ett väsent- ligt ekonomiskt stöd från intressenter utanför försvarsmakten. Jag har dock kunnat konstatera att ett sådant ekonomiskt stöd inte kan päräknas. Den statsfinansiella situationen kräver vidare en utomordentligt stram utgiftspolitik och medger inte ett resurstillskott av den omfattning som en investering i nya vindtunnlar innebär. Jag finner därför. efter samråd med statsrådet Ingvar Carlsson och cheferna för industri- och utbildningsdepar- tementen, att det inte är möjligt att-förorda anskaffning av vare sig en ny transsonisk vindtunnel eller en ny låghastighetsvindtunnel. Jag anser att behovet av vindtunnelprov i första hand bör tillgodoses genom anlitande av utländska vindtunnlar och genom ett ökat samarbete i de internationella samarbetsorganisationerna för flygteknisk forskning. De befintliga inhems— ka vindtunnelresurserna bör utnyttjas så länge det är tekniskt och ekono- miskt motiverat.

Den flygtekniska forskningens betydelse för en civil och exportinriktad flygindustriell produktion har nämnts ovan. Det är emellertid också bety- delsefullt att denna forskning liksom hittills även kan bedrivas inom områ- den som är viktiga för totalförsvaret. Verksamheten vid FFA bör därför även i fortsättningen inriktas mot kompetens att kunna bidra till svensk flygindustriell förmåga att utveckla och tillverka flygplan- och robotsystem och att medverka i prognoser och bedömningar av den internationella utvecklingen.

För att optimera de samlade insatser som görs inom den flygtekniska forskningen bör enligt min mening verksamheten hos de olika organ som bedriver flygteknisk forskning samordnas. De begränsade samordningsin- satser som i dag förekommer sker informellt och utan någon samlad ledning. FMV har styrt militärt inriktade och bekostade insatser. Civilt inriktade insatser har antingen finansierats genom STU:s forskningsstöd eller av industrin själv. För att bättre samla de insatser som görs inom den flygtekniska forskningen avser jag föreslå regeringen att i enlighet med utredningens förslag inrätta ett flygtekniskt råd med uppgift att bl.a. lång- siktigt främja och samordna hela den flygtekniska forskningen. Rådet bör bestå av företrädare för civila och militära flygtekniska sektororgan samt för högskolor, FFA och industrin.

För att behålla kontinuiteten och kompetensen hos FFA som central instans för flygteknisk forskning och provning i Sverige bör ett årligt anslag om ca 10 % av FFA:s nuvarande omslutning tilldelas FFA. Jag kommer i annat sammanhang att lämna förslag till regeringen om detta. Om FFA får ett anslag av denna storlek. får försöksanstalten större möjligheter till kun- skapsutvecklande forskning, nationellt eller i utökat internationellt samar- bete, och till utjämning av variationer i den uppdragsfinansierade verksam- heten. För att öka flexibiliteten i FFA:s verksamhet har försöksanstalten getts möjlighet att av överskott på uppdragsverksamheten bygga upp ett kapital för att tillgodose smärre investeringar.

Prop. 1983/84: '107 BilagaZ Försvarsdepartementet lt)

För att tillgodose den fortsatta rekryteringen av llygingenjörer och förs- kare har efter riksdagens beslut med anledning av l982 ärs budgetproposi- tion (prop. l982/83: IOU bil. lf). UbU 24. rskr 290) ett ökat antal utbild- ningsplatser inrättats under läsåret WS$/84.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen dels föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer somjag har föror- dat för llygteknisk forskning. dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om försvarsforskningen samt om samordning mellan forskningen inom olika samhällssektorer.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2 F örsvarsdepartementet ll

Bilaga 2.1

Sammanfattning av betänkandet (Ds IFÖ 11983: 1.) Svensk flygteknisk forskning — långsiktig inriktning och resurs- behov.

] Inledning

Flygteknisk forskning och utveckling bedrivs i Sverige vid såväl forsk- ningsanstalter och olika högskoleinstitutioner som vid industrin. En hu- vuddel av den flygtekniska forskningen och provningen sker vid llygtck- niska försöksanstalten (FFA) som är den centrala instansen för flygteknisk forskning och provning i Sverige. Antalet anställda är ca 260 av vilka ca 90 har akademisk utbildning.

Flygtekniken är en s.k. spetsteknologi som utnyttjar de senaste framste- gen från många andra teknikområden liksom från grundvetenskaper som matematik, fysik, kemi. medicin och psykologi. Den representerar således ett brett teknikområde med anknytning till många andra samhällssektorer utom försvaret och kan endast bedrivas i en tekniskt och vetenskapligt högt utvecklad miljö. De höga krav sotn flygtekniken ställer utgör en starkt pådrivande kraft för utvecklingen av den tekniska och vetenskapliga kom- petensen i landet. Stöd till flygteknisk forskning och utveckling kan därför förväntas ha en allmänt kompetenshöjande effekt på den tekniska och vetenskapliga nivån i landet.

I en tidigare statlig utredning (Ds Fö l97818) Flygindustrikommitténs betänkande, del I. har flygteknikens betydelse för andra teknikområden utanför flygområdet, t. ex. i form av utveckling av nya industriprodukter, bedömts. Man fann att denna teknik var väsentlig och av stor ekonomisk betydelse. En internationell expertgrupp genomförde under år l98l på uppdrag av styrelsen för teknisk utveckling (STU) en utvärdering av den svenska flygtekniska forskningens vetenskapliga kvalitet (STU informa- tion nr 263 — l98l). Gruppen fann att den svenska forskningens kvalitet i allmänhet .var god men pekade på vissa områden som borde förstärkas.

2 Forskningens finansiering och omfattning

Den flygtekniska forskningen i landet har hittills till största delen finansi- erats av försvaret antingen direkt genom försvarets materielverk (FMV) som projektbundet arbete och inom FMV:s program för icke typbunden forskning eller indirekt genom beställningar av provning och forsknings- uppdrag från Saab-Scania AB till exempelvis FFA. Den totala volymen på forskning och provning inom ovan nämnda områden som direkt eller indirekt bekostas av FMV kan uppskattas uppgå till ca 70 milj. kr. per år.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 12

F.n. anslagsfinansieras direkt över statsbudgeten ca 5 '??- av FFA:s verksamhet. Ca 75 % av den övriga verksamheten finansieras genom uppdrag från andra statliga myndigheter och därmed med resurser som tas upp via statsbudgeten. Denna ordning med i huvudsak hel intäktsfinansie- ring genom externa uppdrag har fungerat väl. Utredningen förordar därför att FFA även i fortsättningen skall vara en i huvudsak uppdragslinansierad myndighet. För att ge FFA ökade möjligheter att bedriva egen forskning föreslås emellertid en höjning av FFA:s direkta anslag till lt) % av den årliga omg—lutningen.

Saab-Scania AB:s egenfinansierade långsiktiga forsknings- och utveck- lingsarbete har en volym på ca 20 milj. kr. per år, varav endast en mindre del kan hänföras till civilt inriktad forskning. Det av STU stödda rampro- grammet för civil tlygteknisk forskning med en volym för budgetåren l982/83 och 1983/84 av 5,8 resp. 6.5 milj.kr. svarar föl-'den huvudsakliga långsiktiga forskningsverksamheten på den civila sidan. Tekniska högsko— lans (KTH) egna anslag för forskningen på de flygtekniska områdena uppskattas till totalt ca 1,5 milj. kr. per år.

Av dessa siffror framgår att det är en avsevärd skillnad mellan den. militärt och den civilt inriktade forsknings- och provningsverksamheten. Detta är en naturlig följd av att den militärt inriktade forskningen sedan länge är väl etablerad, medan den civila delen nyligen har startat. Förhål- landet beror också delvis på att de militära problemen är svårare och mera omfattande. Å andra sidan medför den civilt inriktade forskningen många nya problem av annan karaktär ätt den militära. Eftersom Saab-Scania AB:s engagemang i utveckling av civila flygplan startat relativt nyligen är det troligt att FoU-insatserna på den civila sidan kommer att behöva ökas kraftigt inom den närmaste framtiden.

Den flygtekniska forskningen för flygtransportsektorn har tidigare varit av mycket begränsad omfattning. Detta beror främst på att utveckling av civila transportflygplan under lång tid inte har förekommit i Sverige. Transportforskningsdelegationen (TFD). som har till uppgift att svara för forskningsstödet inom transportsektorn, har endast i ringa utsträckning satsat på liygtransportområdet. STU har finansierat enstaka projekt inom flygsäkerhetsområdet. '

Det av STU sedan är l98| stödda ramprogramtnet för civil flygteknisk forskning är en inledande sådan satsning. För att svara mot behoven föreslår utredningen att detta stöd får en utökad ram och ges en mera permanent form. Andra satsningar som stöds av STU för närliggande områden. exempelvis materialområdet, kan också vara värdefulla för det flygtekniska området. En ökad samplanering av sådana insatser bör efter- strävas.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 13 3 Forskar- och vidareutbildning

Tillskottct av flygtekniska forskare har under det senaste decenniet varit mycket litet. Sedan mitten av l97()-talet har endast någon enstaka forskare inom acrodynamikområdet utcxamincrats. Tidigare brukade ca två aero- dynamiska forskare pcr år examineras från KTH. Den huvudsakliga anled- ningen till att tillskottet har minskat så starkt har varit osäkerheten rörande flygindustrins framtid i Sverige i kombination med den därmed samman- hängande otillräckliga rckryteringcn till grundutbildningcn.

Den takt med vilken nya forskare och experter f.n. utbildas inom flyg- teknikområdet är följaktligen helt otillräcklig för att ersätta avgången på grund av pensionering ttnder denna tid. Denna bristsituation utgör ett synnerligen allvarligt hot för möjligheten att upprätthålla en fortsatt hög kvalitet och kompetensnivå på den flygtekniska forskningen och utveck- lingen inom landet. Minst ett decenniums tillskott av högutbildad personal fattas. En mycket kraftig och målmedveten satsning på forskar- och vida- reutbildning fordras för att lösa detta problem.

En ökad satsning på forskarutbildning och vidareutbildning fordrar ökad satsning på forskning av långsiktig karaktär. Förutom denna forsknings betydelse för den högre utbildningen har den ett stort egenvärde. Den är att betrakta som en nödvändig investering i kunskapsuppbyggnad för att kunna följa med i den snabba utvecklingen inom det flygtekniska området.

En särskild betydelse har den långsiktiga forskningen för kunskapsutby- te med utlandet. Endast forskning av framåtsyftande natur och av hög kvalitet har högt värde som internationellt utbytesobjekt.

Vidare fordras det för att kunna tillgodogöra sig andras forskningsresul- tat en hög kunskapsnivå och kompetens. som endast egen forskningsverk- samhet kan skapa. Med hänsyn till de tendenser till ökad restriktivitet i spridningen till andra länder även av icke hemliga forskningsresultat som blivit uppenbara på senare tid. särskilt vad gäller USA. är det av största vikt att inom landet upprätthålla en egen forskning av hög kvalitet.

4 Forskningens ledning

Någon samlad ledning av den flygtekniska forskningen i Sverige har inte funnits hittills. Det tidigare existerande flygtekniska rådets verksamhet avsåg endast FFA och dess verksamhet var enbart rådgivande. Ledningen har i stället skett i informell och relativt effektiv samverkan mellan de inblandade organen.

Den till flygplansutvecklingen objektbundna forskningen har i huvudsak initierats och styrts av Saab-Scania AB. Den långsiktiga forskningen under FMV:s resp. STU:s program har utformats i samråd mellan FMV, STU och de grupper vid FFA. KTH och industrin där forskningen utförts.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2 Försvarsdepartementet 14

För ledningen av det av STU stödda ramprogram för civil flygteknisk forskning som påbörjades år 198! har STU bildat en styrgrupp sammansatt av experter från FFA. högskolan. FMV. luftfartsvcrket och från industrin. Styrningen avser programmets forskningsinriktning och fördelningen av resurser inom programmet.

För den övervägande delen av högskoleforskningen har flygindustrins behov varit styrande för valet av problemområden som behandlats. Här- igenom har en nära kontakt mellan högskoleforskarna ooh industrin och dess problem utvecklats.

För att främja en bättre samordning är det önskvärt att finna en lämplig form för en övergripande ledning och samordning av denna typ av forsk- ning. Detta skulle kunna åstadkommas genom bildandet av ett fristående råd för flygteknisk forskning med något andra uppgifter än de som det tidigare flygtekniska rådet hade. Sådana fristående råd finns i flera europe- iska länder.

5 Forskningens situation och investeringsbehov

Den svenska flygtekniska forskningens nuvarande situation och behov av investeringar karaktäriseras enligt utredningen av följande.

De ijämförelse med andra länder fåtaliga svenska forskarna och tekni- kerna har hittills lyckats väl med att lösa uppkomna problem. Detta-har kunnat åstadkommas tack vare en under flygindustrins uppbyggnadsskede förutseende politik. som har lett till tidig-utbyggnad av goda experimentella resurser och god utbildning av tekniker och forskare med hög kompetens. Dessa har också på ett effektivt sätt kunnat utnyttja det hittills ganska fria kunskapsutbytet med utlandet.

Industrins satsning på civil flygutveckling ställer flygforskningen inför nya och utökade uppgifter. medan den relativt sett minskande utvecklings-' insatsen på militära flygplan inte i nämnvärd utsträckning minskar behovet av långsiktig forskning på den militära sidan.

De nuvarande personella och materiella resurserna är otillräckliga för de

. utvidgade uppgifter som föreligger inom ett antal forskningsområdcn så- som numeriska beräkningsmetoder för strömningar och hållfasthet. gränsskiktsströmning. aerodynamisk försöksteknik. kompositmaterials skadetålighet. icke förstörande materialprovningsmetoder. flygmckanik. aeroelasticitet. flygsystemteknik. propellerteknik och akustik. På grund av bl. a. den osäkra situation som har rätt för flygindustrin under det senaste decenniet har rekryteringen till det flygtekniska området försvårats. [ kombination med otillräckliga satsningar på långsiktig kunskaps- och kom- petensuppbyggande forskningsverksamhet under senare år har detta lett till att nästan en hel generation högutbildade forskare f. n. saknas. Utbild- ningsbehovet fram till år 2000 uppskattas till 501”) 60 nya forskare.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2 F örsvarsdepartementet 15

Det finns ett stort behov av nyinvesteringar i experimentella resurser, särskilt vad gäller det aerodynamiska området. Något väsentligt nytillskott av vindtunnlar har inte skett sedan år 1966. De befintliga tunnlarna har otillräckliga prestanda för att tillåta korrekt simulering av fullskaleförhäl- landen. Speciellt gäller detta aerodynamiska egenskaper vid start- och landningsförhållanden samt vid transsoniska farter. Bristen på vindtunnlar med tillräckfiga prestanda har lett till att allt större del av industrins vindtunnelprov måste förläggas utomlands. Hittills har det inte varit några större svårigheter att finna ledig vindtunnelkapacitet bland utländska tunn- lar med godtagbara prestanda. Ett alltför stort beroende av utlandsprov medför emellertid svårigheter att hålla pressade tidsplaner för utvecklings- och utprtwningsarbete samt för sekretesskyddet. Minskningen av prov- ningsverksamhet inom landet leder också till en utarmning av den inhems- ' ka kompetensen på det experimentella området och försämrade möjlighe- ter till rekrytering av nya aerodynamiker.

En mycket stor och växande del av utvecklings- och konstruktionsarbe- tet inom den moderna flygindustrin görs med hjälp av numeriska beräk— ningar baserade på komplicerade matematiska modeller. Mycket av det mera långsiktande f'orsknings- och utvecklingsarbetet inom flygtekniken ägnas därför åt beräkningsmetodutveckling. Nödvändigt är härvid att ha tillgång till goda beräkningsverktyg i form av avancerade datorer. Genom dess stora krav på omfattande beräkningsunderlag har flygtekniken utgjort en av de starka pådrivande krafterna för utvecklingen av datorer för tekniskt—vetenskapliga beräkningar. Flygtekniken har därför alltid varit snabb att utnyttja de senaste framstegen på datorområdet. Utredningen har därför bl.a. föreslagit anskaffning av en superdator.

Prop. 1983/84:107 Bilagaz Försvarsdeparfementet t6 Bilaga 2.2

Remissyttranden över _ betänkandet (Ds Fö 1983: 1) Svensk flygteknisk forskning långsiktig inriktning och resursbehov.

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren (ÖB) delar i huvudsak de slutsatser som utredningen presenterar och anser att en höjning av kompetensnivån inom den flygtek- niska forskningen bör kunna vara samhällsekonomiskt värdefull. ÖB har i princip inte något att erinra mot den inriktning och de investeringsobjckt som föreslås. Dessa är dock inte nödvändiga för att säkerställa utveckling- en av JAS-systemet eller andra aktuella materielobjekt. ÖB konstaterar emellertid att en förhöjd kompetensnivå är värdefull även för försvarsmak- ten. Ambitionen för den flygtekniska forskningen måste fastläggas av statsmakterna utan att ytterligare ekonomiska resurser från försvarsmak- ten förutsätts.

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet (CFV) tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag om åtgärder för forskning och utveckling. CFV är tveksam om ekonomisk satsning av denna storleksordning avseende transsoniska vind- tunnlar är motiverad i JAS-sammanhang. Den bör i stället knytas till forsknings- och utvecklingsverksamhet på betydligt längre sikt. Underla- get vad avser flnansieringsprinciperna är för bristfälligt för ställningstagan- de nu. Fördelning av medel genom försvarsmaktens gemensamma huvud- program är motiverad. Övriga investeringar i tung utrustning som berör CFV:s verksamhet bejakas i allt väsentligt. CFV är positiv till förslaget om ett flygtekniskt råd.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk (FMV) stöder oreserverat förslaget om en kraft- full och stabil satsning på Iångsiktig forskning samt forskar- och vidareut- bildning. FMV tillstyrker förslaget att inrätta ett råd. FMV finner de av utredningen anförda investeringsbchoven vara mycket väl motiverade. FMV tillstyrker köp av en begagnad transsonisk vindtunnel och anför _fördclar även för JAS-projektet. FMV anser vidare att de föreslagna inves- teringarna kräver en förhållandevis stor ekonomisk satsning som dock utspridd över anskaffningstiden —inte betyder alltför stor årlig kostnad. Behovet av en långsiktig investeringsplan understryks därför av FMV.

Prop. 1983/84: 107 Bilagaz Försvarsdepartementet l7

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt (FOA) understryker vikten av en långsiktig investeringsplan för tekniska resurser. FOA betonar också vikten av mo- dern utrustning men tar-inte ställning beträffande vindtunnelanskaffning. Rådsformen är enligt FOA olämplig för att ta fram beslutsunderlag för den flygtekniska forskningen i dess helhet. FOA anser att det är mest angeläget att finna och besluta om formerna för en samlad ledning. planering och finansiering av den flygtekniska forskningen i dess helhet.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) delar i huvudsak utredarens upp- fattning om erforderliga åtgärder. FFA framhåller det dominerade behovet av investeringar i nya vindtunnlar för att öka kunskapen om de inhemska projekten och tillgodose sekretesskraven. FFA anser att JAS-provningens volym i ny transsonisk vindtunnel är större än vad utredaren har bedömt. FFA delar inte heller utredarens uppfattning att en begagnad transsonisk vindtunnel skulle vara en bättre lösning än en ny. FFA saknar också i utredningen exempel på konsekvenserna. om förstärkningen av resurserna inte kommer till stånd. FFA anser det vara lämpligt att inrätta ett flygtek- niskt råd.

Luftfartsverket

Luftfartsvcrkct (LFV) kan i allt väsentligt instämma i utredarens förslag. LFV understryker vad utredaren har anfört om nödvändigheten av att satsa på kunskaps- och kompetensuppbyggnad genom prioriterade insatser i forskar- och vidareutbildning. Detta måste anses som en absolut grund- förutsättning för att svensk flygindustri skall kunna nå långsiktig framgång inom den civila sektorn. LFV anser det utomordentligt angeläget att de nämnda bristsituationerna snarast blir åtgärdade. LFV tillstyrker att utre- darens'förslag om anskaffning av en begagnad transsonisk tunnel prövas positivt och anser att goda motiv har angetts. För anskaffning av en låghastighetsvindtunnel bör ytterligare studier göras. LFV delar uppfatt- ningen att det finns behov av ett organ för samordning av såväl flygtek- niska utbildningsfrågor som civilt och militärt finansierad forskning. '

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) stöder sitt remissyttrande på yttranden från Tekniska högskolan i Stockholm. universitetet i Uppsala

Prop. 1983/84:107 Bilagaz Försvarsdepartementet 18

och högskolan i Luleå. UHÄ framhåller som en viktig utgångspunkt för sina bedömningar riksdagens beslut i anslutning till propositionen om forskning m.m. (prop. 1981/82: 106). Av detta följer bl.a. att sektormyn- digheterna skall ha det fulla programansvaret och det finansiella ansvaret för sin FoU innefattande även långsiktig kunskapsuppbyggnad för sek- torns behov. Den osäkerhet som under en följd av är rätt beträffande den flygtekniska forskningens framtid har medfört en försvagad beredskap att ta emot kunskapsuppbyggnad inom detta område. Utrymme för investe- ringari kunskaps- och kompensationsuppbyggnad resp. experimentell ut- rustning kan inte skapas inom anslaget Tekniska fakulteterna i annan mån än med garanterad finansiering i form av uppdrag. Det flygtekniska rådet bedöms vara ett förnuftigt arrangemang.

Styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) anför att styrelsen har tidigare vid två tillfällen yttrat sig positivt om anskaffning av en transsonisk vind- tunnel. Detta yttrande omfattar i första hand forskningens omfattning. finansieringsfrågor samt ledning. Arbetet med STU:s nya treårsplan för perioden l984/85 l986/87 pågår och STU har ännu inte tagit slutlig ställ- ning till sina egna avvägningar eller prioriteringar. STU bedömer sig ha små möjligheter att inom nuvarande anslagsramar tillgodose aktuella me- delsbehov för experimentell utrustning. STU tillstyrker inte förslaget om inrättandet av ett råd för flygteknisk forskning.

Ingen jörsvetenskapsakademien

lngenjörsvctcnskapsakademien (IVA) anser att svensk flygteknisk forskning och utveckling vid en internationell jämförelse framstår som mycket kostnadseffektiv. IVA framhåller att investeringar i flygteknisk forskning och utveckling får betydelse även utanför det flygtekniska områ- det. ()lika motiv talar vidare starkt för anskaffning av en transsonisk vindtunnel till Sverige. Behovet bedöms som stort och väl motiverat. IVA tillstyrker inrättandet av ett flygtekniskt råd.

Saab Scania AB

Utredningens förslag konstateras i stort sett ligga i linje med Saab Scania AB:s åsikter. Vikten av tillgång till välutbildade svenska forskare och tekniker betonas. Saab Scania ABanser att nästan l0 årskullar flygspecia- lister och flygforskare har förlorats. Det finns enligt bolagets bedömning

Prop. 1983/84: [07 Bilaga 2 F örsvarsdepartementet 19

allt framgent behov av stora och dyra vindtunnlar som tillåter provning vid höga s.k. Reynolds-tal. Saab Scania AB tillstyrker anskaffandet av en begagnad transsonisk vindtunnel under förutsättning att finansieringen av investeringen och driften till liten del belastar nu definierade program. Anskaffning av en låghastighetstunnel bör-uppskjutits. Bolaget tillstyrker bildandet av ett flygtekniskt råd.

Volvo Flygmotor AB

Volvo Flygmotor AB (VFA) anser att de åtgärder och satsningar som utredningen har rekommenderat i stort är motiverade och nödvändiga om svensk llygteknik och flygindustri skall ha en framtid. VFA påtalar beho- vet av kompetens även inom områdena framdrivningssystem och motorns aerodynamik. Beträffande behovet av en låghastighetstunnel föreslår VFA undersökning av möjligheterna till en gemensam tunnel med Volvo. som avser bygga en sådan för sin bilutprovning.

Centralorganisationen SACO/SR

Centralorganisationen SACO/SR anser det angeläget att svensk flygtek- nisk forskning inte stagnerar. Industri. forskningsinstitut och högskolan måste i samverkan främja långsiktig kompetensuppbyggnad. teknisk ut- veckling och internationellt kunskapsutbyte i den utsträckning detta är möjligt. En prioritering av de insatser som utredningen föreslår låter sig svårligen göras. eftersom de olika förslagen har samband med varandra. Svensk flygteknisk forskning kan inte uppträda som trovärdig part i ett internationellt kunskapsutbyte utan att själv hålla hög internationell klass. SACO/SR vill särskilt betona det angelägna i att Sverige får en transsonisk vindtunnel som kan svara mot kraven på internationell kvalitet hos svensk civil och militär flygteknisk forskning.

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige (LO-) anser att det är viktigt att ta vara på de utvecklingsmöjligheter som flygindustrin har. LO anser att industrins satsning på JAS-systemet tillsammans med utvecklingen på den civila llygplansmarknaden innebär ett utvecklingsarbete av mycket stor omfatt- ning. Skall detta lyckas är det nödvändigt att utvecklingsarbetet Stöds genom bl.a. målinriktad forskning vid institut. högskolor och industri. Betydande investeringar i nya experimentanläggningar krävs. samt sats- ningar för att behålla och vidareutveckla vår långsiktiga uppbyggnad av

Prop. I983/84:107 Bilagaz Försvarsdepartementet 20

kunskaper och kompetens. LO stödjer därför de förslag som framkommit i utredningen. såväl beträffande förstärkning av den flygtekniska utbildning- en och forskningen, inrättandet av ett fristående råd för flygteknisk forsk- ning som en resursförstärkning för tung utrustning. Det senare dock utan att ta ställning till angelägenhetsgraderingen av investeringarna.

Statsanställdas förbund

Statsanställdas förbund (SF) anser det angeläget att. sedan beslut om flygplan JAS har fattats. åtgärder vidtas inom den flygtekniska forskning- ens ram i syfte att säkerställa att JAS-projektet kan fullföljas inom givna ramar liksom att de civila flygplanssatsningarna underlättas. De av flyg- forskningsutredningen föreslagna åtgärderna utgör mot denna bakgrund en lämplig grund. SF kan därför ställa sig bakom de åtgärder utredningen föreslår. Förbundet finner det ändamålsenligt att inrätta ett fristående råd. Likaså anser SF att de av utredningen föreslagna investeringarna är moti- verade. SF anser det angeläget att regeringen fattar ett snabbt beslut om en transsonisk vindtunnel och att det därvid bör finnas flera intressenter än försvaret. varvid en väsentlig del av kostnaderna inte bör belasta försvars- ramen.

Tjänstemännens Centralorganisation

Med hänsyn till den förnyelse och utveckling av Sveriges industri som behövs och den satsning på FoU som därvid krävs stödjer Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) utredningens förslag om en resursförstärkning till vissa områden (kunskaps- och kompetensuppbyggnad. tung utrustning som superdator. vindtunnlar och en ny flygsimulator samt viss lättare utrustning) utan att för den skull ta ställning till enskildheterna i förslagen. TCO tillstyrker också inrättandet av ett råd för flygteknisk forskning.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 2 F örsvarsdepartementet

lnnehållsförteckning

[ Inledning .................................................. 2 Forskningen inom försvarssektorn ........................... 2.l Nuvarande inriktning ................................... 2.2 Försvarsforskningens omfattning .........................

3 2.4 Flygteknisk forskning ................................... 2.5 Forskning för psykologiskt försvar ........................ 2.6 Föredragandens överväganden ........................... 3 Den flygtekniska forskningens långsiktiga inriktning ............ 3.| Inledning .............................................. 3.2 Utredarens förslag i sammanfattning ...................... 3.3 Remissyttrandena ...................................... 3.4 Föredragandens överväganden ...........................

4 Hemställan ................................................ Bilaga 2.l Sammanfattning av betänkandet (Ds Fö l983: |) Svensk flygteknisk forskning långsiktig inriktning och resursbe- hov ...............................................

Bilaga 2.2 Remissyttranden över betänkandet (Ds Fö l983: |) Svensk flygteknisk forskning långsiktig inriktning och resursbe-

hov ...............................................

WWNIONONUIUI-BWIQIJIQ—

.... A _4

ll

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 3

Socialdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84: I07 Bilaga 3 Socialdepartementet ]

Bilaga 3 Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL ' vid regeringssammanträde l984-02-09

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Under ett halvt sekel har i Sverige bedrivits ett målmedvetet och brett socialpolitiskt reformarbete. som tilldragit sig stort internationellt intresse även ur forsknings- och utvärderingssynvinkel. Det är uppenbart'att det finns behov av kunskaper om människors levnadsförhållanden i skilda hänseenden vid utformningen av socialpolitiken. Studier har bedrivits av effekterna av de politiska åtgärderna inom arbetsmarknaden. socialförsäk- ringssystemet. socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utmärkande ex- empel på viktiga studier utgör den forskning som bedrivs vid institutet för social forskning (SOFI) vid universitetet i Stockholm och det forsknings- och tttvecklingsarbete (FoU) som bedrivits och bedrivs i anslutning till låginkomstutredningen och statistiska centralbyråns levnadsnivåunder- sökningar.

I tider med svåra ekonomiska påfrestningar är det viktigt att ta fram ny kunskap av betydelse för den tekniska utvecklingen. Det är emellertid lika viktigt att ta fram ny kunskap av betydelse för arbetsmarknads-. social- och hälsopolitiska åtgärder i syfte att bygga upp en handlingsberedskap för att ktlnna hantera nya problem.

Skillnaderna mellan olika grupper är fortfarande stora i samhället då det gäller välfärd och hälsa och de kan riskera att skärpas i en kärv samhälls- ekonomi. vilket de svenska levnadsnivåundersökningarna tyder på. Det saknas dock alltjämt tillräckligt pålitliga underlag för generella bedömning- ar av socialpolitiska insatser. Teori och metodik behöver utvecklas bl.a. för att kunna förklara socioekonomiska skillnader vad avser ohälsa och tidig död. '

Arbetslöshet och arbetsmiljörisker återverkar på en rad områden inom den sociala sektorn. Vårdbehov och vårdutnyttjande inom såväl kropps- sjukvård som psykiatrisk sjukvård påverkas därav liksom även efterfrågan på samhällets resurser inom socialtjänsten och det ekonomiska trygghets- systemet.

l Riksdagen WRX/84. I .mml. Nr I()7. Billigt! 3

|.)

Prop. 1983/84:107 Bilaga3 . Socialdepartementet

Att belysa de individuella och sociala konsekvenserna av utvecklingen på arbetsmarknaden är därför en central uppgift för den sociala forskning- en.

I kampen mot alkoholmissbruk och bruk av beroendeframkallande me- del har forskningen främst inriktats mot att behandla missbrukare. vilket är viktigt. Det är emellertid också viktigt att även de bakomliggande orsa- kerna kan angripas. FoU-verksamhet inom detta område gäller såväl lång- siktiga förändringar av grundläggande samhällsförhållanden som konkreta åtgärder som kan ge effekt även på kort sikt. Forskning om ungdomsar- betslöshet. barns och ungdomars levnadsmiljö och uppväxtvillkor. prosti-, tution. kvinno- och barnmisshandel samt samlevnadsfrågor är därvid ange- lägen.

Den övervägande delen av den socialpolitiskt relevanta forskningen finansieras via fakultetsanslag och forskningsråd utanför socialdeparte- mentets ansvarsområde. Det gäller i hög grad även de under departementet lydande centrala myndigheterna.

Socialstyrelsen (SoS) skall. med undantag för forskning inom läkeme- delskontrollen. inte själv bedriva forskning. Styrelsen skall dock ta initia- tiv till FoU och först'iksverksamhet inom sitt ansvarsområde.

Statens miljömedicinska laboratorium (SML). som har SoS som chefs- myndighet. har ansvar för långsiktig forskning inom sitt ansvarsområde.

Institutet för psykosocial miljömedicin (IPM) skall bedriva tillämpad forskning om psykosociala risksituationer. riskgrupper och riskreaktioner inom allmän social miljö. arbetsmiljö och vårdmiljö.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) skall bl.a. bedriva veten- skaplig forskning för att få kunskap om hur epidemiska sjukdomar bäst bekämpas. SBL bedriver forskning inom epidemiologisk övervakning och diagnostik. mikrobiologisk och immunologisk diagnostik samt produktion av vacciner. SBL har en ledande forskningsposition i fråga om bl.a-. 'accin mot polio. liksom utveckling av reagens och diagnostiska metoder på viktiga områden.

Riksförsi-ikringsverket (RFV) har inget instruktionsmässigt åliggande att bedriva egen forskning. Verket driver dock viss FoU inom sin egen organi- sation. ofta i samverkan med högskoleinstitutioner.

De ovannämnda myndigheterna saknar särskild FoU—budget. Den forsk- ning som bedrivs finansieras dels över myndighetsanslagen. dels genom externa anslag. Ett undantag utgör SBL som finansierar huvuddelen av forskningskostnaderna med inkomster från diagnostik och preparatför- sörjning.

Inom socialdepartementet finns delegationen för social forskning (DSI-"l. Delegationen har bl.a. till uppgift att initiera och stimulera FoU inom socialsektorn. Den är beredningsorgan till regeringen då det gäller att ge bidrag från departementets anslag för FoU och försöksverksamhet.

Prop. 1983/84:107 Bilaga3 Socialdepartementet 3

Anslaget under socialdepartementets huvudtitel för forsknings- och ut- vecklingsarbete samt försöksverksamhet uppgår budgetåret 1983/84 till 26.8milj.kr.

Föredragandens överväganden

I sitt beslut med anledning av l982 års forskningsproposition (prop. 1981/821106. UbU 37. rskr 397) prioriterade riksdagen bl.a. forskning om tckniksamhällets förändring och förutsättningar samt forskning rörande den offentliga verksamheten. dess styrning, ekonomi och förändring. Här finns det skäl att betona forskningsinsatserna rörande de sociala konse- kvenserna av utvecklingen inom arbetslivet samt forskning inom socialför- säkringsområdet.

Den snabba samhällsomvandlingen och det senaste decenniets reform- verksamhet har skapat ett stort behov av information om socialförsäkring- ens verkningar och fördelningspolitiska betydelse. Det trängda ekonomis- ka läge som landet befinner sigi och den strukturella omvandling som näringslivet genomgår har betydande konsekvenser för arbetsmarknaden och har inte minskat behovet av denna forskning. Tvärtom ökar behovet av kunskapct' om verkningarna av olika inslag i det sociala trygghetssyste- met samtidigt som finansieringsfrågor och olika åtgärder inom socialför- säkringen skjuts i förgrunden.

Vid SOFI pågår ett jämförande projekt sotn studerar socialpolitikens utveckling i l8 OECD-länder under perioden l930-l98t). Detta projekt omfattar i sina centrala delar en analys av socialförsäkringssystemens utformning och förändringar. Inom projektet pågår också utveckling av socialpolitisk teori. särskilt rörande förhållandet mellan marknads- resp. politiskt orienterade lösningar på medborgarnas försörjningsprobletn. Det— ta projekt kontmer att kunna utgöra en god grund för fortsatt arbete. Chefen för socialdepartementet avser därför att föreslå regeringen att ge delegationen för social forskning i uppdrag att arbeta vidare utifrån detta projekt för att förstärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden rörande socialpolitiska frågor. I denna fråga har samråd skett med chefen för utbildningsdcpartementet.

Det som anförts om socialpolitisk forskning i stort gäller också till stor del utvecklingen inom socialtjänst. hälsoskydd och hälso-och sjukvård i den nya lagstiftningens anda där bl.a. förebyggande åtgärder och vikten av tidiga vårdinsatser betonas.

Det sociala behandlingsarbetet saknar i långa stycken teoribildning som stöd för förståelse och bearbetning av centrala problemområden och fråge— ställningar. På fältet saknas FoU-tradition och ofta tillräcklig insikt om teorins betydelse som grund för utveckling av praktiken. Man är vidare ovan vid erfarenhetsåtetföring och utvärdering.

Prop. I983/84:107 Bilaga3 Soeialdepartementet 4

Även om forskningen inom skilda discipliner vid universitet och högsko- lor är grunden för långsiktig kunskapsuppbyggnad kan den inte ensam föra utvecklingen framåt inom socialtjänsten. Därtill krävs även en väl utveck- lad fältanknuten FoU som bl.a. inriktas mot att ta fram och dokumentera den "dolda kunskap" som växer fram hos engagerade och erfarna fältarbe- tare i socialt behandlingsarbete. barn- och äldreomsorg etc.

Det måste emellertid finnas en balans mellan den generella och den situationsbundna. praktiska kunskapen. Kravet på medveten avgränsning är inte en fråga om att bara söka enkla orsaksförklaringar och anvisningar för det praktiska handlandet. Det handlar naturligtvis också om att skaffa sig kunskap för att se och förstå problem i ett vidare sammanhang.

FoU inom medicinskt och socialt behandlingsarbete har traditionellt inriktats på problem. dvs. på att finna kunskap för att förebygga eller bekämpa sjukdom och missförhållanden av skilda slag. En sådan problem- orienterad FoU är även nödvändig för socialtjänsten men borde komplet- teras med en ansats. som syftar till att söka identifiera sådana faktorer som främjar en gynnsam utveckling i miljön och hos grupper och individer. Därvid är av speciellt intresse att utifrån sociala och medicinska utgångs- punkter analysera förutsättningar för öppna vårdformer och en samhälls- planering exempelvis vad avser bostadsförsörjning och närmiljö som är explicit inriktad på att reducera negativa konsekvenser av olika typer av funktionsnedsättningar.

Ämnet socialt arbete inom socionomutbildningen är avsett att bilda grund för såväl yrkesverksamhet på det sociala området som för forskarut- bildning. Det är inte minst viktigt att forskningen vid institutionerna för socialt arbete beaktar de problem som möter socialarbetaren i det prak— tiska arbetet och att FoU och utbildning knyts fastare samman.

Den syn som ovan redovisats på den socialpolitiska forskningen samt mera specifikt FoU inom ämnet socialt arbete som grund för utvecklingen inom socialtjänsten i den nya lagstiftningens anda gäller i tillämpliga delari ett hälsopolitiskt perspektiv.

Hälso- och sjukvardslagen samt hälsoskyddslagen ger de förebyggande insatserna större tyngd än tidigare lagstiftning. [ en offensiv folkhälsopoli- tik ingår bl.a. att öka kunskaperna om den fysiska och psykosociala miljöns inverkan på hälsa och välbefinnande. I det förebyggande arbetet gäller det att påverka dåliga miljöer och andra orsaker till fysiska och psykiska lidanden samt lägga folkhälsoaspekter på andra samhällssektorer som arbetsliv. boende. fritid. skola och trafik.

Det är därför angeläget att konsolidera tillgänglig kompetens inom det miljömedicinska fältet. bl.a. hos sektorsorgan som statens miljömedi- ' cinska laboratorium och institutet för psykosocial miljömedicin.

Även inom primärvårdsområdet behöver forskningen breddas och för- djupas. Framför allt gäller detta arbetsmetodikcn som ännu är svagt ut- vecklad då det gäller ansvar för befolkningens hälsa inom bctjäningsomrä-

Prop. l983/84:107 Bilaga3 Socialdepartementet

l.]!

det samt förebyggande insatser. En forskning med utgångspunkt i de ' problem som möter inom primärvården är också angelägen som grttnd för utbildningen av personal inom primärvården.

Bl.a. gäller detta den praktiskt viktiga forskning som bedrivs främst vid universiteten i Lund och Uppsala inom ramen för allmänmedicin. Stöd för denna forskning bör även i fortsättningen kunna utgå från såväl medicinska forskningsrådet som delegationen för social forskning beroende på projek- tens innehåll och inriktning. '

Även för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens medverkan i sam- hällsplaneringen med särskild inriktning på förebyggande insatser i vid bemärkelse är det viktigt med utprövade och pålitliga analys- och plane- ringsmetoder. Även här behövs insatser frän högskolorna för utveckling av användbara FoU-metoder.

Av det tidigare anförda framgår att på ett flertal områden inom socialde- partementets ansvarsområde betonas den långsiktiga kunskapsuppbyggna- den och forskarkompetensen.

] l984 års budgetproposition har särskilda medel inte kunnat avsättas för dessa ändamål. Det har varit nödvändigt att i stället föreslå att SML. IPM och SBL får förstärkningar med sammanlagt 5 milj. kr. för vetenskaplig utrustning enligt nedanstående. Avsikten är att under 'de två följande budgetåren föreslå att anslaget under socialdepartementets httvudtitel för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet tillförs dessa medel för den långsiktiga kunskapsttppbyggnaden.

Statens miljömedicinska laboratorium (SMI.)

Med hänvisning till att hälsopolitiken i allt högre grad måste inriktas på att påverka livsmiljön är miljömedicinsk forskning viktig för att få underlag för skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder inom olika samhällssek- torcr.

! laboratoriets forskningsprogram anser jag att den markering som görs av forskning kring inomhusklimatet i bl.a. bostäder. skolor och daghem. är av särskilt intresse. Detsamma gäller epidemiologiska bevakningssystem. metoder för att studera besvärsreaktioner i befolkningen och forskning med speciell inriktning på riskanalyser. För riskanalyser som är en av SML.:s huvuduppgifter och en viktig samhällsangelägenhet är toxikologisk forskning i vid bemärkelse av fundamental betydelse.

Antalet kemiska ämnen är stort och toxikologiska undersökningar för att få fram kunskapsunderlag för en praktisk fungerande produktkontroll är av stor betydelse. Flera av de problem som bl.a. primärkommunernas miljö— och hälsoskyddsnämnder. landsting och länsstyrelser nu försöker angripa. exempelvis vad gäller besvärsreaktioner hos befolkningen på olika miljö- faktorer. kräver forskningsinsatser inom såväl det toxikologiska som det allmänhygieniska området.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Socialdepartementet 6

En förutsättning för att SML skall kunna vidmakthålla sin kompetens på längre sikt är att laboratoriet kan bedriva aktiv forskning med modern teknik. Bristen på utrustning är f.n. en i viss utsträckning hämmande faktor.

I l984 års budgetproposition har därför under femte huvudtiteln anslaget Hl Statens miljömedicinska laboratorium för budgetåret l984/85 beräk- nats vissa medel för inköp av atomabsorptionsutrustning samt för att ersätta delar av befintlig utrustning för fältstudier med sammanlagt I.7 miljoner kronor.

Statens institut för psykosocial miljömedicin (lPM )

Iden socialpolitiska lagstiftningen framhålls vikten av en helhetssyn vid analys av miljö- och hälsoproblem. lPM:s forskning har genom sin kombi— nation av både medicinsk. social och beteendevetenskaplig kompetens förutsättningar för en effektiv problemanalys. Jag anser det viktigt att deti forskningsprojekten ingår en del där olika åtgärder praktiskt prövas och utvärderas.

Liksom SML har institutet sedan länge behövt förstärka sin utrustning för att mäta hur kroppen reagerar vid olika psykosociala påfrestningar. [ l984 års budgetproposition har under femte huvudtiteln anslaget HZ Sta- tens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1984/85 beräknats 300000 kr för inköp av en laboratoriedator samt utrustning för helautoma- tisk blodpr0vstagning.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Regeringen avser att ttnder våren (984 lägga fram en proposition om SBL:s framtida verksamhet och organisation. Utrymmet för att finansiera forskning har under senare år minskat till följd av att den diagnostiska verksamheten vid SBL fått mindre omfattning. Forskningen kan därför förväntas komma att i större grad än hittills bli beroende av proiektanslag från forskningsråd och andra externa finansiärer.

Utöver de uppgifter som SBL ålagts bedrivs vid SBL forskning som skttlle kttnna utvecklas till kommersiellt intressanta prodttktcr inom det bio-tekniska området. Ett forskningsområde som bl.a. från denna utgångs- punkt är intressant är kolhydrat-kemisk forskning för utveckling av diag- nostiska metoder för bl.a. urin—. tarm- och lttftvägsinfektioner samt för framställning av effektiva och ofarliga vacciner.

För SBl. är kommersiellt inriktad diagnostisk forskning ett relativt nytt område. När det gäller vaccinprodtlktionen har forskningen koncentrerats påatt förbättra befintliga vacciner. Socialdepartementet har mot bakgrund av att utredningar pågått om SBL:s framtida verksamhet inte varit beredd att ta ställning till sådana satsningar. Jag anser emellertid att det är angelä-

Prop. 1983/84: [07 Bilaga 3 Socialdepartementet 7

get att forskning med inriktning på att utveckla nya produkter kan fortsät- ta. Jag avser därför att i den kommande Sill,-propmitionen föreslå att 3milj.kr. beräknas för budgetåret l984/85 att användas i första hand för inköp av vetenskaplig utrttstning.

Anslaget under socialdepartementets huvudtitel för forsknings- och utveck- lingsarbete samt försöksverksamhet

] l984 års budgetproposition har utförligt redovisats den forskning som bedrivs med stöd från anslaget samt för den initiativvcrksamhct delegatio- nen för social forskning bedrivcr inom för socialpolitiken angelägna områ- den samt redovisats synen på erforderliga initiativ och förstärkningsåt- gärder.

len särskild skrivelse till riksdagen (NM./84:11) har chefen för socialde- partementet redovisat sin syn på FoU inom .barnomsorgsområdet. De redovisningar som bifogades regeringsskrivclscn bör kunna tjäna som un— derlag för djupare analyser vad gäller t.ex. tyngdpunkten i denna forsk- ning. dcss innehåll och förläggning. Redovisningarna bör också kunna medverka till utvecklingen av det programarbcte på det barn- och familje- politiska området som delegationen för social forskning påbörjat i samar- bete med barn- och ungdomsdelegationen.

Budgetåret 1983/84 har anslaget tillförts l.2milj.kr. för att främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom ämnet socialt arbete. den barn- och familjepolitiska forskningen. invandringsforskning med socialpolitisk inriktning. hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskt och samhälls- vetenskapligt perspektiv. epidemiologisk forskning samt forskning i an- slutning till Vindelns hälsocentrum (universitetet i Umeå).

lnom samtliga ovan nämnda områden finns brist på kompetenta forska- re. liksom på handledare. Åtgärderna bör därför företrädesvis ägnas fors- karrekrytcring och förstärkning av universitetens kompetens som grund för en tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Delegationen för social forskning har under budgetåret l983/84 utlyst ett antal forskarstipendier inom de prioriterade områdena. Syftet är att bereda forskare på nivån efter doktorsexamen. men även lägre nivåer. möjlighet att under högst sex år odelat få ägna sig åt forskningsarbete inom några av de områden som är väsentliga för tlen långsiktiga ktlnskapsttppbyggnaden inom den sociala sektorn.

Än en gång skall framhållas betydelsen av att fortsätta på den väg delegationen för social forskning slagit in på. nämligen att avsätta en del av sin budget för forskar- och forskarrekryteringstjänster med syftet att bl.a. stärka forskar- och handledarkompctensen för sektorns FoU. Detta är viktigt icke minst därför att det utvecklingsarbete och den försöksverk- samhet som bedrivs inom kommuner och landsting måste baseras på tillförlitliga metoder. Kvalitativt dåliga undersökningar som grund för för-

Prop. l983/84:107 Bilaga 3 Socialdepartementet 8

ändringsarbetc kan leda till felaktiga beslut och medföra olägenheter för såväl de medborgare som berörs av förändringarna som för ekonomin. Relevans och kvalitet måste gälla även praktiskt orienterade studier. Det är också rimligt att det arbete som initiativgrupperna inom delegationen för social forskning nu bedriver skall resultera i programunderlag för mer långsiktiga satsningar på angelägna områden inom välfärds- och hälsopoli- tiken innefattande även ekonomiska inslag i det sociala trygghetssystemet. Som delegationen tidigare framhållit är det också viktigt att man inom vissa forskningsområden där den internationella kompetensen bedöms högre än inom landet avsätter medel för en internationell samverkan. Delegationen har särskilt nämnt barn- och ungdomsområdet.

l l984 års budgetproposition har under femte huvudtiteln anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret l984/85 beräknats till 274l7000kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de allmänna riktlinjer för forskningen inom socialde- partementets verksamhetsområde somjag har angett i det föregå- ende.

Prop. 1983/84:107 Bilaga3 Socialdepartementet

lnnehållsförteekning

Inledning .................................................... Föredragandens överväganden ................................. Statens miljömedicinska laboratorium ........................ Statens institut för psykosocial miljömedicin ................... Statens bakteriologiska laboratorium ......................... Anslaget för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk- samhet ....................................................

Oak/19.1.—

OCXI

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 4

Kommunikations- departementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet )

Bilaga 4

Utdrag

KOM M UN I KÄTIONSDEPARTEMENTET PROTO KOLL vid regeringssammanträde l984-02-09

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till proposition om forskning-

Inledning

Inom kommunikationsdcpartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på transporter. geoteknik. meteorologi och hydrologi samt telekommunikationer. En kort- fattad redovisning av forskningsverksamheten vid departementets samtli- ga myndigheter bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.1. I detta sammanhang kommer transportforskningen att närmare behandlas.

"I'ransportforskningen omlattar forskning om transporterna av personer och gods. transportmedel. transportleder och andra anläggningar. trafi- kanter och trafikmiljö. Även forskning om den tratikprocess transporterna ger upphov till. transportekonomiska frågor liksom sambandet mellan transportsektorn och samhället i övrigt ingår. Vidare omfattas forskning om metoder för tralik- och transportplanering. Transportforskningsomrä- det är sålunda mycket vittomfattande.

Många olika organ är delaktiga i den svenska "transportforskningen. Statlig transportforskning initieras i dag av dels forskningsstödjandc myn- digheter såsom transportforskningsdclegationen (TFD), kollektivtrafikbe- redningen (RTB). styrelsen för teknisk utveckling (STU). och statens råd för byggnadsforskning (BFR). dels förvaltningsmyndigheter med ansvar för en viss del av transportsektorn. vilka antingen utför egen FoU eller lägger ut forskningsuppdrag till olika forskningsbedrivande organ. Exem- pel på sådana myndigheter är vägverket. traftksäkcrhetsverket. transport- rådet. SJ. sjöfartsverket och luftfzu'tsverket. Exempel på FoU-bedrivande organ är. förutom högskolan. statens väg— och trafikinstitut (VTI). flygtek- niska försöksanstalten (FFA) och marintekniska institutet (SSPA). Forskningsorganen finansierar sin verksamhet med dels uppdragsmedel, dels anslag över statsbudgeten för egen FoU-verksamhet.

Den statligt finansierade transportforskningen kostar cirka l3l) milj. kr. per år. Härutöver läggs mycket stora summor ned på FoU inom framför l Riksdagen [%&/84. ! .ru/nl. Nr 107. Bilaga 4

Prop. 1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet 2

allt bil- och flygindustrin, skepps- och varvsindustrin samt större tran- sportföretag. Den totala omfattningen av denna verksamhet är inte möjlig att ange men torde uppgå till ett belopp av flera miljarder.

De statliga forskningsmedlen budgetåret 198 I/82 fördelade sig på vägtra- fik med 56procent. på järnvägstrafik med löprocent. på sjötrafik med 9procent, på luftfart med 4procent och på gemensamma områden med 15 procent. Den forskning som utförs på sjö- och luftfartsomrädena och på för transportgrenarna gemensamma områden finansieras praktiskt taget i sin helhet av de forskningsstödjandc myndigheterna. Vägtrafikforskningcn stöds till stor del av vägverket och VTI. Iärnvägsforskningen finansieras nästan i sin helhet av SJ.

Drygt hälften av den statliga transportforskningen budgetåret l98l/82 utfördes vid statliga forskningsinstitut. främst vid VTI. Högskolan svarade 'för endast 10 procent av medelstilldelningen.

Föredragandens överväganden ] Bakgrund

En viktig utgångspunkt för trafikpolitiken är att transportsektorn skall kunna medverka till att olika samhälleliga mål uppnås. För detta krävs en transportsektor med snabb teknisk och funktionell utveckling. Detta un- derstryker att transportforskningsfrågorna är av klart trafikpolitiskt intres- se och måste ses som ett viktigt medel att nä olika samhälleliga mål. Härtill kommer att en målmedveten satsning på forsknings- och utvecklingsverk- samhet inom transportsektorn är av fundamental betydelse för utveckling- en av svenskt näringsliv och för att öka svensk industris konkurrenskraft gentemot utlandet. ' Forsknings- och utvecklingsarbete är således av största betydelse för att underbygga och följa upptrafikpolitiska beslut. att klarlägga de förhållanden som påverkar transportsektorns utveckling och de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder. att förbättra effektiviteten i transportsystemet vad gäller såväl person— som godstransporter och därmed sänka kostnaderna och förbättra före- tagens lönsamhet. att förbättra standarden i persontransportsystemet,— särskilt beträffande den kollektiva trafiken, . att förbättra trafikmiljön och trafiksäkerheten. att förbättra energihushållningen inom transportsystemet, att utveckla metoder för trafikplanering och prognoser.

Transportforskningens övergripande uppgift är att inhämta och utveckla kunskaperna om transportsystemet för att få en bättre handlingsberedskap och framförhållning ] de olika intressenternas långsiktiga planering och

Prop. 1983/84zl07 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet 3

investeringar samt ett bättre beslutsunderlag för verksamheten även på kort sikt.

Det trafik- och fordonstekniska utvecklingsarbetet har som övergri- pande mål att utveckla säkra och effektiva system och utrustningar inorn trafikområdet.

Transportforskningskommittén. som tillsattes i februari "1980. hade till uppgift att göra en översyn av forsknings- och utvecklingsverksamhetcn inom transportområdet. Kommittén avlämnade ijuni l98l betänkandet (Ds K l981z5) Transportforskning — Organisation och Samverkan. I pro- position l98l/82:100. bilaga 9. redovisades en sammanfattning av kommit- téns förslag samt en sammanställning av remissyttrandena över betänkan- det. I samma proposition redovisade dåvarande chefen för kommunika- tionsdepartementet sina allmänna ställningstaganden till kommitténs för- slag.

Trafikutskottet framförde (TU NSI/82:23") som sin mening att det ford- ras en väl fungerande samordning och ett sammanhållet och målinriktat program för att forsknings- och utvecklingsarbetct skall kunna bedrivas rationellt. Ytterligare överväganden av ("ransportforskningskommittc'ns' förslag och remissyttranden över detta borde enligt utskottet göras och ett förslag till en effektivare transportforskningsorganisation föreläggas riks- dagen. Riksdagen har sedermera bifallit utskottets hemställan.

Även riksrevisionsvcrket har i ett revisionsprojekt. Den statliga tran- sportforskningen — inriktning och utförande. gett sin syn på httr transport- forskningen bör inriktas och utformas för att nå en ökad effektivitet.

Jag kommer i det följande att redovisa hur transportforskningen enligt min mening bör samordnas och göras mer målinriktad. Den närmare ut- formningen av organisation. samarbets- och verksamhetsformer m. rn. för de berörda statliga forskningsstödjande och forskningsbedrivande organen ankommer det på regeringen och myndigheterna att besluta om. Med hänsyn till riksdagens uttalande kommer jag dock som bakgrund till mina förslag att relativt ingående redovisa de riktlinjer som enligt min bedöm- ning bör ligga till grund för verksamheten.

Hur transportforskningen bör bedrivas och organiseras är i hög grad ' beroende av vilka krav som ställs på forskningen. De huvudsakliga krav som enligt min mening bör ställas gäller samordning av resursinsatser. forskningens inriktning. forskningens kvalitet och forskningsresultatens användbarhet. Dessa krav utgör utgångspunkt för min fortsatta framställ- ning.

2 T rafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola

Jag vill inledningsvis beröra den särskilda trafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola. knuten till institutionen för trafiksäker-

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 4

het. Enligt en överenskommelse mellan AB Volvo och kommunikationsde- partementet har AB Volvo under en längre tid finansierat professuren och vissa baskostnader för verksamheten. Budgetåret 1983/84 utgör AB Vol- vos bidrag 300000 kr. I övrigt finansieras verksamheten med 585000 kr. över sjätte huvudtiteln och med 200000 kr. över åttonde huvudtiteln. AB Volvos bidrag upphör enligt överenskommelsen den ljuli 1984. Verksam- heten i sin helhet avses fr.o.m. budgetåret 1984/85 finansieras över åt- tonde huvudtiteln.

3 - Samordnad transportforskning 3.1 Ny myndighet

För att transportforskningen skall kunna leva tipp till de målsättningar som jag nyss redovisade måste de relativt små och splittrade resurser som finns i dag samordnas bättre. Genom en bättre samordning och problem- orienteringoch genom att skapa en balans mellan kunskapsttppbyggande och tillämpad forskning kan transportforskningen förväntas bli mer effek- - tiv. Som ett naturligt led i en bättre samordning av forskningen föreslårjag att kollektivtralikbcredningen (KTB) och transportforskningsdelegationen (TFD) sammanförs till en ny myndighet —— transportforskningsberedningen (TFB). Detta överensstämmer också med transportforskningskommitte'ns förslag. En redovisning av TFD:s och KTB:s verksamheter lämnas i den underbilaga som skall fogas till protokollet.

Beredningens ledamöter bör utses av regeringen. Beredningen bör bestå av representanter för avnämare. forskningsorgan och trafik- och transport- myndigheter. Det ankommer på regeringen att bestämma antalet leda- möter.

TFD:s nuvarande expertnämnder för teknik. ekonomi och trafiksäker- het bör ersättas av programgrupper. Exempel på områden för vilka särskil- da programgrupper kan inrättas är persontransporter. godstransporter samt trafiksäkerhet och trafikmiljö. Genom en sådan struktur kan de fiesta FoU-frågor på ett enkelt sätt fördelas på programgrupperna.

Programgrupperna bör sammansättas av personer med stor sakkunskap inom verksamhetsområdet. I programgrupp. vars område berör andra myndigheter. bör dessa vara representerade. Antalet ledamöter kan vari- era beroende på FoU-områdets storlek och komplexitet.

Hos beredningen bör finnas ett kansli som leds av en chef. förslagsvis benämnd forskningschef. Jag föreslår att för denne inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p. Härutöver bör TFD:s och KTst nuvarande . kansliresurscr i sin helhet — för närvarande tolv personer överflyttas till den nya myndigheten.

KTst verksamhet finansieras dels över reservationsanslaget I 16. (le/s

Prop. 1983/84:107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 5

över kommunikationsdepartementets kommittéanslag. dels över ett sär- skilt reservationsanslag av engångskaraktär (] 19).

Medel på anslaget I 16 används för att genomföra olika demonstrations- försök m.m. l prop. 1983/84: 100. bilaga 8 föreslogs. i avvaktan på särskild proposition om forskning. för budgetåret 1984185 ett reservationsanslag (I 16) på 3 489000 kr. Anslaget har pris- och löneomräknats till 3629 000 kr. Jag föreslår att regeringen återkallar förslaget i prop. l983/X4:100 och besltttar att 3629000 kr. ställs till 'l'Fst förfogande. Jag föreslår vidare att eventuell reservation på anslaget Kollektivtrafikberedningen (116) över- förs den ljuli 1984 till det nya anslag som jag kommer att föreslå i det följande..

Medel för kanslipersonalens löner och resor. ledamöternas arvoden m.m. har inräknats i departementets kommittéanslag. Dessa medel har i prop. 1983184zl00 beräknats till 1.5 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Jag föreslår. med ändring av prop. 1983/841100. att departementets kommit- téunslag för budgetåret 1984/85 minskas med 1.5 milj. kr.. som bör tillgodo- föras den nya myndigheten.

För budgetåret l982/83 beviljades KTB ett reservationsanslag till Åtgär- der för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtraliken ([ |9) på 40 milj.kr. för att bidra till merkostnaderna för investeringar i främst ny teknik inom kollektivtralikområdet. Dessa medel har ännu inte helt förbrukats. Jag föreslår att resterande medel på anslaget får dispone- ras av TFB fr.o.m. den ljuli 1984.

] prop. 1983/84: 100. bilaga 8 föreslogs. i avvaktan på särskild proposition om forskning. för budgetåret 1984/85 ett reservationsanslag (I 15) på 18418000 kr. för transportforskningsdclegationen. Efter pris- och löneom- räkning och överföring av medel till åttonde huvudtiteln har anslaget beräknats till 18482000 kr. Jag föreslår att regeringen återkallar förslaget i prop. 1983/84: 100 och beslutar att 18482000 kr. ställs till TFB:s förfogan- de. Jag föreslår också att eventuell reservation på anslaget Transportforsk-' ningsdelcgationen ([ 15) vid utgången av budgetåret 1983/84 överförs till det nya anslaget.

Jag förordar att till den nya myndigheten därutöver anslås ] milj. kr. föri huvudsak långsiktig kunskapsuppbyggande forskning.

Sammantaget föreslårjag således att TFB anvisas ett reservationsanslag för budgetåret 1984/85 på (3629000+l500000+l9482000) 24611000 kr. Anslaget benämns I 15. Transportforskningsberedningen.

Det sammantagna behovet av förvaltningsmedel beräknarjag till ca 4.2 milj. kr. TFD:s lokalkostnader har beräknats till 121000 kr. Lokalerna är dimensionerade för enbart TFD:s egen personal. varför sammanslagningen kommer att kräva andra lokaler till förmodligen högre kostnader. Arbetet i den organisationskommitté som jag föreslår i det följande kan komma att ge anledning .till en annan fördelning inom anslaget.

I programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel har TFD programansvar för delprogrammet Åtgärder i transportsystemet. Program-

Prop. 1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet 6

ansvaret bör överföras till TFB. Medel som anvisas över tolfte huvudtiteln för delprogrammet Energiforskning Åtgärder i transportsystemet skall fr.o.m. budgetåret 1984/85 föras till TFB. Eventuell reservation på ansla- get vid utgången av budgetåret 1984/85 överförs till TFB.

TFD:s'och KTH:s anslag har beräknats för varje budgetår. Verksam- hetsplaneringen för TFB bör enligt min mening utsträckas till att omfatta tre budgetår. Härigenom åstadkoms en anpassning till den plancringspe- riod som gäller för STU. BFR och andra forskningsstödjande myndigheter. Den samordning med främst andra forskningsstödjande myndigheter som jag kommer att beröra i det följande förutsätter att myndigheterna har sammanfallande plancringsperiodcr. TFB ges dessutom möjligheter att leva upp till statsmakternas intentioner om ökad satsning på långsiktig kunskapsuppbyggande forskning.

TFB:s verksamhetsplanering bör sålunda omfatta budgetåren 1984/85— 1986/87. Jag föreslår att TFB medges att meddela beslut om stöd till transportforskning under budgetåren 1985/86 och 1986/87 inom en ram av 12 milj. kr. resp. 8 milj. kr. . .

Jag förslår vidare att den nya myndigheten inrättas den ljuli 1984 och att TFD och KTB därvid upphör. Den parlamentariska beredningen för kol- lektivtralikfrågor bör behållas som en "programgrupp" under en över- gångstid för att fullfölja arbetet med pågående projekt och uppnå en tids- mässig samordning med TFB:s fördelning av forskningsmedel. Det bör ankomma på regeringen att bestämma närmare hur den nya myndigheten skall vara organiserad och anpassa organisationen och arbetsformerna till förändringar i förutsättningarna.

För att olika administrativa och organisatoriska frågor skall hinna bli lösta i tid avserjag att så snart som möjligt föreslå regeringen att bemyn- diga mig att tillkalla en organisationskommitté för dessa uppgifter. Kom- mittén bör även behandla avgränsningsfrågor gentemot andra forsknings- stödjande organ — främst STU och BFR.

För att effektivisera transportforskningen är det enligt min uppfattning viktigt att möjligheterna till samordnade resursinsatser med andra myndig- heter m.fl. tillvaratas.

Förvaltningsmyndighetcrna tillgodoser sina forskningsbehov genom egen forskning och utveckling eller genom att lägga ut uppdrag till högsko- lan och sektorsforskningsorgan. Det gäller även affärsverken SJ och luft- fartsverket. De medel som finansierar denna forskning kan i detta sam- manhang betraktas som relativt bundna. Detsamma gäller de medel som finansierar forskningsorgancns egen FoU-verksamhet eftersom dessa me- del används huvudsakligen för att bygga tipp och anpassa kunskapsnivån efter uppdragsgivarnas forskningsbehov.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 4 Kommunikationsdepartementet 7

Det är sålunda i första hand de forskningsstödjande myndigheternas forskningsmedel som enligt min mening kan bli föremål för en bättre samordning. Möjligheterna till samordning med förvaltningsmyndigheter- nas och forskningsorgancns främst Vles forskningsresurser bör givetvis också tas till vara.

TFD:s ansvar för att samordna den svenska transportforskningen har bl. a. tagit sig uttryck i att andra forskningsstödjande organ m. fl. är repre- senterade i delegationen samt i dess expertnämnder, projektkommitteer m.m. Genom detta informationsutbyte har berörda organ hållit sig under- rättade om varandras forskningsverksamhet. Avsikten med denna upp- läggning är bl.a. att undvika uppenbart dubbelarhete.

De program TFD och andra forskningsansvariga organ utarbetar omfat- tar endast den egna verksamheten. Någon egentlig koordinering av pro- grammen görs inte. Forskningsvcrksamheten inom transportområdet är därför i stor utsträckning sektoriellt indelad efter myndigheter.

Transportproblemen låter sig sällan inordnas efter myndighetsgränser. Många problemområden inom transportsektorn är av den karaktären att de omfattar inslag av flera av de forskningsstödjande organens verksamhets- områden, t.ex. inslag av systemt'rågor (TFD), teknikfrågor (STU-) och bebyggelse- och miljöfrågor (BFR). Starka skäl talar då enligt min uppfatt- ning föratt transportforskningen bör bli mer problemorientcrad och mind- re myndighetsindelad. Härigenom skapas förutsättningar för en effektivare forskning genom att FoU-resurser från olika myndigheter samordnas och koncentreras mot väsentliga problemområden. Dessutom undviks att vik- tiga forskningsområden hamnar mellan myndighetsgränserna. Ett uttryck för detta synsätt kan t. ex. vara att transportpolitiska utgångspunkter får påverka den forskning som finansieras av STU och BFR i högre utsträck- ning än vad som f. n. är fallet. '

På regeringens uppdrag har 'l'l—"D, efter samråd med STU och BFR. redovisat angelägna områden för forskning och utveckling där samordnade insatser för närvarande bedöms kunna komma i fråga. Dessa områden är enligt redovisningen materialadministration, skeppsteknik. trafiksäkerhet, bebyggelse-. trafik-. energi- samt flygopcrativa frågor.

Det bör fortsättningsvis ankomma på TFB att i samband med utarbetan- det av beredningens långsiktiga program, efter samråd med berörda myn- digheter, ange inom vilka forskningsområden samordnade resursinsatser bör förekomma samt de olika resursinsatsernas storlek.

Jag är medveten om att vissa praktiska problem kan uppstå i samband med genomförandet av en resurssamordning av detta slag. De berörda myndigheterna sorterar t.ex. under olika departement. TFB under kont- munikationsdepartementct. STU under industridepartementet och BFR Under bostadsdepartementet. l händelse av att svårlösta problem uppstår. ankommer det på regeringen att i sista hand svara för att erforderlig samordning kommer till stånd.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 4 Kommunikationstlepartementet 8 4 Transportforskningens inriktning och bedrivande

För att FoU-medlen. vad avser den tillämpade forskningen. .skall kom— ma till största möjliga nytta krävs. förutom samordnade resursinsatser. att forskningen uppfyller högt ställda krav på relevans i fråga om val av FoU-områden. Även om den tillämpade forskningen är av god vetenskap- lig kvalitet är den av föga värde om den inte bedrivs kring relevanta problemställningar och resultaten inte svarar mot avnämarnas behov.

Utgångspunkten i det långsiktiga programarbetet bör vara en kartlägg- ning av avnämarnas forskningsbehov, trafikpolitiska beslut m. m. Forskar- nas idéer och synpunkter bör givetvis tillvaratas.

Beredningen bör med hjälp av pt'ogratngrupperna och kansliet samt i samarbete med avnämare och forskare kartlägga de väsentliga problem som har betydelse för utvecklingen inom ansvarsområdet. Detta utgör grunden för de långsiktigt) forskningsprogrammen. l programmen bör ingå förslag till prioriteringar mellan de delområden som ingår i resp. program- grupps ansvarsområde samt mellan lång- och kortsiktiga forskningsonu'å- den.

De långsiktiga programmen bör innehålla aktuellt kunskapsläge. ekono— miska ramar och förslag till samordning med de andra forskningsstödjande organen. l programarbetet bör även den forskning som utförs genom andra organ än de forskningsstödjande beaktas. Exempel på sådana organ är VTl och vägverket. Möjligheterna till nordiskt och internationellt samarbete bör också tas till vara. De långsiktiga programmen redovisas för regeringen som underlag för de återkommande forskningspolitiska propositionerna.

Som underlag för de långsiktiga programmen bör samtliga myndigheter tillställa Tl—"B sitta långsiktiga planer inom transportforskningsområdet. Härigenom ges TFB möjlighet att göra avvägningar mellan skilda FoU-om- råden. TFB bör vidare få till uppgift att svara för att ta fram en samman- ställning av myndigheternas långsiktiga planer inotn transportforsknings- området. Härigenom ges en överblick av" forskningsvcrksamheten och underlättas statsmakternas ställningstaganden i fråga om prioriteringar m.m.

Verksamheten inom transportforskningsområdet består. inte bara av forskning utan också av utvecklingsarbete och demonstrationsförsök. Det är väsentligt att TFB fördelar sina resurser över hela detta område så att forskningsmedlen kommer till största möjliga nytta.

Det är angeläget att forskningsverksamhetens resultat också omsätts i praktiska åtgärder. Av olika skäl är processen från forskningsidé-till i praktiken omsatta forskningsresultat ofta långt utdragen. Det har visat sig. inte minst vid den verksamhet som _KTB bedriver på kollektivtrafikonn'å- det, att utvecklingsarbete och demonstrationsförsök utgör enviktig länk mellan forskning och realiserandet av forskningsresaltaten. Det är ofta först efter praktiska försök som närmare ställning kan tas till möjligheterna

Prop. 1983/84: 107 Bilaga-1 Kommunikalionsdepartementet 9

att i större skala genomföra forskningsresultaten. Samverkan måste därvid ofta etableras med industrins eget utvecklingsarbete. Det finns därför enligt min uppfattning anledning att i tillämpliga delar utvidga denna teknik till att omfatta hela transportforskningsområdet.

Som tidigare framhållits kommer de långsiktiga programmen att utgöra utgångspunkten för verksamheten. Detta innebär att programgrupperna kommer att koncentrera sitt arbete till de områden som är prioriterade i dessa program. Till grund för forskningen inom dessa områden utarbetas kortsiktiga program. Programmen skall vara problemorienterade och för- ankrade i en'problemanalys, dvs. ett klargörande av problemens olika beståndsdelar och hur dessa relaterar sig till varandra. I sammanhanget vill jag understryka vikten av att forskningen sedan följs upp och utvärderas.

Den ordning jag här redovisar innebär en ökad koncentration av forsk- ningsinsatserna. vad gäller den tillämpade forskningen, på prioriterade FoU-områden. En stor del av de samlade FoU-medlen för tillämpad forsk- ning läggs i dag ut på forskningsprojekt som forskarna själva föreslår i samband med ansökningar. Även om dessa områden i och för sig kan vara angelägna finns det, som jag ser det. risk för att viktiga problemområden härigenom inte blir tillräckligt allsidigt belysta. Forskarnas viktigaste upp- gift är att föreslå med vilka forskningsinsatser problemen inom de priori- terade forskningsområdena skall belysas. Hårvidlag har forskarna givetvis sin oinskränkta frihet. Det gäller dock att även i övrigt tillvarata forskarnas kreativitet, idéer och uppslag till forskningsinsatser., När det gäller trafik- tekniskt utvecklingsarbete måste av naturliga skäl stort utrymme lämnas för idéer och forskningsinitiativ från enskilda och industri. .

Beslut om programmen. såväl de lång- som kortsiktiga. bör fattas av beredningen på förslag av programgrupperna, vad avser de delar som berör beredningens verksamhetsområde. Beslut om de delar av program- men som berör STU eller BFR fattas av dessa myndigheter på förslag av beredningen. Innan programmen fastställs bör de bli föremål för en allsidig remissbehandling, främst bland avnämare av forskningsresultaten samt representanter för forskarsamhället.

Med utgångspunkt i de kortsiktiga programmen har forskningsorgan och avnämare att lägga fram idéer och förslag till forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt. Om forskarkompetens saknas får TFB ansvar för att stödja långsiktig kunskapsuppbyggande forskning så att erforderlig kompetens uppnås.

5 Krav på forskarkompetens

Höga anspråk bör ställas på forskningens vetenskapliga kvalitet. Även om forskningens inriktning väl svarar mot forskningsbehoven blir satsade medel mer eller mindre bortkastade om forskningens kvalitet är bristfällig. 2 Riksdagen [983/84. I sum/. Nr 107. Bilaga 4

Prop. 1983/84: 107 Bilaga-l Kommunikationsdepartementet lt)

Den långsiktiga kunskapsttppbyggande forskningen är enligt mitt upp- fattning av fundamental betydelse föratt säkra den kompetens inom olika FoU-områden sotn krävs för att den mer tillämpade forskningen skall bli effektiv. .lag vill särskilt betona TFB:s ansvar för den långsiktiga kompe- tensuppbyggnaden. Detta framgår även av 1982 års forskningspolitiska beslut där sektorsmyndigheterna bl.a. åläggs ett ansvar för den kunskaps- uppbyggande forskningen. Jag har tidigare föreslagit att den anslagsför- stärkning på 1 milj. kr. somjag förordar i huvudsak bör användas för sådan forskning.

För att stärka forskarkompetensen vid högskolan anserjag att TFB bör ha möjlighet att bidra till att finansiera ett antal l'orskartjänster vid högsko- lan. Finansieringen av tjänsterna bör i regel omfatta en period av högst tre år. Vid vilken högskola tjänsterna skall placeras bör kunna variera beroen— de på behovssituationen.

'l'ransportforskning bedrivs för närvarande vid ett stort antal högsko- leenheter och institutioner. Genom denna spridning föreligger risk för att inte tillräcklig kompetens katt upprätthållas vid vissa institutioner. Samti- digt ger denna mångfald möjlighet att behandla ämnesområdet från olika infallsvinklar. TFB bör uppmärksamma denna fråga och i samråd med berörda högskolemyndigheter närmare överväga om fördelar katt ttppnäs genom mer koncentrerade insatser till vissa högskoleregioner.

Många transportforskningsproblem är av tvärvetenskaplig karaktär med inslag av t.ex. både teknisk och ekonomisk forskning. TFB bör utifrån framtagna program och krav på långsiktig forskning ta närmare ställning till hur den tvärvetenskapliga forskningen katt stödjas.

6 lnformationsverksamhet m.m.

En viktig del av TFB:s arbete måste vara uppföljning och sammanställ- ning av FoU-resultaten. För att resultaten skall komma till nytta krävs också en omfattande information om dessa. TFD:s informalionsverksam- het är för närvarande eftersatt. Forskning, vars resultat inte sprids och på ett effektivt sätt görs tillgänglig för andra forskare och potentiella avnä- mare är i många avseenden inte meningsfull. Det är därför enligt min mening nödvändigt att inlorntationsverksantheten förstärks. l blickpunk- ten är härvid inte bara rapportverksamheten utan även anordnandet av konferenser och seminarier för diskussion om forskningsmetoder, forsk- ningsresultat m.m.

För avnämare inom olika forskningsområden är det viktigt att få infor- mation inte bara om den forskning som bedrivs i Sverige utan även om resultaten av utländsk forskning. Sådana resultat är många gånger appli- cerbara även på svenska förhållanden.

Ett bra exempel på vad jag här avser är den informationsverksamhet

Prop. 1983/84zl07 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet ll

som bedriVs av KTB. ] rapporter som utges löpande lämnar KTB kortfat- tade redovisningar av olika undersökningar och försök, såväl svenska som utländska, som bedrivs inom kollektivtratikområdet. Motsvarande redo- visningar kan lämpligen tas fram för de olika programgruppernas verksam- hetsområden.

Det är viktigt att TFB inte bara redovisar nya forskningsrön tttan även med lämpliga intervall sammanställer och redovisar det totala kunskapslä- get även det internationella inorn beredningens forskningsområden.

En väl fungerande dokumentationsverksamhet är ytterligare en viktig förutsättning för bättre forskningsresultat. Utvecklingen inom transport- dokumentationens område har gått mycket snabbt under senare är. bl.a. vad gäller olika databaser. För att samordna dokumentationsverksamhe- ten inrättade TFD den ljuli 1983 en särskild dokumentationsnämnd. TFB bör ha ett särskilt ansvar för dokumentationsverksamheten och fortsätta med den verksamhet som för närvarande bedrivs av TFD. Det är också viktigt att en samordning sker med andra insatser inom den vetenskapliga och tekniska informalionsförsörjningen, bl. a. vad gäller det förslag om ett system med ansvarsbibliotek som chefen för utbildningsdepartementet för fram senare i dag. Jag vill i detta sammanhang erinra om förordningen om samråd i fråga om teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning m.m. (SFS 19792477).

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen dels l. återkallar förslagen i prop. l983/84:l()0 bil. 8 till reservationsan- slag till Trunsport/brsk/tingxdelegulinnen och K:tllek!ivlrujikhereclning- en för budgetåret 1984/85. dels föreslår riksdagen att 2. godkänna att transportforskningsdelegationen och kollektivtra- tikberedningcn upphör och att en central myndighet (transport- forskningsberedningen) med uppgifter och organisation enligt de riktlinjerjag har förordat inrättas den ljuli 1984, 3. bemyndiga regeringen att för chefen för transportforskningsbe- redningens kansli inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p, 4. till Tran.t'porrjitrskningsberedningmt för budgetåret 1984/85 anvi- sa ett reservz'ttionsanslag på 246l1000 kr.. . medge att regeringen bemyndigar transportforskningsberedning- Ut

en. att besluta om statligt stöd till forskning och utveckling under budgetåren l985/86 och l986/87 inom en ram av lZOOOOOO kr. resp. 8000000 kr.,

Prop. 1983/84:107 Bilaga»! Kommunikationsdepartementet lZ

6. med ändring av vad som föreslås i prop.. 1983/84: [00 bil. 8 till Kommiuér m.m. under sjätte huvudtiteln för budgetäret l984i85 anvisa ett reservationsanslag av 3 100 000 kr..

7. godkänna att befintliga reservationer på anslagen Åtgärdat-ji”);- un främja investeringar och mrut'klingsri/"In'lc i kul/t'klfl'II'q/lkt'll. Trurix/)(n'(/brs'kningsdelegalinnen och Kul/cklit'lrujikhcruz/ning- en överförs den I juli 1984 till reservationsanslaget Trunsparljörskningsburet/ningen.

'Prop.1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet |3 Bilaga 4 . I

FoU inom kommunikationsdepartementets verksamhets- område

l dct följande lämnas en kortfattad redovisning av alla departementets myndigheter som antingen utför forskning eller är beställare av forskning. Riksdagen har förutsatt att regeringen i lämpligt sammanhang redovisar det FoU-arbete som pågår inom järnvägsområdet.. Till följd härav har redovisningen av SJ:s FoU-verksamhet gjorts mer utförlig än för andra myndigheter.

Transportforskningsdelegationen (TFD)

TFD handhar uppgifter som avser initiativ. planläggning. samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter. trafik och trafiksäkerhet.

Delegationen består av företrädare för tralikverk. forskning. näringsliv och intresseorganisationer inom transportsektorn. Delegationen har inrät- tat tre rådgivande och beredande expertnämnder med inriktning mot tra- fiksäkerhet. transport- och trafikteknik samt transport- och tratikekonomi.

För budgetåret l982/83 beviljade TFD totalt I7.6 milj. kr. till ett drygt sjuttiotal projekt. Av följande tabell framgår hur FoU-medlen fördelades pä transportmedel och viktigare ämnesområden.

TFD-insatser under l982/83 fördelade på FoU-områden (I 000 kr.)

FoU-om- Kollektiv- Gods- Traftk- Energi Övrigt Totalt råden trafik transpor- säkerhet '

lct' Transport- planering 980 2 l87 — 385 | 000 4552 Väg- transporter ] 33l 580 3 770 I 348 786 7 RIS Spårbuntlna transporter —- 220 l50 — 370 Sjö— transporter — | 264 145 | 100 2 264 4 773 Flyg- ' transporter -— l00 — — l00 Totalt 23” 4031 4235 2983 4050 I76l0

'l'FD har beslutat att under planeringsperioden i första hand prioritera FoU-insatser inom följande kunskapsområden: samhällsekonomi och traftkpolitik — materialadministration och godstransporter — trafiksäkerhet

Prop. 1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet l4

Dessutom ämnar delegationen göra betydande insatser inom kunskaps- områdena: kollektivtrafik —- tätortstraftk —— sjöfart och hamnar — energi

För fördjupade forskningsinsatser inom främst .de prioriterade områdena begär delegationen en-anslagsökning med I milj. kr. per år under den femåriga planeringsperioden.

Kollektivtrafikheredningen (KTB)

KTB tillkom år 1979 till följd av riksdagens tral'ikpolitiska beslut. Denna parlamentariska beredning har i uppgift att i samlade former närmare analysera behovet av nya trafiklösningar på kollektivtralikområdet. KTB skall initiera. följa upp och utvärdera försöksverksamhet med nya trafiksy- stem. följa den nationella och internationella utvecklingen på området och pröva olika utvecklingsåtgärder för den kollektiva tralikförsörjningcn. Ar- betsområdct omfattar såväl tätorter som landsbygden.

Beredningens verksamhet hittills har främst omfattat praktiskt inriktade demonstrationsförsök men har även haft inslag av utvecklingsarbete. För budgetåret l983/84 har för denna del av verksamheten anvisats ett anslag på 3.5 milj. kr.

För att stimulera till investeringar i framför allt ny eller mer utvecklad teknik på området har KTH anvisats ett särskilt anslag på 40 milj. kr. Anslaget är avsett för bidrag till investeringar i fasta anläggningar. fordon och l'ordonskompolnenter samt beställnings-. lednings- och informations- centraler.

Vägverket (VV)

VV har ett primärt ansvar för tillämpad forskning och utveckling inom väg- och gatttsektorn. lnom det kommunala väghållningsområdet begrän- sas vägverkets sektorsansvar i huvudsak till forskning rörande det stats- kommunala vägnätet.

Sektorsansvaret innebär att VV initierar och finansierar forskning hos olika forskningsorgan samt har ett utbyggt kontakt- och informationsnät med forskningsinstitut. högskolor. universitet och näringsliv.

Vägverkets nuvarande forskningsverksamhet är indelad i följande områ- den: lnriktningsplanering med syfte att ta fram underlag för mål och planeringsmodeller. tillståndsbeskrivning med syfte att mäta vägstandard och vägtransportstandard samt projektering. trafikteknik. geoteknik. byggnadsteknik. slitlagerteknik. broteknik. byggnadsproduktionsteknik och driftproduktionsteknik.

Prop. 1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet IS

Forskningsplanerna konkretiseras i ett långsiktigt ramprogram. ett tre- årigt handlingsprogram och ett detaljerat årsprogi'am. Under 1982 avsatte vägverket ca 27 milj. kr. till teknisk forskning och utveckling. De medel som används för FoU tas ur vägverkets produktionsmedel och har under senare år i stort följt utvecklingen hos anslaget för drift av statliga vägar.

Forskningen under 0380-talet kommer att inriktas på möjligheter att effektivisera nuvarande teknik. men resurser kommer att satsas även på att utveckla ny teknik. nya metoder och nytt material.

Under resten av l980-talet bedöms forskningens omfattning och inrikt- ning ej undergå några större reella förändringar i förhållande till nuvarande verksamhet. Nytillkommande forskningsverksamhet bedöms ej påverka behovet av resurser i någon väsentlig grad titan klaras genom marginella resurskompletteringar och vidareutbildning av befintliga resurser.

Trafiksäkerlietsverket (TSV)

Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för tlppgifter rörande trafik- reglering. fordonskontroll. förarutbildning. körkort. bil- och körkortsregis- trering. trafiksäkerhetsinformation och allmänt trafiksäkerhetsarbete.

'l'SV tilldelas särskilda medel för finansiering av materialundersökningar och utredningar på tral'iksäkerhctsområdet. Verksamheten är enligt 'l'SV:s bedömning i princip inte att anse som forskningsverksamhet utan snarast som utredningsverksamhet.

Anslaget för verksamheten var för budgetåret l982/83 2.4 milj. kr. För 1983/84 och kommande budgetår föreligger enligt TSV ett stort behov av utredningsverksamhet på fordons-. körkorts- och trafikområdet. Verksam- hetens syfte och karaktär av utredningar och materialundersökningar som underlag för bedömningar och beslut i verkets löpande verksamhet medger emellertid inte långsiktig planering av det slag som eftersträvas in_om egentlig forskning.

Statens väg- och trat'ikinstitut (VTI)

V'l'l har till uppgift att bedriva dels forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar. vägtrafik och vägtratiksäkerhet. dels systematisk informations- och dokumentationsvcrksamhet rörande sådan verksamhet.

Verksamheten är indelad i fem olika program. nämligen trafiksystem. väg. fordon. trafikant- och myndighetsuppgiftcr. Verksamheten finansi- eras dels med bidrag direkt över statsbudgeten. dels med ersättning för uppdragsforskning. Den forskning som utförs av bidragsmedel används bl.a. för att höja kunskapsnivån och att utföra forskning inom områden som bedöms som viktiga. men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda att satsa egna resurser.

Under budgetåret l982/83 disponerade VTI ca 52 milj. kr. för uppdrags-

Prop. 1983/842107 Bilaga 4' Kommunikationsdepartementet 16

forskning och forskning i egen regi. Fördelningen på programmen framgår av följande tablå.

Program ' Egen Foti Uppdrag kkr. kkr. Trafiksystem _ 5 260 6 280 Väg 8 339 9 250 Fordon 4 167 (, |35 Tratikant . 2 825 3 650 Myndighetsuppgifter 6 235 — Totalt 26 826 25 305

Forskningsverksamhetcn i de olika programmen bestäms av särskilda ramprogram som institutet upprättar. Nuvarande ramprogram gäller för perioden 1981 — 1985. I programmet anges de områden inom vilka institutet — efter samråd med en rad intressenter inom väg- och trafikområdet anser det angeläget att verka. oavsett om det gäller egen FoU eller upp- drag.

Under den tid programmet hittills gällt har huvudsakligen inom upp- dragsverksamheten betydande insatser gjorts inom områdena drift och tinderhåll. vintertrafik. energi. trafiken som arbetsmiljö. fordons köregen- skaper och vägytans funktionella egenskaper. Vidare har inom egen FoU stora satsningar gjorts inom kollektivtralikområdet.

Stora delar av vad som tas upp i det nuvarande ramprogrammet beträf- fande VTI:s forskningsinriktning kommer att återfinnas i det ramprogram som skall gälla för perioden 1984— 1988.

Luftfartsverket

Verkets forskningsuppgifter avser sådan forskning där verket självt är engagerat som uppdragsgivare eller med forskningsstöd. Verket arbetar i flygtransportsektorn. som i sin tur är en del av transportsektorn. Detta innebär bl.a. att verket kan ha ett direkt intresse av allmän transport- forskning och forskning med speciell inriktning på flygtransportsektorn utan att detta tar sig uttryck i verkets forskningsplanering.

Luftfartsverket sammanställer årligen en FoU-plan i samband med drift- budgeteringen. Sedan vissa poster räknats bort. som enligt normerna för statistiska centralbyråns FoU-statistik ej skall medtas. var de beräknade kostnaderna för l982/83 579000 kr.

Luftfartsverket saknar underlag för en bedömning av de årliga föränd- ringarna tinder planeringsperioden av verkets engagemang i forskning. Erfarenhctsmässigt kan de relativa förändringarna från år till år vara bety- dande. men genomsnittliga insatser av ungefär samma omfattning som den för l982/83 budgeterade kan betraktas som ett sannolikt utfall för redovis- ningsperioden. '

Prop. 1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet 17

Sjöfartsverket

lnom sjöfartsverkets driftavdelning förekommer forskning och forsk- ningsfinansiering i relativt begränsad omfattning. Sjötransportforskning finansieras som regel av TFD och STU.

Av driftavdelningen initierad forskning är som regel av tillämpad. använ- darnära karaktär på gränsen till utveckling. Forskning av mera långsiktig art inom avdelningens område utgörs av vintersjöfartsforskning med an- knytning till isbrytning samt forskning med inriktning mot riskanalyser och sjösäkerhct inom farledsverksamheten. Budgetåret l982/83 satsade sjö- fartsverket ca 600000 kr. resp. 250000 kr. på FoU på dessa områden. Avsikten är att forskningen inom dessa områden under perioden 1984/85— 1988/89 skall bedrivas i ungefär samma omfattning som hittills.

Statens järnvägar (SJ)

Av 1983 års budgetproposition (prop. l982/83:100. bil. 8) framgår att SJ i sitt långsiktiga program för att förbättra verkets ekonomi lägger vikt på en ökad satsning på forskning och utveckling. Riksdagen har (TU l982/83:15. rskr 293") förutsatt att regeringen noga följer frågan och i lämpligt samman- hang redovisar det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår inom järnvägsområdet samt vilka eventuella ytterligare initiativ som regeringen anser erforderliga. 1 det följande lämnas med anledning härav en sådan redogörelse.

FoU på järnvägsområdet har stor betydelse för SJ:s möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra transportgrenar 'och att bidra till en från samhällets synpunkt effektiv transportapparat.

lnom SJ ingar FoU som en integrerad del inom varje fackavdelnings verksamhet. SJ:s engagemang inom FoU-sektorn grundar sig på företags- ekonomiska kriterier. Merparten av FoU-arbetet är att hänföra till utveck- lingsprojekt där industrin ofta är inkopplad. En del andra drivs i samarbete med högskolor. Den mer omfattande järnvägstekniska forskningen drivs inom den internationellajärnvägsorganisationen UlC:s forskningsorgan till vars verksamhet SJ bidrar. Forskning för långsiktig kunskapsuppbyggnad (grundforskning) bedrivs i mycket ringa omfattning inom SJ.

FoU-verksamhetens omfattning l982/83 uppgick till ca 23 milj. kr. varav _2 milj. kr. finansierades med SJ:s medel. Den målinriktade (inriktad på specifika SJ-problem) forskningens del var ca 3 milj. kr. varav ca 1 milj. kr. gick till UIC. Till svenska högskolor gick ca 0.5 milj. kr. och resterande 1.5 milj. kr. användes dels inom SJ. dels för samarbete med forskare och med industrin. Av samhällets (TFD. STU m.fl.) medel till FoU inom transport- sektorn gick ttnder åren 1977— 1980 endast 0.2 % till spårbunden trafik.

Den omorganisation som genomförts under l982/83 medför att olika organisationsenhcter nu har ett klart resultatansvar för sin verksamhet.

Prop. 1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet 18

Dessa enheter kommer att upprätta långsiktiga planer för erforderliga FoU—insatser inom sin verksamhet.

SJ kommer i framtiden också att arbeta mera i systemtcrmcr avseende totala trafiklösningar änhittills vilket bl.a. för med sig delvis nya krav på omfattningen. uppläggningen och genomförandet av FoU-insatserna på järnvägsområdet.

1 det följande ges exempel på aktuella utvecklingsobjekt. (Fairierisunirför gods och persunrrajik pågår eller planeras viktig FoU- verksamhet inom bl.a. följande områden:

— Bana och övriga fasta anläggningar

Utveckling av datorställverk Utveckling av arbetsmaskiner och arbetsmetoder Kartdokumentation av bangårdar

Prov med nyutvecklad rangerbroms Långtidshålllasthet hos bctongsliprar och befästningar Spännarmering av betongsliprar Maskinell spårlägesvärdering Fibcroptisk kommunikation lnformationssystem Fordon

Hydrostatisk kraftöverföring på järnvägsfordon Gängdynamiska beräkningar

Negativa effekter på tågpassagerare p. g. a. vagnarnas impulsrörelser Simuleringsmodeller för samverkan fordon-bana — Planeringsmodeller '

Metoder för dimensionering och utformning av godstågplan Matematiska metoder för optimal fördelning av tomma vagnar och con- tainer Datorbaserad modell för utvärdering av alternativa trafikupplägg med avseende på restidsförändringar. turtäthetsförändringar samt direkt- vagns- alternativt tågbytcstrafikering. SJ arbetar hårt för att kunna uppfylla rimliga kvalitetskrav (punktlighet. färre skador på materielen. snabba besked om tralikstörningar. etc.). Tåg- föringen följs så att man kan se var bristerna finns. Det har t.ex. lett till att korta mötesspår nu förlängs. Informationsfunktionen har förstärkts. och informationsinsatser i form av bildskärmar. bättre plattformsskyltning m.m. genomförs. Utvecklingen i dessa avseenden har krävt och kräver betydande FoU-insatser.

När det gäller godstrafiken fortsätter SJ kundanpassa transportkvalite- ten i olika avseenden samt åstadkomma förbättrat utnyttjande av godstraf- kens resurseri vagnar och anläggningar. BIand-FoU-objekten kan nämnas det nya systemet för styckegodstransporter beroende på samlastning av gods med krav på hög transportstandard. Merparten av godset kan direkt- transportcras i s. k. C-samcontainer från ktind till kund. Största vikt ägnas

Prop. 1983/84:107 Bilaga'4 Kommunikationsdepartementet 19

kombinationsteknikcn mellan järnväg och bil. Systemet som utvecklas i samverkan mellan SJ och Svelast är ett exempel på samverkan inom FoU-omrädet mellan SJ och dess dotterbolag.

Ett annat exempel på utveckling av transportsystem inom godstrafiken är kombitraliken som innebär att trailer. container och växelflak transpor- teras med järnväg den längre delen av transportsträckan och med bil den kortare anslutningsstäckan. Ytterligare ett exempel är den s. k. maxilådan som är en speciell vagnskorg som är monterad på en containcrvagn. Maxilådan kombinerar vagnsunderredets långa ekonomiska livslängd med kundanpassade vagnskorgar för transporter med begränsad varaktighet. Efter utveckling i samarbete med SJ investerar kunder i isolerade maxilå- dor för transport av livsmedel. Maxilådor för andra godsslag är under utveckling. Utvecklingen skeri samarbete med ett annat av SJ:s dotterbo- lag. AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE).

Specialvagnar för viss typ av gods eller bestämd kund utvecklas i samar- bete med kunder och tillverkare. Ett exempel på en avancerad spccialvagn är den nya kolvagnen som är försedd med isolering och uppvärmning för att säkerställa kolleverenser även under extrema vinterförhållanden.

Stötmätare av elektronisk typ har utvecklats för att bättre kunna över- vaka vilka påkänningar som godset utsätts för. Resultatet kommer att ligga till grund för utveckling av förpackningar och nya lastförstängningsmedel och får också inverkan på rangcrtekniken. utveckling av vagnar m. m. SJ:s nya containervagnar är försedda med s.k. långslagig stötinrättning dvs. ett buffertarrangemang som kan ta upp stora stötkrafter utan att godset ska- das.

Datorhjälpmedel utvecklas för registrering och fördelning av vagnar för att bättre utnyttja vagnparken. En ökad datoranvändning för_uppföljning och planering av godstransporterna kommer att bidra till större flexibilitet och bättre transportkvalitet. Dokumentlösa transporter utvecklas för att ersätta fraktsedelsdokumentet med en överföring av motsvarande data direkt mellan kundens och SJ:s datorer. Fördelarna är snabbare och säk- rare information och minskad pappershantering.

Planeringen inom ett järnvägsföretag är ett projekt som pågår vid Tek- niska högskolan i Linköping. Det skall ligga till grund för fortsatt forskning inom intressanta delområden. För att utvidga kontakterna mellan forskare vid högskolorna och SJ finns i Linköping en adjungerad professor ijärn- vägsteknik.

När det gäller pcrsontransporter är det viktigt att utveckla nya tägpro- dukter så att de blir speciellt anpassade för olika resbehov.

Förortstrafiken i Stockholm. Göteborg och Skåne förbättras med nya motorvagnar som konstruerats speciellt med tanke på driftsäkerhet under svåra vinterförhållanden. "l'ägen levereras från ASEA där större delen av utvecklingsarbetet utförts.

Frågan om hur det framtida tågsystcmct vid sidan av ett snabbtågssys-

Prop. 1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet 20

tern skall se ut utreds f. n. inom SJ. Förutom planering av ett trafikprogram medför detta ett utvecklingsarbete på en rad områden när det gäller fordo- nens driftformer. Konceptet för framtidens tågsystcm beräknas bli färdigt inom kort. Därefter blir det aktuellt att ta itu med frågor om konstruktion av fordon. bl. a. förutsättningarna för framtida beställning av motorvagnar hos den svenska industrin.

Statens geotekniska institut (SGI)

SGI är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. Institutet verkar för ändamålsenlig användning av geotekniken i byggprocessens alla led för att åstadkomma bättre teknik, ekonomi och säkerhet i planering. byggande och underhåll. För att uppfylla denna målsättning arbetar institu- tet inom följande program: forskning. information. konsultation och skred- farliga områden. SOI:s primära uppgift är att vara ett forskningsinstitut.

Geoteknik behandlar jords och bergs tekniska egenskaper och tillämp- ningen vid anläggnings- och byggnadsverksamhet. På senare år har geotek- nikcn fått ett ökande verksamhetsområde. Exempel härpå är deponering . av riskavfall. cnergilagring i mark. radon och fukt i byggnader samt be- dömning av områdens skredfarlighet. .

SGI satsade budgetåret l982/83 ca 7 milj. kr. på geoteknisk forskning varav ca 4 milj. kr. på egen FoU. Det totala beloppet fördelades på följande områden _. anläggningar (vägar. broar. hamnar etc) —— byggnader (grundläggningsteknik. grundförstärkningar etc.) fysisk planering (markanvändning)

laboratorieverksamhet

fält- och mätverksamhet (borrning.jordrörelser)

skredverksamhet

Generellt gäller. enligt de analyser SGI gjort. att den geotekniska forsk- ningen för perioden l984/85—l988/89 inte kommer att förändras i större grad.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska. hydrologis- ka och oceanograliska ärenden. SMHI utför undersökningar och utred- ningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också tillämpad forskning och utveckling.

Inom institutet finns fyra avdelningar. nämligen den meteorologiska avdelningen. den hydrologiska och oceanograliska avdelningen. den tek- niska avdelningen och den administrativa avdelningen.

SMHI:s FoU finansieras dels genom allmänna medel över statsbudgeten dels via forskningsrådsmedel eller uppdragsmedel från andra FoU-finan-

Prop. l983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet 21

siärer. I huvudsak är SMHI:s verksamhetsområden avnämare av FoU-re- sultaten. I vissa fall utförs FoU-insatserna huvudsakligen på uppdrag av forskningsråden. SMHI utför också delar av projekt som planeras och finansieras av externa uppdragsgivare. _

SMHI anslog totalt 5,3 milj. kr. för forskning och utveckling vid SMHI under budgetåret l982/83. I denna summa ingår inte den forskning som utförs vid SMHI men som planeras och finansieras av externa uppdragsgi- vare. Forskningsmedlen är fördelade på meteorologi med 3.0. på hydrologi med 1.2 och på oceanografi med 1,1 milj. kr.

SMHI:s FoU-resurser utnyttjas för att anpassa de olika verksamheterna till nya eller förändrade behov hos avnämarna samt för att rationalisera produktionen. SMHI ser FoU som ett av sina viktigaste instrument-för verksamhetsförändringar.

Allmänt sett går utvecklingen mot allt mer datoriserade informationssys- tem. En stor- del av SMHI:s FoU-resurser kommer under 1980-talet att inriktas mot en sådan utveckling.

Televerket

Televerket skall verka för att samhällets och enskildas behov av tele- kommunikationer tillgodoses. Verket svarar därvid för anläggning. drift och underhåll av de statliga teleanläggningar som är underställda verket.

Televerket har en central roll inom telesektorn. som enligt televerket rimmar väl med ett sektoriellt forskningsansvar enligt redovisningen i prop. 1981/82:106. Verket är berett i princip att ta på sig ett sådant ansvar men anser det samtidigt utomordentligt angeläget att finna former härför som överensstämmer med televerkets uppgifter som affz'irsdrivande verk. Härvid måste uppmärksammas att televerket finansierar nästan hela sin verksamhet med egna intäkter och att televerket på många områden arbe- tar i konkurrens _med andra företag.

En avsikt med televerkets nuvarande forskningsverksamhet är att upp- rätthålla en_ ständig kunskapsuppbyggnad på viktiga områden varav vissa nu utvecklas explosionsartat.

Stora och för- televerket och svensk teleindustri mycket betydelsefulla FoU-insatser på telekommunikationens område görs på Ellemtel. det av televerket och LM Ericsson samägda utvecklingsbolaget.

Televerket har framhållit svårigheten att skilja på innebörden i'begrep- pen forskning resp. utveckling.

Budgetåret l982/83 uppgick televerkets totala forskningsverksamhet i sträng bemärkelse till 4,9 milj. kr. medan FoU-insatserna totalt uppgick till 177 milj. kr. Ca 95 % av de renodlade forskningsinsatserna utgör långsiktig kunskapsuppbyggande forskning. Forskningen utförs dels i egen regi. dels i form av uppdrag till forskningsinstitutioner m. ti.

Prop. 1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet ”'”

_-

televerkets sektoriella ansvarsområde under femårsperioden 1984/85— 1988/89. lnsatsökningen har. ttttryckt i 1000-tal kr.. beräknats till 1950 1984/85, 900 1985/86, 850 1986/87. 750 1987/88 och 900 1988/89.

En insats på ca 4 milj. kr./år beräknas att från televerket kunna tillföras ett LSI-design center inom STU:s mikroelektronikprogram för FoU under den kommande femårsperioden. Hälften uppskattas gälla forskningsdelen.

Prop. 1983/84:107 Bilaga4 Kommunikationsdepartementet 23

lProp. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet

Bilaga 5 Utdrag UTBILDNINGSDE PA RTEMENT ET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1984-00-00

Föredragande: statsråden Ingvar Carlsson. Hjelm-Wallén och Göransson.

Anmälan till proposition om forskning

Chefen för utbildningsdepartementet. statsrådet Hjelm-Wallén. anför.

Inledning

Utbildningsdepartementct svarar budgetåret 1983/84 för i det närmaste en tredjedel av de statliga utgifterna för forskning och utvecklingsarbete (FoU). Den helt dominerande delen av insatserna hänför sig till högskolan och forskningsrådsorganisationen. Anslagen till dessa ändamål uppgår in- nevarande budgetår till ca 2,3 miljarder kr. Medel för FoU finns dock även inom bl. a. kulturområdet och skolväsendet.

Statsrådet Ingvar Carlsson har i sin allmänna inledning redovisat de övergripande ställningstaganden som ligger till grund för förslagen också inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Jag hänvisar till denna som en bakgrund för de förslag som presenteras i det följande. Därvid behandlas för överblickens och sammanhangets skull åtskilliga frågor i vilka det ankommer på regeringen eller berörda myndigheter att besluta.

[låtar/talar” och fors/t'ningsrådcns roll i förs/rningspo/itisz Enligt högskolelagen skall inom högskolan bedrivas utbildning. forsk- ning och utvecklingsarbete. Forskningen inom högskolan skall syfta till att vinna ytterligare kunskaper och till att finna vetenskaplig grund för utbild- ning och annan verksamhet. Utvccklingsarbetet inom högskolan skall syfta till att främja utveckling- . en inom sådana områden. av konstnärlig eller annan karaktär. som berörs av utbildningen och forskningen. _ Högskolan svarar även för forskarutbildning. Till verksamheten inom högskolan hör också att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om vilka l Riksdagen I9tl'fjf84. I sum/. Nr IU7. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 2

erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenhe- ter och kunskaper kan tillämpas.

Högskoleenheter med fasta forskningsresurser finns på sju orter: Stock- holm. Uppsala. Linköping. Lund. Göteborg. Umeå och Luleå. lnom tit- bildningsdepartementets område finns sammanlagt elva sådana enheter. nämligen universiteten i Stockholm. Uppsala. Linköping. Lund. Göteborg och Umeå. tekniska högskolan i Stockholm. karolinska institutet. Chalmers tekniska högskola. högskolan i Luleå och högskolan för lärarut- bildning i Stockholm. Vidare fmns vid konsthögskolan och musikhögsko- lan i Stockholm vissa fasta resurser för konstnärligt utvecklingsarbete.

"Kostnaderna för den fasta forskningsorganisationen inom utbildningsde- partementets område bestrids ur fakultetsanslagen. Innevarande budgetår uppgår dessa anslag till sammanlagt ca 1.5 miljarder kr. Kostnader för lokaler bestrids från ett särskilt anslag. Kostnaderna för byggnatlerf'inred- ning och utrustning för forskningsorganisationen bestrids ur särskilda kost- nadsramar.

Utöver de medel för forskningsverksamheten som på detta sätt perma- nent anvisas till högskolan får denna också projektbundna medel för grundläggande forskning. Dessa medel anvisas främst över anslagen till forskningsråden. Forskningsrådens främsta uppgift är att främja veten- skapligt betydelsefull forskning. Forskningsråden skall även uppmärksam- ma behovet av forskning inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Forskningsråden skall vidare verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids.

Forskningsråden inom utbiIdningsdepartementets verksamhetsområde är tre: humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). medi- cinska forskningsrådet (MFR) och naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR).

Vid sidan av forskningsråden finns forskningsrådsnämnden (FRN) som har till huvuduppgift att ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. FRN har ett särskilt ansvar för forskningsinformation. Vidare svarar FRN för fördelning av medel för dyrbar vetenskaplig utrustning. Anslagen till forskningsråden och FRN uppgår innevarande budgetår till ca 620 milj.kr. För dyrbar vetenskaplig utrustning har för detta budgetår anvisats 65.3 milj. kr.

Högskolan spelar en central roll även när det gäller forskning som finansieras av ett stort antal sektorsorgan. Högskolan anlitas också i väx- ande omfattning för forskningsuppdrag från företag m. fl.

Högskolans forskning och forskarutbildning är grundläggande för lan- dets samlade forskningsverksamhet och dess utveckling.

Utvärderingar av forskning. som på regeringens uppdrag gjorts av uni- versitets- och högskoleämbetet (UHÄ). FRN och forskningsråden inom utbildningsdcpanementcts område. visar" att den svenska forskningen inom många områden ligger på en hög nivå. Dessa utvärderingar kommer att redovisas och kommenteras i det följande.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet. ' -3

Det är nödvändigt att en hög kvalitet på forskningen kan bibehållas och ytterligare förbättras. Här spelar rekryteringen och utbildningen av forska- re en stor roll. Likaså har de internationella kontakterna stor betydelse. Skall svensk högskoleforskning trots sin relativt begränsade volym kunna spela en fortsatt viktig roll måste det internationella perspektivet vara vägledande. Att skapa en god forskningsmiljö är också utomordentligt väsentligt. Detta är en angelägenhet för myndigheterna på samtliga nivåer inom högskoleorganisationen. Jag återkommer till dessa frågor i det föl- jande.

Resarsarjl'ir högskolan och forskaingarådsorganisationen under budgetåren [984/85 —- I 986/8 7 m. ut.

Som statsrådet Ingvar Carlsson tidigare framhållit är satsning på forsk- ning i nuvarande ekonomiska situation viktig. Av särskild betydelse är förstärkningar till den grundläggande forskningen och utbildning av nya f orskargenerationer som högskoleenheter och forskningsråd svarar för. De förslag som statsråden lngvar Carlsson och Göransson och jag kommer att lägga fram i det följande innebär för budgetåret 1984/85 en sammanlagd medelsförsté'trkning, utöver kompensation för löne- och prisökningar. med llt) milj. kr. för forskning och forskarutbildning inom utbildningsdeparte- mentets verksamhetsområde.

Forskningsrådcns anslag ökar med drygt 28 milj. kr. Därutöver ökar de särskilda medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning med IO milj. kr.

En förstärkning av högskolans basresurser görs med ca 26 milj.kr. Huvuddelen — minst tre fjärdedelar av detta belopp skall användas till nya forskartjänster på mellannivå. Basresursförstärkningen är. avsedd att möta högskolans egna. i första hand inomvetenskapligt motiverade behov. Många scktorsmyndigheter har fört fram önskemål om förstärkningar av skilda slag inom högskolan. Som framhållits av statsrådet Ingvar Carlsson i inledningen måste sådana förstärkningar komma till stånd genom att sek- torsmyndigheter och andra organ taf ett större ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom sina resp. områden.

Jag har bedömt ytterligare mellantjänster som mer angelägna än nya tjänster som professor. Antalet nya professurer som föreslås är därför begränsat. Nya tjänster som professor föreslås inom följande ämnesområ- den: musikvetenskap. statsvetenskap. administrativ databehandling (ADB). medicinsk miljögiftsforskning. oorganisk kemi. oceanografi. sär- skilt marin systemanalys. miljö- och naturresursinformation. keramtekno- logi med pulvermetallurgi. multivariat statistisk analys samt den konden- serade materiens teori samt inom temat teknik och social förändring. . Utöver dessa forskningstjänster föreslås två professurer inom området för konstnärligt utvecklingsarbete. nämligen i fotografi och i pianospelning.

Som en del i det nationella mikroelektronikprogrammet föreslås 16 milj. kr. till grundforskning inom halvledarfysik.

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 4

Forskningen inom bioteknik": och toxikologi föreslås få en särskild för- stärkning av resurserna med sammanlagt 5 milj. kr.

Särskilda medel 4.5 milj. kr. föreslås för vissa internationaliserings- åtgärder.

Huvuddelen av resursförstärkningarna hänför sig till de naturvetenskap- liga. medicinska och tekniska forskningsområdena. Betydande ökningar föreslås dock också för humaniora och samhällsvetenskap.

Högskolan och forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdeparte- mentets område kommer med de föreslagna förstärkningarna att budget- året 1984/85 för forskning och forskarutbildning disponera sammanlagt 2500 milj.kr. Någon besparing enligt det s.k. huvudförslaget skall inte göras i fråga om resurserna för forskning och forskarutbildning inom högskolan undet budgetåret 1984/85 och de därpå närmast följande två budgetåren. Däremot bör en förnyelse av dessa verksamheter ske genom omfördelningar inom ramen för befintliga resurser i motsvarande omfatt- ning. Jag avser atti annat sammanhang återkomma till frågan om möjlighe- terna att förenkla formerna för anslagsframställning när det gäller högsko- lans forskning och forskarutbildning. Möjligheterna bör också prövas att införa ett system där anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning inte behöver inlämnas varje år.

Statsrådet Ingvar Carlsson kommer i det följande att föreslå treårsramar för anslagen till forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdeparte- mentets område.

'l'ill hög kvalitet på högskolans forskning bidrar givetvis också en förnuf- tig användning av högskolans resurser totalt sett. lnom utbildningsdeparte- mentet studeras f.n. i nära samverkan med högskolemyndigheterna vissa frågor rörande resursanvändningen inom högskolan. Jag har redogjort för denna verksamhet i årets budgetproposition (prop. 1983/84: 1()(.) bil. lt) s. 27).

En fråga som anmäler sig i detta sammanhang är den om ansvarsfördel— ning inom högskolan när det gäller forskning och forskarutbildning. Jag erinrar om att jag berörde denna fråga från den grundläggande utbildning- ens utgångspunkter i budgetpropositionen (s. 28).

Det är inte möjligt för ett litet land som Sverige att ha omfattande och högtstående verksamhet inom alla discipliner vid alla berörda högskoleen- heter. Redan idag är det så att vissa specialiteter bara finns på en eller ett par högskoleorter. Om vi skall utnyttja våra resurser på bästa sätt och bevara livskraftiga forskningsmiljöer inom—så många discipliner som möj- ligt är det nödvändigt att mer systematiskt. än hittills försöka åstadkomma någon form av ansvarsfördelning mellan högskoleenheter med avseende på forskning-och forskarutbildning.

Självfallet kan en ansvarsfördelning aldrig genomföras så långt att alla ämnen bara finns företrädda på ett eller ett fåtal ställen i landet. Många ämnen är så grundläggande och har en så stor verksamhetsvolym att de

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet )

naturligt bör och skall finnas på alla de orter där det finns forskningsorgani- sation inom berörd fakultet. När det gäller att åstadkomma en ansvarsför- delning med avseende på de ämnen som inte hör till denna kategori måste givetvis en rad faktorer vägas in. Hänsyn måste tas till bl. a. olika ämnens inbördes sammanhang. vilka resurser — personella och andra — som finns på olika orter samt till behoven i fråga om den grundläggande utbildningens inriktning och omfattning.

Strävan att få en ändamålsenlig profilering av olika högskoleenheters verksamhet måste givetvis i princip förverkligas på det nationella planet och således beröra samtliga högskoleenheter med fasta forskningsresurser. Det ankommer på UHÄ att pröva möjligheterna till arbetsfördelning inom högskolan och. i de fall beslut av regering och riksdag fordras. lägga fram förslag till sådana. Jag vill särskilt framhålla vikten av att hithörande frågor prövas noga där det finns två eller flera högskoleenheter inom ett begrän- sat geografiskt avstånd från varandra. Möjligheterna till en mer systema- tisk arbetsfördelning mellan högskoleenheterna i Stockholm-Uppsalaom- rådet, innefattande också Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). bör enligt min mening här särskilt uppmärksammas.-Jag avser att i annat samman- hang föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att i samverkan med berörda högskolemyndigheter samt forskningsråden utforma en planering för en sådan fördelning. Jag har i denna fråga samrått med chefen förjordbruks- departementet.

Statsrådet lngvar Carlsson anför.

Vissa prioriterade (nm-(Mm Genom beslut av regering och riksdag med anledning av propositionen

l98l/82: 106 om forskning m.m. (UbU 37. rskr 397) våren l982 angavs vissa prioriterade forskningsområden. Dessa områden var följande: — Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella satsningen på teknisk utveckling. — Forskning som avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområ- det. .

— Forskning som kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa. '

— Insatser för en allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhälls- vetenskapligt-humanistiska området. — Forskning som avser den offentliga sektorn. dess styrning. ekonomi och förändring. .

Forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor med strävan efter samlade större satsningar.

— Forskning som avser livsmedelsområdctf — Jämställdhetsforskning.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 6

Vissa myndigheter — i huvudsak forskningsråden inom utbildningsde- partementets område har fått i uppdrag att ansvara för utveckling av . dessa områden. ] budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 föreslogs sammanlagt 10 milj. kr. för stöd till prioriterade områden. Berörda myndig- heter har föreslagit särskilda förstärkningar till dessa områden också inför - budgetåret 1984/85.

Jag har tidigare i min inledning framhållit att dessa prioriteringar bör verka långsiktigt. Några ändringar föreslås därför inte. _

Jag utgår från att berörda myndigheter svarar för fortsatt stöd till de prioriterade områdena. Jag vill samtidigt erinra om vad jag anför i inled- ningen om kvalitetskriterier som urvalsgrund vid fördelning av forsknings- medel.

Utvärdering avförskning

Forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har enligt sin instruktion i uppgift bl.a. att göra utvärderingar av den forskning de finansierar. .

I 1982 års proposition om forskning m.m. redovisades resultaten av utvärderingar av svensk forskning som hade gjorts inom resp. forsknings- råds verksamhetsområde. I propositionen betonades angelägenheten av att forskningsråden regelbundet redovisar resultaten av de utvärderingar som görs inom deras verksamhetsområden. Det förordades därför att en ny samlad redovisning skulle göras.

Råden. FRN och UHÄ har haft i uppdrag att redovisa sådana utvärde- ringar.

Hamanixtisk-sam/täl/svetenskapliga jbrxkningxrådet

HSFR framhåller inledningsvis de svårigheter som är förknippade med utvärderingar inom HSFR: s verksamhetsområde. Det gäller bl, a. möjlig- heterna att engagera personer som har såväl nödvändig överblick och tid att avsätta som — ifråga om utländska forskare tillräckliga insikter i svenska språket. De pågående utvärderingsprojekten torde. enligt HSFR. vara att betrakta som enlförsöksverksamhet. Erfarenheterna härav kom- mer att ligga till grund för en kontinuerligt fungerande utvärdering.

HSFR anger flera utvärderingsprojekt vilka rådet initierat men där resul- taten väntas föreligga först under år 1984. Det gäller forskning rörande svensk samhällsorganisation. svensk skatterättslig forskning. miljöhisto- risk forskning —. i samarbete med NFR och utvärdering av den av HSFR inrättade Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSD). Rådet har angett att man utnyttjar utländska forskare i det första och tredje utvärderings- projektet.

Vidare har HSFR företagit en inventering av beteendevetenskaplig forskning. dvs. av vad som producerats inom sociologi. social- och kultur- antropologi. psykologi och pedagogik under åren 1970-1980. Denna inven-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet . 7

tering utgör ett första :steg i en kommande internationell utvärdering av beteendevetenskaplig forskning.

Medicinska forskningsrådet

Inför 1982 års proposition om forskning m.m. redovisade MFR bl. a. en analys av publiceringen av resultaten av MFR-stödd forskning. Analysen visade att ungefär 70 % av publikationerna återfanns i icke-skandinaviska tidskrifter med väl utbyggda system med bedömning av utomstående med hög vetenskaplig kompetens (refereesystem). Merparten av resterande publikationer återfanns i de skandinaviska vetenskapliga tidskrifter vilka dels har refereesystem. dels har omfattande internationell spridning. Enligt MFR: s uppfattning utgjorde publikationsmönstret en mycket betydelsefull - utvärdering. Därför ansågs inte något behov av att anlita utländsk sakkun- skap på annat sätt föreligga. MFR anser. enligt ntl föreliggande uppdrags- redovisning. fortfarande publiceringsmönstret vara den viktigaste formen av internationell utvärdering. Publiceringsmönstret har inte väsentligt för- ändrats sedan MFR: s förra redovisning.

MFR redovisar vissa internationella undersökningar och analyser. bl. a. en citeringsstudie gjord av Institute for Scientific Information i Philadel- phia. Studien visar att något mindre än 5 % av huvudmännen för pågående MFR-projekt är bland de mest citerade forskarna i världen. En jämförelse med USA visar att av den av National Institutes of Health (NIH) stödda forskningen uppbärs 3 %- av anslagen av de mest citerade forskarna: dvs. en något lägre andel än för Sverige. Studierna gäller biomedicinsk forsk- ning. '

Inom NIH har vissa utvärderingar gjorts, bl.a. en som visar att 80 % av samtliga svenska sökande erhållit ett NIH-stipendium. Genomsnittet ligger på 59 %. MFR nämner att Sverige är klart "överrepresenterat" i ett antal andra NIH-program. MFR anser att en naturlig slutsats av detta är att. eftersom resurserna kommer från icke-svenska källor. svenSka medicinska forskare bedriver forskning av internationellt hög klass.

MFR har också låtit tre sakkunniga utanför Sverige granska MFR:s initiativverksamhet inom hälso- och sjukvårdsforskning. Skälet till detta är dels att någon internationell publiceringstradition ännu inte utvecklats inom området. dels att en hel del av initiativvcrksamheten har avsett metodöversikter. litteraturgenomgångar m.m. vilka primärt publicerats på svenska.

. Natari'etenskapliga forskningsrådet _

NFR redovisade inför 1982 års proposition om forskning m". in. en utför- lig rapport om internationella utvärderingar av forskningsprojckt inom NFR: s verksamhetsområde under perioden 1977 — 1980. En redovisning av NFR: s utvärderingsverksamhet återfinns i prop. l98l/82: 106 (s. 37— 38). '

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 8

NFR: s utvärderingsverksamhet har därefter fortgått och utvecklats vi- dare från de grunder som då var gällande. Under perioden frånjanuari 1981 till oktober 1983 har ytterligare 12 projektområden utvärderats och sam- manlagt 55 utländska forskare har deltagit i detta arbete.

I ett antal fall där ett forskningsområde förutom NFR har ytterligare finansiär har utvärderingen skett i samråd med denna. Dessa utvärderingar har därmed kommit att ge en mer heltäckande bild av den inom området pågående forskningen. . .

Erfarenheterna av de utvärderingar som NFR nu redogör för stämmer väl med vad som tidigare framkommit. De goda vitsord som" den av NFR stödda forskningen tidigare" fått står sig alltjämt.

F. n. utvärderas ytterligare sju projektområden och NFR beräknar att hela dess forskningsstödjande verksamhet inom något år i allt väsentligt kommer att vara granskad av utländsk expertis.

State/is delegation för r_wndi'erksaniltet

Under budgetåret l982/83 har två utvärderingar av rymdforskningsverk- samheten genomförts. Dels har statens delegation för rymdverksamhet (DI—"R) i egen regi låtit utvärdera matcrialforskningsprogrammet. dels har DFR tillsammans med NFR och nämnden för energiproduktionsforskning låtit utvärdera geokosmo- och plasmafys'iken. Utvärderingarna har följt de av NFR utarbetade procedurerna med internationella experter som både tagit del av skriftliga redovisningar och gjort besök hos grupperna.

Omdömet om arbetet inom materialforskningsgrupperna är tillfredsstäl- lande (good — very good) medan arbetet inom ett flertal projekt inom rymdforskningsgrupperna bedöms vara av högsta vetenskapliga kvalitet (excellent).

F orskningsrådsnä mnden

FRN redovisar en utvärdering av FRN: s allmänna inriktning och dess roll i det svenska FoU-systemet. Vidare redovisar FRN en utvärdering av programmet kemiska hälsorisker. en utvärdering av den forskning som stöds inom ramen för kommitténs (tidigare delegationen) för folkrörelse- forskning verksamhet samt en bedömning av kommitténs (tidigare delega- tionen) för långsiktsmotiverad forskning hela verksamhet. Utvärderingar- na har till största delen utförts av nordiska experter.

Utvärderingen av FRN: s allmänna inriktning och dess roll i det svenska FoU-systemet behandlas i det följande under avsnittet Forskningsråds- nämndens roll.

Syftet med Utvärderingarna av folkrörelseforskningen. den långsiktsmo- tiverade forskningen och programmet kemiska hälsorisker var att få en uppfattning om kvalitet och inriktning inom tre olika forskningsområden.

Gemensamt för samtliga utvärderingar är den i grunden positiva inställ- ningen till de mål som gäller för FRN eller de speciella områden som

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet - 9

utvärderats. Den kritik som uttryckts gäller ofta att vissa ansatser inte kunnat drivas längre eller med tillräcklig kraft och snabbhet. Genomgåen- de hävdar utvärderarna att verksamheten i flera fall är unik och inte rimligen kommit till stånd utan de initiativ som tagits inom FRN-organisa-

tionen.

v

Chefen för titbildningsdepartementet anför.

Utvärdering inom lufigskolan

UHÄ har haft i uppdrag att redovisa resultat av utvärderingar av den forskning som bedrivs inom högskolan. '

För att få en uppfattning om förekomsten av mer systematiserade forskningsutvärderingar inom högskolan och sektorsorganen har UHÄ låtit göra en mindre kartläggning. Intervjuer har genomförts med dekaner inom humanistisk. samhällsvetenskaplig. medicinsk och matematisk-na- turvetenskaplig fakultet vid några högskoleenheter. med vissa rektorsäm- beten. forskningsansvariga vid vissa sektorsorgan. samt med bl.a. företrä- dare för HSFR och NFR.

UHÄ har också redovisat en genomgång av viss aktuell litteratur. såväl svensk som utländsk. på forskningsutvärderingens område.

Enligt UHÄ framgår det av den gjorda kartläggningen inom fyra fakul- teter att det inte där över huvud taget förekommer någon heltäckande nationell forskningsutvärdering disciplinvis. Kartläggningen har enligt UHÄ emellertid på ett intressant sätt belyst såväl dagsläget vad gäller forskningsutvärdering som de olika företrädarnas tveksamhet och skepsis resp. aspirationer och planer. UHÄ ser den gjorda kartläggningen som inledningen till en period av mer samlade ansträngningar att finna lämpliga former för kvalitetsgranskning i svensk forskning. UHÄ nämner också att ett projekt startat inom UHÄ Kvalitet i högskolan genom vilket UHÄ bl. a. vill bidra till att finna en ändamålsenlig rollfördelning i utvärderings— arbetet samt tillförlitliga och meningsfulla former för forskningsutvärde- ring.

Enligt UHÄ bör forskningsutvärdering i högskolan ses i två perspektiv. ' nämligen den enskilda disciplincns resp. fakultetens eller fakultetsnämn- dens. Det som i svensk forskning närmast liknar utvärdering av detta slag är forskningsrådens granskningar. Inom det matematisk-naturvetenskap- liga området är det relativt många discipliner som genom NFR: s utvärde- ringar blir förhållandevis väl täckta. Vid intervjuerna betonades också från företrädare för medicinsk fakultet att det medicinska forskarsamhällets egen kvalitetsgranskning fungerat tillfredsställande och att man där var obenägen att ändra formen för utvärderingar.

UHÄ anser också att de utvärderingar som inom vissa områden redan görs i forskningsrådens regi. med förhållandevis små förändringar i proce-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 10

dur och med mycket begränsade kostnadsökningar. skulle kunna utvidgas och vara till vägledning för statsmakterna i forskningspolitiska övervägan- den.

Fakultetsnämnderna har. som ett led i sin forskningsplanering och inför beslut om medelstilldelning. en uppgift att utvärdera den information som institutionerna levererar om den egna forskningen. UHÄzs kartläggning visar att denna gransknings- och utvärderingsfunktion sker med varierande grad av systematik. Längst härvidlag förefaller. enligt UHÄ. medicinska fakultetsnämnden vid karolinska institutet (Kl) ha kommit. Institutionerna där anmodas. som underlag för det interna budgetarbetet. att lämna infor- mation om såväl tillgängliga resurser av olika slag som under året utförda prestationer när det gäller forskning.

UHÄzs kartläggning avlett begränsat antal sektorsorgan visar att ge- nomförda forskningsutvärderingars form och omfattning varierar. UHÄ framhåller att vissa sektorsorgan. ofta i anslutning till att långsiktig forsk- ning i ökad omfattning prioriterats. har utvecklat intressanta och till synes effektiva metoder för forskningsutvärdering. Dessa bör enligt UHÄ också kunna nyttiggöras inom högskolan.

UHÄ: s kartläggning av forskningsutvärderingar och diskussioner med företrädare för olika forskningsinstitutioner inom och utom den svenska högskolan har aktualiserat vissa rollfördelningsfrågor. UHÄ är berett att ta initativ i följande sammanhang: . — nationella granskningar disciplinvis. i ett inledningsskedc lämpligen som försöksverksamhet inom humanistisk och/eller samhälIsvetelnskaplig fa- kultet

— samordning och stöd till fakultetsnämnderna i det fortsatta arbetet med fakultetsprogram — stöd till metodutveckling vad gäller forskningsutvärdering — diskussion av förutsättningarna för extern utvärdering av temaforsk- ningen i Linköping samverkan med såväl forskningsråden som sektorsorganen i bl. a. frågor om forskningsutvärdering. . Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört en granskning av de viktigaste av de styrmedel (styrfaktorer) genom vilka statsmakterna styr forskningen

och förutsättningarna för forskningen (Styrning av högskolans forskning. RRV dnr 1982: 189). Granskningen. som främst hämtar sitt underlag från den psykologiska forskningen och från samhällsvetenskaplig fakultet/fa- kultetsnämnd. belyser styrningsproblemen på institutions-. fakultets- och högskolenivån samt för UHÄ och externa finansiärer. _

Granskningen visar på problem med beslutsunderlagct och med förmå- gan att fatta beslut. Fakultetsnämndernas anslagsframställningar innehål- ler t.ex. mycket få uppgifter om forskningens resurser och resultat och fakultetsnämnderna har t.ex. i stor utsräckning undvikit att fatta obe- kväma beslut.

Prop. 1983/84: l07 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet ]]

RRV har som en utgångspunkt i revisionen haft en helhetsyn på verk- samheten på institutionsnivå. Bl. a. behovet av ett sammanhållet ansvar för forskning, forskarutbildning och grundutbildning leder till att UHÄ får en viktig funktion. RRV ger förslag hur bl.a. UHÄ skall förbättra sin planering och uppföljning/utvärdering av forskningen.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför. Med anledning av vad som här redovisats i fråga om utvärdering vill jag anföra följande. .

Jag har i inledningen utvecklat betydelsen av utvärderingar av forskning för att ta fram plancringsunderlag för forskningspolitiken.

Forskning är en verksamhet som är svår att mäta. De kvantitativa mått som används i forskningssammanhang avser oftast vad som skulle kunna kallas forskningens ”input": pengar. personal. materiel etc. I vissa sam- manhang används också kvantitativa uppgifter om forskningens resultat. Det kan gälla antal forskningsrapporter. antal omnämnanden i vetenskapli- ga tidskrifter etc. .

RRV geri revisionsrapporten Styrning av högskolans forskning exempel på hur forskningsansvariga organ kan presentera olika uppgifter (indika- torer) om forskningens resurser och resultat. Indikatorerna kan dels till-

' sammans med andra kvalitativa uppgifter tjäna som underlag för beslut. dels vara en utgångspunkt för mer omfattande utvärderingar av forskning.

Vissa forskningsområden är så exklusiva att endast ett mycket litet antal personer har kompetens att bedöma verksamheten inom dem. Givetvis kan detta medföra problem. I vart fall måste här så långt möjligt kompetens inom det internationella forskarsamhällct utnyttjas.

Bedömningar av forskning förekommer redan i skilda former. Som ex- empel kan nämnas disputationerna i samband med avläggande av doktors- examen. sakkunnigbedömningarna vid tillsättning av högre forskartjänster och den ofta mycket ingående prövning som görs av forskningsprojckt från anslagsbeviljande organs sida. Vissa myndigheter har inskrivet i sina in- struktioner att de skall utvärdera forskning inom sina resp. verksamhets- områden. Det gäller t.ex. forskningsråden inom utbildningsdepartemen- tets verksamhetsområde. .

Som jag anfört i det föregående bör alla myndigheter med ansvar för forskningsverksamhet regelbundet göra utvärderingar och redovisa resul- taten av dessa. Sådana mer systematiska" belysningar av verksamheten inom ett eller flera forskningsområden ger inte bara underlag för den berörda myndighetens och forskarens eller forskargruppens fortsatta verk- samhet. Utvärderingar av'detta slag är också nödvändiga för de övergri- pande beslut som fattas av regering och riksdag.

Inför den proposition som nu anmäls har på regeringens uppdrag forsk- ningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. FRN

lProp.1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 12

samt UHÄ redovisat resultaten av vissa utvärderingar inom sina resp. områden.

Vad gäller HSFR är det enligt min mening glädjande att rådet har initierat Hera utvärderingsprojekt under de senaste två åren. Även om den förut nämnda inventeringen av beteendevetenskaplig forskning endast är en början till en utvärdering. är de slutsatser som HSFR har kunnat dra därur intressanta. 'l'yngdpunkter har identifierats. likaså brister i utveck- lingen av långsiktig kunskapsuppbyggnad. framför allt inom pedagogisk forskning. Kvalitativa aspekter har kunnat bedömas genom att andelen forskningsresultat. som har publicerats i internationella tidskrifter eller handböcker. undersökts.

Vad gäller MFR delarjag rådets uppfattning att alla indikationer visar att svensk medicinsk forskning står på en internationellt sett hög nivå. _

MFR skulle enligt uppdraget redovisa resultat av utvärdering av svensk forskning inom MFR: s område. MFR: s redovisning innefattar såväl publi- ceringsstudier. citeringsstudier. undersökning av svenska forskningsme- dclsansökningars framgång. sakkunnigutlåtanden som exemplifieringar av

.forskningsresultats betydelse för praktisk- hälso- och sjukvård. Redovis- ningen belyser en del av MFR:s verksamhet. Jag utgår från att MFR fortsätter denna genomgång av olika forskningsområden. '

Inför 1982 års proposition om forskning m.m. föreslogs en viss ändring av ansvarsfördelningen vad gällde planering av och stöd till hälso- och sjukvårdsforskning. FRN föreslog då att MFR: s ansvar i första hand borde koncentreras på att vidmakthålla och utveckla en kvalitativt framstående biomedicinsk forskning. Enligt propositionen fanns inte tillräckliga skäl för att ändra huvudmannaskapet utan MFR borde även i fortsättningen ha ansvaret för sådan medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning som MFR då stödde. Delegationen för social forskning (DSF) ålades ansvaret för forskning kring den hälso- och sjukvård som har utgångspunkt i ett social-. samhälls- och beteendevetenskapligt perspektiv. MFR redovisar en granskning av rådets initiativverksamhct inom hälso- och "sjukvårdsi forskningen. gjord av tre sakkunniga hämtade utanför Sverige. I yttrande- na diskuteras bl.a. bredden på svensk sådan forskning. Enligt MFR samar- betar rådet och DSF i dessa frågor såväl som i flera andra där resp. organs verksamheter har mer eller mindre nära beröring med varandra. Vad MFR här anför visar enligt min mening att rådet ligger väl framme inom sin del av forskningsområdet samt att ansvarsuppdelningen mellan MFR och DSF inte inverkat negativt på bredden av forskningen inom området.-

Vad beträffar NFR har. som framgått av 1982 års redovisning för riksda- gen. rådets initiativ att konsekvent utvärdera sin projektverksamhet väckt internationellt intresse. NFR har. enligt min uppfattning. genom ordningen med bedömningar av utländsk vetenskaplig expertis på ett mycket för- tjänstfullt sätt kompletterat det prioriteringsförfarande på vetenskapliga grunder som kontinuerligt äger rum i rådets programutskott i samband med

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 13

ställningstaganden till nya forskningsprojckt. De utländska bedömningarna har givit en god uppfattning om kvaliteten av svensk naturvetenskaplig forskning inom ett antal forskningsområden i ett internationellt perspektiv.

De forskargrupper som varit föremål för internationell utvärdering har till övervägande del upplevt denna som positiv. inte minst genom att den även omfattat diskussion om framtida inriktningar och trender inom forskningsområdet.

NFR har vidare påverkat andra nationella projektfinansiärer att. där så varit lämpligt. tillsammans med NFR svara för samordnade internationella utvärderingar. Därigenom har inte bara själva utvärderingsförfarandet fått en vidare spridning utan samordningen har också givit en mer övergri- pande bild av den pågående nationella forskningen bedömd enligt samma grundläggande kriterier. något som jag anser vara betydelsefullt.

FRN valde. för att uppfylla regeringens uppdrag om en utvärdering av den forskning som finansieras av FRN. att belysa och utvärdera tre områ- den. nämligen verksamheten inom kommittén för långsiktsmotiverad forskning. folkrörelseforskningen samt programmet för kemiska hälsoris- ker. Utvärderarnas omdömen är i många fall klart positiva. Det föreligger dock också vissa förslag att förbättra olika verksamheter. Jag utgår ifrån att FRN samt berörda forskare och forskargrupper i sitt fortsatta arbete beaktar de synpunkter som förts fram i Utvärderingarna.

Jag återkommer i det följande till den utvärdering som gjorts av FRN: s allmänna inriktning och roll i det svenska FoU-systemet.

Chefen för utbildningsdepartementet anför. Ifråga om utvärderingar inom högskolan delar jag UHÄ: s uppfattning att det fortsatta arbetet bör ägnas åt bl. a. nationella granskningar disciplin- vis inom skilda forskningsområden. Arbetet med dessa bör bedrivas i sådan takt att resultaten från något eller några. t.ex. inom humanistisk eller samht'illsvetenskaplig fakultet. kan redovisas inför nästa forsknings- politiska proposition.

Vidare anscr jag det värdefullt att UHÄ stödjer metodutveckling vad gäller forskningsutvärdering. UHÄ: s arbete med frågan om utvärdering av forskning måste bedrivas i samverkan med såväl forskningsråd som berör- da sektorsorgan.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

FOI'SÅ'III'HK-onl dututeknikcns användning.

Som en följd av riksdagens beslut med anledning av motioner om utbild- ning och'forskning om datateknik (motionerna l976/77: 983 och 1674 (yr- kande 6). UbU 8. rskr 36) uppdrog regeringen genom beslut den IO april

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 14

1980 åt FRN att utarbeta ett samlat program för forskning rörande datatek- nikens framtida användning.

FRN har lagt fram förslag till ett samlat forskningsprogram med huvud- inriktning pä forskning kring de grundläggande förutsättningarna för data- teknikens utveckling och tillämpning.

Förslaget har remissbehandlats. En sammanfattning av förslaget samt remissammanställningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.l.

FRN fastslår beträffande begreppet datateknik att en heltäckande defini- tion av vilken teknik som skall anses vara datateknik är svår att enas om i en period då tekniken är i ständig utveckling. Den betydelse tekniken har för samhället eller för den enskilde medborgaren måste. enligt FRN. vara ett kriterium av större vikt för en sådan bedömning än en formell gräns- dragning med hänsyn till den tekniska konstruktionen hos en viss tillämp- ning.

Forskningsprogrammet ger enligt FRN uttryck för en samlad strategi för forskningens utveckling snarare än ett samlat program för forskningens detaljinriktning.

FRN delar in forskningsuppgifternz't i tre huvudgrupper:

Forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens ut- veckling och tillämpning. m.a.o. forskningsinriktningar. som studerar egenskaperna och behoven hos användarna av tekniken. dvs. männi- skan som individ eller i grupp. organisationer och företag samt samhäl- let i stort.

Forskning som syftar till att utveckla själva tekniken.

Forskning som syftar till att utveckla tillämpningar av tekniken. Denna forskning ser FRN som en förenande länk mellan de båda ovan nämnda områdena.

FRN anser att dessa tre huvudinriktningar bör stödjas och byggas upp till en sådan kunskapsnivå och omfattning att ett meningsfyllt samarbete och utbyte av erfarenheter kan äga rum dem emellan. .

FRN konstaterar att ingen av de tre huvudinriktningarna f.n. har till- räckliga resurser. Den största eftersläpningen vidlåder emellertid forsk— ningen kring de grundläggande förutsättningarna för datateknikens utveck- ling och tillämpning. Förslagen om forskningsinsatser rör därför till helt övervägande del denna huvudinriktning. Här ges förslag till forskning kring individen. forskning kring verksamheter och forskning kring samhäl- lets funktioner.

FRN framhåller bl.a. betydelsen av forskning om multiprocessorsys- tem. komponentteknik. särskilt kemisk och biokemisk. teknik för förstärk- stärkning av människokroppens funktioner då dessa försvagas eller bort- faller. utveckling av arbetsplatsutrustning. av undervisningsredskap. av- tillämpad kontorsautomation. av mjukvarukonstruktion för stora datasys- tem och av metoder för miljökontroll och miljöt'ivervakning.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 15

Slutligen föreslår FRN ett stöd till experimentverksamhet i verklig miljö. för utveckling av teknik och tekniktillämpningar.

FRN föreslår resursförstärkningar i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra, anslag till projektforskning samt experimentverksamhet.

Då det gäller omfattningen och genomförandet av insatserna inom hu- vudinriktningen forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning har FRN gjort följande bedömningar.

De resurser som avsätts för forskningsinsatserna bör vara av en sådan storleksordning att de täcker samtliga områden. Varje område bör få" ett tillskott av fasta och rörliga resurser som kan skapa reella förutsättningar för kompetensutveckling och utnyttjande av forskningsresultaten.

FRN: s bedömning är att detta kräver insatser aven storleksordning som motsvarar ISO till 200 forskartjänster med följdkostnadcr för teknisk och administrativ personal, utrustning m.m. De totala kostnaderna för de föreslagna förstärkningarna beräknas till mellan 60 och 75 milj. kr./år in- beräknat IO milj. kr./år i kostnader för experimentverksamhet.

FRN anser att regeringen. i samband med de forskningspolitiska propo- sitionerna. skall svara för strategisk samordning av den här aktuella forsk-l ningen. FRN skall samordnaprojektverksamheten inom området.

De flesta remissinstanser är positiva till den allmänna inriktningen av forskningsprogrammet. Ett flertal finner dock förslagen för allmänt hållna' för att ge vägledning för prioriteringar eller avvägningar.

Genom riksdagsbeslut (prop. 1981/82: 123. AU 29. rskr 376) har rege- ringen bemyndigats att låta arbetarskyddsfonden ta i anspråk 50 milj. kr. för ett forsknings- och utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och ar- betsorganisation i samband med datorisering.

Syftet med programmet är att ta fram exempel på hur man vid datorise- ring i arbetslivet både kan tillgodose kraven på en rationell och effektiv produktion och kraven på god arbetsmiljö. medbestämmande och arbets- organisation. Programmet skall innefatta praktiska projekt och knytas an direkt till produktionen.

Programmet skall löpa under fem år. I en preliminär kalkyl har kostna— derna uppskattats till 50 milj. kr. Dessutom kommer av statliga medel att tillskjutas ytterligare 4.5 milj. kr. under en treårsperiod. Dessa medel skall användas för särskilda satsningar på forskning om systemutvecklingsme- todcr som kan ge ökat inflytande för de anställda vid datoriseringen.

För egen del vill jag anföra följande. FRN: s förslag till forskningsprogram är vittomfattande och syftar till att öka vår kunskap om sambandet mellan individen. samhället och datatekni- ken.

Av FRN: s rapport samt av den samlade redovisning som remissinstan- serna lämnat framgår att en stor del av de resurser som i dag satsas på forskning inom dataområdet är inriktade på forskning som syftar till att utveckla själva tekniken och tillämpningen av denna. Den till volymen

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet ' 16

största delen av denna forskning bedrivs inom industrin. till övervägande del inom utländska multinationella företag. Omfattningen av denna forsk- ning är svår att bedöma. Det står emellertid klart att den är flerfaldigt större än hela den svenska forskningsvolymen sammantagen. Av svenska offentliga satsningar kan främst nämnas de insatser styrelsen för teknisk utveckling (STU) gör med anknytning till informationsteknologi. De upp— går f.n. till ca 100 milj. kr./år varav 70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom grundläggande teknik.

Jag vill vidare hänvisa till den satsning som det nationella mikroelektro- nikprogrammet (NMP) innebär. Inom ramen för detta program anvisas innevarande budgetår 5 milj.kr. för grundforskning inom halvledarfysik. Delprogrammet syftar till uppbyggnad av den forskningsmiljö som krävs för att ge kunskap om de mekanismer. som styr egenskaper hos kompo- nenter eller deras framställningsprocesser. För perioden 1983/84 — 1986/87 planeras en satsning om totalt ca 39 milj. kr. för detta program. Chefen för industridepartementet återkommer i annat sammanhang i frågan om det nationella mikroelektronikprogrammet. Jag kommer i det följande att un- der ett anslag benämnt Nationell halvledarforskning beräkna 16 milj.kr. för budgetåret 1984/85 för delprogrammet Grundforskning i mikroelektro- nikprogrammet.

Som framgår av vad jag här sagt om inriktningen av pågående forskning inom dataområdet är fördelningen av resurser ojämn. Detta har FRN tagit fasta på och lagt ett förslag med tyngdpunkt på en satsning på forskning kring de grundläggande förutsättningarna för datateknikens utveckling och tillämpning. FRN föreslår fyra delområden för forskningsinsatser: forsk- ning kring individen. forskning kring verksamheter. forskning kring sam- hällets funktioner samt forskning för metodutveckling. För denna forsk- ning föreslår FRN resursförstärkningar i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra. Dessutom föreslår FRN att rörliga forskningsresurser tillförs för projektforskning och experimentverksamhet m.m. Vidare har FRN nyligen redovisat resultaten av en utredning om datorkapacitet vid universitet och högskolor.

Jag finner FRN: s förslag förtjänstfullt. Förslaget är dock. vilket också framhållits av många remissinstanser. alltför allmänt hållet för att ligga till grund för beslut om ett forskningsprogram rörande datateknikens använd- ning. Jag delar helt FRN: s uppfattning om behovet av balans i satsning- arna på forskning inom dataområdet. Enligt min mening behövs således ytterligare insatser för såväl utveckling av "mjukvara"_ som forskning kring de samhälleliga aspekterna av datateknik. När det gäller att öka kunskapen om sambandet mellan individen. samhället och datatekniken är det enligt min mening angeläget att den kunskap som idag finns uppbyggd inom skilda discipliner främst inom det samhällsvetenskapliga och huma- nistiska området kring individen och samhället. kan utnyttjas som underlag för de beslut rörande användningen av den nya tekniken som samhället nu

Prop. 1983/84: l07 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 17

står inför. En samverkan mellan forskare från skilda discipliner är här nödvändig. För att stimulera till sådan samverkan kommer i det följande att beräknas 1.5 milj. kr. för detta ändamål under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Jag avser att i.annat sammanhang föreslå - regeringen i vilka former dettaarbcte skall bedrivas. Jag vill också hänvisa till den förstärkning av temaforskningen i Linköping. som kommer att föreslås av chefen för utbildningsdepartementet. innefattande inrättandet av en professur i Teknik och social förändring. ' '

Satsningen på grundforskning inom NMP är störst budgetåret 1984/85. 16 milj. kr. Därefter trappas den ned. Därvid kan medel i viss utsträckning frigöras för insatserjnom andra områden.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Fakir/tetsprogranz ochfornwrfär inrättande m. ut. ur tjänst som professor

Forskarutbildningsutredningen (FUN) föreslog i sitt betänkande (SOU 1977:63) "Fortsatt högskoleutbildning" att riksdagen skulle fastställa mål och riktlinjer för varje fakultet i anslutning till behandlingen av motsvaran- de budge'tanslag.

Till grund för programmen skulle ligga förslag och bedömningar från högskolemyndighetcrna. Med en sådan ordning skulle. enligt FUN. riks- dag och regering inte längre behöva styra forskningsverksamhetens inrikt- ning genom att fastställa ämnesinnehåll för högre tjänster. '

I propositionen om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning (prop. 1978/79: 119) behandlades frågan om att vidareutveckla formerna för riksdagens och regeringens planering och styrning av forskning och forskarutbildning inom högskolan. Förslagen till program för den tema- orienteradc forskningen vid universitetet i Linköping anfördes som exem- pel på konkreta måldokument för en verksamhet av den art FUN föresla- git. UHÄ fick i uppdrag att försöksvis utarbeta förslag till mål och riktlinjer för några disciplinorienterade fakulteter. Först när resultatet av några sådana försök förelåg skulle underlag finnas för att ta ställning till frågan om huruvida ett system borde införas där forsknings- och forskarutbild- ' ningsverksamheten skulle styras utifrån nationella mål och riktlinjer an- givna av riksdagen och regeringen.

I maj 1981 lämnade UHÄ en delrapport till regeringen över det arbete som inletts med anledning av uppdraget. Programutkast hade utarbetats för humanistisk. samhällsvetenskaplig och teknisk fakultet. Som ett under- lag för dessa hade verksamhetsbeskrivningar utarbetats av fakultetsnämn- derna.

I 1982 års proposition om forskning m.m. fastslogs att det arbete som UHÄ påbörjat tydde på att fakultetsprogram skulle kunna fylla en viktig funktion både i den lokala och den centrala planeringen. UHÄ fick i 2 Riksdagen [983/84. I sum/. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 18

uppdrag att skyndsamt fullfölja arbetet med fakultetsprogram.

UHÄ har redovisat sitt uppdrag till regeringen i en skrivelse av den 31 oktober 1983. Lokala underlag för fakultetsprogram har försöksvis utarbe- tats vid flertalet berörda högskoleenheter och överlämnats till UHÄ i samband med anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85. I-Iuvudsyf— tet med ett fakultetsprogram är att presentera en plan för den långsiktiga utvecklingen av verksamheten. dvs. såväl sådan som bekostas av fakul- tetsanslag och forskningsrådsanslag. som verksamhet som bedrivs med externa medel. t.ex. från sektorsorgan eller andra finansiärer. Detta inne- bär att programmet skall omfatta såväl grundforskning och mer tillämpad forskning som'utvecklingsarbete och utredningar samt forskarutbildning.

För teknik och naturvetenskap har UHÄ utvecklat dels ett förslag till systematik. dels en detaljerad skiss över hur och med vilket innehåll nationella fakultetsprogram skulle kunna utformas och användas.

Fakultetsprogrammet för tekniska vetenskaper är indelat i huvudområde (teknikvetenskaper). delområden (t. ex. mekanisk och termisk teknik) och basområden (exempelvis tillämpad mekanik). För varje basområde lämnas sedan en beskrivning av I) nuläge och internationella trender inom forskningsområdet. 2) beskrivning av nuvarande verksamhet vid berörda högskoleenheter. deras profiler. inriktning och omfattning. 3) en verksamhetsplan för utvecklingen inom området för de närmaste fem åren. UHÄ menar att dessa beskrivningar. som är grundade på fakultetsnämn- dernas anslagsframställningar. verksamhetsberättelser. utredningar m.m.. bör ge möjligheter att bedöma kompetens och möjligheter samt brister inom varje basområde i landet. UHÄ anför att beskrivningen av nuläge och trender bör vara utformad i ett internationellt perspektiv. Vidare är det nödvändigt att arbetet med fakultetsprogram görs av vetenskapligt kunniga personer. '

I fakultetsprogrammen för matematisk—naturvetenskaplig och teknisk fakultet upptas samtliga högre tjänster. Inplaceringen i basområde är gjord med utgångspunkt i den aktuella verksamheten och oberoende av benäm- ning och tillsättningsprogram. Antalet forskarstuderande och omfattningen av tillgängliga resurser anges.

UHÄ menar att erfarenheterna av det hittills bedrivna' arbetet visar att det råder skilda förutsättningar för fakulteterna när det gäller möjligheter- na att finna systematiska beskrivningar av pågående forskningsverksamhet som en grund för framtida förändringar och förslag. UHÄ förordar således inte någon enhetlig modell för utvecklingen av fakultetsprogram.

I prop. 1981/82: 106 anförde min företrädare att han ansåg tiden mogen att pröva om inrättande av tjänster som professor och bestämning av inriktningen av professurer alltjämt borde vara ett styrinstrument för rege—

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 19

ring och riksdag. Utbildningsutskottet betonade att regering och riksdag inte bör lämna ifrån sig nuvarande styrinstrument innan det visat sig möjligt att finna instrument som är lika bra (UbU 1981/82: 37). Regeringen uppdrog den 16 september 1982 åt UHÄ att utreda formerna för inrättande m.m. av tjänst som professor.

UHÄ har i en promemoria av den 17 oktober 1983 framlagt förslag till dels allmänna principer. dels konkreta åtgärder vad gäller inrättande av tjänst som professor.

Som allmänna principer fastslår UHÄ att riksdagens och regeringens styrning av forskningen i princip skall vara en bred ramstyrning mål, prioriteringar. resurser. Högskoleenheterna skall sedan ges stor frihet att utforma detaljbeslut och välja åtgärder. På central myndighetsnivå bör ligga ett övergripande uppföljnings- och samordningsansvar som också skall innefatta framtagning av ett samlat beslutsunderlag för regeringens och riksdagens resursallokering till högskoleforskningen.

Som konkreta åtgärder föreslår UHÄ bl.a. att stöd till nya forsknings- områden normalt skall ske genom medelsanvisning utan direkt koppling till inrättande av ordinarie professur. Områdessatsningarna skall ges en ller- årig utformning. Möjligheten att inrätta ordinarie tjänst som professor bör finnas kvar. bl. a. för att stabilisera basorganisationen inom viktiga forsk- ningsområden.

Vidare föreslår UHÄ att beslut rörande återbesättande av ledigbliven ordinarie professur med oförändrat eller ändrat ämnesinnehåll skall kon- centreras till en beslutsnivå. lämpligen UHÄ. Rutiner bör skapas för att från sektorsorgan till högskoleanslag överföra medel för väl etablerad sektorsforskning av hög kvalitet avseende långsiktig kunskapsuppbygg- nad. Prövningen av forskningsprioriteringar och områdessatsningar bör på sikt koncentreras till de forskningspolitiska propositionerna.

UHÄ föreslår också att utredning skall göras. bl. a. i samråd med forsk- ningsråden. av hur en nödvändig samverkan i beredningsarbetct på verks- nivån skall åstadkommasf Vidare krävs. enligt UHÄ. ytterligare övervä- ganden vad avser vissa tjänster. t. ex. kliniska professurer.

Slutligen betonar UHÄ att i nuvarande situation med hot om nedlägg- ning av viss högskoleforskning och krav på koncentrering av forskningsre- surserna måste forskningsstyrningen på alla nivåer i allt högre. grad gälla "negativa prioriteringar". varför de särskilda styrproblemen i sådana sam- manhang behöver närmare utredas.

För egen del vill jag anföra följande. UHÄ har nu redovisat erfarenheterna av försöksvis utarbetade program för matematisk-naturvetenskaplig och teknisk fakultet samt erfarenheterna av lokalt arbete i samma syfte för flertalet fakulteter. Ett stort arbete har lagts ned på detta. Syftet har varit att utveckla ett verkningsfullt instru- ment för plancring och profilering av forskningsinsatser såväl inom enskil-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet . 20.

da högskoleenheter som på nationell nivå. Att ta fram program som tjänar som styrinstrument för en så mångfasetterad verksamhet som forskning är dock en svår uppgift. Olika profiler avtecknar sig vid olika tillfällen. Att finna former för systematisk planering. som smidigt kan anpassas till en föränderlig verksamhet utan att samtidigt upplevas som en byråkratisk tvångströja. kräver enligt min mening stor öppenhet hos dem som har planeringsansvaret.

Försöken med fakultetsprogram visar att på lokal nivå har en genom- gång av forskningen inom resp. fakultet medfört en bättre överblick av den pågående verksamheten och bättre kommunikation såväl internt som gent- emot sektorsorgan, forskningsråd och andra uppdragsgivare. Arbetet har vidare medfört att man fått ett bättre grepp om den roll sektorsforskning spelar i de olika institutionernas verksamhet.

Ytterligare arbete krävs. enligt min mening. för att man skall kunna ta ställning till vilken roll fakultetsprogram kan spela som planerings- och styrinstrument för forskningsverksamheten. Jag anser därför att arbetet bör fortsätta med en klar inriktning på att ta fram lätthanterliga dokument. som kan utnyttjas för den övergripande planeringen och styrningen natio- nellt. Härvid bör bl. a. prövas vilka former som skulle kunna användas för uppföljning och utvärdering i ett system med fakultetsprogram. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag till ett uppdrag till UHÄ av denna innebörd.

Jag delar UHÄ: s mening att satsningar på nya forskningsområden hu- vudsakligen bör göras genom s.k. öronmärkning av medel och att högre tjänster bör inrättas först då ett forskningsområde blivit fast etablerat. Jag går därmed över till frågan om styrning genom inrättande av professors- tjänster.

Enligt min mening måste regeringens och riksdagens inrättande av professurer bestå som styrinstrument i avvaktan på en fortsatt utveckling av fakultetsprogram i enlighet med vad jag nyss angivit. Den prövning av ämnesinnehållct för ledigblivande professurer som regelmässigt görs blir med dagens krav på förnyelse genom omprioriteringar av central betydel- se. Jag delar UHÄ: s uppfattning att det är lämpligt att koncentrera beslu- ten i dessa frågor till en beslutsnivå. Så länge inriktningen av professors- tjänster är det viktigaste styrinstrumentet som står till förfogande anserjag det m.h.t. de krav jag nyss nämnt nödvändigt att besluten fattas på statsmaktsnivå.

Enligt gällande bestämmelser har UHÄ rätt att medge att ledigblivande tjänst som professor återbesätts med oförändrad benämning och oföränd- rat ämncsinnchåll. Detta innebär att regering och riksdag endast får möjlig- het att ta ställning i de fall UHÄ aktualiserar en förändring. Av de nyss anförda skälen förordar jag att beslut av UI—IÄ om återbesättande av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor skall underställas rege- ringen för prövning.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 21

UHÄ har i tidigare anslagsframställningar framhållit det angelägna i att finna former för en temporär dubblering inom ramen för befintliga medel av en — i vederbörlig ordning prövad professur fram till dess att den avgående innehavaren pensioneras. I anslagsframställningen för budget- året 1984/85 har UHÄ fört fram ett konkret förslag av sådan innebörd. Jag kommer att ta ställning till förslaget vid min behandling av anslaget till de tekniska fakulteterna. Här vill jag allmänt framhålla att jag finner det angeläget att regeringen ges möjlighet att inrätta tjänst som professor när ' det anses önskvärt att få en genom omprövning fastlagd ny inriktning etablerad så fort som möjligt eller när det av t. ex. rekryteringsskäl bedöms som angeläget att tillsätta en ny innehavare på en ledigblivande tjänst i förtid. Kostnaderna för en sådan åtgärd skall då rymmas inom ramen för anvisade medel. Den tid som parallella tjänster får finnas inrättade bör anges särskilt i varje enskilt fall. Om regeringen inrättar en ny tjänst skall samtidigt föreskrivas att den ledigblivande tjänsten skall dras in vid inne- havarens avgång. '

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat om återbesättande av tjänst som professor samt bemyndiga regeringen att på sätt jag föreslagit temporärt inrätta tjänst som professor (L 24/26).

Litteraturfc'irsörjning Allmänt

Litteraturförsörjningen utgör en betydelsefull förutsättning för högsko- lans verksamhet. Väl fungerande och välförsedda bibliotek är nödvändiga för kvaliteten i både forskning och utbildning. Litteraturförsörjningen lik- som hela informationsförsörjningsområdct måste därför uppmärksammas i de samlade prioriteringarna inom forskningsområdet. .

Prisutvecklingen inom området har varit osedvanligt ogynnsam. Orsa- kerna härtill ligger främst i den internationella kostnadsutveeklingen. Såle- des har priset på utländsk vetenskaplig litteratur bara under det senaste året ökat med ca 35 %. Antalet periodiska publikationer som enskilda forskare behöver för att följa utvecklingen inom sina områden ökar. Samti- digt tvingar medelsbristen flertalet bibliotek att minska antalet prenumera- tioner.

Den nationella samordningen mellan de vetenskapliga biblioteken behö- ver förbättras. Frågan om en uppdelning av ansvaret för olika områden av litteraturförsörjningen har diskuterats under en lång följd av år utan att några större resultat uppnåtts. En ansvarsfördelning mellan biblioteken. bl. a. vid förvärv av utländskt material. bör kunna medföra färre dubbelin-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 22

köp av litteratur och större möjligheter att hålla fler titlar. Systemet måste givetvis kopplas till ett närmare samarbete och informationsutbyte mellan de vetenskapliga biblioteken. snabbare fjärrlån etc. Ett sådant system bör givetvis innebära ett väsentligt mått av besparing och rationalisering. Av den anledningen har denna fråga uppmärksammats inom det förut nämnda resursöversynsprojektet. I detta studeras högskolans resursanvändning i avsikt att åstadkomma rationaliseringar och omprioriteringar inom olika områden. De åtgärderjag i det följande föreslår motiveras av iakttagelser som har gjorts i bl. a. detta arbete.

Även inom högskoleenheterna finns i många fall anledning att förbättra samordningen. Vid sidan av högskolans centralbibliotek har vid många institutioner byggts upp institutionsbibliotck. Högskolans biblioteks- nämnd/huvudbibliotcket har ofta varken överblick över vad som köps eller möjlighet att påverka dessa inköp. Samma litteratur kan därför återfinnas både centralt och lokalt. I andra fall inköps centralt litteratur som inte kommer till användning därför att institutionerna inte efterfrågar den. Lokala rutiner för samkatalogisering och avvägning mellan central/lokal- bibliotek erfordras. Redan i propositionen (1975:9) om reformering av högskoleutbildningen m.m. anförde dåvarande chefen för utbildningsde- partementet (s. 543) att han fann ett förslag från statskontoret att inordna institutionsbiblioteken i vederbörande läroanstalts bibliotek väl grundat. Åtgärder i denna riktning har emellertid vidtagits av högskoleenheterna endast i begränsad omfattning.

Både lokalt och nationellt krävs sålunda insatser för att förbättra organi- sationen kring litteraturservicen. Samtidigt måste organisationsfrågor lö- sas utgående från de förutsättningar som finns vid varje enskild högsko- leenhct. De berörda högskoleenheter som inte redan gjort detta har anled- ning se över sin organisation för litteraturservice och utarbeta en plan för högskoleenhetens samlade litteraturförsörjning. Jag återkommer härtill i samband med mina förslag i det följande. Jag utgår från att delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsf'örsörjning (DFI) och'UHÄ mot bakgrund av sina resp. ansvarsområden kommer att följa och stödja arbe- tet vid högskoleenheterna. '

An.s't'arsbih/iotek

Med ett s.k. ansvarsbibliotck avses en institution som givits och åtagit sig det nationella ansvaret för vetenskaplig och teknisk informationsför- sörjning inom ett ämnesområde. Syftet med ett system av ansvarsbibliotek är att den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen för landets forsknings- och utvecklingsverksamhet skall fungera effektivt på nationell nivå.

Ansvarsbibliotekets uppgifter bör bestå framför allt i referensservice och beståndsservice. men även i planering och utveckling. dvs. att ta initiativ till att bygga upp samlingar (litteratur. databaser etc.) samt att

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet -23

samarbeta på skilda plan inom ämnesområdet såväl nationellt som interna- tionellt. I planering och utveckling bör även ingå utvärdering och kontroll.

DFI har på regeringens uppdrag utrett och inkommit med förslag an- gående förutsättningarna att inrätta ett system med ansvarsbibliotek.

DFI stöder sina förslag på en utredning av den s. k. ansvarsbiblioteks- utredningen. vars rapport Ansvarsbibliotek. Ett system för nationell infor- mationsförsörjning (DFI 1.983: 1 och 3) har remissbehandlats av delegatio- nen. '

Av remissammanställningen framgår bl. a. att decentraliserade ansvars- bibliotek tillstyrks av flertalet remissinstanser, t.ex. av nationellt iforsk- ningsplanerande organ. Undantagen utgörs av bl.a. UHÄ som anser att det material arbetsgruppen presenterat inte utan väsentliga komplettering- ar kan ligga till grund för ett ansvarsbibliotekssystcm. Främst gäller det i fråga om ekonomi-. planerings- och styrningsfunktioner. UHÄ anser dock att en profilering av de vetenskapliga bibliotekens service måste ske men att den bör kunna komma till stånd genom frivilliga överenskommelser samt genom markeringar vid beslut om anslagstilldelning.

DFI anser att arbetsgruppen övertygande visat att de frivilliga åtaganden de vetenskapliga biblioteken gjort under de senaste årtiondena vad gäller förvärvs- och fördelningsplaner på många sätt visat sig resultatlösa. Därför - måste andra vägar prövas för att lösa sådana frågor. Ett ansvarsbiblioteks- system av den modell arbetsgruppen föreslår. som har framgångsrika föregångare utomlands. bör kunna motsvara de behov som den nationella vetenskapliga och tekniska FoU-verksamheten har av en specialiserad och kvalificerad informationsservice.

Med utgångspunkt i rapportens förslag. inhämtade yttranden och i övrigt framförda synpunkter. föreslår DFI. att ett system med ansvarsbibliotck .-_. successivt byggs tipp i Sverige med början den ljuli l984. DFI framhåller att ansvz'trsområdenabör byggas upp kring centrala ämnesområden och anpassas till den indelning som gäller för forskningen och med hänsynsta- gande till förutsättningarna vid befintliga bibliotek.

Det är. enligt DFI. angeläget att utnyttja redan befintliga resurser vid olika bibliotek när ett ansvarsbibliotckssystem byggs upp. Inom flera områden har idén om ansvarsbibliotck i realiteten fungerat sedan en del är tillbaka. I enlighet härmed föreslår DFI att beslut nu fattas om att ansvars- bibliotck inrättas inom ämnesområdena medicin samt lantbruk. skogsbruk och veterinärmedicin den 1 juli 1984 och inom områdena ekonomi och beteendevetenskap den ljuli 1985.

För det fortsatta arbetet föreslår DFI att delegationen får i uppgift att närmare utreda dels formerna för ansvarsbibliotck inom teknikområdet. dels förutsättningar för ansvarsbibliotck för övriga ämnesområden. Utred- ningsarbetet förutsätts i så fall ske i nära samverkan med de institutioner som är berörda av verksamheten.

Det ingår också bland DFI: s förslag att delegationen får ansvaret för

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 24

samordning och planering av ansvarsbibliotckssystemet. vilket då också innefattar ansvar för den successiva utbyggnaden.

Ansvaret för driften av systemet bör. enligt DFI. läggas på resp. biblio— tek eller den myndighet som biblioteket tillhör och befintliga styrorgan bör utnyttjas.

Ansvarsbibliotekssystemet bör" enligt DFI regleras av regering och riks- dag. Efter några års försöksverksamhet kan det formaliseras t.ex. i en förordning där ansvarsbiblioteken och deras uppgifter anges. 'Vidare bör medel för biblioteken anvisas direkt till ansvarsbiblioteken resp. de myn— digheter som de tillhör och markeras särskilt i regleringsbrev.

Såvida regering och riksdag beslutar om ett ansvarsbibliotekssystem för det medicinska området med KI: 5 bibliotek som ansvarsbibliotek fr.o.m. den 1 juli 1984 bör enligt DFI:s förslag för budgetåret 1984/85 till KI anvisas 3069000 kr.. varav 1990000 kr. motsvarar de medel som idag utgår över DFI: s anslag till medicinska informationscentralen vid KI:s bibliotek och l36000 kr. löne- och prisomräkning.

De medel som krävs för ansvarsbibliotekssystemet bör. enligt DFI. tillkomma genom en omfördelning av resurser som nu utgår till forskning och forskarutbildning.

För egen del vill jag. efter samråd med statsrådet Ingvar Carlsson. anföra följande.

Högskoleenheterna avsätter själva medel för litteraturservice inom ra- men för sina utbildnings- och forskningsanslag. Härutöver föreligger möj- lighet att med stöd av förordningen om externt finansierad verksamhet (UHÄ-FS 1982: 113) ta betalt för bibliotekstjänsteri vissa fall.

Det är således i huvudsak högskolestyrelsens ansvar att tillse att avväg- ningen mellan litteraturs'ervice och andra ändamål sker på ett sådant sätt att biblioteksresurserna anpassas till forskningens. utvecklingsarbetets och utbildningens behov.

Jag utgår från att högskoleenheterna även i fortsättningen med uppmärk- samhet följer kostnadsutvecklingen inom detta område och vidtar erfor- derliga åtgärder för att garantera litteraturservicens kvalitet. Av särskild betydelse är att alla möjligheter till rationaliseringar och effektiveringar tillvaratas. Varje högskoleenhet som ännu.inte gjort detta bör i enlighet med vad jag nyss sagt utarbeta en plan för enhetens samlade litteraturför- sörjning. I detta arbete bör avvägningen mellan huvud- och institutionsbib- liotek liksom samordningsmöjligheter lokalt och regionalt uppmärksam- mas. Regional samverkan kan exempelvis innebära ett förbättrat samarbe- - te mellan de vetenskapliga biblioteken och övriga högskoleenheters biblio- tek. Samarbete utanför högskoleorganisationen. t. ex. med näringsliv och kommuner. kan också vara aktuellt. Jag avser att föreslå "regeringen att uppdra åt DFI att i samråd med UHÄ stödja och följa arbete av detta slag och redovisa en sammanställning över olika insatser till regeringen. DFI bör därvid lämna förslag till vilka åtgärder som centralt kan genomföras för

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 25

att understödja en lokal utveckling mot en rationell och effektiv biblioteks- organisation vid högskoleenheterna.

Införandet av ett ansvarsbibliotekssystem bör. som DFI och flera re- missinstanser framför. på sikt medföra rationaliseringsvinster även i eko- nomiska termer på så sätt att resursförstärkningz'tr kan koncentreras till vissa bibliotek. Åtgärder vid enskilda högskoleenheter visar att motsva- rande rationaliseringar bör kunna åstadkommas genom en bättre samord- ning mellan eentralbibliotek och institutions- eller sektionsbibliotek inom en enskild högskoleenhet. Sammantaget bör åtgärder av nu angivet släg medföra ett bättre resursutnyttjande. som ger förutsättningar för en för- stärkt kvalitet även med oförändrade resurser totalt sett. Nyckelorden i det arbete som behöver genomföras är således profilering. förbättrad sam- verkan och ökad lokal styrning.

Jag förordar att ett ansvarsbibliotekssystem successivt byggs tipp i hu- vudsak i enlighet med DFI: s förslag. Systemet bör i en första etapp endast omfatta ett fåtal ansvarsområden och den fortsatta uppbyggnaden bör föregås av kompletterande utredningsarbete. Jag anser i likhet med DFI och statskontoret att en reglering av systemet bör anstå tills praktiska erfarenheter vunnits genom några års verksamhet. Jag räknar vidare med att systemet skall kunna införas inom ramen för befintliga medelsramar för FoU och liknande verksamhet.

I ansvarsbibliotekets arbetsuppgifter bör ingå ett nationellt ansvar för att den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen till landets sam- lade forsknings- och utvecklingsverksamhet inom ansvarsområdet håller en hög kvalitet och fungerar effektivt. I—Iäri ingår uppgifter avseende refe- rensservice. beståndsservice. information samt planering och utveckling. Ansvarsbiblioteket har att lösa denna uppgift i samarbete med övriga berörda vetenskapliga bibliotek. Jag förutsätter att DFI och övriga berörda myndigheter genom informella överläggningar åstadkommer en arbetsför- delning. som tar hänsyn till behov och resurser för ändamålet. Initiativ till sådana diskussioner förutsätter jag skall tas av den myndighet till vilken ansvarsbiblioteket hör. ' _

Av det jag nyss anfört framgår att ansvarsbibliotekssystem enligt min - mening endast bör införas när det med hänsyn till aktuella förhållanden inom olika områden är ändamålsenligt. Det är inte ens troligt att alla områden lämpar sig för en arbetsfördelning av angivet slag. I enlighet med DFI: s förslag föreslår jag att KI:s bibliotek och informationscentral ges ställning som ansvarsbibliotck inom området medicin fr.o.m. budgetåret 1984/85. Chefen för jordbruksdepartementet bereder f.n. frågan om an- svarsbibliotek inom områdena lantbruk. skogsbruk och veterinärmedicin. Ytterligare beslut om ansvarsuppgifter bör f.n. inte fattas. DFI bör dels följa och utvärdera här föreslagen verksamhet. dels utreda och föreslå eventuella utbyggnader av systemet. Jag utgår från att endast områden där kvalitets- och effektivitetsvinster kan göras blir aktuella som nya ansvars- biblioteksområden.

Prop. [983/84: l07 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 26

Jag vill erinra om att utredningen (A l979:0l) rörande information om risker i arbetsmiljön har föreslagit att ett ansvarsbibliotck utvecklas vid arbetarskyddsstyrelsen. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har ef- ter samråd med mig i samband med behandlingen av utredningens betän- kande (SOU l982: 20) i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: l00 bil. 12 s. 15 ]) uttalat att hon anser att utvecklingen av ett ansvarsbibliotck vid arbetarskyddsstyrelsen är angelägen. [ propositionen föreslås att genom omprioriteringar inom verksamhetsområdet ytterligare medel för detta ändamål ställs till arbetarskyddsstyrelsens förfogande. Ävenjag finner det ändamålsenligt att ett ansvarsbibliotek utvecklas vid arbetarskyddsstyrel- sen. bl. a. med hänsyn till styrelsens instruktionsenliga uppgift att fungera som centralt dokumentationsorgan på arbetsmiljt'iforskningens område. DFI bör också följa och utvärdera utvecklingen av arbetarskyddsstyrel- sens bibliotek.

Ansvarsbibliotekssystemet bör enligt vad jag nyss har anfört finansieras inom ramen för befintliga resurser. DFI har föreslagit att medel (900000 kr.) omfördelas för att tilldelas KI:s bibliotek. Enligt min mening bör frågan om kostnader och ambitionsnivå ytterligare belysas. varvid särskilt bör studeras möjligheterna till besparingar vid de bibliotek som inte skall fylla funktionen av ansvarsbibliotck. Jag utgår från att berörda myndighe- ter återkommer i denna fråga i samband med sina anslagsframställningar.

Jag kommer i det följande under anslaget Medicinska fakulteterna an- slagsposten l. Karolinska institutet att beräkna medel (+ 2070000 kr.). motsvarande dem som för innevarande budgetår beräknats under anslaget till DFI avsedda för den rikstäckande verksamheten vid medicinska infor- mationscentralen vid KI. .

Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt DFI att i samråd med UHÄ. SLU och arbetarskyddsstyrelsen meddela de anvisningar som erfordras för tillämpningen av ansvarsbibliotekssystetnet. Jag förutsätter också att DFI ansvarar för att samråd kring systemet arrangeras i ändamålsenliga former. Jag har i denna fråga samrått med cheferna förjordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de av mig förordade riktlinjerna för uppbyggande av ett ansvarsbibliotekssystem.

I stockholmsregionen finns f.n. ett stort antal vetenskapliga bibliotek: kungl. biblioteket (KB). statens psykologisk-pedagogiska bibliotek samt biblioteken vid universitetet. tekniska högskolan och KI. Enligt min me- ning bör ansvarsfördelningen mellan dessa bibliotek prövas. I—Iärvid bör särskild uppmärksamhet ägnas KB:s ställning och arbetsuppgifter. Jag återkommer i annat sammanhang till regeringen i denna fråga.

Datateknik är ett betydelsefullt hjälpmedel för att bibehålla och förbättra överblicken över det snabbt växande informationsflödet. Således har det nationella söksystemet LIBRIS byggts upp för att betjäna de svenska biblioteken. Som ett komplement till LIBRIS pågår med stöd av DFI

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 27

utveckling av olika lokala system vid fiera högskoleenheter. Driftsansvaret för LIBRIS åvilar KB men driften av systemet handhas av datamaskincen- tralen för administrativ databehandling (DAFA) medan de lokala systemen utvecklas och fungerar i samarbete med berörd regional datorcentral för högre utbildning och forskning. Det är härvid väsentligt att sådana lösning- ar väljs som totalt sett innebär bästa möjliga användning av resurserna. Inom det förut nämnda resursöversynsprojektet har frågan om att utveckla en nationell datastrategi för högskolan uppmärksammats. Jag räknar här- vid med att även'den här berörda frågan tas upp i detta arbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen _ att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ansvarsbibliotck.

Friirslärkning av resurser för vetenskapliga bibliotek m. m.

Under de närmast föregående budgetåren anvisades under anslaget Vis- sa särskilda utgifter inom högskolan m.m. tillfälliga medel för förstärkning av biblioteksverksamheten inom högskolan. Medlen anvisades dels som en engångsförstärkning av_ vissa mindre högskolors bibliotek (l982/83). dels mot bakgrund av kostnadsutvecklingen avseende. främst utländsk litteratur (1983/84). Jag hari budgetpropositionen för 1984/85 föreslagit en engångs- anvisning om 4 milj. kr. som kompensation för prishöjning på vetenskaplig litteratur. Som ytterligare förstärkning av resurserna för bokinköp beräk- narjag 4 milj. kr. Jag återkommer härtill i det följande under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. '

l.okt:/försörjning

Lokalförsörjningcn för forskningen är allmänt av stor betydelse för forskningens möjligheter att utvecklas. Regeringens investeringsprogram omfattar också insatser för att stärka forskning och utbildning inte minst inom områden som är av betydelse för förnyelsen av näringslivet. Sedan hösten 1982 har regeringen föreslagit nya byggnadsarbeten för inemot 400 milj. kr. inom detta område.

På regeringens uppdrag har byggnadsstyrelsen. UHÄ. statens kulturråd och-riksarkivet utrett förutsättningarna för ett mer rationellt planeringssys- tem för lokaler och lokalkostnader samt hur lokalförsörjningen för den externt finansierade verksamheten vid högskoleenheterna kan förbättras. Byggnadsstyrelsen och UHÄ har i skrivelse till regeringen den 13 septem- ber l983 bl. a. föreslagit vissa förändringari nuvarande system för lokalför- sörjning för externt finansierad verksamhet i avvaktan på resultaten av en mer övergripande översyn.

Jag har i 1984 års budgetproposition (bil. l() s. 56 f) allmänt redovisat det

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 _ Utbildningsdepartementet 28

nyss nämnda s.k. lokalkostnadsprojektet. Detta syftar bl.a. till att få resurser för lokaler. inredning och utrustning närmare integrerade i plane- ringen mcd ett långsiktigt mål att få bättre balans mellan rena verksamhets- resurser och lokalresurser. Jag anförde därvid att jag räknar med att myndigheterna skall kunna fullfölja sitt arbete i sådan tid att systemföränd- ringar genom försöksverksamhet eller på annat sätt kan påbörjas senast den ljuli 1985.

Jag ärinte beredd att nu ta ställning till byggnadsstyrelsens och UHÄ: s förslag i fråga om den externt finansierade verksamheten utan räknar med att denna fråga skall bli föremål för en fortsatt beredning inom ramen för lokalkostnadsproiektet. Jag vill i detta sammanhang också erinra om attjag med hänsyn till ökningen av den externt'linansierade verksamheten räknat upp inkomsterna för lokaler i l984 ars budgetproposition. Inkomsterna beräknas för budgetåret l984/85 uppgå till 40 milj. kr. Jag bedömer det som nödvändigt att man även i fortsättningen i alla de fall det är möjligt utnyttjar de befintliga statliga lokalerna även för externt finansierad verk- samhet.

Bestämmelser (mz externt_linansierad forskning

Sedan riksdagen godkänt de av regeringen i 1982 års forskningspropoSi— tion förordade principerna för kostnadstäckning och kostnadsfördclning vid uppdragsverksamhet har regeringen i december l982 utfärdat förord- ning med bestämmelser om externt finansierad verksamhet vid högsko- leenheterna inom utbildningsdepartementets område. Samtidigt uppdrog regeringen ät UHÄ att undersöka vilka kostnader -— och storleken av dessa som belastar högskolan i samband med verksamhet som finansieras av forskningsråd m.fl.

De nu gällande bestämmelserna om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets område innebär att full kostnadstäckning skall utgå för den verksamhet som helt eller delvis bekostas med externa medel. För verksamhet som har synnerlig betydelse för forskning och utbildning vid högskoleenheten får högskolestyrelse bevilja nedsättning av ersättningen. Budgetåret 1983/84 har övergångsvis föreskrivits att för sådan verksamhet som bekostas med medel från forsk- ningsråd inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden skall ett förvaltningspålägg av 3 % tillämpas. Detta undantag föranleddes av att dessa forskningsråd ej har omfattats av tidigare gällande bestämmelser om ersättning för arbete.

I vissa fall medges dessutom befrielse från att utge ersättning för lokal- kostnader.

UHÄ har i skrivelse den 21 november 1983 lagt fram förslag till ändring- ar i förordningen om externt finansierad forskning samt angivit att uppdra- get om kostnadsredovisning kommer att avrapporteras inom kort. ] sam- band med uppdragets fullgörande och utarbetande av tillämpningsföre-

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 29

skrifter till förordningen har UHÄ funnit att behov finns av vissajustering- ar av förordningen.

I sina förslag har UHÄ strävat efter att utforma bestämmelserna ut- gående från en i sak oförändrad balans mellan högskoleenheternas egna anslag och anslagen från forskningsråden. Enligt UHÄ: s uppfattning skall den övriga grundforskningen behandlas på samma sätt som den av forsk- ningsråden stödda forskningen medan den rena sektorsforskningen skall stå för full kostnadsersättning.

UHÄ föreslår sammanfattningsvis följande.

Förordningen bör ändras så att det även av bl.a. rubriken framgår att den avser jämväl forskningsrådsfinansierad verksamhet.

Vad gäller de statliga forskningsråden inom utbildnings- och jordbruks- departementens verksamhetsområde bör som kostnadsersättningsprincip gälla att råden skall täcka de tillkommande kostnader som är förenade med varje projekt. Det bör-ankomma på UHÄ att fastställa en schablon för beräkning av de kostnader som således börbestridas av råden till den del de avser kostnaderna för högskoleenheternas gemensamma funktioner. Detta bör göras efter samråd med FRN. Dessa tillkommande kostnader kan preliminärt uppskattas uppgå till ungefär 7 % av de totala projektkost- naderna. Som jämförelse erinras om att övergångsvis gällande förvalt- ningspålägg utgör 3 % av dessa.

Ett införande av principen om ersättning för tillkommande kostnader för forskningsråden innebär en merkostnad för dessa. Kostnadsökningen torde uppgå till 15 a 20 milj. kr. Råden bör kompenseras för detta. UHÄ kan med relativt kort varsel ta fram ett underlag för fördelningen av beloppet. om så erfordras.

Principen om ersättning för tillkommande kostnader bör också gälla vid forskningsrådsliknande medelstilldelning (forskningsbidrag) från andra statliga eller privata bidragsgivare eller när det är frågan om gåvo— eller donationsmedel. Tillämpningen bör emellertid vara restriktiv och ske efter närmare anvisningar av UHÄ.

När det är frågan om ren sektorsforskning eller annan uppdragsforsk- ning bör. som nu. gälla principen om full kostnadsersi'ittning. Högskolesty- relse bör dock ha vissa möjligheter att nedsätta ersättningsbeloppet om det är av "särskild" betydelse för enhetens forskning.

För egen del villjag anföra följande. UHÄ:s uppdrag att redovisa de kostnader som är förknippade med externt finansierad forskning har ännu inte redovisats. Det har därför inte varit möjligt att ta ställning till det av UHÄ framlagda förslaget om en annan bcräkningsgrund för kostnadsersättning till högskolan för viss ex- ternt finansierad forskning. På grund härav anserjag att ett förvaltningspå- lägg på 3 % bör få tillämpas även under budgetåret 1984/85. Det ankommer på regeringen att bestämma i denna fråga. '

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet . 30

Formerna förforskningssam verkan

] 1982 års proposition om forskning m.m. diskuterades olika former av särskild organisation för forskningssamverkan. Föredraganden underströk bl. a. vikten av att högskolan i möjligaste mån. utan att avvika från grund- läggande principer för dess verksamhet. anpassar sitt arbete-i fråga om forskningssamverkan till de berättigade krav som kan ställas från bl.a. näringslivet.

Den författningsmässiga regleringen av högskolan medger redan nu en betydande variation av formerna för forskningssamverkan. Det bör vara möjligt att inom ramen för högskoleförordningens bestämmelser tillgodose de flesta berättigade krav som kan förknippas med en sådan verksamhet. En särorganisation i form av stiftelse borde. enligt föredraganden. utnytt- jas endast om alldeles särskilda förhållanden motiverade det och frågan borde i varje enskilt fall prövas av regeringen.

Som statsrådet Ingvar Carlsson anförde i inledningen till denna proposi- tion är tiden nu mogen för att på ett samlat sätt utvärdera de samverkans- former som har byggts upp.

Chalmers tekniska högskola (CTH) hari särskild skrivelse framhållit att speciella insatser krävs såväl vad gäller marknadsföring av högskolans kompetens som vad gäller projektledning och ansvarstagande för fullgö- rande av uppdrag för externa finansiärer. Svårigheter föreligger att åstad- komma detta inom högskolans normala organisation. CTI—I anhåller därför att regeringen inrättar en stiftelse för teknisk och industriell utveckling benämnd Chalmers Industriteknik. Jag delar uppfattningen att denna verk- samhet bör bedrivas i form av en stiftelse. Viktigt är att frågan om former för insyn i verksamheten får en tillfredsställande lösning. Jag avser att återkomma till regeringen härvidlag.

F orskares bisysslor

I maj 1983 framlade en arbetsgrupp inom regeringskansliet en rapport angående högskoleanställdas bisysslor. i vilken redovisades gällande be- stämmelser om bisysslor i lagen (1976: 600) om offentlig anställning och i kollektivavtal samt gruppens synpunkter på dessa bestämmelsers tillämp- ning pa högskoleområdet. Hösten 1983 uppdrogs åt regeringsrådet Jöran Mueller att föreslå nya regler om rätt för högskoleanställda att utöva bisysslor. Som statsrådet Ingvar Carlsson berört inledningsvis har Mueller i december 1983 redovisat sitt uppdrag i en promemoria. vilken för närva- rande är föremål för remissbehandling.

Hr'igskulans kuntakturganisatiuu

Regeringen uppdrog år 1982 åt UHÄ att. mcd beaktande av vad som sades i 1982 års proposition om forskning m.m. vad gäller forskningsinfor- mation inom högskolan. samordna en systematisk utvecklings- och för- söksverksamhet avseende dels högskolans kontaktorganisation. dels orga-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 31

nisation och former för spridande av information om forskning och forsk- ningsresultat.

UHÄ har redovisat sina åtgärder med anledning av uppdraget varvid UHÄ har koncentrerat sig på försöksverksamhet avseende högskolans kontaktorganisation. Utvecklings- och försöksverksamhet beträffande högskolans organisation och former för spridande av information om forskning och forskningsresultat har i första hand bedrivits inom den av ' FRN och .UHÄ tillsatta nyttjarinformationsutredningen. Resultaten av denna verksamhet har redovisats i utredningens slutbetänkande (FRN-rap- port 1983: 9). Statsrådet Ingvar Carlsson kommer senare att ta upp FRN: s och Ul—lÄ:s gemensamma bedömningar med anledning av utredningens förslag och avgivna remissyttranden.

UHÄ konstaterar att högskolans organisation för planering och initiering av uppdragsverksamhet visar upp en stor variation i fråga om organisa- tionsformer. arbetsformer och inriktning. Den kartläggning UHÄ gjort av kontaktorganisationen vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser visar att kontaktsekretariaten — där sådana finns —— visserligen har en central roll men att det i övrigt finns en mångfald organisationsformer och arbetssätt. Andra arbetsenheter som är involverade i kontaktarbetet är bl.a. informationssekretariat. kurssekretariat. energisckreterare och i- vissa fall — bibliotek.

UHÄ ger en redovisning av totalt 48 särorganisationer för forsknings- samverkan. Enligt UHÄ: s uppfattning är det nödvändigt med en betydan- de lokal anpassning till förutsättningar och problem när det gäller kontakt- organisationens utformning och arbetssätt. Enhetliga lösningar över landet kan och bör därför inte eftersträvas. Däremot är det nödvändigt. anser UHÄ. att högskoleenheterna — såsom bl.a. nyttjarinformationsutredning- en förordat ser över de samlade instrumenten för kontaktverksamhet och uppdragsarbete i syfte att skapa enkla och enhetliga kontaktvägar för företag. kommuner och organisationer.

I den kartläggning som UHÄ gjort av kontaktorganisationen och dess arbetsformer har UHÄ sorterat fram ett antal viktiga utvecklingsbehov och problemområden. Ul—IÄ finner att kontaktorganisationen i stort sett fungerar bra men att det återstår viktiga problem att lösa föratt ge organi- sationen större kapacitet och effektivare arbetsformer. '

Kontaktsekretariaten sysslar i dag huvudsakligen med förmedling av externa forskningsuppdrag till forskare inom högskolan. Dessutom verkar sekretariaten för att forskningsresultat och uppfinningar genererade inom högskolan förs ut och nyttiggörs. Kontaktsekretariatcn svarar även ge- nomgående för verksamheten med kontaktforskarc. STU finansierar ett antal tjänster knutna till de tekniska och naturvetenskapliga ämnesområde- na med speciell inriktning och forskningssamverkan med små och medel- stora företag. Kontaktsekretariat finns f.n. vid flertalet universitet och högskolor med fast forskningsorganisation. Inom ramen för UHÄ: s och

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 32

STU: s försöksverksamhet finns dessutom kontaktsekreterarfunktioner vid konstfackskolan och högskolan i Sundsvall/Härnösand. Vid flera av de mindre högskoleenheterna är kontaktfunktioner under uppbyggnad på 10- kalt initiativ.

För uppdraget att pröva och utveckla nya arbetsformer har särskilda medel ställts till UHÄzs förfogande. budgetåret l982/83 500000 kr. och budgetåret 1983/84 530000 kr. Även STU har givit finansiellt stöd till vissa utvecklingsprojekt. De medel som anvisats för ändamålet har bl.a. an- vänts till stöd för ett tiotal större projekt avseende nya former för kon- takter mellan högskolan och det omgivande samhället. UI-IÄ redogör för de olika projekten. varav flertalet fortfarande pågår. En preliminär sam- manställning visar genomgående positiva resultat.

UHÄ anger några av verksamhetens viktigare problemområden som måste bearbetas under de närmaste åren. såsom lokal forskningssamver- kan, kapacitetshöjning. särorganisationer, forskningskompetens m.m.

Sammanfattningsvis framhåller UHÄ att det är viktigt och nödvändigt att försöksverksamheten och arbetet med att utveckla högskolans organi— sation för forskningssamverkan fortsätter. inte minst mot bakgrund av framväxande kontaktorganisationer. En fortsatt systematisk utvärdering och uppföljning av kontaktverksamheten är enligt UHÄ: s mening nödvän- dig för att säkerställa en långsiktig utbyggnad och successiv breddning av högskolans forskningssamverkan.

För egen del villjag anföra följande. En välutvecklad organisation för högskolans kontakter med det omgi- vande samhället är angelägen. Jag delar UHÄ: s uppfattning att det bör finnas olika lösningar för kontaktorganisationens utformning. Det är vik- tigt och nödvändigt att arbetet med att utveckla sådana kontaktformcr fortsätter. Jag kommer att vid min anmälan av anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål beräkna medel för detta ändamål.

I det följande kommerjag att närmare ta tipp frågor om bl. a. kontaktor- ganisationen vid mindre högskoleenheter. Det är angeläget att UHÄ i det fortsatta arbetet med utveckling av högskoleenheternas kontaktorganisa- tion beaktar behovet av nära samverkan mellan kontaktsekretariaten m.m. vid mindre och större högskoleenheter.

Forskning vid mindre högskolc'cnheter

UHÄ har på regeringens uppdrag utrett och kommit in med förslag angående åtgärder för att främja forsknings- och utvecklingsarbete m.m. vid vissa mindre högskoleenheter. UHÄ stöder sina förslag på en utred- ning av en arbetsgrupp inom ämbetet (FOMI). vars rapport om FoU vid regionala högskolor (UHÄ-rapport 1983: 9) remissbehandläts av UHÄ.

Liksom flertalet högskolemyndigheter. övriga myndigheter och organi- sationer som-yttrat sig i ärendet tillstyrker UHÄ i allt väsentligt arbets- gruppens huvudförslag. Detta görs under betonande av dels att forskning _

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 33

' och forskarutbildning vid mindre högskolor skall ske i ett intensifierat samarbete med högskoleenheter som har fasta forskningsresurser. dels att dessa förslag tillstyrks inom ramen för UHÄzs samlade resursavvz'igning ' för hela högskoleområdets forskning och forskarutbildning.

I första hand föreslår UHÄ att medlen för forskningsanknytning av den grundläggande utbildningen ökas väsentligt. De tillkommande medlen bör därvid användas till initiering. planering och genomförande av FoU-pro- jekt samt forskarutbildning av lärare.

Det är angeläget. framhåller UHÄ. att den kompetens för forsknings- och utvecklingsarbete. som lärarna vid högskoleenheter utan fasta forsk- ningsresurser inom resp. områden har. kan utnyttjas för att främjalokal och regional utveckling.

UHÄ föreslår därför dels att tjänst som adjungerad professor vid univer- ' sitet eller högskola med fast forskningsorganisation skall kunna placeras vid mindre högskola. dels också att tjänst som forskarassistent skall kunna placeras på likartat sätt med beaktande av de bestämmelser rörande sådan tjänst som finns i högskoleförordningen.

UHÄ förordar att uppbyggnaden av informations- och kontaktresurser dels vid mindre högskolor enligt FOMI: s förslag. dels vid vissa högskolor enligt den s.k. nyttjarinformationsutredningens förslag får ske i något långsammare takt än vad utredningarna föreslagit. UHÄ föreslår således väsentligt lägre resurser för det-förstnämnda ändamålet än vad FOMI fört fram.

FOMI föreslår att samarbete mellan högskoleenheter och det omgivande samhället-skall främjas'genom att till de mindre högskolorna knutna forsk- ningsstiftelser under vissa förutsättningar ges statligt stöd. UHÄ finner förslaget vara både principiellt intressant och väl värt att praktiskt pröva. Samtidigt pekar UHÄ på att många remissyttranden är kritiska till en ensidig satsning på forskningsstiftelser av detta slag.

UHÄ föreslår att försöksverksamheten med Centrum för småföretagar- utveckling. knutet till högskolan i Växjö men med en rikstäckande karak- tär. permanentas. Verksamheten har stötts av statens industriverk och försöksperioden utgår först medjuni månad 1984. En utvärdering av verk- samheten är planerad.

De kostnadsberäkningar och prioriteringar som FOMI har gjort med anledning av sina förslag ställer sig UHÄ i allt väsentligt bakom. Detta innebär förslag om resurstillskott på resp. 6.5 milj.kr.. 5 milj.kr. och 4 milj. kr. för budgetåren 1984/85. 1985/86 och 1986/87. De 6.5 milj. kr. fördelar sig med 4.5 milj. kr. för forskningsanknytning samt 1.0.milj. kr..för stöd till två forskningsstiftelser (industridepartementet). De högskolor som prioriteras för ytterligare forskningsanknytningsresurser budgetåret l984/85 är högskolorna i Karlstad. Växjö och Örebro med ] milj.kr. vardera, därutöver föreslås för övriga s.k. regionala högskolor samman- lagt 1.5 milj. kr. '

3 Riksdagen NM.-"84". ] saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 34

Jag vill för egen del understryka det angelägna i att ta tillvara den kompetens för forsknings- och utvecklingsarbete som finns vid högskolor utan egna fasta forskningsresurser. I detta Sammanhang vill jag erinra om att fakultetsnämnderna har ett samlat ansvar för att främja forskning och forskarutbildning inom hela högskoleregionen. Jag vill också erinra om att de avsevärda resurser som f. n. disponeras för att finansiera universitets- lektorers (motsv.) tjänstledighet för forskning även kommer berörda mind- re högskolor och deras lärare till godo.

Självklart kommer FoU-verksamheten vid de mindre högskolorna utan- för universitetsorterna alltid att vara en mycket begränsad del av högsko- lans totala FoU-verksamhet.:l ett regionalt perspektiv utgör dessa högsko- lors FoU dock en viktig resurs för utbildningens kvalitet och för samhälls- utvecklingen i lokalt och regionalt perspektiv. Jag vill framhålla att viss forskning med regional anknytning i vissa fall bäst torde kunna bedrivas vid de nu berörda högskolorna.

Jag anser det emellertid inte lämpligt att medel direkt för forskning anvisas särskilt till de mindre högskolorna från anslaget Forskningsan- knytning av grundläggande högskoleutbildning. Ändamålen för detta an- slag styrs i första hand av den grundläggande utbildningens behov. medan enligt min mening de mindre högskolornas medel för forskning så långt möjligt bör kanaliseras på samma sätt som medel för forskning vid övriga högskoleenheter. '

lrcgeringskansliet bereds f. n. frågan om en tjänsteorganisatorisk reform med utgångspunkt i lärartjänstutredningens (LÄTU) förslag (SOL= 1980: 3). Vissa av de frågor som UHÄ aktualiserar behandlas naturligen i detta sammanhang. Jag tar därför här inte tipp nägra tjänsteorganisatoriska frågor. Beträffande UHÄ: s förslag om placering vid mindre högskolor av tjänster som adjungerad professor och forskarassistent villjag dock under- stryka att det redan idag är fullt möjligt att innehavare av sådan tjänst efter beslut av vederbörande högskoleenhet med fasta forskningsresurser får - förlägga sin verksamhet till annan högskoleenhet. Det ankommer på berör- da högskoleenheter att besluta härom. Det är på samma sätt fullt möjligt — och kan vara en viktig väg för samverkan — att en doktorand förlägger sitt arbete till en högskoleenhet utanför berörd universitetsort.

Utgångspunkten för FoU-verksamheten vid högskolorna utanför univer- sitetsorterna måste vara de lärarresurser dessa högskolor disponerar. själva eller i samverkan med universitet eller annan högskoleenhet. Med tanke på den roll som externt finansierade forskningsprojckt. t.ex. med regional anknytning. bör kunna spela vid dessa högskolor villjag framhålla att högskolorna har möjlighet att. som komplement till sin lärarorganisa- tion. inrätta tjänster som forskningsassistent inom ramen för de medel som kan stå till förfogande för projekt av det nämnda slaget.

Jag delar uppfattningen att åtgärder att förbättra informationen om forskning är utomordentligt viktiga. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer i det följande att ta upp frågor om forskningsinformation.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet _ 35

Försöksverksamheten vid Centrum för smäföretagarutveckling. knutet till högskolan i Växjö. kommer att utvärderas under år 1984. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till frågan om permanentning av verksamhe- tcn.

En vidare utveckling i syfte att bl.a. främja samverkan med det omgi- vande samhället är inte primärt en fråga om ökade ekonomiska resurser. Mycket kan göras och görs redan nu med utnyttjande av de resarser och linansieringskanaler som står till buds. Det är dock angeläget att de berörda högskoleenheterna får en förstärkt basorganisation för dels kon- takterna med olika intressenter utanför högskolan. dels systematiserade kontakter med högskoleenheterna med fast forskningsorganisation. Jag kommer i det följande att beräkna 1,5. milj.kr. för dessa ändamål under anslaget ViSsa särskilda utgifter för forskningsändamål. Vid vissa högsko- leenheter med fasta forskningsresurser finns utbildning som saknar an- knytning till fast forskningsorganisation. Jag utgår från att behovet av förbättrade kontakter här beaktas vid utnyttjandet av befintliga resurser för kontaktverksamhet vid resp. högskoleenhet.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att chefen för industridepartemen- tet. som angetts i årets budgetproposition. kommer att ta upp vissa förslag till fördjupad samverkan mellan småföretag och högskola i samband med sin anmälan av en proposition om industriell tillväxt och förnyelse. '

Statsrådet lngvar Carlsson anför.

N_vtziarinjbrmation _

Regeringen gav är 1979 FRN i uppdrag att "tillsammans med UHÄ undersöka vilka behov av nyttjarinfornuttion om forskning som inte är tillgodosedda samt lämna förslag till hur de problem som kan vara förknip- pade med ökad nyttjarinformation skall lösas.

Uppdraget omfattade den forskning som bedrivs inom utbildningsdepar- tementets område. Utredningen behandlar inte den forskningsinformation som vänder sig till allmänheten. lnte heller information om forskning och forskningsresultat forskare emellan berörs.

FRN tillsatte i december 1979 en arbetsgrupp för utredningsuppdraget med representanter för nämnden. UHÄ och DFl. Gruppen antog namnet nyttjarinformationsutredningen. 1 1982 ars forskningsproposition (1981/ 82: 106 s. 100) behandlades en delrapport från utredningen Från forskning till tillämpning — kontaktvägar och information (FRN-rapport 1981z44). Utredningens slutrapport Från forskning till tillämpning (FRN-rapport 198319) överlämnades i april 1983 till FRN och UHÄ'och har därefter remissbehandlats. Remissinstanserna ansluter sig i huvudpunkterna till utredningens förslag samt lämnar en rad synpunkter inför det fortsatta arbetet. FRN och UHÄ ställer sig i allt väsentligt bakom utredningens

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 36

förslag. Några av de frågor utredningen tar upp. bl.a. rörande meritvärdet av arbete med forskningsinformation. kommer att behandlas i särskild ordning.

Utredningen diskuterar vissa ansvarsfrågor. Det konstateras att förut- sättningen för att forskningsresultaten förs ut till de potentiella nyttjarna är att ett klart ansvar fastläggs för dem som skall göra detta. Enligt högskole- lagen skall högskolan svara för forskningsinformation. Denna skyldighet bör enligt utredningens bedömning innebära att högskolan skall bygga upp en organisation som utgör stöd och hjälp för forskaren och institutionen att föra ut nyttjarinformationen.

Högskolans organisation för kontaktverksamhet och nyttjarinformation är idag av icke obetydlig omfattning men utgör enligt utredningen en splittrad organisation. Vissa samordningsåtgärder har dock påbörjats. Ut- redningen föreslår att högskolan ser över organisationen för denna verk- samhet föratt exempelvis samla funktionerna inom en självständig enhet.

Beträffande forskningstinansiärerna — forskningsråd, sektorsorgan m.fl. — finner utredningen det självklart att de har ett intresse av och ett ansvar för att den forskning de finansierar också nyttiggörs. Detta sker idag ofta genom att forskningsråden stöder vetenskaplig publicering. En- ligt utredningen bör ansvaret gå längre än så. '

l utredningens nyss nämnda delrapport föreslogs bl. a. att statligt finan- sierade forskningsprojekt bör planeras och budgeteras även med avseende på hur information och resultatspridning skall ske till skilda nyttjargrupper utanför högskolan. I samband med proposition 1981/82: 106 om forskning m.m. har regering och riksdag godtagit denna princip. Regeringen har därefter gett forskningsråden inom utbiIdningsdepartementet och FRN i uppdrag att svara för att- information och resultatspridning beaktas vid planering och budgetering av forskningsprojekt. Enligt utredningens me- ning bör motsvarande skyldighet även åläggas andra statliga forsknings— finansiärer.

Utredningen redovisar förslag om fortsatt utvecklingsarbete och för- söksverksamheter. Ett viktigt sätt att föra vidare forskningsresultat är genom fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma. Ett annat effektivt sätt att sprida kunskap om nya forskningsresultat är arrangemang av typ seminarier. konferenser och kurser. Utredningen anser att det är nödvändigt att universitetoch högskolor systematiskt utvecklar kurser och kurspaket med syfte att förmedla kunskap om forskningen och dess resul- tat till skilda nyttjargrupper. Utredningen presenterar i en modell kontakt- vägar mellan forskare och "nyttjare”.'. Modellen beskriver olika organ som kan fungera som "mellanlänkar". Ett exempel på en sådan mellanlänk är den mindre högskolan utan fasta forskningsresurser. Med sin kontakt och kännedom om företag och myndigheter i regionen utgör den en länk till de högskoleenheter som har fasta forskningsresurser. '

Vid högskolan i Sundsvall/Härnösand har prövats hur en effektiv organi-

Prop. ]1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 37

sation för detta kan se ut. Utredningen föreslår en försöksverksamhet i full skala.

Utredningen har närmare studerat några andra mellanlänkar. Bl.a. har de fackliga organisationernas roll diskuterats. De centrala fackliga organi- sationerna harjämförelsevis omfattande utredningsverksamhet som gäller bl.a. forskningsfrågor. De bör i anslutning till denna verksamhet också kunna förmedla information. menar utredningen. En annan väg att nå ut är via den fackliga pressen. som redan idag i viss utsträckning förmedlar sådan information. .

lnom utredningens ram bedrivs bl. a.'en försöksverksamhet med abon- nemangssystem för löpande nyttjarinformation. Utredningen finner det viktigt att pröva ett rationellt system för en nyttjarinriktad databas över i första hand pågående och avslutade forskningsprojekt och de rapporter som de avkastat. Det material som matas in i databasen skall innehålla tillräcklig information för att bedöma om projektet kan ge värdefulla infor- mationer. Profilerade sökningar i databasen skall också vara möjliga. .

Utredningen förutsätter att de olika verksamheterna inte ställer krav på ytterligare resurser.

Medel behövs dock för två ändamål. nämligen en försöksverksamhet i Sundsvall/Härnösand (800000 kr.) samt för ytterligare utvecklings- och försöksverksamhet (900000 kr.).

För egen del vill jag anföra följande.

Vikten av att på olika sätt förbättra informationen om forskningen och dess resultat har ofta betonats under senare år. Forskningsinformation är av avgörande betydelse för forskningens utveckling och dess möjligheter att utöva sin samhällsroll. . '

Idag finns inom högskolan stora resurser i-"form av kompetent personal. utrustning. bibliotek m.m. som utnyttjas i en omfattande forskningsinfor— mationsverksamhet. Hur dessa resurser används varierar naturligtvis från ' högskoleenhet till högskoleenhet. Jag är emellertid övertygad om att många åtgärder fortsättningsvis kan vidtas som leder till ett bättre utnytt- jande av högskolans forskningsresurser. I detta arbete kan utredningens ovan angivna riktlinjer och diskussionen omkring dem utgöra en värdefull vägledning.

Under den senaste femårsperioden har forskningsinformationen på olika sätt varit föremål för speciella satsningar i Sverige. Bland annat har FRN

,fått särskilda medel (ca 9.5 milj. kr. för innevarande budgetår) lör att pröva olika metoder och modeller för allmän forskningsinformation. Denna verk- samhet innehåller en rad sinsemellan olika aktiviteter. exempelvis-sats- ningar på populärvetenskaplig bokutgivning och aktiviteter som riktar sig till barn och ungdom. Dessutom fördelar FRN stöd till högskolans forsk- ningsinformation.

Enligt min mening bör verksamheten med nyttjarinformation fr.o.m. budgetåret 1984/85 tillgodoses inom ramen för de resurser som anvisas för

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet- 38

forskningsinformation under anslaget till FRN. Jag avser att i särskild ordning ge FRN i uppdrag att i samråd med UHÄ svara för det fortsatta utvecklingsarbetet avseende nyttjarinformation. FRN kommer därmed att få ett övergripande ansvar även för denna del av forskningsinformations- verksamheten. vilket bör underlätta samordning och samplanering med andra delar av verksamheten.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad föredraganden i 1982 års proposition om forskning m.m. anförde om vikten av långsiktig planering av förmedling och spridning av forskningsresultat. Det ankommer på FRN att i samråd med UHÄ redovisa behov av ställningstaganden av regering och riksdag för det fortsatta arbetet. FRN bör i sitt arbete med informa- tionsfrågor beakta utredningens förslag och de synpunkter som framkom- mit i remissbehandlingen av utredningen.

Fars/(ni:1gxrädsnämndens roll

FRN har till uppgift att ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden skall här- vid bcakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning.

FRN har i en rapport hösten 1983 för regeringen redovisat FRst erfarenheter och bedömningar av det hittillsvarande arbetet.

En grundläggande erfarenhet. som FRN redovisar. år det stora behovet av insatser av det slag FRN skall svara för. Generellt gäller också enligt FRN: s bedömning att FRN: s arbete bidragit till att ökad uppmärksamhet i FoU-systemet i dess helhet nu ägnas är frågor om långsiktig planering och forskning och bevakning av gränsöverskridandc forskningsproblcm.

När det gäller forskningsinformation har FRN givits unika möjligheter att bygga upp en verksamhet av för forskningssystemet helt nytt slag. Vissa betydande och nyskapande satsningar har här skett. hävdar FRN.

Ansvaret för framtidsstudier har tillförts. FRN först fr.o.m. budgetåret 1980/81 och erfarenheterna är för FRN: s del i detta fall mera begränsade. FRN bedömer dock sina möjligheter att ansvara för framtidsstudierna som goda.

FRN:s insatser inom såväl forskning och framtidsstudier som:inom forskningsinformation kan bli omstridda och resultera i kontroversiella projekt. FRN vill framhålla att även sådana projekt är nödvändiga i ett vitalt och öppet forskningssystem. FRN ser det som en viktig uppgift att med sin förankring skydda även dessa projekt.

FRN vill vidare starkt understryka den situation som den fortgående sektoriseringen av svensk forskning skapar. FRN påtalar de allt fler var— nande röster som höjs inför en alltför långtgående sektorisering som ris- kerar att splittra de begränsade resurser ett litet land som Sverige alltid kommer att ha. FRN anser sig — med rimligt stöd — ha stora möjligheter att genom långsiktiga program i samarbete med berörda intressenter skapa alternativ till en alltför långtgående sektoriell splittring av resurserna,.

Prop. 1983/84:107 Bilaga-5 Utbildningsdepartementet- 39

FRN redovisar några av de problem som FRN möteri sitt arbete och som är av principiellt intresse och kräver fortsatt bearbetning. FRN beto- nar sin roll som ett allmänt forskningsorgan utan permanent ansvar för ett visst disciplinområde. _

Detta menar FRN skapar en vaghet i omgivningens uppfattning av FRN. Ett problem som-hänger samman med omgivningsberoendet utgör FRN: s speciella roll som samarbetsorgan. FRN framhåller även att samfmansie- ring och samarbetet med andra myndigheter m. fl. även för med sig pro- blem av rent teknisk natur.

Uppgiften att initiera forskning inom eftersatta områden och./elle1 inom om1.tden som kräver samarbete f1.1n många olika discipliner är enligt FRN mycket tidskrävande. Det är ett viktigt skäl till att FRN även fortsättnings- vis skall kunna utnyttjade möjligheter reservationsanslag ger. Därutöver måste emellertid också budgetplaneringen och verksamhetsplaneringen förbättras. ' '

Vetskap om vilka resurser som står till förfogande under en kommande treårsperiod skulle starkt förbättra möjligheterna till Iångsiktsplanering.

FRN har låtit göra en utvärdering av FRN:s allmänna inriktning och dess roll i det svenska FoU-systemet.

Denna utvärdering har utförts av en arbetsgrupp vars ledamöter hämtats från andra nordiska länder.

Arbetsgruppen menar att syftet med FRN: s tillkomst var dels att åstad- komma ökad överblick över och balansering av den långtgående sektori- seringen och specialiseringen av det svenska FoU-systemet. dels att skapa ett brett samhällsinflytande på forskningsinitiering och -prioritering i det totala FoU-systemet. '

Arbetsgruppen har frapperats av att den breda politiska representa- tionen i FRN inte har förmått verka tillbaka in i det politiska systemet. Det har till synes på denna punkt inte funnits någon politisk vilja att använda nämnden i enlighet med de mål som uppställdes vid FRst inrättande. för FRN eller kunskap om FRN: s möjligheter.

Utvärderarna slår fast att det fortfarande finns ett behov av bättre överblick över det alltmer uppsplittrade svenska FoU-systemet och av en samordning och sammanhållning av den alltmer fragmenterade forsknings- verksamheten. Strävan till sammanhållning och överblick är naturlig. men denna del av FRN: s mål måste nog betraktas som något av en paradox i det svenska FoU-systemet. där man sedan 1970-talets början i olika sam- manhang slagit fast den sektoriella forskningspolitiken som den ledande styrprincipen för samhällets forskningsverksamhet.

Arbetsgruppen har svårt att se hur FRN som komplement till forsknings- råden och sektorsorgan skulle kunna motverka den sektoriella specialise- ringen och splittringen av forskningsresurserna. då man samtidigt anser att såväl sektorsorganen som forskningsråden även skall kunna verka enligt den etablerade rollfördelningen.

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet & 40

Om FRN skall kunna ha den effekt som har eftersträvats, är det också nödvändigt, att se över den svenska forskningspolitikens grundmurade sektorsdoktrin, som inte längre ser ut att ifrågasättas av mer än ett fåtal. anser utredarna.

Den kritik utvärderarna riktar mot FRN: s verksamhet'och arbetsformer gäller främst de långa planeringstider som föregått forskningsprogrammen samt att FRN i så begränsad utsträckning kunnat uppnå samfmansiering med andra organ.

Beträffande de särskilda verksamheterna inom FRN ger utvärderarna mycket positiva omdömen om informationsverksamheten och stödet till dyrbar vetenskaplig utrustning. Framtidsstudieverksamheten synes enligt utredarnas mening fungera bra i FRN: s regi. Utredarnas kommentar till denna verksamhet är av mer principiell natur då de konstaterar att verk- samheten enligt deras uppfattning inte kan fungera utan en politisk dimen- sion. Det står därför inte helt klart för utvärderarna om det är mera ändamålsenligt att placera framtidsstudierna i anknytning till FRN än till regeringskansliets planeringsverksamhet.

[ sina slutord konstaterar arbetsgruppen'att FRN inte till alla delar förmått uppfylla de mål som uppställdes när FRN inrättades. 1 de flesta fall har orsaken till att målen inte kunnat uppnås inte legat i FRN: s verksam— het utan klart berott på orealistiska förväntningar. inte minst hos statsmak- terna. samt på en ovilja att i andra delar av FoU-systemet fungera efter intentionerna och låta FRN komma till sin fulla rätt.

Utredarna har på många områden varit imponerade av FRN: s nyska- pande och resultatrika arbete som inneburit både högklassig forskning och nya inspirerande angreppssätt och samarbetsformer i det svenska forskar- samhället. FRN har emellertid funnits i bara sex år och det är enligt utredarna en alldeles för kort tid för att möjliggöra en bedömning av FRN: s forskningspolitiska roll och resultaten av FRN: s insatser. En verk- -' samhet som är så otraditionell och avviker så starkt från det övriga FoU- systemet i Sverige behöver därför betydligt längre tid för att utvecklas och slå rot i de omgivande forskningsmiljöerna. Utredarna tror därför att det kan vara ändamålsenligt att om 5-6 år företa en ny och kanske något grundligare utvärdering. som även utsträcks till andra delar av det samver- kande FoU-systemet.

Den särskilt tillkallade utredaren (Dir 1982z96) för översyn av forsk- ningsrådens administration har i sin rapport (Ds U 1984: 4) Administratio- nen vid forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsde- partementets område, till vilkenjag strax återkommer. även tagit upp vissa frågor rörande FRN. Utredaren framhåller bl.a. att FRN inte synes ha funnit en fullt adekvat intern organisation. '

För egen del vill jag anföra följande. Bakgrunden till att FRN inrättades var att forskningsråden. som funge- rar väl när det gäller att fördela medel till inomvetenskapligt motiverad

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 41

forskning. inte alltid kunnat fånga upp och tillgodose de forskningsbehov som har sin utgångspunkt i aktuella samhällsproblem. Likaså hade rådens ämnesmässigt avgränsade ansvarsområden medfört svårigheter för dem. som vill arbeta med tvär- och mångvetcnskapliga forskningsuppgifter. att få stöd.

Som FRN: s främsta uppgift angavs därför att vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör. initiera och stödja forskning främst inom ' områden som är angelägna från samhällets synpunkt. FRN skall härvid särskilt beakta behovet av tvär— och mångvetenskaplig forskning. För FRN: s verksamhet skall gälla att projekt m. m. i regel skall samfinansieras med forskningsråd eller sektoriella organ. FRN fick också redan från början ansvar för bl.a. forskningsinformation (prop. |975/76: 129 s. 54).

FRst verksamhetsområde har därefter vidgats till att omfatta även stödet till dyrbar vetenskaplig utrustning och framtidsstudier.

FRN: s arbete med forskningsinformation och dyrbar vetenskaplig ut- rustning fungerar. enligt utvärderarna. bra. Det är enligt min mening ange- läget att arbetet med dessa frågor hålls samman så att en instans får överblick och möjligheter till samordning. FRN har också en sammansätt- ning som gör den väl lämpad för att svara både för forskningsinformation och stöd till dyrbar vetenskaplig utrustning.

FRN bör även fortsättningsvis ha en viktig uppgift att fylla när det gäller forskningsinitiering. Formerna för detta arbete bör dock närmare övervä- gas.

FRN har också gjort värdefulla insatser genom utredningar i olika forsk- ningspolitiska frågor. FRN tog således på regeringens uppdrag fram under— lag för de prioriteringar av forskningsområden som gjordes i 1982 års proposition om forskning m.m. FRN har, också på regeringens uppdrag. utrett bl. a. frågor om forskningsstatistik och forskningsinformation. Beho— vet av underlag för övergripande forskningspolitiska beslut kommer att öka. Möjligheterna bör därför prövas att fortsättningsvis i ökad omfattning utnyttja FRN för att ta fram underlag för den övergripande forskningspoli- tiska planeringen. Enligt min bedömning skulle FRN kunna spela en viktig roll i detta arbete. Förändringar i FRN1s organisation och arbetsformer kan bli aktuella. Jag återkommer till regeringen i annat sammanhang med förslag i denna fråga. '

Resurser.f('ir for—skuingsrådwrgunisationwz under budgetåren 1984/85— 1986/87 '

Jag har inledningsvis redovisat förslag om ökade resarser för forsknings- rådsorganisationen för budgetåret l984/85. Min beräkning omfattar en resursökning av totalt ca 29 milj. kr. utöver kompensation för lönc- och prishöjningar. Därtill kommer de särskilda medel som chefen för utbild- ningsdepartementet beräknat för tung vetenskaplig utrustning under kost- nadsramen 'l'ill forskningsrådsnämndens disposition (+ 10 milj. kr.).

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 42

Vid min beräkning av resurserna för forskningsrådsorganisationen för budgetåret l984/85 har hänsyn tagits bl.a. till ett fortsatt ökat ansvarsta- gande för cancerforskning av MFR och NFR.

Vid riksdagens behandling av 1982 års proposition om forskning m.m. (prop. 1981/82: 106. UbU 37. rskr 397) uttalades att det vore önskvärt med en mer långsiktig planering av den verksämhet som handhas av forsknings- rådsorganisationen. Jag delar i princip uppfattningen att det även på detta _område vore en fördel med fleråriga ramar för forskningen.

Å andra sidan är det samhällsekonomiska läget mycket ansträngt. Ytter- ligare medel har trots detta kunnat tillföras forskningsrådsorganisationen såväl innevarande budgetår som i det budgetförslag som nu framlägges. Dessa förstärkningar har dock inte kunnat föreläggas riksdagen förrän efter en mycket noggrann analys av övriga anslagsäskanden och av vilket budgetunderskott som kan accepteras.

Regeringens ekonomiska politik börjar nu ge avsett resultat. Någon uppmjukning av den hårda utgiftsgranskningen är emellertid inte möjlig förrän balansen i samhällsekonomin återställts.

För att underlätta rådsorganisationens planering bör denna för budget- åren 1985/86 och 1986/87 utgå från en uppräkning av anslagen med 4 % för vardera budgetåret. Möjligheten att därutöver tillföra den grundläggande forskningen ytterligare medel får prövas på samma sätt som skett under de två senaste årens budgetbehandling. Detta innebär att regeringen även fortsättningsvis kommer att prioritera forskningen mycket högt.

1984,-"85 för treårsperioden (tkr.) (tkr.) Forskningsrådsnämnden 41841 13061 | Humanistisk-samhällsvetcnskapliga ' forskningsrådet 82 1 16 256 333 Medicinska forskningsrådet 176 356 550 513 Naturvetenskapliga forskningsrådet 230 737 720 269 Statens delegation för rymdverksamhet (nationell rymdforskning) 20 355 63 540

Förslagen omfattar inte de särskilda resurser som avser svenskt med- lemskap i internationella forskningsorganisationer baserat på konventions- bundna åtaganden och inte heller de resurser som avser tung vetenskaplig utrustning.

Jag har tidigare berört gällande bestämmelser för kostnadsersättning för externt finansierad forskning och den aktuella tillämpningen härav. l sam- band därmed anfördejag attjag har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag till ändrade bestämmelser.

1 avvaktan på ställningstaganden härtill har jag. vid mina förslag till de medelsramar som jag nyss redovisat. baserat dessa på tillämpningen av gällande bestämmelser.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 43

Översyn av administratianen vidfors/(ningsrådsnt'imnden ochfinit/(nings- råden inom nlbildningsdelntrtementers område

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag i december 1982 en särskild utredare.(Dir. 1982: 96) för att göra en översyn av administra- tionen vid FRN och forskningsråden inom tttbildningsdepartementets oin- råde. _ '

Utredaren har ijanuari l984 lämnat en rapport (Ds U 198414) Admini- strationen vid forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbild- ningsdepartementets område. Utredarens förslag innebär sammanfatt- ningsvis följande.

Dc administrativa kostnaderna vid rådsorganisationen inom utbildnings- departementets område uppvisar inte någon nämnvärd trendmässig för- ändring Linder perioden 1977—1983. mätt såsom procentuell andel av resp. ' forskningsråds anslag. Däremot uppgår de administrativa kostnaderna. definierade på visst sätt. till högre belopp än regleringsbrevsposten till förvaltningskostnadcr under ifrågavarande anslag. Detta gäller framför allt MFR och NFR. FRN skiljer sig från de tre forskningsråden på så sätt att nämnden förbrukar en stor och växande del av sitt tnyndighetsanslag själv utan att det kanaliseras till forskningsutförande institutioner. Att andelen är stor. numera över 30 %. beror delvis på FRN: s arbetssätt med omfat- tande insatser föratt initiera och planera forskning. Att andelen är växande beror enligt utredarens mening på att FRN överskattat tillväxten av myn- dighetsanslaget och efter hand kommit att bedriva ett initierings- och planeringsarbete som är väl ambitiöst i förhållande till de medel som .FRN själv eller tillsammans med andra forskningsfinansierande organ kan ställa till de forskningsutförande institutionernas disposition. Utredaren förordar på denna punkt att en bättre balans upprättas inom FRN ifråga om plane- ringsinsatser och direkt-forskningsstöd.

För samtliga fyra myndigheter gäller att mera medel förbrukas för admi- nistrativ verksamhet än vad som föreskrivs i regleringsbrev. Utredarens uppfattning är den att myndigheternas eget ansvar för en kostnadspress bör stärkas genom att regleringsbrevsförcskriften slopas och att regering och riksdag i stället får tillgång till en mer omfattande resultatredovisning samtidigt som den revisionella kontrollen förbättras.

Utredarcns allmänna intryck av forskningsråden och FRN är att den administrativa verksamheten fungerar väl. Skillnader mellan de fyra myn- digheterna är emellertid iakttagbara. speciellt ifråga om delfunktioner. Huvudomdömet hindrar emellertid inte heller den uppfattningen att ratio- naliseringsinsatser är möjliga utan nämnvärda kvalitetsförluster. Utreda- rens huvudförslag innebär att var och en av de fyra myndigheterna ges i uppdrag att genomföra intern rationalisering med tillvaratagande av vissa samverkansmöjligheter. [ detta är då inte inberäknat de administrativa besparingar som ovan förordats inom FRN i syfte att uppnå bättre balans mellan skilda verksamheter. eftersom utredaren där förutsatt att ifrågava-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 44

rande medel omdisponeras till direkt forskningsstöd. Utöver detta huvud- förslag. pekar utredaren på besparingar som skulle kunna realiseras vid en förändrad myndighetsstruktur. där forskningsrådens och FRN: s uppgifter fullgjordes inom ramen för en samlad organisation med "myndigheter i myndigheten". ] samband med genomgången av de fyra myndigheterna har utredaren noterat att den yngsta av dem. FRN. ännu inte synes ha funnit en fullt adekvat intern organisation. En annan mera generell iaktta- gelse i fråga om såväl råden som FRN gäller att möjligheten till delegation av beslutanderätt i vissa typer av löpande ärenden ännu inte utnyttjats i rimlig utsträckning. Detta gäller i princip samtliga fyra myndigheter. Även på denna punkt lämnas förslag i rapporten. .

Utredarens förslag bereds f.n. inom regeringskansliet.

Svensk [lang/?n'skning

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har inlett ett programarbete som avser utforskning och tillståndskontroll av havet. Den samordningsgrupp som bedriver detta arbete har nyligen re- dovisat en sammanställning av aktuella problem och behov inom svensk naturvetenskaplig forskning. DSH anser en förstärkning av svensk havs- forskning vara mycket angelägen för att få ett säkrare vetenskapligt under- lag för beslut som förenar ett insiktsfullt bevarande med ett bättre utnytt- jande av de levande resurserna i våra kust- och havsområden. Delegatio- nen finner avvägningen mellan de förstärkningsbehov inom olika veten- skapsgrenar som redovisas i rapporten vara i princip riktig.

] rapporten redovisas den svenska havsforskningens utveckling och aktuella kunskapsläge bl.a. med utgångspunkt i de internationella utvärde- ringar som under senare år genomförts i naturvetenskapliga forskningsrå- dets regi. Vid Utvärderingarna har man särskilt betonat behovet av ett ökat internationellt forskarutbyte samt ller permanenta tjänster inom havs- forskningen. '

Följande exempel på grundforskningsområden där en förstärkning be- döms särskilt motiverad såväl inomvetenskapligt som utifrån behovet av kunskap för långsiktigt naturresursutnyttjandc återfinns i rapporten.

Intcrdisciplinär havsutforskning. . Marinbotanisk ekologi.

Marin kemi. .

Marin mikrobiologi. Fiskpatologi.

. Fiskekologi.

. ()ceanforskning.

Ma:—ww»—

XION

Vidare berörs i rapporten behovet av resursoricnterad forskning samt det stora behovet av kvalificerad utrustning.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 45

De redovisade förslagen motsvarar totalt- en årlig kostnad av lil—13.5 milj.kr. och inom många av de angivna områdena poängteras särskilt behovet av forskartjänster på mellannivå.

För egen del vill jag anföra följande. [ regeringens proposition om svensk havsresursverksamhet (prop. 1983/84110) anmälde jag min avsikt att i detta sammanhang återkomma med vissa_förslag som avser den marint inriktade grundforskningen.

Jag förutsätter att NFR. utifrån den rapport som DSH nu sammanställt. i sitt reguljära prioriteringsarbete ägnar särskild uppmärksamhet åt det be- hov av mellantjänster som framkommit. Det bör vidare vara möjligt för NFR att vid inrättandet av doktorandtjänster bidra till att förstärka basen för den framtida naturvetenskapliga havsforskningen.

Jag vill vidare erinra om att chefen för utbildningsdepartementet tidigare har uttalat att tre fjärdedelar av de belopp som nu tillförs högskolan över fakultetsanslagen m.m. skall utnyttjas för forskartjänster på mellannivå. Även inom ramen för dessa resurser bör det vara möjligt att tillgodose högt prioriterade tjänster för havsforskning.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer vidare att vid sin anmälan av anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslå inrättande av en tjänst som professor i oceanografi. särskilt marin systemanalys. Denna tjänst bör innebära en god förstärkning till den fysikaliska havs- forskningen och medföra att frågeställningar som är grundläggande för interdisciplinär utforskning av havet bättre kan tillgodoses.

Polarforskning

Polarforskningskommittén vid Vetenskapsakademien (KVA) framlade i februari l983 ett förslag till övergripande program för svensk polarforsk- ning.

Utgående frän den tradition som finns inom svensk polarforskning beto- nar kommittén att det ännu återstår mycket av grundläggande fakta att kartlägga och samla in inom polarområdena. .

Energiomsättningen'i dessa områden spelar en nyckelroll för det globala klimatet och dess klimatförändringar. De ismassor som är bundna i Ant- arktis och de arktiska glaciärerna innehåller information om klimat och atmosfäriska förhållanden under årtusenden. Polarområdena har vidare en unik karaktär som ett i stor utsträckning opåverkat referensområde i kontrast till den ekologiska miljön på lägre latituder med den påverkan som där sker. Förutom de avsevärda naturresurser i form av olja och gas som finns i polarområdena är havet kring Antarktis biologiskt mycket produk- tivt. Ett framtida utnyttjande av dessa olika resurser förutsätter ökad kunskap om miljön och dess extrema förhållanden.

Polarforskning kan därför enligt kommittén motiveras utifrån såväl grundforskningsmässiga som tillämpningsmässiga aspekter. Möjligheten att följa den politiska och rättsliga utvecklingen i polarregionerna har ett

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 46

övergripande intresse "och detta kan endast ske genom ett engagemang i vetenskapliga aktiVitctcr.

Kommittén satnmanfattar motiven för en svensk polarforskning på föl- jande sätt.

Forskningsinsatser motiveras av ett allmänt kunskapsintressc. Särskilt viktigt är att genom internationell kunskapsbevakning hålla ett visst mini- mum av kompetens.

Sverige har av tradition ett starkt engagemang i globala frågor som resurshushållning. miljövård och u-landsproblem. Inte minst kommer det framtida utnyttjandet av Antarktis att ha betydelse i ett sådant samman- hang.

Det begynnande industriella intresset för i första hand Arktis" resurser utgör en marknz'tdspolential för svensk industri och teknologiskt kunnan- de.

Polarkommitténs rapport utmynnar i följande förslag. ]. En organisation av typ polardelegation bör upprättas med representa- tion bäde frän politiskt. vetenskapligt och tekniskt/industriellt håll. helst direkt knutet till regeringskansliet.

2. En strategi och plan för svensk polarverksamhet bör tas fram.

3. En verksamhet för svensk polarforskning bör byggas upp successivt i en takt av I till 2 milj. kr. per år. för att på sikt nå storleksordningen lf) milj. kr. per år. ' Polarkommitténs förslag har remissbehandlats.

I. Det organisatoriska förslaget om inrättande av en polardelegation har av vissa remissorgan kommenterats påföljande sätt.

STU och DSH avstyrker inrättandet av en delegation. F't'5r.s'w.'irets ji)rxkningxanstalt (FOA) intar en restriktiv hållning till inrättande av nya organ men-kan tänka sig ett styrorgan på frivillig bas bildat av berörda ansvariga organ. '

;l-Iurinteknisku institutet anser att DSH: s hittillsvarande verksamhet bör utvärderas innan ställning tas till en-ny delegation.

Universitetet i Göteborg poängterar att en ev. fristående delegation inte får spela rollen av forskningsråd men gärna samordna samhälls- och andra intressen. ' '

FRN är öppen för att en organisatorisk enhet med exekutiv funktion för polarforskningen tillskapas inom ramen för nämnden. Statens nutin't'ära'.s'- verk stöder att polarforskningsverksamhetcn knyts till FRN.

Universitetet i .S'toe/tlmlm vill se en fristående delegation som styrelse för verksamheten och KVA: s polarkommitte som ett råd till denna. STU ser akademiens kommitté som lämpligt kontaktforum.

2. Polarkommitténs förslag om en strategi och plan för svensk polar- forskning stöds av NFR och DSH. Sveriges industril't'h'lmna' ser det som angeläget att Sverige markerar ett tydligt intresse för arktiska problem. Detta bör ske på politisk nivå och genom ett koncentrerat stöd till några

lProp. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 47

vetenskapsområdcn där svensk forskning har hög internationell standard.

3. Beträffande tänkt resursnivå för svensk polarverksamhet anför NFR tveksamhet till att den av polarkommittén föreslagna resursnivån av !() milj. kr. är tillräcklig för att bedriva polarforskning av större omfattning. Medlen bör vidare enligt rådet inte tillskapas genom en omfördelning av resurser som NFR fördelar till liknande forskningsändamål. Jag vill för egen del anföra följande. Regeringen har i prop. l983/84: 10 om svensk havsresursverksamhet utvecklat sin syn på ett svenskt engagemang inom polarområdena och behovet av att delta i och främja det internationella samarbetet där. Rege- ringen har nyligen i prop. 1983/84: 79 lämnat förslag som berör ett svenskt godkännande av l959 års fördrag om Antarktis och en anslutning till 1980 års konvention om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis. Chefen för industridepartementet lämnade i den propositionen förslag till ett program för havsindustriell kompetensutveckling som bl. a. omfat- tar arktisk teknik. Chefen för utrikesdepartementet berörde 'i santma'pro- position den utrikespolitiska och folkrättsliga utvecklingen i polarområ- dena. vartill för Arktis' vidkommande tillkommer säkerhetspolitiska fakto- rer av betydelse för Sverige. Samtidigt betonades Sveriges intresse av ökad kunskap överlag gällande polarområdenas användning. liksom det svenska intresset att medverka till ökat internationellt och regionalt samar- bete vid det framtida utnyttjandet av polarregionerna. Jag anmälde i propositionen om havsresursverksamhet min avsikt att i detta sammanhang återkomma med förslag som berör den svenska polar- forskningen. Jag gjorde därvid den bedömningen att det f. n. utifrån totala prioriteringar och avvägningar av resurserna för svensk grundforskning är ogörligt att tillåta en mer väsentlig expansion av polarforskningsområdet. Det är dock av vikt att säkra och utveckla en grundläggande kunskapsnivå inom forskningsområdet och de inriktningar inom detta där Sverige har ett internationellt gott anseende bör ges' fortsatt stöd. Polarforskning kräver med nödvändighet stora resurser för att kunna bedrivas på ett kontinuerligt och kraftfullt sätt. I ett litet land som Sverige är det inte möjligt att bygga upp en bred vetenskaplig bas för forskning exklusivt inriktad mot polarområdena. Det är därför särskilt viktigt att utveckla och bibehålla ett internationellt forskningssamarbete inom detta fält. ' Med undantag av Ymerexpeditionen till,Arktis år 1980 som organisera- des i svensk regi har svenska polarforskare under senare tid i stor utsträck- ning varit hänvisade till internationellaexpeditioner och så måste även bli fallet under överskådlig tid. Sverige är genom KVA knutet till det internationella samarbetet i Inter- national Council of Scientific Unions inom vilket Scientific Committee on Antartic Research hör hemma. KVA är vidare ansluten till Comite Arcti- quc. Båda utgör viktiga kontaktorgan i sammanhanget. De nordiska natur-

lProp.1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 48

vetenskapliga forskningsråden förbereder en gemensam polarforsknings- konferens till sommaren l984 för att öka det nordiska samarbetet inom området. '

Jag finner det vara angeläget för Sveriges vidkommande att möjligheter- na till internationellt kunskapsutbyte och kttnskapsbcvakning inom polar-_ forskningen förstärks och har därför under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål beräknat medel motsvarande 500000 kr. för inrät- tande av ett polarforskningssekretariat med begränsad omfattning. Ett motsvarande belopp kommer efter samråd med chefen för industrideparte- mentet att tillföras sekretariatet från medel anvisade under industridepar- tcmcntcts httvttdtitel.

Vidare kommer sekretariatet att via Utrikesdepartementets huvudtitel få tillgång till resemedel för sin institutionella verksamhet. Avsikten är att sekretariatet skall ges en uppbyggnadsperiod av tre år med början den 1 juli 1984.

Sekretariatet bör få en fristående ställning men ges nära anknytning till KVA och dess kontaktnät inom forskningsområdet. Den av KVA inrättade polarforskningskommittén bör i fortsättningen kunna ha en rådgivande funktion till sekretariatet vad avser framtida strategi och planering av svensk polarforskning. Den programstyrelse för havsindustriell kompe- tensutveckling som chefen för industridepartementet i annat sammanhang föreslår skall inrättas bör vidare kunna tillföra sekretariatet synpunkter i frågor med teknisk och industriell inriktning. Likaså bör ett nära samarbe- te etableras med den interdepartementala arbetsgrupp för polarfrågor som blir upprättad inom regeringskansliet och vars arbete samordnas av utri- kesdepartementet. '

A ceelera tor/raserad _ fors/(nin g

] prop. l982/83: l00 ('bil. 10) redovisade jag ett antal förslag som avsåg uppbyggnad av ett nationellt acceleratorcentrum samt ställningstaganden i de delar som avsåg ombyggnad och anslutning av en från CERN införskaf- fad lagringsring till den lättjonaccelerator som är under uppförande vid Gustaf Werners institut vid universitetet i Uppsala.

Den tekniska ttppbyggnaden av lättjonacceleratorn fortgår. lagringsring- en har levererats till Uppsala och arbetet med erforderliga byggnadsåt- gärder inkl. lokaler för lagringsringen pågår eller förbereds.

Chefen för utbildningsdepartementet har nyligen i budgetpropositionen (prop. 1983/84: 100 bil. IO ss. 471. 475 och 480) beräknat medel som avser en definitiv kostnadsram för samtliga experimentlokaler vid institutet. liksom medel för basutrustning för vissa experimentutrymmen samt anslu- tande institutionslokaler. FRN har beslutat avsätta medel för experimen- tell utrustning i anslutning till projektet och har i sin långsiktiga planering tagit hänsyn till behovet av sådan utrustning i anslutning till lagringsringen. Det ankommer nu främst på forskare och tekniker att i samarbete med

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet _ 49

internationell expertis åstadkomma den nationella resurs som även i ett internationellt perspektiv bör ge möjlighet till en mycket slagkraftig forsk- ning.

Det ursprungliga förslaget om ett' nationellt acceleratorcentrum omfat- tade även som ett ytterligare steg en supraledande tungionaccelerator med en angiven kostnad av ca 50 milj. kr. fördelad över en period av fyra till sex år. Realiserandet av en accelerator även för tungjonfysik skulle. om den samlokaliserades .med anläggningen i Uppsala. innebära en koncentration av tekniska och personella resurser med förutsättningar att ge en interna— tionellt attraktiv forskningsmiljt").

Jag har konstaterat att de ekonomiska åtaganden. som en uppbyggnad av ett komplett acceleratorcentrum. inkl. en tungjonaccelerator. skulle medföra. är alltför stora för att kunna bäras inom de nationella resurser för forskning som kan bli tillgängliga under en överblickbar framtid. Ansträng- ningar för att uppnå ett bredare nordiskt ekonomiskt engagemang i en tungjonaccelerator i anslutning till anläggningen i Uppsala har inte givit resultat. Den tungjoninriktade svenska forskningen får därför söka andra experimentella möjligheter. _

Forskarna vid och styrelsen för forskningsinstitutet för atomfysik har varit de främsta förespråkarna för en ny svensk tungjonaccclerator. Man har vid institutet under den senaste tiden utarbetat ett alternativ för det fall att en tungjonaccelerator inte kan förverkligas. Alternativet innebär. att denjonkälla för högladdade tungajoner som institutet utvecklat i samarbe- te med Orsay-laboratoriet utanför Paris ansluts till en mindre lagrings- och acceleratorring. De preliminärt uppskattade kostnaderna för alternativet har uppgivits vara ca 14 milj. kr. 'l'yngdpunkten i institutets forskning skulle därvid förskjutas från kärnfysik mot atom- och molekylfysik samti- digt som anknytningen till elementarpartikelfysiken vid CERN skulle få ökat utrymme. _

Det är enligt min uppfattning ännu för tidigt att ta ställning till det nya förslag som forskningsinstitutet utarbetat. NFR bör ges tillfälle att yttra sig över såväl den vetenskapliga relevansen av det tänkta projektet som ange- lägenheten av detta i förhållande till andra förslag inom'tillgängliga resurs- ramar. Projektet bör även ses i ett perspektiv som omfattar en vidare krets av fysiker. främst i stockholmsregioncn.

Nordiskt optiskt teleskop

En särskild arbetsgrupp inom samarbetskommitten för de naturveten- skapliga forskningsråden i Norden (NOS-N) har utarbetat ett förslag till ett samnordiskt 2.5 m optiskt teleskop med tänkt placering på La Palma. Kostnaden för teleskopets uppbyggnad har beräknats till 34.8 milj. DKR. och den årliga driftskostnaden för anläggningen till 2.4 milj. DKR.

Behovet av ett nytt teleskop är i första hand betingat av den starka begränsningen av den observationstid som kan erbjudas nordiska astro- 4 Riksdagen NER.-"84. I sant/. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 50

nomer inom ramen för nuvarande internationellt samarbete. Många astro- fysiska projekt som kräver längre observationstider är för dem för närva- rande omöjliga att genomföra.

La Palma erbjuder en av världens bästa observationsplatser på det norra halvklotet och där finns redan grunden till ett internationellt samarbete etablerad. Teleskopet som är avsett för såväl synligt som infrarött ljus skall få en okonventionell och starkt innovativ konstruktion där den senaste teleskopteknologin kommer att utnyttjas. Detta gör att kostnaden kan reduceras kraftigt i förhållande till traditionella teleskop.

Projektet har en bred uppslutning av astronomer i de nordiska länderna och NOS-N har rekommenderat dess genomförande. Den större delen av anläggningskostnaderna för teleskopet samt medel för driftskostnaderna beräknas bli täckta genom nationella medel. främst sådana till forsknings- rådens disposition. Därvid skall enligt överenskommelse Danmark och Norge svara för vardera 20 f?r.- samt Finland och Sverige för vardera 30 9? av kostnaderna. Dessa relationer skall vidare utgöra utgångspunkt vid fördelning av observationstiden vid teleskopet.

Forskningsråden i flera nordiska länder har emellertid konstaterat att de resurser som bedöms bli tillgängliga under den aktuella uppbyggnadstiden är otillräckliga för att klara de totala investeringskostnaderna. NOS-N har därför vänt sig till de nordiska samarbetsorganen med önskemål om bidrag motsvarande ca en tredjedel av den beräknade investeringskostnaden.

Det nordiska forskningspolitiska rådet har ställt sig positivt till projektet och rekommenderat nordiska ministerrådet att bidra till investeringen med en andel motsvarande NOS-Nzls önskemål. Ministerrådet (undervisnings- och kulturministrarna) beslöt den 7 december 1983 att — under förutsätt- ning av ett godkännande av riksdagen i resp. land — tillskjuta ett belopp motsvarande 10 milj. DKR. till investeringen i ett samnordiskt optiskt tele- skop på La Palma. Detta belopp avses utgå som ett särskilt bidrag utanför den nordiska kulturbudgetens ram fördelat med 3 milj. DKR. år 1985 samt vardera 3.5 milj. DKR. åren 1986 och 1987. Andelen av de särskilda bidrag som förmedlas via nordiska ministerrådet avses belasta de fyra deltagande länderna i den relation varmed resp. land bidrar till den nordiska kultur- budgeten. Medlen kommer att ställas till förfogande för den stiftelse som de nordiska forskningsråden gemensamt avser att inrätta för att bygga och senare driva det nordiska teleskopet.

Det nordiska optiska teleskopet utgör ett projekt som inte enbart syftar till att stimulera den nordiska forskningen inom astronomiområde't och öka forskningssamarbetet länderna emellan. Det innebär också att den delvis unika kompetens som finns i de olika länderna när det gäller teknisk utformning av bl.a. styrelektronik. spegelslipning etc. kommer att kombi- neras. Jag ser det som betydelsefullt att man inom Norden lyckats förbere- da ett så omfattande samarbetsprojekt för forskning som det här är fråga om. Det blir alltmer nödvändigt att finna vägar till samgående i de tunga

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 51

utrustningsprojekt som krävs för att nordiska forskare skall kunna göra sig gällande inom internationell forskning.

I sin beräkning av anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsända- mål har chefen för utbildningsdepartcmentet mot denna bakgrund tagit hänsyn till den andel av kostnaderna för teleskopet som under budgetåret - 1984/85 kommer att belasta den svenska statsbudgeten som en konsekvens av nordiska ministerrådets beslut. Jag förutsätter därvid att de-övriga kostnader som för svenskt vidkommande är förenade med det nordiska optiska teleskopet kommer att täckas inom ramen för de medel som ställs till forskningsrådsorganisationens förfogande.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att" regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har anfört rörande finansieringen av ett sam- nordiskt optiskt teleskop.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

D_vrbar vetenskap/ig utrustning

FRN har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 redovisat utveckling och användning av de särskilda kostnadsramar för dyrbar forskningsutrustning som funnits inrättade sedan år 1979. Kostnadsra- marna. som är avsedda för dyrbar vetenskaplig utrustning i anslutning till av forskningsrådsorganisationen stödda forskningsprojekt. beräknas under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna nz. nt. De disponeras av FRN.

Från att ha utgjort 15 milj. kr. vid inrättandet uppgår ramen för inneva— rande budgetår till 65.3_milj.kr.' Numera utgör 25 % av kostnadsramens storlek plancringsniv'å för s.k. big science-projekt. Kostnadsramen i övrigt utnyttjas för utrustningsobjekt med en kostnad som överstiger 200000 kr.

En klar uppfattning om hur dessa resurser för dyrbar utrustning har fördelats över olika forskningsområden under den gångna femårsperioden är enligt nämnden svår att erhålla. Den procentuella fördelningen av medel till objekt som högprioriterats av de olika instanserna inom forskningsråds- organisationen ger dock en översiktlig bild. Sålunda har objekt prioriterade av STU erhållit 21 %. NFR-stödd verksamhet har erhållit 42 % medan 25 % gått till MFR: s verksamhetsområde. Objekt särskilt stödda av skogs- 'och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har erhållit 6 % medan av HSFR rcsp. av FRN och övriga instanser prioriterade objekt erhållit vardera 3 %.

För att underlätta det långsiktiga utnyttjandet av resurserna för dyrbar utrustning anvisas sådana fortlöpande utöver aktuellt budgetår även för de

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 52

därpå följande två budgetåren och då med vardera hälften av det belopp som utgår det aktuella budgetåret.

Denna konstruktion medför enligt min uppfattning ett tillräckligt plane- ringsutrymme och jag har därför inte funnit anledning att nu ange en total omfattning av de resurser som kan ställas till FRN: s disposition för dyrbar vetenskaplig'utrustning under den kommande trcårsperioden.

För närvarande är FRN skyldig att underställa regeringen för prövning sådana beslut som omfattar utrustningsobjekt med en-kostnad överstiga-n- de l milj.kr. Nämnden har tidigare föreslagit att denna kostnadsgräns borde höjas till 3 milj. kr.

! betänkandet (_Ds SB 1983: 1) Det fortsatta delegeringsarbetet i rege- ringskansliet som för närvarande remissbehandlas har den sakkunnige föreslagit samma kostnadsgräns.

Kostnadsutvecklingen för vetenskaplig utrustning är sådan att genom— snittsbeloppet för de ansökningar som nu tillställs FRN ligger nära 1 milj. kr.

Mot denna bakgrund avserjag att senare återkomma till regeringen med förslag för att underlätta den fortsatta formella hanteringen av de särskilda utrustningsresurserna till FRN: s disposition.

Vad gäller resurser för dyrbar vetenskaplig utrustning anmäldejag i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 481) min avsikt att återkomma i detta sammanhang.

Under anslaget l 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleen- heterna m.m. kommerjag därför att föreslå en förändrad utrustningsplan vilket bl.a. innebär att kostnadsramen Till fc-rskningsrådsnämndens dispo- sition budgetåret 1984/85 ökas till 75 milj. kr.

ForskaruIbi/a'ningen

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet lngvar Carlsson tidigare anfört i inledningen.

[forskarutbildningen har en central roll inom högskola och forskning. lnom den genereras ny kunskap samtidigt som studerande utbildas för viktiga uppgifter både inom och utom högskolan.

Det är av största vikt att de resurser som står till förfogande för forskar- utbildning utnyttjas på ett sådant sätt att kvaliteten inom forskarutbildning- en kan hållas på en hög nivå. Jag har i den allmänna debatten i olika sammanhang framhållit att kvaliteten inom forskarutbildningen måste vid- niakthållas och helst stärkas. I debatten har bl.a. kvaliteten i doktorsav- handlingarna särskilt uppmärksammats. Jag finner det betydelsefullt att denna fråga kontinuerligt följs. Samtidigt vill jag dock framhålla att enbart doktorsavhandlingarnas innehåll och deras bidrag till inomvetenskaplig utveckling inte avgör forskarutbildningens kvalitet. Flera utredningar. som initierats av UHÄ och av-RRV. visar på stora problem i andra avseenden inom forskarutbildningen. Rekryteringen till vissa ämnesområden är svag.

Prop. l983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 53

forskarutbildningenvisar tendenser till ineffektivitet och de studerande klagar på väsentliga brister i arbetsmiljön. Jag ser mycket allvarligt på dessa problem och kommer i det följande att närmare utveckla och precise- ra mina synpunkter på olika komponenter inom forskarutbildningen som påverkar kvaliteten. Jag återkommer därefter till frågan om bedömningen av doktorsavhandlingar.

För sammanhangets skull behandlat—jag här även vissa frågor som inte kräver beslut av regering och riksdag.

Dimcnsimmringcn av_f'nrskurutbildningen

[ prop. 1981/82: 106 (s. 132) anmälde min företrädare att han i likhet med UHÄ inte ansåg det möjligt att införa ett dimensioneringssystem för forskarutbildningen som innebär att antagningstalpreciseras för varje ämne eller grupp av ämnen och högskoleenhet. Han'ansåg dock att det centrala bevakningsansvaret borde åvila UHÄ. som då hade att fortlö- pande följa utbudet av examinerade från forskarutbildningen och arbets- marknadssituationen för de forskarutbildade samt notera och analysera förändringar. '

Inte hcllerjag anser att det finns ett underlag för att ange antagningstal till forskarutbildning på nationell nivå. Antalet forskarstuderande är unge- fär 12000. Dimensioneringen styrs f.n. i huvudsak av tillströmningen. Intresset från de enskildas sida styrs i sin tttr av personliga bedömningar av den framtida arbetsmarknadssituationen och meritvärdet av forskarut— bildning. relaterat till bl. a. studiefinansieringen under utbildningstiden och det allmänna intresset för forskning.

Totalt sett torde det inte föreligga någon brist på sökande till forskarut- bildning. Däremot bör fördelningen av de forskarstuderande på fakulteter och ämnen bevakas av UHÄ och fakultetsnämnderna utifrån bedömningar av rekryteringsbehoven i stort. Dessa bedömningar måste göras med tit- gängspunkt i övergripande"forskningspolitiska prioriteringar och sedan ligga till grttnd också för den lokala resurstilldelningen till forskarutbild- ningen i olika ämnen. UI—IÄ böri sina anslagsframställningar redovisa den aktuella rekryteringssituationcn.

RRV har i en rapport. Effektivitet i forskarutbildningen. redovisat resul- tat från 'en undersökning av vissa institutioner vid universitetet i Lund. RRV påpekar där att fakultetsnämnderna bör övervaka att formerna för resursfördelning gynnar kvalitet framför kvantitet. Institutionerna bör en- ligt RRV dimensionera antalet doktorander efter de föreliggande resur- serna i fråga om handledning. försörjning och delaktighet i forskarmiljö. Fakultetsnämnderna bör. enligt- RRV-. kontrollera institutionernas dimenÄ sionering av antalet doktorander och 5 vid behov — även pröva frågan om begränsad antagning till forskarutbildning med hänsyn till resurserna.

Jag har erfarit att det förekommer att flera studerande antas till forskar- utbildning än som kan ges tillräcklig handledning. plats i forskargrupp eller

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 54

arbetsplats. Det finns också exempel på att vissa handledare har för många studerande att handleda. Dessa förhållanden är i längden inte acceptabla. eftersom de inverkar negativt på kvaliteten i forskarutbildningen.

Jag vill här framhålla de möjligheter sotn enligt högskoleförordningen finns för högskolemyndigheterna att lokalt begränsa antagningen till fors- karutbildning. Jag vill understryka att dessa möjligheter bör användas så att de tillgängliga resurserna verkligen utnyttjas på bästa sätt. Fakultets- nämnderna bör se till att inte flera studerande antas än att de inom befmt- liga resurser och med rimliga krav på handledning kan genomföra forskar- utbildningen på ett effektivt sätt.

Effektiviteten ifors/cart!tbildningen

RRV har i sin nämnda rapport bl. a. studerat och kommenterat genom- strömningen och aktivitetsgraden i forskarutbildningen. Rapporten har varit på remiss hos högskoleenheterna och UHÄ. RRV har sammanställt svaren i en särskild rapport "Bättre forskarutbildning”.

Av RRV: s rapport framgår att det föreligger stora skillnader i fråga om studietid mellan å ena sidan de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna och å andra sidan de tekniska. och matematisk-naturveten- skapliga fakulteterna. RRV har angett ett mått för andelen doktorander. som disputerar efter en rimlig tid i forskarutbildningen. och kallar det för disputationskvoten. Denna kvot samt studieintensiteten varlägst inom de först nämnda fakulteterna och högst vid de sistnämnda.

RRV har — för att bl. a. uppnå en god studiesituation och en god rekrytering av doktorander gett vissa rekommendationer till de lokala högskolemyndigheterna och till UHÄ.

Även representanter för de forskarstuderande och personalorganisatio- nerna har i olika sammanhang framhållit vikten av att doktorandernas miljö och 'arbetsförutsättningar i övrigt förbättras. Därvid har framhållits behovet av att institutionerna tar sitt ansvar för forskarutbildningen. så att doktoranderna får tillräcklig handledning. försörjning och delaktighet i forskarmiljön samt arbetsplats.

Jag vill för egen del framhålla följande. Det framgår av RRV: s rapport att det på vissa håll föreligger probletn inom forskarutbildningen. t.ex. långa studietider och låg examinations- frekvcns. Av en annan utredning. utförd på uppdrag av UHÄ. Doktorand 82. framgår även att var tredje doktorand inom de filosofiska fakulteterna vid undersökningstillfället inte alls eller endast som en bisysselsättning. ägnade sig åt stttdier. Klagomål på handledningen har framförts från de forskarstuderandes sida. Handledningen av de kvinnliga doktoranderna hari vissa undersökningar fått hård kritik från de studerande. Det saknas i stort sett utbildning av forskarhandledare.

De flesta av de nämnda problemen kan och bör bemästras genom åtgär- der från högskolemyndigheternas sida. Jag vill här erinra om att utredning-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 55

en (U 1979: 10) om forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan (den Andrénska kommittén) framförde en rad förslag till förbättringar i villkoren för forskarutbildning. Min företrädare uttalade i prop. 1981/82: 106 att han utgick från att kommitténs förslag skulle beaktas av berörda myndigheter och organ. Jag vill för min del starkt betona vikten ' av att så sker.

Jag vill i anslutning härtill påpeka att det åligger institutionsstyrelserna att bereda de doktorander som har antagits en så god forskarmiljö som möjligt med beaktande av gällande bestämmelser och anvisningar. Dokto- randerna har rätt till handledning i sin forskning. .RRV: s rekommendatio- ner överensstämmer på flera punkter med de förslag som den Andrénska kommittén framförde. De berörda lokala myndigheterna måste på allt sätt främja en god och kreativ forskarmiljö samt övervaka att handledningen av doktorander fttngerar tillfredsställande. Fakultetsnämnderna bör följa upp och utvärdera rekryteringen till forskarutbildningen samt utvärdera resul- taten. Ytterst ankommer det på högskolestyrelsen att ansvara för att forskarutbildningen fungerar enligt gällande bestämmelser. UHÄ bör ock- så kunna göra väsentliga insatser. bl.a. när det gäller att anordna och stimulera ltandledarutbildning och på annat sätt förbättra handledningen i forskarutbildningen.

Möjligheterna för doktorander att få kontakt med forskning i andra . länder — något som enligt min mening är av stor betydelse för kvaliteten i forskarutbildningen — kommer att behandlas i det följande.

Jag övergår nu till att behandla frågan om bedömning av doktorsavhand- lingar.

Kvaliteten på doktorsavhandlingarna är av stor betydelse för forskning- . ens anseende. Det är därför angeläget att de regler som gäller för bedöm- ningen av doktorsavhandlingar är så utformade att de bidrar till att upprätt- hålla kvaliteten på avhandlingarna.

Enligt bestämmelser i högskoleförordningen skall en betygsnämnd utses särskilt för varje avhandling. Antalet ledamöter bestäms av fakultetsnämn- den. som utser ledamöterna. Dessa skall vara tre eller fem. Den lärare som" utsetts att vara handledare för doktoranden skall vara ledamot i nämnden. Betygsnämnden utser ordförande inom sig. Vidare har fakultetsopponen— ten rätt att närvara vid sammanträde med nämnden och deltaga i överlägg— ningarna men ej i besluten. "

Betygsnämnden är beslutför när samtliga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om. Om avhandlingen godkänns får skälen för nämndens beslut inte redovisas i protokoll eller annan handling. Detsamma gäller även i fråga om de skäl som enskild ledamot kan ha anfört i skiljaktig mening eller i annan ordning.

UHÄ utsände under hösten 1983 ett förslag till ändrade bestämmelser för betygsnämndernas sammansättning till de högskoleenheter inom UHÄ-området. som har fast forskningsorganisation.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 56

UHÄ har med bifogande av yttranden från nämnda enheter och från Sveriges förenade studentkårer (SFS) — i skrivelse den 13 december 1983 lagt fram förslag till ändring av gällande bestämmelser om betygsnämnder- nas sammansättning. SLU har också yttrat sig över Ul-IÄz's förslag. Enligt förslaget skall inom varje odelad fakultet eller sektion finnas en eller flera betygsnämndcr. Vidare skall betygsnämnd bestå av dels två fasta leda- möter. valda för två åri sänder. dels tre tillfälliga ledamöter. undantagsvis en ledamot. som utses särskilt för varje avhandling. Som tillfällig-ledamot får enligt förslaget utses vetenskapsidkare utom fakulteten eller sektionen.

UHÄ föreslår också att huvudhandledaren skall vara ledamot av betygs- nämnden. om inte särskilda skäl föreligger där emot. När handledaren inte ingår i nämnden skall han endast ha närvarorätt." Vidare framför UHÄ förslag om att skälen för betygsnämndens beslut skall redovisas kortfattat i protokoll eller i annan handling. Detsamma föreslås gälla i fråga om de skäl som enskild ledamot kan ha anfört för sitt ställningstagande.

För egen del finner jag det värdefullt att UHÄ snabbt har aktualiserat förändringar med anledning av den diskussion som förekommit i samband med vissa uppmärksammade disputationer. '

Jag är medveten om att riksdagen lämnade utan erinran ett uttalande av min företrädare i prop. 1981/82: 100 (bil. 10) om att fasta ledamöter borde införas i betygsnäntnderna. UHÄ: s förslag ligger helt i linje med detta. Jag konstaterar dock i fråga om förslaget på denna punkt att remissopinionen inom högskolan var mycket splittrad. Sålunda vägde opinionen för resp. mot förslaget jämnt bland högskolestyrelserna. När det gäller fakultets- nämnderna/sektionsnämnderna avstyrkte en majoritet i likhet med SFS förslaget.

Argumenten mot att införa fasta ledamöter i betygsnämnd är framför allt dels att det är svårt — för att inte säga i vissa fall omöjligt — att finna fast'a ledamöter med tillräcklig sakkunskap. dels att arbetet för de fasta ledamö- terna kan bli så betungande att möjligheterna att utan särskilda anordning— ar rekrytera ledamöter måste anses små. UHÄ anser här att flera betygs- nämnder bör utses för varje fakultet/sektion. Mot detta kan då hävdas att det inte blir särskilt stor förändring gentemot den nuvarande situationen med en betygsnämnd för varje avhandling samt att en ordning där kontinui- tetsönskemålen så långt möjligt tillgodoses inom ramen för en varierad sammansättning av en nämnd torde bli mera lätthanterlig än en ordning med ett antal skilda nämnder. om än med vissa fasta ledamöter. De fakultetsnämnder som förespråkar ett system med fasta ledamöter har f. ö. — iflertalet fall redan infört det. Sammanfattningsvis finns det enligt min mening behov av ökad fasthet och kontinuitet inom betygsnämnderna. Jag konstaterar dock att detta behov kan'tillgodoses utan någon förändring av bestämmelserna i denna del. Hänsyn kan på detta sätt enklast tas till de skiftande förhållandena vid olika högskoleenheter och inom olika fakul- teter. Jag är för min del också övertygad om att den debatt som förts om

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 57

betygsnämnderna kommer att vara ett incitament för samtliga berörda högskolemyndigheter att fortsättningsvis ägna stor uppmärksamhet åt be-

tygsnämndernas sammansättning.

Handledaren skall enligt nu gällande regler ingå i betygsnämnden. UHÄ föreslår efter intryck av remissynptrnkterna — endast en mindre föränd- ring. nämligen att handledaren. om särskilda skäl föreligger. inte skall vara ledamot av betygsnämnd. Jag ansluter mig här till UHÄ: s bedömning. att det i vissa fall kan föreligga risk för partiskhet. t. ex. när handledaren varit medförfattare till avhandlingen.

Jag är däremot inte beredd att biträda UHÄ: s förslag på den andra punkt där remissopinionen också var mera påtagligt splittrad. nämligen i fråga om att i betygsnämndens protokoll redovisa skälen för nämndens beslut liksom de skäl enskild ledamot kan lta anfört. Jag anser att de argument som anfördes för riksdagens ställningstagande i denna fråga med anledning av prop. l98lr'82: 106 (UbU 37 s. 5.9) i denna fråga fortfarande är giltiga. Dock anser jag det rimligt från rättssäkerhetssynpunkt att skälen för be- tygsnämnds beslut liksom för enskild ledamots ställningstagande skall få redovisas när det är fråga om underkännande av avhandling och förordar att bestämmelserna ändras i enlighet härmed.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag anfört om betygsnämndens sammansättning och motivering av dess beslut. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag till de ändringar i högskoleförordningcn som mina här redovisade ställningsta- - gandcn och UHÄ: s förslag i övrigt föranleder.

Jag vill i detta sammanhang även beröra frågan om forskarutbildningens meritvärde. Chefen för civildepartcmcntet kommer i det följande att före- slå att sådana regler införs att en doktorsexamen i förtjänsthz'inseende tillgodoräknas en sökande till statlig tjänst som fyra år.

När det gäller forskarutbildningens meritvärde inom den enskilda sek- torn har en rapport avgivits av UHÄ den 12 december 1983. I rapporten föreslås att det i det fortsatta arbetet med att stärka forskarutbildningens meritvärde för den enskilda sektorn skall ägnas särskild uppmärksamhet åt tre huvudfrågor: Utvecklande av kurser och moment i forskarutbildningen med direkt inriktning på projektarbete inom företag och industrier. Flera olika modeller bör prövas. bl. a. i anslutning till de danska erfarenheterna av s. k. Erhvervsforskcruddannelse.

— Fortsatt förstärkning av högskolans organisation och arbetsformer för forskningssamverkan. med tyngdpunkt på att främja kontakterna med mindre och medelstora företag och att bl. a. kanalisera också kortare _ FoU-uppdrag till forskarstuderande och yngre forskare. I. detta sam- manhang är det angeläget med fortsatt och systematisk marknadsföring och information om högskolan som resurs i samhället.

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 58

Utvecklande av organisation och system för bättre s. k. nyttjarinforma- tion om forskning och forskningsresultat. Jag utgår från att rapporten överlämnas till högskoleenheterna för att tagas i beaktande i det lokala plancrings- och tttvecklingsarbetet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat om betygsnämndernas samman— sättning och om motivering av nämndernas beslut.

Studiqfinunsiering inom_fbrskm'urbi/dningen

På förslag av min företrädare i prop. 1981/82: 106 beslöt riksdagen (UbU 37. rskr 397") att införa ett nytt studiefinansieringssystem inom forskarut- bildningen. Syftet var framför allt att ge doktoranderna möjlighet att ägna större del av sin tid åt den egna utbildningen och därmed göra utbildningen - mer effektiv. Genom reformen avskaffas nu successivt de tidigare assi- stent- och amanuenstjänsterna och den stipendiedel som fanns i tjänsterna används för att inrätta nya utbildningsbidrag för doktorander.

Sedan den 1 juli 1983 är den reguljära formen för studieflnansiering inom forskarutbildning lutbildningsbidraget (f.n. 5610 kr./mån.). som kan inne- has under högst fyra år. Endast i undantagsfall får utbildningsbidrag bevil- jas forskarstuderande som har fyllt 45 är.

. Antalet utbildningsbidrag var budgetåret l982/83 1600 och uppgår nu till ca 3225. För innevarande budgetår anvisas medel till utbildningsbidrag under fakultetsanslagcn med sammanlagt 218394000 kr. Härtill kommer utbildningsbidragen till forskarstuderande vid SLU. För fullgörande av vissa uppgifter inom den grundläggande högskoleut- bildningen får arvodestjänst som assistent inrättas på deltid (20—50 %): Sådan tjänst är knuten till innehav av utbildningsbidrag. Utbildningsbidraget reduceras inte för den som har assistenttjänst med 20 % tjänstgöring. För tjänstgöring därutöver reduceras utbildningsbidra- get i motsvarande mån.

Sedan den ljuli 1982 har också doktorandtjänster (L 10 eller 12) inrättats vid forskningsråden och sektoriella FoU-organ. Antalet doktorandtjänster vid dessa myndigheter uppgår till ca 110. Även inom högskolan får sedan den 1 juli 1983 inrättas doktorandtjänster inom ramen för en försöksverk- samhet. som skall utvärderas efter en femårsperiod. Enligt vad jag har erfarit har hittills ca 35 doktorandtjänster inrättats inom högskolan. Enligt bestämmelserna för doktorandtjänster har innehavaren rätt att meddela undervisning eller utföra annat arbete omfattande högst en femtedel av ftrll arbetstid.

Från SFS och från de fackliga organisationerna har kritik framförts mot

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 59

det nya studiefinansieringssystemet. Kritiken gäller bl.a. avsaknaden av sociala förmåner för de forskarstuderande som enbart uppbär utbildnings- bidrag. Organisationerna har också påpekat att utbildningsbidrag inom vissa fakulteter har delats upp i så små delar att de studerande inte fått något reellt stöd. De studerande häri vissa fall tvingats att tjänstgöra som assistent i mycket stor omfattning. Införandet av en åldersgräns. 45 år. har ' ocksä kritiserats med hänvisning till att den missgynnar kvinnor. som i allmänhet påbörjar forskarstudier vid en högre ålder än män.

UHÄ har fått regeringens uppdrag att följa övergången till det nya systemet för studiefinansiering och fortlöpande komma med de förslag till . åtgärder som kan vara påkallade.

UHÄ har hösten 1983 avlämnat en delrapport om uppföljningen av 'övergången till det nya systemet. Av rapporten framgår bl. a. att behoven av assistentinsatser i grundutbildningen tenderar att leda till en uppsplitt- ring av utbildningsbidragen och till att dessa i stor utsträckning förenas med förordnande som assistent. vilket närmast är regeln inom de matema- tisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna. Problemet att upprätt- hålla en god balans mellan doktorandens insatser i grundutbildningen och den egna forskarutbildningen kvarstår således efter förändringarna av stu- diefmansieringen. UHÄ föreslår också att åldersgränsen 45 år för erhål- lande av utbildningsbidrag upphävs. eftersom åldersgränsen synes drabba kvinnliga forskarstuderande.

Rapporten har behandlats av en arbetsgrupp inom utbildningsdeparte- mentet med representanter för högskolemyndigheterna. SFS. Tjänstemän- nens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR.

För egen del vill jag framhålla följande. Jag anser i likhet med min företrädare att en förbättring av studiestödet är en viktig del av en fortsatt satsning på FoU. Införandet av utbildningsbidrag som den huvudsakliga formen för studiestöd för doktorander syftade till att göra studierna effekti- vare. De tendenser till fragmentisering av utbildningsbidragen som UHÄ har påpekat bör enligt min mening motverkas. För att få till stånd en relativt snabb förändring har regeringen genom beslut den 26 januari 1984 ändrat förordningen om utbildningsbidrag för doktorander. Det huvudsak- liga innehållet i förändringarna är följande.

Utbildningsbidrag skall normalt ledigkungöras som helt bidrag. Endast på begäran av den forskarstuderande skall bidraget kunna delas upp. Bidrag skall inte kunna utgå med mindre än hälften av ett helt bidrag. F. n. kan bidraget utgå med lägst 25 % av helt bidrag.

De möjligheter som nu' finns till förlängning av tiden för innehav av utbildningsbidrag ändras från högst ett till högst två år. Detta innebär att förlängningsreglerna för utbildningsbidrag och för doktorandtjänst kom- mer att överensstämma.

Enligt gällande regler får vidare en högskolestyrelse i vissa fall föreskri- va att utbildningsbidrag endast får utgå. om doktoranden åtar sig assi-

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 60

stenttjänstgöring. Det har framkommit att denna bestämmelse har tilläm- pats generellt vid några högskoleenheter. Det bör med anledning härav erinras om att avsikten inte har varit att generellt koppla utbildningsbidrag och assistenttjänst. Bestämmelsen har således tillkommit för att tillgodose behov av assistenttjänstgöring vid vissa institutioner. inte för hela högsko- leenheter eller fakulteter.

Jag anser i likhet med UHÄ att åldersgränsen 45 är bör upphävas. eftersom den synes drabba kvinnliga studerande. En högre åldersgräns skulle principiellt kunna motiveras men skulle beröra så få fall att jag inte är beredd att förorda någon sådan gräns. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till ändrade bestämmelser. Jag förordar att rege- ringen inhämtar riksdagens godkännande av att bestämmelsen om en ål- dersgräns upphävs.

Jag vill i annat sammanhang återkomma till frågan om de sociala förmå- nerna för doktorander med utbildningsbidrag.

SFS har vidare i en skrivelse anhållit dels att doktorander med helt utbildningsbidrag samt 20 % assistenttjänstgöring skulle få rätt till förläng- ning av bidragstiden motsvarande assistenttjänstgöringens omfattning. dels att doktorand. som inte medgivits fortsatt bidrag. skulle kunna anföra ' besvär häröver till UHÄ.

Jag anser för min del att en generell rätt till förlängning av bidragstiden för doktorand med 20 % assistenttji'tnstgöring inte kan medges. 1 så fall måste det nuvarande studictinansieringssystemet ändras så att utbildnings- bidrag reduceras även för den som har assistenttjänstgöring av denna omfattning. Däremot vill jag framhålla att en doktorand. som haft ovanligt betungande arbetsuppgifter som assistent. bör kunna medges förlängning av bidragstiden på grund av särskilda skäl. Denna möjlighet föreligger nu sedan regeringen vidtagit de ovan redovisade ändringarna. Någon ytterli- gare ändring av bestämmelserna är sålunda inte erforderlig.

Beträffande frågan om möjlighet att anföra besvär över beslut att inte medge fortsatt utbildningsbidrag tinnerjag problemen mer komplicerade. Visserligen finns det. som SFS anför. skäl att av rättssäkerhetssynpunkt medge den enskilde doktoranden bcsvärsrätt. men det kan ifrågasättas om en eventuell besvärsinstans har förutsättningar att göra en sakkunnig be— dömning av fall av detta slag. Jag avser därför att ta initiativ till en undersökning av det problem. som SFS tagit upp.

Jag har erfarit att det vid vissa institutioner föreligger svårigheter att rekrytera forskarbegåvningar till doktorandstudicr. Detta gäller bl.a. ma- tcmatikämnet. Jag finner att dessa problem på sikt är mycket allvarliga. I flera undersökningar har rekryteringssvårigheterna påvisats och hänförts till problemen för de studerande att få en godtagbar försöijningssituation. . SACO/SR. TCO och SFS har framfört önskemål om införande av ytterliga— re doktorandtjänster. '

UHÄ har nyligen i en rapport redovisat en bearbetning av uppgifter om

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 61.

doktorandernas studiesituation. baserad på statistiska centralbyråns (SCB) forskarutbildningsregister. Av denna rapport framgår bl.a. att yngre doktorander inom humanistisk och samhi'tllsvetenskaplig fakultet. vilka inte haft någon studiefinansiering. i mycket ringa omfattning har avlagt doktorsexamen. Vidare framgår det att doktorander med någon typ av studiestöd har fullföljt sina studier ijämförelsevis stor utsträckning.

För egen del anser jag det utomordentligt väsentligt att studiefinansie- ringen tillförs sådana resurser att högskolan kan rekrytera de forskarhe- gåvningar som behövs. På sikt bör den situationeneftersträvas att dokto— randerna kan ges försörjning direkt vid antagningen. En rad av de problem som man från olika håll'pekat på när det gäller det nya studietinansierings- systemet skulle lättare kunna lösas genom ett ökat utnyttjande av dokto- randtjänster med möjligheter till en flexibel reglering av tjänsternas inne- håll vad avser bl.a. fördelning på egen utbildning och institutionstjänstgö- ring. Jag ämnar därför ta initiativ till en översyn av systemet med sikte på förändringar i denna riktning. __

Utbildningsbidragen utgår f. n. med 5610 kr./mån. Jag har vid min be- räkning av berörda anslag nu enbart beräknat kostnader motsvarande löneomräkning för de assistenttjänster som finns kvar från det tidigare

. studietinansieringssystemet.

Jag vill även i detta sammanhang ta upp frågan om placering av dokto- randtjänster hos sektoriella FoU-organ eller andra myndigheter. Enligt nu gällande bestämmelser skall doktorandtjänst. som inrättas av en myndig- het som disponerar egna FoU-medel. alltid placeras vid en högskoleenhet efter medgivande av styrelsen för enheten. Enligt min mening bör emeller- tid tjänsten direkt kunna placeras vid berörd myndighet. om detta är lämpligt. Jag förordar således att sådan doktorandtjänst. som har inrättats av myndighet som disponerar särskilda medel för forskningsändamål. efter regeringens medgivande får placeras vid myndigheten. .

Jag har i frågor rörande forskarutbildning m.m. samrått med chefen för jordbruksdcpartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen" föreslår riksdagen 1. att godkänna vad jag har förordat i fråga om upphävande av åldersgräns för erhållande av utbildningsbidrag för doktorander. 2. att godkännavad jag har förordat i fråga om placering av dokto- randtjänster.

Internationelltjbrskururbytu ' Utbildningsdepartementet skickade i april 1983 ut en förfrågan angående internationellt forskarutbyte till vissa myndigheter. däribland UHÄ och

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 62

forskningsråden. UHÄ remitterade skrivelsen till högskoleenheter med fasta forskningsresurser. '

Dessa ombads redogöra för de avtal. stipendier och övrigt utbyte som gör det möjligt för svenska forskare och forskarstuderande att forska i andra länder samt för utländska forskare och forskarstuderande att bedriva forskning i Sverige. Redogörelsen skulle också innehålla uppgifter om hur dessa möjligheter utnyttjades och de problem som eventuellt samman- hänger med detta utbyte. '

Det inkomna materialet ger inte en fullständig bild av forskarutbytets omfattning och inriktning. eftersom uppgifterna från högskoleenheterna inte är heltäckande. Utbytet mellan svenska högskoleenheter och-utlandet förefaller vara omfattande. Svaren från högskoleenheterna tyder visserli- gen på att även allmänna kontakter forskare emellan i form av deltagande i konferenser m.m. ibland har redovisats. Dessa är naturligtvis ofta en förutsättning för att ett utbyte av forskare skall kunna inledas. Många institutioner uppger att de planerar att utöka utbytet av forskare och forskarstuderande med andra länder. Totalt redovisas ca 60 formaliserade avtal. Det framgår av materialet att en mycket liten del aV'det faktiska forskarutbytet äger rum på grundval av dessa avtal.

Förutom högskoleenheternas eget forskarutbyte med utlandet finns pro- gram. stipendier. avtal m.m. vid andra forskningsorgan samt vid Svenska institutet (SI). Dessa omnämns i högskoleenheternas redogörelser främst när det gäller finansiering av forskarkontakterna mellan Sverige och utlan- det. Man anser sig synnerligen beroende av det ekonomiska stöd som kan erhållas från dessa organ.

Ett omfattande internationellt forskarutbyte äger rum. dels på informell basis. dels genom avtal mellan högskoleenheter. institutioner. forsknings- råd m.fl. Dessutom finns planer för att öka utbytet. Det gäller t. ex. STU: s avsikter att avsätta avsevärda belopp för att finansiera forskarstuderandes och yngre forskares vistelser i utlandet. Det gäller vidarc NFR: s begäran i anslagsframställningen för budgetåret l984/85 om ytterligare medel för internationellt forskarutbyte och HSFR: s planer på samverkan med det franska forskningsrådet Centre national de la recherche scientifique. Det gäller inte minst på många håll vid högskoleenheterna.

Det största problemet att få till stånd ett ökat internationellt forskarut- byte synes vara av ekonomisk art. Som tidigare framhållits uppger högsko— leenheterna 'att de är mycket beroende av medel utifrån för att finansiera utbytet. Det gäller inte enbart att kunna skicka egna forskare och forskar- studerande'utomlands utan också att kunna ta emot utländska forskare eller utländska forskarstuderande. ] det senare fallet kan brist på handle- darresurser vara avgörande. Enheterna anser sig således sakna tillräckliga egna resurser för att öka utbytet.

Bristen på egna medel Vid högskoleenheterna för att finansiera svenska forskares vistelser utomlands framgår också av att de möjligheter som de

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 63

externa organen. t.ex. NFR. MFR. SI och KVÅ erbjuder ofta utnyttjas maximalt. Efterfrågan är långt större än tillgången.

Inte bara högskoleenheterna utan även Sl och Ingenjörsvetenskapsaka- demien (IVA) anger problem av ekonomisk art. Sl framhåller att antalet stipendier åt utländska forskare för forskning i Sverige minskar år från år eftersom kostnaderna ökar snabbare än anslagen. Vidare saknar Sl kom— plement till Stipendierna. t. ex. resebidrag. lVA påpekar att dess totalkost- nader för öststats- och Kinautbytet konstant överskridit det av utrikesde- partementet beviljade beloppet.

Såväl lVA som Sl framhåller bristen i att särskilda resurser saknas för att finansiera forskarutbyte med ett ur forskarsynpunkt så viktigt land som USA. lVA:s kartläggning av forskarutbytet inom akademiens verksam- hetsområde visade att man från svenska institutioners sida skulle vilja ha ett ökat stöd just för detta ändamål.

Forskarutbytet med USA synes vara omfattande av materialet att döma. Av IVA: s kartläggning drar också STU slutsatsen att utbytet borde öka med industriländer med annat språk än engelska. t.ex. Frankrike. Väst- tyskland och Japan.

Även om bristen på ekonomiska resurser framställs som det viktigaste problemet vad beträffar forskarutbytet mellan Sverige och andra länder. framför allt för högskoleenheternas egna initiativ och möjligheter. fram- kommer även andra problem. Vissa av dessa problem har med tjänstekon- struktioner och befordringssystem att göra. SLU pekar på svårigheten att med bibehållen lön för längre tid få förlägga en forskares verksamhet till en utländsk institution utan regeringens medgivande. Universitetet i Lund framhåller att exempel på direkta byten av tjänster med utländskt universi— tet finns men att sådana arrangemang ofta innefattar praktiska problem. Meritvärdering av utlandsverksamhet är ett annat problem.

För egen del fårjag anföra följande. Ett särskilt problem av ekonomisk art är denjämförelsevis höga-direkta inkomstbeskattningen i Sverige. Detta har klara olägenheter från forsk- ningens synpunkt. Som statsrådet Ingvar Carlsson har framhållit i inled- ningen har regeringen tagit initiativ i denna fråga genom att bemyndiga chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med upp- gift att skyndsamt föreslå särskilda former för beskattning av högt kvalifi- cerade utländska forskare med tillfällig anställning i Sverige.

Många av de problem som omnämns är främst frågor för högskoleenhe- terna själva. Högskoleenheterna kan avsätta medel för forskarutbyte-inom . ramen för sina anslag. Det finns inte heller några formella hinder att förlägga tjänstgöring utomlands för svenska forskare, att inrätta fonder för forskarutbyte eller att för forskarstuderande som innehar utbildningsbi- drag eller doktorandtjänst förlägga studier och arbete utomlands. Likväl anser jag det angeläget att genom särskilda insatser stimulera ett ökat utbyte.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 64

Flera instanser har betonat vikten av att forskarstuderande och unga forskare får möjlighet till internationella kontakter genom vistelser utom- lands. Det torde. vara väsentligt mycket lättare för forskare. vilka varit verksamma ett par är. dels att få särskilda stipendier. resebidrag m.m. som 51. forskningsråd m. fl. delar ut. dels att inom ramen för projekt fä medel för vistelse utomlands. Vidare torde det också vara lättare för etablerade forskare att söka stipendier utomlands.

För att stimulera högskoleenheterna till ett ökat forskarutbyte föreslår jag mot denna bakgrund att 4505 000 kr. anvisas. Jag återkommer härtill under anslaget Vissa särskilda tttgifter för forskningsändamål. Medlen bör främst avse forskarstuderande och yngre forskare. Forskarstuderande för- utsätts då uppbära utbildningsbidrag eller inneha doktorandtjänst. Bidra- get skall således avse merkostnader som uppkommer i samband med utlandsvistelse. Medlen bör också kunna användas för särskilda kostnader i samband med att svenska högskoleenheter tar emot utländska gästfors- kare.

Vid användningen av medlen bör hänsyn tas till de resurser som STU kommer att anvisa för internationellt forskarutbyte inom det tekniska området.

Jag har i årets bttdgetproposition (prop: l983/84: 100 bil. IO) under ansla- get Kulturellt tttbyte med utlandet föreslagit bl.a. en avsevärd höjning av anslaget till Fulbrightkommissionen. De medel som jag här föreslår för forskarutbyte bör därför i första hand avse andra länder än USA. Frankri- ke. Japan och—Västtyskland är exempel på länder som enligt niin mening särskilt bör beaktas i utbytesvcrksamheten.

[ övrigt vill jag hänvisa till vad statsrådet lngvar Carlsson anfört i inledningen. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare att be- handla frågan om internationellt forskarutbyte inomjordbruksdepartemen- tets verksamhetsområde.

Jämställd/zei i fi:)rskningen

Jag övergår nu till att behandla de frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen som aktualiserats av jämställdhetskommitténs förslag i betänkandet (SOU l98314) "Om hälften vore kvinnor ..... Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet Gradin.

Jämställdhetskommitténs betänkande avlämnades i januari l983. Det har remissbehandlats. Sammanställningar av kommitténs förslag och av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.2.

Riksdagen beslöt l982 (UbU 37. rskr 397) med anledning av propositio- nen l98l/82: [06 om forskning m.m. att jämställdhetsforskning skulle till- höra de prioriterade forskningsområdena. I detta sammanhang betonades vikten av fler kvinnliga forskare. varvid en hänvisning gjordes till jäm- ställdhetskommitténs arbete.

Jag vill inledningsvis anmäla attjag anslttter mig till den mälbeskrivning

Prop. 1983/84: 107 BilagaS Utbildningsdepartementet 65

förjämställdhetssträvandena inom forskningen som kommittén angivit och som fått remissinstansernas stöd. Jag citerar:

"Målet är inte jämställdhet pä männens villkor. utan balans i forskar- miljön och i själva forskningen. sä att det kvinnliga perspektivet fär påver-- ka bäde arbetsförhällandcna och forskningens innehåll. Detta gäller all forskning. inte bara jämställdhetsforskning. Åtgärder utifrån skall ses som ett stöd för förändringar inifrån. frän universitet och högskolor och från forskarna själva." '

] betänkandet harjämställdhetskommitten lämnat en fyllig redogörelse för de kvinnliga forskarnas situation samt ett flertal förslag till förbättringar av både de kvinnliga forskarnas villkor och kvinnotbrskningens organisa- tion. UHÄ har fram-hållit att betänkandet bör få stor spridning och andra remissinstanser har påpekat att betänkandet borde kunna användas i sam- band med information och utbildning i jämställdhetsfrågor. Jag ansluter mig till vad dessa remissinstanser anfört. '

] betänkandet dokumenteras bl.a. kvinnornas svårigheter inom forsk- ' ningen och forskarutbildningen samt den kvinnliga underrepresentationen på högre forskartjänster.

För att få till stånd en mindre könsuppdelad arbetsmarknad anserjag att det krävs genomgripande insatser för att främja otraditionella yrkesval. som på sikt kan leda till en utjämning. även inom forskningen. Vårt samhälle är dominerat av män och styrs av mäns värderingar. Vi behöver ökad kunskap bl.a. om har kvinnor och män skall kunna uppnåjämställd- het. Därför behövs forskning om hur både kvinnors och mäns attityder kan utgöra hinder för att uppnå reell jämställdhet. Jämställdhetsforskningen kommer sannolikt även i fortsättningen att vara kvinnoinriktad. eftersom vi hittills har saknat kvinnoperspektivet inom forskningen. De flesta som är intresserade av forskning med kvinnoperspektiv är kvinnor. Det finns sålunda ett samband mellan att antalet kvinnliga forskare ökar-och att forskningsfältet utvidgas till att omfatta även de områden där kvinnopers- pektivet nu saknas.

Även om alla de insatser. som skulle behövas. inte kan komma till stånd omedelbart. vill jag här peka på vissa åtgärder. som kan stimulera jäm- ställdhetsforskningen och därmed på sikt förbättra möjligheterna att uppnå jämställdhet för kvinnliga forskare. Jag vill också här'peka på att antalet kvinnliga forskarstuderande numera har ökat även relativt: kvinnorna utgör nu ca en tredjedel av alla forskarstuderande. Före 1980 var andelen kvinnor ca en fjärdedel.

Kommittén har angett några förslag i syfte att stimulera flickor och kvinnor att söka sig till'forskning. t.ex. att ge stöd och uppmuntran till flickor och kvinnor som har gjort otraditionella utbildningsval och att regelbundet anordna rekryteringsseminarier inom högskolan för att intres- sera kvinnliga studerande för forskning.

Jag vill i detta sammanhang anknyta till vad statsrådet Ingvar Carlsson "5 Rik-Mum?! 1983/84. I sum/. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 66

anfört i inledningen om betydelsen av att förhållandena i utbildningssyste- met påverkar intresset för forskning och forskarutbildning." Det är synnerli- gen angeläget att barns och ungdomars naturliga kreativitet och nyfikenhet på omvärlden tas till vara och stimuleras i skolarbetet.

När det gäller rekryteringen till forskning anser jag att insatser behövs inom både skolan och högskolan. _Flickor måste få minst lika mycket stöd och uppmuntran när det gäller'bl.a. att stimuleras till intresse för bl.a. teknik och naturvetenskap. Här vill jag också peka på de viktiga insatser för rekryteringen som görs av FRN i samband med information om forsk- ning till barn och ungdom. lnom högskolan bör man ta vara på begåvade kvinnliga studerande. som visar intresse och fallenhet för forskarutbild- ning.

Den miljö som möter en kvinnlig forskare är i allmänhet präglad av manliga värderingar. ] betänkandet avslöjas den dolda diskrimineringen av kvinnor. För kvinnliga studerande kompliceras dessutom ofta forskarut— bildningen av att de vanligtvis måste använda mer tid för barnomsorg än manliga studerande gör. Flera undersökningar har också visat att kvinnliga studerande bemöts annorlunda av och därför får svärigheteri kontakterna med-de manliga handledarna.

Sammantaget finner jag att de faktiska och omedvetna mönster som utmynnar i negativa attityder mot kvinnor måste bearbetas och brytas. Genom att öppet diskutera och ompröva de faktorer inom forskningen och forskarutbildningen. vilka på olika sätt diskriminerar kvinnor, skulle vi kunna skapa en öppnare och mer givande forskningsmiljö för både kvinnor - och män. Jag har, narjag behandlade avsnittet Forskarutbildningen pekat på att handledningen i forskarutbildningen måste stimuleras och att det bl.a. ankommerpå UHÄ att verka för att handledarutbildning kommer till stånd. Det är väsentligt att sådan utbildning innefattar information om jämställdhetsproblematiken.

Jag har även i samband med vad jag anfört om effektiviteten i forskarut- bildningen betonat fakultetsnämndernas ansvar och uppgifter i detta sam- manhang. Hit hör ocksä att övervaka att rekryteringen av kvinnliga forska- re stimuleras.

Jag har Också tidigare anmält attjag. med hänsyn till risken att kvinnliga forskare kan diskrimineras. avser att föreslå regeringen att bestämmelsen om åldersgränsen. 45 år. för erhållande av utbildningsbidrag. skall upphä- vas. '

Jag vill i detta sammanhang erinra om _att det åligger myndigheterna att utarbeta jämställdhetsplaner. De tjänster inom högskolan och forsknings- råden som är avsedda företrädesvis för forskningsverksamhet är profes- sor. docent. forskarassistent och forskare. Kvinnornas andel på dessa tjänster är låg. Enligt min mening bör högskölemyndighcterna ange tids- bestämda mäl för andelen kvinnor på dessa tjänster.

Det har hittills inte funnits någon särskild organisation inom högskolan

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 67

för jämställdhetsforskning. Sedan 1978 har dock på initiativ av kvinnliga forskare bildats forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning på var och en av universitetsorterna samt i Luleå. 1 Uppsala benämns forumverk- samheten centrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Verksam- heten har tillförts medel från anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Jämställdhetskommitte'n har framfört förslag till en organisation förjäm- ställdhetsforskning innefattande bl.a. flera tjänster som professor och docent.

För min del villjag framhålla följande. Jämställdhetsforskning är ett relativt nytt tvärvetenskapligt forsknings— fält. där olika organisatoriska former prövas för att successivt etablera forskningen. De flesta remissinstanserna. bl. a. UHÄ. hari sammanhanget prioriterat docenttjänster utan bandenhet till visst ämne. Under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet kommer statsrådet lngvar Carlsson att beräkna medel för forskartjänster i jämställdhets- forskning. På de orter där tjänsterna placeras bör en samverkan med resp. forumorganisation äga rum. Medel bör härutöver — liksom hittills även i fortsättningen utgå förjämställdhetsforskning vid universiteten från ansla- get Samhällsvetcnskapliga fakulteterna. att fördelas till resp. forum/cen- trum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.

Jämställdhetskommitte'n har även behandlat frågan om hur Kvinnove- tenskaplig tidskrift i fortsättningen skall tillgodoses i ekonomiskt hänseen- de.

Jag har erfarit att denna tidskrift. som jag tin ner värdefull. fär bidrag från stödet till kulturtidskrifter. från UHÄ och från HSFR. Eftersom rådet har funnit möjligheter till ett utökat stöd. utgår jag från att tidskriften skall kunna finansieras forsättningsvis.

Det ankommer på högskolemyndigheterna att pröva jämställdhetskom- mitte'ns övriga förslag till organisatoriska förändringar. Jag avser därför att överlämna betänkandet samt remissammanställningen till UHÄ för hand- läggning.

Samnnutfatming ut' budgetfh'slag för forskning och _lbrskaru!bildning: m.m.

Medel för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till mina och statsrådet lngvar Carlssons förslag att fördelas på följande sätt.

Rilllr'lSt'." S. 68. ändringari sifferkolumnema.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 68

Medel för forskning och forskarutbildning under fakultetsanslagen för- delade på orter.

Högskoleenhet mi|_i_ kr. Universitetet i Stockholm |39 Tekniska högskolan i Stockholm | l8 Karolinska institutet ISO Högskolan för lärarutbildning i Stockholm : Universitetet i Uppsala 375 Universitetet i Linköping 79 Universitetet i Lund 315 Universitetet i Göteborg 196 Chalmers tekniska högskola ' |o4 Universitetet i Umeå |(,| Högskolan i Luleå 37 Ej fördelat ' 8 Summa 1634

Medel för forskning och forskarutbildning fördelade på fakulteter (motsv.).

Ändamål milj. kr. Humanistiska fakulteterna [62 'l'eologiska fakulteterna . |: Juridiska fakulteterna [(, Samhällsvetenskapliga fakulteterna |87 Medicinska fakulteterna 423 Odontologiska fakulteterna 48 Farmaceutiska fakulteten I6 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 384 'l'ekniska fakulteterna 370 'l'emaorienterad forskning |f, Gemensamt 65 Summa l699

Medel för övrig forskning under utbildningsdepartcmentets huvudtitel.

Ändamål milj. kr. [forskningsråd m.m. 55l Ovrigt forskningsstöd — europeisk forskningssamverkan l58

— forskningsinstltut m.m. 64 — kungl. biblioteket m.m. 53 Summa 826

För anslagen till forskning och forskarutbildning har UHÄ begärt en prisomräkning med |ll.6 '.'/P. Jag har i enlighet med vad som tillämpats för motsvarande ändamål för statsbudgeten i övrigt beräknat ca 7 ')? för samtliga utgiftsslag utotn för bokinköp där jag har beräknat en prisomräk- ning om l4 %.

l löneomräkning har UHÄ för reservationsanslagcn till fakulteterna

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 69

samt till temaorienterad forskning begärt 79 052000 kr. Jag har beräknat 79125000 kr. för följande avtal:

Avtal 1982-08—25 om anställningsvillkor för vissa statliga läkare m.fl. (ABL). '

Avtal 1983 om löner fr.o.m. 1983-01-01. Avtal 1983-04-20 om beräkning av avlöningsförmåner för tid fr.o.m. maj 1983 m.m. _ _

Avtal 1983-04-29 om löner för statstjänstemän m.fl. (ALS l983), änd-' ringar av TFU.

L-ATF förtiden 1983-07-01 — l984-06-30.

l årets budgetproposition har räknats med vissa besparingar till följd av förvaltningsrationalisering under anslagen till grundläggande högskoleut- bildning. Rationaliscringar av motsvarande omfattning skall givetvis göras i fråga om den förvaltning som bekostas från anslagen till forskning och forskarutbildning inom högskolan. De medel som därvid frigörs skall-an- vändas för forsknings- och forskarutbildningsändamål inom resp. fakultet (motsv.). .

De förslag som förts fram i anslagsframställningar och i andra skrivelser och som inte behandlas i det följande har med hänsyn till det statsfinan- siella läget eller av andra skäl inte kunnat tagas upp.

Statsrådet Göransson anför.

Forskning inom skolväswnctels område

Från anslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete bekostas forsk- ning och centralt utvecklingsarbete inom ungdomsskola och vuxenutbild- ning samt informationsåtgärderi samband därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering. samordning, utvärdering och spridning av informa- tion om verksamheten. Skolforskningen består huvudsakligen av upp- dragsforskning inom högskolans ram.

Riksdagens beslut med anledning av proposition l980/8I:97 om skol- forskning och personalutveekling trädde i kraft den 1 juli l982 (UbU 97. rskr 385). Den viktigaste förändringen innebar att tyngdpunkten i verksam- heten försköts från ett sammanhållet forsknings- och utvecklingsarbete mot ett betonande av forskning som underlag för en långsiktig planering.

Under perioden l982f1985 skall enligt riksdagsbeslutet huvudparten av de delar av anslaget B 7 som tidigare utnyttjats för utvecklings- och läroplansarbete överföras till ett särskilt anslag som länsskolnämnderna disponerar. Den kvarvarande delen av anslaget skall successivt inriktas mot att bestrida kostnader för forskning. främst av övergripande och långsiktig karaktär, visst centralt utvecklingsarbete rörande bl.a. vuxenut- bildning, handikappfrägor och frågor rörande invandrare och nationella minoriteter samt planering, uppföljning och information.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 70

SÖ avser att i ökad utsträckning eftersträva en kompetens- och kun- skapsuppbyggnad genom tvärinstitutionella projekt" inom delvis nya forsk- ningsområden.

Forskning inom skolområdet skall enligt riksdagsbeslutet integreras med den långsiktiga planeringen och utvecklingen av det svenska skolväsendet. SÖ har i uppgift att lägga fram långsiktiga skolforskningsprogram enligt riktlinjer som angivits i proposition 1980/81:97 och i proposition 1981/82: 106 om forskning m.m. SÖ har i l984/85 års anslagsframställning redovisat vissa konsekvenser av utvecklingen på skolområdet beträffande övergripande forskningspolitiska principer. forskningens innehåll och forskningsplaneringens organisation och genomförande i den statliga skol- administrationen. På skolområdet har sedan mitten av 1970-talet genom- förts stora förändringar. Inom de närmaste åren aktualiseras vissa ytterli- gare förändringar._Till de viktigaste frågorna för skolforskningen hör upp- följning och utvärdering av effekterna av beslutade och kommande re- former. bl. a. decentraliseringen på utbildningsområdct och den successiva reformeringen av gymnasieskolan. .

För budgetåret l984/85 har jag i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100) föreslagit att till anslaget B 7. Forskning och centralt utveck- lingsarbete inom skolväsendet anvisas 24 937000 kr.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Forskning om högskolan .

Forskning om högskolans olika verksamheter bedrivs främst med medel från UHÄ. Den utförs till största delen av forskare inom högskolan men även av UHÄ.

Enligt UHÄ var budgetåret l982/83 den totala omfattningen av UHÄ: s FoU-verksamhet 7 milj.kr., därav 2 milj. kr. för långsiktig kunskapsupp- byggnad. 1.5-milj.kr. för uppföljningsstudier samt 3.5 milj.kr. för sekto- riell FoU med direkt verksamhetsanknytning.

Fr.o.m. innevarande budgetår finns medel för forskning inom-högsko- lan under en särskild anslagspost. Forskning om högskolan m.m., under anslaget Universitets- och högskoleämbetet. För innevarande budgetår uppgår anslagsposten till 4,8 milj. kr.

UHÄ: s forskningsanslag omfattar två delprogram. nämligen forskning om högskolan och uppföljning och policystudier. Det senare programmet startade under budgetåret l982/83 samtidigt som UHÄ: s program för uppföljning av högskolereformen avslutades. Delprogrammet syftar till att ta fram kunskaper som kan tjäna som stöd för planerings- och utvecklings- arbete inom hela högskolan.

Delprogrammet forskning om högskolan omfattar fyra större huvudom- råden: högskolan i samhället. högskolans organisation och forskningens

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet ' 71

resp. utbildningens villkor och möjligheter. Inom dessa fyra områden har- sedan starten år 1971 ett hundratal projekt initierats inom tolv olika sam- hällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. Vidare har ett 30-tal dok- torsavhandlingar publicerats.

Jag har i årets budgetproposition föreslagit att dessa medel för nästa budgetår skall uppgå till 4940000 kr.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 72 Anslagsberäkningar Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

Chefen för utbildningsdepartementet anför. [ budgetpropOsitionen har medel för forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovi- sar statsrådet Ingvar Carlsson och jag förslag till anslagsbelopp under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1984/85.

—D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

l982/83 Utgift 13 307 099 Reservation 718 440 1983/84 Anslag 14650 000 1984/85 Förslag 15 236000

Från anslaget bestrids kostnader för dels olika åtgärder för forsknings- anknytning av grundläggande högskoleutbildning. dels konstnärligt ut- vecklingsarbete. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete disponeras av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Universiters- och högskoleämbetet

Regionstyrelserna har utarbetat program för utvecklingav olika insatser som tjänar syftet att ge den grundläggande högskoleutbildningen ett ökat mått av anknytning till forskning och forskarutbildning. Samtliga region- styrelser föreslår väsentliga ökningar av anslaget. Förslagen varierar från ca 10 % till ca 50 ?r- ökning av de olika regionernas andel av anslagsposten. Totalt föreslås en förstärkning med 3 200000 kr. _

Med anledning av ett regeringsuppdrag har UHÄ genom en arbetsgrupp (FOMI) låtit utreda vissa frågor rörande de mindre högskolornas roll i fråga om forskning och forskarutbildning. FOMI har i sitt betänkande föreslagit att viss verksamhet skall bekostas med medel ur detta anslag. Dessa förslag innebär en ökning av anslagsposten 1_med 4500000 kr. budgetåret l984/85. 3000 000 kr. budgetåret 1985/86 och 2500000 kr. bud- getåret 1986/87.

Med hänsyn till vad regionstyrelserna och FOMI anfört beräknar UHÄ i alternativ 1 för budgetåret 1984/85 en ökning av denna anslagspost med 210000 kr. [ alternativ 2 beräknar UHÄ en ökning med 5 250 000 kr. främst med hänsyn till FOMI: s förslag. UHÄ hari skrivelse den 10 oktober 1983 inkommit med förslag till fördelning av medlen under anslagsposten 1. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning mellan hög- skoleregionerna med anledning av UHÄ: s ställningstagande till FOMl:s förslag.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 73

UHÄ föreslår att medlen för forskningsanknytning ökas med 5460000 kr. utöver pris- och löneomräkning (+ 576000 kr.).

UHÄ anser det synnerligen viktigt att den successiva uppbyggnaden av resurser för konstnärligt utvecklingsarbete fortsätter. Medlen är nu alltför begränsade med hänsyn till det syfte de skall tjäna vid tretton konstnärliga utbi]dningsinstitutioner i landet. UHÄ föreslår att medlen för konstnärligt utvecklingsarbete får en förstärkning budgetåret l984/85. med 866000 kr. utöver pris- och löneomräkning (+ 157000 kr.).

För budgetåret 1984/85 föreslår UHÄ inrättande av nya professurer inom de fyra ämnesområdena målning. fotografi, keramik och glas samt pianospelning. Professurerna bör. i likhet med vad som gällerför befintliga professurer inotn det konstnärliga området tillsättas av regeringen med en förordnandetid på tio år samt vara förenade med konstnärligt utvecklings- arbete. De föreslagna professurerna bör i likhet med befintliga professurer vid konstnärliga utbildningar finansieras från anslaget D 8. Utbildning för kultur- och informationsyrken.

A ns! agajördel ni n ;:

Anslagspostiregion . 1983034 Beräknad ändring 1984785 ' UHÄ Före- draganden

l. Forskningsanknytning av grundläggande hög-

skoleutbildning a. Stockholms högskoleregion 2041 000 + 137000 + 82 000 b. Uppsala högskoleregion 2 244 000 +] 847 000 + 90 000 e. Linköpings högskoleregion 1 337000 + 252000 + 53000 d. Lund/Malmö högskoleregion 2 281000 +l 574000 + 91000 e. Göteborgs högskoleregion 1813000 +140| 000 + 73 000" f. Umeå högskoleregion 1804 000 + 825 000 + 72000 2. Konstnärligt utvecklings—

arbete . . 3 130 000 + 1 023 000 + 125 000 Utgift 14 650 000 +7 059000 +586 000

F öredragandens överväganden

Jag hari det föregående under punkten Forskning vid mindre högsko- leenheter tagit ställning till universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag angående åtgärder för att främja forsknings- och utvecklingsarbete m.m. vid vissa mindre högskoleenheter. Mina ställningstaganden där inne- bär att jag inte anser det lämpligt att anvisa medel för detta ändamål från"

_ anslagsposten Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbild- ning under detta anslag. Jag kommer i det följande under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål att beräkna medel för viss verk- samhet i syfte att underlätta uppdragstinansierad FoU vid berörda högsko-'

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet . 74

leenheter och samverkan mellan dessa enheter och universiteten mil. i fråga om forskning och forskarutbildning.

Chefen för industridepartementet kommer i annat sammanhang i sina förslag rörande industriell tillväxt och förnyelse att föreslå att särskilda medel ställs till statens industriverks lörfogande för att verket i samarbete med förening Svensk Form skall kunna in'trätta ett centrum för designfräm- jande verksamhet. Med anledning härav utgår jag ifrån att UHÄ beaktar behovet av utvecklingsarbete inom designområdet.

Jag vill här erinra om att statsrådet Göransson i 1984 års budgetproposi- tion vid sin anmälan av anslaget F 7. lnkomstgarantier för konstnärer förordat att två nya garantirum beräknas för innehavare av tidsbegränsad tjänst som professor resp. huvudlärare. vilkas förordnanden löperut under budgetåret 1984/85.

[:tungan]?

UHÄ har föreslagit att en tjänst sotn professor i fotografi inrättas vid universitetet i Göteborg för fotografutbildningens konstnärliga och veten- skapliga ledning. Den föreslås bli finansierad inom ramen för de resurstill- skott som har beslutats för den successiva uppbyggnaden av fotografut- bildningen vid universitetet. Jag biträder UHÄ: s förslag att den ljuli 1984 skall inrättas en tjänst som professor (Lp 24/26) i fotografi vid nämnda universitet. Med tjänsten skall vara förenat konstnärligt utvecklingsarbete.

Pianospelning

Vid musikhögskolan i Stockholm finns en tjänst som professori kördiri- gering. personlig för Eric Ericson. Denne uppnår den övre pensionsgrän- sen vid utgången av år 1984. UHÄ föreslår att. när denna tjänst upphör. i dess ställe skall inrättas en tjänst som professori pianospelning vid musik- högskolan. Jag biträder yrkandet och föreslår'att — inom ramen för befmt- liga resurser — en tjänst som professor (Lp 24/26) ] pianospelning. med vilken skall vara förenat konstnärligt utvecklingsarbete. skall inrättas vid musikhögskolan i Stockholm vid den tidpunkt Ericson lämnar sin tjänst.

Ändrad Iu'nt'imning på tjänst som professor

UHÄ föreslär att ämnesbenämningen för tjänsten som professor (Lp 24/26) i komposition. instrumentation och formlära vid musikhögskolan i Stockholm i samband med återbesättande skall ändras till komposition. Jag biträder förslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag förevarande anslag till 15236000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

]. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (Lp 24/26) i enlighet med vadjag har förordat.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 _ Utbildningsdepartementet 75

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av en tjänst som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat.

3. till Forskningsunknytning av grundläggande Iu'icskoleutbi/dning sam! konstnärligt uti'ecklingsarbete för budgetåret 1984/85 anvi- sa ett reservationsanslag av 15. 236000 kr. .

D 16. Humanistiska fakulteterna

l982/83 Utgift 118 292 996 Reservation 2 043 294 1983/84 Anslag 149311000 . 1984/85 Förslag 161 678 000

Detta anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid uni- versiteten i Stockholm. Uppsala. Lund. Göteborg och Umeå.

Anslagsjförde[ning

Högskoleenhet 1983/84 Beräknad ändring l984/85 Universitets— Före- . och högskole- draganden ämbetet

Stockholms /i(f)'g.t'koleregimi

Universitetet i Stockholm 35 254000 + 3 486 000 + 3 024 000 Uppsala högskoleregion . Universitetet i Uppsala 37 330000 + 4429000 + 2 437 000 Lund/Maina)" Izögskolereuion . Universitetet i Lund 30 229000 + 3 829 000 + 3 280000 Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg 30 609 ()()0 + 3 662000 + 2 153000 Umeå h("ig.t'kn/crcgiun Universitetet i Umeå 15 561000 + 1890 000 + 1457 000 Till tutii'w's'ilc'lx- orh . . Iu'igxkoleäm/wlclx dispartion 328 000 ' + 16 000 + 16 000

Utgift 149311000 +17 312000 +12 367 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1983/84: 107

BilagaS Utbildningsdepartementet ' 76

Andamål/högskoleenhet m. m.] Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.I budget- året l984/85 (tkr.) 1. Pris- och löneomräkning 4.5 Professur i Iitteraturveten- 1.1 Prisomräkmng + 4449 skap. ssk kvinnolitteratur. 1.2 Löneomräkning + 6341 UG Sununu under ! + 10 790 4'6 Gemensamma funktioner 4.7 Gemensamma funktioner 2. Förändringar ut' anxiagjtek- ("bibliotek). UG nisk natur 2.1 Överföring från anslaget Summa ""de” Humanistisk-samhällsveten- 5, Alternativ 2 skapliga forskningsrådet + 1092 5.1 Centrum för invandrar- och _ , minoritetsforskning. UU Sum/na llIIdLI'Z + | 09- 5.2 Östasiatiska Språk 4. Alternativl 5.3 Humanistisk. ssk språkve- 4.1 Basresurser + 2153 tenskaplig. databehandling. 4.2 Studiestöd + 525 UG 4.3 Professur i musikvetenskap. Ul. + 525 Summa under.? 4.4 Professur i turkiska språk. - UU + 525

' UU : universitetet i Uppsala. UL = universitetet i Lund. UG =.univcrsitetet i Göteborg.

UHÄ hemställer att 1. de riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs. 2. en professur i Lo 24/26 i musikvetenskap inrättas den 1 juli 1984 vid universitetet i Lund. 3. en professur i Lo 24/26 i turkiska språk inrättas den 1 juli 1984 vid universitetet i Uppsala. 4. en professur i Lo 24/26 i litteraturvetenskap. särskilt kvinnolitteratur. inrättas den 1 juli 1984 vid universitetet i Göteborg.

5. universitetet i Uppsala anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av invand- rar- och minoritetsforskning. 6. universitetet i Lund anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av forskning i östasiatiska språk. . 7. universitetet i Göteborg anvisas 300000 kr. för forskning i humanis- tisk. särskilt språkvetenskaplig. databehandling. 8. under ett reservationsanslag Humanistiska fakulteterna för budgetåret l984/85 anvisas 166623 000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Musi/(vetenskap

I Sverige finns för närvarande två professurer i musikvetenskap. en vid universitetet i Uppsala. vars innehavare även har undervisningsskyldighet vid universitetet i Stockholm. och en vid universitetet i Göteborg.

Kostnad budget- året 1984/85 ( tkr.)

+ '.Jl IJ Ju

+ 300 + 1300 +17312

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 77

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att en tjänst som professor i ämnet inrättas den I juli 1984 vid tlniversitetet i Lund.

Jag biträder UHÄ: s förslag och förordar att en tjänst som professor (L 24/26) i musikvetenskap inrättas vid universitetet i Lund den ljuli 1984.

Tysk litterutm'

För närvarande finns i Sverige fyra professurer i tyska. Ingen av dessa har emellertid särskild inriktning mot tyskspråkig litteratur. 1 andra större kulturspråk. bl.a. engelska. franska och ryska finns professurer med in- riktning mot litteratur.

Det finns enligt ntin mening starka skill för att inrätta en professur i tyska med inriktning mot tyskspråkig litteratur. I många med Sverige jämlörbara länder linns llera professurer i ämnet. Vidare har den tyska klassiska litteraturen under [lera perioder av vår litterära historia intagit en central ställning. Den tyskspråkiga cfterkrigslittcraturcn är enligt många bedöma— re den mest vitala i Europa.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag att ge UHÄ i tippdrag att undersöka möjligheterna att i samband med omprövning av befintliga tjänster inrätta en professur i tyska. särskilt tyskspråkig litteratur.

Turkiska språk

UHÄ har fört fram förslag om inrättande av en professur i turkiska språk vid universitetet i Uppsala. UHÄ anser att ingen f.n. kan anses företräda ämnet i landet och att risk föreligger att ämnet helt försvinner ur svensk utbildning och forskning.

Jag delar UHÄ: s uppfattning att en sådan risk föreligger. Däremot anser jag att det främst gäller att garantera utbildning i turkiska. Detta kan ske genom en ordinarie tjänst som universitetslektori ämnet. Denna fråga bör prövas i budgetarbetet inför budgetåret 1985/86.

[.ittr'ruturi't'tenskup. särskilt krimmlitlw'utur

UHÄ har föreslagit inrättande av en professur i litteraturvetenskap. särskilt kvinnolitteratur. vid universitetet i Göteborg. Jag vill i detta sam- manhang hänvisa till vad jag i det föregående har anfört angående resurser förjämställdhetsforskning.

Öst- ()("ll .S'_vclöstusiwt

UHÄ har föreslagit att universitetet i Lund anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av forskning i östasiatiska språk och kulturer. Med anledning härav har universitetet i Stockholm inkommit med en skrivelse. Universi- tetet ifrågasätter UHÄ: s förslag med hänvisning till de resurser som finns vid universitetet i Stockholm vad beträffar såväl utbildning som forskning om Öst- och Sydöstasien. Frågan behöver enligt min mening utredas ytterligare.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 78

Forskning om dövas språk

UHÄ har föreslagit inrättande av ett centrum för forskning om dövas språk vid universitetet i Stockholm budgetåret 1986/87. Med anledning härav har Sveriges dövas riksförbund inkommit med en skrivelse. Förbun- det uttalar sin tillfredsställelse över UHÄ: s förslag men anser att dels de föreslagna resurserna är för små. dels förslaget borde avse det närmaste budgetåret.

Enligt många bedömare är den forskning om dövas språk som bedrivs vid universitetet i Stockholm internationellt sett unik och jag anser därför att den bör få en fastare organisation. Efter vad jag har erfarit kommer emellertid medel att finnas tillgängliga för denna forskning under de när- maste åren genom anslag från bl.a. Riksbankens jubileumsfond. Med tanke härpå förefaller UHÄ: s förslag väl avvägt i tiden. Det ankommer på universitetet att planera för ett genomförande av förslaget.

Övriga frågor

Jag beräknar under detta anslag medel för en tjänst som professor i. historia. särskilt de svenska folkrörelsernas historia. Motsvarande kostnad bestrids innevarande budgetår från anslaget Humanistisk-samhällsveten- skapliga forskningsrådet (+ 405000 kr.). Tjänsten är placerad vid universi- tetet i Uppsala och är personlig för Carl-Göran Andrae. Jag förordar att en ordinarie tjänst som professor (L 24/26) i historia. särskilt de svenska folkrörelsernas historia. inrättas vid universitetet med Andrac som förste innehavare.

Från HSFR: s anslag bestrids också innevarande budgetår kostnader för en tjänst som professori talfysiologi och talperception samt därtill hörande basresurser. Jag beräknar nu medel härför under förevarande anslag (+ 687000 kr.). Denna tjänst är placerad vid universitetet i Stockholm och är personlig för Björn Lindblom. Jag förordar att en professur (L 24/26) i talfysiologi och talperception inrättas vid universitetet med Lindblom som förste innehavare.

Jag beräknar vidare medel för en personlig tjänst vid universitetet i Lund (+ 151000 kr.) inrättad genom beslut den 18 augusti 1983.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361. SK 42. rskr 125) har regeringen den 25 augusti 1983 föreskrivit att en - vakant tjänst som professor i finska språket och kulturen vid universitetet i- Stockholm skall återbesättas med benämningen finska.

Som en allmän förstärkning av basresurserna tar jag under detta anslag tipp 1951000 kr. Jag har därvid bl. a. beaktat behovet av medelsförstärk- ning för den arktiska kulturforskningcn vid universitetet i Umeå. Som jag tidigare har framhållit skall minst tre fjärdedelar av basrestirsförstärkning- en användas för nya forskartjänster på mellannivå.

För studielinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 79

Universitet . Belopp kr. Universitetet i Stockholm 7438 000 Universitetet i Uppsala 7 242 000 Universitetet i Lund 6916000 Universitetet i Göteborg 5 813 000 Universitetet i Umeå 2 355 000

29 764000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (_149311000 + 12367000 =) 161678000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att I]. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat, 2. till Hmmznistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 161678000 kr.

D 17. Teologiska fakulteterna

l982/83 Utgift 9373163 Reservation 117768 1983/84 Anslag 11274000 1984/85 Förslag 12080000

Detta anslag avser teologisk forskning och forskarutbildning vid univer— siteten i Uppsala och Lund.

A Its/ag.rfi'ira'clning

Högskoleenhet 1983f84 Beräknad ändring 1984,-'$$- Universitets- Före- och högskole- draganden ämbetet

Uppsala ltr'igskulcregi:m

Universitetet i Uppsala 5 834 000 . + 761 000 +390000 Lund.-"Malmö högrkoleregiort Universitetet i Lund - ' 5.440 000 + 801000 +4I6000 U tgifl l I 274 000 +| 562 000 +806 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

lProp. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 80

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål Kostnad budget- året 1984/85 (tkr.)

1. Pris- och lönemnräkning 1.1 Prisomräkning + 347 1.2 Löneomräkning + 490

Summa under I + 837

4. Alternativ 1 4.1 Basresurser + 736 4.2 Gemensamma funktioner — 11

Summa under 4 + 725 +1562

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhea ten som redovisats fastställs. .

2. vid Bengt Hägglunds pensionsavgäng från den för honom personliga tjänsten som professor i kristendomens idéhistoria en permanent professur 'i islamologi inrättas vid universitetet i Lund.

3. vid Evald Lövestams pensionsavgång från den för honom personliga tjänsten som professor i kristendomens litteratur en permanent professur i judaistik inrättas vid universitetet i Lund.

4. under ett reservationsanslag Teologiska fakttlteterna för budgetåret ' l984/85 anvisas 12 836 000 kr. med angiven fördelning på anslagspostcr.

Föredragandens överväganden

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit att två person- liga professurer ("båda i L 24) vid ttniversitetet i Lund. en i kristendomens idéhistoria och en i urkristendomens litteratur. i samband med innehava- rens avgång. skall ersättas med en professuri islamologi och en professur i judaistik.

I likhet med UHÄ anser jag att uppbyggnaden av kunskaper som rör islamologi och därmed arabvärlden bör stärkas vid universitetet i Lttnd där en. kompetens inom området redan finns. Kunskaper om islam är en förutsättning för att kunna förstå samhällssystem och mänskligt beteende inom stora delar av arabvärlden.

Jag förordar att de resurser som frigörs när innehavarna av de personliga tjänsterna pensioneras används för att inrätta tjänster på mellannivå inom i första hand islamologi.

] skrivelse till regeringen har UHÄ föreslagit att tjänsten som professor i religionspsykologi (L_24/26) vid universitetet i Uppsala efter återbesät-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 81

tande skall vara förenad med undervisningsskyldighct även vid universite- tet i 1.und. Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361. SK 42. rskr 125) föreskrivit att tjänsten skall vara förenad med undervisningsskyldighet i enlighet med UHÄ: s förslag.

Som en allmän förstärkning av basresurserna tar jag under detta anslag upp 128000 kr.

Vidare förordarjag att medel för studieftnansiering inom forskarutbild- ning bör disponeras under nästa budgetår med minst de belopp som fram- går av följande tabell:

Universitet Belopp kr.

Universitetet i Uppsala | 166000 Universitetet i Lund 1079000 2245000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (11 274000 + 806000 =) 12080000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 12 080000 kr.

D 18. Juridiska fakulteterna

l982/"83 Utgift 1 1 346 475 Reservation 99 462 1983584 Anslag 14267000 1984-585 Förslag 15511000

Detta anslag '.tvscrjuridisk forskning och forskarutbildning vid universi- teten i Stockholm. Uppsala och Lttnd.

rlltslugsji'ii'tlt'llting

Högskoleenhet 1983.-"'84 Beräknad ändring 1921-1585 Universitets- Före- och högskole— draganden ämbetet

Sim-kli: »lms Iniiyskult'rt'giun

Universitetet i Stockholm 5 371000 + 518000 + 460000 Uppsulu ltt'ig.t'kt)l('l't'_t.'ft)/l Universitetet i Uppsala 4628 (100 + 488 000 + 402000 [.it/it!!;llulnu'i ltt'igskile'c'gion Universitetet i Lund 4268 000 + 801000 + 382 000 U tgift 14 267 000 +1 807 000 +] 244 000

6 Riksdagen ] 983184. ] smnl. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 82

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.' ' Kostnad budget- budget- året året 1984/85 1984/85 (tkr.) (tkr.)

1. Pris- och löneoniri'ikning 4_3 Gemensamma funktioner (bib- 1.1 Prisomräkning + 398 liotek) + 15 1.2 L("liieomräkning + 744 .

Summa nnder4 + 315

Sum/mi under ! +1 142 _

_ 5. Alrernaliv .?

4. Alternativ 1 5.1 Medel för forskartjänst + studie- 4.1 Basrestirser _ . + 315 stöd, arbetsvetenskap, UL + 350

4.2 Gemensamma funktioner — 15

Siimniu iiiiderS + 350 +1 807

' UL = universitetet i Lund.

U HÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för. verksamhe- ten som redovisats fastställs, 2. under ett reservationsanslag Juridiska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisas 16074 000 kr. med här angiven fördelning på anslagspos- ter.

Föredragandens överväganden

Som en allmän förstärkning av basresurserna tar jag under detta anslag upp 282 000 kr.

För sttidiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Universitet Belopp kr. Universitetet i Stockholm 697000 Universitetet i Uppsala 1086000 Universitetet i Lund 839000 2622000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (14267000+1244000=)15511000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till J uraliska jiikulieiw-nu för budgetåret l984/85 anvisa ett reser- vationsanslag av 15 511000 kr.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 83

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

l982/83 Utgift 134 227660 Reservation 1632319 1983/84 Anslag 177 188000 ' 1984/85 Förslag 187 494000

Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala. Linköping, Lund. Göteborg och Umeå samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslaget beräknas vidare vissa ofördelade medel för jämställdhetsforskning samt medel för verksamheten vid demografiska databasen i Haparanda.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1983/84 Beräknad ändring 1984/85 Universitets- Före- och högskole- draganden ämbetet

Smek/minn högskoleregion Universitetet i Stockholm 39 214000 + 9696 000 + 3 157000 Högskolan för lärarut- bildning i Stockholm 2211000 + 88000 + 91000 Uppsala Iiiigxkolt'rcgian

Universitetet i Uppsala 28 951 000 . + 3588 000 + 2010000 Linköpings Iu'igskqlert'gion Universitetet i Linköping 2392 000 + 238000 + 173000 Lund/Maina)" Iiögxkulcrt'gimt Universitetet i Lund 32 633 000 + 5 672 000 + 3000 000 Göteborgs It("ig.rkolprcginn Universitetet i Göteborg 36 999000 + 4 857 000 + 2 698 000 Umeå högskoleregiun Universitetet i Umeå 25619000 + - 951000 1412000 Demografiska databasen - i Haparanda 7 771000 + 480000 + 845 000 Eifördz'luu'r' medel . Jämstiilldhetsforskning 1 088 000 + 54000 + 54 000 . Massmedieforskning 310000 — 310001) -— 310000 Utgift 177188000 +28314000 + 10306 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebäri korthet följande.

Prop. 1983/84I:107 BilagaS Utbildningsdepartementet - - .84

Ändamällhögskoleenhet m. m.1 Kostnad budget- äret 1984/85 (tkr.)

1. Pris- och löncontra/(ning 1.1 Prisomräkning + 4767 1.2 Löneomräkning + 7603

Summa under I + 12 370

2. F t'irt't'ntlringar av anslagsteknisk natur 2.1 ()verföring frän anslagsposten 1_0. lN-fassmedieforskning + () 2.2 ()verföring från anslaget Lokala och individuella linjer och en- staka ktirser + 4 158 Summa under 2 + 4 158 3 Koriaakvanxcr av tidigare beslut 3.1 Medel för professur i national- ekonomi. särskilt dcn offentliga . förvaltningens ekonomi. US + 525

Simuna under 3

4. Alternativ I 4.1 Professur i klinisk psykologi. US+ 0 4.2 Basresurser + 3780 4.3 Professur i offentlig förvalt- ning. UG + 210 4.4 Professur i forskning om perso— nal- och arbetslivsfrägor. UUm + 525 4.5 Professuri ADB. UL + 420

Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad budget- iiret l984/"85 (tkr.)

4.6 Professur i sociologi med massmedieforskning. UL + 525 4.7 Gemensamma funktioner 169 4.8 Gemensamma funktioner + 20

Summa under 4 + 5 31 I

5. Alternativ 2 .

5.1 Medel för forskartji'tnst + stu— diestöd inoin forskningsomrädct arbetsvetenskap. US. UU. UG + 1050 5.2 Medel för forskartjänst + stu- diestöd inom forskningsområdet

resurser och resursutveckling. .

UL. UG. UUm + 1050 5.3 Medel för forskartjt'inst + stu-

diestöd inom forskningsområdet kommunikation. US. UU. Ul.. UG. UUm + 1750

5.4 Medel för forskartjänst + stti- dicstöd inotn forskningsotnriidet internationella frågor. US + 350 5.5 Medel för forskartjänst + stu-

Sumtna iintlt'r5

diestöd inom forskningsomrädet social forskning. US. UU. UL. UG. UUm + 1750

+ 5950 +28314

' US : universitetet i Stockholm. UU = universitetet i Uppsala. UL = universitetet i Lund. UG = universitetet i Göteborg. UUm —- universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utveckling och ekonomiska ramar för verksamheten

som redovisats fastställs.

2. universitetet i Stockholm tillförs medel för den inrättade professuren i nationalekonomi. särskilt den offentliga förvaltningens ekonomi.

3. vid universitetet i Stockholm professuren i tillämpad psykologi änd- ras till en professuri klinisk psykologi den ljtili 1984.

4. vid universitetet i Göteborg en professur i offentlig förvaltning inrät- tas den ljuli 1984.

5. vid universitetet i Umeå en professur i forskning om personal- och

arbetslivsfrägor inrättas den ljuli 1984.

6. vid universitetet i Ltind en professur i administrativ databehandling inrättas den ljuli 1984.

7. vid universitetet i Lund en professur i sociologi med massmedie- forskning inrättas den ljtili 1984

samt att för budgetåret 1984/85 särskilda medel tillförs de samhällsve- tenskapliga fakulteterna enligt följande:

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 85

8. vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg 350000 kr. vardera för arbetsvetenskaplig forskning.

9. vid universiteten i Lund". Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för - forskningsområdet resurser och resursutveckling.

10. vid universiteten i Stockholm. Uppsala. Lund. Göteborg och Umeå 350000 kr. yardera för forskningsområdet kommunikation. _

11. vid universitetet i Stockholm 350000 kr. för forskningsområdet in- ternationella frågor.

12. vid universiteten i Stockholm. Uppsala. Lund. Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för området social forskning.

13. under ett reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisas 205 502000 kr. med här angiven fördelning på

anslagsposter.

Föredragandens överväganden Klinisk psykologi '

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår att den efter Carl- Otto Jonsson ledigblivande tjänsten som professor (L 24/26)'i tillämpad psykologi vid universitetet i Stockholm omvandlas till en professur i kli- nisk psykologi. UHÄ har tidigare i särskild skrivelse föreslagit att den ledigblivande professuren (L 24/26) i tillämpad psykologi vid universitetet i - Lund i samband med att den återbesätts ändras till professur i klinisk psykologi. .

Sveriges psykologförbund har inkommit med en skrivelse angående ' professuren i Lund.

UHÄ framhåller dels att klinisk psykologi har stor betydelse för psyko- logutbildningen. dels att ämnet i det internationella vetenskapssamhället utgör ett etablerat delområde inom psykologin samt att den kliniska psyko- login i Sverige under senare är varit i stark tillväxt. Jag biträder UHÄ: s förslag och förordar att tjänsternas benämning ändras i enlighet därmed.

Administrativ databehandling

UHÄzs förslag om en professur i administrativ databehandling vid uni- versitetet i Lund innebär. att ämnet blir företrätt med en professur vid samtliga universitet med forskningsresurser inom samhällsvetenskaplig fakultet. Jag biträder UHÄ: s förslag och förordar att en tjänst som profes- sor (1. 24/26) i administrativ databehandling inrättas vid universitetet i - Lund den ljuli l984. .

I prop. l982/83: 100 (bil. 10 s. 476) beräknade jag medel för vissa kostna- der vid institutionen för informationsbehandling- vid ttniversitetct i Lund (100000 kr.). Vid universitetet i Göteborg finns en tjänst som professor i administrativ databehandling. vilken tjänst är gemensam för universitetet och Chalmers tekniska högskola. Innehavaren skall dessutom ha 25 Off. av

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 86

sin tjänstgöring förlagd till universitetet i Lund. Med hänsyn till förra årets medelsanvisning samt att jag nu förordar att en tjänst som professor i administrativ databehandling inrättas vid universitetet i Lund förordarjag att bestämmelsen att innehavaren av tjänsten i Göteborg skall tjänstgöra även i Lund upphävs.

()jfettt/igförvaltning och arlwt._vretenskap

Med anledning av vad jag anförde i prop. l982/831100 (bil. 10 s. 475) angående forskning i offentlig förvaltning uppdrog regeringen ät UHÄ att undersöka möjligheterna att genom ändring av några av de befintliga tjänsterna som professor inom forskningsområden av direkt eller indirekt betydelse för offentlig verksamhet tillgodose förvaltningsforskningens be- hov vid universiteten i Göteborg'och Lttnd. UHÄ redogör i anslagsfram- ställningen för dessa möjligheter och drar därvid slutsatsen att det först om några år kan bli möjligt att för universitetets i Göteborg del genom ompröv- ning tillgodose detta behov. I Göteborg finns dessutom endast en professur i statsvetenskap. UHÄ föreslär mot denna bakgrund att en professur i offentlig förvaltning inrättas vid universitetet i Göteborg. Universiteten i Stockholm. Lttnd och Göteborg har inkommit med en gemensam skrivelse med anledning av UHÄ: s förslag.

Jag delar UHÄzs uppfattning om behovet av en professur med inriktning mot förvaltningsforskning. Jag förordar att en'tjänst som professor (L 24/26) i statsvetenskap inrättas vid universitetet i Göteborg den ljuli l984. Tjänsten bör inriktas mot offentlig förvaltning. Jag vill också i detta sam- manhang anföra följande vad gäller forskning om den offentliga verksam- heten och arbetsvetenskapen.

UHÄzs förslag vad gäller forskning om den offentliga verksamheten omfattar sex nya högre tjänster under perioden l984/85 1988/89. Vad gäller arbetsvetenskapen för UHÄ för samma period fram förslag om tre professurer i personal- och arbetslivsfrägor. en professur i datateknik och arbetsliv samt en professur i datateknik och arbetsmganisation. Forskning . om den offentliga verksamheten samt arbetsvetenskap är otvivelaktigt angelägna forskningsområden. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget anserjag det emellertid omöjligt att biträda alla dessa förslag. Förslagen . innebär. om de skulle realiseras. att utrymmet för andra satsningar inom samhällsvetenskaplig fakultet under den avsedda perioden skulle bli myc- ket begränsat. Möjligheterna till fortsatta insatser inom dessa områden får prövas mot andra angelägna behov inom ramen för befintliga resurser. Jag hänvisar här också till vad statsrådet Ingvar Carlsson kommer att anföra under anslaget Humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Freds- och konflik(fins/(ning

Vid universitetet i Uppsala finns sedan den 1 juli 1981 inrättad Dag Hammarskjölds professur i freds- och konfliktforskning. Riksdagen har

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 87

bemyndigat regeringen att den 1 juli 1983 inrätta en professur i freds- och konfliktforskning vid universitetet i Göteborg (UbU 1982/83: 31. rskr 379). Utskottet anförde härvid att genom inrättande av en andra professur i freds- och konfliktforskning blir det möjligt att tillgodose skilda inriktning- ar inom ämnesområdet och förutsatte att området för den nya tjänsten preciserades i enlighet härmed.

Regeringen uppdrog ijuni 1983 åt UHÄ att inkomma med förslag till närmare beskrivning av ämnesinnehållet för tjänsterna. Härvid skulle ut- gångspunkten vara att de båda tjänsterna skulle tillgodose skilda inrikt- ningar inom ämnesområdet.

UHÄ har efter yttranden från samtliga universitet samt humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet i skrivelse den 1 november 1983 föreslagit ämnesbeskrivningar för de båda tjänsterna. Gemensamt för des- sa anges: "Freds- och konfliktforskning studerar betingelserna för kon- flikter, konfliktlösningar och fred i samhälleliga system och i de internatio- nella relationerna". För tjänsten i Uppsala anges sedan: ”Inom området skall särskild vikt läggas vid kontliktteori och krigsorsaksproblematik" medan inriktningen av tjänsten i Göteborg anges sålunda: "Inom området skall särskild vikt läggas vid internationella utvecklings- och resurspro- blem". _

För bäda tjänsterna avslutas ämnesbeskrivningen enligt följande: "Freds- och konfliktforskning bedrivs säväl tvärvetenskapligt som inom skilda discipliner. Meriterande för tjänsten är vetenskaplig verksamhet av relevant innehåll oavsett verksamhetens institutionella förankring."

Regeringen har genom beslut den 9 februari 1984 föreskrivit att tjänster- na får ledigförklaras med de av UHÄ föreslagna ämnesbeskrivningarna.

Jag vill i detta sammanhang framhålla följande. Professuren i Göteborg får med den föreslagna ämnesbeskrivningen en - inriktning mot internationella utvecklings- och resursproblem. vilka sär- skilt ingående har studerats vid universitetet sedan ett drygt decennium. Denna inriktning kan sägas karakteriseras av studier av det s.k. strukturel- la väldet, av nord-sydfrågor eller en betoning av det ekonomiska perspekti- vet i internationella relationer..

Professuren i Uppsala. Dag Hammarskjölds professur. inriktas genom den föreslagna ämnesbeskrivningen mot studier av hur konflikter uppstår och löses samt av fredliga lösningar av konflikter. Här blir andra perspek- tiv i de internationella relationerna och i samhällssystemen vägledande: det direkta väldet. öst-västrelationerna och det politiska perspektivet sna- rare än det ekonomiska.

Enligt min mening bör samtidigt dessa skilda aspekter av freds- och kontliktforskningen inte överbetonas. Det är viktigt att forskningen vid de båda universiteten ger oss ökade kunskaper om det internationella poli- tiska skeendet. om de krafter som påverkar internationell politik och därmed en bättre grund för arbetet med att främja en fredlig utveckling i världen.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet_ sa

Jag förordar att tjänsternas ämnesinnehåll fastställs på det sätt som jag har föreslagit.

Huvudmannaskapetför Lari/zumerikainstimrer

Föreståndaren vid Latinamerikainstitutet i Stockholm har i en skrivelse till utbildningsdepartementet anhållit att frågan om en överföring av insti- tutets huvudmannaskap från utbildningsdepartementet till utrikesdeparte- mentet prövas. Styrelsen för institutet stöder en sådan ändring under förutsättning att institutets verksamhetsinriktning bibehålls oförändrad med fortsatt nära samarbete med universitetet i Stockholm ifråga om forskning, utbildning och biblioteksverksamhet. UHÄ har avgivit yttrande i ärendet efter hörande avstyrelsen för universitetet i Stockholm. UHÄ avstyrker ett ändrat huvudmannaskap. '

Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet anser jag mig f.n. inte kunna förorda ändrat huvudmannaskap för Latinamerikainstitutet. De främsta skälen härtill är följande. Under senare år har en uppbyggnad skett av s. k. områdesstudier vid svenska universitet. Denna forskning avser ett visst geografiskt område och omfattar studier av samhällsförhållanden. kulturliv. språk. etc.. dvs. den äri hög grad tvärvetenskaplig. För universi- tetets i Stockholm del kommer främst Östasien och Latinamerika ifråga. Studiet av dessa områden är inte främst biståndsmotiverat. l prop. 1981/82:106 om forskning m.m. samt vid riksdagens behandling därav (UbU 37. rskr 397) framhölls att områdesstudier borde ges hög prioritet i högskolemyndigheternas planering och resursfördelning. Jag utgår från att det för den fortsatta uppbyggnaden av områdesstudier med inriktning på Latinamerika vid universitetet i Stockholm är av stort värde att institutet alltjämt har anknytning till universitetet. Särskilt villjag framhålla betydel- sen av den roll som biblioteket vid institutet spelar.

Övriga frågor

UHÄ har föreslagit att den efter Pär-Erik Back ledigblivande profes- suren (L 24/26) i statskunskap vid universitetet i Umeå får återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll men ändras till professur i statsvetenskap. Jag biträder UHÄ: s förslag.

Regeringen har medgivit att professuren (L 24/26) i statistik. särskilt offentlig statistikproduktion. vid universitetet i Stockholm får ledigförkla- ras som professur i statistik med inriktning mot allmän statistikproduktion. lnnehavaren av tjänsten skall även vara skyldig att förlägga 20 % av sin tjänstgöring till statistiska centralbyrån. Jag förordar att tjänsten ändras i enlighet härmed.

Medel för viss primärvårdsforskning vid universitetet i Umeå anvisas innevarande budgetår under anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet under femte huvudtiteln. För nästa budgetår be- räknarjag medel för detta ändamål under förevarande anslag (560000 kr.).

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5. Utbildningsdepartementet 89

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Sigurdsen.

Den 1 juli 1983 inrättades ett centrum för regionalvetenskaplig forskning vid universitetet i Umeå (CERUM). Medel för verksamheten vid centrum anvisas innevarande budgetår dels under tolfte huvudtiteln. dels under förevarande anslag. Fr.o.m. budgetåret l984/85 bör samtliga kostnader för centrum belasta förevarande anslag (+ 250000 kr.). .Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet. Härutöver vill jag erinra om att riksdagen genom beslut våren 1983 med anledning av prop. 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten anvisade medel för forskning kring Norrbottens utvecklingsproblem. Dessa medel disponeras för forsk- ning vid centrum för regionalvetenskaplig forskning.

Riksdagen har beslutat om avveckling av vissa statliga fonder (prop. 1981/82: 231 . FiU l982/83: ll. rskr 31). Som en konsekvens härav beräknar jag under förevarande anslag medel för en professur i försäkringsrätt (+ 48000 kr.) samt för en professur i försäkringsmatematik och matematisk statistik (+ 59000 kr.). båda vid universitetet i Stockholm. vilka tidigare delvis bekostats med fondmedcl.

UHÄ har vidare föreslagit att de särskilda medlen för massmedieforsk- ning som UHÄ har fördelat till högskoleenheterna fr.o.m. budgetåret 1984/85 fördelas direkt till universiteten som riktade basresurser till stöd _ för den tvärvetenskapliga massmedie-imasskommunikationsforskningen. Med anledning härav har kommunikationsgruppen vid universitetet i Göte- borg inkommit med skrivelse till regeringen. Gruppen hemställer att de särskilda medlen för massmedieforskning anvisas i enlighet med tidigare gjord fördelning. UHÄ: s förslag skulle innebära att universitetet i Göte- borg inte skulle tilldelas nägra medel vare sig för masskommunikationsse- minarierna eller till dokumentationscentralen NORDICOM. _

Jag anser att den värdefulla forskningsinformationsverksamhet som be- drivs vid NORDICOM bör garanteras fortsatt stöd och beräknar härför 50000 kr. För riktade basresurser till massmedie-fmasskommunikations- forskning beräknarjag under förevarande anslag totalt 320000 kr.. varav 55000 kr. till vartdera universiteten i Stockholm. Uppsala. Lund och Umeå och 105000 kr. till universitetet i Göteborg vilket belopp inkluderar stöd till NORDICOM. '

En professur ( 1. 24/26) i nationalekonomi. särskilt den offentliga förvalt- ningens ekonomi. inrättades vid universitetet i Stockholm den ljuli 1982 genom omvandling av en personlig professur i nationalekonomi. vilken ursprungligen var knuten till konjunkturinstitutet. lnga medel tillfördes universitetet med anledning av detta. Samhällsvetenskapliga fakultets- nämnden har anhållit att tjänsten får hållas vakant till dess medel tillförs för tjänsten. Jag beräknar nu medel för denna ( +240 000 kr.). Jag utgår från att åtgärder för att besätta tjänsten vidtas snarast möjligt.

Universitetet i Göteborg har hemställt att en professur i pedagogik med inriktning mot den samhälleliga barnomsorgen inrättas vid universitetet i

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 90

Göteborg. Jag är f.n. inte beredd att föreslå en sådan tjänst. Jag vill hänvisa till vad statsrådet Sigurdsen har anfört vid sin anmälan av sina förslag till denna proposition.

Som en allmän förstärkning av basresurserna harjag beräknat I 844 000 kr. Som jag tidigare framhållit skall minst tre fjärdedelar av detta belopp användas till nya forskartjänster på mellannivå. _

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Universitet Belopp kr. Universitetet i Stockholm 7414000 Universitetet i Uppsala 6501 000 Universitetet i Linköping 614000 Universitetet i Lund 8 313 000 Universitetet i Göteborg 8220 000 Universitetet i Umeå 3854 000

34916000

Vid min medelsberäkning harjag beaktat att ett engångsbelopp anvisats för innevarande budgetår (— 4000000 kr.). Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (177188000 + 10306000 =) 187 494000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ]. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat. 2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som pro- fessor (L 24/26) i enlighet med vadjag har förordat. 3. till Sum/tällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret l984/85 anvisa ett reservationsanslag av 187 494 000 kr.

D 20. Medicinska fakulteterna

l982/83 Utgift 343944007 Reservation 9040528 1983/84 Anslag 385160000 l984/85 Förslag 423130000

Detta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karo- linska institutet samt vid universiteten i Uppsala. Linköping. Lund. Göte- borg och Umeå.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 91

Ansittgsfördeining

Högskoleenhet

Stockholms högsktJlerr'gion Karolinska institutet Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala Linköpings ht'igskaieregion Universitetet i Linköping Lund/"!vlrilntö Iiögskoieregion Universitetet i Lund Göteborgs ltögskoicregion Universitetet i Göteborg Umeå ht'igskoieragiun Universitetet i Umeå

Universitets— och högskaleämbctct U tgift

19831'84

121134800

59011250

22 886 350

67 965 250

66431150

47 731 200

385 160 000

Beräknad ändring 1984/85

Universitets— Före- och högskole— draganden ämbetet +13981000 +13434000 + 6 934 000 + 5 729 000 + 3 074 000 + 2 118 000 + 7 050 000 + 5 387 000 + 7 126 000 + 5 584000 + 6353000 + 4318000 + 1 400 000 +44 518 000 +37 970 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamålihögskoleenhet m. m.' Kostnad Ändamålihögskoleenhet m. m.' Kostnad budget- budget- året året 19841'85 l984/85 (tkr.) (tkr.)

1. Pris- och It'inemnräkning . 4.5 Professur i medicinsk mole- l.1 Prisoniräkning + 8395 kylärbiologi. UL () 1.2 [_öneomräkning +35 260 4.6 Professur i medicinsk fysik. 1.3 Särskild prisomräkning för - UG () försöksdjur - + 2350 4.7 Professur i allmänmedicin. UUm + 452 Summa under ] . +36005 4.8 Professur i transplantations-

3. konsekvenser av tidigare biologi. UG + 452

;i'rtttude hes/ut 4.9 Professur i långvårdsmedi-

3.1 Försöksdjurskonsulent med cin. särskilt geriatrik. ULi +' 452 basresurser. UU + 257 4.10 Professur i omvårdnads-

Stutima under i "i"! forskning. _UUm_ . . . + _ 630

21 Alternativ] "_ " 4.11 Professor i medieinsk miljö ' 4.1 B-isresurser inkl forskar- gtftsforskning. Kl + 452

' ** _' ' : *. 4.12 Resurser till omvårdnads- rekryteiingstjanster. biblio- . _ - [ -—, teksresurser och studiestöd forskning. L.," ' - + -10 till forskarutbildning " + 2757 4.13 Resurser till forskningsut. 4 _ P f ' .- _ . . " _ veckling inom tOXikologi om-

.- ro essur 1 neutobiologi. Kl 0 ryldet + i” ) .. .” '.' .. ..". ( -"—

4'3 Ärlofessut ' nledmmk fyblk' 0 Gemensamma funktioner — 394 4 4 Professuri mikrobiologisk Gemensamma funktioner

' " (bibliotek) + 100 genetik, Kl () .

Sit/mna under 4 + 5 636

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 92

Ändamål/högskoleenhet m. ni.l Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad ' hudget- budget- året året 1984/85 1984/85 (tkr.) (tkr.) s .. "2 - - ' kil alliglffélel till fir'knin ? 5.3 Basresurser till forsknings— " utdvcckling inom (toöx'ikolågi utveckling inom samhällsme- _ - . ' ' f 050 omradet + [050 diCinonirtdet + 1 5.2 Basresurser till forsknings— .S'mnniauncler5 + 2625 utvecklmg inom mil_|omedi- . 1- +44518 ein omradet + 5_5

' Kl =— karolinska institutet. UU = universitetet i Uppsala. ULi = universitetet i Linköping. UL = universite- tet i Lund. UG = universitetet i Göteborg. UUm = tiniversiteteti Umeå.

UHÄ hemställer att

1. vid universitetet i Uppsala en tjänst som försöksdjurskonsulent inrät- tas den ljtili 1984.

2. vid karolinska institutet en'professuri Lo 24/26 i neurobiologi inrättas den ljuli 1984 eller vid den senare tidpunkt då den personliga professuren i hjärnforskning blir vakant.

3. vid karolinska institutet en professur i Lo 24/26 i medicinsk fysik inrättas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då den personliga professuren i medicinsk fysik blir vakant.

4. vid karolinska institutet en professur i Lo 24/26 i mikrobiologisk genetik inrättas den ljuli 1984.

5. vid universitetet i Lund en professuri Lo 24/26i medicinsk molekylär- biologi inrättas den 1 juli 1984 med samtidig indragning av den vakanta tjänsten som professor i anatomi. särskilt biomekanik.

6. vid universitetet i Göteborg en professur i Lo 24/261 medicinsk fysik inrättas den 1 juli 1984 med samtidig indragning av en lärartjänst.

7. vid universitetet i Umeå en professur i Lo 24/26 i allmänmedicin inrättas den ljuli 1984.

8. vid universitetet i Göteborg en professuri Lo 24/26 i transplantations- biologi inrättas den ljtili 1984. .

9. vid universitetet i Linköping en professur i Lo 24/26 i långvårdsmedi- cin." särskilt geriatrik. inrättas den ljuli 1984.

10. vid universitetet i Umeå en professur i Lo 24/26 i omvårdnadsforsk- ning inrättas den ljuli 1984.

11. vid karolinska institutet en professur i Lo 24/26 i medicinsk miljö- giftsforskning inrättas den ljuli 1984.

12. medel avsätts för utveckling av omvårdnadsforskning vid universite- tet i Lund.

13. medel avsätts för utveckling av toxikologisk forskning. 14. medel avsätts för utveckling av miljömedicinsk forskning, 15. medel avsätts för utveckling av samhällsmedicinsk forskning.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 93

16. under ett reservationsanslag Medicinska fakulteterna för budgetåret l984i85 anvisas 429 628000 kt'. med angiven fördelning på anslagsposter.

Rcktorsämbetet vid universitetet i Linköping samt Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott har i en gemensam skrivelse anhållit att regeringen uttalar sitt stöd för etablerandet av ett Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Linköping suttit beviljar ett basanslag om totalt 8 milj. kr. under den fyraårsperiod som verksamheten i en första fas planeras för. UHÄ har den 2 november 1983 och medicinska forskningsrådet den 10. november 1983 yttrat sig i ärendet.

UHÄ har i skrivelse den 27 september 1983 hemställt att tjänstgörings- skyldighet vid universitetet i Stockholm inte längre skall gälla för inneha- varen av den föreslagna professuren i mikrobiologisk genetik vid karolins- ka institutet.

UHÄ har i en kompletterande anslagsframställning den 3 oktober 1983 bl.a. föreslagit att faktilteten tillförs basresurser för bioteknisk forskning.

Föredragandens överväganden Omvandling ot'h [n'/"Nl(lll('llfllill_L' (lt' (iii/t.vtr'r som pro/insztor

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har fortsatt arbetet att söka förnya den inomvetenskapligt prioriterade forskningen genom omprövning och omdisponering av befintliga resurser. UHÄ föreslår att en vakant tjänst som lärare i medicinsk fysik vid universitetet i Göteborg omvandlas till en professur (L 2406) i samma ämne. Jag biträder förslaget och föror- dar att professuren inrättas. Omvandlingen bör bekostas inom ramen för befintliga resurser.

UHÄ föreslår att tre personliga tjänster som professor vid karolinska institutet (Kl) skall ersättas av permanenta tjänster. Innehavaren av professuren i hjärnforskning (L 24) uppnår under budgetåret 1984/85 pen- sioneringspcriodens övre gräns. UHÄ föreslår att tjänsten ersätts av ett professuri neurobiologi (L 24/26). innehavaren av professuren i medicinsk fysik (1. 24/26) uppnår under budgetåret l984/85 pensioneringsperiodens nedre gräns. UHÄ föreslår att tjänsten permanentas med oförändrad be- nämning. Den tredje tjänsten avser mikrobiologisk genetik (L 24/26). lnne- havaren har beviljats avsked och UHÄ föreslår att en tjänst som professor med samma ämnesbenämning inrättas den 1 juli 1984. Innehavaren av ifrågavarande tjänst har haft undervisningsskyldighet även vid universite- tet i Stockholm. detta med anledning av att det inte fanns någon professur inom det mikrobiologiska ämnesområdet vid universitetet. Jag biträder förslagen och förordar att professurer (L 24/26) inrättas vid KI i neurobio- logi. medicinsk fysik och mikrobiologisk genetik. För professuren i mikro- biologisk genetik bör undervisningsskyldighet vid universitetet i Stock- holm inte gälla. Jag utgär från att tjänsterna finansieras inom råmen för befintliga resurser.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 94

UHÄ har föreslagit viss omvandling av två vakanta professurer (L 24) vid universitetet i Lund. den ena i anatomi. särskilt biomekanik. och den andra i fysiologi. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor när beslut har fattats med anledning av de förslag som rör medicinsk utbildning och forskning i propositionen om vissa ekonomisk- politiska åtgärder m.m. (prop. 1983/84: 40) och i 1984 års budgetproposi- tion.

UHÄ har vidare föreslagit att en tjänst som professor (L 24/26) i ortope- disk kirurgi vid universitetet i Göteborg i samband med återbesättande ändras till professur (L 24/26) i thoraxkirurgi. Tjänsten föreslås förenad med överläkarbcfattning vid Sahlgrenska sjukhuset. Jag biträder förslaget. Jag har härvid samrått med statsrådet Sigurdsen.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: [ bil. 10 s. 361. SK 42. rskr 125) har regeringen föreskrivit ändrade benämningar på tjäns- ter som professor (L 24/26) enligt följande.

Tidigare benämning Högskoleenhet' Ändrad benämning

bakteriologi U Li medicinsk mikrobiologi patologi Kl pediatrik. särskilt utvecklings- endokrinologi kirurgi. särskilt trans- UG urologisk kirurgi

plantationskirurgi

' Kl = karolinska institutet. ULi = universitetet i Linköping. UG = universitetet i Göteborg.

Medicinsk miljr'igi/isjbrskning

Till följd av riksdagens beslut (UbU 1979/80: 2. rskr 26) uppdrog rege- ringen den 21 februari 1980 åt UHÄ att utreda bl. a. det långsiktiga behovet av toxikologisk forskning. UHÄ förde i anslagsframställnitigen för btldget- året 1982/83 fram förslag om en professuri miljögiftsforskning vid KI. Min företrädare var i avvaktan på resultatet av utredningen inte i 1982 års budgetproposition beredd att biträda UHÄ: s förslag. UHÄ har nu redovi- sat uppdraget och föreslår också att resurserna-för toxikologisk forskning förstärks samt upprepar sitt förslag att en tjänst som professor (L 24/26) i medicinsk miljögiftsforskning inrättas vid Kl.

Av den kartläggning av planering och finansiering av sektoriell forskning som UHÄ gjort framgår att det hos många sektorsorgan föreligger ett stort behov av miljömedicinsk forskning. Vid Kl pågår sedan några år en Upp- byggnad av arbets- och miljömedicinsk forskning. En professur i medi- cinsk miljögiftsforskning skulle utgöra ett viktigt komplement till den övri- ga forskningen på området som pågår vid KI. Jag biträder förslaget och förordar att ifrågavarande tjänst inrättas (+ 632000 kr.). Jag kommer under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna att föreslå ökade resurser för toxikologisk forskning.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 95

Utvärdering av medicinsk teknologi

Rektorsämbetet vid universitetet i Linköping och Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott har anhållit att regeringen uttalar sitt stöd för etablerandet av ett Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Linköping samt beviljar ett basanslag om totalt 8 milj.kr. under den fyraårsperiod som verksamheten i en första fas planeras för. [ yttrande över ansökningen anför UHÄ bl.a. att förutsättningarna är goda för att etablera en verksamhet i Linköping enligt de redovisade intentionerna men att viktiga gränsdragningsfrågor beträffande arbetsuppgifter. ansvarsför- delning och finansiering är ofullständigt belysta och därför bör utredas. Medicinskaforskningsrådet (MFR) anför i yttrande över ansökningen att utvärdering av medicinsk teknologi. enligt den definition MFR använder. kräver tillgång till en mycket bred kompetens inom skilda medicinska, ekonomiska och socialvetenskapliga områden. MFR anför vidare att sådan kompetens finns inom forskningsråd och andra forskningsftnansierande organ såsom Riksföreningen mot cancer. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings- institut (Spri). MFR anser i och för sig att universitetet i Linköping och Östergötlands läns landsting är väl lämpade för att skapa en samarbets- funktion för förstärkning av svensk medicinsk teknisk utveckling samt att utgöra kontaktorgan mellan samhället och medicinsk teknisk industri. Men MFR avstyrker inrättande av ett centrum för utvärdering av medicinsk teknologi eftersom det skulle ha svårt att samla resurser och kompetens i tillräcklig utsträckning. Jag vill i sammanhanget nämna att MFR avsätter medel för utvärdering av medicinska teknologier. Mot bakgrund av vad UHÄ och MFR anfört kan jag inte nu tillstyrka förslaget.

Övriga frågor

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovet av en förstärkning av basresurserna allmänt samt även i form av riktade basresurser till områ- dena samhälls- och miljömedicin (sammanlagt 3467 000 kr.). Som jag tidi- gare framhållit skall minst tre fjärdedelar av detta belopp användas till nya forskartjänster på mellannivå. Jag kommer under anslaget Matematisk- naturvetenskapliga fakulteterna att beräkna ytterligare medel för basre- surser inom bioteknik- och toxikologiområdena.

Jag har vidare beräknat medel för en tjänst som försöksdjurskonsulent vid universitetet i Uppsala och medel för vissa basresurser i anslutning till tjänsten (+ 252000 kr.).

Övergången till nya regler för uppfödning av försöksdjur medför- en fördyring. Jag beräknar medel (+ [400000 kr.) för ändamålet under en särskild anslagspost till UHÄ: s disposition under förevarande anslag.

] linje med förslag i propositionen (1983/84: 40) om vissa ekonomisk-po- litiska'åtgärder m. m. samt i 1984 års budgetproposition om minskat antal platser på läkarlinjen vid universitetet i Lund beräknar jag en minskning

Prop. I983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 96

(— 200000 kr.) för budgetåret 1984/85 av de resurser bekostade från före- varande anslag. som har anknytning till den grundläggande utbildningen.

Jag har i det föregående föreslagit uppbyggnad av ett system med an- svarsbibliotek i landet. med bl.a. biblioteket vid KI som ansvarsbibliotck inom det medicinska området. Till följd härav beräknar jag under detta anslag medel motsvarande vad som innevarande budgetår utgått sotn bi- drag till medicinska informationsccntralen vid Kl under anslaget Delega— tionen för vetenskaplig och teknisk informationsförst'irjning (+ 2070000 kr.).

Medel för viss primårvårdsforskning vid universitetet i Uppsala bestrids innevarande budgetår från anslaget Medicinska forskningsrådet. För nästa budgetår beräknarjag medel för dessa kostnader under förevarande anslag (+ 540000 kr.).

För utveckling av omvårdnadsforskning vid universitetet i Lund harjag beräknat 210 000 kr.

F*'r studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Högskoleenhet Belopp kr. Karolinska institutet 8 352 000 Universitetet i Uppsala - 4912000 Universitetet i Linköping 1 729000 Universitetet i Lund 5 519000

. Universitetet i Göteborg 5 284 000 Universitetet i Umeå 3434 000 29 230 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (385 160000 + 37 970 000 =.) 423 130000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (1. 24/26) i enlighet med vad jag har förordat.

IJ . bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänst som profes- sor (L 24/26) i enlighet med vadjag har förordat. . till Medicinska _fiikulletermt för budgetåret l984/85 anvisa ett "reservationsanslag av 423 130000 kr. '.'-|

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 97

I) 21. Odontologiska fakulteterna

l982/83 Utgift 51 545 643 Reservation (_ 1 499284 1983/84 Anslag 55 349000 1984/85 Förslag 48 386 000

Detta anslag avser odontologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet samt universiteten i Lund. Göteborg och Umeå.

Aa.s'lagsfördelning

Högskoleenhet 1983784 Beräknad ändring 1984785 Liniversitets- Före- o'ch högskole- draganden ämbetet '

Sturk/wlmx lt("igt/(ulcruginn

Karolinska institutet 17185 550 +1358 000 —1 385 000 LmulfMalnn'i [lägs/('(iit'rcgiun Universitetet i Lund 1 1 852000 + 1 050000 864000 (fine/lortar ht'igxkalcregimz . Universitetet i Göteborg 12 139000 +| 014000 —2883 000 Umeå högskoleregitm Universitetet i Umeå 14 172 450 + 1 283 000 —1831000 Utgift 55 349 000 +4 705 000 —6 963 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets— och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål Kostnad Ändamål Kostnad budget— budget— äret året . 1984/85 1984585 (tkr.) (tkr.) 1. Pl'f.t'- (lf/l [(i/le'r/mriik/iing 4. filterna/ir ! 1.1 Prisomräkning +1043 4.1 Basrcsurser inkl. forskarrek— 1.2 l..(")neomräkning +2 821 ryteringstjänster och studie- __ t . stöd llll forskarutbildningen + 808 Summa "”du ] +" 864 4.2 Gemensamma funktioner 57 3. Ixnas'fkt'crtser' av tidigare .S'amma maler—J + 751 hcslal 3.1 Utbyggnad av tandläkarut- +4 705 bildningen i Umeå + 90

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Odontologiska fakulte- terna för budgetåret 1984/85 anvisas 60054 000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

7 Riksdagen [983.584 I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 98

Föredragandens överväganden

För den ökade tandläkarutbildningen i Umeå (jfr prop. 1980/81: 100 bil. 12, UbU 29, rskr 354) harjag beräknat ytterligare 90000 kr. under förevar- ande anslag.

I enlighet med förslag i propositionen 1983/84: 40 om vissa ekonomisk- politiska åtgärder m.m. samt i 1984 års budgetproposition om avveckling av tandläkarutbildningen vid universitetet i Göteborg beräknar jag en minskning (— 100000 kr.) för budgetåret 1984/85 av de resurser bekostade från förevarande anslag. som har anknytning till den grundläggande utbild- ningen. '

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovet av en förstärkning av basresurserna (+ 719000 kr.).

1 1984 års budgetproposition föreslås en ändrad konstruktion av anslaget Vissa tandvårdskostnader. Till följd av förslaget beräknarjag en minskning av förevarande anslag med 11 058000 kr.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

' Högskoleenhet Belopp ki". Karolinska institutet 2 316000 Universitetet i Lund 1 122000 Universitetet i Göteborg 1 121000 Universitetet i Umea 803 000

5362 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (55 349 000 6963 000 =) 48 386000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att till Odontologiska _lakaltererna för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 48 386000 kr.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 99

D 22. Farmaceutiska fakulteten

l982/83 Utgift ' 12 645 880 Reservation 3 603 1983/84 Anslag , 14691000 1984/85 Förslag 15618000

Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

Anslags/i'irtlelning

Högskoleenhet 1983184 Beräknad ändring l984/85

Universitets- Före- och högskole— draganden ämbetet

Uppsala ltögskolt'regiorl Universitetet i Uppsala 14 691 000 +| 173 000 +927 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål Kostnad Ändamål Kostnad ' budget- budget- året året l984/85 1984585 (tkr.) (tkr.)

1. Prix— och It'ineamräkning 4_ Alternativ ! 1.1 Prisomräkning + 362 4_| Basresurser + 185 1-3 Loneomrakntng + 640 4.2 Gemensamma funktioner — 14

Summa under I +1002 Samma under—l " + 17]

+1 173

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Farmaceutiska fakulte- ten för budgetåret 1984/85 anvisas 15 864000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovet av en förstärkning av basresurserna (+ 77000 kr.).

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst 3006000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (14691000 + 927000 =) 15618000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Farmaceutiska f(I/(llllt'fl'n för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 15618000 kr.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 100

D 23. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1982 '83 Utgift 285 965 648 Reservation 1557 040 1983/84 Anslag 348 976 000 1984/85 Förslag 384 404 000

Detta anslag avser matematisk-naturvetenskaplig forskning och forskar- utbildning vid universiteten i Stockholm. Uppsala. Lund. Göteborg och Umeå.

An.slagsjördelning

Högskoleenhet 1983/84 Beräknad ändring 1984/85 Universitets- Före- och högskole— draganden ämbetet

Stockholms ltögxkoleregimt

Universitetet i Stockholm 94 900000 + 9 613 000 + 7 263 000 Uppsala högskoleregian Universitetet i Uppsala 98 021 000 + 10 149000 + 8 796000 Land/Aflalmö hägt/('olerag'iorz U niversitetet i Lund 74 589000 + 8 350 000 + 6 789 000 Göteborgs hög..t'kolt-'regio/t Universitetet i Göteborg 40 345 000 + 3200 000 + 2 405 000 Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå 41 121000 + 5 165000 + 5 175 000 Baxresurter + 3000000

'I'ill 1mi)'er.ritet.t— och _ ht'igskoleämbctets disposition + 5000 000 U tgift . 348 976 000 +39 477 000 +35 428 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad budget- budget— året året 1925—4185 19845'85 (tkr.) (tkr.)

1. Pris- och lönemnräkning 2.2 Medel för en tjänst som fors- 1.1 Prisområkning + 9453 karassistent vid institutionen 1.2 Löneomräkning + 16247 för biokemi. BMC. UU + 195

2.3 Medel för två tjänster som + 190 .S'Immm under ] +25 700 - forskare vid institutionen för

2. Ft'iriimlringar av anslagstck- teoretisk fysik. Ul. + 177 nisk natur 2.4 Medel för en tjänst som fors- 2.l Medel för en halv tjänst som + 94 kar assistent _vid institutio- forskningsassistent samt en nen för 1y51kalisk kemi. halv tjänst som 1: e U Um + 186 forskningsingenjör till GWl. UU + 82

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 101

Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.1 Kostnad budget— - budget- ärft året 1 984! 85 1984/85 (tkr.) (tkr.)

2.5 Medel för en halv tjänst som 4.5 Inrättande av en personlig forskare vid institutionen för professur i oorganisk kemi. organisk kemi. U Um- + 111 . U Um + 500 2.6 Justering mot anslagen E 4. 4.6 Basresurser + 7320 och E 7.. UG - 1470 4.7 Professur i datorteknik. UU + 900 S' 1,12 _ 4" 4.8 Professur i oceanografi. ssk

' ""H”" "'” (' . " marin systemanalys. UG + 900

4. Alternativ I 4.9 Professur i elementarparti- ' 4.1 Omvandling av ledigblivande _ kelfysik. US + 900 professur i elektroniktill pro- 4.10 Professur i matematik. US + 700 fessur i fysikalisk systemtek- 4.11 l_.ångtidsbedömning nik. US + () 4.12 Kunskapsuppbyggnad. data- 4.2 Omvandling av ledigblivande logi. UUm + 3()() professur i astronomi till pro— 4.13 Professuri kemometri. UUm fessur i astrofysik. US + 0 4.14 Gemensamma funktioner — 358 4.3 Omvandling av ledigblivande 4.15 Gemensamma funktioner + 50 professur i ärftlighetslära till - , _ ., professur i genetik. US + 0 Samma mahr—l + 1 ] _12 4.4 Omvandling av ledigblivande 5. Alternativ 2 profess-uriastronomi till pro— 5.1 Basresurser + 3000 fåbsur 1 teoretisk astrofysik. + 0 Summa ""(le + 3000

+39477

' US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet i Uppsala. UL = universitetet i Lund. UG = universitetet i Göteborg. UUm = universitetet i Umeå. GWl = Gustaf Werners institut. BMC = biomedi- einskt centrum.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs.

2. vid universitetet i Stockholm en professur (L 24/26) i fysikalisk sys- temteknik inrättas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som professor (L 24/26) i elektronik blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst. 3. vid universitetet i Stockholm en professur (L 24/26) i astrofysik inrättas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som professor (L 24/26) i astronomi blir vakant. med samtidig indragning av sistnämnda tjänst.

4.vid universitetet i Stockholm en professur (L 24/26") i genetik inrättas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som professor (L 24/26) i ärftlighetslära blir vakant. med samtidig indragning av sistnämnda tjänst.

5.vid universitetet i Uppsala en professur (1. 24.26) i teoretisk astrofysik inrättas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som professor (L 24/26) i astronomi blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst.

6. vid universitetet i Umeå en för Nils lngri personlig professur inrättas

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 102

den 1 juli 1984 och att den därvid ledigblivande tjänsten som professor (L 24/26) i oorganisk kemi fär äterbesättas med oförändrat ämnesinnehåll.

7. vid universitetet i Uppsala en professur (L 24/26) i datorteknik inrättas den ljuli 1984. .

8. vid universitetet i Göteborg en professur ("L 24/26) i oceanografi. särskilt marin systemanalys. inrättas den 1 juli 1984,

9. vid universitetet i Stockholm en professur (L 24/26) i elementarparti- kelt'ysik inrättas den ljuli 1984.

10. vid universitetet i Stockholm en professur (L 24/26) i matematik inrättas den ljuli 1984.

11. principbeslut fattas om att vid universitetet i Umeå en professur i datalogi inrättas den ljuli 1986.

12. principbeslut fattas om att vid universitetet i Umeå en professur i kemometri inrättas den 1 juli 1985.

14. under ett reservationsanslag Matematisk-naturvetenskapliga fakulte- terna för budgetåret 1984/85 anvisas 388 453000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter samt resurser anvisas i enlighet med de förslag under alternativ 2 som UHÄ redovisar senare.

Föredragandens överväganden Ändrad benämning av tjänster som professor

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår ett antal omvandling- ar av befintliga tjänster. Jag biträder UHÄ: s förslag om ändrad benämning av ledigblivande tjänster som professor. dock med oförändrad lönesätt— ning, och förordar att benämningar ändras enligt följande i samband med återbesättande.

Nuvarande Lönegrad Högskoleenhet' Föreslagen benämning benämning

Elektronik L 24 US Fysikalisk systemteknik Astronomi [. 24 US Astrofysik Ärftlighets lära [. 24/26 US Genetik Astronomi L 24126 UU Teoretisk astrofysik

' US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet i Uppsala.

Oorganisk kemi

Universitetet i Umeå har med hänsyn till de särskilda omständigheter som föreligger i ärendet. föreslagit att en personlig professur inrättas för nuvarande professorn i oorganisk kemi vid universitetet i Umeå, Nils Ingri. UHÄ föreslår att en professur (L 24/26) i oorganisk kemi. personlig för Nils lngri. inrättas vid universitetet den 1 juli 1984 samt att den professur i oorganisk kemi som därvid blir ledig får återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 103

Jag biträder UHÄ: s förslag och har beräknat medel för den personliga professuren (+ 500000 kr.).

Oceanografi

En stor del av forskningen inom matematisk-naturvetenskapliga fakulte- ten vid universitetet i Göteborg är inriktad mot problemställningar inom det marina omrädet. Berörda nämnder liksom styrelsen för universitetet förordar en utbyggnad av verksamheten. Vid universitetet finns landets enda institution för oceanografi och till denna finns två professurer knutna. Den ena tjänsten har dock sedan den I juli 1974 hållits vakant (jfr prop. 1974: ] bil. 10 s. 270. UbU l3. rskr 121). UHÄ föreslår att en tjänst som prOfessor (L 24/26) i oceanografi. särskilt marin systemanalys. inrättas vid universitetet den 1 juli 1984. Jag erinrar om vad statsrådet Ingvar Carlsson anfört i det föregående angående havsforskning. Jag finner att återinrättan- det av en andra professur i oceanografi vid universitetet i Göteborg ligger väl i linje med de förslag som regeringen har lagt fram i prop. 1983/84: IO om svensk havsresurspolitik där frågan om ökade resurser för den marint inriktade naturvetenskapliga" forskningen berördes. Jag biträder därför UHÄ: s förslag och förordar att en tjänst som professor ("L 24/26) i oceano- grafi, särskilt marin systemanalys. inrättas vid universitetet i Göteborg den ljuli 1984. Jag har beräknat medel för tjänsten (750000 kr.). Samtidigt bör den vakantsatta professuren vid universitetet dras in.

Dann'leknik

För att stärka den dalorinriktade forskningen vid universitetet i Uppsala med datorteknisk kompetens föreslär UHÄ att en tjänst som professor (L 24/26) i datorteknik inrättas vid universitetet den 1 juli l984.

Statsrådet Ingvar Carlsson har i det föregående redovisat mer övergri- pande ställningstaganden till svensk forskning inom dataomrädct. Jag är inte nu beredd att förorda att en tjänst som professor i datorteknik inrättas. Däremot bör forskningskompetensen i datorteknik vid universitetet i Upp- sala successivt förstärkas. För detta ändamål har jag för budgetåret l984/85 beräknat 300000 kr.

Övriga/"lågor

Min anslagsberäkning har anpassats till att innehavaren av en personlig tjänst. inrättad genom beslut av regeringen den 2 augusti 1979. har lämnat denna. Medel motsvarande vad som tidigare beräknats under arbetsmark- nadsdepartementets huvudtitel för reseersättningar vid zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala beräknas nu Linder förevarande anslag (+ 40000 kr.). Jag har i den senare frågan samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Liksom under tidigare är har UHÄ och naturvetenskapliga forskningsrå- det (NFR) gemensamt föreslagit att ett antal tjänster som under lång tid

Prop. 1983/84: 107 BilagaS Utbildningsdepartementet 104

funnits inrättade med placering vid högskoleenhet inom ramen för NFR: s projektmedel fortsättningsvis skall knytas till berörda enheter och medel för tjänsterna beräknas under förevarande anslag.

Jag har därför för nästa budgetår här beräknat medel enligt följande.

Andamäl Högskoleenhetl Belopp l. Tjänst vid institutionen för naturvetenskaplig bio-

kemi, Biomedicinskt centrum (Ragnarsson) UU 195 000 2. Två tjänster vid institutionen för teoretisk fysik

(Almbladh. v. Barth) UL 367000 3. 1/2 tjänst vid institutionen för organisk kemi (Ro—

sén) UUm 111000 4. Två 1/2 tjäonster vid Gustaf Werners institut (lnge-

marsson. Asberg) UU 175000 5. Tjänst vid institutionen för fysikalisk kemi (Gill- '

bro) U Um 185 000

' UU = universitetet i Uppsala. UL = universitetet i Lund. UUm = universiteteti Umeå.

UHÄ föreslår en sammanlagd ökning av basresurserna med 7 320 000 kr. för nästkommande budgetår. Därav är 1500000 kr. avsedda för stöd till toxikologisk forskning.

»I en kompletterande anslagsframställning har UHÄ vidare hemställt om särskilda resurser motsvarande 2500000 kr. anvisade under en särskild anslagspost till ämbetets disposition avsedda för sektoriellt motiverad forskning.

I sin långtidsplanering av ökade forskningsresurser inom dataområdet har UHÄ föreslagit att verksamheten vid universitetet i Umeå ges en datalogisk inriktning. Ämbetet föreslår att kompetensuppbyggnaden sker successivt och inleds genom tillskott av 300000 kr. budgetåret 1984/85. Den fortsatta uppbyggnaden bör enligt ämbetet ske genom motsvarande resurstillskott de två därpå följande budgetåren samt genom inrättande av en professur i datalogi den 1 juli 1986. Jag biträder nu förslaget om ett första resurstillskott (+ 300000 kr.) budgetåret l984/85.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att en tjänst som professor i neuro- kemi och neurotoxikologi. personlig för Edith Heilbronn. efter mitt för- slag, inrättats vid universitetet i Stockholm den 1juli 1983. Därmed kunde forsknings— och forskarutbildningsverksamheten vid den av Heilbronn ledda enheten knytas starkare till universitetet. Förutsättningar föreligger därmed för att i universitetets planering och budgetering behandla denna enhet på samma sätt som institutionerna i övrigt.

Medel har sedan budgetåret 1980/81 kontinuerligt tillförts utvecklingsen- heten för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå. UHÄ: s refe- rensgrupp för bioteknik har bedömt det som synnerligen angeläget att enheten byggs upp som planerat. En successiv uppbyggnad av en ny verksamhet som den vid universitetet i Umeå har enligt min uppfattning visat sig vara ett lämpligt sätt att främja utvecklingen inom ett expande-

' Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 105

rande ämnesområde och har utnyttjats framgångsrikt vid den mikrobiolo- giska enheten. Enheten bör därför enligt min mening tillföras ytterligare 700000 kr. budgetåret l984/85.

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovet av en förstärkning av basresurserna för forskning med totalt 6957000 kr. Som jag tidigare har framhållit skall minst tre fjärdedelar av detta belopp användas för nya forskartjänster på mellannivå. Vid fördelning av dessa resurser har jag tagit hänsyn till de medel som erfordras för att vid universitetet i Göteborg inrätta en tjänst i Fe 13. personlig för Nguyen Dihn-Nguyen.

Jag har under en särskild anslagspost Till universitets- och högskoleäm- betets disposition för budgetåret l984/85 beräknat 5000000 kr. som en förstärkning av basresurser för bioteknisk och toxikologisk forskning. Därav bör 4000000 kr. disponeras för bioteknisk forskning vid de medi- cinska. naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna. För toxikologisk forskning bör 1000000 kr. fördelas till de medicinska och naturvetenskap- liga fakulteterna. UHÄ bör i samråd med berörda forskningsråd lämna förslag till fördelning av medel för dessa ändamål. Jag återkommer till regeringen i denna fråga när sådant förslag föreligger.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgetår dispo- neras minst de belopp som anges i följande tabell.

Universitet . Belopp kr. Universitetet i Stockholm 12 128 000 Universitetet i Uppsala 16857 000 Universitetet i Lund 13 369 000 Universitetet i Göteborg 8 599 000 Universitetet i Umeå 5888 000

56 841 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (348 976000 + 35 428000 =) 384 404 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (1. 24/26) i enlighet med vadjag har förordat. 2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som pro- fessor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat. 3. till i'l'lutenmtisk-nutur)'elenskapliga _lizku/leterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 384404000 kr.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 106

D 24. Tekniska fakulteterna

l982/83 Utgift 303 292 381 Reservation : 745 333 1983/84 Anslag 344 429 000 1984/85 Förslag 369 663 000

Detta anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm. universiteten i Uppsala. Linköping och Lund. Chalmers tekniska högskola och högskolan i Luleå.

A ns/ugsfi'irdelning

llögskoleenhct 1983/84 Beräknad ändring l984/85 Universitets— Före- oeh högskole— draganden ämbetet

.S'lockhu/rns hägrku/eregiun Tekniska högskolan i

Stockholm 106328000 + 14 323 000 + 11 591 000 Uppsala högskolcregion Universitetet i Uppsala 5 241 000 + 621000 + 525 000 Linkt'ipt'ngs Inigtkoleregitm Universitetet i Linköping 32 008000 + 3 954 000 + 3 241000 Lu/td/ä-Iulmö högskolt'rcgian Universitetet i Lund 63 791000 + 8014000 + 6143 000 (fö/ebw'gs lu'jgsknlc'regiun Chalmers tekniska högskola 94 355 000 + 12 788 ()()0 + 9 398 000 Ulnc'u' högt/urlt'rugiun Högskolan i Luleå 42 433 000 + 4 620000 — 5 391 000 Energi/brskning 273 000 + 14 000 — 273 000 Busresurscr (alt. 2) + 6000 000 Utgift 344 429 000 +50 334 000 +25 234 000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 107

Ändamäl/högskoleenhet m. m.' Kostnad Ändamål/högskoleenhet m. m.' Kostnad budget- budget— året äret 1984/85 1 984.185 (tkr.) (tkr.)

[. Prt's- och t'öncumrt't'kning logi till polymerteknologi.

1.1 . Prisomräkning +ll823 . UL ()

1.2 Li.")neomräkning + 18383 4.3 Aterbesättande av profes- 1.3 Löneomräkning av under 2 suren i industriell organisa— uppförda tjänster + 12 tion före dess ledigblivande. . 1 ., CTH () Sununu under 1 +. 0-18 44 Basresurser

2. Förändringar av anslttgstt'k- Medel för docent/forskaras—

nisk natur ststenttjänster m.m. + 4 800 2.1 Medel för professur vid in Uppräkning HV resurser för

stitutionen för organisk professur i ekonomiska in- kemi. KTH + 106 formationssystem. ULi + 200 2.2 Medel för 3/4 tjänst vid fysis- Ovriga basresursförstärk-

ka institutionen. CTH + 131 ningar + 4750 2.3 Medel för en tjänst vid in sti- 4.5 Professur i miljö— och natur—

tutionen för fysikalisk kemi. ' resursinformation. KTH. al- UL + 155 ternativt i keramteknologi

2.4 Medel för en tjänst vid fysis- med pulvermetallurgi. KTH + 900 ka institutionen. CTH + 139 4.6 Professur i industriell mark- 2.5 Medel för l..-"2 tjänst vid in sti- nadsföring. CTH + 600 tutionen för teknologi, UL' + 80 4.7 Professur i keramteknologi . d , + 611 med pulvermetallttrgi. KTH + 900 .Summa "" "" 4.8 Professur i vcrkstadsteknik.

4. Alternativ ] HLu + 600 4.1 Omvandling av ledigblivnat'" 4.9 Professur i verkstadsteknisk ledigblivande professurer i automatisering. CTH + 901) läran om maskinelement till 4.10 Gemensamma funktioner -— 345 maskinelement. KTH 0 4.11 Gemensamma funktioner i fastighetsstrukturens eko— (bibliotek) + 200

[112le till fastighetsekonomi. 0 Summa under 4 + 13 505 i strömningsmaskinteknik till 5. Alternativ 2

turbomaskinteknik. CTH 0 Basresurser _ + 6000 i vägbyggnad (vakant) till . ) byggnadsmekanik. HLu 0 Summa undcr5 + 6000 4.2 Andrad ämnesbenämning för +50 334

professuren i kemisk tekno-

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm. ULi = universitetet i Linköping. UL = universitetet i Lund. CTIl = Chalmers tekniska högskola. HLu = högskolani Luleå.

UHÄ föreslår inrättandet av en verksamhet motsvarande ett tekniskt forskningsråd. Resurser för verksamheten bör vara av en storleksordning motsvarande den som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har i förhållande till anslaget för de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna ' enligt UHÄ.

UHÄ hemställer att

1. de riktlinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs.

2. vid tekniska högskolan i Stockholm en professuri L 24/26 i maskinele- ment inrättas vid den tidpunkt då den tjänst som professor i L 24/26 i läran

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 108

om maskinelement. som innehas av J. Schnittger. blir vakant. med samti- dig indragning av sistnämnda tjänst.

3. vid tekniska högskolan i Stockholm en professur i L 24/26 i fastighets- ekonomi inrättas vid den tidpunkt då den tjänst som professor 1 L 24/26 i fastighetsstrukturens ekonomi. som innehas av F.. Carlegrim. blir vakant. med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

4. vid Chalmers tekniska högskola en professur i turbomaskinteknik 1 L 24/26 inrättas vid den tidpunkt då den tjänst som professor i L 24/26 i strömningsmaskinteknik. som innehas av E. Nilsson. blir vakant. med samtidig indragning av sistnämnda tjänst.

5. vid högskolan i Luleå en professur i L 24/26 i byggnadsmekanik inrättas den 1 juli 1984 med samtidig indragning av den vakanta profes- suren i L 24/26 i vägbyggnad.

6. vid universitetet i Lund professuren i kemisk teknologi den ljuli l984 ändras till professur i polymerteknologi med samtidig ändring av professor B. Törnells förordnande i enlighet därmed.

7. vid Chalmers tekniska högskola professuren i industriell organisation får besättas med ny innehavare innan den tidpunkt då tjänsten. som inne-' bas av H. Bohlin. blir vakant.

8. vid tekniska högskolan i Stockholm en professur i L 24/26 i miljö- och naturresursinformation inrättas den ljuli 1984.

9. vid Chalmers tekniska högskola en professur i L 24/26 i industriell marknadsföring inrättas den ljuli 1984.

10. vid tekniska högskolan i Stockholm en professur i L 24/26 i keram- tcknologi med pulvermetallurgi inrättas den ljuli 1984.

11. vid högskolan i Luleå en professur i L 24/26 i verkstadsteknik inrättas den ljuli 1984.

12. vid Chalmers tekniska högskola en professur 1 L 24/26 i verkstads- teknisk automatisering inrättas den 1 juli 1984.

13. under ett reservationsanslag Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisas 394 763 000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter samt resurser anvisas i enlighet med det förslag under alternativ 2 som UHÄ redovisar senare.

UHÄ har kompletterat sin anslagsframställning med följande yrkanden:

1. att de riktlinjer för besparingar inom forskningsorganisationcn inom arkitekturområdet som UHÄ redovisat fastställs.

2. att som en särskild anslagspost till UHÄ: s disposition under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. budgetåret 1984/85 anvisas 1 252000 kr. för fortsatt och utökat stöd till energisekreterarverksamheten.

3. att vid tekniska högskolan i Stockholm en professur 1 L 24 i teoretisk fysik. särskilt statistisk fysik. inrättas vid den tidpunkt då den professuri L 24 i matematisk fysik. som innehas av P.O. Olsson. blir vakant. med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

4. att som en förstärkning av högskolans resurser för sektoriellt moti-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 109

verad forskning budgetåret l984/85 anvisas 2.5 milj.kr. under anslaget Matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna och 10.5 milj. kr. under ansla- get Tckniska fakulteterna med särskilda anslagsposter till UHÄ: s disposi- tion. UHÄ har vidare föreslagit att fakulteten tillförs basresurser för bio- teknisk forskning.

Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm har inkommit med en skrivelse angående besparing inom forskningsorganisationen inom arki- tekturområdet. Skrivelser i frågan har även inkommit från företrädare för arkitektursektionen.

En skrivelse angående—inrättandet av en professur i träkemi vid tekniska högskolan i Stockholm har inkommit från Skogsindustricrnas samarbets- utskott. Svenska träindustriarbetareförbundet. Svenska pappersindustri- arbetareförbundet samt Sveriges skogsindustriförbund. De synpunkter som framförts har beaktats av UHÄ i anslagsframställningen. Vidare har UHÄ med en skrivelse den 15 augusti 1983 överlämnat en framställning från arbetsgruppen för samarbete för energiforskning om ett procentuellt tillägg till basanslaget för energiforskning. Chalmers tekniska högskola (CTH) har anhållit att en personlig professuri konsumenttcknisk forskning inrättas för docent Marianne Kärrholm. UHÄ och styrelsen för teknisk utveckling har yttrat sig i ärendet. CTH har vidare kommit in med en skrivelse angående en personlig professur i sannolikhetsteori för tekn. dr. Olav Kallenberg. UHÄ har yttrat sig över skrivelsen.

Föredragandens överväganden Ändrad benämning av tjänster som professor

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har lagt fram förslag om att benämningen av vissa tjänster som professor skall ändras i samband med återbesättande.

Jag biträder UHÄ: s förslag till omvandlingar och förordar att tjänster- nas benämning i samband med återbesättande ändras enligt följande.

Nuvarande benämning l.,önegrad Högskoleenhet' Föreslagen benämning Läran om maskinelementl. 24/26 KTH Maskinelement Fastighetsstrukturens

ekonomi L 24126 KTH Fastighetsekonomi Strömningsmaskinlära L 2426 CTH 'l'urbomaskinteknik Vägbyggnad L 2426 HLu Byggnadsmekanik

I KTH = tekniska högskolan i Stockholm. CTH : Chalmers tekniska högskola. HLu = högskolan i Luleå.

Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att professuren (L 24) i matematisk fysik vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) i samband med återbesättande ändras till tjänst som professor i teoretisk fysik. särskilt statistisk fysik.

lProp. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 110

Vad gäller UHÄ: s förslag till ändrad benämning av tjänst som professor i kemisk teknologi vid universitetet i Lund anser jag att ändring av benäm- ning av tjänst endast bör ske vid ledigblivande eller i samband med föränd- ringar av mer genomgripande natur inom ett större ämnesområde.

Jag förordade i prop. l982/83: 100 (bil. 10. UbU 31. rskr 379). att en tjänst som professor i innovationsteknik (L 24/26). personlig för Torkel Wallmark. skulle inrättas den ljuli 1983. Samtidigt förordadejag att frågan om ombenämning av den efter Wallmark ledigblivande professuren (L 24/26) i elektronfysik skulle omprövas på sedvanligt sätt. UHÄ har nu kommit in med förslag till ändrat ämnesinnehåll för tjänsten och föreslår att den återbesätts som professur i fasta tillståndets elektronik. Jag biträ- der UHÄ: s förslag.

UHÄ har föreslagit att professuren i industriell organisation vid Chalmers tekniska högskola (CTH) får återbesättas inom befintliga re- surser den 1 juli 1984 redan innan den nuvarande innehavaren H. Bohlin pensioneras den 30juni 1986. UHÄ har i april 1983 föreskrivit att tjänsten skall återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll.

Jag har. somjag anfört under avsnittet Fakultetsprogram och former för inrättande m.m. av tjänst som professor. inget att erinra mot UHÄ:s förslag i sak men anser det orimligt att en tjänst i realiteten har två innehavare samtidigt. Jag förordar i stället att ytterligare en professur (L 24/26) i industriell organisation inrättas vid CTH den 1 juli 1984. Den av H. Bohlin innehavda tjänsten skall dras in då denne avgår med pension.

Mil/'ö- m'h naturrexIlrsinformution

Utbildning och forskning inom såväl arkitektur- som väg- och vatten- byggnads- och lantmäteriområdena finns endast vid en högskoleenhet i landet. nämligen vid KTH. UHÄ hari de senaste två anslagsframställning- arna fört fram ett förslag om en professur i miljö- och naturresursinforma- tion vid KTH. Forskning inom området skulle spänna över hela fältet av nyss nämnda discipliner och skulle dessutom komplettera och fylla ut gränsområdena mellan datateknisk bildanalys och bildsyntes. databashan- tering. lantmäterimätteknik och ljärranalys.

Förslaget är väl underbyggt och jag förordar att en professur (L 24/26) i miljö- och naturresursinformation inrättas vid KTH den 1 juli 1984 (+750000 kr.).

Keramteknologi med pul l'el'lll('lt'lfflll'_t.'i

UHÄ tillsatte i september 1981 en referensgrupp med uppdrag att ta fram en samlad plan för utbildning och forskning inom materialteknik vid universitet och högskolor. Gruppen redovisade sin slutrapport våren 1983.

Gruppen har giort en genomgång av situationen för olika materialkate- gorier. även i ett internationellt perspektiv. Sverige har en god tradition av kunnande att bygga på inom stålsektorn och beträffande trä. cellulosa.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 111

massa och papper. Inom övriga materialkategorier är enligt utredningen ställningen i stort sett svag beträffande såväl industritradition som forsk- ning och utbildning. Utvecklingen av kunskap och kompetens på det materialtekniska området är intensiv och gäller såväl framtagande av nya material. med speciella eller extrema egenskaper. som modifieringar av kända material.

Referensgruppens rapport har remissbehandlats. UHÄ lägger fram en långtidsplan för vissa materialområden. främst keramer och kompositer. UHÄ föreslår i första hand inrättande av en professuri keramteknologi med pulvermetallurgi vid KTH den ljuli 1984.

UHÄ avser att komplettera referensgruppens arbete med en kartlägg- ning av forskningsverksamheten inom det grundläggande materialveten- skapliga området inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet i Stock- holm. Göteborg och Umeå.

Jag inväntar denna kartläggning innan jag tar ställning till forskningsbe- hoven inom hela det materialtekniska området i ett längre perspektiv.

Jag förordar dock att en professur (L 24/26) i keramteknologi med pulvermetallurgi inrättas vid KTH den 1 juli 1984 (+ 750000 kr.).

Personlig professur i konsulnenttekniskförs/(ning

CTH har föreslagit att en personlig professur inrättas för docent Marian- ne Kärrholm.

Marianne Kärrholm är sedan 1971 ledare för en konsumenttcknisk forsk- ningsgrupp i Göteborg. Gruppen har sedan tillblivelsen varit fristående från men haft en nära koppling till styrelsen för teknisk utveckling (STU). som också finansierat verksamheten.

Sedan den 1 juli 1980 har Marianne Kärrholm dessutom varit adjungerad professor vid CTH. knuten till institutionen för industriell organisation. Konsumentteknik är sedan dess ett forskarutbildningsämne vid CTH. Såväl UHÄ som STU tillstyrker CTst förslag om inrättande av en personlig professur för Marianne Kärrholm. UHÄ understryker dock att frågan om en permanent finansiering av forskargruppen bör lösas samti- digt. STU ser CTst förslag om inrättande av en personlig professur för Marianne Kärrholm. som ett steg i riktning mot STU:s och CTH:s inten— tioner att finna permanenta former för verksamheten. vilken bekostas av STU t.o.m. budgetåret 1986/87.

Då finansieringen för verksamheten är tryggad fram till och med juni 1986 föreslårjag att regeringen hemställer om bemyndigande att den 1 juli 1984 inrätta en personlig professur vid CTH för Marianne Kärrholm. UHÄ och STU får härigenom tillfälle att i samråd med CTH bereda frågan om formerna för en varaktig finansiering av verksamheten.

"I'm/iksiiker/zetsfbrskning

På AB Volvos initiativ startades 1972 utbildning och forskning i trafiksit-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 112

kerhet vid CTH. Med hjälp av bidrag från AB Volvo har en institution för trafiksäkerhet utvecklats inom sektionen för maskin- och skeppsteknik. Institutionen leds av Bertil Aldman.

Program för verksamheten fastställs varje år av transportforskningsdele- gationen (TFD) som sorterar under kommunikationsdepartementet. En stor del av verksamheten bedrivs i form av samarbetsprojekt med andra svenska. men också med utländska forskningsinstitutioner.

Enligt en överenskommelse mellan AB Volvo och kommunikationsde- partementet har AB Volvo sedan 1972 finansierat vissa baskostnader för verksamheten. Budgetåret 1983/84 utgör AB Volvos bidrag 300000 kr. I övrigt finansieras verksamheten med 585000 kr. över sjätte huvudtiteln och med 200000 kr. över åttonde huvudtiteln. AB Volvos bidrag upphör enligt överenskommelsen med utgången av budgetåret 1983/84.

I samband med att AB Volvos åtagande nu upphör föreslår jag. efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, att de statliga medlen till verksamheten helt skall anvisas över utbildningsdepartemen- tets huvudtitel. Motivet för mitt förslag är att såväl forsknings- som utbild- ningsverksamheten vid institutionen utvecklats på sådant sätt att verksam- heten fått samma ställning som övrig verksamhet vid CTH. Jag beräknar under förevarande anslag medel motsvarande dem som innevarande bud- getår bekostats från sjätte huvudtiteln (+ 645000 kr..) samt ytterligare 300000 kr. motsvarande AB Volvos tidigare bidrag.

Jag förordar i enlighet härmed att en professur (L 24/26) inrättas i trafrksäkerhetsforskning vid CTH den 1 juli 1984 med Bertil Aldman som förste innehavare.

Bes/mrbig inomfors/utingsorganisationen inom arkitcktummrådel

I propositionen om besparingar i statsverksamheten m.m. (prop. 1980/81: 20 bil. 8) föreslogs att forskningsorganisationen inom arkitektur- området skulle minskas med motsvarande ca 4 milj. kr. genom en avveck- ling av den forskning inom området som bedrevs vid universitetet i Lund. Genom riksdagens beslut (UbU 1980/81: 120) hänsköts frågan till en sär- skild utredning om arkitektutbildningens dimensionering och lokalisering. Enligt det uppdrag som regeringen gav till UHÄ den 7 februari 1982 skulle förslaget lämnas efter samråd med statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Budgetåret 1983/84 har på grundval av UHÄ:s förslag 1.8 milj. kr. spa- rats. UHÄ har nu i en kompletterande anslagsframställning lagt fram förslag till återstående besparing.

"UHÄ föreslår att professuren i byggnadskonstruktion vid CTH dras in under budgetåret 1984/85. Vid CTH finns idag en väl etablerad samverkan mellan arkitektur- och väg- och vattenbyggnadssektionerna som. enligt UHÄ. garanterar fortsatt forskning och forskarutbildning i ämnet. relevant för arkitekturområdet. lndragningen skulle innebära en nedskärning med

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 113

900000 kr. för professuren med tillhörande tjänster men UHÄ föreslår att vissa tjänster i anslutning till den ordinarie tjänsten får finnas kvar. UHÄ föreslår därför att 350000 kr. undantas från den totala besparingen för professuren. UHÄ beräknar således besparingen till 550000 kr.

UHÄ föreslår vidare att den resterande delen av besparingen. [650000 kr. tas ut vid de tre berörda högskoleenheterna. enligt följande: KTH 800000 kr.. CTH 425 000 kr.. universitetet i Lund 425 000 kr.

UHÄ har föreslagit att besparingen vid KTH tas ut i form av en större minskning av fakultetsanslagct i stället för genom en indragning av profes- suren i konstruktionslära. vilket föreslagits av BFR.

UHÄ: s förslag till besparing har föregåtts av ett ingående och långvarigt utredningsarbete där alla berörda haft tillfälle att ta ställning till de olika alternativen. Jag finner UHÄ: s förslag väl avvägt och biträder därför förslaget. , Energisekretcrurrerksamheten

Inom ramen för statsmakternas särskilda åtgärder för stöd till energi- forskningcn har medel utgått för energisckreterarverksamhet vid de tek- niska högskolorna (motsv.) sedan budgetåret 19751'76. Energit'orsknings- nämnden (Efn) har utvärderat verksamheten och föreslagit att stödet i nuvarande form bör avvecklas med utgången av budgetåret 1983/84. Efn. som samrått med UHÄ. förordar att huvudmannaskap och finansiering av verksamheten övertas av UHÄ fr.o.m. budgetåret 1984/85. Efn anser att en breddning av verksamheten från tekniska till samhällsvetenskapliga områden därvid bör vara möjlig.

UHÄ delar Efn: s inställning och anser att delar av nuvarande energi- sekreterarverksamhet har ett nära släktskap med verksamheten vid hög— skoleenheternas kontaktsekretariat och deras informationsverksamhet i övrigt. UHÄ menar att energisekreterz'trverksamhetens organisation och inriktning på sikt bör utformas med hänsyn till bl. a. dessa omständigheter.

För egen del anser jag att energisekreterarverksamheten. liksom verk- samheten inom arbetsgruppen för energiforskning vid de tekniska högsko- lorna. har funnit sin form och etablerats vid sidan av eller gemensamt med kontaktsekretariaten resp. informationsverksamheten i övrigt på ett sådant sätt att högskoleenheterna i framtiden själva bör avgöra hur verksamheten skall utformas. Jag finner inte att energisekreterarverksamheten behöver tillföras särskilda medel i fortsättningen.

De särskilda medel för ft'iirsöksverksamhet med samarbete inom energi- forskning som sedan budgetåret 1978/79 anvisats under detta anslag beräk- nar jag i fortsättningen under anslagsposten Tekniska högskolan i Stock- holm.

;l'letallurgi

UHÄ har på regeringens uppdrag undersökt förutsättningarna för att 8 Riksdagen ”83584. [ saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 114

flytta metallurgisk utbildning och forskning till högskolan i Luleå. UHÄ har med anledning härav framfört bl.a. att en sådan flyttning skulle få negativa konsekvenser för den metallurgiska industrin och dess utbild- nings- och forskningsbehov. UHÄ anser att metallurgisk utbildning och forskning inte bör flyttas till högskolan i Luleå.

Jag delar UHÄ: s bedömning.

Övriga frågor

Under de senaste åren har resurser för flera forskargrupper och enskilda tjänster. som finansierats genom anslag från forskningsråd. efter hand förts över från råden till högskoleorganisationen. Inför budgetåret 1984/85 före- slår naturvetenskapliga forskningsrådet och UHÄ gemensamt ytterligare överföringar. För egen del harjag för nästa budgetår beräknat medel för följande överföringar.

Ändamål Högskoleenhet' Belopp (tkr.) Tjänst vid institutionen för KTH lll

organisk kemi (B. Akermark) Tjänst vid avdelningen för UL 163 fysikalisk kemi (T. Drakcnberg) Tjänster vid fysiska insti- CTH 284 tutionen (G. Dunlop och L. Walldén)

1 KTH = tekniska högskolan i Stockholm. Ul. = universitetet i Lund. CTH = Chalmers tekniska högskola.

Jag har vidare beräknat medel för en personlig tjänst vid CTH. inrättad genom beslut den 18 augusti 1983. samt beaktat kostnadssänkningar för KTH i de fall då innehavare av personliga tjänster. inrättade genom beslut av regeringen den 31 augusti 1978. lämnat dessa.

Jag har också beräknat medel för arbetsledning för anställda med lönebi- drag vid KTH (+ 135000 kr.). Motsvarande kostnad har under innevaran- de budgetår belastat tionde huvudtiteln. Jag har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdcpartementet.

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovet av en förstärkning av basresurserna (+ 9037000 kr.). Jag har därvid bl.a. beaktat behovet av basresurser för den professur i ekonomiska informationssystem som inrät- tas vid universitetet i Linköping den ljuli 1984. Somjag tidigare framhållit skall minst tre fjärdedelar av basresursförstärkningen användas för nya forskartjänster på mellannivå.

Jag har under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna bc- räknat medel för basresurser för forskning inom bioteknikområdet.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 115

Högskoleenhet Belopp kr. Tekniska högskolan i Stockholm 12026 000 Universitetet i Linköping 6 730000 Universitetet i Lund 12554000 Chalmers tekniska högskola 17060 000 Högskolan i Luleå ' - 3 215000

51 585 000

Vid min medelsberäkning harjag beaktat att ett engångsbelopp anvisats för innevarande budgetår (_—9000 000 kr.). Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (_344429000 + 25 234000 =) 369 663 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat. 2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat. 3. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett'reser- vationsanslag av 369 663 000 kr.

D 25. Temaorienterad forskning

l982/83 Utgift 9127 492 . Reservation 502 731 1983/84 Anslag 13 828 000 1984/85 Förslag 16103000

Detta anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamheten bedrivs inom ramen för en sek- tion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsförde[ning

Högskoleenhet 19831'84 Beräknad ändring l984/85 Universitets— Före— och högskolc— draganden ämbetet

Linköpings hägskoleragirm . Universitetet i Linköping 13 828 000 +5 859000 +2 275 000

Anslagsframställning har avgivits av utriversitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 116

Ändamål Kostnad Ändamål budget- året l984/85 (tkr.) 1. Pris— och lt'ineomrt'ikning + 903 4.4 1 tjänst som professor inom 4_ A””num. [ temat Hälso- och sjukvården 4.1 Förstärkning av forskarre- ; '?dmhdiiu , , . surser och basresurser +416t) 4” Gemensamma funktioner 4.2 (')kad forskarlinansiering + 350 Summa under-1 4.3 1 tjänst som professor inom

temat Teknik och social för- ändring t + 230

Kostnad budget- året 1984/85 (tkr.)

+ 230

+4 956 +5 859

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Temaorienterad forsk- ning för budgetåret 1984/85 anvisas 19687000 kr.

Föredragandens överväganden

För närvarande finns elva extra ordinarie tjänster som professor (L 24/26) inrättade vid universitetet i Linköping för temaorienterad forskning. varav två inom temat Hälso- och sjukvården i samhället och tre inom vart och ett av övriga teman. nämligen Teknik och social förändring. Vatten i natur och samhälle samt Kommunikation — överföring av information.

Vid behandlingen av proposition 1981/82: 100 (bil. 12) uttalade riksdagen som sin mening (UbU |981/82: 26 s. 16. rskr 334) att den fortsatta upp- byggnaden av den temaorienterade forskningen skulle göras i enlighet med universitets- och högskoleämbctcts (UHÄ) långtidsplan. Denna plan inne- bär en årlig ökning om ca 4.6 milj. kr. under perioden 1984/85 1986/87 och därefter 2.4 milj. kr. under åren 1987/88 1988/89. Med tanke på resurssituationen i stort för högskolan anserjag det orimligt att garantera så stora resurstillskott för temaforskningen-för kommande år. Jag förordar därför att den fortsatta utbyggnaden av temaforskningen prövas i det årliga budgetarbetet. .

UHÄ:s förslag om ytterligare en tjänst som professor i temat Hälso- och sjukvården i samhället är jag. med hänvisning till vad jag ovan har anfört. inte beredd att biträda. Däremot harjag. i enlighet med UHÄ: s förslag. för avsikt att i annat sammanhang föreslå regeringen att en tjänst som profes- sor (L 24/26) inom temat Teknik och social förändring inrättas den 1 juli 1984 vid universitetet i Linköping. Jag har beräknat 525000 kr. för ända- målet.

Som en allmän förstärkning av basresurserna har jag beräknat 1001) 000 kr.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minst 2 302 000 kr.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 117

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (13 828000 + 2 275 000 =) 16103000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att 1. godkänna de inriktningar som jag har föreslagit för den framtida medelsanvisningen till temaforskningen. 2. till Temaorienlcmdforskning för budgetåret l984/85 anvisa ett reservationsanslag av 16 103 000 kr.

D 26. Kungl. biblioteket

l982/83 Utgift 34504318 Reservation 744681 1983/84 Anslag 39031000 1984/85 Förslag 41485000

Kungl. biblioteket (KB) är. Sveriges nationalbibliotek. KB fick sin nuva- rande instruktion (1979: 480) efter en omorganisation är 1979 genom rege- ringens proposition 1978/79: 122 om vissa åtgärder på informationsför- sörjningsomrädet (UbU 37. rskr 352).

Kungl. biblioteket

1. Pris- och löneomräkning 3087 000 kr.

2. KB redovisar att konsekvenserna av ett genomförande av huvudför- slaget medför stora försämringar av KB: 5 service såväl till andra bibliotek som direkt till forskarna. Med anledning härav lägger KB inte fram förslag om en med 2 % reducerad anslagstilldelning.

3. KB redovisar bortfall av produktionsstöd (engångsanvisning) till Liber Förlag/Allmänna Förlaget för utgivning av Svensk bokkatalog om— fattande åren 1971—1975 (— 400000 kr.) samt av engängsanvisning på 482000 kr. bestående dels av tlyttningskostnader och kostnader för termi- naler.

4. Förstärkning av medlen för litteraturförvärv (+ 400000 kr.).

5. Ökade kostnader för datalagring m.m. i LIBRIS-systemet (+ 864 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad jag anfört i det föregående beträffande litteratur- försörjning. .

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för kungl. biblioteket (KB) (+ 2636000 kr.).

Vid min anslagsberäkning harjag också tagit hänsyn till vissa belopp av engångskaraktär som anvisats under innevarande budget-är ( — 882000 kr. ).

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 118

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) har utvecklingsansvarct för det biblioteksadministrativa ADB-systemet LIBRIS för vilket KB har driftansvaret. DFI och KB har utvecklat syste- met så att sökmöjligheterna väsentligt förbättrats. Med anledning av öka- de drift- och lagringskostnader härför beräknar jag ytterligare medel (+500 000 kr.).

Jag räknar vidare med en förstärkning av KB: s resurser för bokinköp (+ 200000 kr.).

Jag förordar att anslaget till KB räknas upp med 2454000 kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår och hemställer att regeringen före- slår riksdagen

att till Kungl. biblioteket för budgetåret 1984/85 anvisa ett reserva- tionsanslag av 41485000 kr.

D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

l982/83 Utgift 3065 927 Reservation 375 139 1983/84 Anslag 2 908 000 1984/85 Förslag 3 264 000

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är enligt sin instruk- tion (1980: 393) ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden.

Statens psykologisk-pedagogisk(t bibliotek

1. Pris- och löneomräkning 316000 kr.

2. Huvudalternativet L— 64000 kr.). _

3. Personalförstärkning (+ 248000 kr.) innebärande 1 tjänst som infor- matiker i högst F 17 samt I tjänst som biblioteksbiträde i befordringsgång 1 C. lönegrad F I.

4. Medel för extra arbetskraft (+ 46000 kr.).

5. Ökade resurser för bokinköp ( + 144000 kr.).

6. Ytterligare medel för reseersättningar. LIBRIS och expenser (+ [85 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad jag anfört i det föregående beträffande litteratur- försörjning.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för statens psykologisk- pedagogiska bibliotek (SPPB) (+ 206000 kr.).

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 119

Jag räknar även med en förstärkning av SPPB: s resurser för bokinköp (+ 150000 kr.). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1984/85 anvisa ctt reservationsanslag av 3 264000 kr.

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (nytt anslag)

l982/83 Reservation 2 214 813' l984/85 Förslag 49 499 000 ' Reservationen hänför sig till anslaget Vissa särskilda utgifter inotn högskolan m.m. anslagsposterna 3 och 5—7.

Artslagsjönlelning

Anslagspost Beräknad ändring l984/85 Universitets- Före- och högskole- draganden ämbetet'

[. Finansiering av universitets- lektorers m.fl. tjänstledighet för forskning + 981000 +29 846 000 (28 865 000) FJ Förstärkning av biblioteksre- surser inom högskolan — 4000000 + 4000000 ( 4000000) 3. Verksamhet med kontakt- forskare + 250000 + 5250 000 ' ( 5000000) 4. Högskolans kontaktorgani- sation m.m. + l()29000 + 2480000

5. Forsknings- och utvecklings- arbete vid mindre högskolor samt förbättrad nyttjarinfor- mation om forskning + 1800000 — 6. Internationaliscring — + 4505 000 7. Forskning om datateknikens användning — + 1500000 8. Till regeringens disposition — + [918000 ( 400000) + 60 000 +49 499 000 (38265 000)

' lnom parentes anges anslagsbelopp för budgetåret 1983/84 anvisade under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 120 Ändamål Kostnad Ändamål budgeb året 1984/85 (tkr.) 1. Pris- och löneomräkning högskoleämbetet (530000 1.1 Verksamhet med kontakt— kr.) samt medel från anslaget forskare + 250 Styrelsen för teknisk utveck- 1.2 Högskolans kontaktorgani- ling (450000 kr.) sation m.m. + 49 4. Alternativ ] 1.3 Universitetslektorers m.fl. 4.1 Förstärkning av biblioteks- tjänstledighet för forskning + 981 resurser inom högskolan, en- Summu mtder [ + | 280 5_ äjngrfåäflå 2. förändringar av ans/agrtr'k- 5.l Forsknings- och utvecklings- ni_t—k natur arbete vid regionala högsko- '> 1 lor samt förbättrad nyttjarin-

L.

Högskolans kontaktorgani- sation m. m. Medel från an-

formation om forskning

slaget Universitets— och

Kostnad budget- året 1984/85 (tkr.)

+ 980

—4 000

+|800 + 60

Anslagsposterna 1—4 under förevarande anslag är innevarande budgetår uppförda under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. Medlen under anslagsposten 4. Högskolans kontaktorganisation har under innevarande budgetår anvisats dels under anslaget Universitets- och hög- skoleämbetet. anslagsposten 6. Centralt utvecklingsarbete och personalut- bildning m.m. (530000 kr.)". dels under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling (industridepartementet) (450000 kr.).

.Föredragandens överväganden

Pris- och löneomräkning har beräknats för vissa verksamheter som bekostas under anslaget till 1231000 kr. och fördelar sig med 981000 kr. för universitetslektorers m.fl. tjänstledighet för forskning samt 250000 kr. för verksamhet med kontaktforskare.

För innevarande budgetår har särskilda medel för biblioteksverksamhe- ten inom högskolan anvisats under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Medlen var avsedda som en engängsförstärkning för bokinköp vid de vetenskapliga biblioteken och kungl. biblioteket (4 milj. kr.). Vid min anmälan av frågan om litteraturförsörjningen inom hög- skolan i det föregående har jag föreslagit att motsvarande belopp anvisas för ändamålet även för budgetåret l984/85. Jag beräknar därför under detta anslag 4 milj. kr. som engångsförstärkning för bokinköp. Jag har tillika i 1984 års budgetproposition. med hänvisning till de höga bokpriserna. före- slagit att 4 milj. kr. anvisas engångsvis för budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 203).

Informations- och kontaktåtgärder är betydelsefulla instrument när det gäller att etablera samarbete mellan högskoleenheterna och det omgivande samhället.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet ' 121

Under innevarande budgetår anvisas 5 milj. kr. — en ökning med 3.7 milj. kr. jämfört med föregående budgetår — för verksamheten med kon- taktforskarc. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) konstaterar i sin anslagsframställning för budgetåret l984/85 att det med den nu anvisade resursvolymett är möjligt att bredda verksamheten till att omfatta samtliga län och samtliga högskoleenheter. Det är enligt UHÄ:s mening naturligt och nödvändigt att den utvidgade verksamheten med kontaktforskare nu får möjlighet att Linder några år stabilisera sig. UHÄ föreslår därför ett oförändrat anslag för denna verksamhet budgetåret l984/85.

Även högskolans kontaktorganisation i form av kontaktsekretariaten" spelar en viktig roll i samarbetet mellan högskolan och det omgivande samhället. Kontaktsekretariaten vid de tekniska högskolorna och vissa universitet överfördes budgetåret 1980/8] till högskolans ansvarsområde. Resurser motsvarande de tjänster som fanns inrättade den 30juni l980 och bekostade av anslag från styrelsen för teknisk utveckling (STU) beräkna- des fr.o.m. den I juli 1980 ttnder berörda fakultetsanslag. STU bekostar under innevarande budgetår fortfarande vissa nya kontaktsekretariat samt medel för förundersökningsinsatser. Fr.o.m. budgetåret l984/85 bedömer STU att dessa insatser bör begränsas till stöd till de tjänster som STU finansierar. Medlen för förundersökningar (450000 kr.) bör enligt STU:s och UHÄ:s mening tillföras högskolans egna anslag.

Genom riksdagens beslut med anledning av proposition l98l/82'. 106 uppdrogs ät UHÄ att svara för en systematisk utvecklings- och försöks- verksamhet avseende dels högskolans kontaktorganisation. dels organisa- tion och former för spridande av information om forskning och forsknings- resultat. För ändamålet anvisades 500000 kr. Budgetåret 1983/84 har med- len (530000 kr.) anvisats över UHÄ:s förvaltningsanslag.

Medlen har hittills i huvudsak använts för utvecklingsinsatser avseende kontaktsekretariatens verksatnhetsformer. UHÄ framhåller i sin anslags- framställning för budgetåret 1984585 att erfarenheterna hittills har visat att detär nödvändigt att upprätthålla en vital utveckling av kontaktsekretaria- tens arbets- och verksamhetsformer. Kontaktsekretariaten spelar enligt UHÄ en central roll i högskolans arbete påatt utvidga forskningssamver- kan med det omgivande samhället.

Jag har i det föregående berört verksamheten med kontaktforskare samt högskolans kontaktorganisation.

UHÄ förordar i sin anslagsframställning att det anvisas ett oförändrat belopp (530000 kr.) för fortsatt utvecklingsarbete beträffande högskolans kontaktorganisation m.m. Motsvarande belopp beräknades för innevaran- de budgetår under Ul—lÄzs anslag. Vidare föreslär UHÄ att medel (450000 kr.) motsvarande dem som anvisats av STU för särskilda förundersökning- ar förs upp under förevarande anslag.

Jag beräknar i enlighet med UHÄ: s förslag 980000 kr. under en särskild anslagspost Högskolans kontaktorganisation m.m. för nämnda ändamål.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 122

I enlighet med vad jag tidigare anfört beräknar jag Linder denna post medel (+ [500000 kr.) även för kontaktverksamhet vid mindre högsko- leenheter.

Jag beräknar under en särskild anslagspost benämnd lnternationalise- ring medel (4 505 000 krl.) för att stimulera högskoleenheterna till ett ökat internationellt forskarutbyte. Medlen avser främst utbyte av forskarstu- derande och unga forskare samt förbättrade möjligheter för svenska hög- skoleenheter att ta emot utländska gästforskare. Medlen bör utgå i form av stipendier. Medlen bör. somjag tidigare har anfört användas med beaktan- de av det särskilda anslag som avses för bl.a. ökat forskarutbyte med USA och de medel som STU avser att avsätta för att stimulera forskartttbytet på det tekniska området. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att utfärda riktlinjer för verksamheten.

Jag har i det föregående förordat att medel anvisas för att stimulera forskning rörande de samhälleliga konsekvenserna av datateknikens ut- veckling och tillämpning. Jag beräknar under en särskild anslagspost be- nämnd Forskning om datateknikens användning l.5 milj. kr. för detta ändamål.

Statsrådet Ingvar Carlsson har i det föregående behandlat frågan om ett svenskt deltagande i ett samnordiskt projekt som avser ett optiskt teleskop på La Palma. Då redovisade jag riktlinjerna för finansieringen av projektet som bl.a. innebär att vissa medel skall tillföras projektet som en konse- kvens av beslut i nordiska ministerrådet.

Jag har under förevarande anslag. anslagsposten Till regeringens dispo- sition. beräknat medel för den svenska andel som skall utgå på detta sätt budgetåret l984/85 (1018000 kr.).

Statsrådet lngvar Carlsson har i det föregående också redovisat förslag som berör polarforskning och i samband därmed inrättande av ett polar- forskningssekretariat. Under anslagsposten 'l'ilI regeringens disposition har jag beräknat medel för sekretariatets verksamhet budgetåret 1984/85 (500000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa särskilda utgifterförforxkningxiindamål för budgetåret l984/85 anvisa ett reservationsanslag av 49 499 000 kr.

Prop.1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 123

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Övriga forskningsfrågor

D 29. Forskningsrådsnämnden

l982/83 Utgift 43 383041 Reservation 4776538 1983/84 Anslag 40231000 1984/85 Förslag 41841000

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall enligt sin instruktion (1977: 35. ändrad senast 1983: 137) ta initiativ till och finansiellt stödja forskning främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt. sprida information om forskning och forskningsresultat. främja samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. I FRN: s ansvarsom- råde ingår fr.o.m. budgetåret 1980/81 även framtidsstudier och konse- kvensanalys.

Från anslaget bestrids kostnaderna för svenskt medlemskap i Internatio- nella institutet för tillämpad systemanalys. llASA (jfr prop. 1976/77: 25. UbU 9. rskr 73).

För förvaltningskostnader får budgetåret 1983/84 användas högst 4499 000 kr.

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild kostnadsram för finansiering av dyrbar forskningsutrustning under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

Anslagspost ' 1983/"84 Beräknad ändring 1984/"85 FRN Före- draganden

I. initiering. samordning och

stöd av forskning . 25 616000 -|-2049 000 +1025 000

2. Framtidsstudier - 5 100 000 + 1 258 000 + 204 000 3. Forskningsinformation 9 515000 + 761 000 + 381000 40231000 +4068000 +1610000

F ars/(nin gsrådsnänmden

Under sina första år har FRN initierat en rad forskningsprogram som nu nått en betydande omfattning. Programmen representerar områden av hög samhällsrelevans där behovet av insatser måste bedömas som mycket stort. Det har dock inte varit möjligt att med l982/83. disponibla resurser och till buds stående samfinansieringsmöjligheter låta dessa program växa ytterligare.

Under 1984/85 bör anslagsposten lnitiering. samordning och stöd av forskning räknas upp för att ge kompensation för pris- och löneutveckling-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 124

en (2049 000 kr.) men i övrigt ligga på en oförändrad nivå. Däremot önskar FRN planeringsramar för de båda närmast följande budgetåren genom en tillförsäkran om ökning av anslagsposten lnitiering. samordning och stöd av forskning med 4 milj. kr. utöver löne- och prisomräkning 1985/86 samt med ytterligare 2 milj.kr. 1986./87. Genom en sådan resursökning skulle nämnden få möjlighet att under 1984/85 initiera nya studier och förprojekt. som under de två följande budgetåren kan resultera i ny forskning.

Förslaget innebär klart lägre anspråk på en ökning av FRN: s anslag än som tidigare förts fram för den akttiella perioden samtidigt som FRN i enlighet med statsmakternas intentioner ökat sina ansträngningar att få en bättre samfinansiering. '

FRN föreslår ingen ökning av anslagsposten för framtidsstudier. Anled-

ningen är i detta fall önskemålet att avvakta den utvärdering av framtids- studierna som skall genomföras under innevarande budgetår. För 1984/85 begär FRN resurser för framtidsstudier med dels löne- och prisomräkning (408 000 kr.). dels ett engångsbelopp om 850000 kr. för att trygga finansi- eringen av den stora kommunstudie som redan inletts och som fått finan- Sieringsproblem genom att förväntningarna om samfinansiering med en rad intressenter inte helt har kunnat infrias. '

FRN: s arbete med allmän forskningsinformation synes enligt nämnden ha fått ett gott gensvar hos allmänheten liksom hos medverkande forska- reiinformatörer. En särskilt intressant målgrupp är här barn och ungdom. FRN nöjer sig också här med anslag på en oförändrad nivå (endast löne- och prisomräkning. 761000 kr.) för att återkomma när nu pågående för- söksverksamhet hunnit utvärderas.

Uppgiften att fördela resurser för d_vrbar utrustning betraktas av FRN som ytterst viktig. FRN beräknar att en uppräkning med 15 milj. kr. behövs för att ge bibehållen köpkraft jämfört med föregående år. Härut- över begär FRN jämfört med 1983/84 ökade resurser med 10 milj. kr. och föreslår att en definitiv kostnadsram om 90 milj. kr. förs upp budgetåret 1984/85 samt att dclramar förs upp med 45 milj. kr. för vartdera av budget- åren 1985/86 och 1986/87 under anslaget Inredning och utrustning av 10- kaler vid högskoleenheterna m.m.

FRN begär för budgetåret 1984/85 utöver ökade resurser för finansi- ering av dyrbar forskningsutrustning enligt ovan ett anslag om 44 299000 kr.. dvs. en nominell ökning med 4068000 kr.. vilket fördelas enligt föl- jande:

1. Pris- och löneomräkning (+ 8 %) +3218000 2. Engångsanvisning för finansiering av framtidsstudien om kommunerna + 850000

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 125

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag tidigare har anfört rörande forsk- ningsrådsnämndens (FRN) verksamhet. forskningsinformation och nytt- jarinformation samt dyrbar vetenskaplig utrustning.

Jag vill i detta sammanhang också hänvisa till vad chefen för industride- partementet i prop. 1983/84: 84 (s. 63). har anfört angående forskning om kooperativ verksamhet.

Chefen för civildepartcmcntet har i 1984 års budgetproposition räknat medel inom civildepartcmcntets kommittéanslag för den delfinansiering av framtidsstudien om kommunerna som FRN gjort framställning om.

Med hänvisning till sammanställningen under förevarande anslag hem- ställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att till Fors/('ningsrådmämnden för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 41 841 000 kr.

D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

l982/83 Utgift 64943 625 Reservation 975118 1983/84 Anslag 76775 000 ' 1984/85 Förslag 82116000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som humanis- tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar samt för HSFR: s förvaltning. lnom ramen för HSFR: s anslag bestrids bl. a. kost- naderna för 15 extra ordinarie tjänster som professor. 34 forskartjänster och 26 doktorandtjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1983/84 användas högst 3 335000 kr.

Humartistisk-sunthäl/xvetenskapliga.linux"kni/igsråtlcl

Huvuddelen av HSFR: s anslag för budgetåret l982/83 har gått till pro- jektforskning och ptibliceringsverksamhet. Fördelningen har skett på äm- nesgrupper enligt följande sammanställning.

Filosofi och teologi - 1549000 Ekonomi 5 800000 Sociologi 4940 000 Juridik 1 570 500 Statsvetenskap 1 840000 Psykologi 4912000 Pedagogik . 2310000 Historia 4883 500 Språkvetenskap 4850500 Antikforskning. förhistoria och utomeuropeiska kulturer 1 355 000

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 126

Arkeologi och bebyggelseutveckling 1 722000 Estetiska vetenskaper 4 370500 Internationella åtaganden 2514710 Tidskriftsstöd 2 852040 ' Publicering 6 299 450 Övrigt 4420 470 56 201 670

Vad beträffar prioriterade forskningsområden anför HSFR följande. Ge- nom regeringens förslag (prop. 1982/83: 100 bil. 10.) och riksdagens beslut förutsattes att 2.3 milj. kr. skulle användas för åtgärder inom prioriterade forskningsområden. Av det nämnda beloppet faller 0.6 milj. kr. inom områ- de 1: Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den stora "nationella satsningen på teknisk utveckling. 0.5 milj. kr. inom område 4: Forskning om den offentliga verksamheten: dess styrning. ekonomi och förändring samt 1.1 milj. kr. inom område 5: Insatser för allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhällsvetenskapligt-humanistiska om- rådet. Vidare förutsattes i propositionen att 0.1 milj.kr. under 1983/84 används inom områdena 6: Forskning om kulturyttringar och kulturfrågor samt 8: Forskning rörande jämställdhet mellan kvinnor och män. för framtagande av genomtänkta förslag på dessa fält.

Med anledning av dessa beslut har HSFR dels preciserat delområden. där insatser omedelbart kan göras. dels tillsatt en rad programkommittécr och arbetsgrupper med uppgift att främst föreslå åtgärder som kan komma ifråga fr.o.m. budgetåret 1984/85. Som exempel kan nämnas att HSFR ifråga om område 1 beslutat satsa 0.3 milj. kr. i en särskild ansökningsom- gång redan under innevarande budgetår inom delområdet Tekniksamhället och de handikappade. Betydande medel ges också till delområdet Datorut- vecklingen. individen och samhället. Vad beträffar ett tredje delområde. som HSFR funnit angeläget. nämligen 'l'ekniksamhället och barnen. har ett större. komparativt inriktat projekt på nordisk bas aktualiserats.

Inom område 4 har medel tilldelats en rad större projekt inom ekonomi och statsvetenskap.

Område 5 har av HSFR preciserats till att i första hand gälla forskning rörande Öst- och Sydöstasien. särskilt språk. kulturer och samhällsförhål- landen. HSFR: s kommitté inom området har funnit att de få och små universitetsinstitutioner som existerar. snabbt behöver stöd genom ökad projektverksamhet.

Beträffande område 6 har arbetet inom den av HSFR tillsatta arbets- gruppen konstaterat att utbyggnaden av sektorsforskning på kulturområ— det varit svag. Arbetsgruppen har åtskilliga förslag till förbättringar av denna situation. .

Ifråga om område 8 pågår verksamheten inom HSFR: s programkom- mitté för kvinnoforskning.

Åtskilliga av de tjänster -— professurer och forskartjänster som inrät-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 127

tas vid HSFR kan och bör ses i relation till de av regering och riksdag prioriterade områdena. Av nyligen tillkomna tjänster kan nämnas profes- suren i implementationsforskning. som kommer att utgöra en betydande resurs för forskning om offentlig verksamhet. Beslutade forskartjänster i datateknik. stress och hälsa. utvärderingsforskning. förvaltningsrätt m.fl. kan också räknas hit.

Vid sidan av de av regering och riksdag prioriterade områdena har HSFR självt prioriterat vissa problemfält. Betydande insatser görs sålunda för närvarande inom så sinsemellan olika områden som afrikanistik. da- .. taarkivverksamhct. medeltidsforskning och historisk antropologi.

HSFR föreslår att ett system med treåriga anslagsramar införs budget- året 1984/85. Den totala anslagsramen beräknas uppgå till 100 milj.kr. budgetåret 1985/86 och 110 milj. kr. budgetåret 1986/87.

I förra årets anslagsframställning avstod HSFR från att föreslå inrättan- det av nya professurer. HSFR ville först överväga frågan om eventuellt överförande till högskoleorganisationen av ett antal befintliga rådsprofes- surer. Övervägandena har lett fram till ståndpunkten att antalet råds- professurer inte gärna bör överstiga de femton som nu finns. För att säkra viss rörlighet har HSFR beslutat att under den närmaste treårsperioden söka få fem professurer överförda till högskoleorganisationen. nämligen tjänsterna i historia. särskilt de svenska folkrörelsernas historia. talfysio- logi och talperception. komparativ fysiologisk psykologi. barnspråk samt empirisk konfliktforskning.

F.nligt HSFR: s mening bör två nya professurer inrättas budgetåret l984/85. en budgetåret 1985/86 och två budgetåret _1986/87.

För budgetåret l984/85 föreslår HSFR inrättande av en professur i multivariat statistisk analys, personlig för professorn Karl G. Jöreskog samt av en professuri finansiering av offentlig verksamhet.

HSFR har inte i föreliggande anslagsframställning kostnadsberäknat konsekvenserna av en tillämpning av förordningen om externt finansierad verksamhet fr.o.m. den 1 juli 1984 men gör ett antagande att rådets anslag i så fall behöver kraftigt förstärkas. -

HSFR begär för budgetåret 1984/85 ett anslag av 90 000000 kr.. dvs. en ökning med 13 225000 kr. Härunder begär HSFR bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning 6142400 kr.

2. Överföring av kostnaderna för en professur i historia. särskilt de svenska folkrörelsernas historia. till universitetet i Uppsala (385 000 kr.).

3. Överföring av kostnaderna för en professur i talfysiologi och talper- ception till universitetet i Stockholm (654 000 kr.).

4. Överföring av projektet Sveriges medeltida personnamn till anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv resp. anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. (540000 kr.).

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 128

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag tidigare har anfört om prioriterade forskningsområden samt om treåriga medelsramar för forskningsråden.

Jag hänvisar också till vad jag tidigare har anfört om utvärdering av forskning inom forskningsrådens verksamhetsområden.

Vad gäller humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) förslag att inrätta en professur i multivariat statistisk analys. personlig för professorn Karl G. Jöreskog. placerad vid universitetet i Uppsala. vill jag anföra följande. Den forskning som Jöreskog bedriver är. enligt HSFR. av stor betydelse inte minst för beteendevetenskaperna. Även internationellt har Jöreskog en stark ställning inom sitt specialområde. Jag biträder HSFR: s förslag och avser att återkomma till regeringen med förslag att inrätta tjänsten.

Jag är däremot inte nu beredd att stödja HSFR: s förslag att inrätta en professur i finansiering av offentlig verksamhet. Jag anser det mer ända- målsenligt att rådet stöder denna forskning genom projektmedel. Jag hän- visar till vad chefen för utbildningsdepartementet har föreslagit under anslaget Samhällsvetcnskapliga fakulteterna samt till vad chefen för civil- departementet kommer att föreslå i det följande angående forskning i offentlig förvaltning. "

Jämställdhetskommittén har i betänkandet (SOU 1983: 4) Om hälften , vore kvinnor.... avgivit förslag till en organisation för jämställdhetsforsk- ning. l betänkandet föreslås bl.a. att fem särskilda docenttjänster för jämställdhetsforskning Skall inrättas. De flesta remissinstanserna. bl.a. UHÄ. prioriterar detta förslag. .

I enlighet med vad chefen för utbildningsdepartementet anfört i det föregående beräknar jag under förevarande anslag 800000 kr. för fem tjänster som forskare ijämställdhetsforskning. Det ankommer på HSFR att bestämma den närmare inriktningen av tjänsterna.

] prop. 1981/82: 106 om forskning m. m. anförde dåvarande chefen för utbildningsdepartementet att 5. k. områdesstudier. t.ex. forskning om Öst- asien. arabländerna. Afrika och Latinamerika borde ges hög prioritet i högskolemyndigheternas forskningsplanering och resursfördelning. Vid utbildningsutskottets behandling av propositionen framhölls att även öst- statsforskning borde föras till denna kategori (UbU 1981/82: 37).

Vid universitetet i Uppsala pågår ett arbete med att bygga upp öststats- forskningen. 1 ett uppbyggnadsskede av forskningsområdet är det. enligt min mening. ändamålsenligt att stöd till forskningen utgår i form av pro- jektmedel. HSFR stöder områdesstudicr. framför allt afrikanistik och forskning om Öst- och Sydöstasien. Jag utgår från att rådet i fortsättningen även beaktar behovet av öststatsforskning. _

Med anledning av vad som anfördes i utbildningsutskottets betänkande (UbU 1982'83: 31) om våldsinslag i filmer m.m. har regeringen givit HSFR i uppdrag att lämna visst underlag. Rådet har lämnat en redovisning av

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 129

pågående forskning ino_rn__området. Jag utgår från att HSFR även fortsätt- ningsvis stöder och bedriver-information om sådan forskning som kan tjäna som underlag vid beslut om åtgärder för att motverka effekterna av våldsinslag i film m.m.

Den 1 juli 1971 inrättades en tjänst som professori historia. särskilt de svenska folkrörelsernas historia. vid dåvarande statens humanistiska forskningsråd. Tjänsten är personlig för Carl Göran Andrae och är pla- cerad vid universitetet i Uppsala. Med tanke på att folkrörelserna och deras roll i samhällsutvecklingen utgör ett viktigt inslag i vår moderna historia vill HSFR att plats bereds för forskning och undervisning på detta område i den ordinarie universitetsorganisationen. Jag stöder HSFR: s förslag. Medel (405000 kr.) härför beräknas för nästa budgetår ttnder anslaget Humanistiska fakulteterna. anslagsposten Universitetet i Uppsa- la. Förevarande anslag minskas i motsvarande omfattning.

Den 1 juli 1973 inrättades vid dåvarande statens humanistiska forsk- ningsråd en tjänst som professor i talfysiologi och talperception. Tjänsten är personlig för Björn Lindblom och är placerad vid universitetet i Stock- holm. Kring tjänsten har bildats en talfysiologigrupp som har bidragit till att bygga upp ett modernt undervisnings- och forskningslaboratorium med en avancerad datoranläggning. Jag stöder HSFR: s förslag att ge denna verksamhet en permanent status. Jag vill framhålla vikten av att de perso- nella resurserna utnyttjas för undervisning och forskarutbildning även inom andra fakulteter än den humanistiska. Medel för professuren och talfysiologigruppen (687000 kr.) har för nästa budgetår beräknats under anslaget Humanistiska fakulteterna. anslagsposten Universitetet i Stock- holm. Förevarande anslag minskas i motsvarande omfattning.

Statsrådet Göransson tillkallade hösten 1982 en särskild utredare för frågan om den fortsatta verksamheten avseende ordboken över Sveriges dialekter (()SD). Utredningsarbetet är ntl avslutat. Utredarens förslag innebär att verksamheten flyttas över från Kungl. Gustav Adolfs Akade- mien till dialekt- och ortnamnsarkiven (DOVA) samt svenskt visarkiv och att medel motsvarande dem som HSFR bidragit med för verksamheten vid OSD anvisas till DOVA. Det är enligt min mening glädjande att frågan fått en lösning. Medel (800000 kr.) för verksamheten har för budgetåret 1984/85 beräknats Linder dels anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. dels anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samling- ar och materiel m.m.. anslagsposten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Förevarande anslag minskas i motsvarande omfattning.

Under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv och under anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m.. anslagsposten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv har medel (425000 kr. resp. 115000 kr.) beräknats för kostnaderna för Sveriges Medeltida Personnamn. Förevarande anslag minskas i motsva- rande omfattning.

9 Riksdagen 1983:-"84. I .tuml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. l983/84: l07 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 130

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Humanistisk-samh('i/1.3"vetenskapligaforskningsrådct för bud- getåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 82 116000 kr.

D 31. Medicinska forskningsrådet

l982/83 Utgift 134600012 Reservation 109686] 1983/84 Anslag 159149000 1984/85 Förslag 176356000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar samt för MFR: s förvaltning. lnom ramen för MFR: s anslag bestrids bl.a. kostnaderna för 11 extra ordinarie tjänster som professor och 25 forskartjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1983/84 användas högst 2 897000 kr.

Main.-iriska forskningsrådet

Huvuddelen av MFR: s verksamhet utgörs av grundvetcnskapligt inrik- tad medicinsk forskning. Ungefär två tredjedelar av MFR: s resurser ut- nyttjas för projektanslag. Mer än 70 % av projektanslagsmedlen kan hänfö- ras till tio tyngdpunktsområden. Dessa områden är: nervsystemet och dess sjukdomar: mikrobiologi samt infektionssjukdomar: cellbiologi: läke- medel och toxikologi: hjärtat. kärlsystemet och dess sjukdomar: moleky- lärbiologi: endokrina organ och deras sjukdomar: matsmältningsorganen och deras sjukdomar: diabetes samt ämnesomsättning. Även MFR: 5 olika forskartjänster. som svarar mot 15 % av MFR: s resurser. fördelar sig på tyngdpunktsområden på ungefär samma sätt som projektanslagen. Karak- teristiskt för MFR: s tyngdpunktsområden är att de har stor medicinsk betydelse och att svensk forskning inom dessa har en stark internationell ställning. Även om huvuddelen av MFR: s verksamhet är och bör vara grundvetcnskapligt inriktad. har MFR i stigande omfattning under senare år initierat. stimulerat och finansierat forskning inom områden av mer direkt samhällelig betydelse. Enligt riksdagens beslut våren 1982 i anled- ning av propositionen om forskning m.m. (prop. 1981/82: 106) har MFR tilldelats ett huvudansvar för forskning inom följande prioriterade områ- den: medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning. epidemiologi. pri— märvårdsforskning. forskning om missbruksfrågor samt miljömedicinsk forskning. lnom samtliga dessa områden har MFR i varierande utsträck— ning initierat och stött forskning under en följd av år. MFR: s största enskilda initiativområde genom åren är hälso- och sjukvårdsforskning. Utöver de av regering och riksdag prioriterade områdena har MFR" de senaste _åren lyft fram utvärdering av medicinska teknologier som ett viktigt initiativområde.

Prop. 1983/84z'107 BilagaS Utbildningsdepartementet 131

MFR: s anslagsframställning för 1984/85 innebär en fortsatt satsning på grundvetenskapligt inriktad forskning samtidigt som verksamheten inom de prioriterade områdena och området utvärdering av medicinska teknolo- gier utvidgas. MFR föreslår att utvärdering av medicinska teknologier blir ett prioriterat område i den forskningspolitiska propositionen.

På grundval av analyser av rekrytering till medicinsk forskning och av åldersstrukturen för forskare vid medicinsk fakultet har MFR under de tre senaste åren gjort betydande omprioriteringar som inneburit att MFR kraftigt ökat antalet forskartjänster. I första handhar forskartjänster inrät- tats på post-doktornivå. MFR: s budgetförslag innebär en ytterligare utök- ning av detta program. En del av den ökade satsningen på forskartjänster har avsett rekryteringstjänster för forskning inom områden med mer direkt samhällelig betydelse. Dessa tjänster är av stor vikt för den kompetens- uppbyggnad som krävs inom prioriterade områden. En utökning av denna typ av tjänster ingår också i budgetförslaget. MFR har för 1983/84 erhållit särskilda medel som svarar mot 25 doktorandtjänster. Dessa tjänster kom- mer att i kombination med post-doktortjänster få stor betydelse för rekry- tering till medicinsk forskning. MFR föreslår en ökning av antalet dokto- randtjänster till 35.

Ungefär en tredjedel av den resursförstärkning som MFR föreslår i sin anslagsframställning kommer att utnyttjas för ökade insatser inom priori- terade områden och utvärdering av medicinska teknologier. En betydande del av dessa insatser kommer att avse metodutveckling samt kompetens- uppbyggnad i form av inrättande av forskartjänster av olika slag. inom ramen för den föreslagna resursförstärkningen kommer också särskilda insatser att göras inom forskningsområden av betydelse för bioteknik.

MFR har i sin anslagsframställning utgått från nu gällande kostnader för högskolornas förvaltning av rådsanslag.

MFR föreslår för budgetåret 1984/85. ett anslag om 195 milj. kr. dvs. en ökning med 35.9 milj. kr. inom denna ram föreslår MFR följande föränd- ringar.

(. Pris- och löneomräkning (+ 12.7 milj. kr.).

2. Ökat stöd till MFR: s verksamhet (+ 23.2 milj. kr.) varvid bl.a. följande avses:

Projektanslag (+ 6.8 milj. kr.) Apparatur ( + 1.6 milj. kr.) Merkostnader för försöksdjur (+ 2,4 milj. kr.) Post-doktortjänstcr (+ 2.3 milj. kr.) Doktorandtjänster (+ 1.3 milj. kr.) Ovriga forskartjänster (+ 1.7 milj. kr.) Prioriterade forskningsområden och utvärdering av medicinska teknolo- gier (+ 4,1 milj. kr.).

Av resurserna för projektanslag och forskartjänster avses 3.0 milj.kr. för fortsatt övertagande av delar av ansvaret för cancerforskning från Riksföreningen mot cancer.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 132

3. lndragning — i samband med nuvarande innehavares avgång med ålderspension av professuren i bakteriologisk bioteknik.

Föredragandens överväganden

Medicinska forskningsrådet (MFR) har i skrivelse den 14 oktober 1983 redovisat uppdrag om planering av prioriterade forskningsområden. MFR har i anslagsframställningen föreslagit att utvärdering av medicinska tek- nologier blir ett prioriterat område. Jag hänvisar till vad jag i det föregåen- dc anfört om prioriterade forskningsområden. Jag finner MFR: s förslag väl förenligt med de övergripande prioriteringar som beslutats av riksda- gen (prop. 1981/82: 106. UbU 37. rskr 397) och som jag föreslagit skall gälla även framgent. _

Jag hänvisar också till vad jag i det föregående har anfört om utvärdering av forskning inom forskningsrådens verksamhetsområden samt om treåri- ga medelsramar för forskningsråden.

MFR har föreslagit att den extra ordinarie professuren i bakteriologisk bioteknik vid MFR dras in i samband med nuvarande innehavares pensio- nering. Jag biträder förslaget och avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag i enlighet härmed.

Vid MFR finns 25 extra ordinarie forskartjänster inrättade. Rådet före- slår att ytterligare 5 sådana tjänster inrättas. Jag stöder rådets förslag och har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till detta. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att tjänsterna inrättas.

Ansvaret för delar av cancerforskningen förs successivt över från Riks- föreningen mot cancer till MFR och naturvetenskapliga forskningsrådet i enlighet med vad som angavs i 1981 års budgetproposition (prop. (980.181: 100 bil. 12 s. 578). För nästa budgetår beräknar jag för denna forskning en ökning av medlen under detta anslag.

Medel för viss primärvårdsforskning vid universitetet i Uppsala bestrids innevarande budgetår under förevarande anslag. För nästa budgetår beräk- nas medel för dessa kostnader under anslaget Medicinska fakulteterna (— 540000 kr.).

För MFR beräknarjag för nästa budgetår ett anslag om totalt 176 356000 kr.. vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår om 17207 000 kr. Jag har härvid tagit hänsyn till den fördyring som nya regler för uppfödning av försöksdjur medför.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Medicinska fors/ozingsrådct för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 176 356000 kr.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 133

D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

l982/83 Utgift 304 248 860 Reservation 4 314 246 1983/84 Anslag 342 841000 1984/85 Förslag 251 092 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den forskningsverksamhet m.m. som naturvetenSkapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR: s förvaltning (anslagsposten 1). Inom ramen härför bestrids bl.a. kostnaderna för elva tjänster som professor, för Tage Erlanders gäst- professur och för 45 tjänster som forskare. För förvaltningskostnader får budgetåret 1983/84 användas högst 8649000 kr.

Från detta anslag bestrids innevarande budgetår också kostnader för svenskt medlemskap i vissa internationella forskningsorganisationer (an- slagsposten 2).

Slutligen bestrids från anslaget också kostnader för rymdforskningspro- jckt under statens delegation för rymdverksamhet (anslagsposten 3: jfr prop. 1972: 48 s. 37. NU 37. rskr 216).

1983/"84 Beräknad ändring 1984f85 Myndigheterna Före- draganden

1. Naturvetenskaplig forskning 210 782 ()()0 +36 500000 + 19955 ()()0 2. internationella forskningsor—

ganisationer 1 13 448 ()00 + 8 838 000 — 1 13 448 000

3. Rymdforskning 18 611000 + 2 598 ()()0 + 1 744 ()()0

342 841 000 ' +47 936 000 —91 749 000

Nuturrelenskupliga fors/('ningsrådt'r

NFR: s huvuduppgift är att fördela medel till forskningsprojekt främst vid universitet och högskolor. Ett stort arbete läggs därvid ner på gransk- ning och prioritering av inkomna ansökningar. De internationella utvärde- ringsgrupper som för NFR: s räkning bedömer de resultat som forskar- grupperna sedan uppnår ger. med få undantag. högt betyg åt den av NFR stödda naturvetenskapliga forskningen i Sverige. Detta är inte bara upp— muntrande för forskarna utan NFR ser det också som ytterligare ett bevis på riktigheten i de av NFR valda arbetsmetoderna.

En utbyggnad och konsolidering av NFR: s stöd till riktad grundforsk- ning och tvärvetenskap pågår sedan något år tillbaka. Det gäller projekt där den rent inomvetenskapliga prövningen kompletteras med andra be- dömningar. främst samhälleliga. vilket leder till att forskningen ifråga får ökat stöd. För 1983/84 har de med forskningsrådsnämnden (FRN) gemen- samma programmen givits hög prioritet. För budgetåret 1984185 begärs en ökning med 2.0 milj. kr. för andra stora behov inom området.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5" Utbildningsdepartementet 134

Huvuddelen av NFR: s verksamhet. i pengar räknat. utgörs dock av stöd till forskningsprojekt. De områden som NFR. utifrån främst inomve- tenskapliga grunder. kommer att prioritera under 1984/85 är:

Biologi F _vsik och matematik + ekologisk teoriutveckling — elementär växelverkan + mikrobiologisk ekologi komplexa atomära och + populationsbiologi subatomära system + grundforskning av betydelse — fysikaliska processer i för bevarandet avjordens stjärnor och galaxer biologiska resurser — icke-linjära system + cellditferentiering och matematikens dataveten- utvecklingsfysiologi skapliga anknytning + genernas struktur och funktion halvledarfysik och fasta tillståndets elektronfysik metodikuppbyggnad Geovetenskaper Kemi + biogeokemiska kretslopp — teoretisk kemi + internationella geologiska totalsyntes av komplicerade korrelationsprogrammet naturprodukter + internationella litosfär- projektet

+ europeiska geotraversen

För ökat projektstöd inom främst de ovannämnda områdena begär NFR en anslagsökning om 1.0 milj.kr. För den allt viktigare internationalise- ringen av forskningsprojekten begärs ytterligare 1.0 milj. kr.

inom ramen för projektbidragcn vill NFR även under 1984/85 fortsätta de insatser som gjorts vad avser datorer och medeldyr utrustning samt forskarrckrytering. För dessa ändamål begärs 3.0 resp. 4.0 milj.kr. På forskarrekrytcringsområdet är det särskilt behovet av nya postdoktorala tjänster som motiverar den relativt stora ökningen.

NFR önskar också utveckla sitt stöd till sådan forskning som faller inom de av regering och riksdag prioriterade områdena. Med en ökning om 4.0 milj. kr. skulle NFR kunna fortsätta. och i vissa fall utöka. sitt stöd till de åtta områden som utvaldes redan inför 1983/84 samt under 1984/85 inleda en ökad satsning på fem andra. De tretton områden som därmed skulle ges särskilt stöd är:

+ bio- och genteknik forskning rörande ny tekniks konsekvenser för människor. växter och djur

— markmikrobiologi

— mät- och analysmetodik för biologi och geovetenskaper halvledarfysik och fasta tillståndets elektronfysik

+ materialvetenskap

— bildbehandling och simuleringsteknik — teoretisk datalogi samt datoranknuten matematik och statistik

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 135

+ avancerad detektorutveckling — malm- och resursgeologi + markvattenforskning — totalsyntes av komplicerade naturprodukter + datormodellerad kemi

Erfarenheterna av NFR: S program för post-doktorstipendier har varit goda och rådet är berett att utöka antalet stipendier motsvarande 1,0 milj. kr.

För 1984/85 föreslår NFR också en ny extra ordinarie professur i den kondenserade materiens teori för Börje Johansson. och fem nya forskar- tjänster. För dessa ändamål erfordras en ökning av 1.3 milj. kr.

De nya doktorandtjänsterna är ett värdefullt instrument i NFR: s forsk- ningsplanering och NFR föreslår en viss utbyggnad av detta program inom en anslagsökning om 1,0 milj. kr.

NFR: s äskanden baseras på den för 1983/84 gällande modellen vad gäller förvaltningspålägg vid universitet och högskolor. Skulle någon änd- ring ske härvidlag utgår NFR ifrån att den blir kostnadsneutral så att eventuella merkostnader för forskningsråden kompenseras genom överfö- ringar från andra anslag,

NFR begär för budgetåret 1984/85 247 282 000 kr. för naturvetenskaplig forskning (anslagsposten 1). en ökning med 36500000 kr. I den begärda ökningen ingår följande:

— Löne- och prisomräkning: 18.2 milj.kr. — Ökade medel för projektbidrag: 2.0 milj. kr. — Utbyggnad av stödet till riktad grundforskning och tvärvetenskap: 2.0 milj. kr. ' — Ökade medel för datorer och medeldyr utrustning: 3.0 milj. kr. —— Ökade medel för forskarrekrytering: 4,0 milj. kr. + Utbyggnad av stöd för prioriterade områden: 4.0 milj. kr. — Ökning av programmet för post-doktorstipendicr: 1.0 milj. kr. — Medel för en ny extra ordinarie professur och fem nya forskartjänster: 1.3 milj. kr. — Ökning av programmet för doktorandtjänster: 1.0 milj. kr.

Vidare föreslår NFR att kostnaderna för av NFR finansierade. forsk- ningsverksamheter fr.o.m. budgetåret l984/85 bör bestridas från andra anslag:

+ 3/4 tjänst som forskare (Dunlop) vid Chalmers tekniska högskola + En tjänst som forskningsassistent ('Drakenberg) vid universitetet i Lund En tjänst som forskningsassistent (Ragnarsson) vid universitetet i Upp- sala — En tjänst som forskare ('Almbladh) vid universitetet i Lund — En tjänst som forskare (von Barth) vid universitetet i Lund — 1/2 tjänst som forskare (Rosén) vid universitetet i Umeå — 1/2 tjänst som professor (Akermark) vid tekniska högskolan i Stockholm

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 136

— l/2 tjänst som forskningsassistent (Ingemarsson) vid universitetet i Upp- sala + l/2 tjänst som l: e forskningsingenjör (Asberg) vid universitetet i Upp- sala — En tjänst som forskningsassistent (Wallden) vid Chalmers tekniska hög- skola — En tjänst som forskningsassistent (Gillbro) vid universitetet i Umeå.

Statens delegation för n'mdverksamhet (DFR)

Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter. sondraketer och ballonger.

Statsmakterna har beslutat om en breddning av den tillämpade nationel- la rymdverksamheten (prop. 1978/79: 142. NU 36. rskr 292). Som en följd härav har regeringen bl.a. i augusti 1980 beslutat om byggande av den svenska vetenskapliga satelliten VIKING. Projektets vetenskapliga mål innebär omfattande mätningar av partiklar. plasma. fält och vågor i en hittills praktiskt taget outforskad del av magnetosfären och med relation till uppkomsten av norrsken. Norrskenet kommer även att avbildas upp- ifrån av satelliten.

De tre jonosfär- och magnetosfärgrupperna. Kiruna geofysiska institut (KGI). institutionen för plasmafysik vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH-P) och Uppsala jonosfi'trobservatorium (UJO). har experiment om- bord.

VIKING kommer att sändas upp under första halvåret 1985 med den europeiska bärraketen Ariane i en gemensam uppsändning med den frans- ka tjärranalyssatelliten SPOT. Därefter vidtar drift. datanedtagning och vetenskaplig bearbetning vilket skall ske vid den markstation och det vetenskapliga center som Rymdbolaget skall färdigställa vid Esrange i Kiruna. För detta krävs medel under l984/85. Projektet tar även i anspråk stora resurser hos de deltagande forskargrupperna.

Som en konsekvens av projektet har rymdforskningsprogrammet om- prioriterats. med bl.a. reducerad sondraketverksamhet. Delegationen pe- kar liksom i föregående anslagsframställning på riskerna med en alltför drastisk minskning av sondraketverksamheten med risk för nedgång i kompetensen hos forskargrupper. inom industrin samt vid Esrange.

Denna problematik blir. enligt delegationen. särskilt kännbar budgetåret l984/85. För att få största möjliga utbyte av VIKING-projektet bör man under VIKING: s livstid dessutom sända upp raketer från Esrangcjust när satelliten passerar ovanför. Detta ger möjlighet till samtidiga mätningar från satelliten som befinner sig uppe i magnetosfären och från raketerna längre ned ijonosfärcn.

Delegationen föreslår en ökning avlresurscrna för nationell rymdforsk- ning om 1 milj. kr. för budgetåret l984/85 för att de VIKING-relaterade raketerna skall kunna inkluderas i forskningsprogrammet.

Som redovisats i det föregående har två utvärderingar av rymdforsk-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet .137

ningsverksamheten genomförts under budgetåret l982/"83. Dels har DFR i egen regi låtit utvärdera materialforskningsprogrammet. dels har DFR tillsammans med NFR och nämnden för energiproduktionsforskning (NE) låtit utvärdera geokosmo- och plasmafysiken.

Omdömet om arbetet inom materialforskningsgrttpperna är tillfredsstäl- lande (good + very good) medan arbetet inom ett flertal projekt inom rymdforskningsgrupperna bedöms vara av allra högsta vetenskapliga kva- litet (excellent).

Delegationen hemställer att ett anslag för nationell rymdforskningsverk- samhet för budgetåret l984/85 förs upp med 21 209 000 kr.. dvs. en ökning med 2 598000 kr. '

Förslaget innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 1 598 000 kr.

2. VIKING-relaterade sondraketer (+ 1000000 kr.).

F öredragandens överväganden

Jag hänvisar inledningsvis till vadjag tidigare har anfört om prioriterade forskningsområden samt om treåriga medelsramar. Jag hänvisar också till vad som anförts om utvärdering av forskning inom forskningsrådens verk- samhetsområden.

Jag redovisade i 1983 års budgetproposition de principer som varit vägledande vid överföring av tjänster som under lång tid funnits inrättade vid högskolan eller motsvarande men bekostats av forskningsrådsmedel till att fortsättningsvis bekostas från anslag till fakulteterna vid högskolan. De förslag till sådana överföringar som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) efter samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) nu föreslår finner jag väl motiverade. Chefen för utbildningsdepartementet har vid sin beräkning av anslaget Matematisk-nattirvetenskapliga fakulte- terna beräknat medcl motsvarande 5.5 heltidstjänster samt vid beräkning av anslaget Tekniska fakulteterna medel motsvarande 3.25 heltidstjänster. I konsekvens härmed harjag minskat förevarande anslag med 1591000 kr.

NFR föreslår inrättande av en professur i den kondenserade materiens teori fr.o.m. den ljuli 1984. Den kondenserade materiens fysik utgör ett stort forskningsområde i ett mycket expansivt skede med många tillämp- ningar inom material- och elektronikområdet. Rådet föreslår Börje Johans- son. som är en internationellt erkänd forskare och f.n. professor i Århus. till innehavare av tjänsten med placering vid universitetet i Uppsala.

Den av NFR föreslagna tjänstens inriktning är väl i samklang med den prioritering av material- och elektronikforskning som jag tidigare gett uttryck för. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att inrätta en tjänst som professor ("Le 24/26) i den kondenserade materiens teori. per- sonlig för professorn Börje Johansson. den 1 juli 1984.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 138

Innehavarna av två av rådets nuvarande professurer uppnår pensione- ringsperiodens övre gräns under 1985/86. NFR föreslår att dessa tjänster. som inte är personliga. ges ändrat ämnesinnehåll. Därvid bör enligt NFR professuren i glaciologi ändras till teoretisk elementarpartikelfysik och professuren i molekylär cellfysiologi till molekylär immunologi. Jag avser att senare föreslå regeringen att de aktuella tjänsterna efter de nuvarande innehavarnas pensionering ges förändrad inriktning i enlighet med NFR: s förslag.

Vid NFR finns 45 extra ordinarie forskartjänster inrättade. Tjänsterna. som är tidsbegränsade till sex eller i särskilda fall sju år. är av vital betydelse för svensk naturvetenskap. En stor. inom vissa ämnesområden övervägande del av rekryteringsunderlaget till landets professurer äter- ftnns i denna kategori. NFR hemställer att ytterligare 5 sådana tjänster inrättas. Jag stöder NFR: s förslag och hari min beräkning av anslagspos- ten 1. Naturvetenskaplig forskning tagit hänsyn härtill. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå att tjänsterna inrättas.

NFR har särskilt uppmärksammat behovet av olika åtgärder för att främja forskarrekryteringen. Detta har skett dels genom inrättande av stipendier för stttdier vid främst utländska institutioner. dels genom att rådet avsatt betydande medel för inrättande av tjänster som katt erhållas relativt tidigt efter doktorsexamen. Jag ser dessa initiativ som mycket betydelsefulla då de öppnar möjligheter för den kategori som nyligen avlagt doktorsexamen att vidga sina internationella kontakter samt ökar basen för den framtida rekryteringen till högre forskartjänster på en nivå där det reguljära högskolesystemet i huvudsak saknar motsvarighet. Inom ramen för de ökade resurserjag beräknat för NFR: s verksamhet bör dessa initiativ kttnna ges hög prioritet.

Regeringen har i prop. 1983/84: 10 lagt fast riktlinjer för den svenska havsresursverksamheten. I beredningsarbetet för denna proposition har framkommit synpunkter om att den marint inriktade naturvetenskapliga forskningen bör ges ökade resurser. Särskilt har i sammanhanget det angelägna behovet av doktorandtjänster framhållits. I propositionen har vidare skett vissa principiella ställningstaganden avseende utnyttjande och samordning av fartygsbeståndet för marint inriktad forsknings- och under- sökningsverksamhet. Det ankommer på forskningsrådet att utifrån de all- männa vetenskapliga kriterier som ligger till grund för rådets prioritering- ar. uppmärksamma dessa frågeställningar.

Kostnaderna för Sveriges deltagande i vissa internationella forsknings- organisationer bestrids innevarande budgetår från en särskild anslagspost ttnder detta anslag. Jag avser att i det följande återkomma med förslag om en förändrad anslagskonstruktion avseende dessa kostnader som innebär att ett nytt anslag inrättas. Förevarande anslag bör i enlighet härmed minskas med 113448 000 kr.

Utöver medel under förevarande anslag disponerar NFR resurser för

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 139

grundläggande energiforskning, vilka bestrids under anslaget Energi- forskning under industrihuvudtiteln. Statsrådet Dahl kommer senare att redovisa förslag som innebär att den NFR-stödda verksamheten ökas inom ramen för det nya energiforskningsprogrammet. I samband med sina ställ- ningstaganden till fusionsforskning föreslår statsrådet vidare att NFR fr.o.m. 1 juli 1984 bör överta det ansvar som nu åvilar energiforsknings- nämnden för detta forskningsområde.

Under anslagsposten 3. beräknas medel avsedda för nationell rymd- forskning. Dessa medel disponeras av statens delegation för rymdverk- samhet (DFR). DFR har under innevarande budgetår begärt och erhållit ökade resurser för att kunna bygga upp ett operationsccnter och ett veten- skapligt eenter vid Esrange i Kiruna för drift av VIKING-satelliten och datanedtagning från denna. DFR begär nu en mindre ökning av resurserna för projektet för att kunna studera de storskaliga magnetosfärfenomcnen och kopplingen mellan förhållandena i magnetosfären ochjonOsfären. Det- ta kan göras genom att raketer sänds tipp från Esrange vid de tidpunkter då satelliten passerar ovanför. Jag delar delegationens uppfattning att det är angeläget att det vetenskapliga utbytet av VIKING-satsningen blir det största möjliga inom ramen för de medel som anvisas. Den utvärdering som delegationen. tillsammans med NFR och nämnden för energiproduk- tionsforskning. låtit genomföra visar dessutom att hittillsvarande resurser använts väl av DFR: s rymdforskargrupper. Jag har i mina beräkningar av anslagsposten 3. tagit hänsyn till behovet av ökade resurser för VI- KING-relaterade sondrakcter (+ [000000 kr.). För anslagsposten 3. be- räknar jag därför för budgetåret 1984/85 sammanlagt 20355000 kr. (+ [744000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen under förevarande anslag och till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att till Naturvetmskapliga forskningsrådet m.m. för budgetåret l984/85 anvisa ett reservationsanslag av 251 092000 kr.

D 33. Nationell halvledarforskning

1983/84 Anslag '5000000 1984/85 Förslag 16000000

' Engångsanvisning Ufr prop. 1983/84: 8).

Enligt riksdagens beslut beträffande ett nationellt mikroelektronikpro- gram (prop. 1983/84: 8. NU ll. rskr 130) anvisades 5 milj. kr. till Nationell halvledarforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

Regeringen har i beslut den 2 februari 1984 meddelat bestämmelser för anslaget.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet ' 140

Föredragandens överväganden

Till grund för propositionen 1983/84:21) Nationellt mikroelektronikpro- gram. Åtgärder för att främja mikroelektronikens utveckling. låg ett förslag från styrelsen för teknisk utveckling (STU). Förslaget hade utarbetats efter samråd med ett flertal myndigheter och företag.

Det nationella mikroelektronikprogrammet (NMP) ingår som det första av tre block i ett av STU utarbetat förslag till ett samlat s.k. ramprogram för informationsteknologi. Informations-teknologi används som samman- fattande beteckning på teknik för att inhämta. överföra, bearbeta, lagra och presentera information. lnformationsteknologin är idag ett av de vikti- gaste områdena för industriell tillväxt. såväl internationellt som i Sverige.

De två senare blocken har av STU benämnts System resp. Relationer. Dessa block har ännu en lägre grad av konkretion än det första blocket. Komponentteknologi. vilket utformats som ett nationellt mikroelektronik- program.

NMP har indelats i fyra delprogram: utbildning. grundforskning. målin- riktad forskning samt industriell utveckling.

Delprogram 2. Grundforskning avser den forskning på halvledarområ- det. som bedrivs inom ett antal institutioner med naturvetenskapliga forsk- ningsrådet (NFR) som samordnande organ.

En arbetsgrupp. tillsatt av NFR. har utarbetat en rapport "Upprustning av svensk halvledarforskning" (Rapport från arbetsgruppen för nationell halvledarforskning 1983—0149). Uppgiften för arbetsgruppen har varit att klarlägga de villkor. som måste vara uppfyllda för att en sammanhållen satsning på nationell halvledarforskning skall kunna förverkligas.

Arbetsgruppen har gjort en inventering av tillgängliga resurser. både vad gäller forskare och utrustning. Den svenska grundforskningen inom halvle- darområdet håller. vid en internationell jämförelse. hög nivå endast inom ett begränsat fält. Den utrustning sotn används i dag är i många fall underdimensionerad och delvis föråldrad.

[ syfte att skapa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö har arbetsgruppen föreslagit att de resurser som satsas på svensk halvledar- forskning koncentreras till de områden där vi redan idag. på vissa punkter. har en framträdande position. Gruppens förslag. vilka stöds av NFR och STU. har legat till grund för delprogram 2. Grundforskning. i det nationella mikroelektronikprogrammet.

Behoven av utrustning. tjänster. drift och avskrivningar beräknar NFR och STU till totalt omkring 55 milj. kr. över fem år. NFR har redan planerat in 10 milj. kr. för utrustning för den kommande femårsperioden.

Chefen för utbildningsdepartementet har i l984 års budgetproposition tagit upp medel för utrustning. Härvid har bl. a. beräknats minst 20 milj. kr. för anskaffning av utrustning inom dataområdet. innefattande mikroelek- tronik. vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser.

Chefen för industridepartementet kommer i annat sammanhang att redo-

Prop.1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 141

göra för den närmare inriktningen och omfattningen av NMP för den närmaste treårsperioden.

Jag beräknar för budgetåret 1984/85 16 milj. kr. för delprogram 2. Grund- forskning i det nationella niikroelektronikprogrammet. För de följande två budgetåren bör 12 resp. 7 milj. kr. anvisas för detta ändamål".

Jag har erfarit att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för närva- rande bereder förslag rörande förstärkning av utbildning och forskning inom området halvledarteknologi och elektrooptik. UHÄ har låtit göra en genomgång av utbildning. forskning och utrustning inom högskolan_inom området. UI—IÄ avser att lämna förslag till prioriteringar och profilering vid de berörda högskoleenheterna.

Jag kommer senare att föreslå regeringen att NFR får i uppdrag att i samråd med UHÄ" komma in med förslag till den närmare fördelningen av medlen för delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronik- programmet. _

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nationell hall'lå'c/(llfÖI'S/(Hfllg för budgetåret l984/85 anvisa ett reservationsanslag av 16000000 kr.

D 34. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför- sörjning

l982/83 Utgift ' 14 194 268 Reservation 2 878 033 1983/84 Anslag 10334 000 l984/85 Förslag 8677 000

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) började sin'verksamhet den 1 juli I979 (prop. 1978/79: 122. UbU 37. rskr 352). DFI är enligt sin instruktion (1979: 479) central myndighet för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhet. Medel för DFI: s verksamhet anvisas även över fjortonde huvudtiteln (8440000 kr. för innevarande budgetår).

DU]U_Q(IIl(')I1('/I]Ör vetenskaplig m-Ii teknisk iii/iirni[ilit'msji'irs(ilj/'nin_t:

]. Pris- och löneomräkning 569 000 kr.

2. DFI: s anslag har hittills redovisats under tre program. nämligen program 1. Planering och samordning program 2. Forskning och utveckling program 3. Nationella serviceuppgifter, Denna indelning har efter hand visat sig mindre ändamålsenlig. Huvud- uppgiften för DFI är att svara för "övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen"'. I detta ingår forsknings- och utvecklings-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 142

verksamhet som en integrerad del. Skillnaderna mellan program 1. och 2. har därigenom i många fall blivit närmast fiktiva.

DFI föreslår därför en ny indelning som bättre beskriver huvudområ- dena för DFI: s verksamhet. nämligen dels ett program för åtgärder för utveckling av bestånd i vid mening (inkl. litteratur. datorbaserade informa- tionskällor etc.). som program ]. Informminns-källor; dels ett program för utveckling av olika sätt att nå bestånden. leta sig fram i dem och få ut information. som program 2. Sök- och kommunikationssystem. Häi'utöver behålls program 3. Nationella serviceuppgifler för bidrag till permanent verksamhet tills vidare.

3. DFI föreslår att ett system med ansvarsbibliotck börjar etableras den ljuli 1984.

4. DFI föreslår vidare att fleråriga medelsramar införs för DFI samtidigt som för forskningsråden samt att tjänster som forskare av den karaktär som finns vid forskningsråden får inrättas vid DFI.

5. DFI förordar att regeringen föreskriver att DFI. i likhet med forsk- ningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. för projekt vid högskolan inte skall belastas med lokalkostnader.

6. DFI hemställer vidare att få i uppdrag att svara för samordning och utveckling av registrering av och kunskapsspridning om pågående projekt.

7. Med anledning av förslagen om ansvarsbibliotck föreslår DFI att medel (2 126000 kr.) som för innevarande budgetår beräknats under DFI: s anslag för den medicinska informationscentralen (MIC) vid karolinska institutet (KI) för budgetåret l984/85 beräknas under anslaget Medicinska fakulteterna. DFI föreslår även en resursförstärkning (+ 900000 kr.") i den händelse KI: 5 bibliotek blir ansvarsbibliotck inom området medicin.

8. Som kompensation för ökad kostnadstäckning för projekt utförda vid universitet och högskolor begär DFI ytterligare medel (2 109 000 kr.).

9. DFI föreslår slutligen en resursförstärkning (+ 3398000 kr.) för DFI: s verksamhet. DFI förutsätter att de ytterligare medel som erfordras erhålls genom omfördelning inorn den samlade forsknings- och utvecklingsbudgeten.

Föredragandens överväganden

1 frågor rörande anslag till delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) har jag samrått med chefen för industride— partementet. Jag har därvid bl.a. erfarit att under tolfte huvudtiteln 8500000 kr. beräknas för budgetåret l984/85 för DFI: s verksamhet.

DFI har föreslagit en ny programindelning av sin verksamhet. Det före— faller mig bättre att benämna programmen enligt DFI: s förslag: Informa- tionskällor. Sök- och kommunikationssystem samt Nationella servicetipp- gifter.

Frågan om ansvarsbibliotck har chefen för utbildningsdepartementet

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 143

anmält i det föregående i samband med att hon behandlade litteraturför- sörjningsfrågor. Hon har därvid förordat att ett system med ansvarsbiblio- tek etableras och att karolinska institutets (KI) bibliotek skall svara för medicinområdet. Detta innebär för DFI: s vidkommande att resurser mot- svarande dem som innevarande budgetår har anslagits för den medicinska informationscentralen (MIC) vid KI under förevarande anslag nästa bud- getår bör beräknas under anslaget Medicinska fakulteterna. Jag beräknar därför förevarande anslag i enlighet härmed (— 2070000 kr.").

Med anledning av vad föredraganden i 1982 års proposition om forskning m.m. anförde om registrering av pågående forskning fick DFI i uppdrag att —— i samråd med forskningsrådsnämnden fortsätta utredningen av frågor om registrering av pågående forskning samt att föreslå en lämplig instans för prövning och godkännande av uppläggningen av nya register. DFI föreslår att ansvaret för samordning m.m. av projektregistrering tills vi- dare läggs på DFI framför allt för att det är viktigt att en samordning sker med andra former av informationsbehandling. bl.a. rapportregistrering och rapporthantering. Detta innebär ingen ändring i den ansvarsfördelning som regering och riksdag godtagit, nämligen att sakligt och finansiellt ansvar för register ligger hos sektorsansvariga instanser. Jag finner i likhet med DFI att DFI väl lämpar sig för att ansvara för samordning och utveckling av registrering av och kunskapsspridning om pågående forsk- ningsprojekt.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Delegationen för vetenskaplig och teknisk infor/nation.s'f(')'r- sö/jning för budgetåret l984/85 anvisa ett reservationsanslag av 8677 000 kr. '

D 35. Europeisk forskningssamverkan (nytt anslag) l984/85 Förslag 158 l58 000

Från detta anslag bestrids kostnader för Sveriges deltagande i den euro- peiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program (jfr prop. l974: l bil. 10 s. 343. UbU 13. rskr lZl) samt för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt (prop. 1972: 48 bil. I. UbU 27. rskr 217). Kostna- derna för Sveriges deltagande i ESA: s grundprogram och tillämpningspro- gram bestrids från ett särskilt anslag under industridepartementets huvud- titel (prop. l972: 48 bil. 2. NU 37. rskr 2l6). Statens delegation för rymd- verksamhet (DFR) är svenskt beredningsorgan bl.a. för kontakter med ESA.

Från anslaget bestrids vidare kostnader för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) (jfr prop. I953: 127, SU

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 144

77, rskr 167 samt prop. 1970: 182. SU 224. rskr 439). den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO). (jfr prop. 1961: 138. UU 3. rskr 253). det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop. 1968: 1 bil. 10. SU 41, rskr 114) samt dess program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop. 1973: 1 bil. 10. UbU 10. rskr 108). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är svenskt kon- taktorgan med dessa organisationer.

Beräknad ändring 1984/"85

Myndig- Före— heternal draganden 1. Bidrag till det europeiska rymdorganets (ESA) veten— skapliga program + 6 223 000 + 35 053 000 ( 28 830000 IJ

Bidrag till Esrange special- _ projekt + 334 000 + 6544000 ( 6210000)

3. Bidrag till CERN. ESO. ' CEBM och EMBI. - + 8838 000 +1 16561000

( 1 13 448 000 Utgift + 15 395 000 +158158 000 (148 488 000)

1 Inom parentes anges anslagsbelopp för budgetåret 1983/84 anvisade under ansla- gen Europeiskt samarbete inom rymdlorskningen samt anslagsposten 2. Internatio- nella forskningsorganisationer under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

Statens delegationji'ir rymdverksamhet

DFR: s beräkningar av Sveriges bidrag till ESA: s vetenskapliga pro- gram under budgetåret l984/85 baseras på ett beslut av ESA: s råd om resursnivån för åren 1983—1986. Den av delegationen beräknade ökningen av bidraget_'|ämfört med föregående budgetår är huvudsakligen att hänföra till prisökningar och växelkursförändringar och således av automatisk natur.

Vid beräkningen av det svenska bidraget till Esrange specialprojekt budgetåret 1984/85 har delegationen förutsatt att Frankrike och Västtysk- land i likhct med innevarande budgetår bidrar till att täcka det inkomst- bortfall som uppstod när England och Nederländerna 1981'trädde ut ur projektet.

DFR beräknar det svenska bidraget till ESA: s vetenskapliga program budgetåret l984/85 till 35053000 kr. och till Esrange specialprojekt till 6544 000 kr.

Nuturt'etenskupliga forskningxrådet NFR beräknar att kostnaderna för Sveriges deltagande i CERN budget- året 1984/85 kommer att uppgå till 108501000 kr. samt för deltagandet i

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 145

ESO till 7880000 kr. Deltagandet i CEBM samt i EMBL beräknar NFR kommer att uppgå till 939000 kr. resp. 495700() kr. De angivna beräkning- arna innefattar kostnader för svenskt deltagande i sammanträden inotn de olika organisationerna. NFR: s preliminära beräkningar av kostnaderna för svenskt deltagande i samtliga organisationer motsvarar sålunda 122 286000 kr. eller en ökning med 8838000 kr. "jämfört med det hittills beräknade anslaget för innevarande budgetår. Förändringen motiveras genom de förändrade relationerna mellan den svenska valutan och de utländska valutori vilka medlemsbidragcn utgår.

Föredragandens överväganden

Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA) veten- skapliga program samt Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt regleras genom mellanstatliga konventioner. Kostnaderna för dessa åtaganden har sedan Sveriges anslutning till europeiskt rymdsamarbetc år 1972 (prop. 1972: 48. NU 37. rskr 216) beräknats under ett förslagsanslag Europeiskt samarbete inom rymdforskningcn. Denna anslagskonstruktion har innebu- rit avsevärda fördelar då rymdorganisationernas budgetår sammanfaller med kalenderår. vilket ofta medför att organisationens definitiva budget inte finns fastlagd då de svenska bidragen beräknas utan dessa därvid får baseras på preliminära uppgifter. De exakta valutarelationerna vid kom- mande utbetalningstillfällen kan inte heller förutses.

Motsvarande förutsättningar gäller för det svenska deltagandet i de internationella forskningsorganisationerna CERN. ESO. CEBM och EMBL. likaledes reglerat genom skilda mellanstatliga konventioner. Kost- naderna för deltagandet i dessa senare organisationer bestrids innevarande budgetår från en särskild anslagspost under reservationsanslt'tget Naturve- tenskapliga forskningsrådet m.m. Denna anslagskonstruktion har under senare år medfört att regeringen vid flera tillfällen fått återkomma till riksdagen med förslag om tilläggsbudget med kompensation för förändrade valutarelationer eller andra yttre förändringar som inte föranletts av änd- ringari organisationernas verksamhet.

Jag föreslår därför att kostnaderna för de konventionsbundna åtaganden som Sverige iklätt sig såväl för det europeiska rymdsamarbetet som för ' deltagandet i forskningsorganisatitmerna CERN. ESO. CEBM och EMBL fr.o.m. budgetåret l984/85 beräknas under ett nytt förslagsanslag Europe— isk forskningssamverkan.

Utgifterna under anslagsposterna 1. och 2. under detta anslag bestäms av de avtal som Sverige har ingått om europeiskt samarbete inom rymd- forskningen (jfr prop. 1972: 48. NU 37. rskr 216. prop. 1974: 1 bil. 10 s. 343. UbU 13, rskr 121 och prop. 1976/77: 125. bil. 12. NU 40. rskr 345). Enligt avtalen skall Sverige bidra med vissa bestämda andelar i bl.a. budgeten för ESA: s vetenskapliga program och Esrange specialprojekt. 10 Riksdagen [98.3184. ] .ru/nl. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 146

Jag beräknar preliminärt utgifterna för budgetåret 1984/85 för europeiskt samarbete inom rymdforskningen till 41 597000 kr. Därav utgör det beräk- nade svenska bidraget till ESA: s vetenskapliga program 35053 000 kr. (+ 6223 000 kr.) och bidraget till Esrange specialprojekt 6544000 kr. (+ 334000 kr.). Det svenska bidraget till ESA kan slutgiltigt beräknas först sedan budgeten för ESA för åren 1984 och 1985 har fastställts.

Under anslagsposten 3. har jag med utgångspunkt i valutakurserna den 15 november 1983 och då föreliggande preliminära uppgifter om resp. organisations budget samt de kostnadsindex som avses bli tillämpade beräknat det sammanlagda bidraget under budgetåret l984/85 till de ' forskningsorganisationer som omfattas av anslagsposten 3. till 116561000 kr. (+ 3113000 kr.). I det beräknade beloppet ingår medel för svenska representanters deltagande i sammanträden med dessa organisationers olika organ.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeisk forskningrsumverkan för budgetåret l984/85 anvi- sa ett förslagsanslag av 158 158000 kr.

|) 36. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader

l982/83 Utgift 12402166 1983/84 Anslag 12499000 l984/85 Förslag 14140000

Enligt instruktion av den 29juni 1964 (ändrad senast den 9juni 1977) har forskningsinstitutet för atomfysik till uppgift att bedriva forskning och utbildning inom atomfysikens område. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för institutet. '

1983i84 Beräknad ändring 1*)84.-"85

t; H Ä Före- draganden

I'urxonul Eorskarpersonal 20 of. of. ()vrig personal 32.5 +2.5 52.5 +2.5 Anslut: . 1. Förvaltningskostnader' & 093 000 + | om 000 + 899 000 2. Lokalkostnader (förslagsvis) 4 406 000 + 742 000 + 742 000 12 499 000 + 1 802 000 + | 641 000

' Härav får budgetåret 1983584 högst 7 709 000 kr. tas i anspråk för lönekostnader.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 147

Universitets- ()(-h högskoleämheter

Utöver pris- och löneomräkning (+ 515000 kr.) föreslär UHÄ [. överföring av vissa administrativa tjänster från anslaget Forskningsin- stitutet för atomfysik: Materiel m.m. (+ 365 000 kr.).

2. kompensation för ökade hyreskostnader (+ 742000 kr.).

3. överföring av vissa bibliotekskostnader frän anslaget Forskningsinsti- tutet för atomfysik: Materiel m.m. (+ 150000 kr.).

4. uppräkning av anslaget med hänsyn till faktiska telefonkostnader (+ 30 000 kr.).

UHÄ hemställer att under ett förslagsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader budgetåret 1984/85 anvisas 14301000 kr.

Föredragandens överväganden

Inom ramen för anslaget bekostas en halv tjänst som 1: e byråsekrete- rare samt en tjänst som assistent för administrativa arbetsuppgifter vid institutet. För att upprätthålla institutets administration på ett godtagbart sätt har emellertid styrelsen inrättat ytterligare en halv byråsekreterar- tjänst. en handläggartjänst med huvudansvar för administrationen och uppgift att vara styrelsens sekreterare samt en tjänst som telefonist/receptionist. Dessa tjänster belastar nu anslaget Forskningsinsti- tutet för atomfysik: Materiel m.m. UHÄ föreslår att kostnaderna för samtliga administrativa tjänster fortsättningsvis skall beräknas under före- varande anslag. Jag stöder UHÄ: s förslag (+ 365000 kr.).

UHÄ föreslår vidare att anslaget justeras med hänsyn till faktiska tele- fonkostnader. Vid min beräkning av anslaget har dennajustering skett (+ 30000 kr. ).

Jag har vidare tagit hänsyn till den av byggnadsstyrelsen aviserade höjningen av lokalkostnader ( + 742 000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen under anslaget hemställerjag att regeringen föreslär riksdagen

att till Fors/('nings'insritlm'l för alunrszsik: För)*ulmingskoxtnudur för budgetåret l984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14 140000 kr.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 148

D 37. F orskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.

l982/83 Utgift 2 500 690 Reservation 192 327 1983/84 Anslag 2 180000 1984/85 Förslag 2 268 000

Universitets- och högskoleälnbetet

Förutom pris- och löneomräkning av anslaget (231 000 kr.) har universi- tets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslagit en överföring av vissa admi- nistrativa tjänster till anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvalt- ningskostnader (— 365 000 kr.), en överföring av vissa bibliotekskostnader till anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader (— 150000 kr.) samt att ytterligare medel (+ 320000 kr.) tillförs anslaget för underhåll av basutrustning vid institutet.

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. budgetåret 1984/85 anvisas 2216000 kr.

Föredragandens överväganden

Kostnader för vissa administrativa tjänster som hittills belastat föreva- rande anslag bör enligt mitt förslag fortsättningsvis beräknas under institu— tets anslag för förvaltningskostnader (— 365 000 kr.).

Jag har vidare beräknat vissa medel för underhåll av basapparaturen vid institutet (+ 300000 kr.).

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Forskningsinstitutelför utomfvsik: Materiel m.m. för bud- getåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2268 000 kr.

I) 38. Kiruna geofysiska institut

l982/83 Utgift 11 210 371 Reservation 6000 1983/84 Anslag 17 407 000 1984/85. Förslag 14 763 000

Kiruna geofysiska institut (KGI) har enligt förordning den 9 juni 1.977 med instruktion för KG) till uppgift att bedriva och främja forskning samt mät- och registreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområ- det. KGI bedriver verksamhet vid observatoriet i Kiruna och jonosfärob- servatorierna i Lycksele (LJO) och Uppsala (UJO) och skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. KGI är. vad avser forskarutbildning. en institution vid universitetet i Umeå.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 149

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central myndighet för KGI.

Med anledning av regeringens proposition 1982/83: 120 Utveckling i Norrbotten beslöt riksdagen att fr. o. m. budgetåret 1983/84 tillföra ansla- get 3 milj. kr. avsedda för tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom området lågfrekventa vågor under en treårsperiod. Av detta belopp får institutet budgetåret 1983/84 disponera högst 1 200000 kr.

Av anslaget får budgetåret 1983/84 högst 8903 ()00 kr. användas för lönekostnader. varav 641000 kr. från de särskilda medel som anvisats för tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85 UHÄ Före- draganden Personal Forskarpersonall 121/2 +1 of. Ovrig personal 40 ' 52 1/2 +|

' Varav en tjänst är personlig för L. Liszka.

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ hemställer att 19215000 kr. anvisas under anslaget för budgetåret 1984/85. en ökning med 1808 000 kr.

UHÄ: s förslag innebäri korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 892 000 kr.

2. Kompensation för ökade lokalkostnader (+ 566000 kr.).

3. Tjänst som forskningsingenjöri högst F 15 inom rymdplasmaprogram- met. '

4. Förstärkt basorganisation (+ 207 000 kr.). UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Kiruna geofysiska institut budgetåret l984/85 anvisas 19215000 kr.

F öredragandens överväganden

Kiruna geofysiska institut (KGI) är en grundforskningsinstitution och svarar för merparten av all geokosmofysisk observatorieverksamhet i lan- det. KGl bedriver dessutom experimentell grundforskning. teoretisk grundforskning. tillämpad forskning samt svarar för forskarutbildning inom geokosmo- och plasmafysik.

En internationell expertgrupp har för naturvetenskapliga forskningsrå- dets räkning gjort en utvärdering av geokosmo- och plasmafysikforskning- en i landet. Enligt gruppens mening är den forskning som utförs vid KGl av högsta vetenskapliga kvalitet. Expertgruppen finner att KGI är underdi-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 150

mensionerat i fråga om forskartjänster i förhållande till såväl omfattningen som nivån på den forskning som bedrivs vid institutet.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) redovisar i sin anslagsfram- ställning dels ett omedelbart behov av forskartjänster vid KGI. dels ett behov av tjänster för långtidsbudgetperioden.

Jag instämmer i gruppens uppfattning och föreslår inrättandet av en tjänst som forskningsingenjör (h F 15) inom rymdplasmaprogrammet och beräknar medel för en sådan tjänst från den [juli 1984 ("+ 143 000 kr.).

Vid KGI finns en extra ordinarie tjänst som professor i L 24. vilken innehas av Rolf Boström. Tjänsten är placerad vid jonosfärobservatoriet i Uppsala (UJO). Jag förordar att en ordinarie tjänst som professor i geokos- misk fysik i L 24/26 inrättas och att Boström utses till förste innehavare av densamma. Kostnaderna härför skall rymmas inom ramen för de medel som står till KGI: s förfogande.

Jag föreslår en ökning av basresurserna vid KGI (+ 220000 kr.). Upp- delningen av institutets verksamhet på fyra orter i landet samt det förhål- lande att' KGI är beläget 9 km utanför huvudorten Kiruna. medför att driftkostnaderna blir väsentligt högre än vad som skulle vara fallet om institutet vore beläget mer centralt eller samlat. KGI har vidare behov av medel för att klara service på datorer och annan teknisk utrustning. vilken är i behov av komplettering och_upprustning under de kommande åren.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för KGI (+ 542000 kr.). De av byggnadsstyrelsen aviserade lokalkostnaderna för 1984/85 innebär nominellt en minskning (— 549 000 kr.) i förhållande till innevarande bud- getår. Detta beror på att lokalkostnaderna för innevarande budgetår även inkluderar en viss rctroaktivjustering med anledning av de ändrade hyres- förhällandcn som tidigare inträtt i samband med utökning av lokaler säväl vid UJO som i anslutning till KGI: s huvudbyggnad i Kiruna.

Vid min medelsberäkning harjag beaktat att ett engångsbelopp anvisats för innevarande budgetår ('—3 000000 kr. ).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

[. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat. . till Kiruna geqfvsiska institut för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 14763 000 kr. |»)

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

D 39. Institutet för internationell ekonomi

1982183. Utgift 2 232 000 Reservation 8000 1983/84 Anslag 2 283000 l984/ 85 Förslag 2 449 000

Institutet för internationell ekonomi (jfr prop. 1962: ] bil. 10 s. 525. SU 102. rskr 245). som även är en institution vid universitetet i Stockholm. har

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 15)

enligt förordning med stadgar den 12 juni 1980 till uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.

Institutets verksamhet finansieras över universitetets i Stockholm bud- get (bl. a. en tjänst som professor). genom detta anslag samt genom externa medel från forskningsråd och stiftelser m.fl.

1983/"84 Beräknad ändring 1984/85 UHÄ Före- draganden Persa/ml Forskarpersonal 5.5 of. of. Ovrig personal 7 _ Anslag 2 283 000 +31 1 000 + 166 000

Universitets- och högskoleämbetets ( UHÄ) förslag omfattar en förstärk- ning av de allmänna basresurserna i syfte att bredda basorganisationen av forskartjänster mot bakgrund av bl.a. den stora externtinansieradc forsk- ningen vid institutet.

UHÄ hemställer att under förevarande anslag för budgetåret l984/85 anvisas 2594 000 kr.

Föredragandens överväganden

Utöver kompensation för löne- och prisökningar beräknarjag 50000 kr. som en allmän förstärkning av basresurserna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2449 000 kr.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

D 40. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

l982/83 Utgift ' 11956 000' Reservationz 1983/84 Anslag 12 824 000

1984/85 Förslag 13716000

' Anslagen Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm. Bidrag till Vetenskapsakademien samt Bidrag till Riksföreningen mot cancer. : Anslagen Bidrag till Vetenskapsakademien samt Bidrag till Riksföreningen mot cancer är reservationsanslag.

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till verksamheterna vid Internationella meteorologiska institutet i Stockholm. till Vetenskapsaka- demicn samt till Riksföreningen mot cancer.

Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (prop. 1.955: 1 bil.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 152

10 s. 697. SU 8. rskr 8) har enligt sina stadgar. fastställda av Kungl. Maj: t den 29 december 1956. till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt veten- skapligt samarbete på meteorologins område. Verksamheten vid institutet bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meteorologi. kemisk meteorologi och atmosfärens fysik. Bidrag till institutets verksamhet beräknas under förevarande anslag.

Från detta anslag utgår bidrag till Vetenskapsakademiens centrala verk- samhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973: 59. UbU 20. rskr 134).

Från anslaget utgår även bidrag till verksamheten inom Riksföreningen mot cancer för information och forskning (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 355. UbU 3. rskr 84).

Som villkor för statsbidraget gäller bl.a. att socialstyrelsen och medi- cinska forskningsrådet skall utse vardera en ledamot i Riksföreningens mot cancer forskningsnämnd.

Anslagspost 1983/84 Beräknad ändring l984/85 Begärda Före- bidrag draganden

]. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm 945 000 + 92 000 + 92 000

2. Bidrag till Vetenskapsakade- mien 8 879000 + 1 532 000 +800 000

3. Bidrag till Riksföreningen mot cancer 3000 000 of. of . 12 824 000 +] 624 000 +892 000

Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

Styrelsen hemställer att medel för budgetåret 1984/85 anvisas till ett belopp om 1037 000 kr.. vilket innebär en ökning med 92000 kr. Ökningen avser kompensation för pris- och löneutveckling.

Vetenskapsukudemien

Vetenskapsakademien hemställer för budgetåret 1984/85 om ett anslag om 10411000 kr.. vilket innebär en ökning med 1532 000 kr. Akademiens förslag om ökning innebär följande.

1. Kompensation för pris- och löneutveckling 840000 kr.

2. Ökade omkostnader vid akademiens vetenskapliga stationer. en fors-' kartjänst vid vardera La Palma-stationen och Kristinebergs marinbiolo- giska station samt ökat stöd till den internationella verksamheten 692000 kr.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 153

Riksft'ireningcn mot cancer

Riksföreningen mot cancer hemställer om oförändrat statsbidrag budget- året 1984/85 för fortsatt stöd till cancerforskningen samt till intensifierad information om cancersjukdomarnas förebyggande. symptom och behand- ling.

Föredragandens överväganden

Jag har under anslagsposten [. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm beräknat 1037 000 kr. i syfte att verksamheten skall kunna bedrivas på oförändrad nivå.

Som bidrag till verksamheten vid Vetenskapsakademien under budget- året 1984/85 harjag under anslagsposten 2. beräknat 9679000 kr. Bidraget till akademien ökas därmed med 800000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Under anslagsposten 3.. harjag beräknat ett jämfört med föregående år oförändrat bidrag till Riksföreningen mot cancer.

Med hänvisning till sammanställningen under förevarande anslag hem- ställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa bidrag till jbrskningsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 13 716000 kr.

D 41. Bidrag till EISCAT Scientific Association

l982/83 Utgift 327183 1983/84 Anslag 700000 1984/85 Förslag 700000

I december 1975 ingick forskningsråd i Finland. Norge. Storbritannien. Förbundsrcpubliken Tyskland och Sverige avtal varigenom storprojektet European lncoherent Scatter Facility (EISCAT) startade. EISCAT är etablerat som en svensk stiftelse och har högkvarter i Kiruna. En stor radaranläggning med sändare i Tromsö och med' mottagarstationer i Kiru- na. Sodankylä och Tromsö ger viktig information om den övre atmosfären inom norrskenszonen. Den svenska andelen av driftkostnaderna bestrids av naturvetenskapliga forskningsrådet.

Från detta anslag utgår bidrag till EISCAT Scientific Association för av stiftelsen erlagd tull och mervärdeskatt på till Sverige importerad veten- skaplig utrustning (prop. 1976/77: 25. UbU 9. rskr 73).

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 154

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat ettjämfört med föregående budgetår oförändrat belopp av 700000 kr. under förevarande anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bic/rug till EISCA 'l' Sc'ienti/it' Association för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 700000 kr.

Chefen för utbildningsdepartementet anför. [ 3. Inredning och utrustning vid högskoleenheterna m. ni.

Jag har tidigare i prop. 1983/84: 100 (bil. 10) anmält förevarande anslag samt bl.a. redovisat mina förslag till inrednings- och utrustningsplaner. Vidare anmälde jag min avsikt att här återkomma till kostnadsramarna Till forskningsrädsnämndcns disposition. vilka är avsedda för dyrbar veten— skaplig utrustning. Kostnadsramarna fördes i 1984 års budgetproposition tills vidare upp med oförändrade belopp.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört. föreslår jag nu att kost- nadsramarna Till forskningsrådsnämndens disposition förs upp i utrust- ningsplanen enligt följande.

Utr/lstningsplan (I OOO-tal kr.)

Utrustningsobjekt Förordad ram Kostnadsram Medelsförbruk— eller föror- ning t.o.m. dad föränd— 1983—06-30 ring av tidi- gare ram

Till forskningsrådsnämndens disposition (budgetåret l986i87) +37 500 37 500 (budgetåret 1985/86) + 5000 37 500 (budgetåret 1984585) +42 500 75000 (tidigare budgetår) 112 300 26 808

Med anledning härav föreslår jag vidare att det beställningsbemyndi- gande för utrustningsanskaffning för budgetåret 1985./86 som tidigare givits utrustningsnämnden för universitet och högskolor höjs från nuvarande 32.5 milj. kr. till 37.5 milj. kr. Ett motsvarande bemyndigande för budget- året 1986/87 bör uppgå till 37.5 milj. kr.

Jag bedömer att de ökade utgifter som hänger samman med här föränd- rade kostnadsramar budgetåret 1984/85 kan bestridas av de medel somjag tidigare i prop. 1983/84: 100 bil. 10 har beräknat under anslaget.

Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet Ingvar Carlsson.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 155

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ]. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss utrust- ning inom de kostnadsramarjag har förordat i det föregående. 2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestri- dande av utgifter för viss utrustning.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 156

Kulturverksamhet m. m.

Statsrådet Göransson anför.

Enligt propositionen 1981/82: 106 om forskning m.m. bör även den forskningsverksamhet som kulturinstitutionerna representerar beaktas när riktlinjerna dras upp för den framtida forskningsverksamheten.

Till följd av riksdagens ställningstagande uppdrog regeringen även åt de sektorsansvariga kulturinstitutionerna att redovisa omfattningen och in- riktningen av deras FoU-arbete. Det är dessa redovisningar och de yttran- den över dessa som har avgivits av UHÄ. högskolemyndigheterna och forskningsråden som ligger till grund för mina överväganden. En samman- fattning av dessa redovisningar och yttranden bör fogas som bilaga 5.3 till protokollet i detta ärende.

Ett antal myndigheter och institutioner inom kultursektorn har traditio- nellt en verksamhet som på olika sätt knyter an till forskningsverksamhet. Denna anknytning har främst legat i att ett antal institutioner har haft karaktären av "lärda verk". med hög vetenskaplig kompetens hos de anställda och med en verksamhet som har utgjort en form av basresurs för forskningen. Arkiv. museer och kulturminnesvård representerar i hög grad samhällets minnesfunktion. I arkiven och museerna förvaras och bevaras betydande delar av den information som forskningen på skilda områden är beroende av.

Ett antal uppgifter inom kulturinstitutionerna kan i sig karaktäriseras som forskningsuppgifter. Museernas utställningsverksamhet är exempel- vis i många avseenden frukten av ett forskningsarbete samtidigt som den fungerar som en forskningsinformation. dvs. förmedlar kunskaper och forskningsresultat till en större allmänhet.

De "lärda verken" har emellertid efter hand kommit att utvecklas i en riktning som gör det meningsfullt att också tala om sektorsansvariga organ. Riksarkivet har sålunda ett ansvar för utvecklingen av arkivverksamheten i riket. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) an- svarar för att uppgifter om dialekter. ortnamn. visor. folkmusik och folk- minnen bevaras och görs tillgängliga för forskningen. Riksantikvaricämbe- tet (RAÄ) är det centrala organet inom kulturminnesvården. som numera är en integrerad del i samhällets planering av utnyttjandet av mark- och vattenresurser. De centrala museerna skall. vid sidan av insamling och utvecklingsarbete av rikskaraktär. bedriva fortlöpande information och rådgivning samt svara för olika slag av service till de regionala museerna. I den meningen kan man också för dessa museers vidkommande tala om ett sektorsansvar för deras resp. områden. Museernas kompetens bör också i större omfattning än f.n. kunna utnyttjas i samhällets förändringsarbete.

Naturhistoriska riksmuseet intar en särställning. Förutom det sektors- ansvar som följer av det nyss sagda har museet ett undervisnings- och informationsansvar inom systematisk zoologi och botanik som hänger nära

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 157

samman med evolutionsforskning. ekologi och biogeografi.

Med sektorsansvaret följer att institutionerna också har ett ansvar för det forskningsarbete som bör bedrivas för att en rationell utveckling av resp. sektor skall komma tillstånd. Enligt riktlinjerna i 1982 års forsknings- politiska beslut skall sektorsorganen ha det fulla programansvaret och det finansiella ansvaret för sin FoU-verksamhet. innefattande även långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Av kulturinstitutionernas redovisningar framgår att dessa har begränsa- de möjlighetcr att bedriva ett FoU-arbete.

Behovet av FoU-arbete bör enligt min mening i princip kttnna tillgo- doses genom en utvidgning av kulturinstitutionernas samverkan med hög- skolan och genom samutnyttjandc av de resurser som andra sektorer disponerar och som på olika sätt knyter an till behoven inom kultursek— torn. .

Kulturinstitutionerna har redovisat behov av forskning från flera olika utgångspunkter. Jag kommer i det följande att kommentera hur dessa forskningsbehov kan tillgodoses.

Naturhistoriska riksmuseets forskningsbehov är företrädesvis inomve- tenskapligt motiverade. dvs. grundforskning enligt gängse terminologi. Det samarbete som förekommer mellan museet och statens naturvårdsverk. styrelsen för teknisk utveckling. länsstyrelserna m.fl. myndigheter och institutioner bör utvecklas vidare. "Ett vidgat samarbete med högskolan bör också komma till stånd. För sådana ämnesområden som inte är företrädda vid högskolorna har riksmuseet-ett särskilt ansvar. Detta ansvar bör i princip kunna beaktas inom ramen för de ordinarie verksamhetsmedel som står till institutionens förfogande. Riksmuseets behov av basresurser på detta område har dock under senare år inte kunnat tillgodoses i den utsträckning som har varit fallet när det gäller högskolan och forskningsrå- den. Det finns därför anledning att i detta sammanhang förorda en viss förstärkning av dessa basresurser. Jag återkommer i det följande till denna fråga vid min beräkning av anslagsbehoven för nästa budgetår.

Behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad har betonats av samtliga kulturinstitutioner. Inom museisektorn har man bl.a. pekat på behovet av ' forskning om teknikens påverkan på samhälle och individ. konsekvenser-

na av yrkesspecialisering. naturresursernas ojämna fördelning och exploa- tering. kulturlandskapets förändring. bevarande av hotade hantverkskun- skaper. invandrarnas kulturfrågor. urbefolkningarnas situation m. m.

Ansvaret för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom de områden som här har nämnts åvilar såväl berörda myndigheter som högskolan. Det är angeläget att kulturinstitutionerna tar initiativ till kontakter med högsko- lorna och försöker finna lämpliga samverkansformer.

Kulturinstitutionerna har även pekat på behovet av mer verksamhetsin- riktad utvecklingsforskning. För kulturminnesvårdens vidkommande finns sålunda behov av metodforskning inom olika områden: byggnadsvård.

lProp. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 158

arkeologiska undersökningar. prospekteringsverksamhet m.m. Museerna efterlyser utvecklingsarbete rörande metoder för konservering. dokumen- tation och registrering. Arkiven önskar ett utvecklingsarbete inom det arkivteoretiska området. bl.a. med hänsyn till framväxten av nya tekniska medier.

Även inom den verksamhetsinriktade utvecklingsforskningen bör i förs- ta hand behoven kunna tillgodoses genom ett ökat samutnyttjande av befintliga resurser. En viss ökning av institutionernas egenresurser kan dock anses motiverad. Jag återkommer senare till denna fråga. Jag behand- lar först de samverkansmöjligheter som finns på detta område.

Liksom i fråga om den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör de re- surser som högskolan representerar i ökad utsträckning kunna utnyttjas även för de forskningsbehov som föreligger här. Samverkansformerna med högskolan bör utvecklas även i detta sammanhang på initiativ av kulturin- stitutionerna.

Statsrådet Ingvar Carlsson har tidigare föreslagit vissa förstärkningar av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets resurser. Jag vill i detta sammanhang erinra om de möjligheter som dessa resurser represen- terar även för kulturinstitutionernas forskningsbehov.

När det gäller utveckling av metoder inom det tekniska området. exem- pelvis i fråga om konserveringstekniker m.m.. bör eftersträvas en ökad internationell samverkan. bl. a. på nordiskt plan. Det ankömmer på berör- da institutioner att ta de kontakter som kan anses erforderliga.

Det finns vidare anledning att förorda ett ökat samutnyttjande av de forskningsresurser som närliggande sektorer redan disponerar.

Regeringen har under hösten—1.983 lagt fram ett tioårigt program för insatser i syfte att vårda och förbättra bostadsbeståndet m.m. Detta s. k. R()'l'-program markerar en förskjutning inom byggsektorn från nybyggnad till vård och ombyggnad av befintlig äldre bebyggelse. Förskjutningen medför ett ökat behov av kunskaper om bebyggelsehistoriska samman- hang och äldre byggnadsteknik. Såväl RAÄ som UHÄ har poängterat att det mot den bakgrunden är naturligt att de resurser som står till byggnads- forskningens förfogande i ökad utsträckning riktas in mot de problem som är förknippade med den nya inriktningen av byggverksamheten. Även arkitekturmuseet berör denna fråga.

R(')T-programmets förskjutning av perspektivet frän nybyggnad till vård. underhåll och förbättring av den befintliga byggnadsmassan är bety- delsefull ur kulturminnesvärdens synvinkel. Det är givetvis väsentligt att denna förbättringsverksamhet bedrivs med kunskap om och känsla för den befintliga miljöns kvaliteter och egenart. ROT-programmet har lanserat begreppet "varsam ombyggnad" vilket ytterligare stryker under vikten av att vid ombyggnader ta den befintliga byggnaden som utgångspunkt för bedömningen av åtgärder. Bostadsministern tar senare upp olika forsk- ningsaspekter på bostadsförbättringsprogrammet. Han anför bl.a. att en

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 159

ökad kunskap om gångna tiders byggnadsskick och byggnadsteknik sanno- likt kan tillföras dagens byggande många viktiga erfarenheter samt att det är nödvändigt att utveckla ett ökat kunnande. bl. a. i restaureringstekniska frågor.

Jag delar denna uppfattning och noterar med tillfredsställelse att bo- stadsministern betonar denna inriktning i anslutning till den treåriga verk- samhetsplanen för byggforskningsrådet.

De frågor som bostadsministern tar upp i sammanhanget berör i stor utsträckning RAÄ:s kompetensområde. Det är därför min förhoppning att ett utökat samrådsförfarande skall komma till stånd mellan statens råd för byggforskning och RAÄ. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet.

Som jag tidigare har nämnt finns det anledning att beakta behovet av vissa egna forskningsresurser inom kulturfältet. Dessa resurser. som bör ses som ett komplement till de samverkansmöjligheter som jag här har redovisat. bör ge kulturinstitutionerna vissa möjligheter att utifrån egna förutsättningar och villkor få till stånd forskningsverksamhet inom viktiga sektorer. Jag återkommer senare till frågan om dimensioneringen av denna resurs.

I detta sammanhang avser jag — efter samråd med chefen för finansde- partementet även ta upp en fråga rörande näringslivets medverkan till finansieringen av Tekniska museets verksamhet.

Kostnader för FoU som har eller antas få betydelse för ett företags rörelse utgör. som framgår av punkt 18 första stycket av anvisningarna till 29 & kommunalskattelagen (1928: 370. KL). avdragsgill driftkostnad vid företagets inkomsttaxering. Detsamma gäller kostnader för information om FoU. Avdragsrätten avser såväl egen forskningsverksamhet (intern FoU) som kostnader för anskaffning av forskningsresultat från utomståen- de (extern FoU). Till extern FoU hör bl. a. bidrag till utvecklingsbolag och forskningsinstitut. Som förutsättning för avdragsrätten gäller dock även i bidragsfallen att den FoU som bedrivs av mottagaren har eller kan antas få betydelse för företagets rörelse.

För att underlätta tillämpningen har regeringen —— med stöd av riksda- gens bemyndigande i andra stycket av nyssnämnda anvisningspunkt — i förordningen (1975: 127) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till viss forskning eller visst utvecklingsarbete räknat upp ett antal institutio- ner vars verksamhet ansetts vara av sådant slag att avdragsrätt för FoU-bi- drag föreligger utan närmare utredning. [ denna katalog återfinns bl.a. svenska universitet och högskolor. forskningsinstitut som är underställda UHÄ. branschforskningsinstitut samt vissa akademier.

Det av riksdagen lämnade bemyndigandet avser bidrag till FoU. Någon rätt för regeringen att medge avdrag för bidrag till annan verksamhet — exempelvis muscivcrksamhet — föreligger inte. Mot bl.a. denna bakgrund har till regeringen framställda yrkanden om att föra in Tekniska museet i

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 160

katalogen avslagits. Enligt min uppfattning visar emellertid utvecklingen under senare år att Tekniska museets verksamhet har sådan anknytning till och betydelse för industriföretagen att bidrag till museet bör vara avdrags- gilla. En sådan avdragsrätt skulle också i hög grad förbättra museets möjligheter att få bidrag från näringslivet. Jag föreslår därför att punkt 18 andra stycket av anvisningarna till 29 & KL ändras så att bemyndigandet kommer att omfatta även museiverksamhet. Med stöd av denna utvidgning avser chefen för Hnansdepartemcntet att senare föreslå regeringen att ta med Tekniska museet i katalogen. Sistnämnda åtgärd kräver dock inte riksdagens medverkan. Förslag till lag om ändring i KL har upprättats inom utbildningsdcpartementet. Förslaget har upprättats efter samråd med chefen för finansdepartementet. Det bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.4.

Jag föreslår att medel till kulturinstitutionerna för forsknings- och ut- vecklingsinsatser redovisas under ett nytt reservationsanslag.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85

Forsknings- Ol'/l lm'ec'klingsinsatsar inom kulturområdet

I det föregående har jag förordat att kulturinstitutionerna bör disponera vissa resurser för FoU-arbete inom kultursektorn. främst avseende verk- samhetsinriktad utvecklingsforskning. Jag har vidare förordat en förstärk- ning av naturhistoriska riksmuseets basresurser för forskning av grund- forskningskaraktär. Jag har räknat med att dessa ändamål bör kunna tillgodoses inom en ram av 1 milj. kr.

Medlen bör för nästa budgetår som jag nyss har angett anvisas under ett nytt reservationsanslag benämnt Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Jag har vid min medelsberäkning utgått från en fördelning av resurserna enligt följande.

Ändamål Belopp

Statens kulturråd för fördelning inom muscisektorn 300000 Riksantikvarieämbetet 200000 Riksarkivet 100000 Naturhistoriska riksmuseet 400 000 1 000 000

Med hänsyn till att det rör sig om ett nytt ändamål inom kultursektorn bör regeringen ha möjlighet att göra omdispositioner mellan de olika delän- damålen.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 161

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att 1. anta det inom utbildningsdepartementet upprättade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). 2. till Forsknings- (N'/I mm*klingxinmmer inom kultm-untnidet för budgetåret 1984,-"85 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reserva— tionsanslag av 1 (100 000 kr.

ll Riksdagen [933.584 I mm!. Nr 107. Bilugu 5

Prop. l983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 162

Bilaga 5. I

Forskningsrådsnämndens rapport ”Forskning om data- teknikens användning” (1982: 116)

1. Sammanfattning

Genom beslut den 10 april 1980 uppdrog regeringen åt forskningsråds- nämnden (FRN) att utarbeta ett samlat program för forskning rörande datateknikens framtida användning.

Nämnden tillkallade en arbetsgrupp för att fullgöra uppdraget. FRN har anslutit sig till huvudlinjerna i de av arbetsgruppen framlagda förslagen och överlämnat arbetsgruppens rapport till regeringen.

Arbetsgruppen fastslår inledningsvis att begreppet datateknik måste fat- tas i vid bemärkelse inom ett framtida samlat forskningsprogram. En heltäckande definition av vilken teknik som skall anses som datateknik är svår att enas om i en period då tekniken är i ständig utveckling. Den betydelse tekniken har för samhället eller för den enskilde medborgaren måste vara ett kriterium av större vikt för en sådan bedömning än en "formell gränsdragning med hänsyn till den tekniska konstruktionen hos en viss tillämpning.

Gruppen fastslår beträffande ett "samlatforskningspmgranz" att det måste vara samlat i den bemärkelsen att "det ger uttryck för en samlad strategi för forskningens utveckling snarare än ett samlat program för forskningens detaljinriktning".

I rapporten indelas forskningsuppgifterna i tre huvudgrupper:

Forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens ut- veckling och tillämpning. m.a.o. forskningsinriktningar. som studerar egenskaperna och behoven hos användarna av tekniken dvs. människan som individ eller i grupp. organisationer och företag samt samhället i stort. — Forskning som syftar till att utveckla själva tekniken. — Forskning som syftar till att utveckla tillämpningar av tekniken. Denna forskning ser gruppen som en förenande länk mellan de båda ovan nämnda områdena.

Gruppen anser att dessa tre huvudinriktningar bör stödjas och byggas ut -till en sådan kunskapsnivå och omfattning att ett meningsfyllt samarbete och utbyte av erfarenheter kan äga rum dem emellan.

I rapporten redogörs därefter för pågående_rorskning.

_ Pågående forskning med syfte att utveckla datatekniken och tillämp- ningen av denna: Den till volymen största delen av denna forskning bedrivs inom industrin. till övervägande del inom transnationella företag. Gruppen konstaterar att

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 163

omfattningen av denna forskning är flerfaldigt större än hela (len svenska forskningsvolymen sammantagen. Av svenska offentliga satsningar nämns främst STU: s ramprogram för informationsbehandling som löper Linder en femårsperiod från den 1 juli 1980. Ramprogrammet beräknas kosta ca 70 milj. kr. och avses vara experimentellt till sin karaktär. Genom program- met bildas bl.a. forskningslaboratorier vid högskolorna. Vidare nämns förslagen från den av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tillsatta '"datareferensgruppen" om "Förstärkning av högre utbildning och forsk- ning" (se vidare UHÄ-rapporten 1981: 16). Pågående forskning med syfte att studera konsekvenserna av datatekni-

ken och dess tillämpningar: Här refereras till år 1982 sittande eller just avslutade utredningar. som dataeffektutredningen. det ovan nämnda förslaget från UHÄ: s datarcfe- rénsgrupp samt till utveckling med avseende på arbetsmiljö. arbetsinnehåll och arbetslivets organisation. Pågående forskning som i vidare bemärkelse är av betydelse för datatek-

nikens framtida utveckling och tillämpning:

Sådan forskning förekommer inom ramen för ovan nämnda program och andra exempel nämns. Forskningsaktiviteter med detta syfte tillhör dock inte de främst prioterade områdena. och kommer inte att vara av central . betydelse för det föreslagna programmet.

1.1. Gruppens förslag

Arbetsgruppens förslag återges här i sina huvuddrag. Som anges ovan föreslår FRN att forskning kring datateknikens utveckling. användning och effekter indelas i tre huvudinriktningar.

Arbetsgruppen konstaterar att ingen av de tre huvudinriktningarna för närvarande har tillräckliga resurser. Den största eftersläpningen besvärar emellertid forskningen kring de grundläggande förutsättningarna för data- teknikens utveckling och tillämpning. Arbetsgruppens förslag till områden för forskningsinsatser rör alltså till helt övervägande del denna huvudin- riktning. Därutöver redovisas vissa synpunkter på inriktningen inom de båda andra huvudinriktningarna.

De områden för forskningsinsatser som beskrivs förförs-knata kring de grundläggandeförutsit'ttningurna är följande:

I . Forskning kring individen a) Människokroppens funktioner b) Psykologiska och psykosociala faktorer c) Kunskapshantering d) Kommunikation c) Individen i verksamheter

IJ . Forskning kring verksamheter a) Styrsystem. regelsystem och beslutsfattande b) Strukturfrågor c) Kunskaps- och informationshantering d) Effektivitet hos verksamheter '

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 164

3. Forskning kring samhälletsfunktioner a) Ekonomi och samhällsstruktur b) Demokrati och styrsystem c) Juridik och regelsystem d) Värderingar och kultur e) Kommunikation [) Undervisning och utbildnig

Arbetsgruppen pekar dessutom på några utvecklingslinjer inom forsk- ningfo'r utveckling av teknik och tekniktillt'itnpningar som kan bedömas ha nära anknytning till ovanstående områden. nämligen multiproccssorsy- stem. komponenttcknik. särskilt kemisk och biokemisk. teknik för för- stärkning av människokroppens funktioner då dessa försvagas eller bort- faller. utveckling av arbetsplatsutrustning. av undervisningsredskap. av tillämpad kontorsautomation. av mjukvarukonstruktion för stora datasys- tem och av metoder för miljökontroll och miljöövervakning.

Slutligen föreslår arbetsgruppen ett stöd till experimentvm'ksamhet i verklig miljö för att utveckla teknik och tekniktillämpningar.

1.2. Omfattning och genomförande av forskningsinsatserna

De områden för forskningsinsatser som beskrivs ovan bör angripas på följande sätt: — genom tillskapandet av fasta forskningsresurser inom UHÄ-området i form av professurer eller forskningscentra genom särskilda anslag till projektforskning

— genom särskilda anslag till experimentverksamhet — genom en samordning av sektorsforskning och övriga åtgärder inom dataområdet med forskningen inom utbildningsdepartementets område.

Då det gäller omfattningen och genomförandet av insatserna inom hu- vudinriktningen _htrsknittg kring de grundläggande jörutxättningarna för teknikens utveckling och tillämpning har arbetsgruppen gjort följande be- dömningar.

De resurser som avsätts för forskningsinsatserna bör vara av en sådan storleksordning att de medger en täckning av samtliga områden för forsk- ningsinsatser och så att varje område kan få ett tillskott av fasta och rörliga resurser på en nivå som kan skapa reella möjligheter till kompetensutveck- ling inom områdena och till att forskningsresultaten kan utnyttjas för att offensivt påverka utvecklingen inom dataområdet.

Arbetsgruppens bedömning är att detta kräver insatser av en storleks- ordning som motsvarar 150 till 200 forskartjänster med följdkostnadcr för teknisk och administrativ personal. utrustning m. m. De totala kostnaderna för de föreslagna förstärkningarna beräknas till mellan 60 och 75 milj. kr./år inberäknat 10 milj. kr./år i kostnader för experimentverksamhet.

FRN anser att regeringen. i samband med de forskningspolitiska propo-

Prop.1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 165

sitionerna. skall svara för strategisk samordning av den här aktuella forsk- ningen. FRN skall samordna projektverksamhetcn inom området.

2. Remissammanställning

Rapporten har remissbehandlats. I en promemoria som tillställdes re- missinstanserna anmodades dessa att:

]. Granska och bedöma utredningens förslag mot bakgrund av att det statslinansiella läget inte medger ökade kostnader. Förslag som medför kostnader kan endast finansieras genom omprioriteringar inom resp. verksamhetsområde.

2. Översiktligt redovisa den forsknings- och utvecklingsverksamhet. som idag pågår och planeras inom dataområdet resp. belysa om och hur de föreslagna åtgärderna kan fogas in i pågående planering av forsknings- och utvecklingsarbetet inom dataområdct. vad gäller myndighetens an- svarsområde.

Remissinstanserna är övervägande positiva till de förslag som förts fram i FRN: s rapport. Ett genomgående omdöme är dock att dessa är för allmänt hållna för att ge vägledning för prioriteringar resp. avvägningar.

Statskontoret noterar beträffande den indelning i tre huvudinriktningar. som föreslås för forskningen. att endast den forskning som avser de grund- läggande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning be- handlats närmare i rapporten. Statskontoret finner att det föreslagna pro- grammet alltså inte utgör ”ett samlat program för hela dataområdet'". varför den vägledning som ges för prioriteringar är begränsad.

Statskontoret ansluter sig dock till arbetsgruppens uppfattning att forsk- ning kring de grundläggande förutsättningarna behöver förstärkas.

Statskontoret finner vidare att trots att rapporten inskränker sig till att ge en beskrivning av områden och delområden för forskning så ger denna en god uppfattning om "den möjliga spännvidden i och betydelsen av denna forskning".

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) finner att rapporten återspeglar "en föredömligt vid helhetssyn på datateknik och dess användning". STU efterlyser dock en mindre traditionell syn på datateknik — särskilt tele- kommunikation har fått en styvmoderlig behandling i rapporten.

Datatekniken är. enligt STU: s uppfattning. inne i en ny fas. 'l'eknikan- vändningen i förhållande till användaren uppmärksammas alltmer. FRN: s rapport är där i linje med den internationella u-tvecklingen anser STU. Det internationella beroendet bör dock få en större uppmärksamhet än vad som anges i rapporten.

STU finner det vara "helt riktigt att satsa på de grundläggande förutsätt-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 166

ningarna för tekniken". Men. fastslår STU. "strävanden mot en bättre teknikanvändning. oavsett om det gäller att göra den effektivare eller bättre anpassad efter människan. bygger genomgående på en bättre och kraftfullare teknik".

Riksrcvisionsvt'rkct (RRV) anser att det föreslagna forskningsprogram- met i första hand måste "brytas ner och operationaliseras för att bli användbart". RRV saknar förslag om i vilken prioriteringsordning sats- ningar skall ske.

L-'niv(-.'rsitcts- och hög..s"kolc('imbetct (UI/Ä) för fram behovet av långsik- tig kunskapsuppbyggnad i samband med en satsning på forskning om datateknikens användning. Förstärkningar behöver tillföras såväl grund- läggande utbildning som forskning och forskarutbildning i form av basre- surser. Detta för att en "naturlig dialog skall kunna komma till stånd mellan högskola och samhälle".

Humanistisk-smnhtillsvetenskapliga forskningsrådct (HSFR) liksom mcdicinsku _forskningsrådct ( MFR). nuturi'ctenskupligrt jitrskningsrådct (NFR) och skogs- och jordbruketsjorskningsråd (S./FR) bedömer utred- ningens förslag till allmän inriktning av forskningsprogrammet som ”riktig och meningsfylld". Råden kommenterar i huvudsak de förslag. som berör deras egna verksamhetsområdcn. NFR menar dock att "det finns skäl för försiktighet vid genomförandet av större forskningsprogram om datatekni- kens samhälleliga förutsättningar".

Dalmlclcgutioncn anser att såväl regeringens uppdrag till FRN som nämndens förslag är "av stor datapolitisk vikt". Delegationen är "ense med FRN att forskningsprogrammet måste leda till ökad kunskap hos beslutsfattare på alla nivåer inom organisationer. företag och samhällsor- gan om samhällets handlingsberedskap skall kunna ökas”.

Datadelegationen uttrycker. liksom STU. tillfredsställelse över att FRN tolkat begreppet ”datateknik" i en vid bemärkelse. helt i överensstäm- melse med den i delegationens direktiv.

Delegationen finner det vidare tillfredsställande att FRN valt att avgrän- sa uppdraget till forskning kring "effekt- och konsekvensforskning". Data- delegationen delar FRN: s uppfattning att den forskning som satsningen avser "skall ha en proaktiv karaktär".

Delegationen finner det positivt att "FRN betonar vikten av att forska om förutsättningarna för en positiv teknikutveckling" av delegationen kallad '"förutsättningsforskning"'. Delegationen betonar vidare vikten av en "långsiktig satsning på förutsättnings/effektforskning"".

Delegationen menar att FRN: s förslag till satsning sker på "ett område där Sverige. relativt sett. har en medvetenhet. kompetens och klara möjlig- heter till komparativa fördelar vid senare tillämpningsutveckling'".

Ingen/(it'si'ctcnskapsuktulcmicn (Il-"A) "vill understryka att Sverige hit- tills. väl hävdat sin framskjutna internationella ställning då det gäller att ta datatekniken i bruk"". IVA ser FRN: s förslag "som en välkommen ytterli-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 167

gare förstärkning av kompetens och teknikspridning på ett för framtiden centralt område".

Beträffande forskningsprogrammets inriktning vill lVA "betona att be- hovet av pedagogiskt utformad information torde vara större än behovet av grundläggande forskning".

Statskontoret efterlyser ett mer konkret aktionsprogram än den beskriv- ning av områden och delområden som ges i rapporten. Statskontoret finner inte att rapporten redovisar ett tillräckligt underlag för förslagen till de stora samhälleliga satsningarna på forskning kring de grundläggande förut- sättningarna för teknikens utveckling och tillämpning. En forskningsupp- gift "av fundamental betydelse" och som bör lyftas fram i programmet —— är "den om teknikfaktorns. speciellt datateknikens. betydelse på gott och om för ekonomisk utveckling och välfärdsutveckling".

RRV anser att förslaget "innebär en satsning över hela fältet" varför beröringspunkter finns även med andra prioriterade områden som t.ex. förvaltningsforskning. forskning om personal- och arbetslivsfrågor och jämställdhetsforskning. RRV finner det därför inte "ändamålsenligt att särbehandla forskning om datateknikens användning".

STU vill "något kraftigare än FRN betona nödvändigheten av en reell ökning av forskningen inom hela datateknikområdet". STU menar att det är "viktigt att ingen av de angivna huvudinriktningarna kommer på en underkritisk nivå". Detta förutsätter. enligt STU. att även basresurserna inom högskolan är "dimensionerade så att programansvariga organs pro- jektstöd blir meningsfyllt".

UHÄ anser att arbetsgruppen gjort en överskådlig sammanställning av såväl pågående forskning som av områden för forskningsinsatser. UHÄ menar att det är angeläget att de förstärkningar inom olika forskningsområ- den som FRN föreslår kan "skapas och tillföras högskolans organisation" företrädesvis i form av basresurser. .

UHÄ anser vidare att frågor kring bl.a. fortbildning och vidareutbild- ning inom dataområdet borde ha behandlats utförligare.

UHÄ befarar att bristen på kunniga instruktörer och handledare inom dataområdet skall begränsa utvecklingeninom området. Betydande sats- ningar måste göras på utbildning. inte minst på utbildning av lärare, enligt UHÄ.

HSFR anser att samtliga fyra huvudområden som FRN föreslår för forskningsinsatser kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning är angelägna och ligger inom HSFR: s ansvars- område.

Mot bakgrund av att HSFR i 1983 års budgetproposition ålagts att särskilt prioritera forskningsinsatser på området "forskning som en förut-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 168

sättning för och konsekvens av den stora nationella satsningen på teknisk utveckling" linnet rådet det naturligt att stödja den forskning. som redovi- sas i FRN: s rapport.

NFR anför beträffande forskningsprogrammet att "det är en sak att peka på ett problemområde. en annan och långt svårare att avgöra i vilken grad området är tillgängligt för vetenskaplig forskning på nuvarande kunskaps- nivå". FRN har tagit för lätt på de kritiska frågorna om forskningsbarhet och tillgång på kompetenta forskare.

SJFR menar att i den närmare definitionen av områden för forskningsin- satser. där FRN trycker hårt på behovet av forskning kring individers. verksamheters och samhällets behov. förutsättningar och krav på datatek- niken. saknas en genomgång av olika produktionsprocessers förutsättning- ar för datateknikcns utveckling och tillämpning.

SJFR pekar på produktion av livsmedelsråvara som ett "nytt. ekono- miskt betydelsefullt område där datateknikens samt mät— och reglertekni- kens möjligheter och förutsättningar kan bedömas som mycket goda".

Damdelegatimu'n anser att det är väsentligt med en utveckling av fors- karresurser och ny kunskap inom de fyra delområden. som FRN räknar upp. Då FRN avstått från att aktivt prioritera mellan dessa områden vill datadelegationen rekommendera att prioriteringen görs genom att FRN väljer specifika forskningsfrågor inom vart och ett av dessa fyra delområ- den och inte genom att enbart rangordna själva delområdena.

Statskontoret anser att rapporten anger en angelägen huvudinriktning. snarare än en plan eller ett program för forskning. Statskontoret finner det angeläget "att klart markera för forskningsvärlden" att forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning är av stor vikt.

Statskontoret för fram projektforskning som en form för resursför- stärkning som statskontoret finner särskilt lämpad för att främja kompe- tenstillväxt. Fasta resurser bör tillskapas successivt.

Möjligheter till experimentverksamhet i verklig miljö är betydelsefull. enligt statskontoret.

Kostnadsberåkningz'trna anser statskontoret vara av underordnat intres- se utan en tidsplan för full utbyggnad av programmet.

RRV menar att det inte är möjligt att bedöma den föreslagna satsningen då en uppskattning av befintliga resurser saknas i rapporten.

RRV finner det angeläget att inte låsa resurser i en alltför fast organisa- tion under ett kompetensuppbyggnadsskede.

RRV ställer sig positivt till de föreslagna centrumbildningarna. Redan gjorda satsningar bör dessutom följas upp och utvärderas på ett samlat sätt.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 169

Verket anser det vara av vikt att under ett uppbyggnadsskede utnyttja även utländsk kompetens och föreslår ett system med gästprofessurer. Det bör kompletteras med adjungerade professurer för att engagera och tillva- rata den kompetens som finns inom landet.

Den övergripande resursmässiga samordningen och prioriteringen inom och mellan forskningsområden bör ske på statsmaktsnivå. anser RRV. FRN bör alltså inte åläggas ett samordningsansvar för projektforskningen. FRN bör istället åläggas att bevaka försummade områden samt verka för insyn och debatt. FRN skulle då. vid behov, kunna stödja sådan experi- mentverksamhet. som föreslås i rapporten.

STU framhåller att rapportens förslag till fortsatta och nya forskningsin- satser så långt som möjligt bör realiseras genom att ytterligare statsmedel satsas. STU avråder från en omfördelning av redan befintliga medel.

STU hänvisar till de stora statliga FoU—satsningar som. det statslinan- siella läget till trots. görs inom informationsteknologi och dess användning.

STU:s nuvarande insatser med anknytning till informationsteknologi uppgår till ca 250 milj. kr./år varav 70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom grundtekniker.

S'l'U anser att experimentverksamhet bör främjas i en ännu större ut- sträckning än vad som föreslås i rapporten.

UIIÄ refererar till de förslag. som förts fram av dess datareferensgrupp. vilka redogörs för i FRN: s rapport. En stor del av datarefcrensgruppens förslag har förts fram i UHÄ:s petita för 1981/82 och 1982/83 och har bifallits av statsmakterna.

Konsekvensfrågorna och frågor kring datasamhällets utveckling har be- handlats i verkets långtidsplanering. De har även färgat ämbetets förslag till ämnesinnehåll för professurer inom dataområdet. De avspeglas dessttt- om i den nya utbildningsplanen för datavetenskaplig linje.

Beträffande rekryteringsunderlaget för högre fasta tjänster delar verket FRst uppfattning att "avsaknaden av kompetenta kandidater till en professur inom ett ämne inte får leda till att satsningen inom ämnet för- dröjs". UHÄ menar att dess forskningsplanering innebär en långsiktig kompetensuppbyggnad och kommer att bidraga till en ökning av kompe- tenta sökande inom dataområdet mot slutet av planeringsperioden.

UHÄ vill inte ta ställning till de belopp som anges av FRN för en utbyggnad av forskningsresurserna. För högskoleområdet är en fortsatt utbyggnad av forsknings- och utbildningsorganisationen liksom kraftiga förstärkningar av basresurserna av större vikt.

UHÄ finner att den långsiktiga och strategiska samordningen av forsk- ningsinsatserna bör ligga hos regeringen.

HSFR påpekar att rådets möjligheter att göra omprioriteringar inom givna ramar är begränsade. I linje med detta är rådet tveksamt till inrättan- de av särskilda styrorgan eller institutionella anordningar för forskning inom dataområdet.

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 170

NFR menar. bl.a. under hänvisning till att FRN tagit lätt på frågorna om forskningsbarhet och tillgång på kompetens. att det finns skäl för försiktig- het vid genomförandet av större forskningsprogram om datateknikens samhälleliga förutsi'tttningar.

NFR avstyrker förslagen om inrättande av ett stort antal professurer. NFR finner vidare. mot bakgrund av att kostnaderna för förslaget skall täckas inom en oförändrad ram. att då behovet av forskning med datatek- nisk anknytning är så stort inom det matematisk-naturvetenskapliga områ- det. bör medel prioriteras för denna forskning framför medel till verksam- het av den art FRN skisserar.

Dutude'lt'gutionun framhåller vikten av att bedöma arbetsgruppens för- slag samtidigt med förslag som berör teknik och teknikens tillämpning. Delegationen varnar för att om ställningstagande till forskningssatningar sker sekvensiellt. och område för område. är risken stor för att de områden som är "sent ute" förfördelas.

Behovet av samordning vid beslut av forskningslinansiering är primärt. Delegationen menar att den vetenskapliga samordningen väl kan skötas av FRN.

Den strategiska. eller politiska. samordningen menar datadelegationen väl kan rymmas inom delegationens direktiv.

Datadelegationen stödjer FRN: s förslag beträffande såväl organisatio- nen av forskningsverksamheten som behovet av fasta resurser i form av högre tjänster. Bildandet av forskningscentra skulle stimulera tvär- och mängvetenskaplig forskning. enligt delegationen. Genomförandet av fält- cxperiment är en viktig del av forskningssatsningarna.

Datadelegationen finner FRst förslag till resursdimensionering högt beräknat med hänsyn till tillgängliga finansiella och personella resurser. Delegationen varnar för att en alltför kraftig satsning på dataforskning skulle kunna få en negativ inverkan på andra satsningar inom berörda institutioner inom samhällsvetenskzitplig och humanistisk fakultet.

IVA anser att "den beräknade kostnaden för forskningstjänster är hög jämfört med varje annat forskningsområde i landet". Akademien finner det inte heller klarlagt att det finns kompetent forskningspersonal. eller lo- kaler. för så massiva insatser.

IVA föreslår en långsammare uppbyggnad av området och avråder från inrättandet av ett stort antal professurer.

IVA föreslår att man studerar och analyserar hur det går till ute på fältet när datateknik introduceras. Sådan forskning kan på fem års sikt ge ökad kunskap om htlr datatekniken påverkar individen, företaget och samhället.

Akademien är tveksam till om det finns metodik utvecklad. som kan användas för att studera de framtida effekterna av datoriseringen.

lVA är överens med FRN om att det är behovsformuleringen som skall studeras. lVA finner det därför motiverat att experimentell verksamhet bedrivs.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet I7l

.S'tutskmztorct säger sig inte ha den överblick över eller insyn i statligt stöd till forskning och utveckling att verket har möjlighet att yttra sig om omfördelning av medel.

Verket menar dock att satsningen på den av FRN föreslagna forskningen bör kunna göras utan negativa konsekvenser för annan närliggande angelä- gen forskning. Vcrket menar att ett nettotillskott av medel för forskning bör kunna övervägas av statsmakterna.

Statskontoret ger en utförlig redovisning av sitt program för metodut- veckling. metodstöd och vägledning till myndigheterna vad gäller informa- tionsbehandling och ADB samt frågor kring organisationsförändringar och besparingar. Detta ingåri statskontorets arbetsuppgifter. Verket hänvisar till ett nyligen framtaget handlingsprogram. statskontorets rapport 1983: 20.

Statskontoret bedriver inte forskning. Målinriktad utveckling utgör där- emot en del av metodstödet.

Resursinsatsen för statskontorets delprogram. rådgivning och metod- stöd budgeteras för 1983/84 till [7.1 milj. kr.. varav löner för egen personal 12,6 milj. kr. Anslagsframställningen för l984/85 kommer'att ligga på i stort sett samma nivå.

[ handlingsprogrammct görs en åtskillnad mellan rådgivning-kunskaps— spridning å ena sidan och målstyrt "utvecklingsarbete å andra sidan. Av ovan angivna medel uppskattas cirka hälften användas för utvecklingsar— bete.

Med utveckling menas härvid hela spektrum från sammanställning av resultat från andras utvecklingsarbete och anpassning till statsförvaltnings- miljö. till eget utvecklingsarbete som kan vara av intresse även utanför statsförvaltningen. Tyngdpunkten ligger dock på anpassningsarbetet.

Statskontoret finner att FRN: s förslag till forskning kring de grundläg- gande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning innebär en väsentlig breddning till de discipliner. som tidigare endast i liten ut- sträckning tagit upp datatekniska aspekter. i sina forskningsprogram.

Statskontoret tnenar att dess handlingsprogram i viss mån har motsva- rande bredd. Statskontorct anser det värdefullt om en samverkan kunde etableras mellan det metodråd. som finns knutet till verket. och den nya delegation eller motsvarande. som man väntar sig att .FRN inrättar. till följd av förslaget.

STU framhåller att FRst förslag till fortsatta och nya forskningsin- satser så långt som möjligt bör förverkligas genom att ytterligare medel tillförs och inte genom en omfördelning av redan befintliga resurser. STU menar att "det vore beklagligt om Sverige som en av de ledande industri- nationerna inte kan göra nödvändiga framtidsinvesteringar för att på bred

Prop. 1983/84:107 - Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 172

front tillvarata de industriella förnyelsemöjligheterna. som följer av ut- vecklingen inom informationsteknologin"”.

S'l'U ger en utförlig presentation av sin verksamhet inom området infor- mationsteknologi och informationsbehandling.

STU:s nuvarande insatser med anknytning till informationsteknologi uppgår till cirka 250 milj. kr. varav 70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom grundtekniker (elektronisk och clektrooptisk koniponentteknologi. informationsbehandling. data- och kommttnikations- teknik. mät- och reglerteknik m.m.). Den större delen avser en rad olika tillämpningsutvecklingar. lnnovationsidéer från uppfinnare och mindre fö- retag baseras i stor utsträckning på informationsteknologi. Det gäller också STU: s tcknikupphandlingsprojekt.

Under kommande treårsperiod (l984/85 1986/87) föreslår STU kraftigt ökade satsningar inom informationsteknologi med en stark inriktning mot i synnerhet industrins men även den offentliga sektorns framtida behov. ] linje härmed lade STU våren 1983 fram ett förslag till ett nationellt mikro- elektronikprogram (NMP). Detta beredes f. n. inom regeringskansliet.

Ett större samlat program inom informationsteknologin som bereds inom STU. avses att inbegripa tre block:

— Utveckling av komponentteknologi och industriell utvecklings- och pro— duktionsförmåga (NMP). — Utveckling av systematiska grundtekniker och därmed industrins förttt- sättningar för innovationer och produktutveckling. — Forskning och experiment rörande samverkan mellan informationstek- nologi och arbetsorganisation. konsekvenser m.m.

STU menar att den forskning. som bedrivs inom ramprogrammet på "ett naturligt och självgenererande sätt" lett fram till en möjlig och angelägen forskning i den anda som FRN föreslåri sin rapport. Ramprogrammet har. enligt STU. attraherat forskare. vilka verkar inom helt andra områden. till det datatekniska området.

HSFR hänvisar till sin uppgift att stödja "forskning som en förutsättning för och konsekvens av den stora nationella satsningen på teknisk utveck- ling".

HSFR framhåller dock att rådets möjligheter att inom givna ramar göra omprioriteringar är begränsade.

Rådet inrättade l980 "”Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst. SSD" med uppgift bl.a. att informera om och förmedla ADB-behandlade data och programpaket. databassystem m. m.

1982 inrättades. på förslag av HSFR. en professur i rättsinformatik för främjande av forskning rörandejuridiska aspekter på datoriseringen.

Under våren 1983 prioriterades två forskartjänster med datoranknyt- ning. matematisk lingvistik samt datateknik, stress och hälsa. Vidare ut-

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 173

lystes två doktorandtjänster våren 1983. "kognitiva aspekter på människa- datorinteraktion" samt "språk och handikapp".

Inom ramen för ovan nämnda program om forskning som en förutsätt- ning för och en konsekvens av den stora nationella satsningen på teknisk utveckling prioriterar HSFR forskning på följande områden:

— Tekniksamhället och de handikappade — 'l'ekniksamhället och barnen Datorutvecklingen. individen och samhället.

HSFR har för budgetåret 1984/85 anslagit medel till "humanistisk data- behandling" för att stimulera metodutvecklingen på området.

MFR:s insatser när det gäller forskning om datateknikens användning sker framförallt på området utveckling av tillämpningar av datatekniken. MFR redogör för förslag från en arbetsgrupp. som utrett särskilda åtgärder aktualiserade av smådatorutvecklingen. Arbetsgruppen konstaterar i sin rapport "Hälso- och sjukvårdsforskning inför smådatorutvecklingcn"' att datoranvändningen inom medicinsk forskning visat en explosionsartad utveckling. Gruppen menar att en ökad datorbehandling är att förvänta. Smådatorer kommer att användas både som självständiga enheter och som intelligenta terminaler mot stordator. Enligt utredningen kommer hälso- och sjukvårdsforskningen att behöva programvara för kommunikation. registrering och analys av epidemiologiska och statistiska data.

MFR har ännu inte tagit ställning till arbetsgruppens rapport. men ställer sig principiellt positiv till förslagen om tillskapande av resurser för utbild- ning. informationsverksamhet och programvaruutveckling. ! rapporten in- går även förslag om inrättande av en programbank. som kan ge medicinska forskare uppgifter om befintliga program för smådatorcr. MFR utreder f. n. kostnaderna för programbanken.

NFR stöder inte forskning om datateknikens användning. Däremot an- vänds datateknik i hög grad i NFR-finansierad forskning om naturveten- skapliga objekt.

NFR ger dessutom stöd till forskning i datateknik. såväl i gränsområdet mot fysik (t.ex. på halvledarområdct) som i teoretisk datalogi. Budgetåret 1983/84 har NFR prioriterat matematikens dattwetenskapliga anknytning som forskningsområde.

Behovet av forskning med datateknisk anknytning anser NFR vara så stort inom det matematisk-naturvetenskapliga området att medel bör prio- riteras för dcnna forskning framför medel till verksamhet av den art som FRN föreslår.

SJFR har inget eget program på datateknikområdet. Eftersom SJFR är inriktat på skogs- och jordbruksforskning ger rådet. som sektorsorgan. till stor del stöd till forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). lnotn SLU har utarbetats ett förslag angående förstärkning av kompetensen

Prop. 1983/84:107 BilagaS Utbildningsdepartementet 174

inom det datatekniska området. Förslaget förelades universitetets styrelse ijuni 1983 och avses ingå i SLU: s anslagsframställning för l984/85.

Jordbruket använder datorer främst på fyra nivåer. nämligen postba- serad stordator. terminalbaserad dator. gårdsdator och dedikerade mikro- datorer. Datateknik och elektronik ingår redan i. eller är under utveckling för. utfordringsanläggningar. utrustning för styrning av fodertilldelning och kontroll av produktion och tillväxt i mjölk-. slaktsvin- och broilerproduk— tion. '

SLU har inte möjlighet att bli självförsörjande beträffande datateknisk kompetens. Den lantbruksvetenskapliga fakulteten vill nu satsa på en försiktig utbyggnad av den datatekniska samt mät- och reglertekniska kompetensen för utbildning på grund- och forskarnivå. service åt fakulte- tens forskare samt forskning rörande mät-. styr- och reglertttrustning för jordbrukets produktionsprocesscr.

Förslaget inrymmer inrättandet av ett antal tjänster som professor inom området mät- och reglerteknik. jord- och skogsbruket samt tjänster som programmerare och försöksledare. Dessutom äskar fakulteten medel för utrustning inom dataområdet. total kostnad 2.5 milj. kr. SJ FR konstaterar att kostnaden för genomförande av dessa. liksom övriga nya förslag. måste täckas av medel inom totalt givna resurser.

Prop. 1983/84: 107 Bilaga 5 Utbildningsdepartementet 175 Bilaga 5 .2 Betänkandet (SOU 1983: 4) Om hälften vore kvinnor

1. Sammanfattning

I betänkandet har jämställdhetskommitte'n sökt samla all kunskap om kvinnliga forskares situation i forskarsamhället och beskrivajämställdhets- forskningens organisation.

Huvuddelen av betänkandet består av 42 uppsatser. de flesta skrivna av kvinnliga forskare. Utifrån de kvinnliga forskarnas egna erfarenheter har kommittén framlagt sina förslag till åtgärder.

Inledningsvis ger Rita Liljeström en sociologisk studie av vårt samhälle som består av två världar. kvinnors och mäns världar. Bo Ekehammar beskriver utvecklingen av andelen kvinnor i forskarutbildningen och vart de tar vägen som färdiga forskare. Vidare har Karin Westman-Berg beskri- vit kvinnoforskningens pionjärperiod i Sverige 1950 — 1975. Efter en redogörelse för jämställdhetsforskningens utveckling i andra länder skis- seras en tänkbar svensk modell för denna forskning.

! betänkandet (SOU 1983:—4) Om hälften vore kvinnor föreslärjämställd— ' hets/(onmtirtén sålunda föl/ande:

Vi föreslår att

— olika modeller prövas fö