om ändring av upplåningsrätten m.m. för Sveriges allmänna hypoteksbank

Regeringens proposition dr

1985/86:163 . ne:

om ändring av upplåningsrätten m. m. för P

. rop.

"Sveriges allmänna hypoteksbank - 1985/86: 163

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 mars 1986. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bengt K. Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Sveriges allmänna hypoteksbanks grundfond

höjs med 500 milj. kr. till 2300 milj. kr. samt att upplåningsrätten för banken skall grundas — förutom på bankens grundfond — även på bankens reservfond. Vidare föreslås att hypoteksbanken och dess föreningar skall få viss möjlighet att förvärva aktier eller andelar i ekonomisk förening, m.m. ”

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

I Riksdagen 1985!86. 1 samt. Nr 162

Förslag till « 1985/86: 163

Lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:65) om Sveriges allmänna

hypoteksbank och om landshypoteksföreningar!

dels att 18 och 27 §§ skall ha följande lydelse, dels alt det i lagen skall införas en ny paragraf, 30 a §. samt närmast före

30 a 8 en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

185 Banken anskaffar medel för sin Banken anskaflfar medel för sin verksamhet genom lån mot obliga- verksamhet genom lån mot obligationer och andra skuldförbindelser. tioner och andra skuldförbindelser. Sammanlagda beloppet av bankens Sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och andra utelöpande obligationer och andra

skuldförbindelser får icke uppgå till skuldförbindelser får icke uppgå till

mera än tio gånger beloppet av den mera än tio gånger sununan av den i i 27 § angivna grundfonden. 27 § angivna grundflonden och den i

29 S angivna reservfonden.

Nedgår grundfonden genom förluster med tio procent eller mera. får

banken ej upptaga nytt lån förrän grundfonden återställts till sitt ursprung-

liga belopp. Om ordinarie delägarsammankomst ej skall hällas inom en månad från det sådan nedgång skedde, skall föreningarna kallas till extra sammankomst för att besluta om de åtgärder som påkallas av omständighe-

terna.

27 8

Som grundfoönd för banken ställer : Som grundfond för banken ställer staten till förfogande en av riks- — staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garant- gäldsfullmäktuge utfärdad garantiförbindelse på ettusenåttalundra förbindelse på tvåtusentrehundra miljoner kronor. miljoner kronor.

Förvärv av aktier m. m.

30a 8

Banken och föreningarna får för-

Värva i

I. aktie i bolag, vilket uteslutan-

de har till syfte att förvalta fast

egendom eller tomträtt, som har

förvärvats för att bereda banken el-

ler en förening lokaler för dess in-

rymmande eller tillgodose därmed

sammanhängande behov,

2. efter tillstånd av regeringen.

aktie i sådant bolag eller andet i

sådan ekonomisk förening som till-

| Lagen omtryckt 1983: 588 >" Senaste lydelse 1983: 956 [NN

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 163

godoser intressen som är gemensamma för banken och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller ekonomisk förening som nu HÖämntSs.

För en förening gäller i fråga om förvärv enligt första stycket I att banken skall ha medgett förvärvet swmt ifråga om förvärv enligt första stycket 2 att banken skall ha medgett utt föreningen ansöker om regeringens tillstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

ol I Riksdagen 1985186.1 saml. Nr 163

+

Finansdepartementet Prop. 1985/86: 163

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, "ordförande, och statsråden Feldt,

Leijon, HjelmWallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin. Dahl. R.

Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström. Lindqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om ändring av upplåningsrätten m. m. för Sveriges allmänna hypoteksbank

I Inledning

Bestämmelser för landshypoteksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar. Institutionen består av Sveriges allmänna hypoteksbank och tio regionala landshypoteksföreningar. Delägare i hypoteksbanken är förcningarna. Genom föreningarna lämnar landshypoteksorganisationen kre-

diter till långfristig finansiering för jordbruksändamål o.d. mot säkerhet i

jordbruksfastigheter. Hypoteksbanken har till uppgift att skaffa medel för föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Hypoteksbankens upplåningsrätt bestäms av storleken av den grundfond som staten ställer till hypoteksbankens förfogande. Upplåningen fär inte överstiga tio gånger grundfondens belopp. Grundfonden uppgår f.n. till 1800 milj. kr. Den bestär av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste höjningen skedde

år 1984 då grundfonden höjdes med 400 milj. kr. (prop. 1983/84:44, NU 4, rskr. 54. SFS 1983:956).

Hypoteksbankens behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond. Denna skall uppgå till ett belopp som motsvarar en procent av bankens

skulder. Uppgäår reservfonden till det föreskrivna beloppet får banken av dess årsvinst bevilja en förening bidrag utan återbetalningsskyldighet.

Reservfonden fär komma föreningarna till godo genom lättnad i länevill-

koren. Fonden får dock användas för detta ändamäl endast i den mån den överstiger två procent av bankens skulder. En förening som lidit förlust

som inte kan täckas av den egna reservfonden fär beviljas bidrag ur bankens reservfond utan äterbetalningsskyldighet med belopp som motsvarar högst hälften av reservfonden. I övrigt får reservfonden användas endast till att täcka förlust som uppkommit på bankens rörelse i dess helhet.

Landshypotekslagen innehäller inte nägra bestämmelser som medger att banken eller föreningarna förvärvar aktier eller andelar. |

Hypoteksbanken har i en skrivelse till regeringen den 22 oktober 1985

hemställt att grundfonden höjs från 1800 milj. kr. till 2300 milj. kr. samt att Prop. 1985/86: 163 bankens upplåningsrätt ökas genom att bankens reservfond inräknas jämte grundfonden i den bas som bestämmer upplåningsrätten. I skrivelsen har vidare hypoteksbanken hemställl att landshypotekslagen ändras så att banken och föreningarna får möjlighet att förvärva dels aktier i bolag som har till ändamål att förvalta fast egendom eller tomträtt i syfte att bereda banken eller förening lokaler för verksamheten, dels etter tillstånd av

regeringen aktier eller andelar i sådana bolag och ekonomiska föreningar

som tillgodoser intressen som är gemensamma för institutionen. Hypoteksbankens skrivelse bör fogas till protokollet till detta ärende som bilaga

I. .

Yttranden över hypoteksbankens framställning har avgetts av bankinspektionen, bostadsstyrelsen. fullmäktige i Sveriges riksbank. fullmäktige

it riksgäldskontoret. Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrel-

serna. Svenska bankföreningen, Post- och Kreditbanken. PK-banken.

Sveriges föreningsbankers förbund och Svenska försäkringsbolags riksför-

bund. Remissinstanserna har tillstyrkt bankens förslag eller förklarat sig inte ha något att erinra däremot.

2¶Föredragandens överväganden

2.1¶Upplåningsrätten

Mitt förslag: Grundfonden höjs med 500 milj. kr. till 2300 milj. kr.

Vid bestämmande av hypoteksbankens uppläningsrätt får jämte

grundfonden även räknas in bankens reservtond.

Hypoteksbankens framställning: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Hypoteksbankens grundfond utgörs av en av staten genom riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse. Grundfonden är avsedd att i sista hand användas för att fullgöra bankens förbindelser gentemot obligationsinnehavarna. Hypoteksbankens upplånings-

möjligheter begränsas av att bankens låneskuld inte får uppgå till mer än

tio gånger dess grundfond. Eftersom grundfonden f. n. är 1800 milj. kr. kan banken låna upp högst 18000 milj. kr. Enligt vad banken nu uppger kommer de angivna uppläningsmöjligheterna att bli fullt utnyttjade under år 1986. Skall banken därefter kunna öka sin upplåning måste således upp-

låningsbasen höjas.

Enligt min mening bör, med hänsyn till den utläningsverksamhet som

kan förutses för hypoteksbankens del de närmaste åren, upplåningsmöj-

ligheterna för hypoteksbanken ökas. Jag föreslår att hypoteksbankens

grundfond höjs med 500 milj. kr. till 2300 milj. kr. Med nuvarande upplå-

ningstakt motsvarar detta hypoteksbankens upplåningsbehov under de närmaste två ären. Förslaget förutsätter att 27 § landshypotekslagen ändras och att fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse. 'n

Medan hypoteksbanken genom sina föreningar lämnar lån mot säkerhet i Prop. 1985/86: 163 jordbruksfastigheter lämnar Konungariket Sveriges stadshypotekskassa genom sina föreningar på motsvarande sätt krediter mot säkerhet i huvudsakligen bostads- och affärsfastigheter. Även stadshypotekskassans upplå-

ningsmöjligheter begränsas på samma sätt som gäller för hypoteksbanken.

nämligen till tio ganger den för kassan gällande uppläningsbasen. Stadshypotekskassans upplåningsbas utgörs emellertid, förutom av en av staten garanterad egrundfond. även av kassans reservfond och kapitaltäcknings- . fond.

Det finns enligt min mening inte några uvgörande argument för att behandla hypoteksbanken annorlunda än stadshypotekskassan när det gäller den nu aktuella frågan om uppläningsrätten. Jag anser därför att hypoteksbankens reservfond bör kunna grunda upplåningsrätt tillsammans med bankens grundtond. Vid utgängen av år 1984 uppgick reservfonden till

315 milj. kr. För bankens del skulle således mitt förslag leda till att upplå-

ningsmöjligheterna för hypoteksbanken ökade med ytterligare 3150 milj. kr.

Jag förordar således att 18 § landshypotekslagen ändras så att därav

framgår att även bankens reservfond skall ingå i uppläningsbasen för hypoteksbanken. Den nu föreslagna lagändringen kun inte anses påverka de nuvarande borgenärernas rätt på sådant sätt att några särskilda över-

gångsbestämmelser erfordras.

2.2¶Förvärv av aktier m. m.

Mitt förslag: Hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna ges

rätt att efter prövning uv regeringen förvärva aktier eller andelar i

sådana bolag och ekonomiska föreningar som tillgodoser intressen

som är gemensamma för banken och föreningarna eller för dessa och

andra kreditinstitut, samt garantifondbevis eller förlagsbevis i så-

dana företag. Vidare ges banken och föreningarna rätt att förvärva

aktie i bolag som har till uteslutande ändamål att förvalta fast egen-

dom eller tomträtt som förvärvats för att bereda banken eller en

förening Jokaler för dess inrymmande eller för att tillgodose därmed

sammanhängande behov. För en förenings förvärv skall banken

lämna sitt medgivande.

Hypoteksbankens framställning: Överensstämmer med mitt förslag. Skälen för mitt förslag: Genom en ändring, som trädde i kraft den 18 juni

1985 (SFS 1985: 348), i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar erhöll stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningarna viss möjlighet att förvärva aktier eller andelar i ekonomisk förening. Denna möjlighet hade inte tidigare förelegat. Lagändringen var närmast föranledd av att stadshypotekskassan avsäg att förvärva aktier i ett bolag, PenningmarknadsCentralen PMC AB. PmC:s uppgift skulle vara att underlätta handeln med penningmarknadsinstrument, dvs. statsskuldväxlar, bank- och företagscertifikat m. m. Efter hand

avser man att utvidga verksamheten till att också omfatta obligationer med Prop. 1985/86: kort återstående löptid. Stadshypotekskassan har tecknat fem procent av aktierna i bolaget.

Hypoteksbanken hemställer nu att möjlighet öppnas även för banken att förvärva aktier eller andelar. Landshypotekslagen innehåller inte några bestämmelser som medger detta. Jag förordar därför att det efter mönster från stadshypotekslagen införs en bestämmelse i landshypotekslagen som gör det möjligt för banken och föreningarna att gå in som delägare i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som tillgodoser intressen som är gemensamma för banken och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut vars verksamhet har anknytning till banken eller föreningarna.

Regeringens tillstånd bör krävas för förvärv av aktier eller föreningsande-

lar av nu avsett slag. |

Även kapitaltillskott genom förvärv av förlags- eller garantibevis eller i

annan form är att anse som riskkapital och bör kräva regeringens tillstånd.

Hypoteksbanken och föreningarna kan f.n. förvärva fast egendom för att bereda sig egna lokaler. Banken har nu hemställt att det öppnas möjlighet för banken och föreningarna att - på sätt gäller för stadshypotekskassan och dess föreningar — förvärva aktier i bolag som förvaltar fastighet vari de egna lokalerna är belägna. Jag biträder förslaget. Bestämmelserna bör utformas efter motsvarande bestämmelser i städshypotekslagen och ges samma innebörd.

Nu aktuella lagförslag är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande

skulle sakna betydelse.

3¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslär

riksdagen |

att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till

lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypo-

teksbank och om landshypoteksföreningar.

4¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga I Prop. 1985/86: 163

Till Finansdepartementet

Enligt 18 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om

landshypoteksföreningar i lagrumets lydelse enligt lagen (1982: 1257) om

ändring i förstnämnda lag får sammanlagda beloppet av bankens utelö-

pande obligationer och andra skuldförbindelser inte uppgå till mera än tio gånger beloppet av den i 27 § angivna grundfonden. I enlighet med senast gällande lydelse av sistnämnda lagrum (SFS 1983:956) ställer staten som grundfond för banken till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad

garantiförbindelse på ettusenåttahundramiljoner kronor. Bankens obligationsskuld får med tillämpning av dessa bestämmelser uppga till högst

artontusenmiljoner kronor.

Utvecklingen av bankens obligations- och reversskuld sedan frågan om

grundfondens storlek senast behandlades av riksdagen framgår av följunde

sammanställning. |

För 1985 har Riksbanken medgivit Hypoteksbanken att emittera prioriterade obligationer till ett belopp av 1500 miljoner kronor. Därjämte har

Riksbanken medgivit Hypoteksbanken att låna upp medel mot oprioriterade obligationer eller undra skuldförbindelser. Någon gräns för upplåningen

i sistnämnda hänseende har inte fastställts.

Hypoteksbanken räknar med att sistnämnda medgivande komer att utnyttjas under 1985 intill ett belopp om ca 700 miljoner kronor. Det finns därför anledning att anta att sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och reverser vid årsskiftet 1985/86 kommer att uppgå till drygt . 17.000 miljoner kronor. Under förutsättning att Riksbanken medger minst

oförändrade belopp för upplåningen kommer gränsen för upplåningsrätten

alt uppnås under början av 1986. såvida grundfonden inte höjs.

Den aktualiserade höjningen av grundfonden bör motsvara 1 vart fall

bankens upplåningsbehov under ca två är, varvid banken utgår från nuvarande limit för upplåningen.

Med hänsyn till det anförda hemställer Hypoteksbanken att grundfon-

den höjs med 500 miljoner kronor till 2300 miljoner kronor. Banken vill i

detta sammanhang också erinra om sin i det följande gjorda hemställan att

basen för bankens upplåningsrätt får utgöras av såväl grundfonden som reservfonden. Under förutsättning att framställningen i denna del bifalles. medför detta en höjning av grundfonden med 815 miljoner kronor — varav

315 miljoner kronor avser reservfonden till 2615 miljoner kronor.

Banken önskar i detta sammanhang även ta upp ytterligare några frågor om lagändring. Den för Hypoteksbanken gällande lagstiftningen innehåller

bestämmelser om bl.a. ändamål med verksamheten, regler för bankens Prop. 1985/86: 163 upplåning och utlåning samt bestämmelser som reglerar landshypoteksföreningarnas verksamhet. Regler'i motsvarande hänseenden finns också i lägen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

Lagen innehåller inga bestämmelser som medger att Hypoteksbanken eller landshypoteksföreningarna får förvärva aktier eller andelar. Genom ändring i den för Stadshypotekskassan gällande lagstiftningen (SFS

1985: 348) har kassan och föreningarna erhållit rätt att förvärva dels aktie i

bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt. som har förvärvats för att bereda kassan eller en förening lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov...

dels, efter tillstånd av regeringen, aktie i sådant bolag eller andel i sådan

ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma för kassan och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller ckonomisk förening som nu nämnts. I samband härmed har föreskrivits att en förening som vill förvärva aktier eller andelar skall ha erhållit kassans tillstånd till förvärvet eller, i förekommande fall, kassans medgivande att föreningen ansöker om regeringens tillstånd.

Den medgivna lagändringen har tillkommit för att tillgodose Stadshypotekskassans resp. stadshypoteksföreningarnas önskemål att förvärva aktie i Penningmarknadscentralen (PMO), vars uppgift skall vara att underlätta handeln med penningmarknadsinstrument, dvs. statsskuldväxlar, bankoch företagscertifikat men också obligationer med relativt kort löptid.

Även för Hypoteksbanken kan delägarskap bli aktuellt i aktiebolag eller ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma för banken och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, vars verksamhet har anknytning till ländshypoteksorganisationen. Det kan sålunda tänkas att Hypoteksbanken önskar erhålla delägarskap i PMC eller, beroende på hur den framtida utformningen av Värdepappersmarknadscentralen (VPC) gestaltar sig I framtiden, i detta bolag.

Hypoteksbanken hemställer mot bakgrund av det anförda att sådan ändring kommer till stånd i den för Hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna gällande lagstiftningen att det blir möjligt för banken och föreningarna alt förvärva aktie och andel i ckonomisk förening på motsvarande sätt som medgivits enligt lagen (1968:576) om Konungariket Sveri-

ges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar. |

Hypoteksbanken önskar slutligen ta upp en fråga som gäller grunden för bankens upplåningsrätt. Inledningsvis har nämnts att staten som grundfond för banken ställer till förfogande en garantiförbindelse som utfärdas av riksgäldsfullmäktige. Denna, som f. n. uppgår till 1800 miljoner kronor, utgör grunden för bankens rätt att låna upp medel för sin verksamhet.

Enligt 18 § i den för Hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna

gällande lagen anskaffar banken medel för sin verksamhet genom län mot obligationer och andra skuldförbindelser. Upplåningen får, som framgår av

det inledningsvis anförda, inte överstiga tio gånger grundfondens storlek.

Enligt 29 § nyssnämnda lag skall bankens behållna årsvinst avsättas till

en reservfond. Denna skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot 17 Prop. 1985/86: 163 av bankens skulder. Uppgår reservfonden till belopp som nu sagts, fär

förening av bankens årsvinst beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighet.

På sätt stadgas i 30 § samma lag får reservfonden komma föreningarna till godo endast genom lättnad i lånevillkoren enligt beslut som fattats på

delägarsammankomst. Reservfonden får dock användas för detta ändamål

bara om den överstiger 27 av bankens skulder.

Om förening har lidit förlust som den inte kan täcka med sin reseryvfond, får banken bevilja föreningen bidrag ur bankens reservfond utan återbetal-

ningsskyldighet med belopp som svarar mot högst hälften av reservfonden. Sådant bidrag får dock inte lämnas utan delägarsammankomstens hörande. I övrigt får bankens reservfond bara användas till att täcka förlust som

uppkommit på bankens rörelse i dess helhet. Om reservfonden nedgår

under föreskrivet belopp. skall den snarast åter ökas till detta.

För att möjliggöra en ökad uppläningsrätt utan att för den skull säkerheten för borgenärerna äventyras anser Hypoteksbanken det befogat att basen för uppläningsrätten utgörs av inte bara grundfonden utan också reservfonden. Enligt senaste ärsredovisning uppgår denna till 315 miljoner kronor, vilket belopp motsvarar i allt väsentligt 274 av bankens skulder.

För banken förefaller det naturligt att det sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och andra skuldförbindelser inte får uppgå till

mera än tio gänger beloppet av summan av grundfonden och reservtonden. Det bör i sammanhanget noteras att Hypoteksbanken, i motsats till Stadshypotekskassan inte har någon kapitaltäckningsfond. vilket sammanhänger med Hypoteksbankens struktur för utlåningen. För den händelse

denna skulle förändras, är det bankens avsikt att återkomma till regeringen med hemställan om att den upplåningsgrundande basen ändras så att den

även kommer att omfatta kapitaltäckningsfonden. Banken önskar i detta sammanhang hänvisa till regeringens behandling av Stadshypotekskassans framställning i hithörande fråga, se prop. 1984/85:74.

Hypoteksbanken hemställer sälunda att 185 första stycket lagen

(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksför-

eningar ändras så att därav framgår att bankens upplåningsrätt skall grun-

das på summan av grundtfonden och reservfonden.

De nu föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den I april 1986.

Med anledning av det anförda får banken hemställa. att regeringen måtte

föreslå riksdagen att anta följande förslag till ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

185 Banken anskaffar medel för sin Banken anskaffar medel för sin

verksamhet genom lån mot obliga- verksamhet genom lån mot obligationer och andra skuldförbindelser. tioner och andra skuldförbindelser. Sammanlagda beloppet av bankens Sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och andra utelöpande obligationer och andra

skuldförbindelser får icke uppgå till skuldförbindelser får icke uppgå till

mera än tio gånger beloppet av den mera än tio gånger sunvnan av den i

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Prop. 1985/86: 163

i 27 8 angivna grundfonden. 27 § angivna grundfonden och den i | 29 § angivna reservfonden. Nedgår grundfonden genom förluster med tio procent eller mera, får

banken ej upptaga nytt lån förrän grundfonden återställts till sitt ursprung-

liga belopp. Om ordinarie delägarsammankomst ej skall hållas inom en

månad från det sådan nedgång skedde, skall föreningarna kallas till extra sammankomst för att beslut om de åtgärder som påkallas av omständigheterna.

278 Som grundfond för banken ställer Som grundfond för banken ställer staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på /800 miljoner kro- förbindelse på 2300 miljoner kronor. nor.

Förvärv av aktier m. m.

30a§

Banken och föreningarna får för- Värva

I. aktie i bolag, vilket uteslutan-

de har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt, som har förvärvats för att bereda banken eller en förening lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov.

2. efter tillständ av regeringen.

aktie i sådant bolag eller andet i

sådan ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma för banken och jöreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, samt garantifondbevis elder förlagsbevis utfärdat av: bolag eller ekonomisk förening som nu NÄMEN.

För en förening gäller i fråga om Jörvärv enligt första stycket I att banken skall ha medgett förvärvet samt ifråga om förvärv enligt första stycket 2 att: banken skall ha medgett att föreningen ansöker om regeringens tillstånd.

Denna lag träder i kraft den I april 1986.

I handläggningen av detta ärende har deltagit ordföranden samt ledamö- — Prop. 1985/86: 163

terna Gripenstedt. Hamilton och verkställande direktören. : Stockholm den 22 oktober 1985 HH Abelin

Christer Söderberg

Norstedts Tryckeri; Stockholm 1986 12