1 §  Sveriges allmänna hypoteksbank har till ändamål att driva lånerörelse genom att lämna lån åt sina delägare och att driva annan verksamhet som står i samband därmed.

2 §  Bankens delägare utgöres av landshypoteksföreningar.

Förenings delaktighet i banken bestämmes efter obetalda kapitalbeloppet av de lån som föreningen erhållit från banken.

3 §  Banken förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av sex ledamöter.

Regeringen utser två ledamöter och två suppleanter för dem för tre år. Regeringen förordnar en av dessa ledamöter att vara ordförande och en att vara vice ordförande.

Tre ledamöter och tre suppleanter för dem väljes på ordinarie delägarsammankomst. Av dessa väljes en ledamot och suppleant för honom varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie delägarsammankomst som hålles under tredje året efter det år då valet förrättades.

De fem ledamöter som utsetts enligt andra och tredje styckena utser verkställande direktör. Denne ingår som ledamot i styrelsen.

Avgår ledamot eller suppleant, som valts på delägarsammankomst, före utgången av den tid för vilken han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie delägarsammankomst.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen utsedda ledamöterna.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1989:240).

4 §  Verkställande direktör entledigas i samma ordning som han utses.

5 §  När ärende av större vikt skall avgöras, kan styrelsen kalla en representant för varje förening för att deltaga i styrelsens överläggningar och beslut (förstärkt styrelse).

Fråga som avses i 23 § skall behandlas vid sammanträde med förstärkt styrelse, om minst två föreningar begär det.

6 §  Styrelsen är beslutför, när minst fyra ledamöter är tillstädes och tre av dem är ense om beslutet. Är endast fyra ledamöter närvarande, måste ordföranden eller vice ordföranden vara en av dessa tre ledamöter.

Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken de flesta rösterna avges. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder.

Beslut om utseende eller entledigande av verkställande direktör eller om uppläggande av obligationslån eller annan upplåning skall ha biträtts av ordföranden eller vice ordföranden.

7 §  För revision av styrelsens förvaltning och bankens räkenskaper utses årligen fem revisorer.

Regeringen utser en revisor, som skall vara revisionens ordförande, och suppleant för honom. Bankinspektionen utser en revisor jämte suppleant för honom. Övriga revisorer jämte suppleanter för dem väljes på ordinarie delägarsammankomst.

Av de på delägarsammankomst utsedda revisorerna skall en revisor och hans suppleant vara auktoriserade revisorer. Bankinspektionen bestämmer arvode till den av inspektionen utsedde revisorn, och regeringen bestämmer arvode till den av regeringen utsedde revisorn. Lag (1989:240).

8 §  Bankens styrelse utser årligen för varje förening ett ombud som skall deltaga i revisionen av föreningens förvaltning.

9 §  Styrelseledamöter och föreningsrepresentanter i förstärkt styrelse som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar banken skada svarar solidariskt för skadan.

Har revisorer mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i sin berättelse eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot sådan uppgift i handling som de granskat eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag, är de solidariskt ansvariga mot banken för skada som uppkommer därav.

10 §  Bankens delägare skall årligen före utgången av juni sammanträda till ordinarie sammankomst på tid, som styrelsen bestämmer. Skriftlig kallelse till sammankomsten skall jämte föredragningslista sändas över till föreningarna minst en månad i förväg.

11 §  Extra sammankomst skall utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligt eller revisorerna begär det. Skriftlig kallelse till sammankomsten skall jämte föredragningslista sändas över till föreningarna minst fjorton dagar i förväg.

12 §  Varje förening får till sammankomst sända tre ombud av vilka minst ett bör vara ledamot av föreningens styrelse. Lag (1989:240).

13 §  Sammankomst öppnas av den ledamot i styrelsen som denna utser. Ordförande vid sammankomsten utses av denna.

Bankens styrelseledamöter och revisorer bör vara närvarande vid sammankomst. De har rätt att deltaga i beslut utom i frågor som angår ansvarsfrihet för styrelsen, val av styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter samt arvoden för styrelseledamöter och revisorer.

Beslut fattas genom omröstning efter huvudtal med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening som sammankomstens ordförande biträder. Val avgöres dock vid lika röstetal genom lottning. Lag (1989:240).

14 §  Det ankommer på sammankomst att

1. efter föredragning av styrelsens förvaltningsberättelse för närmast föregående räkenskapsår och av revisionsberättelsen avgöra frågor om fastställande av balansräkningen och om ansvarsfrihet för styrelsen,
2. vid behov fastställa bidrag till bankens förvaltningskostnader och för avsättning till reservfonden,
3. besluta i frågor om särskild utdebitering på grund av föreningarnas ansvarighet för bankens förbindelser,
4. fastställa värderingsstadgor för föreningarna,
5. utse ledamöter och suppleanter i styrelsen samt revisorer för banken och suppleanter för dem,
6. bestämma arvoden för de valda styrelseledamöterna och de valda revisorerna.

Ärenden som avses i 1, 5 och 6 skall behandlas på ordinarie delägarsammankomst. I övrigt får vid ordinarie sammankomst behandlas alla frågor som avser bankens verksamhet. På extra sammankomst får behandlas endast fråga om tagits upp på föredragningslistan.

15 §  Om det enligt 8 § utsedda ombudet finner anledning till anmärkning mot visst förhållande vid revision av förenings förvaltning, skall ombudet anmäla förhållandet till bankstyrelsen för att behandlas på sammankomst. Föreningen är skyldig att följa beslut som sammankomsten meddelar på grund av anmärkningen.

16 §  Förslag som styrelsen lägger fram för beslut vid sammankomst skall om möjligt delges föreningarna minst en månad före sammankomsten.

Förening eller ombud som vill framställa förslag till ordinarie sammankomst skall anmäla förslaget skriftligen hos styrelsen minst en månad före sammankomsten. Förslag som avser ändring i denna lag skall dock anmälas hos styrelsen före utgången av februari.

Styrelsen och revisorerna skall yttra sig över förslag som avser ändring i denna lag. Sådant förslag anses antaget endast om delägarna på två på varandra följande sammankomster, varav minst en ordinarie, bifallit förslaget.

17 §  Innan ordinarie sammankomst hålles skall styrelsen överlämna förvaltnings- och revisionsberättelserna till chefen för finansdepartementet, till riksgäldskontoret och till föreningarna. Lag (1989:240).

18 §  Banken anskaffar medel för sin verksamhet genom lån mot obligationer och andra skuldförbindelser. Sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och andra skuldförbindelser får icke uppgå till mera än tio gånger summan av den i 27 § angivna grundfonden och den i 29 § angivna reservfonden.

Nedgår grundfonden genom förluster med tio procent eller mera, får banken ej upptaga nytt lån förrän grundfonden återställts till sitt ursprungliga belopp. Om ordinarie delägarsammankomst ej skall hållas inom en månad från det sådan nedgång skedde, skall föreningarna kallas till extra sammankomst för att besluta om de åtgärder som påkallas av omständigheterna. Lag (1986:429).

19 §  För tillfälligt behov av rörelsemedel eller annat tillfälligt behov får banken på annat sätt än mot obligationer taga upp lån på kort bestämd tid eller på kort tids uppsägning.

Banken får taga upp lån mot säkerhet i form av panträtt i fastighet, som äges av banken. Lag (1983:588).

21 §  Banken fastställer räntesatsen och återbetalningsvillkoren för lån som lämnas till förening.

Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren för bankens förbindelser. Lag (1987:612).

22 §  Sedan tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till förening, får föreningen säga upp lånet till betalning efter ett år, om banken icke finner att villkoren för dess förbindelser utgör hinder mot det. Föreningen är därvid skyldig att på det sätt och med det belopp som banken bestämmer utge ersättning för den ränteförlust som inbetalningen kan föranleda (ränteskillnadsersättning).

Banken får medge förening att betala lån även tidigare än enlig första stycket, om det kan ske med hänsyn till bankens förbindelser. Banken kan i sådant fall föreskriva villkor för betalningen utöver skyldighet att utge ränteskillnadsersättning.

23 §  Kan flera föreningars lånebehov ej på en gång tillgodoses fullt ut, skall banken fördela tillgängliga lånemedel mellan föreningarna. Fråga om fördelning av lånemedel skall dock avgöras på delägarsammankomst, om frågan behandlats av förstärkt styrelse och därvid minst en tredjedel av de röstberättigade begärt det. Sammankomstens beslut får avse fördelning av lånemedel under högst ett kalenderår.

24 §  Om det behövs för att täcka förvaltningskostnad eller fondavsättning hos banken, skall förening erlägga förvaltnings- och fondbidrag till denna. Banken beslutar närmare om sådant bidrag. Lag (1987:612).

25 §  Förening ansvarar för att dess skuld till banken ständigt motsvaras av lånefordringar för vilka finns säkerhet enligt denna lag eller av tillgodohavande hos bank eller av kontanta medel. Banken övervakar att föreningen uppfyller detta ansvar.

Banken ansvarar för att dess fordringar hos föreningarna vid varje tidpunkt svarar mot lägst sammanlagda beloppet av bankens upplåningsskuld enligt 18 §. Lag (1982:1257).

26 §  För bankens förbindelser är föreningarna ansvariga i förhållande till sin delaktighet i banken. Kan banken ej infria sina förbindelser med egna medel har den rätt att i mån av behov erhålla tillskott från föreningarna efter samma fördelning dem emellan.

Kan förening ej fullgöra sin betalningsskyldighet enligt första stycket, är övriga föreningar ansvariga för bristen i förhållande till sin delaktighet i banken.

27 §  Som grundfond för banken ställer staten till förfogande en av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse på tvåtusentrehundra miljoner kronor. Lag (1989:240).

28 §  Efter anmälan till riksgäldskontoret får banken taga grundfonden i anspråk till fullgörande av sina förbindelser, när banken för tillfället saknar tillgängliga medel till detta eller när banken trätt i likvidation.

När grundfonden tagits i anspråk i annat fall än vid bankens likvidation, skall banken ersätta staten den ränta som staten med anledning härav har utgivit och snarast möjligt återbetala vad som tagits i anspråk. Om banken ej kan anskaffa medel för återbetalningen på annat sätt, får banken taga ut det behövliga beloppet från föreningarna i förhållande till deras delaktighet i banken.

29 §  Bankens behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond, om ej annat följer av tredje stycket.

Reservfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent av bankens skulder.

Uppgår reservfonden till belopp som anges i andra stycket, får förening av bankens årsvinst beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighet. Lag (1976:1032).

30 §  Reservfonden får komma föreningarna till godo endast genom lättnad i lånevillkoren enligt beslut som fattats på delägarsammankomst. Reservfonden får dock användas för detta ändamål endast i den mån den överstiger två procent av bankens skulder.

Har förening lidit förlust som den ej kan täcka med sin reservfond, får banken bevilja föreningen bidrag ur bankens reservfond utan återbetalningsskyldighet med belopp som svarar mot högst hälften av reservfonden. Sådant bidrag får dock ej lämnas utan delägarsammankomstens hörande.

I övrigt får bankens reservfond användas endast till att täcka förlust som uppkommit på bankens rörelse i dess helhet.

Nedgår reservfonden under föreskrivet belopp, skall den snarast åter ökas till detta.

Bankens fondmedel skall placeras på ett betryggande sätt.

30 a §  Banken och föreningarna får förvärva

1. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt, som har förvärvats för att bereda banken eller en förening lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,
2. efter tillstånd av regeringen, aktie i sådant bolag eller andel i sådan ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma för banken och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller ekonomisk förening som nu nämnts.

För en förening gäller i fråga om förvärv enligt första stycket 1 att banken skall ha medgett förvärvet samt i fråga om förvärv enligt första stycket 2 att banken skall ha medgett att föreningen ansöker om regeringens tillstånd. Lag (1986:429).

31 §  Om förfarandet vid likvidation av banken förordnar regeringen.

Vid likvidation får grundfonden tagas i anspråk endast i den mån annan tillgång saknas som svarar för bankens förbindelser. Lag (1975:230).

32 §  Landshypoteksförening har till ändamål att inom sitt verksamhetsområde lämna långfristiga lån för jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsändamål samt att driva annan verksamhet som står i samband därmed.

I avvaktan på att ett långfristigt lån enligt första stycket kan lämnas får en förening lämna lån med kort löptid. Lag (1987:612).

33 §  Delägare i förening är låntagare som hos föreningen fått antingen lån till vilket föreningen erhållit medel från banken eller förskott på sådant lån.

34 §  Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos regeringen. Lag (1975:230).

35 §  Reglemente för förening skall antagas av föreningen och underställas regeringen för fastställelse. Lag (1975:230).

36 §  Stämma med förenings delägare skall hållas minst en gång om året på sätt som anges i reglementet.

Rösträtt vid föreningsstämma har varje delägare som ej står i skuld till föreningen för förfallna avgifter och som enligt föreskrift i reglementet anmält sig vilja utöva rösträtt vid stämman.

Delägare får genom fullmakt företrädas endast av annan röstberättigad delägare eller av sin make.

Varje deltagare har en röst. Ingen får som ombud företräda mer än en delägare.

För en och samma jordegendom får endast en delägare rösta.

37 §  Förenings angelägenheter förvaltas av en styrelse som utses enligt föreskrifter i reglementet.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1987:1257).

38 §  För granskning av förenings förvaltning och räkenskaper skall delägarna årligen utse revisorer på sätt som anges i reglementet. I revisionen skall deltaga det av banken enligt 8 § utsedda ombudet samt revisor som kan ha utsetts av bankinspektionen.

39 §  Förening får för sin lånerörelse icke låna medel hos annan än Sveriges allmänna hypoteksbank.

40 §  Fast egendom får godtas som inteckningssäkerhet om den är och förväntas bestå som en självständig produktionsenhet med huvudsaklig användning

1. för jordbruk med binäringar eller skogsbruk, eller
2. för trädgårdsskötsel, specialodling eller annan därmed jämförlig produktion. Lag (1983 588).

41 §  Andra lån än sådana vilkas betalning staten har ett ansvar för (garantilån) får lämnas endast mot säkerhet i form av panträtt i fast egendom (inteckningssäkerhet) eller mot annan betryggande säkerhet. Lag (1988:779).

42 §  Fast egendoms belåningsvärde fastställes av föreningens styrelse på grundval av särskild värdering. Värderingen sker enligt föreningens värderingsstadga och verkställes antingen av en eller flera personer som utses av styrelsen eller också med ledning av tillgängliga handlingar av styrelsen. Lag (1983:588).

43 §  Fast egendoms belåningsvärde får ej till mer än en fjärdedel bestå av värdet av sådan del av egendomen som används för annat ändamål än som anges i 40 §1 eller 2

Belåningsvärde får ej omfatta

1. övervärde som egendom kan ha på grund av att till egendomen hör mark som kan användas för annat ändamål än som avses i 40 §,
2. värdet av maskin och annan utrustning, som hör till egendomen enligt 2 kap. 3 § jordabalken. Lag (1983:588).

44 §  Lån får beviljas till högst 75 % av belåningsvärdet. Lag (1983:588)

45 §  Bestämmelserna i 21 § om återbetalning av lån som lämnas av banken äger motsvarande tillämpning på lån som lämnas av förening.

46 §  Förening skall lämna lån på samma villkor som gäller för föreningens motsvarande lån hos banken.

47 § har upphört att gälla genom lag (1983:588).

48 §  Pantbrev skall lyda på minst det belopp, till vilket lån beviljas. Inteckningen skall ligga inom det värde, till vilket lån enligt 44 § högst får beviljas.

Tillhandahåller lånesökanden ej pantbrev med bästa förmånsrätt, får lån beviljas endast under förutsättning att lån, som lämnats mot inteckningssäkerhet med bättre förmånsrätt, är ordnat på betryggande sätt och att även ifrågavarande pantbrev pantsätts för lån som föreningen beviljar.

Inskrivning som avser annat än fordran och som ej har avsevärd betydelse för egendomens värde, får stå kvar med bättre förmånsrätt än inteckning för lån från förening utan att lånebeloppet nedsätts. Lag (1983:588).

49 §  Skuldförbindelse med tillhörande säkerhet, som lämnats till förening för utlämnat lån, skall, om ej annat beslutats enligt andra stycket, snarast ställas under offentlig vård. Denna utövas av ett ombud som förordnas av länsstyrelsen i det län där föreningens styrelse har sitt säte (offentligt ombud). Länsstyrelsen får förordna suppleant för ombudet.

Förening kan besluta att första stycket icke skall tillämpas av föreningen. Sådant beslut skall godkännas av banken.

Länsstyrelsen bestämmer arvode till offentligt ombud. Lag (1975:230).

50 §  Lånehandlingarna skall förvaras i förvaringsrum under två särskilda lås med olika nycklar. Finns offentligt ombud, skall denne inneha nyckeln till det ena låset. Annan nyckel skall omhänderhas av person som föreningen utser. Skuldförbindelser med tillhörande säkerheter i låneärenden som är under handläggning får dock förvaras i annat förvaringsrum på sätt föreningen bestämmer. Förvaringsrum skall vara brandsäkert och även i övrigt betryggande. Lag (1975:230).

51 §  Byggnader som omfattas av belåning skall vara nöjaktigt försäkrade mot brandskada. Detsamma gäller för skog som belånas. Om särskilda skäl föranleder det, får dock kravet på brandförsäkring av skog efterges.

52 §  Förening skall säga upp lån till betalning, om belånad egendom icke längre är belåningsbar i landshypoteksförening.

Har fast egendom nedgått i värde, så att panten icke längre kan anses utgöra betryggande säkerhet, kan förening säga upp lånet till betalning.

När förening anser det behövligt skall belånad egendom värderas på nytt. Lag (1983:588).

53 §  Övergår belånad fast egendom till ny ägare eller innehavare och vill denne övertaga lånet, skall han inom ett år från den dag, då han blev ägare eller innehavare av egendomen, ansöka om delägarskap i föreningen genom att lämna förbindelse om övertagande av lånet. Göres ej sådan ansökan eller avslås den, kan föreningen säga upp lånet till betalning. Lag (1983:588).

54 §  Har förening för att skydda fordran köpt fast egendom som är pantsatt eller utmätt för fordringen, skall föreningen åter avyttra egendomen så snart det lämpligen kan ske och senast när avyttring kan ske utan förlust för föreningen. Lag (1983:588).

55 §  Låntagare skall i efterskott till föreningen erlägga årsavgift, som omfattar ränta, kapitalavbetalning enligt amorteringsplan samt bidrag med det belopp som enligt föreningsstämmas beslut skall utgå för föreningens förvaltningskostnader och för avsättning till den i 59 § angivna reservfonden.

Försummar låntagare att göra föreskriven inbetalning, skall han betala dröjsmålsränta enligt grunder som fastställes av styrelsen.

56 §  Delägare i förening är skyldig att till föreningen utge det belopp som krävs för att föreningen till banken skall kunna utge sådant bidrag som avses i 24 § första stycket.

57 §  Sedan tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till låntagare, får låntagaren säga upp lånet till betalning under den uppbörd som infaller näst efter ett år från dagen för uppsägningen, om föreningen icke finner att villkoren för förbindelserna till banken utgör hinder mot det. Låntagaren är därvid skyldig att på det sätt och med det belopp som banken bestämmer utge ersättning för den ränteförlust som inbetalningen kan föranleda (ränteskillnadsersättning).

Förening får medge låntagare att betala lån även tidigare än enligt första stycket om det kan ske med hänsyn till föreningens förbindelser. Föreningen får i sådant fall föreskriva villkor för betalningen utöver skyldighet att utge ränteskillnadsersättning.

58 §  Lånesökande som erhållit statlig lånegaranti kan beviljas lån även om han ej äger fast egendom som avses i 40 §.

I stället för 42--44 och 48 §§ gäller vad den statliga myndigheten föreskriver om garantilåns storlek och om skyldighet att ställa och underhålla säkerhet för lånet.

Övergår egendom, som avses med garantilån, till ny ägare eller brukare gäller utöver 53 § att lånet får övertagas av den nye ägaren eller brukaren endast om den statliga myndigheten medgivit, att lånegarantin skall avse den nye ägarens eller brukarens förpliktelser. Lag (1983:957).

59 §  Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond.

Reservfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent av föreningens skulder. Från skulderna avräknas därvid ett belopp som svarar mot summan av de av föreningen utlämnade lånen med statlig garanti.

Om förening ej kan uppfylla i andra stycket angivet krav, skall reservfonden sammanlagd med övriga föreningars reservfonder och bankens reservfond uppgå till lägst ett belopp som svarar mot två procent av bankens skulder. Banken meddelar anvisningar om tillämpningen av denna bestämmelse.

I den mån förenings medel ej behövs i rörelsen får de göras räntebärande på ett betryggande sätt. Lag (1978:214).

60 §  Reservfonden får komma delägarna till godo endast genom lättnad i lånevillkoren enligt beslut som delägarna på förslag av styrelsen fattar. Reservfonden får dock användas för detta ändamål endast i den mån den överstiger två procent av föreningens skulder.

60 a §  Banken och föreningarna skall tillsammans vid varje tidpunkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 60 b §, som motsvarar åtta procent av värdet av bankens och föreningarnas placeringar, beräknat enligt 60 c § (kapitalkrav). Lag (1989:1092).

60 b §  Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A.Avsättningar till reservfond, dock endast sjuttio procent av avsättningar för vilka avdrag vid inkomstbeskattningen har medgetts enligt 2 § 8 mom.åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

B.Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bankens och föreningarnas reserver för obligationer, dock högst sjuttio procent av skillnaden mellan nettobokföringsvärdet och det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och med rätt till betalning först efter bankens och föreningarnas övriga borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivande av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.

Om banken eller en förening har förvärvat aktier i ett sådant bolag eller andelar i en sådan ekonomisk förening som avses i 30 a § och banken eller föreningarna har ett väsentligt ekonomiskt intresse i företaget, skall från summan av det primära och supplementära kapitalet räknas av åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna eller andelarna i företaget och företagets bokförda skulder. Lag (1989:1092).

60 c §  Kapitalkravet enligt 60 a § bestäms i förhållande till bankens och föreningarnas tillgångar samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden som innebär en kreditrisk för banken och föreningarna (placeringar). Placeringarna delas in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A bankrörelselagen (1987:617).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D bankrörelselagen.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas -- sådana aktier och andelar som enligt 60 b § sista stycket skall räknas av från kapitalbasen,

• de placeringar som anges i första stycket A samt
• fordringar och garantier mellan banken och föreningarna.

I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

• tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B,
• femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket C samt
• hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.

Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

1. Obligationer, för vilka reserver som avses i 60 b § andra stycket B har satts av, värderas till sitt bruttobokföringsvärde, dock högst till sitt marknadsvärde.
2. Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde.
3. Garantiförbindelser med anknytning till kreditgivning värderas till sitt nominella belopp.
4. Övriga garantiförbindelser värderas till halva sitt nominella belopp.
5. Andra åtaganden på kapitalmarknaden värderas till sitt nominella belopp, om inte regeringen föreskriver ett lägre belopp.

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana föreskrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen. Lag (1989:1092).

61 §  Om förfarandet vid likvidation förordnar regeringen. Lag (1975:230).

62 §  Banken och föreningarna står under tillsyn av bankinspektionen.

Vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen kan bankinspektionen förelägga vite.

Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna lag föres hos regeringen genom besvär.

Beslut i fråga om tillsynen länder omedelbart till efterrättelse, om ej regeringen förordnar annat.

I övrigt meddelar regeringen närmare bestämmelser om tillsynsverksamheten. Lag (1982:723).

63 §  Banken skall med en årlig avgift bekosta bankinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1988:755).

64 §  Styrelseledamot, verkställande direktör eller annan tjänsteman hos banken eller förening som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift till bankinspektionen rörande banken eller föreningen och dess verksamhet dömes till böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.