1986/87:20

Regeringens skrivelse

Yr

ey

1986/87: 20

med 1986 års redogörelse för de statliga Skr

företagen 1986/87: 20

Regeringen överlämnar till riksdagen bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 9 oktober 1986 med 1986 års redogörelse för de statliga företagen. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Thage G Peterson

I Riksdagen 19861/87. I saml. Nr 20

Skr. 1986/87: 20

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Wick-

bom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Peterson

Skrivelse med 1986 års redogörelse för de statliga företagen

Efter beslut av riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, NU 1980/

81:29, rskr 1980/81: 147) lämnar regeringen årligen en redogörelse till riks-

dagen för de statliga företagens verksamhet.

Inom industridepartementet har upprättats en redogörelse för de statliga

företagens verksamhet under år 1985 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen bygger främst på de olika verkens och företagens årsredo-

visningar för år 1985 eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat direkt till departementet.

Företagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag

med text och vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register över styrelser m. m., ett organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Redogörelsen för de statliga företagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1986/87: 20

Bilaga

Den statliga företagssektorn

Riksdagen

: Sveriges Riksbank Industridepartementet

Procordia AB Svenska

Varv AB

AB Tumba Cementa AB (5) SSPA, ABAB Svenska Brazil , Bruk Kockums Maritime Allmänna Industri- Trading AB Air AB Consulting AB | Bevaknings . etablerings Calor

. AB AB (SVE- pi

Luossavaara- — Sveriges ACO Läk TAB) Celsius AB Kiirunavaara geologiska AB ASO AR Svenska Citgo AB

AB (LKAB) Sveriges In- Lagerhus AB Eriksberes L A 30 vesterings- Berol Kemi . no B!

uxor AB (30) bank AB AB Svenska Risk hg vatnings Nordiska . Management

Satellitaktie- SYl8as (50) Beroxo AB Service AB Finnboda AB

bolaget (85) ” Bilfragmen- Svenska .

Norrbottens atom tering AB (25) — Skifferolje Industri

Järnverk AB nteractor AB | BSK BS AB AB (78)

(NJA) Spit ing AB Konsult AB Svenska Götaverken

Norrlands pping Cea Aktiebo- = Tobaks AB Arendal AB

Skogsägares lag Svenska Gö

” j ötaverken Koulosa Aly Cordinor AB Utvecklings Energy Sys-

OK - AB Eiser AB (SU) tems AB

Sweden an Petroleum AB Gam- Center Karlskrona

on varvet AB AB (30) brinus (75) Japan

AB Oljetransit KabiVitrum = AB (33,3) | Kockums AB

AB ic Kockums AB Statens Swedish Anläggnings- Kalmar Industrial SOmP SAB

provning Industries AB Goyclopment ystems

t >

AB Statens KAPAB (sim ov | Kockums

Skogs- Kapitalut- S sten AB industrier veckling AB sy

piutdsvik Procordia AB

tcknik AB Food AB

Procordia AB Svensk | Exportkredit Nova AB (SEK) (58.4) Rockwool AB

SEMKO SARA AB Svenska . Elektriska fyosordia . Materielkon- nternational

trollanstalten AB (SN) Procordia

Svenska Samköps rymd- AB aktiebolaget Stigtex AB

SSAB Svensk Svenskt Industriell Stål AB (75) Bioteknik AB

Skr. 1986/87: 20

Arbetsmark- | Bostads- t Civil-

inadsdeparte- i departe- | departe-

mentet mentet mentet

Svenska Domän- Affärsverket Statens

Varv AB verket FFV vattenfallsverk

Rederi AB AB Böksholms | FFV AB 13 elproduk- — |Samhälls- AB ESKA Oktetten Sulfitfabrik Industri- tionsföretag företags- Bostads- | Stats-

AB Svenska Domän- gruppen 6 eldistribu- — JEFYPPEn garanti Konsult

Maskinverken | företagen AB JAS AB (20) tionsföretag (50) i Göteborg Fastigh k

34) astigh kv Forsmarks

- Skogen nr I Kraftgrupp

Swedyards AB (50) AB (74,5)

Ingrnational | AB Göta kanal- AB Kärnkraft-

bolag utbildning (50) Uddevalla- -

varvet AB Högaskog AB Svensk -

: AB Lessebo Nergiverks-

United Skogar grupp AB

Stirling AB Pr (SEAB)

Vantet AB Romän Turist Svensk

Kärnbränsle-

hantering

AB (58.4)

Svenskt

Kolkonsortium AB (50)

Swedegas AB

Swedish

Power

Service AB

(SwedPower)

(SD

Skr. 1986/87: 20

Finansde- Försvars- Jordbrukspartementet departe- departementet mentet Kommunikationsdepartementet

Luftfarts- Post- Statens

verket verket Järnvägar (SJ)

Företagskapi- Swedair Svalöf AB (50) | Swedish Bussgods i GDG Biltrafik

tal AB (56) |AB (62,5) Aviation Västernorr- AB

Svensk Devel H 24 AB Industri- Avfalls- ont AB land (2.4) Gullivers Rekredit (59) konvertering (Swe . Fastighets 1 sebureau AB

(SAKAB) (96) B (Swedavia) I AB Certus = | (37,5) S I (37,

Lantbrukskredit AB (50) Postbolagen AB Gävle ; . AB Svensk AB 1 Vagnverkstad

Penningmark- a OYT. I Jag .

nadsCentralen Laboratorie- Sollefteå ] (AGEVE) 19)

PmC Aktie- tjänst Omnibus AB 1 Rimbobanans

bola (37) (Svelab) (34) SITT g Umeå Buss- Fastighets AB

Post- och garage AB(45) | SJ-Invest AB

Kreditbanken 2 .

PKbanken (84) Umeå Omni: | AB Swed- usstation Carrier

Statens AB (33) . Bostads- Swederail finansierings- Consulting aktiebolag AB (30)

Svenska United Tours AB 130) Penninglotteriet AB Systembolaget AB AB Tipstjänst AB Vin- & Spritcentralen

Värdepapperscentralen VPC AB (53)

Skr. 1986/87: 20

Social- Utbildnings- Utrikes-

departe- departe- departe-

mentet mentet mentet

Televerket

ELLEMTEL AB Aero- Apoteksbolaget Kungliga Swedec Inter-

Utvecklings transport AB (67) Dramatiska national AB (50)

AB (50) (ABA) (50) Een-Holmgren Tate a Nordiska AB Svensk Ortopediska g Telesatellit- Bilprovning i Uppsala Kungliga aktiebolaget (52) AB (33) Teatern

(NOTEL- Swedish AB Kurorts- Aktiebolag

SAT) (50) National verksamhet (Operan) Teleinvest AB Road Con- Svenska

sulting AB Statens

(SweRoad) Språkresor AB

Den statliga företagssektorn i juli 1986. Siffror inom parentes anger statens, Procordia ABs resp. Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de bolag som inte är helägda. Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt register

på sid 232.

Skr. 1986/87: 20

De statliga företagen

Organisationstablån på sid. 4—7 omfattar 7 affärsverk, 8 kreditinstitut och

165 aktiebolag. Av dessa 180 företag har 109 fått ett eget textavsnitt. För att ett företag skall redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av aktiekapitalet uppgår till minst 50 9 eller att företaget bedriver verksamhet av viss omfattning eller är av allmänt intresse av särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 173 bolagen äger helt, delvis eller innehar minoritets-

andelar i 862 bolag som — tillsammans med de 180 företagen i organisa-

tionstablån (totalt 1042 företag) — redovisas i de organisatoriska och

alfabetiska registren. Vilande bolag har inte tagits upp i det alfabetiska

registret.

De 180 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar

avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinrikt-

ningar. Här finns affärsverk, kreditinstitut, industriföretag och bolag som

ålagts speciella uppgifter av staten, t. ex. Systembolaget AB och Penninglotteriet AB.

Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är representerade med företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företagen inom den statliga sektorn sorterade efter olika mått.

Omsättningen i den statliga företagsgruppen uppgick under år 1985 (eller motsvarande) till 168 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 159 miljarder kronor. Utlåningen för kreditinstituten var 151 miljarder kronor år 1985, föregående år 134 miljarder kronor. Resultatet före dispositioner och skatt för hela den statliga företagssektorn inkl. kreditinstituten förbättrades från år 1984 till år 1985 med 1983

milj. kr.

Investeringsvolymen ökade med 2 509 milj. kr. Medelantalet anställda ökade med ca 900 personer.

Skr. 1986/87: 20

År Affärs- Kredit- Pro- Svenska — Övriga Summa

verken insti- cordia- Varv- aktie-

tuten gruppen koncernen bolag

Medelantal anställda 1985 158872 4309 24 349 16634 106153 310317?

1984 157 279 4197 24392 17714 105 809 309 391

Förändring i ce

Förändring i 96

! Omfattar i flera fall annat redovisningsår ? De företag som redovisas i nästa avsnitt med företagsbeskrivningar och översikts-

tabeller har 310317 anställda. Förutom dessa företag finns ett antal statliga företag i de organisatoriska och alfabetiska registren som inte redovisas med text. Dessa företag har tillsammans 1666 medelantal anställda.

Skr. 1986/87: 20 De tio största företagen inom den statliga sektorn Omsättning (milj. kr.)

Resultat före dispositioner och skatt (milj. kr.)

Investeringar (milj. kr.)

+ avser 18 månander

++ avser 6 månader 10

Antal anställda

Skr. 1986/87:20

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser koncernuppgifter utom för affärsverken.

Årsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1986 beräknas årsredovisningar finnas tillgängliga under november månad.

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Översikt 1985 1984

milj. kr. milj. kr.

ABADB, Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efter ett riksdagsbeslut där två syften angavs. Dels att svara för bevakningen av särskilt viktiga statliga totalförsvarsobjekt och dels att vidmakthålla konkurrens på säkerhetsmarknaden i Sverige.

Gruppen har verksamhet på ett 50-tal platser i hela landet och sysselsätter ca 2200 årsanställda.

Verksamheten inriktas på att leverera ett fullständigt säkerhetsskydd, dels med egna tjänster som bevakning, skyddsplanering, värdetransporter, åtgärdservice m.m. och dels i kombination med modern teknik och kompletterande tjänster från samarbetspartner.

Det ekonomiska resultatet för år 1985 är bättre än år 1984. Ett långvarigt prisstopp under året har starkt bidragit till att ABAB inte kunnat nå budgeterad resultatnivå.

ABAB har under en följd av år marknadsfört och producerat sina tjänster i två organisationer och under två namn, ABAB och Svenska Vakt. Orsaken har främst varit olika organisationstillhörigheter och därmed anställningsvillkor för väktarpersonalen. Uppdelningen har lett till ett mindre effektivt utnyttjande av företagets resurser.

Mot bakgrund av en allt hårdare konkurrens inom ABABs verksamhetsområde har år 1985 präglats av ett flertal aktiviteter som syftar till att långsiktigt stärka ABABs ställning på marknaden. Bland annat: — efter förhandlingar mellan ABABs arbetsgivarorganisation SFO och

Handelstjänstemannaförbundet träffades uppgörelse som innebär att

samtliga väktare från och med den 1 januari 1986 är anställda på villkor

som gäller för branschen, — beslut har fattats angående sammanförande av all verksamhet till mo-

derbolaget ABAB från dotterbolaget Svenska Vakt. Efter vederbörliga

MBL-förhandlingar har en ny organisation skapats, Skr. 1986/87:20 — under året har två konkurrerande företag, Larmassistans i Göteborg AB

och Larmassistans i Malmö AB förvärvats och sedan drivits i kommis-

sion, —= i samband med ovan nämnd organisationsförändring och företagsför-

värv har en rationalisering gjorts avseende administrativa kostnader,

— för att successivt vidga vårt tjänsteutbud har ABAB under året tillsam-

mans med SARA startat ett gemensamt företag, Svensk Hemservice

HB med uppgift att marknadsföra de båda ägarföretagens tjänster,

främst mot kommuner,

— under hösten år 1985 har ABAB och TeleLarm AB bildat ett holdingbo-

lag i Singapore, TEAB Ltd. TEAB Ltd är i sin tur delägare i Asian

Protection Lid (APRO) tillsammans med Inchcape Ltd, — den fastighet där huvudkontoret tidigare var beläget har avyttrats.

Framtidsutsikter

Det gångna året har inneburit ett antal framgångar på marknaden för

ABAB. Verksamhetens omfattning har därmed ökat.

Det förändringsprogram som genomförts under år 1985 och som betytt

en stor arbetsbelastning på företaget och uppoffringar från många anställda

har i allt väsentligt uppfattats positivt av marknaden. Konkurrensen är emellertid hård och kundernas möjligheter att snabbt byta leverantör är stora. Det gör att ABAB har svårt att göra säkra prognoser med längre

framförhållning. Förutsättningarna för år 1986 är emellertid bättre än inför

är 1985.

AB Aerotransport (ABA)

Översikt 1984/85 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

ABA ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den I

oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavian Airlines System — SAS. Andelarna i konsortiet är 2/7 vardera för Det Danske Luftfartselskab

A/S (DDD) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) samt 3/7 för ABA.

Svenska statens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL och

DNL äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande driver charter-

flygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är detsamma som i SAS.

Linjeflyg AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS. Svenska statens Skr. 1986/87:20

andel utgör sålunda 5/14.

ABASs omsättning, som huvudsakligen består av fastighetsintäkter, var år 1984/85 95,0 milj. kr. Därtill kommer ett finansnetto på 19,6 milj. kr. samt ABAs andel (3/7) av SAS och Scanairs resultat på 366 milj. kr.

SAS-gruppens driftintäkter ökade år 1984/85 med 10 2 till 19790 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 1017 milj.

kr. Flygplansflottan uppgick den 30 september 1985 till 91 plan — 5 Boeing

747, 8 DC-10, 3 Airbus A300, 9 DC-8, 60 DC-9 och g6 Fokker F27. SAS befordrade år 1984/85 10,7 milj. passagerare, vilket är en ökning

med 7 20. Medelantalet anställda i konsortiet var 18845, varav i Sverige

6014.

Scanair har under verksamhetsåret befordrat ca 615000 passagerare till

15 länder utanför Skandinavien för 23 researrangörer. De vanligast före-

kommande mottagarländerna är traditionellt Spanien inkl. Kanarieöarna

samt Grekland. Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 46,1 milj. kr.

varav ABAs andel (3/7) utgör 19,8 milj. kr. Omsättningen har uppgått till

1111 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal 351 anställda. Linjeflyg AB (LIN) bedriver reguljärtrafik på 21 orter. Under året befordrade LIN 3246000 passagerare. Totalt uppgick driftsintäkterna till

1552,3 milj. kr. Aktiekapitalet uppgår till 100 milj. kr. Bolaget har under verksamhetsåret haft i medeltal 1778 anställda. Flygplansflottan bestod vid verksamhetsårets utgång av 13 F28-4000 med vardera 85 platser samt 3

F28-1000 med vardera 70 platser.

Dotterbolaget Nya Snäck AB bedriver hotell-, restaurang- och konferensrörelse i förhyrda anläggningar i Snäckgärdsbaden på Gotland. Dotterbolagets resultat redovisas med 0 efter lämnat koncernbidrag om 4,9 milj. kr.

ABA Fastighetsförvaltning AB har ett aktiekapital på I milj. kr. Omsättningen under år 1984/85 var 44,0 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick

till 57 personer.

Bromma-Tryck AB (AB Bromma Kontorstryck), vars aktiekapital är

900000 kr., hade år 1985/85 en omsättning på 16,0 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 49 personer. Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 10 milj. kr. Omsättningen

under .år 1984/85 var 187 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till

357 personer. Arne Svensson Offset AB har ett aktiekapital på 250000 kr. Omsättning-

en år 1984/85 uppgick till 16,0 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick till

19 personer.

Apoteksbolaget AB Skr. 1986/87:20

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Apoteksbolaget AB bildades i augusti år 1970 och övertog den I januari

år 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet.

Apoteksbolaget ägs för närvarande till 2/3 av staten och 1/3 av Apotekar-

societetens stiftelse för främjande av farmaciens utveckling m.m. Ra-

marna för bolagets verksamhet är angivna i ett avtal med staten. Bolaget

skall svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet och att läkemedelskostnaderna samtidigt hålls på en försvarbar nivå.

Bolaget har ett rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som bedriver partihandel med läkemedel m. m.

Apoteksbolagets huvudsakliga uppgift är att upphandla och distribuera

läkemedel. I rörelsen ingick vid utgången av år 1985 782 apoteksenheter

med försäljning av läkemedel till allmänheten. I detaljhandelsdistributionen ingick härutöver ca 1500 apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1985 uppgick till 7,0 miljarder kronor (6,4).

Det ekonomiska resultatet av moderbolagets verksamhet var före bok-

slutsdispositioner och skatt 71,2 milj. kr. (134,6) och det redovisade netto-

resultatet 14,4 milj. kr. (22,6).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1985 en omsättning på 3,9 mil-

Jarder kronor (3,7) och redovisade före bokslutsdispositioner och skatt ett

överskott på 45,8 milj. kr. (52,8). Nettoresultatet redovisades med 14,6

milj. kr. (5,6).

Investeringarna år 1985 uppgick för Apoteksbolaget till 320,4 milj. kr. (122,0) och för ADA till 13,8 milj. kr. (3,6).

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick under året till 9635 19624) i Apoteksbolaget och till 607 (593) i ADA.

Försäljningen av receptbelagda läkemedel väntas inte förändras volymmässigt under år 1986. Övrig apoteksförsäljning, receptfria läkemedel, kemisk-tekniska varor, sjukvårdsartiklar m. m., beräknas visa viss volym-

mässig ökning. Apoteksbolagets överskott år 1986 beräknas bli lägre än år

1985 men tillräckligt för att behålla relationen mellan eget kapital och i

år 1986 beräknas bli av ungefär samma storlek som år 1985.

ASG AB Skr. 1986/87:20 Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

ASG började sin verksamhet år 1935 under firma AB Svenska Godsbilcen-

traler. Bolaget var från början ett helägt dotterbolag till Rederi AB Svea och verksamheten omfattade enbart inrikes landsvägstrafik. I början av

1940-talet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvägarna) som hälftendelägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till att omfatta även inrikes samlastning på järnväg. Bolagets firma ändrades samtidigt till AB Svenska Godscentraler. Efter andra världskrigets slut

inledde ASG sin internationella trafik, som därefter successivt utvidgats

och nu utgör en betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock

inrikestrafiken på landsväg den omsättnings- och resursmässigt största delen av bolagets verksamhet.

Begreppet ASG hade redan tidigt kommit att såväl nationellt som internationellt helt stå för bolagets identifikation, men först år 1978 fann patentoch registreringsverket tillräckliga skäl att godkänna begreppet ASG som bolagets firma. Bolagets nuvarande firma, ASG AB, registrerades i slutet

av år 1978.

Bolagets syfte Målet för ASGs verksamhet är att betjäna svenskt och övrigt nordiskt näringsliv i Sverige och i utlandet med att organisera och administrera

transport, spedition och lagring, allt inom ramen för tillfredsställande lönsamhet.

Bolagets omfattning

ASG AB är moderföretag i en företagsgrupp, som omfattar ett 25-tal

rörelsedrivande enheter i Sverige och utlandet. ASG-koncernens omsätt-

ning uppgick år 1985 till 6453 milj. kr. I koncernen sysselsätts ca 4300 personer, varav ca 600 i dotterbolag och försäljningskontor i utlandet.

Verksamheten under år 1985 Skr. 1986/87:20

Den allmänekonomiska utvecklingen under år 1985 blev positiv och skapade i och för sig förutättningar för en gynnsam utveckling av ASGkoncernens verksamhet. Koncernens verksamhet år 1985 kom dock att

influeras av en del opåräknade faktorer, som innebar ogynnsamma effekter på i första hand moderbolagets resultatutveckling. Sålunda framtvingade

en förändring av ägarstruktur och verksamhet hos ASGs samarbetspartner i Norge att ett mångårigt samarbete måste avbrytas i början av år 1985. Då någon alternativ norsk samarbetspartner med erforderliga resurser att i

Norge handha ASGs omfångsrika trafik mellan Sverige och Norge inte bedömdes vara tillgänglig, blev en egen etablering i Norge nödvändig. Med kort övergångstid överflyttades verksamheten till ett nybildat företag, Nordex A/S, i vilket ASG till en början ägde 6096 men som sedan början av

år 1986 är ett av ASG helägt dotterbolag. Omläggningen av norgetrafiken innebar betydande kostnader i initialskedet, vilka kostnader belastat mo-

derbolagets resultat år 1985.

Arbetskonflikten inom den statliga sektorn på försommaren år 1985 innebar ett kännbart intäktsbortfall i all utrikestrafik. För inrikestrafikens vidkommande medförde rådande allmänt prisstopp att planerade taxejus-

teringar den I september år 1985 kunde genomföras först i december år

1985. Förskjutningen innebar betydande intäktsbortfall under några av

årets volymmässigt starkaste trafikmånader.

I dotterbolaget i USA ökade ASG genom nyemission sitt innehav av röstberättigade aktier från 5177 till 90276. I samband härmed genomfördes en rekonstruktion av det amerikanska dotterbolaget, innebärande att ASG och minoritetsdelägaren båda efterskänkte fordringar till icke oväsentliga belopp. ASGs kostnader i samband med rekonstruktionen har belastat moderbolagets resultat år 1985.

Nu nämnda faktorer i förening med en ogynnsam utveckling av moder-

bolagets direkta produktionskostnader innebar en icke tillfredsställande

resultatutveckling i moderbolaget, medan däremot dotterbolagens lönsamhet — frånsett vad ovan nämnts om Norge och USA — svarade mot ställda förväntningar.

Koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev år 1985 37,7 milj. kr. (118,1). Genom nyemission i januari år 1985 och samtidigt inflytande slutlikvider för de i slutet av år 1984 genomförda fastighetsförsäljningarna tillfördes koncernen likvida medel av betydande storleksordning, varigenom finansnettot kunde förbättras och likviditet och soliditet förstärkas.

Efter tillägg av extraordinära poster, 8,1 milj. kr. (33,3) blev 1985 års koncernresultat före bokslutsdispositioner och skatt ett överskott om 10,1

milj. kr (74.7). För år 1985 redovisade koncernen en nettovinst om 12,0

milj. kr. (11,5).

ASG-koncernens investeringar i fastigheter och inventarier uppgick år

1985 till 48,1 milj. kr (50,9).

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 20

Framtidsutsikter "Skr. 1986/87:20

Sjunkande oljepriser, dollarkursens utveckling och lägre räntenivå har

ändrat bedömningarna vad gäller den allmänekonomiska utvecklingen un-

der år 1986. Allt pekar mot att år 1986 kommer att bli ett bra år för Sverige.

Den förväntade positiva konjunkturutvecklingen i förening med vidtagna och planerade åtgärder i syfte att effektivisera koncernens verksam-

het bör möjliggöra att 1986 års resultat återgår till en mera normal nivå än som blev fallet år 1985.

Berol Kemi AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Berols syfte och verksamhetsinriktning

Berols syfte är att med utgångspunkt från sin grundtekonologi inom kolloid- och ytkemi, där företaget har mer än 40 års erfarenhet, medverka till att spara energi, minimera hälsorisker och förbättra kundernas produkter och processer. Företagets affärsutveckling är mål- och programstyrd och koncentrerad till fyra användningsområden: massa och papper, gruvor, energiteknik samt metallbearbetning.

Verksamheten under år 1985 Två huvudlinjer har präglat Berols utveckling under år 1985, en hög operativ resurseffektivitet samt, selektiva utvecklingssatsningar inom valda affärsområden.

Etylenoxid är huvudråvaran för Berols övriga tillverkning. En kostnadseffektiv tillverkning av etylenoxid är därför av avgörande betydelse för företagets långsiktiga konkurrenskraft. Under år 1985 har en genomgripande ombyggnad skett i etylenoxidfabriken och en ny, energisnål teknik införts.

Under år 1985 började Berol i samarbete med Unifos och inom ramen för Etenförsörjning AB att bygga en etenterminal. Terminalen kommer att vara färdigställd under senhösten år 1986.

Under det gångna året fördubblades försäljningen av Berols miljövänliga kemisystem för verkstadsindustrin — MEQQEM. Internationell lansering av MEQQEM-systemet har påbörjats i Detroit-området i USA och i Sydtyskland. 18

Företagets teknologi för apatitflotation har mött ökat internationellt Skr. 1986/87:20

intresse, bl.a. hos gruvkunder i Sydamerika och i USA.

Ett nytt kemisystem för avsvärtning av returpapper har introducerats hos Munksjö. Kemisystemet omfattar även effektiv vattenrening, vilken har stor betydelse då huvuddelen av processvattnet återanvänds.

Under det gångna året har Berol introducerat två nya produkter för

tillämpningar inom färgindustrin: Ett biostabilt cellulosaderivat med hög motståndskraft mot enzymatisk nedbrytning och en produkt för förtjockning av färgborttagningsmedel som mött stort intresse bland annat i Nord-

amerika. Berols fakturerade försäljning uppgick år 1985 till 1034 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt till 37 milj. kr. Exportande-

len steg till 8422 och soliditeten förstärktes till 4124.

Huvudorsakerna till det lägre resultatet är främst försämrade marknads-

förutsättningar för företagets standardprodukter samt produktionsbortfall i

etylenoxidfabriken i samband med den genomgripande ombyggnaden. Rcsultatet har därtill påverkats av att Berols satsning på strategisk affärsut-

veckling ökat från 30 milj. kr. år 1984 vill över 47 milj. kr år 1985.

I Berols vision inför nittiotalet ingår att flytta affärspositionerna närmare slutförbrukarna. Detta ställer andra och delvis nya krav i första hand på

affärsutvecklare och tekniker. men även på de medarbetare som verkar i

produktionen.

Framtidsutsikter

Valutapariteter och handelshinder är faktorer som kan komma att påverka Berols affärsförutsättningar i en negativ riktning. Berol förväntar sig år

1986 ändå kunna redovisa ett bättre resultat än under år 1985.

Beroxo AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Beroxo AB bildades i december år 1978. Verksamheten i Beroxo innefattar försäljning och produktion av petrokemiska industrikemikalier. Produktion av butyraldehyd. oktanol och mjukningsmedel för PVC sker vid

anläggningar på Sandenområdet i Stenungsund. Vid Katalys AB i Nol Skr. 1986/87:20

tillverkas ftalsyraanhydrid och oktansyra och butanoler produceras vid

anläggningarna i Örnsköldsvik.

Beroxo som tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs år 1979 direkt av Statsföretag. Under år 1980 påbörjades en överföring av operativa funktio-

ner från Berol till Beroxo. Under år 1981 ersattes styrelse och verkställande ledning som tidigare var gemensamma för Berol och Beroxo med en ny styrelse och egen verkställande ledning.

Som ett led i en finansiell rekonstruktion i bokslutet år 1982 av bolaget.

erhölls ett aktieägartillskott från Statsföretag AB. Detta uppgick till 442,5

milj. kr.

Verksamheten under år 1985 Årets resultat före bokslutsdispositioner uppgick till — 13,0 milj. kr (15.7).

Försäljningen ökade till 543 milj. kr. (519), varav exporten utgjorde 437

milj. kr. (421). Totalt levererad volym uppgick till 116 kton.

Anledningen till årets resultatnedgång beror i huvudsak på en sedan länge etablerad överkapacitet i marknaden. Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 15,3 milj. kr. (ca 16). Av beloppet avser ca 13 milj. kr. effektivisering av anläggningar i

Örnsköldsvik och i Stenungsund.

Framtidsutsikter Beroxo kommer att satsa på att ytterligare förstärka bolagets konkurrens-

förmåga. Företaget kommer att slutföra ett omfattande investeringspro-

gram i Domsjö, som redan har börjat ge utdelning i form av kraftigt förbättrade tillverkningskostnader. Kapaciteten vid FSA-anläggningen i Nol kommer att trimmas ytterligare och på Sanden i Stenungsund investerar bolaget i projekt som kommer att medföra minskad biproduktsbildning och energiförbrukning.

Ett utvecklingsarbete för nya och kompletterande affärsområden har

påbörjats med målsättningen att på längre sikt minska risktagandet och ge företaget en bättre bas i en pressad branch. Beroxos ägare, Procordia AB, har under året ingått ett avtal med Neste OY om köp av aktier motsvarande en ägarandel på 502 i Beroxo AB. Nestes ansökan om tillstånd att förvärva aktier i Beroxo AB förutsätter svenska myndigheters godkännande. Med Neste som 50-procentig ägare skulle Beroxo därmed knytas till en större petrokemisk struktur, vilket har stor betydelse vid planeringen av företagets framtida verksamhet.

Historik, syfte och verksamhetsinriktning

AB Bostadsgaranti bildades år 1960 på initiativ av Svenska Byggnadsentreprenörföreningen. Syftet med bolaget var att tillsammans med byggin-

dustrin svara för en seriös bostadsrättsproduktion. De kommande bostads-

rättshavarnas trygghet skulle tillgodoses genom bestämda krav på utform-

ningen av entreprenadkontrakt och ekonomisk plan. En garanti från bola-

get innebar en kvalitetsstämpel på projektet och ett åtagande att fullfölja entreprenadkontraktet vid entreprenörens obestånd. Garantin uppfyllde också bostadsrättslagens krav på säkerhet för bostadsrättsköparnas insatser. Denna garantiverksamhet fortgår oförändrat.

En förutsättning för garanti var att byggföretaget var delägare i AB

Bostadsgaranti. Bolaget kom efterhand att ägas av Svenska Byggnadsen-

treprenörföreningen och ett 75-tal byggföretag.

Ekonomiskt byggde bolaget på att delägarna tillsköt ett garantikapital

och genom garantiavgifter svarade för administrationskostnader och fond-

avsättningar. Byggföretaget fick även, vid varje garanti, deponera ett belopp, som återgick efter garantitiden, när garantifelen åtgärdats. Denna ekonomiska uppbyggnad gäller oförändrat med undantag för att kravet på

garantikapital utgått.

I mitten på 1970-talet restes krav på ett utökat konsumentskydd för småhusköpare. Bolagets finansiella och administrativa uppbyggnad pas-

sade väl in i en sådan verksamhet. År 1976 skapades det 10-åriga konsu-

mentskyddet — Småhus 76 — som var resultatet av ett samarbete mellan

Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges Villaägareförbund och

AB Bostadsgaranti. Småhus 76 var en paketlösning som omfattade kontraktsbestämmelser, krav på kontroll och besiktning samt ett garantisystem för kontraktets fullföljande och ansvarsfrågorna efter garantitiden intill 10 år efter slutbesiktningen. AB Bostadsgaranti svarade för produk-

tionsgaranti och ansvarsutfästelse. I den senare delen tecknades försäkringsavtal med ett försäkringskonsortium, bildat av Skandia och Trygg

Hansa. År 1980 ändrades bl.a. kontraktsförutsättningarna genom tillkomsten av allmänna bestämmelser för småhusentreprenader (ABS 80). Små-

hus 76 ersattes med Småhus 80. Fr.o.m. år 1984 utgör ett 10-årigt konsumentskydd ett villkor för statliga lån till gruppbyggda småhus. AB Bostadsgarantis garantier uppfyller detta

lånekrav. Från samma tidpunkt ändrades ägareförhållandet i bolaget. Sta- Skr. 1986/87:20

ten gick in som hälftenägare och resterande 5096 samlades hos Svenska Byggnadsentreprenörföreningen. Krav på delägarskap försvann därmed

som garantiförutsättning.

AB Bostadsgaranti har under perioden 1960— 1985 ställt garantier för ca 40000 bostadsrättslägenheter, varav ca 5000 småhus samt ca 11500 småhus med äganderätt.

Verksamheten under år 1985 vch framtidsutsikter

Under år 1985 ställdes garantier för 4200 lägenheter/småhus. Det minska-

de småhusbyggandet har inneburit att flera trähusfabriker och byggföretag

gått i konkurs under de senaste åren. Bostadsgaranti har härigenom garantiåtaganden för drygt 400 småhus. Flertalet av dessa åtaganden avser

färdigställande av produktion och åtgärdande av garantifel.

Utvecklingen under år 1985 möjliggjorde att 7,6 milj. kr. kunde avsättas till bolagets riskfond utöver de regelmässiga avsättningarna.

Företagets personal uppgick år 1985 till fem personer.

Den framtida utvecklingen sammanhänger dels med de allmänna föränd-

ringarna på bostadsmarknaden, dels med de garantikrav som kan bli aktuella för styckebyggda småhus. Fullföljande av garantiåtaganden i samband med konkurser bedöms ta ökade resurser i anspråk.

BSK BS Konsult AB

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom byggnadsområdet.

Bolaget startades år 1966 med syfte att dels ge ett kvalitetsmässigt tillskott till konsultverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning BSK-gruppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i Stockholm samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund, Klemmings Arkitektkontor AB i Eskilstuna, Energo Energi- och VVS-konsulter AB i Göteborg och Karlstad samt Skandinaviska Projektlednings AB i Solna och Göteborg. 22

Delägda bolag är Skandinavprojekt A/S i Oslo samt Koggen AB i Stock- Skr. 1986/87:20 holm.

Arkitekt- och byggprojektering bedrivs i BSK moderbolaget. Fojab och Klemmings medan VVS- och installationsprojektering bedrivs i BSK moderbolaget, Energo Göteborg och Energo Karlstad. Koggen sysslar med förädling av fastigheter.

Verksamheten under år 1985 Byggmarknaden under år 1985 har varit tämligen god, därmed också sysselsättningen i byggkonsultbranschen, dock med lokala variationer. Bäst har marknaden, liksom under senare år varit inom installationssektorn.

Inom BSK-gruppen sysselsättningen varit hög inom de projekterande enheterna och den totala produktionen av tjänster har avsevärt överträffat budget. Orderingången har dock sjunkit mot årets slut. Främst gäller detta kunderna inom den offentliga sektorn där både stat, kommun och landsting startat kraftiga besparingsåtgärder.

Lönsamheten har endast delvis kunnat förbättras i takt med produktionsökningen. Resultatet dras ner av underskott i fastprisuppdrag och begränsningar i debiteringsreglerna på den offentliga sidan.

Efter den kraftiga förändringen under åren 1983-84 av uppdragsvolymens struktur, en utveckling från tyngdpunkt i uppdrag från byggnadsstyrelsen mot andra kunder inom industri, affärsverk etc. har år 1985 inneburit en konsolidering och anpassning till den nya kundstrukturen.

Byggnadsstyrelsen har fortfarande varit den största enskilda beställaren motsvarande ca en tredjedel av hanterad volym. Största enskilda uppdrag är emellertid engagemanget åt SJ. I det stora järnvägsprojektet i Stockholmsområdet under åren 1983—1992, Sveriges största pågående bygge, som omfattar fyra mil av dubbelspår, till- och ombyggnad av centralen samt om- och nybyggnad av 20-talet pendeltågstationer svarar BSK för projekteringen av de sistnämnda, fjorton nya och åtta ombyggda. Stora andra beställare har bl.a. varit Stockholms läns landstings sjukvårdsförvaltning, Postverket, Teli och Volvo. Största utländska projekt är uppdraget åt MRT i Singapore avseende sex tunnelbanestationer.

Utvecklingen av nya tjänster och marknader koncentreras till tre områden. Arkitektprofilen stärks genom att BSK ökat tävlingsverksamheten. Området drift, underhåll och förvaltning vidareutvecklas inom projektet Fastighetsservicce tillsammans med ABAB och byggnadsstyrelsen. Internt pågår utvecklingen av datorstöd inom projekteringsverksamheten.

Under år 1985 avyttrades Innovent AB som utvecklar system och produkter för skyddsventilation till Kebo AB där denna affärsidé bedöms kunna utvecklas snabbare.

Under år 1986 väntas byggkonjunkturen mestadels försämras. Stora variationer kan dock förekomma, bl.a. kan storprojekten i Stockholmsoch Göteborgsområdena medföra oförändrat hög byggaktivitet där. Härigenom väntas också BSK-gruppens ordervolym kunna hållas tämligen oförändrad. Lönsamheten väntas kunna förbättras främst genom pågående strukturrationaliseringar. 23

Historik

Calor-Celsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet av 1800-talet då

Anderssons vattenledningsaffär startades i Umeå. Fram till andra världskriget växte företaget kontinuerligt i Norrland. Under 1950- och 1960-talen genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp och sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades

verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av 1960-talet är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet

av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB Götaverken, och kom

därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Bolagets verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är Skandinaviens största och ett av Europas ledande rörinstallationsföretag med 60 filialer i Sverige och med dotterbolag i Danmark, Norge, Finland, Västtyskland och USA. Dessutom utförs entreprenader i

ett stort antal länder. Produktprogrammet omfattar främst rörinstallationer

av alla slag. |

I Calor-Celsius ingår dessutom Centralsug, som installerar sop- och dammsugningssystem över hela världen, samt Celsius Vent som tillverkar system för utrustning av bil- och svetsgaser.

Calor-Celsius är ett ledande installationsföretag med 4000 anställda i

Sverige, Norge, Danmark, Finland, Västtyskland och USA.

Verksamheten under år 1985

Den resultatavräknade faktureringen uppgick år 1985 till 1536 milj. kr.

(1553). De utländska dotterbolagen och exporten från Sverige svarar för

3390 av den totala faktureringen. Av uppdrag under året kan nämnas: — Koikraftverk i Indien — Processrörledningar i Husum, Ortviken, Gruvöns Bruk, Skärblacka,

Skoghallsverken och Karlsborgsverken — Processrörledningar och värmeåtervinningssystem vid Bravikens Pap- 24

persbruk Skr. 1986/87:20

— Anläggning med 3,5 MW grundvattenvärmepump i Vännäs — Värmeproduktionsanläggning med den nya GRUDIS-tekniken i Ham-

marstrand

— Rörledningar och stålkonstruktioner vid Stockholms stora värmepumpanläggning i Värtan

— Naturgasanläggningar i Danmark

— Installationspaket för kontor och hotell i Stockholm — Sopsuganläggning för 2800 lägenheter i Stockholm — Installationsentreprenad för centralsjukhuset i Norrköping — Sjukhus i Saudiarabien och Nigeria

Fagersta Energetics AB, ett dotterbolag till Vanadis Entreprenad AB

som ingår i Calor-Celsius-koncernen är idag marknadsledande inom rök-

gaskondensering och har levererat ett tiotal anläggningar. En kombinerad anläggning för energiåtervinning och rökgasrening med bl.a. världens

största absorptionsvärmepump tas inom kort i drift i Uppsala.

Contracting & Engineering har ändrat namn till Celsius Process Contracting (CPC). Företaget har under året utfört uppdrag för den norska

offshore-industrin och svarar också för byggledning av Calor-Celsius nya

huvudkontor i Gröndal, Stockholm, med beräknad inflyttning i slutet av september 1986.

I början av år 1986 har Fastighets AB Elektra gått in som delägare (25 20)

i ett halvmiljardprojekt för att bygga och äga ett hotell och Trade Center i Stockholm. Tillsammans med moderbolaget kommer Elektra att utföra

samtliga installationer.

Aktieinnehavet i USA-företaget Kenith-Fortson Company Inc har ökats från 19 till 8022 och i januari år 1986 köptes FFV Sjövärme AB i Östersund. FFV Sjövärme AB är systemleverantör av värmepumpanläggningar

och har en egen patentskyddad sjökollektor för att tillvarata energi.

Genom ett flertal företagsköp har moderbolagets filialnät i Sverige utökats och omfattar idag mer än 60 filialer.

Antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 4162 (3961). Av dessa var 1345 (1264) anställda utomlands. Andelen projektledare och högskoleutbildade tekniker fortsätter att öka.

Koncernen redovisar år 1985 en vinst på 38 milj. kr. (40) före boksluts-

dispositioner och skatt varav moderbolaget svarar för 31 milj. kr. (18).

I Finland har Oy Kalmeri Ab förbättrat lönsamheten. Putkiala Oy, som arbetar inom VVS, kommer att avvecklas.

De danska företagen, Ludvigsen & Hermann A/S och Tubo Tec A/S, hade fortsatt god lönsamhet.

I Norge visar dotterbolaget Simco-Vanadis A/S förlust medan några norska projekt som resultatavräknas i den svenska verksamheten har positiva resultat. Industrirörföretagen Vanadis Entreprenad AB och SIBIS visar fortsatt

god lönsamhet liksom AB Centralsug.

Framtidsutsikter Skr. 1986/87:20 Koncernens verksamhet kommer alltmer att kännetecknas av installationsverksamhet i en vid bemärkelse med ökat teknikinnehåll. Bostads-

byggandet och det offentliga byggandet i Norden ligger på en låg nivå men

installationsinnehållet i entreprenaderna fortsätter att öka. Industrimark-

naden hade en kraftig uppgång under år 1985 men bedöms under år 1986 återgå till en lägre nivå.

Cea Aktiebolag

Bolagets syfte Cea Aktiebolag grundades år 1939. Ändamålet var tillverkning av fotopapper. Redan efter ett par år började staten intressera sig för företaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk tillverkning av olika fotoprodukter, bl.a. röntgenfilm och något senare, år 1943, gick staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i Europa tillgodosågs en hel del av landets behov av bl.a. röntgenfilm just från Cea Aktiebolag.

Sedan år 1970 ingår Cea Aktiebolag i Procordia AB (f.d. Statsföretag).

Fram till år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska industrin. vilken hksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av världen.

Företagets syfte är alltjämt att tillverka olika fotografiska material. Målsättningen är att inom den närmaste framtiden kunna täcka de primära behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin för tillverkning av tidningar.

Verksamheten under år 1985 Cea tillverkar medicinsk röntgenfilm och fotosättningspapper. Den fototekniska marknaden domineras av ett fåtal stora internationella filmtillverkare. Konkurrenssituationen innebär att Cea endast i ringa grad kan påverka prisbilden. Ceas strategi är därför att genom hög produktkvalitet utgöra ett attraktivt alternativ till de stora producenterna. Cea exporterar för närvarande ca 9092 av sina produkter till ett 40-tal länder. 26

Under år 1985 genomfördes flera förnyelseprojekt vad avser såväl pro- Skr. 1986/87:20

duktion som administration. Det investeringsprogram om 55 milj. kr. som

inleddes är 1984 har fullföljts. Detta har bestått av installeringen av ny

gjutteknik och en modernisering av konfektioneringsavdelningen. Vidare

har förpackningslinjen mekaniserats med eliminering av tidigare manuella

och ergonomiskt besvärliga arbetsmoment. Grunden har med dessa åtgärder lagts för en ökad kostnadseffektivitet. Genomförandet har dock haft konsekvenser för de dagliga operationerna liksom högre igångsättningskostnader än beräknat. Cea redovisar därmed för år 1985 ett sämre resultat

än år 1984.

En marknadsuppbyggnad i USA pågår och i England har under hösten år

1985 ett eget dotterbolag startats. Härigenom läggs grunden för en mera

systematisk bearbetning av den brittiska marknaden för medicinsk röntgenfilm. Försäljningen av fotosättningspapper sker även i fortsättningen via den sedan länge anlitade agenten.

Produktutvecklingsresurserna har förstärkts avsevärt under året. Detta har medfört att sortimentbredden förbättrats. Ytterligare effekter härav framkommer successivt under 1986.

Med den moderniserade produktionsapparaten, en breddning av sortimentet och ökade insatser för kvalitetssäkring bedöms Cea under år 1986 nå en kraftig resultatförbättring.

Citgo AB

Historik Cityvarvet var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB Götaverken,

som grundades år 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk

verkstadsproduktion. År 1947 byggdes det första fartyget.

Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna

skapade en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och underhållningsarbeten. Först under 1970-talet realiserades emellertid tankarna på att skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första egentliga exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv var

Lisnave i Portugal. Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av Götaverkens, Eriksbergs och Lindholmens reparationsrörelser med Lisnave som förebild för att betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga Skr. 1986/87:20 nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Citgo AB är från årsskiftet 1985/86 det nya namnet på tidigare Cityvarvet

AB. Citgogruppen utgör med sina många enheter en av de största samlade resurserna för marint och industriellt underhåll i Sverige.

Bolagets verksamhetsinriktning

Citgogruppen består av fyra huvudaffärsområden samt ett antal mindre hel- och delägda bolag med verksamhet inom olika specialområden. Reparationsverksamheten vid varv bedrivs fortfarande under namnet

Cityvarvet. Huvuddelen av Cityvarvets resurser finns i Göteborg. Dessutom erbjuds varvsservice och dockningsmöjligheter i Malmö och Landskro-

na. City Contech är en projektorganisation som i samarbete med andra

enheter inom Citgogruppen och externa företag genomför större fartygsombyggnader.

Ciserv ansvarar för den internationellt inriktade hamn- och resereparationsverksamheten och utför service på fartyg under gång och i destina-

tionshamnar för att minska fartygens liggetid.

City Mekan bildar tillsammans med ett par andra bolag inom Citgo det huvudaffärsområde som är inriktat på lego. entreprenad, service och underhåll mot kunder inom verkstadsindustrin, raffinaderier, bruk och kärnkraft.

Reparationer och underhåll av fartyg vid varv Varvsreparationer utgjorde i likhet med tidigare år den största delen av koncernens verksamhet. Ca 500 fartyg reparerades vid varven i Göteborg, Landskrona och Malmö. Marknaden för fartygsreparationer har varit fortsatt svag under år 1985. Trots att antalet fartyg som reparerats under år 1985 har ökat, har verksamhetsvolymen uttryckt i genomförda underhållstimmar minskat med ca 1590 jämfört med år 1984. Verksamheten vid

Cityvarvet Lindholmen har till följd av de fortsatt negativa utvecklingen

för det svenska kusttonnaget avvecklats under året.

De senaste årens dåliga sjöfartsmarknad har inneburit att rederier i stor utsträckning avstått från att utföra mer omfattande underhåll på sina fartyg. Även den ökande genomsnittsåldern på fartygstonnaget medför att det finns ett stort uppdämt reparationsbehov. Överkapaciteten förväntas dock vara betydande även under år 1986. Kapacitetsneddragningar på reparationssidan har skett bl.a. i Portugal, Holland och Västtyskland, men samtidigt har beläggningsproblem på en de! nybyggnadsvarv bl.a. i Danmark verkat i motsatt riktning. Ett ökande internationellt samarbete kan dock bidra till att minska obalansen i marknadssituationen.

Fartygsombyggnader Skr. 1986/87:20 Tre större ombyggnadsprojekt har genomförts under år 1985 och affärsområdet redovisar ett litet överskott för räkenskapsåret. Verksamhetsvolymen har dock fortsatt att minska jämfört med år 1984.

Efterfrågan baserad på modernisering av äldre fartygstonnage som alternativ till nyproduktion ökar. De för närvarande låga andrahandspriserna utgör en faktor som gör konverteringar av fartyg till en intressant marknad. Konkurrensen om tillgängliga projekt är emellertid hård.

Hamn- och resereparationer Ciserv har efterhand utvidgat sin internationella verksamhet till att omfatta fyra servicestationer i utlandet. Service kan nu erbjudas i Rotterdam, London, Norfolk (USA) och Singapore. Verksamheten bedrivs i samarbete med lokala partners. I syfte att förbättra resursutnyttjandet och samarbetet har Ciservs göteborgsverksamhet flyttats till lokaler i nära anslutning till Citgos övriga verksamhet i Göteborg.

Verksamheten i Sölvesborg har under år 1985 avvecklats helt.

Lego, entreprenad, service och underhåll Under år 1985 har affärsområdet på ett framgångsrikt sätt kunnat kompensera ett bortfall i efterfrågan inom den marina sektorn med inbrytningar på marknaden för underhåll och service inom industrin, kärnkraftverk och raffinaderier. Verksamhetsvolymen på detta avsnitt har ökat genom bl.a. företagsförvärv med ca 7096 jämfört med år 1984.

Den icke-marint orienterade industrin visar benägenhet att alltmer köpa underhållstjänster externt och detta avsnitt bedöms därför som en tillväxtsektor.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 1664 (1832). Samtliga affärsområden med undantag för City Contech och vissa mind-

re bolag redovisar förluster under år 1985. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —59 milj. kr.

Under året färdigställda investeringar uppgick till 4 milj. kr. (16). I januari 1985 försåldes huvuddelen av Citgos fastighetsinnehav i Göteborg till det av Svenska Varv-koncernen helägda Fastighets AB Fribordet. I samband med försäljningen tecknades aktier i fastighetsaktiebolaget till ett värde av 85 milj. kr., vilket finansierats med lån i Svenska Varv AB.

Framtidsutsikter Marknadsförutsättningarna för varvsreparationer bedöms inte förbättras i någon nämnvärd grad under år 1986. Överkapaciteten består på den internationella marknaden. En viss långsam kapacitetsreduktion förväntas dock ske. En något gynnsammare marknadssituation förutses för fartygsombyggnader och hamn- och resereparationer. Den inbrytning som skett mot ökat icke-marint underhåll och lego inom City Mckan bedöms även år

1986 ge affärsmöjligheter som till viss del kompenserar svårigheterna på Skr. 1986/87:20 varvsreparationssidan.

Cordinor AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Bolaget bildades i juni år 1977 som ett dotterbolag till Norrbottens Järnverk AB under namnet NJA-Invest. När NJA gick in som en del av SSAB Svenskt Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag till Statsföretag. I samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Regioninvest i Norr AB.

Fr.o.m. den I maj 1986 har bolaget namnändrats till Cordinor AB.

Verksamheten under år 1985 Koncernens omsättning uppgick under året till 328,5 (266,8) milj. kr. och exportandelen utgjorde 5726.

Genom användning av tidigare år avgivna och i bolaget kvarvarande medelstillskott kan resultatet för koncernen efter bokslutsdispositioner och skatter redovisas tll 7.7 milj. kr. (26,5).

Verksamheten i de verksamma dotterbolagen framgår av följande:

Alfatherm AB Bolaget är numera ett renodlat verkstadsföretag med maskinbearbetade svetsade konstruktioner som specialitet. Största kund är systerbolaget Kiruna Truck.

Antalet anställda har under året uppgått till 44 personer (73) och omsätt-

ningen till 32 milj. kr. (20). Företaget redovisar för året ett resultat efter finansiellt netto på —2,5 milj. kr. (—- 17,7).

Isolamin-Ecomax AB Bolaget har sedan ett tiotal år specialiserat sig på inredningar för marina projekt och utvecklat ett inredningssystem. Under året har försäljningsor- 30

ganisationen av bolagets produkter ändrats. Samarbete har inletts med Skr. 1986/87:20

Perstorps AB varvid ett hälftenägt försäljningsbolag IMAC AB bildats med säte i Helsingborg. Under slutet av året beslutades att under år 1986 avveckla bolagets marina produktionsenhet i Skövde, varefter all produk-

tion sker i Överkalix.

Antalet anställda har under året uppgått till 118 personer (131) och omsättningen till 121 milj. kr. (106). Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på 3,1 milj. kr. (—0,3).

Kiruna Truck AB Bolaget tillverkar sedan ett tjugotal år fordon för tunga transporter inom gruv-, entreprenad- och stålindustrin. Dessutom lanseras som ett resultat av ett samarbete med Atlas Copco och ASEA en nyutvecklad eldriven truck i ett separat delägt bolag Kiruna Electric. Bolaget har egna försälj-

ningsbolag i USA och Österrike.

Antalet anställda har under året uppgått till 100 personer (101) och omsättningen till 97 milj. kr. (58). Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på 1.6 milj. kr. (-—5.8).

Kryvotherm AB Bolaget tillverkar kyl-/värmepumpar för skolor, kontor, lager- och industribyggnader och flerbostadshus samt värmeåtervinningsaggregat för livsmedelsbutiker och processindustrier. Företaget intar en tätposition inom sitt teknikområde tack vare en ständigt pågående produktutveckling. Huvudkontoret är beläget i Piteå.

Antalet anställda har under året uppgått till 72 personer (73) och omsättningen till 46 milj. kr. (42). Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på 2,9 milj. kr. (3,3). Det har för verksamhetsåret lämnat 1,0 milj. kr. i koncernbidrag (netto) till moderbolaget.

Norrbit AB Norrbit har en specialbyggd fabrik i Haparanda för tillverkning av bromsskivor för personbilarnas eftermarknad. Som komplement till nämnda produkt startade under året en omfattande tradingverksamhet av släpvagnår för personbilar.

Antalet anställda har under året uppgått till 29 personer (38) och omsättningen till 16 milj. kr (16). Företaget redovisar för året ett resultat på —2.6 milj. kr. (—5,6).

Pajala Mekaniska AB Bolaget är en mekanisk verkstad med specialisering på plåtbearbetning, framförallt i aluminium och rostfritt. Produktionsprogrammet består av Pajala-bron, Pajala Saunan samt en heh ny båttyp, i aluminium Scorpio 540. Därutöver utförs legotillverkning, framförallt i rostfritt material. 31

Antalet anställda har under året uppgått till 19 personer (26) och omsätt- Skr. 1986/87:20

ningen till 5 milj. kr. (5). Företaget redovisar för året ett resultat efter finansiellt netto på —2.9 milj. kr. (—-3,1).

Steel Building Contractors AB

Bolaget har specialiserat sig inom stål- och plåtbyggnadstekniken med ett

flexibelt byggsystem och en organisation som är anpassad för ett samarbete med företag som levererar turn-key-anläggningar anpassade mot ställda krav och utländska normer. Bolaget har under året öppnat regionkontor i Bahrain. Marknadsföring har inletts av en ny produkt, en avisningsan-

läggning för flygplan. Produkten har väckt starkt internationellt intresse.

Huvudkontoret är beläget i Luleå. Antalet anställda har under året uppgått till 5 personer (6) och omsättningen till 17 milj. kr. (6). Företaget redovisar för året ett resultat efter finansiellt netto på --0,5 milj. kr. (— 1,8).

HS Truck AB

I samband med omstruktureringen inom Alfatherm vid årsskiftet 1984— 1985 startades monteringen av skogsmaskiner m.m. I ett separat bolag, HS Truck AB, beläget i Haparanda, namnändrat från Lokalinvest i Norr AB.

Bolagets verksamhet har successivt trappats ned och omfattar nu främst

service och åtaganden gentemot företagets kunder.

Antalet anställda har under året uppgått till 7 personer och omsättningen

till 2 milj. kr. Företaget redovisar för året ett resultat efter finansiellt netto

på —4,0 milj. kr.

Rinergo AB Företaget innehar ett antal färdigutvecklade produkter inom energiområ-

det. Betydande igångkörningskostnader har belastat årets resultat. Beslut

har tagits om att avveckla Malmökontoret.

Antalet anställda har under året uppgått till 3 personer (6). Företaget redovisar för året ett resultat på —2,8 milj. kr. (— 1,4).

Framtidsutsikter Den genomförda rekonstruktionen av gruppens verksamheter har förbätt-

rat förutsättningarna för koncernen att uppnå lönsamhet.

Historik

Domänföretagen AB bildades den 31 december 1975. Bolaget äger och

förvaltar aktierna och andelarna i domänkoncernens dotterbolag samt

driver viss egen rörelse, bl.a. jordbruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är moderbolag i en koncern med ca 40 bolag.

Bolagets syfte Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger all sin verksamhet på

produkter från domänverkets marker och på det kunnande som utvecklats

i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av domänkoncernen och ett viktigt komplement till domänverkets skogliga verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning

Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter för skogsbruk, viss fastighetsförvaltning, grus- och vägentreprenader.

Verksamheten under år 1985

Förändringar i koncernen

Domänföretagen AB har den 1 januari 1986 försält samtliga aktier i Sverek Sverige Rekreation AB (nuvarande DomänTurist AB) till Domänverket.

Under år 1985 har Domänföretagen AB förvärvat ASSI:s aktieinnehav (3090) i Swedforest Consulting AB. Bolaget är därefter ett helägt dotterbolag.

DomänGrus AB har avyttrat aktierna i AB Getinge Betongvarufabrik, AB Nykvarns Cementgjuteri, Intersten AB samt det norska dotterbolaget

A/S Hålogaland Grus & Betong. Därmed är den under år 1984 inledda

omstruktureringen av DomänGrus AB genomförd. Verksamheten är nu

koncentrerad till ballast och betong.

Koncernens omsättning uppgick till 847,1 milj. kr., vilket är en minsk-

ning med 5,6 milj. kr. eller 0.726. Under året har verksamheter med en

sammanlagd omsättning av 54 milj. kr. avyttrats. De kvarvarande verk-

3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 20

samheterna har ökat sin omsättning med 696. Av koncernomsättningen Skr. 1986/87:20 svarade virkesförädlingen för 605.2 milj. kr. eller 71,5 92 (67.9).

Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan minskade från 47,8 milj. kr. till 31,7 milj. kr. Minskningen hänför sig främst till de virkesförädlande bolagen. Resultatet har dessutom belastats med avvecklingskostnader i DomänGrus AB på 6,6 milj. kr.

Räntenettot, skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, förbättrades med 0,9 milj. kr. till — 11,8 milj. kr.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader försämrades med 14,9 milj. kr. till 20,0 milj. kr. (34,8). De extraordinära intäkterna uppgick till 23,6 milj. kr. varav 9,8 milj. kr. avser försäkringsersättning vid brand samt 12,9 milj. kr. avser försäljning av kraftrörelse och fastigheter. De extraordinära kostnaderna uppgick till 22.2 milj. kr., varav 15 milj. kr. avser reservering för kostnader för Vilhelmina-Sågen AB och 6,4 milj. kr. avser nedskrivning av anläggningar i Horndalsträ AB.

Årets nettoinvesteringar (bruttoinvesteringar minus försäljningar) uppgick till 9,7 milj. kr. mot 38,2 milj. kr. föregående år. Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 37,0 milj. kr., vilket är en ökning med 14,8 milj. kr.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1985 till 30,2 milj. kr. (30,3).

Koncernens långfristiga skulder inkl. checkräkningsskuld minskade med 38,8 milj. kr. De kortfristiga skulderna minskade med 17,4 milj. kr. De obeskattade reserverna ökade med 16,0 milj. kr. till 123,7 milj. kr.

Likvida medel exkl. outnyttjade checkräkningskrediter uppgick vid årsskiftet till 9,3 milj. kr. (6,0). Den outnyttjade checkkrediten i koncernens centralkonto uppgick till 146,8 milj. kr. (133,9).

Koncernens balansomslutning minskade från 631,1 milj. kr. till 605,7 milj. kr.

Soliditeten — räknad som summan av beskattat eget kapital och 504 av de obeskattade reserverna i procent av balansomslutningen — uppgick vid årets slut till 44,896 (41,6).

Under året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 829 (1007). Minskningen beror främst på försäljning av företag. Fördelning på arbetstillfällen och utbetalda löner framgår av not 19 under bokslutskommentarer.

Domänverket

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning Skr. 1986/87:20

Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De represen-

terar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ckonomisk hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets totala produktiva skogsmark förvaltar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domängruppen består av domänverket med dotterföretag. Domänverket är i sin organisation indelat i fyra regioner, en nyttjande-

rättsdivision samt en enhet för ADB-verksamhet med resultat- och utvecklingsansvar.

Domänföretagen AB är ett holdingbolag som är moderbolag i en koncern med ett 15-tal rörelsedrivande dotterbolag. Dotterbolagens andel av koncernens totala omsättning är ungefär 3096.

Virkesförädling är det dominerande verksamhetsområdet inom Domänföretagskoncernen. Koncernen är också verksam inom följande branscher: fastighetsförvaltning, skogstillbehör, konsultverksamhet, materialtäkter och betong.

Verksamheten under år 1985 Lönsamheten för den svenska skogsindustrin försämrades successivt under år 1985. vilket gav ett samlat resultat som inte oväsentligt understeg

1984 års vinster. Variationerna mellan de olika företag med olika produkt-

mixer blev osedvanligt stor.

Virkesuttaget från egen mark minskade från 5,9 till 5,8 milj. m?fub.

Under hösten 1985 drabbades norra Sverige av hårda stormar. Totalt

stormfälldes ca 700000 m?sk skog, varav ca 550000 m?sk inom Luleå region. För Luleå region motsvarar höstens stormfällning ca 3076 av en årsavverkning. Virkesförsäljningen år 1985 fördelade sig i stort på följande sätt med

1984 års tal inom parentes: Timmer 3,0 milj. m?fub (3,0), massaved, flis och skogsbränsle 2,9 milj. m?fub (2,8) samt virke på rot 0,2 milj. m?fub

(0,3).

De direkta avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med 396 mellan åren 1984 och 1985. Den regnrika sommaren och hösten medförde ovanligt

svåra bärgningsförhållanden i skogen för avverkningsmaskinerna. Detta tillsammans med stormfällningen i norra Sverige har medfört ökade kostnader. Genom en ökad mekaniseringsgrad i gallring samt rationalisering

inom befintliga arbetsmetoder har dock kostnadsökningen kunna begränsas till 396.

De totala kostnaderna för skogsvårdande åtgärder, inkl. gödsling, uppgick år 1985 till 350 milj. kr. (344) varav bidrag från AMS och skogsvårdsstyrelserna uppgick till 44 milj. kr. Inom det särskilda programmet för eftersatt skogsvård har 9900 hektar åtgärdats till en kostnad av 26,5 milj.

kr.

1985 års resultat före bokslutsdispositioner och skatt i Domänföretagen Skr. 1986/87:20 AB ökade med 7,2 milj. kr. till 21,4 milj. kr. Rörelseresultatet efter avskrivningar minskade dock från 47,8 milj. kr. till 31,7 milj. kr. Minskningen hänför sig framför allt till de virkesförädlade företagen. Resultatet för flertalet av dessa får dock anses relativt tillfredsställande med hänsyn till sågverksbranschens allmänna resultatutveckling under år 1985.

Domängruppens omsättning ökade under år 1985 till 2917,4 milj. kr. från 2712,8 milj. kr. under år 1984. Ökningen beror i huvudsak på höjda virkespriser. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt för gruppen blev 206,5 milj. kr. (231,5). Domänverkets resultat minskade från 211,4 milj. kr. år 1984 till 195,5 milj. kr. eller med 15,9 milj. kr. Enligt skogsvårdslagen är skogsägare skyldig att återbeskoga den skogsmark som avverkas. I rörelsens kostnader för Domänverket ingår för år 1985 80,4 milj. kr. avseende beräknade kostnader för framtida återväxtåtgärder på under året avverkad skogsmark. Om inte resultatet belastats med dessa kostnader skulle resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgå till 275,9 milj. kr. dvs. en ökning med 64,5 milj. kr. jämfört med år 1984. Denna ökning beror i huvudsak på ett förbättrat rörelseresultat samt till viss del av ett förbättrat finansnetto.

Fr.o.m. den I januari år 1985 upphörde skyldigheten att betala inkomstskatt för domänverket. Enligt regeringsbeslut för perioden 1985-1989 beräknas utdelningen (inleveransen) från domänverket till staten till ett fast belopp om 30 milj. kr. (fr.o.m. år 1986 40 milj. kr.) samt ett rörligt på 51920 av årets överskott efter skatt, dock lägst 75 milj. kr. (fr.o.m. år 1986 85 milj. kr.) per år. Regeringen har vidare beslutat att de obeskattade reserverna skall upplösas med minst 18 milj. kr. per år. Under år 1985 har obeskattade reserver lösts upp med dels 18 milj. kr. enligt regeringsbeslut, dels 80,4 milj. kr. vilket motsvarar beräknade kostnader för framtida återväxtåtgärder. De senare ingår i rörelsens kostnader.

Av överskottet efter skatt på 293,3 milj. kr. betalar domänverket för år 1985 180 milj. kr. i utdelning till ägaren. Motsvarande utdelning för år 1984 var 141 milj. kr.

Räntabiliteten före skatt på gruppens totala kapital blev 7,0972 (9,8). För domänverket var motsvarande räntabilitetstal 6,96 (8,9). Den försämrade räntabiliteten beror i huvudsak på att i rörelsens kostnader för domänverket ingår för år 1985 80,4 milj. kr. avseende beräknade kostnader för framtida återväxtåtgärder på under året avverkad skogsmark. I bokslutet för år 1985 har dessutom det bokförda värdet på fastigheter korrigerats (ökats) med 562 milj. kr. motsvarande beräknat belopp för bokföringsmässiga överskott vid försäljning av fastigheter under perioden 1938-1980.

Exkluderas dessa förändringar blir räntabilitetstalet för gruppen 10.276

och för domänverket 10,39.

Domänverkets fastigheter är i balansräkningen låg värderade. Om 1984 års taxeringsvärden används i stället blir motsvarande förräntning för gruppen 2,67 (3,3).

Domängruppens investeringar uppgick till 256,1 milj. kr. (266,4). I maskiner och inventarier investerades 148,5 milj. kr. (121,6).

Framtidsutsikter Skr. 1986/87:20 Under år 1986 räknar vi med en resultatförsämring för Domängruppen som helhet. Domänverkets resultat försämras framför allt genom en oförmånlig utveckling av virkespriserna samt en viss ytterligare minskning i avverkningsvolymen. Under år 1986 beräknas att resultatet för Domänföretagskoncernens största verksamhetsområde, virkesförädlingen, kommer att bli fortsatt svagt. För övriga verksamheter förväntas en viss resultatförbättring.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ca 7096 av omsättningen. Det innebär att även små förändringar i virkespriserna ger stora utslag i resultatet. Varje förändring av virkespriserna med en krona per m? innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i verket med ca 6 milj. kr.

De största kostnadsposterna är löner och sociala avgifter. Varje pro- centsändring av dessa kostnader innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt med ca 8 milj. kr.

AB Eiser

Bolagets omfattning AB Eiser är moderbolag för ett antal statligt ägda textil- och konfektions-

företag. Koncernen som ingår i Procordiagruppen bildades år 1978 genom

samgående mellan de statliga tekoföretag som då fanns (AB Eiser, Algots AB, Nylands Mattor AB, SweTecogruppen, Trivabs Konfektions AB samt Stigtex AB). AB Eiser blev moderbolag i den nya gruppen.

Verksamheten under år 1985

Under år 1985 har de strukturförändringar som inleddes och till större delen slutfördes år 1984 avslutats, innebärande att flertalet av de vilande bolagen har fusionerats. Under slutet om en omorganisation av stickeri-

och trikåverksamheterna, innebärande att AB Jersey Modellers sömnads-

verksamhet överförts till Eiser Trikå AB i Sjöbo/Halmstad. Vävproduktionen i Halmstad inom Eiser Trikå AB överförs till AB Jersey Modeller som blir ett renodlat stickeri.

Eiserkoncernen består av följande rörelsedrivande bolag: 37

AB Malmö Strumpfabrik, AB Jersey Modeller, Eiser Trikå AB, Eiser Skr. 1986/87:20 International AB, Eiser Trading Scandinavia Oy, Suomen Eiser Oy, A/S Vogue Strgömpen samt Eiser GmbH.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 314,1 milj. kr. (318,4).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 0.6 milj. kr. (20,6), efter koncernbidrag/aktieägartillskott med 77,5 milj. kr. (126,5).

Framtidsutsikter En omorganisation pågår inom respektive produktionsenhet som skall bidraga till att enheterna blir flexiblare och mera marknadsanpassade, så att närheten till marknaden kan utnyttjas på rätt sätt. Stor vikt kommer också att läggas på att erhålla samma höga standard på den estetiska kvaliteten tformgivningen) som den tekniska kvahteten har i dag.

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till lika delar av televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i syfte att sammanföra parternas utvecklings- och drifterfarenheter inom telekommunikationsområdet. Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklingsoch konstruktionsarbete, som beställs av delägarna.

Verksamheten under år 1985 Beställning av tekniskt arbete från televerket och ÅL M Ericsson uppgick för år 1985 till 460,7 milj. kr. (360,0). Av de tidigare erhållna och under året inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock vid 1985 års utgång 416,2 milj. kr. (234,9).

Faktureringen uppgick till 369,4 milj. kr. (304,2).

Verksamheten år 1985 har i huvudsak bedrivits inom produktområdena publika telefonstationer, datanät samt stora företagsväxlar.

Inom telefonstationsområdet pågår utveckling av AXE 10 för ISDN (integrated services digital network) — funktioner. Utveckling av ny stor gruppväljare för stora transitstationer har avslutats.

Inom datanätet har utvecklingen av nya rationaliserad koncentrator fortsatt. 38

Inom företagsväxelområdet har arbetet koncentrerats på att uppnå hög Skr. 1986/87:20 driftstillförlitlighet i den utvecklade digitala växeln.

Utbyggnaden av fastighet har färdigställts under året. Utbyggnaden betyder ytterligare 3000 m? kontors- och laboratorielokaler.

ESKA Statskonsult AB”

> Översiktstabellen och texten avser Statskonsult AB. ESKA Statskonsult AB bildades år 1985 som moderbolag för Statskonsult AB, Bohlin och Strömberg AB och Dafa Data AB.

Historik Statskonsult AB bildades år 1969 och dess uppgift var i första hand att tillgodose de statliga myndigheternas behov av rationaliseringsexpertis. Dock skulle det ha samma expansionsmöjligheter som andra företag inom branschen och kunna vidga sin verksamhet till att avse även uppdrag inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Det skulle drivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra konsultföretag. |

Inledningsvis låg tyngdpunkten i bolagets uppgifter på system- och programmeringsarbete för ADB och på sådan allmän kontorsrationalisering som en direkt följd därav. De uppdrag som bolaget fick visade dock tidigt på behovet av en bredare kompetens. Därför skapades år 1971 sektorer för projektstyrning, utbildning och organisation.

Utbudet av tjänster utökades samtidigt med allmän kursverksamhet.

Bolagets syfte Statskonsultföretagens ambition är att vara ett stort fullserviceföretag inom AU/ADB-området och att uppnå en stabil lönsamhetsnivå i paritet med de främsta konkurrenterna på marknaden och att upprätthålla en balanserad fördelning av företagets omsättning mellan näringsliv och förvaltning.

Utgångspunkten för verksamheten och därmed Statskonsultföretagens mål är att på affärsmässiga villkor uppnå en effektiv och lönsam produktion samt administration hos företagsgruppens samarbetspartners i näringsliv och samhälle. :

Under år 1986 kommer den påbörjade utvecklingen av Statskonsultföretagen att fortsätta. Som ett led i denna utveckling kommer personalen med 39

start under år 1986 att erbjudas möjlighet till delägarskap i koncernen. Ett Skr. 1986/87:20 aktivt personaldelägande och personalengagemang är ett väsentligt inslag i koncernens vidare utveckling.

Bolagets verksamhetsinriktning Inom ramen för de fyra affärsområdena är Statskonsultföretagens verksamhetsinriktning följande: — Konsultverksamhet; systemutveckling, systemkonstruktion, program-

mering, datakommunikation, ekonomistyrning, personaladministration, AU/ADB-strategier, AR/KR samt kontorsautomation.

— Utbildning; kurser, seminarier, storutbildning, yrkesinriktad AU/ADB-

utbildning, utbildningsprodukter samt utredningar. — Leverantör; återförsäljare av persondatorer och programvaror samt

anskaffning, utveckling och distribution av programvaruprodukter. — Samverkansbolag; servicefunktion till enskild kund inom AU-området.

Genom några profil- och intressebolag marknadsförs och genomförs verksamheter av följande slag. Dokumentadministration och informationshantering, bokningsservice samt administration av konferenser, nollbasbudgetering och -planering, data- och informationssäkerhet samt slutligen konsultstöd för lokala fackliga organisationer vid förändringsverksamhet.

Verksamheten under år 1985 Verksamheten under året har för Statskonsultföretagen präglats av dels ett utökat förtroende från bolagets samarbetspartners, dels ett omfattande profilerings- och struktureringsarbete. Parallellt härmed har nya verksamheter etablerats, så att koncernen vid räkenskapsårets slut förberetts för att verka i den nya företagsstruktur som fastslogs i början av år 1985 och som gäller fr.o.m. den 1 januari 1986.

Lönsamheten för koncernen har varit god och den positiva resultatutvecklingen från år 1984 har fortsatt.

Under året har fyra bolag etablerats, vilka också påbörjat sin verksamhet under år 1985, nämligen Statskonsult DACO AB, Statskonsult Programvaruhuset AB, Statskonsult AF Data AB samt PrataData Utbildning AB.

Vidare har Statskonsult Data AB och Informationshuset i Oslo A/S förvärvats.

Under året har följande bolag etablerats, vilka under år 1985 inte bedrivit någon verksamhet: Statskonsult ADB-Konstruktion AB, Statskonsult

Administrationsutveckling AB, Statskonsult GävleData AB, Statskonsult

Konfgrensservice AB, Statskonsult Norr AB, Statskonsult Syd AB, Statskonsult Utbildning AB, Statskonsult Väst AB samt Statskonsult Öst AB. Samtliga dessa bolag bedriver verksamhet fr. o. m. år 1986.

Koncernens omsättning uppgick till 142,9 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 3,3 milj. kr. Medelantalet anställda i koncernen var 247.

Moderbolagets, Statskonsult AB, verksamhet har under året bestått av 40

dels rörelsedrivande verksamhet avseende köonsult- och utbildningstjäns- Skr. 1986/87:20 ter, leverans och installation av ADB-system jämte försäljning av produkter och utbildningsmaterial inom området administrativ utveckling, dels koncernledande uppgifter.

Affärsverket FFV

Verkets anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa grundlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i verksamhet på samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal befintliga militära verkstäder sammanfördes till en organisation. Under 1960-talet tog FFV även hand om försvarsverkstäder för underhåll, samtidigt som koncernens kunnande vidgades mot civila marknader. Sedan år 1970 tillhör FFV industridepartementet.

Verkets uppgift och omfattning FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av avancerade försvarssystem och civila högteknologiska verkstadsprodukter samt på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktområden, framförallt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen har en speciell konstruktion genom att den består av dels ett affärsverk med fyra sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad bolag vars aktier förvaltas av FFV Företagen AB, med säte i Eskilstuna. Koncernens verksamhet har delats upp i fem affärsområden: Ordnancegruppen, Aerotech-gruppen, Elektronik-gruppen, Holding-gruppen och Development-gruppen. De flesta av dem representerar en gemensam kundkrets och de ingående enheterna — både delar av affärsverket och bolag inom FFV Företagen-gruppen — arbetar inom likartade teknikområden. I Sverige bedriver koncernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer mindre försäljnings- och servicekontor samt mobila enheter.

FFV Ordnance, med ca 2100 anställda utvecklar, tillverkar och marknadsför försvarsmateriel, som pansarvärnsvapensystem, finkalibriga vapen med ammunition, torpeder, och explosivvaror. Sektorn har även verk- 41

stadsprodukter för civila ändamål, kemisk-tekniska produkter, och jakt- Skr. 1986/87:20 och skyttevapen på sitt program.

Sektorledningen finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är förlagd till Karlstad, Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen och civila verkstadsprodukter), Karlsborg (finkalibrig ammunition), Motala (torpeder), samt Åkers Styckebruk texplosivvaror och kemisk-tekniska varor).

FFV Aerotech med ca 2800 anställda utför underhåll åt främst det svenska flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en växande andel civila tjänster. Kompetensen möjliggör underhåll av både flygplan och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, elektronik, samt armé-, marin- och flygvapenmateriel.

Sektorledningen finns i Arboga och verksamheten bedrivs där samt i Linköping, Östersund, Växjö och Stockholm.

FFV Materialteknik, med ca 90 anställda, erbjuder som neutral och oberoende konsult problemlösning och materialprovning, liksom kunnande om avancerade materials egenskaper och om hur de bäst utnyttias. Huvudkontoret ligger i Linköping, och verksamhet bedrivs även i Arboga.

FFV Koncernservice, med säte i Eskilstuna och ca 140 anställda, har sålt dator-, administrativa och konsulttjänster till koncernens olika enheter. Som ett led i utvecklingen av koncernens nya organisation där varje affärsområde skall vara självförsörjande när det gäller tjänster, kommer FFV Koncernservice att avskaffas som särskild sektor under år 1986. Verksamheten övertas till största delen av den dominerande kunden, FFY Ordnance.

Verksamheten under år 1985 FFV Ordnance kunde under år 1985 registrera stora försäljningsframgångar utomlands, och stärkte sin ställning internationellt. Utlandet svarade för 50220 av faktureringen år 1985, och för 8076 av orderingången. Kraftiga satsningar på produktutveckling och marknadsföring medförde att resultatet inte kunde hållas på förra årets nivå. FFV Ordnance produkter genomgår för närvarande ett generationsskifte och omställningen till nya produkter gav också betydande produktionsstörningar. FFV Ordnance produktionsapparat genomgår för närvarande en omfattande förnyelse bl.a. för att möta den kraftiga orderingången.

En omfattande flerårig omstrukturering inom FFV Aerotech av såväl affärsidéer som resurser har lagt en stabil grund till en framtida gynnsam resultatutveckling. Effekterna avspeglas i 1985 års resultat som kraftigt överträffade det från föregående år. FFV Aerotech slutförde under året förhandlingar med försvarets materielverk om ett nytt principavtal och diskussioner om särskilda produktavtal är i flera fall långt framskridna. En satsning på området civilt flygkomponentunderhåll har lett till en stor ökning under året.

FFV är en av delägarna i Industrigruppen JAS AB. FFV ansvarar därvid bl.a. för utveckling av automatiska testsystem för JAS 39 Gripen samt

leverans och installation av programvaror i dessa testsystem. Arbetet Skr. 1986/87:20 följer planerna.

FFV Materialtekniks försäljning ökade kraftigt jämfört med föregående år, och resultatet har likaså visat en positiv utveckling.

Det tidigare 50-procentiga innehavet av aktierna i United Stirling AB har under året avyttrats till Svenska Varv AB. Resultatet före dispositioner och skatt uppgick till 82 milj. kr., att jämföras med 57 milj. kr. för år 1984. Faktureringen uppgick till 2113 milj. kr., jämfört med 1913 milj. kr. år 1984.

FFV kommer att inleverera 70 milj. kr. till staten.

Framtidsutsikter För år 1986 kan en resultatförbättring förutses, vilket främst hänger samman med de möjligheter som FFV Ordnance har att effektuera inneliggande orderstock. FFV Aerotech kan beräknas ligga kvar på en tillfredsställande resultatnivå.

FFV AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolaget bildades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av riksdagen. Bolaget är ett holdingbolag som har till uppgift att förvalta aktier i dotterbolagen och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och administrativ service till dotterbolagen.

Fr.o.m. den 1 januari 1986 har FFV-koncernens bolag omgrupperats och varje bolag kan hänföras till ett affärsområde. Rent juridiskt är dock FFV AB ägare.

FFV Elektronik AB tillhandahåller tekniska konsulttjänster och underhåll inom främst de datortekniska och teletekniska områdena. Största kund är det svenska försvaret.

Dotterbolaget Telub AB marknadsför tjänster och utför service inom området teknisk information och dokumentation samt utför service av datorer och terminalsystem. Tillverkning och marknadsföring av elektriska vågar har under år 1985 samlats i det nybildade Telub Vägning AB.

I slutet av oktober år 1985 förvärvades Owell AB som är en rikstäckande återförsäljningskedja av främst IBM persondatorer. 43

FFV Elektronikgruppens fakturering år 1985 uppgick till 606,6 milj. kr. Skr. 1986/87:20 med en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 65,3 milj. kr. Antalet anställda har varit ca 1300. Ett gott resultat förutses även för år 1986.

AB Samefa utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av krockskadade fordon. Försäljning sker bl.a. genom egna dotterbolag i Canada, USA, Storbritannien och Västtyskland. År 1985 blev ett mycket framgångsrikt år för företaget med en fakturering på 131,3 milj. kr. och ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 32,5 milj. kr. Antalet anställda var ca 200. Ett mycket bra resultat förväntas även år 1986.

FFV Norma AB med ca 290 anställda är en av Europas största tillverkare av gevärs- och pistolammunition för jakt och skytte. Ett eget försäljningsbolag är från och med år 1985 verksamt i USA. Faktureringen uppgick till 103,2 milj. kr. under år 1985 och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 0,2 milj. kr. För år 1986 förväntas ett bättre resultat.

FFV Allmateriel AB med huvudkontor i Solna säljer främst övertalig och utrangerad materiel från statliga och kommunala myndigheter och enskilda företag via varuhus på halvdussinet platser runt om i Sverige. Faktureringen under verksamhetsåret 1985 uppgick till 232,1 milj. kr., och vinsten före bokslutsdispositioner och skatt var 8,2 milj. kr. Ett något lägre resultat förväntas för år 1986. Antalet anställda har varit ca 190.

C. E. Johansson AB är ett företag inom mätteknik och kvalitetsstyrning. Av faktureringen, som år 1985 uppgick till 139,3 milj. kr., svarade exporten för 6426. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en vinst på 4,4 milj. kr. att jämföras med en förlust på 16,5 milj. kr. två år tidigare. Antalet anställda var ca 320. Även för år 1986 förväntas ett positivt resultat.

Ostermans Aero AB sysslar huvudsakligen med underhåll och reparation av helikoptrar och helikopterkomponenter, försäljning av helikoptrar, flygplan, flygelektronik och flyginstrument. Dessutom utbildar man helikopterpiloter och mekaniker samt bedriver viss flygverksamhet med helikoptrar. Faktureringen uppgick år 1985 till 67,2 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 5,2 milj. kr. Antalet anställda var ca 100.

Det amerikanska bolaget Aero, Systems Engineering, Inc. levererar provutrustning för jetmotorer till flygplan, militära förband, motortillverkare och verkstäder. Faktureringen uppgick år 1985 till 162,8 milj. kr. och resultatet blev enligt svenska redovisningsprinciper en vinst på 20,9 milj. kr. att jämföras med en förlust på 15,4 milj. kr. år 1984. För år 1986 förutses i stort sett ett nollresultat.

I början av år 1986 bilades i USA FFV Holding Inc., som förvärvade två amerikanska bolag inom området ftlygunderhåll, nämligen AeroThrust Corp. och AeroServ International Inc. Dessa bolag omsätter sammanlagt ca 50 milj. USD och har ca 260 anställda. För år 1985 redovisades ett sammanlagt resultat före skatt på ca 50 milj. kr. |

I FFV ABs bolagsgrupp ingår dessutom ett antal mindre dotterföretag. Faktureringen totalt för dessa uppgick till 68,0 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en vinst på 5,0 milj. kr.

Sammanlagt uppgick bolagsgruppens resultat till 119,6 milj. kr. år 1985 44 jämfört med 62,8 milj. kr. föregående år.

Historik

Finnboda AB är ett företag med en över 100-årig tradition, beläget i Nacka

strax utanför Stockholm. Verksamheten vid Finnboda är inriktad på i första hand reparationer och ombyggnader av fartyg. Dessutom innefattar verksamheten affärsområdet industriproduktion — tung verkstadsproduktion av främst stålkonstruktioner samt legotillverkning och maskinbearbetning.

Verksamheten under år 1985

Marknad och beläggning

Fartygsreparationer har under år 1985 alltmer koncentrerats till Finnbodas

närmarknad omfattande fartyg som trafikerar mellersta Östersjön. Under verksamhetsåret har 286 fartyg anlitat företagets tjänster. Verksamhetsvo-

lymen har efter flera års nedgång stabiliserats kring en nivå på 120000

reparationstimmar. En bidragande orsak till denna stabilisering är inför-

skaffandet av den nya flytdockan under år 1984, vilket på ett påtagligt sätt förstärkt Finnbodas kundbas. Industriverksamheten har under verksamhetsåret haft stora svårigheter

att hävda sig på marknaden. Priskonkurrensen har varit mycket hård beroende på stor överkapacitet. Marknadssituationen har medfört att Finnboda inom detta affärsområde har haft stora lönsamhetsproblem sam-

tidigt som man under året deltagit i ett flertal projekt. Finnboda ingår bl.a.

som underentreprenör vid den pågående ombyggnationen av Lidingöbron. Vidare har företaget svarat för tillverkning av tryckhållnings- och expansionskärl till Stockholm Energi.

Strukturåtgärder

För att komma tillrätta med Finnbodas fleråriga lönsamhetsproblem beslutades under året att bl.a. reducera personalstyrkan vid företaget. Tillsam-

mans med naturlig avgång har personalstyrkan minskat med 28 personer under 1985. Härutöver har ytterligare 25 anställda sagts upp fr.o.m. 1986.

Avtal har träffats med Gränges Hedlund, som ingår i Electrolux-koncernen om att Finnboda skall förvärva Gränges Hedlunds ståldivision under 45

år 1986. Gränges Hedlunds ståldivision med verkstad, försäljnings- och Skr. 1986/87:20

projektledningsresurser i Hammarby samt montagepersonal på flera orter i

Sverige kommer att integreras med Finnbodas industriverksamhet under

första halvåret 1986. Förvärvet innebär att Finnbodas verksamhetsvolym

mer än fördubblas samt att marknadsposition och kundbas kraftigt förstärks.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 198 (226). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —57 (—64) milj. kr. Resultatet har belastats med 21 (47) milj. kr. som en följd av tre

fartygsombyggnader utförda åren 1982 och 1983 där Finnboda gick i bor-

gen för beställarnas finansiering. Vidare har resultatet påverkats negativt

av reserveringar för kostnader avseende planerade och beslutade struktur-

åtgärder.

Investeringarna uppgick till 1 (16) milj. kr. och avsåg främst ersättningsinvesteringar.

Framtidsutsikter

Volymstabiliseringen för fartygsreparationer samt de omfattande åtgärderna inom affärsområdet industriproduktioner ger Finnboda bättre förutsätt-

ningar än tidigare för lönsam drift och tryggad sysselsättning. Vidare har samtliga fartygsengagemang avvecklats varför inga ytterligare resultateffekter av dessa engagemang kommer att belasta Finnboda.

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vilket statens vattenfallsverk äger 74,5 20 och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag 25,5 26, har till syfte att uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland för att producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden har skett i två etapper. Den första etappen omfattade två kärnkraftblock om

vardera 900 MW. Produktionen vid de båda blocken under år 1985 uppgick

till sammanlagt 11264 GWh. Driften sköts av statens vattenfallsverk på entreprenad åt Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag.

Det tredje blocket togs i kommersiell drift den 22 aug. 1985 och producerade under året 4166 GWh inkl. 1505 GWh under provdrifttiden.

Investeringarna i bolagets anläggningar under år 1985 har uppgått till 930 milj. kr. Större delen härav, 824 milj. kr., har investerats i block 3. 46

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är att tillhandahålla riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och på så sätt bidra

till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens självständighet. Detta sker genom att Företagskapital går in med minoritetsposter i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa

tillskott med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till tidsbegränsade minoritetsposter. Dessa avyttras efter börs- resp. OTC-notering eller återlöses av huvuddelägarna.

Företagskapital ägs till hälften av affärsbankerna och hälften av staten.

De intresseföretag i vilka Företagskapital AB för närvarande medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid utgången av år 1985 hade Företagskapital AB engagemang uppgående till totalt ca 30 milj. kr. i 13 intresseföretag. Dessa företag redovisar en omsättning år 1985 av 1620 milj. kr. med ett resultat före skatt och dispositioner av ca 100 milj. kr.

Utöver de 14 intresseföretagen har bolaget lån i ytterligare två företag med 0,4 milj. kr.

Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag uppgick till 30,4 milj. kr., varav 9996 utgjorde riskkapital. Engagemangen fördelade sig

på aktier (12,9 milj. kr.), konvertibla lån (7,7 milj. kr.), övrig utlåning (8,9 milj. kr.).

Räntenettot för år 1985 var 4,6 milj. kr. För år 1985 redovisas ett resultat för kundförluster, dispositioner och skatt av 5,0 milj. kr. jämfört med 10,0

milj. kr. för år 1984.

AB Gambrinus med AB Pripps Bryggerier Skr. 1986/87:20

Översikt 1984/85 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 4232 3737 Resultat före disp. och skatt 137 188 Redovisat årsresultat 50 41 Balansomslutning 2271 2267 Redovisat eget kapital 464 443 Investeringar 110 139

1984/85 1983/84 Antal anställda 3290 3271

Historik Gambrinus (f.d. Brygginvest) bildades av staten med uppgift att initiera

och medverka till strukturförändringar i bryggeribranschen, äga och förvalta aktier i bryggeriföretag samt idka därmed förenlig verksamhet. Bolaget, som numera ägs till 7570 av svenska staten och till 2590 av AB

Volvo, ändrade under verksamhetsåret namn till AB Gambrinus. Bolagets enda tillgångar utöver likvida medel är i huvudsak aktieinnehaven i de helägda dotterbolagen AB Pripps Bryggerier och Bryggeri AB Falken.

Efter verksamhetsårets utgång har statens aktier i Gambrinus försålts till Procordia AB (1986-04-01).

Koncernens verksamhet består till huvudsaklig del av dryckes- och mälterirörelse. (Pripps och Falken), foder, spannmål, handelsgödsel m.m. till lantbruket (Sollebolagen) samt kvarnrörelse (Skåne-Möllan). I dryckesrörelsen ingår tillverkning, försäljning och distribution av maltdrycker,

mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrinkar, juicer, safter och pui-

verdryck.

Presentation

AB Pripps Bryggerier (koncern)

Dryckesrörelsen omfattar moderbolaget samt Pripps Inc., USA. I Prippskoncernen ingår vidare handelsföretaget L.G. Fredriksson Handels AB samt det till 5192 ägda Sollebolagen AB.

Moderbolagets tillverkning bedrivs i dag vid fyra produktionsställen,

Bromma, Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Dotterbolaget L.G. Fredriksson Handels AB med kontor i Malmö är ett

handelsföretag med tyngdpunkten på handel med förpackningar och livsmedelsråvaror. Ytterligare områden, vari företaget är engagerat, är viss försäljning av flytande gödselmedel till skogsindustrin samt kemikalier.

Sollebolagen AB, som är ett fodermedelsföretag, är ett alternativ till

Lantmännen på marknaden. Inom Sollekoncernen finns vidare Skåne- Möllan AB, ett kvarnföretag som tillverkar och försäljer mjöl till bl.a. bagerier.

AB Pripps Bryggerier (dryckesrörelsen) Skr. 1986/87:20

Resultat Pripps försäljning uppgick till 4034 thl, en ökning mot år 1984 med 176 thl eller med 4,52 (inkl. export).

Omsättningen (exkl. dryckesskatter) ökade från 1768 milj. kr. till 1984 milj. kr. eller med 216 milj. kr. Omsättningsökningen är dels hänförlig till prishöjningar på ca 3,56 i snitt under året, dels ovannämnda volymökning jämte mixförskjutningar i sortimentet. Den 3 december 1984 höjdes dryckesskatten på klass III med 70 öre per liter. Produktiviteten (mätt i såld volym per anställd) har förbättrats med ca 290.

Medelantalet anställda var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år eller 2692 (år 1984 2629).

Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto sjönk med 45 milj. kr. till 115 milj. kr., varav minskningen i finansnettot utgjorde drygt 1 milj. kr. Årets rörelseresultat har liksom föregående år belastats med marknadsföringskostnader för byggande av varumärken i USA med 15 milj. kr. (år 1984 18 milj. kr.).

Verksamheten i Pripps Inc. har fortsatt inriktats på kraftfulla satsningar på marknadsföring av lågkaloriölet Nordik Wölf. En systematisk översyn av kostnadssidan har pågått och bl.a. har betydande besparingar kunnat göras på den administrativa sidan.

Investeringar Investeringarna under året uppgick till 74,2 milj. kr. (år 1984 87,1 milj. kr.).

Under året har ny depå i Luleå färdigställts. En fortsatt modernisering av depåerna har inneburit utbyggnad av lagerkapaciteten i Kristianstad, utbyggnad av lasthall i Norrköping samt lasthall och bakstamslastning i Uppsala. Härigenom har man fått en förbättrad arbetsmiljö samtidigt som man vunnit ökade lagerytor och fått en rationellare lagerhantering. Vid anläggningarna i Göteborg, Bromma och Sundsvall har nya elpannor installerats.

I Brommaanläggningen har ny tappningsutrustning installerats för cirka 10 milj. kr. Under året har förordersystemet på Tandemdatorer nu införts vid samtliga enheter, regionkontor och depåer, som därmed ligger on-line med centraldatorn.

Finansiella förhållanden Finansnettot har under året varit nivå med föregående år trots att de likvida medlen (exkl. värdepappersportföljen) har minskat från 336 milj. kr. till 236 milj. kr. En högre medelränta på kortfristiga placeringar samt lägre räntekostnader har bidragit tll det i stort oförändrade räntenettot som även belastats med ränta på pensionsskuld med 24,0 milj. kr. (år 1984 29,9 milj. kr.).

Totala innehavet av börsnoterade värdepapper representerade vid årets slut ett börsvärde av 75 milj. kr. (år 1984 101,5 milj. kr.). 49

4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 20

Pripps disponibla checkräkningskrediter uppgick vid året slut till 75 milj. Skr. 1986/87:20 kr. (år 1984 95 milj. kr.) och var då helt outnyttjade (år 1984 5,5 milj. kr.).

Övriga bolag Omsättningen i L.G. Fredriksson Handels AB ökade under det gångna verksamhetsåret med 17,7 milj. kr. och uppgick till 65,6 milj. kr. (år 1984 47,9 milj. kr.). Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto uppgick till 0,4 milj. kr. (år 1984 0,2 milj. kr.). Betydande leveransavtal har slutits under året avseende förpackningar och råvaror, vilka förväntas ge goda resultat under det kommande verksamhetsåret.

Sollegruppen har fortsatt expanderat med en omsättningsökning på nära 2020. Den totala omsättningen utgjorde 1177,6 milj. kr. (år 1984 983,5 milj. kr...

Tyvärr har lönsamheten under året varit pressad dels genom prisstopp och dels genom hårdnande priskonkurrens. Dessutom drar den alltför höga kapitalbindningen i lager dryga räntekostnader. Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto uppgick till 9,9 milj. kr. (år 1984 20,5 milj. kr.).

Av resultatförsämringen svarar finansnettot för ca 6,5 milj. kr. Ett åtgärdsprogram har inletts för att lyfta lönsamheten till tidigare nivå.

Bryggeri AB Falken

FALKEN Aktierna har under verksamhetsåret överlåtits från AB Pripps Bryggerier till AB Gambrinus, tidigare AB Brygginvest.

Genom det i november år 1984 ingångna avtalet med Novia Livsmedelsindustrier AB om bildandet av ett gemensamt ägt marknads- och försäljningsbolag Falcon AB, vars verksamhet startade den I april 1985, omöjliggöres i praktiken all jämförelse mellan detta år och det föregående.

Under tiden den 1 oktober 1984 till den 31 mars 1985 drevs verksamheten i Falken med samma förutsättningar som under de senare åren. Från den 1 april 1985 har marknadsföring, försäljning och distribution handhafts av Falcon AB, till vilket Falken sålt sin tillverkning till avräkningspris.

Dessa åtgärder har lett till ett mycket gott utnyttjande av Falkens tillverkningskapacitet.

Den sammantagna försäljningen för Falcon AB och Falken har under året varit 383 thl maltdrycker och 330 thl övriga drycker eller totalt 713 thl.

Marknadsandelarna för maltdrycker beräknas uppgå till ca 1096 och för övriga till ca 890.

Historik GDG Biltrafik AB, som är moderbolag i GDG-koncernen, bildades år 1932, då under namnet BJ Omnibus AB, för att bedriva den buss- och lastbilstrafik, som Bergslagsbanans styrelse beslutat starta i anslutning till järnvägsrörelsen.

År 1941 förenades Gävle-Dala och Södra Dalarnas järnvägars bussföretag med BJ Omnibus AB, varvid namnändring skedde till GDG Biltrafik AB.

I samband med förstatligandet av GDG-järnvägarna år 1947 övergick aktierna i GDG Biltrafik AB i SJ ägo. Samma år startades bolagets affärsverksamhet med att man började bygga kiosker i anslutning till busstationerna. Påföljande år startades bilservicerörelsen. Under senare år har affärsverksamheten kompletterats med motell, cafeterior och gummiverkstäder. Bolaget bedriver också en fabrik för tillverkning av busskarosser samt en resebyråkedja.

Bolagets omfattning Viss del av verksamheten drivs genom dotterbolag, varav de största är GDG Transport AB, som ombesörjer större delen av koncernens lastbilstrafik (1985 års omsättning 102,8 milj. kr.) och Alpus AB, som bedriver försäljning och regummering av bilgummi samt släpfordonstiliverkning (omsättning 76,3 milj. kr.).

Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna och Gästrikland samt i Stockholm. Dessutom bedriver GDG gränsöverskridande linjetrafik med buss Sverige-Tyskland med anslutning till flera andra länder i Europa. Denna trafik drivs i samarbete med Deutsche Touring GmbH, ett dotterbolag till Deutsche Bundesbahn.

Trafikrörelsen omfattade år 1985 678 bussar, 254 lastbilar och 226 släpvagnar till lastbilar. Totala körsträckan utgjorde för bussarna 43,1 milj. km och för lastbilarna 9,8 milj. km. Antalet resebyråer uppgick till 25 st. Affärsrörelsen omfattade 14 st kiosker och cafeterior, 17 bilservicestationer, I st motell och 20 st gummiverkstäder inkl. regummeringsfabriker. Härtill kommer tre hotell.

Verksamheten under år 1985 Skr. 1986/87:20 Koncernens omsättning under år 1985 uppgick till 938,1 milj. kr., innebärande en ökning gentemot föregående år med drygt 96 milj. kr. eler 11,496. Trafikrörelsen svarar för den största omsättningsökningen, ca 60 milj. kr. Affärsrörelsen ökade med ca 36 milj. kr. Inom trafikrörelsen uppvisar busstrafiken en lägre ökning än föregående år, främst beroende på det långvariga prisstoppet, vilket också negativt påverkat verksamhetens lönsamhet.

Den fortsatta goda konjunkturen under år 1985 medförde en ökning av lastbilstrafikens transporterade godsmängd. Detta ledde till att körda bilkilometer och arbetstimmar i verksamheten steg med drygt 3926. Detta tillsammans med under året förvärvad trafik medförde en omsättningsökning på drygt 2096. Resebyråverksamheten omfattar ett 25-tal resebyråer, huvudsakligen belägna i GDG:s trafikområde. Ca 3096 av omsättningen utgörs av försäljning av GDG:s egen produktion av sällskapsresor och biljetter.

Inom affärssidan faller den största omsättningsökningen på bilservicerörelsen. Den försålda bensinvolymen ökade väsentligt liksom försäljningen av tillbehör och kioskvaror. Hotellrörelsen, som utökats med hotell i Bengtsfors — förvärv och Borlänge — nybygge, ökade också kraftigt sin försäljning. Däremot har gummiverkstadsrörelsen inte haft samma utveckling som tidigare. Beroende på prishöjningar har omsättningen beloppsmässigt ökat något, medan den kvantitetsmässigt gått tillbaka. Detta sammanhänger med, att den totala däckmarknaden i landet minskade under året.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 35,8 milj. kr., en förbättring med 5,7 milj. kr. i jämförelse med föregående år. Investeringarna belöpte sig till 136,3 milj. kr. mot 117,5 milj. kr. år 1984.

Framtiden Regeringens proposition för budgetperioden 1986/87 förutsätter att statsbidraget till busstrafikens länshuvudmän kommer att halveras, vilket gör att man fortsättningsvis har att räkna med en minskning av entreprenadtrafiken.

Under år 1985 har GDG gjort fortsatta ansträngningar att relativt sett minska beroendet av entreprenadtrafiken. Detta har skett genom ökad satsning på beställningstrafik, arrangemangstrafik och utlandstrafik. Under året har tre konferensbussar anskaffats i syfte att bredda sortimentet och ytterligare sådana är beställda för leverans under år 1985.

GDG har under året förvärvat tre företag i Köln. Dessa bedriver resebyråverksamhet och beställningstrafik med buss. Förvärven har skett för att större möjligheter skall ges att öka busstrafiken mellan kontinenten och Sverige.

Ytterligare ett led i ansträngningarna att bredda verksamheten är den satsning på hotellverksamhet som skett under senare år. Utöver hotellen i

Bjertorp (Vara), Bengtsfors och Borlänge är ett under uppförande i Malmö Skr. 1986/87:20 och ytterligare ett planeras i Göteborg. Hotellen är bl.a. avsedda att täcka de ökande behoven i sällskapsreseverksamheten.

Koncernens totalresultat år 1986 har beräknats bli något lägre än det, som uppnåddes föregående år.

Generator Industri AB

Historik

Generator grundades redan år 1914 under namnet Maskinaffären Generator AB. Verksamheten bestod då framförallt av handel med maskiner,

bl.a. ångmobiler. Bolaget förvärvades år 1941 av Sten A. Olsson. År 1947

startade företaget produktion av ångpannor i egen regi. Företagets huvud-

kontor och tillverkningsenhet ligger i Partille utanför Göteborg.

År 1984 introducerades bolaget på OTC-marknaden.

Som ett led i den pågående strukturomvandlingen bland tillverkare av

större pannanläggningar förvärvade Svenska Varv AB aktiemajoriteten i

Generator under våren 1985.

Bolagets verksamhetsinriktning

Generator Industri AB är Nordens ledande leverantör av kompletta system för produktion av energi.

Produktprogrammet omfattar olje- och fastbränsleeldade ång- och het-

vattenpannor för alla ändamål och applikationer till fjärrvärme och indu-

strier. Företagets leveransåtaganden sträcker sig från systemlösningar till nyckelfärdiga anläggningar.

I Generatorkoncernen ingår följande dotterbolag:

VEÅ AB, Sävsjö, ett energiföretag som kompletterar Generators produktprogram med mindre pannor.

Andeze AB, Helsingborg, ett specialföretag inom luftvårdssektorn som arbetar med utveckling och marknadsföring av system för rökgasrening, stofthantering och dammbekämpning. Generator Energiproduktion AB, vars affärsidé är att sälja värme till

kommuner och industrier utan att dessa behöver investera i anläggningen (own and operate).

Generator Boiler Canada Ltd. som i British Columbia marknadsför Skr. 1986/87:20 Generators miljövänliga fastbränsleteknik.

Verksamheten under år 1985 Verksamhetsförvärv Som ett led i den pågående strukturomvandlingen biand tillverkare av större pannanläggningar förvärvade Svenska Varv AB aktiemajoriteten i Generator under våren 1985. Generator förvärvade därefter den I januari 1986 huvuddelen av Götaverken Energys värmedivisions produktsortiment efter att under det sista tertialet 1985 ha drivit verksamheten inom divisionen i kommission.

Förvärvet kommer successivt att ge Generator möjligheter till betydande substansökning och resultatförbättring.

Marknaden Efterfrågan på olje- och fastbränsleeldade pannanläggningar minskade under åren 1984-1985. Detta berodde bl.a. på minskade statliga bidrag för byggandet av fastbränsleanläggningar samt på att kärnkraft togs i drift.

Trots denna minskade efterfrågan har Generator under året tecknat order på kompletta värmeverk till bl.a. Kumla och Mjölby. Orderingången för service, ombyggnader och värmeåtervinning har visat en klar ökning.

En viss vitalisering av den svenska fastbränslemarknaden har märkts under senare delen av år 1985, vilket i början av år 1986 resulterat i flera order, bl.a. en komplett 20 MW hetvattencentral till Hallstahammar. Detta är en genombrottsorder för kolpulvereldning i mindre pannor.

Orderstocken per den 31 december 1985 uppgick till 758 milj. kr.

Verksamheten Den fakturerade försäljningen uppgick till 306 milj. kr. (318) vilket var lägre än vad som prognostiserats och beror på en förskjutning i utfaktureringen av ett par större order.

Under år 1985 har bl.a. följande större leveranser genomförts: — Kumla Energiverk AB - komplett värmeverk — Lidköpings Energiverk — två fluid-bed-pannor som eldas med torv och

avfall samt två oljepannor

— Bodens Energiverk — en 20 MW cirkulerande fluid-bed-panna — Göteborgs Energiverk, Ryaverken — två 500 MW oljeeldade hetvatten-

pannor — Stockholms Energiverk, Hammarbyverken — två 80 MW hetvattenpan-

nor — Mjölby-Svartådalens Energiverk — komplett värmeverk —- Göteborgs Energiverk, Sävenäsverken — leverans av 120 MW koleldad

hetvattenpanna.

I förvärvet av Götaverken Energys värmedivision ingår bl.a. order på 54

avfallsvärmeverk till Karlstad kommun och komplett hetvattencentral till Skr. 1986/87:20 Eskilstuna kommun.

Antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 392 (379).

Genom förvärvet av Götaverken Energys värmedivision kommer antalet anställda att öka med drygt 80 personer.

Generator redovisar för år 1985 en vinst efter finansnetto på ca 15 milj. kr. (19) och ca 9 milj. kr. (19) före bokslutsdispositioner och skatt.

Den finansiella ställningen är stark. Koncernens likvida medel uppgick till 70 milj. kr. Vid 1985 års bokslut anpassas Generators redovisningsprinciper till praxis inom entreprenadbranschen, varigenom balansomslutningen minskar till ca 211 milj. kr. Bolagets beskattade egna kapital uppgår till ca 26 milj. kr. och de obeskattade reserverna till ca 81 milj. kr. Soliditeten är 3470 efter 5070 schablonskatt på obeskattade reserver.

Årets investeringar uppgick till 11 milj. kr.

Framtidsutsikter Under de senaste åren har Generator bedrivit en framgångsrik teknisk utveckling.

Med de stora satsningarna på fluid-bed-teknikerna FB och CFB har Generatorkoncernen idag en ledande ställning inom detta område.

Generator har genom dotterbolaget Andeze utvecklat en rökgasreningsteknik som innebär helt nya möjligheter för miljövänlig efdning.

Förvärvet av Götaverken Energys värmedivision samt ovannämnda satsningar gör att Generatorkoncernen är en kraftfull enhet med stark bas på den nordiska marknaden och har goda förutsättningar för en ökad satsning på export.

AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE)

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 139,1 150,1 Resultat före disp. och skatt - 21,9 — 18,9

AB Gävle Vagnverkstad, förkortat AGEVE, bildades år 1933 som ett helägt dotterbolag till statens järnvägar (SJ), genom att SJ då övertog AB Trafikförbundets Verkstäder. Detta företag bildades år 1919 av Uppsala- Gävle Järnvägsaktiebolag (UGJ) och Ostkustbanans aktiebolag (OKB) för att gemensamt driva reparationsverkstäder och förråd.

Bolagets syfte är att utföra nytillverkning av och förändringsarbeten på rullande järnvägsmateriel samt att bedriva annat mekaniskt verkstadsarbete. 55

ASEA förvärvade den 31 december 1985 91926 av aktierna i bolaget och Skr. 1986/87:20 efter omorganisation inom ASEA är bolaget dotterbolag till ASEA Traction AB. Statens Järnvägar förvaltar för statens räkning resterande 996.

Faktureringen under år 1985 uppgick till 139,1 milj. kr. mot 150,1 milj. kr. år 1984. Resultatet för år 1985 har försämrats gentemot år 1984 främst beroende på höga material- och produktionskostnader i förening med för lågt utnyttjande av kapaciteten.

Efter förhandlingar med personalorganisationerna sade bolaget upp 61 anställda på grund av arbetsbrist. Flertalet av de uppsagda har lämnat bolaget under år 1985.

Samarbetet med den tyska firman Einke-Hofmann-Busch med gemensam tillverkning av skivbromsade personvagnsboggier har fortsatt under året. Kontrakt har under året skrivits med Zambia Railways avseende leverans av godsvagnar och maskinutrustning. I ordern ingår även viss utbildning och handledning i verkstadstekniska frågor i Zambia.

Sysselsättningen har ej varit tillfredsställande. Under året har 134 tvåaxliga och 161 fyraxliga vagnar samt 50 person-

vagnsboggier levererats. Ombyggnader och reparationer av godsvagnar har utförts åt SJ. På export har levererats gruvlok och inom Sverige rangerlok.

Under året har SJ beställt 100 slutna godsvagnar. Från AGA Norgas har beställning erhållits på ett godsvagnsunderrede. Zambia Railways har beställt 60 öppna godsvagnar. Beställning har erhållits från Linke-Hofmann- Busch på 20 personvagnsboggier. Totalt beställningsvärde är år 1985 ca 44 milj. kr. Tillsammans med vid årsskiftet inneliggande beställningar ger detta en grundbeläggning till halvårsskiftet år 1986.

Totala orderstocken uppgick vid årsskiftet 1985/86 till ca 72 milj. kr. (1984/85 till ca 144 milj. kr.).

Under året färdigställda byggnadsinvesteringar har uppgått till 207000 kr. (år 1984= 126000 kr.). Investeringar i maskiner och inventarier har uppgått till 1,0 milj. kv. (år 1984 = 763000 kr.).

Under året har till likviditetskonto inbetalats 911000 kr.

Av årets inköp hänför sig 920 till koncernbolag. 1926 av årets fakturering avser koncernbolag.

AB Göta kanalbolag

Göta kanal har drivits och förvaltats av Göta kanalbolag enligt kungligt Skr. 1986/87:20 privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten samtliga aktier i bolaget och sedan i maj 1984 förvaltas dessa av domänverket.

Kanaltrafiken, som numera huvudsakligen omfattar fritidsbåtar och passagerarfartyg, har efter ökning under många år nu stabiliserats och var under året i stort oförändrad i förhållande till föregående år.

Den av riksdagen år 1984 beslutade fortsatta upprustningen av kanalanläggningen har pågått under året. Arbetena har främst bestått av hamn- och pirupprustningar samt muddrings- och strandskoningsarbeten.

Skogsfastigheterna arrenderas sedan den 1 januari 1985 av domänverkets revirorganisation.

Fastighetsförvaltningen i övrigt omfattar utarrendering och uthyrning av mark och byggnader utefter Göta kanal.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs huvudsakligen vid bolagets varv i Sjötorp vid Vänern.

I och med att riksdagsbeslut år 1984 har kanalbolaget tillförsäkrats äganderätten till samtliga fastigheter vilka tidigare endast innehafts med dispositionsrätt. Under året har mark och byggnader sålts till ett värde av 4,5 milj. kr. Bolagets resultat visar i och med detta ett överskott med samma belopp.

Då bolagets ekonomi nu är sanerad avses överskottsmedlen från markförsäljningarna i fortsättningen investeras i anläggningar som ger bättre avkastning än vad de tidigare markarrendena gav. Under år 1985 har kaffestugan i Sjötorp och caféet i Berg inköpts.

Götaverken Arendal AB

Historik

AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göteborg byggts

omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har

förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Cityvarvet. Fartygsbyggandet i Göteborg överfördes samtidigt till Götaverken Arendal, som blev klart år 1963.

År 1978 påbörjade Götaverken Arendal en omorientering av verksamheten. Numera vänder sig Götaverken Arendal till offshore-marknaden med 57

produkter och tjänster för utvinning, undersökning och lagring av olja och Skr. 1986/87:20 gas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Götaverken Arendal! (GVA) har en ledande ställning inom området flytande anläggningar för offshoreindustrin. Under år 1985 var GVA på olika

sätt involverat i en tredjedel av de trettio flytande plattformar som finns i order i världen. Det gällde teknisk utveckling, design, konstruktionsarbete, tillverkning och/eller andra former av assistans.

Verksamheten under år 1985

Under året levererades två semi-submersibla riggar, en bostadsenhet till en fast plattform och en ombyggnad av en borrigg. Flera tekniska utvecklingsuppdrag genomfördes och dessutom levererades ett flertal legoarbeten av

varierande omfattning.

Tillsammans med de norska företagen A/S Sig. Bergesen d.y. & Co, Moss Rosenberg Verft (Kvaernergruppen) och Wilh Wilhemsen Limited A/S bildade GVA i början av 1986 Quatronor A/S. Avsikten är att bolaget skall äga och operera flytande anläggningar för utvinning av olja och gas.

Sommaren 1986 kommer en flytande produktionsanläggning GVA 5000

att levereras till North Sea Sun Oil med partners, Storbritannien.

Samarbetsavtal har också träffats med den brittiska industrigruppen

Trafalgar House om bl.a. produktionstekniskt stöd till företagets offshore-

enhet Scott Lightgow.

GVA: s tillverkning består huvudsakligen av produkter där beställningarna genomförs i uttalade investeringsvågor, samtidigt som verksamheten är

utsatt för allt tydligare protektionistiska åtgärder. Att i denna situation skapa en jämn och hög sysselsättning för de fast anställda är omöjligt.

Mot denna bakgrund vidtogs åtgärder för att anpassa företagets kapacitet och för att minska riskexponeringen. Förhandlingar med de fackliga organisationerna inleddes i maj 1985, samtidigt som 600 anställda varslades om uppsägning.

Leveranser

— Regalia, dykeririgg GVA 3000 för Consafe med partners, Sverige

— Vinni, borrig GVA 4000 för partrederiet SSV Vinni med norska och

svenska delägare — Bostadsmodul till Ulafältet för BP Petroleum Development Ltd, Norge — Ombyggnad av borriggen Vildkat för K/S Sverre Ditlev Simonsen Drilling A/S, Norge — Pontonpåbyggnad till plattform för Golar Nor A/S, Norge — Studier och utvecklingsuppdrag för oljebolag i Norge, Storbritannien och Kanada.

Marknad Skr. 1986/87:20

Aktivitetsnivån i Nordsjön har under året varit fortsatt hög. Under större delen av året förblev oljepriset stabilt, trots ett stort utbudsöverskott. I slutet av år 1985 och början av 1986 har dock prisnivån reducerats väsentligt.

Trots den aktuella oljeprisutvecklingen väntas andelen utbyggnader som utnyttjar produktionssystem baserade på flytande enheter öka under de närmaste åren.

Under är 1985 har den internationella protektionismen inom offshorevärlden ökat samtidigt som marknaden inom flera av GVA:s produktområden varit avvaktande. Konkurrens från företag i Sydostasien och från statsunderstödda varv i Västeuropa har ökat. Den internationella krisen inom shipping har accelererat denna utveckling.

Stora insatser görs för att långsiktigt förbättra marknadsmöjligheterna genom en intensiv produktutveckling och olika former av samarbete med partners på GVA:s huvudmarknader.

Antalet anställda uppgick vid årets utgång till 2366 (3420) personer, varav 1346 (2087) arbetare och 1020 (1 333) tjänstemän och arbetsledare.

Den stora skillnaden i antalet anställda beror i första hand på att det brittiska dotterbolaget Sea & Land Pipe Lines Ltd (SLP) sålts under året.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 9 (12) milj. kr. Det är ett svagt resultat men visar ändå att GVA lyckats hävda sig på en marknad, som kännetecknas av kraftiga svängningar i orderingång och prisnivå.

Investeringar i anläggningar uppgick under året till 19 (27) milj. kr. och bestod till övervägande del av ersättnings och rationaliseringsinvesteringar.

Consafe gick i konkurs i september 1985. GVA är borgensman för utfärdade statliga kreditgarantier till Consafegruppen. Värdet av de panter och övriga säkerheter som GVA erhållit i utbyte mot borgensåtagandet är avhängigt dels plattformarnas marknadsvärde, dels övriga partägares solvens. En sammantagen bedömning av offshoremarknadens utveckling och övriga partägares förmåga att fullfölja sina låneansvar leder till bedömningen att borgensåtagandena för GVA inte föranleder någon reservering för år 1985. Osäkerheten beträffande det slutliga utfallet är dock fortfarande stor.

GVA har sedan slutet av 1970-talet investerat i mindre ägarandelar i några tillverkade plattformar. Avkastningen har fram till år 1984 varit acceptabel. Den förändrade marknadssituationen har för år 1985 motiverat en nedskrivning av ägarandelarna utöver planenliga avskrivningar. Tillsammans med ett negativt rörelseresultat har ägarengagemangets nedskrivning belastat GVA-gruppens resultat med ca 150 milj. kr.

Framtidsutsikter Under år 1985 efterfrågades GVA:s tekniska kompetens i kraftigt ökad utsträckning. En fortsatt uppbyggnad av detta kunnande tillsammans med

förstärkt samarbete med internationella offshoreföretag ger trots allt GVA Skr. 1986/87:20

möjligheter på en hård marknad.

Götaverken Energy Systems AB

Historik Götaverken Energy Systems AB försörjde ursprungligen Götaverkens fartygsbyggen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emellertid blivit alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på cellulosaindustrin och den ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit verksamhetens särart. I början av 1970-talet ombildades Götaverken Energy Systems AB till ett aktiebolag.

Bolagets verksamhetsinriktning Företaget är en av världens ledande leverantörer av återvinnings- och barkpanneanläggningar till skogsindustrin.

Verksamheten under år 1985 Marknadsutvecklingen Utbyggnaden av den skandinaviska cellulosaindustrin har nått en mättnadsgrad medan investeringsbehovet inom den nordamerikanska cellulosaindustrin är fortsatt stort. Flera planerade upphandlingar har dock senarelagts. Under år 1985 tecknades en order om 390 milj. kr. med Potlach Corporation i USA om leverans av en turn-key-sodahusanläggning.

För att minska beroendet av den svenska fastbränslemarknaden har företaget sedan några år tillbaka marknadsfört denna teknik internationellt. Detta resulterade i början av 1986 i en order på en CFB-anläggning från Thyssen Engineering GmbH i Västtyskland.

Testresultaten från försöksanläggningen för kondenserad rökgasrening med värmeåtervinning i Högdalen har varit positiva och rönt stort intresse från myndigheter och potentiella kunder.

Marknaden för dieselkraftverk har trots ett ökat antal konkurrenter utvecklats positivt under senare delen av år 1985. I slutet av år 1985 erhölls 60

order på dieselkraftverk till Barbados Light & Power Company Ltd på 100 Skr. 1986/87:20 Mkr samt till Compania de Electricidade de Macao på 75 milj. kr.

Orderingången under år 1985 var 1204 (1493) milj. kr. medan order-

stocken uppgick till 1683 (1900) milj. kr. vid årets slut.

Verksamheten Den fakturerade försäljningen år 1985 uppgick till 968 (718) milj. kr., varav

exporten inkl. faktureringen från utländska dotterbolag utgjorde 519 (361) milj. kr. Under år 1985 levererades bl.a. följande anläggningar och pannor

— sodapanna till Saiccor Ltd

- ombyggnad av panna för International Paper Corporation i Gardiner, USA — flyttning och ombyggnad av panna för Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) — fastbränsleanläggning till Nyköpings kommun

— kolpulvereldad hetvattenpanna till AB Elektroinvest

—- 2 st 4-takts dieselkraftverksanläggningar till National Electricity Cor-

poration i Sudan

— värmepumpsanläggning till Karlstad kommun.

Vid årsskiftet 1985/86 avyttrade Götaverken Energy den i division Vär-

me i Kallhäll bedrivna verksamheten avseende stora fastbränsleeldade hetvattenanläggningar och kraftvärmepannor för kommunal energiför-

sörjning samt elpannor och avgaspannor till Generator. Överlåtelsen av division Värme till Generator omfattade också ansvaret för slutförande av

vissa projekt i orderstocken. Generator övertog vidare drygt 80 av de 150

anställda vid division Värme.

Under hösten år 1985 inleddes ett program för att anpassa företagets volym och organisationsform till en långsiktigt bedömd marknad, där tekniskt och finansiellt mer komplicerade projekt ingår. De beslutade

organisationsförändringarna innebär en reduktion av antalet anställda med

drygt 100 personer.

På den amerikanska marknaden har det tidigare samarbetsavtalet med PLM Sellbergs AB omförhandlats och under våren 1986 avvecklas försälj-

ningsbolaget Swentec Inc. Ansvaret för försäljning av sopförbränningsanläggningar till den nordamerikanska marknaden kommer att överföras till

företagets dotterbolag i Charlotte, North Carolina.

Antalet anställda vid årets slut uppgick till 1582 (1309), (avser medelantal personer omräknat till årsanställda).

Årets resultat Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 10 (—3) milj. kr.

Utvecklingen av CFB-tekniken har avsevärt belastat företagets resultat.

Det fortsatta utvecklingsarbetet i kontrakterade projekt kommer att ske i ett separat bolag i vilket Svenska Varv, Götaverken Energy och Generator 61

ingår som delägare. Svenska Varv har till detta bolag tillskjutit betydande Skr. 1986/87:20 finansiella resurser för den fortsatta utvecklingen av CFB-tekniken.

God lönsamhet i order avseende leveranser av pannor och ombyggnader till cellulosaindustrin samt leveranser av dieselkraftverk har haft en kraftig positiv resultatpåverkan.

Resultatet påverkas också positivt av överlåtelsen av division Värmes verksamhet och orderstock till Generator liksom av avyttringen av fastighetsbeståndet till fastighets AB Fribordet.

Årets investeringar, exkl. anläggningstillgångar övertagna i samband med bolagsförvärv, uppgick till 62 (59) milj. kr. varav 46 milj. kr. avser förvärv av en aktiepost i Fastighets AB Fribordet, 1 milj. kr. förvärv av andra aktier och resterande IS milj. kr. i huvudsak ersättningsinvesteringar.

Framtidsutsikter Under första kvartalet 1986 har orderingången ökat med ca 50926 jämfört med samma period förra året. Trots överkapacitet inom flertalet affärsområden samt ökande konkurrens och pressade priser förväntas resultatet år 1986 bli bättre än år 1985.

AB Industrikredit

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar av olika banker och staten. Från årsskiftet 1979-1980 bedrivs all verksamhet i AB Industrikredit. AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dotterbolag till AB Industrikredit.

AB Industrikredits uppgift är att lämna medel- och långfristiga krediter till mindre och medelstora företag inom alla branscher. Ändamålet med krediterna är vanligtvis fastighets- eller maskinfinansiering men kan även vara t.ex. en långsiktig förstärkning av rörelsekapital. Företagsformen inverkar ej på lånemöjligheterna. Kreditgivningen sker på företagsekonomiska grunder.

Industrikredits utlåning uppgick vid årsskiftet 1985 till 14440 milj. kr. (år 1984 13353 milj. kr.). Under år 1985 utbetalades nya lån om 2028 milj. kr. (år 1984 2523 milj. kr.). Amortering och förtida inlösen utgjorde 1550 milj. kr. (år 1984 1349 milj. kr.).

Under år 1985 beviljade Industrikredit lån om 3787 milj. kr. (år 1984 Skr. 1986/87:20

2949 milj. kr.). Av lånestocken beviljade, ej utbetalda lån, uppgick till

1802 milj. kr. (år 1984 1161 milj. kr.). Från år 1986 förändras upplåningsformerna. Från att tidigare i stort fungerat som detaljist åt AP-fonden hämtas nu pengarna främst från obliga-

tionsmarknaden.

Överskott före bokslutsdispositioner och skatter har under en följd av år stigit och uppgår nu till 114 milj. kr. (år 1984 106 milj. kr.). Detta motsvarar

0,76960 av balansomslutningen tår 1984 0,7690).

Ställs överskottet mot summan av beskattat eget kapital och 5096 av

värderegleringskontot, investeringsfonderna och förnyelsefonderna, blir lönsamheten 34,17 (år 1984 36.820).

Läggs till överskottet betalade provisioner och ränta på garantikapitalet, är överskottet 148 milj. kr. (år 1984 139 milj. kr.). Här avses den beräknade

ränta Industrikredit skulle erhållit om garantikapitalet varit inbetalt och

alltså kunnat lånas ut. Ställs detta överskott mot summan av beskattat eget

kapital, garantikapital och 5092 av värderegleringskontot, investeringsfonderna och förnyelsefonden, är lönsamheten 25,40 (år 1984 25,826). Lönsamheten betraktas som god.

Industrigruppen JAS AB

Industrigruppen JAS AB bildades år 1981. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att genom samordning av aktieägarnas insatser åstadkomma leverans av flygplan och typbundna underhållsresurser för JAS-systemet.

Bolaget drivs i kommission för aktieägarnas räkning och ägs till lika delar av:

Saab-Scania AB

Volvo Flygmotor AB

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Ericsson Radio Systems AB

Affärsverket FFV

Bolagets aktiekapital uppgår till 5 milj. kr.

KabiVitrum AB

Koncernen bildades år 1972 sedan Procordia AB (tidigare Statsföretag Skr. 1986/87:20 AB) under år 1971 förvärvat samtliga aktier i AB Kabi med dotterföretag. AB Kabi förvärvade samma år Vitrum AB och ACO Läkemedel AB under medverkan av Procordia AB (tidigare Statsföretag AB). Verksamheten i Kabi och Vitrum ingår i Kabi Vitrum AB. ACO har 1985-01-01 avyttrats.

Koncernen utvecklar och marknadsför internationellt en grupp läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder härutöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter på den svenska marknaden. Intravenös näringstillförsel, produkter framställda ur blodplasma samt tillväxthormon är koncernens viktigaste områden.

Koncernens försäljning har under år 1985 uppgått till 1335,8 milj. kr. (1521,1 milj. kr.). Av ökningen, 924, faller 726 på volymökning samt 297 på prisökning. Försäljningens utlandsandel var 7594.

Koncernens rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan uppgick till 34,0 milj. kr. (år 1984 231,3 milj. kr.). Motsvarande resultat för moderbolaget var 42.9 milj. kr. (år 1984 217,3 milj. kr.).

Antalet anställda har under året minskat med 200 årsanställda beroende på avyttringen av ACO Läkemedel AB.

Koncernens investeringar i anläggningar har uppgått till 135 milj. kr. (år 1984 112 milj. kr.).

Under år 1985 har följande förändringar genomförts i koncernen:

Det svenska dotterbolaget ACO Läkemedel AB har som nämnts ovan 1985-01-01 avyttrats till Procordia AB. Nya dotterbolag har bildats i Japan och Schweiz med uppgift att övertaga marknadsansvaret för koncernens produkter på dessa marknader. Ytterligare 1096 av aktierna i KabiGen AB har förvärvats. KabiVitrum AB:s andel utgör därmed 45970. Ytterligare 4096 av aktierna i KabiFides S.A., Barcelona har förvärvats 1985-01-01. KabiVitrum äger därmed 90272 av aktierna i bolaget. Efter räkenskapsårets utgång har ytterligare 1196 av aktierna i KabiVitrum Inc., Berkeley, CA, USA förvärvats. KabiVitrum äger därmed 10096.

KabiVitrum AB har deltagit i nyemission i BioNative AB i Umeå. Moderbolagets aktiekapital har per 1985-09-02 ökats med 100 milj. kr. genom nyemission. Aktiekapitalökningen var vid årsskiftet ännu ej registrerad.

Beslut har fattats att fr.o.m. 1986-01-01 driva såväl verksamheten inom koncernens fyra affärsområden som direktexportverksamheten i bolagsform. För ändamålet har bildats KabiVitrum Nutrition AB, KabiVitrum Haematology AB, KabiVitrum Peptide Hormones AB, KabiVitrum Pharma AB samt KabiVitrum International AB. Verksamheten vid Brunna-fabriken i Upplands-Bro kommer från årsskiftet att bedrivas under firma KabiVitrum Lipid Chemicals AB.

Kalmar Industries AB Skr. 1986/87:20

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Kalmar Industries AB är ett helägt dotterbolag till Procordia AB (f.d.

Statsföretag AB).

Gruppen består för närvarande (1986-06-30) av följande affärsområden/ bolag: Transportteknik Kalmar Verkstad, Kalmar, rälsfordon

Kalmar Nohab, Trollhättan, rälsfordon

Kalmar Lagab, Laholm, materialhanterings-

utrustning

Kalmar Tellus, Vallentuna, materialhanterings-

utrustning Hanteringsteknik Kalmar LMV, Ljungby, gaffeltruckar

Kalmar Irion, Stuttgart, fyrvägstruckar

Träbearbetningsteknik Söderhamns Verkstäder, Söderhamn, sågverks-

utrustning

Waco Jonsereds, Halmstad, hyvelutrustning

Kockums Industri, Australien, skogsmaskiner

och försäljning av träteknikprodukter Metallbearbetnings- MTI Machine Tool Invest AB, Kalmar teknik Uddcomb Sweden, Karlskrona, offshore, lego

Fortsatt strukturering år 1986 Kalmar Industries övertog i maj år 1986 Tellus Engineerings verksamhet

som berör utveckling och marknadsföring av materialhanteringsutrust-

ning.

Övertagandet innebär en vidareutveckling av Kalmar Industries engagemang inom materialhanteringsområdet.

Ett nytt bolag. Kalmar Tellus bildades 1986-06-15 med Kalmar Industries som huvudägare och med säte i Vallentuna. Det nya bolaget övertog konstruktioner och produktprogram från Tellus Engineering och anställde ett 30-tal personer.

Under juni 1986 kunde Kalmar Industries delta i en strukturering av den svenska verktygsmaskinbranschen. Två av de största tillverkarna av verk-

tygsmaskiner — SMT Machine Company i Västerås och SAJO i Värnamo gick samman under ett nybildat bolag, Machine Tool Invest. 65

5 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 20

Kalmar Industries är störste enskilda ägare (4492) i det nybildade bola- Skr. 1986/87:20

get.

Företagen har i Sverige ca 600 anställda tillsammans och ett flertal säljbolag i utlandet. Machine Tool Invest AB har säljbolag i Västtyskland, England, Frankrike och USA med sammanlagt ett 100-tal anställda.

I januari år 1985 sammanfördes flertalet av Procordias verkstadsföretag

under moderbolaget Kalmar Industries. Koncernen består av åtta helägda

dotterbolag och har säljbolag i tiotalet länder och tillverkning i Västtyskland och Australien. För ett maximalt tillvaratagande av koncernresurserna indelades koncernen under året i affärsområdena Transportteknik, Hanteringsteknik, Träbearbetningsteknik och Metallbearbetningsteknik.

Vidare har administrativa/finansiella centra bildats i form av ett moderbolag på varje marknad, där koncernen har flera bolag, t.ex. i Norge, Västtyskland och Frankrike.

Kraftig resultatförbättring

Resultatet för Kalmar Industries visar en kraftig förbättring jämfört med år

1984. En genom avyttringar och förvärv förändrad koncernstruktur gör dock jämförelsen svår. För jämförbara affärsenheter förbättrades resultatet före finansiella poster till 60 milj. kr. Den reala rörelseresultatförbättringen inom kvarvarande enheter torde ligga kring 100 milj. kr.

Karakteristiskt för produktbolagen är att de till övervägande delen är marknadsledare men med relativt små marknader. Detta gäller också Kalmar LMV -— en av världens största tillverkare av tunga gaffeltruckar.

Bland annat för att effektivisera eftermarknadsorganisationen i Europa

förvärvade Kalmar LMV under året det västtyska bolaget Irion. Tillsammans med etableringen av Kalmar BT, hälftenägt tillsammans med BT, och ett "private brand” -avtal med Clark har företagets strategiska position avsevärt förbättrats. För Kalmar LMV var år 1985 det resultatmässigt hittills bästa året med en tredubbling jämfört med år 1984. Den positiva utvecklingen väntas fortsätta med de nu förbättrade möjligheterna i framför allt Västtyskland och Frankrike.

Kalmar Verkstad redovisar ett sämre resultat än år 1984, framför allt beroende på att ett antal order slutlevererades år 1984. Kalmar Verkstads

resultat måste alltid ses i ett flerårsperspektiv. SMT Machine Company redovisar en kraftig resultatförbättring framför allt genom ett framgångsrikt genomfört rehabiliteringsprogram i Västeråsenheten.

Uddcomb som genomgått ett omfattande åtgärdsprogram visar för första

gången vinst, dock efter tillgodogörande av de ränteintäkter som rekon-

struktionsreserven tillåter.

Kalmar Nohab, verksamt inom reparation och ombyggnad av rälsfordon och legpgotillverkning av tidnings- och civiltryckpressar redovisar ett myc-

ket gott resultat för år 1985. Resultatet torde dock återgå till en lägre nivå under år 1986. Kalmar Lagab har genomfört stora organisationsförändring-

ar, föranledda av ett svårt första halvår. Utsikterna för år 1986 är goda.

Sågverksindustrin är i sin konjunkturkänslighet nödsakad att prioritera 66

ansträngningarna att nå en jämn beläggning i verkstäderna. I detta syfte Skr. 1986/87:20 förvärvade Söderhamns Verkstäder 3696 av Tico samt hela Ticos tillverkning av styckegodskranar i Gävle, vilken successivt kommer att flyttas till Söderhamn. Därmed förbättras såväl Tico's som Söderhamns Verkstäders konkurrenskraft.

Waco Jonsereds med tillverkning av hyvelmaskiner breddade under året sitt program genom att köpa Jonab (hanteringsutrustning före och efter hyvlarna) och 2622 av Gubisch, Västtyskland (mindre hyvlar).

Den under år 1984 inlemmade Ulveco-gruppen visade sig med sin snabbrörliga elektronik-tillverkning passa dåligt i Kalmar Industries verkstadsmiljö. Ulveco Power Products, Power Systems och utlandsbolagen överläts därför till Neste Battery med en för Ulveco passande strategisk inriktning. Den 1 januari 1986 såldes de återstående Ulvecobolagen med bl.a. Kockum Sonics till företagsledningen och närstående intressenter.

Omstruktureringen har dragit höga extraordinära kostnader men har gett Kalmar Industries en väl avvägd struktur inom såväl produktion som marknadsföring. Inför år 1986 kommer satsningarna på de internationella marknaderna att ytterligare prioriteras. Inom gruppen pågår program inom områdena kapitalanvändning och kvalitet, vilka ytterligare bör bidra till en fortsatt positiv utveckling för Kalmar Industries.

KAPAB Kapitalutveckling AB

Företaget hette ursprungligen Nyckelhus AB och startades år 1962 som ett privatägt företag. Bolaget övergick i statlig ägo år 1969.

Den ursprungliga verksamheten — tillverkning och försäljning av småhus — avvecklades under år 1983 till Modulentgruppen.

Företagets nuvarande verksamhet utgöres av förvaltning av ett antal

topplån — reverser — i tidigare försålda småhus. Därutöver tillkommer

avveckling av eftersläpande ärenden från den tidigare verksamheten.

Förvaltningen av lånen ger ett icke obetydligt räntenetto, som förväntas kunna noteras under ett antal år framöver.

Historik Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är Karlskronavarvet AB som

grundades är 1679 och således har byggt fartyg i över 300 år. Varvet var

från början helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av underhåll. reparationer, moderniseringar och nybyggen. Efter andra

världskriget genomfördes en omorganisation på grund av marinens mins-

kade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvarvet sammanfördes till Marinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. År 1961 ombildades företaget till Karlskronavarvet AB. År 1970 överfördes Karlskronavarvet till industridepartementet och gick upp i det då nybil-

dade Statsföretag AB. Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB.

Omfattande investeringar har genomförts 1 anläggningarna framför allt under 1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp.

Under 1970-talet har ett flertal försök gjorts att minska beroendet av den

svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har minskat.

Karlskronavarvet arbetade därför som underleverantör till storvarven under högkonjunkturen i början av 1970-talet och har sedan dess försökt diversifiera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under år 1981 och

verksamheten koncentreras åter på örlogs- och bevakningsfartyg samt

fartygsunderhåll för svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning

Verksamheten vid Karlskronavarvet är inriktad på projektering, konstruktion och tillverkning av avancerade örlogs- och bevakningsfartyg. Härut-

över sker en omfattande ombyggnads- och underhållsverksamhet.

Basen för Karlskronavarvets verksamhet är svenska marinens behov av

fartyg, vilken kompletteras med ett ökande antal internationella uppdrag.

Verksamheten under år 1985 Skr. 1986/87:20

Den svenska flottan är för närvarande inne i ett omfattande generationsskifte inom alla områden. Detta har medfört att Karlskronavarvet erhållit beställningar på nya typer av kustkorvetter och minröjningsfartyg. Uppgif-

ten för Karlskronavarvet är att utforma slagkraftiga enheter, vilka kan

verka in på 2000-talet. Internationellt har Karlskronavarvet under senare år nått framgångar

med sin metod att konstruera och bygga stora skrov i GRP-sandwich.

Avtal om tekniköverföring har tecknats med företag I USA och Danmark.

I USA byggs nu det första av amerikanska marinens nya minjaktfartyg

med skrov enligt Karlskronavarvets teknik. Under år 1985 stärkte Karlskronavarvet sin ställning som världsledande inom minröjningsområdet, då danska marinen beslutade att använda GRP-sandwichtekniken i sin nya

fartygsserie, Standard Flex 300. Efter av Karlskronavarvet utfört konstruktionsuppdrag byggs nu prototypskrovet på Karlskronavarvet.

Minröjningsfartygen Landsort och Arholma, som levererades till den svenska marinen år 1984, är nu testade och utvärderade. Fartygstypen har visat sig vara intressant också internationellt i likhet med de redan tidigare kända attack- och bevakningsfartygen.

Dagens och morgondagens örlogsfartyg är uppbyggda av en rad olika system, vilka var för sig representerar senaste teknik. Detta är särskilt

påtagligt inom elektronik- och vapenområdena.

Karlskronavarvets GRP-sandwichteknik för tillverkning av minröjningsfartyg i plast är exempel på avancerad egenutvecklad teknik. Tekniken har en rad fördelar, som är intressanta också inom civila användningsområ-

den. Under år 1985 levererades två fartyg till den svenska marinen, kustkor-

vetten HMS Stockholm och kustkorvetten HMS Malmö.

Strax före årsskiftet färdigställdes också det fullt utrustade förskeppet

till den första ubåten i Västergötland-serien för leverans till Kockums i Malmö. Moderniseringen av SPICA lI-serien avslutades. Utöver detta stora ombyggnadsprojekt har reparationer och underhållsarbeten utförts

på flottans fartyg och på de stora statsisbrytarna.

I december år 1985 beställde Försvarets Materielverk fyra kustkorvetter typ Göteborg, som är en vidareutveckling av Stockholm-klassen. Ordersumman uppgår till drygt 1100 milj. kr. Produktionsstart kommer att ske

under år 1986 och leverans åren 1989-1990.

Dotterbolaget Krona Marin AB, tidigare Mölnlycke Marin AB, fortsätter framgångsrikt sin försäljningsverksamhet av mindre fiske- och arbets-

båtar i plast till utvecklingsländer. Tillverkningen sker både lokalt och i

Sverige.

Den totala orderingången under året uppgick till 1386 milj. kr. (år 1984

450). Inneliggande orderstock vid ärets slut värderas till 1876 milj. kr. (år

1984 929). Antalet anställda var vid årsskiftet 1133 milj. kr. (år 1984 1122). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 19 milj. kr. (år 1984 26,0). Resultatet har belastats med reservering för kundfordrings-

risker för tidigare civila fartygsnybyggen med 21 milj. kr. (år 1984 15,0). Skr. 1986/87:20

Ansvaret för dessa risker har övertagits av Svenska Varv AB fr.o.m. är 1986.

Årets investeringar uppgick till 16 milj. kr. (år 1984 16,0) och avsåg bl.a. en ny dockverkstad samt utrustning och mjukvara i samband med den omfattande datorisering som nu successivt införs i företaget.

Framtidsutsikter Karlskronavarvet fortsätter sin satsning på exportmarknaderna. Flera

intressanta projekt bearbetas för närvarande. Långsiktiga utvecklingsprogram pågår bl.a. för att vidmakthålla och

förstärka den ledande position, som företaget har vad gäller konstruktion och tillverkning av stora fartygsskrov i GRP-sandwich.

Beläggningen är tillfredsställande under de närmaste åren och lönsamheten i befintlig orderstock bedöms som god.

Kockums AB

Historik Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum. Produktionen dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och järnvaror. År 1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främst i form av reparationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfartyg. Den första undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskriget (år 1914). År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfartyg. År 1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan härbärgera nybyggen på upp till 700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i bruk år 1974. Kockums har fram till i dag konstruerat, byggt och levererat över 550 fartyg, varav bl.a. 46 ubåtar till Svenska Marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning Skr. 1986/87:20

Kockums verksamhet är uppdelad på tre affärsområden — Civila Fartyg, Marin- & Undervattensteknik samt Verkstadsprodukter.

Civila fartyg är Kockums dominerande affärsområde. Fartygstillverkningen svarar för c.a. 8026 av den totala produktionsvolymen. Från ledande producent av stora serietillverkade tankfartyg under 1970-talet har Kockums omvandlats till ett ”skrädderi” för tekniskt avancerade fartyg. Kockums har i samverkan med rederierna utvecklat, konstruerat och byggt världens mest sofistikerade Ro-Ro tonnage. Genom ordern (år 1983) på två kryssningsfartyg för vardera drygt 1 miljard kr. har Kockums gjort en inbrytning på ytterligare ett marknadsområde med tekniskt avancerade fartyg.

Marin- & Undervattensteknik med över ett 130-tal kvalificerade experter är Sveriges enda enhet för både utveckling och konstruktion av ubåtar. Inom avdelningen bedrivs en omfattande utveckling för såväl militär som civil användning.

För det tredje affärsområdet — Verkstadsprodukter — svarar dotterbolaget Kockums Verkstäder AB. I detta bolag ingår Laboratorium med 35talet specialister, Maskinverkstad med c.a. 100 anställda och Marine Equipment som svarar för försäljning av reservdelar och fartygsutrustning.

Verksamheten under år 1985 I den varvsproposition som förelades riksdagen våren 1983 konstaterade regeringen att det fanns en kraftig obalans mellan tillgänglig varvskapacitet och bedömt framtida behov av nytt fartygstonnage. Regeringen påpekade vidare att varvskapaciteten sannolikt måste minska för att balans mellan efterfrågan och utbud skulle uppkomma.

Regeringen föreslog i propositionen ett särskilt stöd till fartygsproduktionen under åren 1984 och 1985, men framhöll samtidigt att i den mån varven inte kunde teckna order till priser som täckte produktionskostnaderna måste kapaciteten minskas ytterligare. Koncernens strukturplan skulle fullföljas med den förändringen att lönsamhetsmålet för de fartygsproducerande varven skulle uppnås senast år 1986 istället för år 1985.

Marknad för civila fartyg Nybyggnadsmarknaden har ytterligare försvagats under de senaste åren. Kockums har inriktat marknadsbearbetningen på tekniskt avancerade fartygstyper, främst kryssningsfartyg och färjor.

Trots satsningen på dessa produkter som är mindre konkurrensutsatta från lågkostnadsländerna i Fjärran Östern och trots att marknaden inom detta segment visat tillväxt har Kockums inte tecknat någon ny fartygsorder under år 1985. De kraftigt ökade subventionerna i konkurrentländerna medförde att inte ens det kvarvarande produktionsstödet på 100 milj. kr. räckte för att teckna ny fartygsorder.

Tidpunkten för balans mellan utbud och efterfrågan bedöms ha ytterliga- Skr. 1986/87:20 re förskjutits framåt i tiden.

Avvecklingsbeslut I Kockums styrelse har beläggningssituationen och utvecklingen på marknaden löpande diskuterats. Härvid har det blivit alltmer uppenbart att produktionen av civila fartyg inte skulle kunna fortsätta utan förnyat stöd.

Mot denna bakgrund beslöt Svenska Varvs styrelse den t1 december 1985 att meddela regeringen att man inte bedömde det möjligt att på kommersiellt godtagbara villkor fortsätta nybyggnadsverksamheten.

Regeringen meddelade den 13 februari 1986 att man inte hade för avsikt att föreslå riksdagen fortsatt direktstöd för produktion av handelsfartyg. Styrelserna i Kockums AB och Svenska Varv AB beslöt därför den 20 februari 1986 att MBL-förhandlingar skulle inledas om avveckling av den civila fartygsproduktionen vid Kockums. Denna kommer i huvudsak att vara avvecklad före utgången av år 1987.

Orderstocken för civila fanygsbyggen bestod vid årsskiftet av två 750hytters kryssningsfartyg till Carnival Cruise Lines, USA, samt en timmerpråm till MP-bolagen.

Antalet anställda minskade med 229 personer under året och uppgick vid årets slut till 2853.

För de anställda som drabbas i samband med avvecklingen har regeringen föreslagit riksdagen en speciell satsning på arbetsmarknaden i Malmö.

Resultat Kockums levererade under året två 17000 dwt biltransportfartyg till Walleniusrederierna. Fartygen färdigställdes och leverades före kontraktsenlig tidpunkt.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —237 milj. kr. (år 1984 42,0). Resultatet har belastats med bedömda kostnader för avveckling av handelsfartygsproduktionen på 342 milj. kr.

Investeringarna uppgick till 10 milj. kr. (år 1984 9).

Framtidsutsikter Satsningarna inom marin och civil undervattensteknik vid Kockums fortsätter. Den framtidsinriktade verksamheten omfattar projekterings- och konstruktionsuppdrag inom UV-teknik, produktion av ubåtar, övrig kvalificerad verkstadsproduktion samt laboratorietjänster. Verksamheten kommer att bedrivas i ett separat bolag, Kockums Marine AB, med ett eget kapital på 75 milj. kr. motsvarande en soliditet på 4026. I Kockums Marine AB kommer också verksamheten i Kockums Verkstäder att ingå. Antalet anställda beräknas initialt uppgå till 500-550 personer.

Kockums tecknade under år 1985 i stark internationell konkurrens kontrakt med Royal Australian Navy på ett omfattande projektarbete avseende nästa generation ubåtar för Australien. Kontraktssumman uppgår till 72

c.a. 100 milj. kr. Studien genomförs i konkurrens med Howaldtswerke, Skr. 1986/87:20 Västtyskland. Utvärdering sker i slutet av år 1986. Omfattningen av hela projektet beräknas till c.a. 15 miljarder kr.

Under året har också avtal tecknats med Försvarets Materielverk om projektering av nästa serie ubåtar för den svenska marinen, Produktion av ett luftoberoende energisystem till det franska offshore-företaget Comex pågår. Systemet baseras på stirlingmotorteknik. I januari 1986 tecknades kontrakt på ombyggnad av den första svenska ubåten för luftoberoende undervattensdrift.

Satsningen på utveckling och försäljning av konventionellt framdrivna militära ubåtar fortsätter. Inom den civila delen pågår utveckling av delsystem för undervattensproduktion av olja och gas på uppdrag av bl.a. norska oljebolag.

Orderstocken består av fyra ubåtar till den svenska marinen samt projekterings- och legouppdrag.

AB Kurortsverksamhet

AB Kurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver sjukvårdande verksamhet.

Aktiekapitalet tillsköts av dåvarande Kungl. Pensionsstyrelsen med me-

del från folkpensioneringsfonden. Bolagets sjukvårdande verksamhet består till övervägande del i medi-

cinsk rehabilitering och utredningsverksamhet för de allmänna försäkringskassornas behov. Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn

(231 platser). Genom dotterbolaget AB Tranås Kuranstalt ombesörjs vår-

den vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås med totalt 217 platser, samt 78 platser för patienter som själva betalar sin vård.

Under år 1985 var totalt 306 personer anställda i koncernen.

AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildades år 1972 och är lokaliserat till

Studsvik norr om Nyköping i Södermanland.

AKU ägs av de tre kraftföretagen Statens Vattenfallsverk (5096), Sydkraft AB (2590) och OKG Aktiebolag (2520). För närvarande är personal-

staten på 80 tjänster men under hösten år 1986 slås AKU samman med

Rådet för Kärnkraftssäkerhet (RKS) då tillkommer c.a. 10 tjänster.

AKU svarar för simulatorträning av kärnkraftverkens driftpersonal. Eftersom kärnkraften drivs vid full effekt under så stor del av året som

möjligt får inte personalen tillfälle till träning av olika driftförhållanden.

Det är viktigt att skiftlagen kommer så nära verkligheten som möjligt och det gör de i någon av AKUs tre fullskalesimulatorer.

Bl-simulatorn (BWR — Boiling Water Reactor) är en kopia av Barsebäcksverkets första reaktor. R3-simulatorn (PWR — Pressurized Water

Reactor) är en kopia av Ringhalsverkets tredje reaktor. FO3-simulatorn

(BWR) är en kopia av de två senaste reaktorerna Forsmark 3 och Oskars-

hamn 3 som är tvillingaggregat. AKU håller regelbundet grundkurser på upp till nio veckor och återträ-

ningskurser på 1—1,5 vecka. Dessa består av simulatorträning, teoriundervisning och övningar. AKU har också specialkurser för olika personalkategorier. Sammanlagt ger AKU c.a. 200 kursveckor per år för c.a. 500 elever.

Grundkursen riktar sig till personal under utbildning på kärnkraftverken

med sikte på kontrollrumstjänst. De kan inte få sådan tjänst utan att ha genomgått grundkurs vid AKU och därefter den årliga återträningen.

Varje kurs kräver stora resurser vad gäller personal. Ungefär 40 tjänster

ägnar sig åt att planera och genomföra simulatorträningen. Övriga 40 tjänstemän ägnar sig åt administration, rit- och reproduktion samt tekniskt underhålls- och utvecklingsarbete. Investeringar under år 1986 uppgick till c.a. 30 milj. kr. Flera stora projekt pågår för närvarande, bl.a. utbyte av huvudfaktorer samt byte av processdatorer i kontrollrummen. Produktionen av nya läromedel för 90-talets grundutbildningsprogram pågår också. Hlångtidsperspektivet ligger att utveckla kurssortimentet, träningsmetodik, läromedel och tekniska hjälpmedel.

AB Landtransport administreras av ASG AB och bedriver genom dot-

terbolag åkeriverksamhet i Stockholm, Göteborg, Malmö och Växjö.

Dotterbolagen, som tillsammans innehar c.a. 190 fordon, är i stort sett sysselsatta i ASG trafiksystem.

Koncernens investeringar i fordon uppgick år 1985 till 8,7 milj. kr. Den fakturerade omsättningen uppgick år 1985 till 89,8 milj. kr. (år 1984 75,7

milj. kr.) innebärande en ökning med 14,1 milj. kr. eller 1996.

Rörelseresultatet efter avskrivningar och finansiella poster uppgick till

2,1 milj. kr. (år 1984 2,1). Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar koncernen en nettovinst för året om 0,4 milj. kr (år 1984 0,2).

Lantbrukskredit Aktiebolag

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Lantbrukskredit började sin verksamhet år 1965. Bolaget skall genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka vid finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser förädling eller distribution av produkter från jordbruk och skogsbruk, binäringar till dessa samt också distribution av förnödenheter till samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för finansieringsverksamheten. Bolagets aktier ägs till hälften av staten och i övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt garantifonder till bolagets förfogande.

Upplåningen vid utgången av år 1985 uppgick till 2407 ,4 milj. kr. Nyupplåningen under året blev 285.0 milj. kr. och amorteringarna 261,8 milj. kr. Utlåningen utgjorde vid årets slut 2528,7 milj. kr. Nya lån utlämnades 75

under året med 286,9 milj. kr. och amorteringar på lån inflöt med 259,5 Skr. 1986/87:20

milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av företag som driver

handel med spannmål och lantbruksmaskiner samt därmed sammanhäng-

ande verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsföretag. Av årets överskott 19,1 milj. kr., har 14,6 milj. kr. avsatts till värdeminskningskontot för fordringar, som därefter uppgår till sammanlagt 114,7 milj. kr. och

utgör 4.596 av utlåningen. Till aktieägarna har utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagets kontorsadministration ombesörjs av Sveriges allmänna hypo-

teksbank, som ställt erforderlig personal och lokaler till förfogande mot

särskild ersättning.

Liber AB

Liber är en koncern inom Procordiagruppen. Under år 1985 drevs verksamheten inom moderbolaget Liber Grafiska AB i fyra produktområden — Förlag, Media, Allmänna förlaget och Utbildning. Som självständiga dotterbolag drevs Liber Distribution AB, LiberTryck AB, Skrivab och Liber Systems. Verksamheten bedrevs i huvudsak i Stockholm, Malmö och Växjö.

Från och med februari 1985 heter moderbolaget Liber AB.

Resultatet före dispositioner uppgår till —42 milj. kr.

Liber Förlags omsättning uppgick till 83 milj. kr. Förlagsutgivningen inom ekonomi, data och management visar på fortsatta framgångar.

Liber Trycks omsättning har, efter högkonjunkturen året 1984, återgått till ett mer normalt läge och uppgick år 1985 till 92 milj. kr.

Från och med år 1985 drivs tryckeriverksamheten i dotterbolagsform,

Liber Tryck AB.

Under år 1984 uppgick Skrivabs omsättning till 109 milj. kr.

Verksamheten år 1985

Liber-koncernens balansomslutning minskade under år 1985 till 326.0 milj. kr. Till största delen beror detta på lägre kundfordringar samt på att värdet av investeringarna I utvecklingsprojekt har skrivits ned.

Luftfartsverket Skr. 1986/87: 20

Översikt 1985/86" 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.)

>" preliminära siffror

Verkets uppgift och omfattning

Regelbunden civil luftfart bedrivs f.n. på 39 flygplatser i Sverige. På 7 av

flygplatserna förekommer endast linjefart med lätta flygplan, s.k. linjetaxi-

trafik. Av de 39 flygplatserna drivs 14 av luftfartsverket, medan fem är

militära flottiljflygplatser, där den civila flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 20 flygplatser är åtta militära övningsfält med kommunal huvudman och 11 kommunala flygplatser. En trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Norrköping, Skellefteå, Stock-

holm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby samt Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmänflygplats (Eslöv).

De fem flottiljflygplatserna där luftfartsverket administrerar den civila

flygtrafiken är Halmstad, Luleå, Ronneby, Ängelholm samt Östersund-

Frösön.

Verket har fyra huvuduppgifter. En av dessa är att driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart och svara för därmed sammanhängande verksamhet. Detta innefattar förutom att bedriva verksamhet vid 14 egna civila trafikflygplatser även att ansvara för driften av stationsområdena för den civila luftfarten, vid fem militära flygplatser, som enligt avtal mellan luftfartsverket och flygvapnet upplåtits för civil trafik.

Den andra huvuduppgiften är att i fred svara för flygtrafikledning för såväl civil flygtrafik som militär flygverksamhet. Verket utför regelbundet flygtrafiktjänst på 34 platser i landet samt periodvis på ytterligare ett antal platser i samband med försvarsmaktens övningar. Häri ingår också att samverka med försvarsmakten i frågor som rör den militära luftfartens

tillgång till luftrummet och luftrumsreglering för andra försvarsändamål. Den tredje huvuduppgiften är att ha tillsynen över flygsäkerheten för den civila Juftfarten. Detta sker genom att reglera, övervaka och stödja utvecklingen av den civila luftfartens säkerhetssystem. Slutligen skall luftfartsverket utföra vissa trafikala myndighetsuppgifter inom områdena transportreglering, transportförsörjning och transportplanering. Här ingår också att medverka i det internationella luftfartssamarbe-

tet på transportförsörjningens och transportregleringens område, samt att

övervaka att internationella överenskommelser tillämpas rätt. Verket skall

dessutom sörja för beredskapsplanläggningen för den civila luftfarten un- Skr. 1986/87:20

der beredskap och krig.

Verkets kostnader täcks genom trafikavgifter, hyror och arrenden m. m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl.a. att luftfartsverket skall bedriva sin verksamhet så att ett överskott uppnås, som motsvarar räntekravet på det av staten tillskjutna investeringskapitalet.

Investeringarna finansieras med anslagsmedel, kommunala finansicringsbidrag i särskilda fall när kommuner är kravställare. rörelsemedel,

arbetsmarknadsmedel samt finansteringsbidrag eller lån från kunder och

övriga intressenter samt genom upplåning via riksgäldskontoret.

Verksamheten under verksumhetsåret 1985/86 Flygtrafikutvecklingen

På de statliga flygplatserna expedierades 11.5 milj. passagerare under verksamhetsäret 1985/86, en ökning med 1296 jämfört med verksamhetsåret 1984/85. Antalet landningar ökade jämfört med föregående år och

uppgick till 314000. Om det skattade bortfallet till följd av arbetskonflikten i maj 1985 — totalt 700000 passagerare och 9600 landningar — läggs till 1984/85 års trafikutfall innebär det att ökningarna skulle ha varit ca 527 lägre i linjefart och chartertrafik för landningar och passagerare.

I utrikes linjefart ökade antalet passagerare med 1392 och antalet landningar med 1177.

I utrikes chartertrafik ökade antalet passagerare med 1196 till 2,0 milj. Antalet landningar var 8100, en ökning med 12976 jämfört med föregående budgetår.

Antalet landningar i taxi- och allmänflyg ökade i omfattring. Antalet passagerare i taxiflyg utgjorde under 1985/86 30000.

Den totala flygfrakten under verksamhetsåret 1985/86 uppgick till 84000 ton, vilket är en minskning med 32: jämfört med föregående budgetår. Under samma period befordrades 21000 ton post, en ökning med 2096.

Ekonomi m.m. Luftfartsverkets totala intäkter uppgick under verksamhetsåret 1985/86 till 1247 milj. kr. vilket är en ökning med 195 milj. kr. eler 1922 jämfört med föregående år. Verkets intäkter är till största delen flygtrafikberoende och består främst av landnings- och passageraravgifter, undervägsavgifter

samt stationstjänstavgifter. De sistnämnda utgör avgifter för service i form av incheckning, bagagehantering m.m. För flygföretag som bedriver inrikes, reguljär passagerartrafik tillämpas dessutom, sedan ett antal år, en tvådelad tariff. Denna består av en fast del och en rörlig del och ersätter de

vanliga landnings- och passageraravgifterna.

Ovan angivna trafikavgifter, inklusive avgifter för hangarer och flygplansparkering, utgjorde drygt 6076 av de totala intäkterna. Bland övriga intäkter kan främst nämnas hyres- och omsättningsintäkter, t. ex. för taxfree försäljning, bilparkeringsavgiftrer, reklamuthyrning m. m. samt cersättning för utförd flygtrafiktjänst åt flygvapnet. 78

Kostnaderna uppgick totalt sett till 1153 milj. kr. under år 1985/86. En Skr. 1986/87: 20 ökning med 167 milj. kr. eller 179£. Av de totala kostnaderna utgjorde löner (inkl. sociala avgifter) drygt 4096. Andra stora kostnadsposter är material, energikostnader, ersättningar till andra myndigheter (SMHI, televerket, flygvapnet m. fl.) samt kapitalkostnader (avskrivningar och räntekostnader). Räntekostnaderna utgjorde under år 1985/86 ca 77 milj. kr. och avser ränta till kommuner och andra externa finansiärer på tillskjutet investeringskapital. Dessutom gjordes återbetalning av tidigare ränteskulder till kommunerna på ytterligare 88 milj. kr.

Överskottet, för inleverans till staten, utgjorde därmed för år 1985/86 96 milj. kr. Detta motsvarar ca 53 Zz av full förräntning. Full förräntning av statskapitalet var ca 181 milj. kr.

De totala investeringsutgifterna uppgick under året till 214 milj. kr. Av dessa avsåg 179 milj. kr. investeringar i flygplatser, 25 milj. kr. investeringar i anläggningar för flygtrafiktjänst en route och 10 milj. kr. i övriga investeringar för bl. a. huvudkontoret i Norrköping.

Genomsnittligt antal anställda (uttryckt som årsanställda) i luftfartsverket var verksamhetsåret 1985/86 2 536.

Framtidsutsikter Efterfrågan på flygresor beräknas öka i relativt snabb takt under de närmaste åren. Enligt verkets långtidsbedömning med prognos över flygtrafikens utveckling kommer passagerarantalet i inrikes linjefart att öka med i genomsnitt 826 per år t.o.m. år 1990, i utrikes linjefart med 7720 och i utrikes chartertrafik med 4,5 20. Enligt motsvarande prognos över landningsfrekvensen kommer antalet landningar i inrikes linjefart att öka med i genomsnitt 6 70 per år t. o. m. år 1990 och i utrikes linjefart och chartertrafik med 290.

Resultatutvecklingen de närmaste budgetåren beräknas kunna öka väsentligt till följd av gynnsam flygtrafikutveckling, ökad försäljningsvolym i övrigt samt återhållsamhet på kostnadssidan. Resultatet för verksamhetsåret 1986/87 beräknas komma att uppgå till ca 155 milj. kr. och år 1987/88 till ca 280 milj. kr. I och med utgången av budgetåret 1986/87 skall luftfartsverket också vara helt skuldfria gentemot kommunerna.

Produktiviteten beräknas kunna förbättras med genomsnittligt ca 327 per år under den närmaste fyraårsperioden.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Skr. 1986/87: 20

Översikt 1985 1984

(milj. kr) (milj. kr.)

Historik Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning förekom i Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det första malmtåget mot Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens ledande järnmalmsexportör. Under 1960-talet ändrades strukturen på handeln med järnmalm genom att dels nya gruvor började brytas i bl.a. Australien, Brasilien och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram till minskad efterfrågan på fosforrik malm, vilket i sin tur innebar att LKAB, som från starten levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar.

Strukturförändringarna inom främst den europeiska stålindustrin och den svåra konjunkturnedgången, som började vid mitten av 1970-talet, påverkade LKAB:s leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det förr så vinstgivande företaget har sedan åren 1977 —1982 gått med förlust — järnmalmen svarar för 90 Z6 av LKAB-koncernens intäkter. År 1983 innebar dock ett trendbrott och företaget visade vinst. Åren 1984 och 1985 redovisar LKAB en ytterligare resultatförbättring.

Verksamheten under år 1985 Världsproduktionen av råstål ökade endast marginellt eller med drygt 190 under år 1985. Det var främst stålproducenterna i tredje världen som kunde notera högre kvantiteter. Inom EG visades totalt en obetydlig ökning med cn större produktion i Västtyskland och Storbritannien, tillräckligt stor för att uppväga minskningar hos övriga medlemsländer. Japan och USA redovisade marginella minskningar.

De obetydliga förändringarna i stålproduktionen i världen innebar i stort sett ett oförändrat malmbehov. Den internationella handeln med järnmalm låg därför kvar på samma nivå som under år 1984.

LKAB:s totala malmleveranser år 1985 stannade vid 18.9 Mt, jämfört med 18,4 Mt år 1984. Ökningen fördelade sig jämnt mellan export- och hemmamarknaden. LKAB:s ökade leveranser till öststaterna och marknaden utanför Europa minskade utrymmet för leveranser till EG, som sålunda sjönk med 0,6 Mt.

Årets produktion uppgick till totalt 18,0 Mi tår 1984 15,4) färdiga pro- 80

dukter, varav 8,7 Mt (år 1984 6,6) pellets och 0,1 Mt apatit. Andelen pellets Skr. 1986/87: 20 ökade sålunda från 432972 till 49220 av totala produktionen. Lagervolymen minskade med 0,6 Mt och uppgick vid årets slut till 2,8 Mt.

Koncernens rörelseintäkter ökade med 344 milj. kr. till 3684 milj. kr. år 1985. Av förändringen kan c.a. 200 milj. kr. hänföras till högre leveranser

och ändrad produktsammansättning, medan nettoeffekten av pris- och

valutakursförändringar svarade för c.a. 250 milj. kr. Dotterbolaget Svenska Forshammar AB som såldes under året, ingick år 1984 i koncernens omsättning med 100 milj. kr.

Koncernens rörelsekostnader steg med 242 milj. kr. under året.

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar om 340 milj. kr. (år 1984 330) blev 630 milj. kr. (år 1984 539).

Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 203 milj. kr. (år 1984 6,0). Resultatet efter finansiellt netto uppgick till 833 milj. kr. (år 1984 545).

Koncernens investeringar uppgick till 252 milj. kr. (år 1984 174) varav 143 milj. kr. hänförde sig till Kiruna, 73 milj. kr. till Malmberget och 14 milj. kr. till LKAB Viscaria AB.

Antalet anställda i koncernen uppgick vid årets slut till 4529 (föregående år 4774).

Framtidsutsikter Stabiliteten i stålkonjunkturen är alltjämt god. Utvecklingen inom många av de stora stålkonsumerande sektorerna i näringslivet pekar mot fortsatt hög aktivitet, vilket skulle innebära bibehållen stålefterfrågan. Även om år 1986 inte kan väntas bli något uppgångsår för världsproduktionen i sin helhet, indikerar prognoserna en stålproduktion på ungefär samma nivå som under de två senaste åren.

LKAB räknar med i stort sett oförändrad försäljningsvolym år 1986. Priserna på järnmalm räknat i dollar kommer dock att sjunka med ett par procent. Den sjunkande dollarkursen kompenseras till viss del av gjorda terminsaffärer. Den inhemska inflationen kommer bara till begränsad del att kompenseras av produktivitetsförbättringar. Sammantaget innebär detta att år 1986 blir ett resultatmässigt sämre år än 1985.

Luxor AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

6 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 20

Luxor AB övertogs år 1979 av staten i samband med en finansiell Skr. 1986/87: 20 rekonstruktion av företaget. Företaget var tidigare familjeägt. Luxor grundades år 1923. De första serietillverkade radiomottagarna var rörmottagare för långdistansmottagning och radio blev under alla år fram till TVs genombrott den dominerande produkten. Färg-TV svarar fortfarande för den största delen av omsättningen. Persondatorns och industrielektroniks andel av omsättningen har successivt ökat under senare år.

År 1984 sålde staten 709£ av sitt aktieinnehav till Nokiakoncernen. Koncernens fakturerade försäljning uppgick tll 1215 milj. kr., vilket är en ökning med 7972 jämfört med år 1984. Moderbolagets fakturerade försäljning ökade med 37 milj. kr. eller 4ZZ och uppgick till 1078 milj. kr. Exportandelen inom koncernen var 537 jämfört med 5492 år 1984.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 50 milj. kr. Efter justering för extraordinära kostnader i samband med rationaliseringar blev resultatet —38 milj. kr.

Moderbolagets resultat efter justeringar uppgick till —35 milj. kr. (år 1984 47).

Moaderbolagets inköp från andra koncernföretag uppgick under året till 7920 av det totala inköpsvärdet. Moderbolagets försäljning till andra koncernföretag utgjorde 2996 av fakturerad försäljning.

Avkastningen på det i koncernen genomsnittligt arbetande kapitalet efter justering för icke räntebärande skulder uppgick till 192 (år 1984 1722).

Luxorkoncernens egna kapital inkl. obeskattade reserver uppgick per den 31 december 1985 till 228 milj. kr., vilket efter justering för latent skatt innebar en soliditet på 2326 (år 1984 3196).

De totala investeringarna uppgick till 20 milj. kr. (år 1984 35 milj. kr.). varav huvuddelen utgjordes av rationaliseringsinvesteringar inom produktionen.

Under året har Nokiakoncernens 70-procentiga ägande i sin helhet koncentrerats till Salora Oy för att bättre överensstämma med den affärsmässiga organisationen. De resterande 3096 ägs som tidigare av svenska staten.

För att bättre använda resurserna inom industrigruppen har en omorganisation gjorts, så att Salora/Luxor numera operativt och organisatoriskt har samordnats. Affärsverksamheten är uppdelad i fem resultatenheter.

I industrigruppen Salora/Luxor är Luxor verksam inom produktlinjerna Konsumentelektronik, Satellit, Industrielektronik och Datorer. Resultatutvecklingen under år 1985 blev således negativ. Marknadsutvecklingen inom huvudområdena Konsumentelektronik, Satellit och Datorer kännetecknades av en ökad konkurrens, som medförde större press på priser och lönsamhet. Detta var speciellt utmärkande för Luxor Datorer. Verksamheten inom Industrielektronik har fortsatt att utvecklas positivt.

För att bättre kunna bemöta hårdnande konkurrens har beslut fattats att sammanföra Luxor Datorers marknadsföring och produktutveckling med Nokia Information Systems. Den nya enheten heter Nokia-Luxor Information Systems.

Nordiska Satellitaktiebolaget Skr. 1986/87: 20

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Nordiska Satellitaktiebolaget ägs till 8526 av svenska staten och till 157 av norska staten. Bolaget har till uppgift att utveckla, tillverka, upphandla, försälja och svara för drift av satellitsystem. De närmare förutsättningarna för bolagets verksamhet regleras genom överenskommelsen den 11 april år

1983 mellan Sveriges och Norges regeringar om samarbete på telesatellitområdet samt underavtal därtill. Överenskommelsen innebär att parterna

skall inleda ett organiserat samarbete med sikte på att gemensamt bygga

upp kompetens, kunnande och industriell konkurrensförmåga inom områ-

det och dra fördelar av de praktiska tillämpningar som satellittekniken

möjliggör. Samarbetet skall bedrivas inom ramen för ett konsortium, Nor-

diska Telesatellitkonsortiet (NTK). NTK skall enligt sina stadgar ha fyra organ, nämligen församlingen, styrelsen, ”Inköpsbolaget” (Nordiska Satellitaktiebolaget) och ”Driftbolaget” (Nordiska Telesatellitaktiebolaget, Notelsat).

Nordiska Satellitaktiebolaget skall, inom fastställda tids- och kostnadsramar, upphandla den s.k. Tele-X-satelliten och sätta den i drift i bana, upphandla jordsegment samt i övrigt i samverkan med Notelsat ha det

samiade ansvaret för genomförandet av Tele-X-programmet enligt ett särskilt projektavtal. Notelsat ägs till lika delar av de svenska och norska

televerken. Om Tele-X efter experimentfasen övergår i preoperativt eller

operativt bruk skall bolaget överlåta Tele-X-satelliten till Notelsat.

Nordiska Satellitaktiebolagets verksamhet regleras närmare genom ett särskilt Akticägaravtal och genom ett av de svenska och norska regeringarna förelagt kontrakt mellan Svenska rymdaktiebolaget och Inköpsbolaget. Enligt avtalet åtar sig Rymdbolaget att utveckla och upphandla satellitsy-

stemet Tele-X med tillhörande utrustning för jordsegmentet, att träffa avtal om placering av satelliten i bana samt att utföra kontroll av satelliten i bana

liksom att tillsammans med Notelsat ombesörja projektledning för Tele-X-

projektet. Medel för att täcka Inköpsbolagets kostnader för uppdraget till

Rymdbolaget tillskjuts som ägartillskott av ägarna i relation till aktieinnehavet.

Läget i Tele-X-projektet

Tele-X-arbetet har under år 1985 fortskridit i huvudsak enligt plan, men

arbetet med raketen har försenats och satelliten beräknas skjutas upp

under år 1988. Projektet beräknas kunna genomföras inom den ursprungli- Skr. 1986/87: 20 gen avtalade ramen 1,3 milj. kr. i prisnivå januari 1982.

Nordiska Telesatellitaktiebolaget (NOTELSAT)

Historik, syfte och verksamhetsinriktning De svenska och norska regeringarna har den 11 april 1983 tecknat en överenskommelse om samarbete mellan Sverige och Norge på telesatellitområdet. Samarbetet skall ske inom ramen för ett konsortium, benämnt Nordiska Telesatellitkonsortiet. Stadgar för konsortiet har fastställts av de båda regeringarna. Syftet med samarbetet är bl.a. att ge televerken möjlighet till kompetensuppbyggnad och att vidareutveckla användningen av

telesatelliter.

Enligt stadgarna skall bl.a. ett driftbolag etableras, som skall ägas av ländernas teleförvaltningar och ha till uppgift att vara verkställande organ i

det framtida samarbetet om operativa telesatellitprojekt. För detta ända-

mål har NOTELSAT, Nordiska Telesatellitaktiebolaget, bildats. Enligt bolagsordningen skall bolaget ha till föremål för sin verksamhet att utveckla, upphandla, försälja och svara för drift av telesatellitsystem samt att utöva annan därmed förenlig verksamhet. Aktierna 1 bolaget skall tills

vidare ägas av de svenska och norska teleförvaltningarna till likadelar.

I samarbetet skall TELE-X-systemet ingå som ett första projekt.

Verksamheten under år 1985

NOTELSAT har under året anställt ytterligare 2 personer vid sitt huvudkontor i Stockholm. Personalstyrkan vid årets slut uppgår till 9 personer.

För att underlätta kontakterna med norska televerket och norska företag/

institutioner har en sådan ordning valts att bolagets vice verkställande direktör delar arbetsveckan mellan Oslo och Stockholm. NOTELSAT har i samarbete med Rymdbolaget och tillsammans med representanter för de båda televerken deltagit i uppföljningsarbetet inför leverans av TELE-X-systemets jordsegment. Rymdbolaget har enligt avtal med det Nordiska Telesatellitkonsortiets inköpsbolag i uppgift att genomföra upphandling av TELE-X-systemet. NOTELSAT har lagt ut en studie av ett framtida system på nordisk 84

industri. Kontraktet tecknades med Ericsson Radio Systems som genom- Skr. 1986/87: 20 förde studien tillsammans med SAAB Space. Norsk industri (Elektrisk Bureau A/S, Mikro-Elektronikk A/S, Kongsberg Våpenfabrikk och Rau-

foss Ammunisjonsfabrikk) deltog i rapporteringsmötena. Kongsberg Vå-

penfabrikk deltog delvis i studiearbetet hos SAAB Space. Studien blev klar under hösten år 1985. NOTELSAT fungerar som koordinator för telekommunikationsexperimenten och är ansvarigt för experimentplanen i TELE-X-projektet. För

framtagning av denna plan har NOTELSAT till sitt förfogande tre norsk-

svenska arbetsgrupper: en för direkt-TV, en för data/video-experimentets marknadsfrågor och en för data/video-experimentets teknikfrågor. Repre-

sentanter för televerken ingår I samtliga grupper, och i direkt-TV-gruppen ingår även representanter för rundradiobolagen. För att marknadsföra data/video-experimenten genomförde televerken/NOTELSAT under hösten två seminarier, ett i Oslo och ett i Stockholm, med c.a. 100 deltagare

från näringsliv/institutioner i respektive seminarium.

Villkor för experimentdeltagande presenterades, och televerken genomför nu separata diskussioner med intresserade experimentatörer för att få fram underlag till experimentplanen, som skall vara klar hösten år 1986. Vissa diskussioner om danskt och finskt deltagande i data/videoexperimenten har också ägt rum med respektive P&T.

Nordiska Ministerrådet har vidare beslutat att Finland, Norge och Sveri-

ge skall samarbeta om användandet av två kanaler för direkt-TV i TELE-X under en 3-äårig försöksperiod. Rundradiobolagen i respektive land har nu

att utreda detaljerna i samarbetet till den 30:e april år 1986. NOTELSAT/

televerken har inget formellt samarbete med rundradiobolagen i ärendet men har personliga kontakter i teknikfrågor.

Ett annat viktigt område där NOTELSAT deltar är frekvenskoordine-

ring av TELE-X med andra telesatellitsystem i syfte att få TELE-X note-

rad i Internationella Teleunionens frekvensregister. Det svenska televerket har ansvaret för koordineringsarbetet enligt regeringsöverenskommelsen. En uppgörelse nåddes under året med INTELSAT rörande teknisk och ekonomisk koordinering under en 5 års-period.

Framtidsutsikter NOTELSAT är inne i en planeringsfas för de experiment som av teleför-

valtningarna skall bedrivas i TELE-X-systemet. Efter experimentperiodens slut, vilken inte är definierad men kan inträffa vid utgången av år 1988, skall NOTELSAT överta TELE-X-satelliten med tillhörande jordsegment från Nordiska Satellitaktiebolaget enligt vissa villkor för uthyr-

ning till teleförvaltningarna. Etablering av satellitsystem utöver TELE-X

skall beslutas från fall till fall.

Norrbottens Järnverk AB (NJA) överlät år 1978 järn- och stålrörelsen till SSAB Svenskt Stål AB. Den 31 december 1982 förvärvade svenska staten samtliga aktier i bolaget från Procordia AB.

Under åren 1978-1982 har de delar av verksamheten, som inte ingick i överlåtelsen till SSAB, successivt avvecklats.

Bolaget har inga anställda och har inte bedrivit rörelse efter år 1982.

Efter vinstdelningsskatt om 4,5 milj. kr. blev årets vinst 63,9 milj. kr.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB startade sin verksamhet år 1961. Företaget bildades av skogsägareföreningarna från Dalarna och norrut. Efter finansiella rekonstruktioner åren 1979-1981 äger svenska staten 7226 av aktiekapitalet som uppgår till 490,9 milj. kr. Industriell verksamhet bedrivs på följande produktområden: — Cellulosa tillverkas vid Vallviks fabriker. Senaste räkenskapsåret tillverkades 162000 ton cellulosa. — Papper. Totalt tillverkades år 1985 429300 ton fördelat på: kraftpapper — Dynäs finpapper — Alfeld (Tyska förbundsrepubliken) mjukpapper — Lilla Edet, Tilburg (Holland) — Papperskonvertering. Mjukpapper konverteras till hygienprodukter vid fabriker i Lilla Edet, Bury (England) och Tilburg (Holland). Säckar tillverkas vid fabriker i Wieda (Tyska förbundsrepubliken), delägda Charfa (Frankrike), S&M (Belgien), Solem (Luxemburg), och Emballage de Quevilly (Frankrike). 86

— Kemikalier. 28500 ton tillverkades dels som biprodukter vid massa- Skr. 1986/87:20

framställning, dels vid en klor/alkahfabrik i Köpmanholmen. — Sågade trävaror. 77800 m? tillverkades vid två sågverk i Kilafors och

Edsbyn. — Board, plywood och spånskivor tillverkades i Edsbyn. År 1985 produ-

cerades 50100 m?.

Koncernen redovisar en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 194,8 milj. kr. efter extraordinära poster på —5,6 milj. kr. Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår årsresultatet till 9,2 milj. kr.

Ncb-koncernen består av följande rörelsedrivande enheter och dotterbolag. I moderbolaget ingår Dynäs pappersbruk och Vallviks sulfatfabrik samt Forss klorfabrik. Dotterbolagen är Edsbyn-Kilafors AB och Hannover Papier (majoritetsandel 6676). Koncernen har 3848 anställda.

Som ett led i koncentrationen av Ncbs verksamhet förvärvade Mölnlycke AB samtliga aktier i Edet AB i början av år 1986. I samband därmed övertog Ncb aktierna i Seth Brankell AB.

Aktierna i Dalaträ Mockfjärd såldes i oktober 1985.

Ett investeringsprojekt i Dynäs fabriker påbörjades under år 1984. Investeringskostnaderna upppgår till 470 milj. kr. och omfattar en genomgripande modernisering av sulfatfabriken samt en kapacitetsökning till c.a. 200000 ton säckpapper per år.

Vid Vallviks sulfatfabrik skall ett nytt vedrenseri för 75 milj. kr. byggas under år 1986.

Vid Hannover Papier har 2 finpappersmaskiner ombyggts varvid kapaciteten har ökat med c.a. 30000 ton och bestrykningsandelen har höjts. Sulfitfabriken skal moderniseras för c.a. 200 milj. kr. medförande kapacitetsutökning och en miljövänligare tillverkningsprocess.

Kraftigt ökade kapitalkostnader och ett försämrat marknadsläge leder till att resultatet för år 1986 blir lägre än 1985 års resultat.

OK Petroleum AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska Petroleum AB (SP) bildades år 1975 och började med oljehan-

delsverksamhet år 1976.

SP marknadsför främst eldningsoljor och drivmedel genom egen försäljningsorganisation samt genom dotterbolagen VISAB Värmecenter i Sverige AB, SP Bensinstationer AB, AB Gefle Kolimport, Värmecenter i 87

Sörmland Ulf Taléus & Co AB, Trelleborgs Olje AB, Glasblåsaren Olje Skr. 1986/87:20 AB, Oljeprodukter Helge Karlsson AB och Sune Johanson Olje AB.

SPs totala försäljningsvolym inom landet uppgick under år 1985 till 2,5 (år 1984 2,2) miljoner kubikmeter. Den marknadsandelsgrundande försäljningen inklusive drivmedel var 7,796 (år 1984 9,4). Icke marknadsandelsgrundande försäljning avser försäljning av eldningsolja och diesel till lokala oljebolag samt försäljning av bensin till bl.a. Din-X.

Utöver inhemsk försäljning omsätter bolaget råolje- och produktvolymer genom sin internationella tradingverksamhet. Företagets totala försäljning av råolja och produkter uppgick under året till 3,6 (år 1984 4,5) miljoner kubikmeter.

SP lagrar och distribuerar olja över hela landet genom Svensk Oljedistribution AB (ODAB), där SP har en ägarandel på 3696 och BP resterande andel.

SP äger 1496 i Scanraff i Lysekil och 22960 i BPs raffinaderi i Göteborg och raffinerade under år 1985 vid dessa raffinaderier 2,3 (år 1984 2,1) miljoner kubikmeter råolja.

SP bedriver genom dotterbolaget SP Exploration AB egen oljeprospektering främst i Nordsjön. SP koncernen har per 1985-12-31 investerat 1414 milj. kr. i ULA-fältet, som beräknas börja producera olja under sista kvartalet år 1986.

Under året har aktierna i försäljningsbolaget Sune Johanson Olje AB förvärvats. Medeltalet anställda i koncernen har under år 1985 minskat från 330 till 282.

Resultatet efter finansiellt netto blev för år 1985 25,0 milj. kr. (år 1984 —5,6).

Konsumtionsutvecklingen för petroleumprodukter förväntas kommande år att bli stabil. Ytterligare överenskommelser om rationaliserings- och samordningslösningar kommer med all säkerhet träffas mellan företagen på den svenska oljemarknaden trots ovan nämnda stabilisering.

Prisfallet på råolja och färdigprodukter under början av år 1986 kommer att innebära att prisförluster på ingående lager realiseras. ,

Svenska Petroleum AB byter den I januari 1986 namn till OK Petroleum AB. Ägare utöver svenska staten blir Oljekonsumenternas förbund, ekonomisk förening och Neste Oy.

Resultatprognos för OK Petroleum AB kan under nuvarande uppbyggnadsskede inte lämnas.

Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969.

Svenska Petroleum AB ägde år 1985 62,770 av aktiekapitalet i OPAB. Övriga aktier ägdes av ett antal svenska industri- och oljeföretag.

Enligt det under år 1979 ingångna avtalet mellan Svenska Petroleum Exploration AB (SP Exploration) och OPAB har SP Exploration under året på uppdrag av OPAP ansvaret för råoljeproduktionen och utfört den prospekteringsverksamhet som OPABs styrelse fattat beslut om.

Under året har bearbetningskoncessioner beviljats för tre områden, Gisslausce, Furilden och Alvskog. En koncession, Siglajvs på södra Gotland, har återlämnats. Bolaget har därmed bearbetningskoncessioner avseende 12 olika områden på Gotland.

På nordöstra Gotland utfördes seismiska mätningar under oktober— december som omfattade 134 km. Liksom tidigare år har den s.k. Mini Sosie-tekniken använts.

Borrningar på Gotland har pågått under två perioder under maj-juni respektive augusti-oktober. Totalt har OPAB utfört 16 borrningar med Microdrill AB som entreprenör. Av dessa har en borrning varit förlagd till tidigare fyndområde. De övriga borrningarna har varit lokaliserade till ordoviciska revstrukturer som indikerats genom de seismiska mätningarna samt till vissa anomalier i kambrium.

Av de utförda borrningar har endast en borrning inom befintlig koncession givit tillräcklig mängd olja för att motivera en utbyggnad för produktion. Under året har en hyrd cistern i Visby oljehamn konverterats till lagring av råolja. Cisternen rymmer 5000 m? och ersätter lagringsdepån i Fårösund samt tankbåtstransporterna till cistern för mellanlagring i Södertälje. Råoljan kan nu skeppas direkt från Gotland till raffinaderi.

Under verksamhetsåret har kostnaderna för undersökningsarbeten och administration uppgått till 9,0 milj. kr. Sedan verksamhetens början i augusti år 1969 har undersökningsarbeten inklusive administration för totalt 263,8 milj. kr. utförts.

Årets investeringar i lagrings- och produktionsanläggningar, 1,3 milj. kr., har finansierats med medel från allmän och särskild investeringsfond.

Oljeproduktionen på Gotland har pågått under hela året och totalt har 8524 m? råolja producerats och 10455 m? har levererats till Svenska Petroleum AB. Inräknas samtliga kostnader som berör oljeproduktionen inklusive transporter motsvarar det en genomsnittlig kostnad av 652 kr/m?.

AB Oljetransit äger en oljelagringsanläggning vid Trondheimsfjorden uppförd under åren 1956— 1962 på mark arrenderad av Norske Statsbaner.

Lagringsutrymmena har under verksamhetsåret till 1/3 varit uthyrda till en svensk statlig myndighet som utnyttjat desamma för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel. Till 2/3 har de varit uthyrda till

ett norskt oljeföretag som utnyttjat sina utrymmen för mottagning, lagring

och distribution till den norska marknaden. Ett markområde har likaså varit uthyrt till ett annat norskt oljeföretag som där uppfört en lagrings- och

distributionsdepå för gasol.

Bolagets norska dotterföretag, Listora A/S, har svarat för driften vid

anläggningen samt företrätt moderbolagets intressen i Norge i frågor som

berör norska statliga och kommunala myndigheter samt enskilda personer. Listora A/S har för perioden redovisat varken vinst eller förlust.

Inte heller moderbolaget, AB Oljetransit, har för perioden redovisat

vinst eller förlust.

PenningmarknadCentralen PmC Aktiebolag

PenningmarknadCentralen PmC Akticbolag inregistrerades den 6 septem-

ber 1985 och beräknar starta sin verksamhet den 1 september 1986.

PenningmarknadCentralen PmC Aktiebolag har till uppgift att tillhanda-

hålla ett rationellt system för förvaring, registrering, bevakning och leve-

rans av värdepapper av löpande karaktär ägnade för omsättning på penningmarknaden. Vidare ska bolaget fullgöra övriga uppgifter som samman-

hänger härmed, såsom emissions- och likvidhantering m. m. Bolagets uppgifter fullgöres med användande av automatisk databehandling. Statens ägarandel uppgår direkt till 28 22 samt indirekt genom Post- och Kreditbanken, PKbanken 92, dvs. totalt 37 96. Övriga aktieägare är bankerna, fria fondkommissionärer och stadshypotekskassan.

Bolaget som är ett helägt dotterföretag till postverket har till uppgift att vara moderbolag i koncernen samt att bedriva fastighetsförvaltning, fi-

nansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet. Följande bolag ingår i

koncernen: Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Hultbergs

Inrikes Transporter AB, Postens Värdeservice AB, Swedpost AB och AB Repris. Sistnämnda bolag har under det senaste budgetåret inte bedrivit

någon verksamhet medan Swedpost AB t.v. drivs i kommission av Postbolagen AB. Omsättningen för koncernen uppgick till 343,0 milj. kr. Tidningstjänst AB bildades år 1969 på uppdrag av regeringen i samband

med att samdistributionsrabatt infördes som en statlig stimulans till att samordna och förbilliga distributionen av dagstidningar. Avsikten med

bildandet av bolaget var främst att på denna distributionsmarknad skapa

konkurrens med de tidningsägda företag som tidigare varit ensamma om denna verksamhet. Samdistributionsrabatten, som administreras av Pressstödsnämnden, förmedlas till tidningarna av distributionsbolagen.

Samdistribution utförs åt de tidningsföretag som antagit bolagets offerter, vilka avges i konkurrens med de tidningsägda distributionsföreta-

gen. Konkurrensens verkningar åskådliggöres av att bolaget under året

övertagit distributionen i Falköpingsområdet. Förutom samdistribution tillhandahåller bolaget transport-, packnings- och adresseringstjänster. Från årsskiftet har Tidningstjänst AB överlåtit sin transportrörelse i Falun till sitt systerbolag Postens Transporttjänst AB. Totala antalet anställda var 3689, varav c.a. 3500 deltidsanställda tidningsdistributörer. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick personalstyrkan till 1767.

Under räkenskapsåret har ingen större förändring i bolagets uppdragsvolym ägt rum. Rationaliseringsverksamhet har i likhet med tidigare år

bedrivits i stor omfattning för att möta och begränsa de prishöjningar som följer på kostnadsökningar främst på personalsidan. Omsättningen uppgick under räkenskapsåret till 311,4 milj. kr. Nettovinsten efter skatt var 1,9 milj. kr. Bolagets förmedling av samdistributionsrabatt uppgick år 1985 till 19,0 milj. kr.

Postens Transporttjänst AB har till uppgift att komplettera postverkets

och Tidningstjänsts distributionsservice med budbils- och specialtransporter i konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsättningen uppgick till 25,8 milj. kr. och antalet anställda var 89, fördelade på Stock-

holm, Göteborg och Malmö. Dessutom har från Posten inlånats 20 post- 91

tjänstemän. Nettovinsten efter dispositioner och skatt uppgick till c.a. 0,1 Skr. 1986/87:20 milj. kr.

Postens Värdeservice AB har haft till uppgift att organisera och kontraktera värdetransporter och bevakningstjänster, att marknadsföra tekniska hjälpmedel för post, bank och handel samt att bedriva konsultverksamhet inom samma områden. Den under år 1984 påbörjade avvecklingen av bolagets verksamhet hade vid ärets utgång i stort sett kunnat genomföras enligt planerna. Bolaget omsatte under året 2,7 milj. kr.

Swedpost AB marknadsför postala produkter och postalt kunnande på utlandsmarknaden. Bolaget drivs i kommission för Postbolagen AB:s räkning och de aktiviteter som hittills kommit till synes i räkenskaperna har redovisats av moderbolaget.

Aktierna i Hultbergs Inrikes Transporter förvärvades på årets sista

Ändamålet med förvärvet har varit att stärka koncernens transportkapacitet och därigenom skapa möjligheter till bättre service, kvalitet och priser på transport- och distributionsmarknaden.

Post- och Kreditbanken, PKbanken

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik PKbanken bildades år 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor som andra affärsbanker.

Genom en nyemission riktad till allmänheten ökades det egna kapitalet under 1984 med 512,2 milj. kr.; aktiekapitalet ökade med 116,4 milj. kr.

medan 395,8 milj. kr. tillfördes reservfonden. Aktiekapitalet uppgår däref-

ter till 750,0 milj. kr., varav staten äger 84,4590 och återstoden, 15,55, är fördelad mellan c.a. 21000 privatpersoner, företag och organisationer. Aktien noteras på Stockholms fondbörs.

PKbanken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaförbundet, SBmf. 92

Bolagets omfattning Skr. 1986/87:20

PKbanken har 134 vanliga kontor samt ett 20-tal företags- och represen-

tantkontor. Kontoren har vittgående beslutsbefogenheter, vilket möjliggör en omfattande lokal service. PKbanken har betydligt större inlåning från allmänheten än någon annan svensk bank. och banken är också den största

utlånaren (i svenska kronor) till svenskt näringsliv.

Genom sitt omfattande samarbete med postverket har PKbanken till-

gång till c.a. 2200 postkontor och 2700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste banktransaktionerna, t.ex. insättningar och uttag. En viktig uppgift sedan PKbanken kom till har varit att bygga ut det avgränsade

sortimentet av spar- och betalningstjänster i Postens kontorsnät till en

mångsidig privatservice, där bl.a. kreditmöjligheter, aktiefonder och rese-

valuta ingår. Samarbetet mellan postverket och banken har här givit resultat som torde sakna motsvarigheter i andra länders postala bankservice.

För kassatjänst och bokföring m.m. betalar PKbanken till postverket en ersättning, som år 1985 uppgick till 872,0 milj. kr. Postgirorörelsens inlåningsmedel förvaltas av PKbanken. Förräntningen är densamma som den avkastning banken får på sina egna placeringar, minus hanteringskost-

nader. Ett avtal mellan postverket och banken reglerar både hanteringsoch ränteersättning.

PKbankskoncernen domineras storleksmässigt av PKbanken, som sva-

rar för c.a. 9096 av koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen,

som är inriktad på företagsfinansiering i form av bl.a. leasing, factoring och kontraktsfinansiering. PKfinans sysslar även med kontokert- men denna verksamhet är av mindre betydelse. Verksamheten utomlands har

fortsatt att expandera och kapitalbasen har breddats genom nyemissioner.

PKbanken International (Luxembourg) är främst inriktad på affärer med

skandinaviska företag. Upplåningen på eurovalutamarknaden finansierar

verksamheten. PKkreditgruppen sysslar ftämst med finansiering av äldre villor i samband med ägarbyten och ombyggnader men belånar också hyresfastigheter och kontorsfastigheter. Via dotterbolaget PKbo sker be-

låning av bostadsrätter. PKfonder Administrations AB förvaltar aktie-

fonder och AB Pundet sysslar med fastighetsförvaltning och fastighetsvärdering.

Verksamheten under år 1985 Riksbankens avregleringsåtgärder har bidragit till att år 1985 varit intres-

sant för bankerna i allmänhet och för PKbanken i synnerhet. De ökade

möjligheterna till marknadsmässigt agerande bidrog till en gynnsam resul-

tatutveckling. Detta trots att räntenivån generellt sett låg högre än under år

1984, vilket i och för sig innebär en negativ resultatpåverkan.

Till detta kommer att utlandsrörelsen utvecklats mycket positivt såväl inom banken som för koncernen som helhet. PKbanken International i

Luxemburg ökade sin vinst med 1972 till 85 milj. kr. och PKfinans internationella verksamhet bidrog i hög grad till att resultatet förbättrades med

2997 till 108 milj. kr. 93

För PKbankskoncernen ökade rörelseresultatet med 27295 till 1559 milj. Skr. 1986/87:20 kr.. vilket motsvarar en räntabilitet efter skatt på 15,096 (år 1984 14,0).

Drygt hälften av PKbankens totala inlåning kommer från hushållssektorn. Av inlåningen direkt på kontoren, d.v.s exklusive avräkningskontot med Postverket kommer c.a. 2/3 från privatpersoner. Inlåning från hushåll är alltså av stor betydelse för PKbanken.

Hushållsinlåningen i banksystemet hade år 1985 en svag tillväxt. Realt sett skedde en minskning av detta sparande. Konkurrensen är hård och tilltagande på denna marknad.

Marknadsandelen av utlåningen till hushåll har fortsatt att öka. Den är dock betydligt lägre, 11.626, än marknadsandelen på inlåningssidan, 18,426. Detta förhållande är ett arv från den gamla Postbanken, som praktiskt taget inte hade någon utlåning till privatpersoner. Alltsedan PKbankens tillkomst har det rått kreditrestriktioner, som lagt hinder i vägen för en bättre balans mellan inlåning och utlåning till privatpersoner. Detta förhållande har också bidragit till bankens svårighet att försvara sin marknadsandel på inlåningssidan. Slopandet av kreditrestriktionerna bör skapa möjligheter att öka marknadsandelarna både för in- och utlåning på hushållssektorn.

Kontakten med privatkunderna sker i betydande grad via lönekontona. Under året har dessa ökat med c.a. 100000 och uppgår nu till drygt 1.8 miljoner. Bland lönekontohavarna ingår förutom löntagare och pensionärer även studerande och värnpliktiga.

Introduktionen av PKkortet är ett sätt att öka servicen till lönekunderna. Kortet kan användas för kontantuttag i Bankomat och för betalning på 40000 köpställen i Sverige. Ett PKkort försett med Visa-märke kan dessutom användas på över 4 miljoner köpställen i utlandet och för kontantuttag på Visa-anslutna banker i utlandet. PKkortet är kopplat direkt till kundens lönekonto och fungerar som ett betalkort. Den som så önskar kan också få en kortkredit. Vid slutet av år 1985 hade c.a. 300000 PKkort utfärdats, varav c.a. 45000 var kreditkort.

PKbanken har under år 1985 stärkt sin ställning på företagsmarknaden, vilken förutom företag av olika slag också omfattar kommunal och viss statlig verksamhet samt organisationer.

PKbankens andel av bankernas utlåning på denna marknad uppgick till c.a. 2592, vilket motsvarar 48 milj. kr. C.a. 85226 av utlåningen var krediter till näringslivet. Detta är ett uttryck för den starka ställning banken har uppnått inom i stort sett alla branscher. Det kan dock vara intressent att notera att tjänsteproducerande näringar svarar för 5596 av företagsutlåningen medan 4596 av krediterna avser varuproducerande företag.

Även på företagsmarknaden är konkurrensen hård om inlåningsmedlen. Inlåningen innebär i huvudsak kortfristig förvaltning av företagens transaktionsmedel. Mer än 8076 av inlåningen utgörs av olika former av specialinlåning, som räntemässig baseras på penningmarknadsräntor och ej på diskontot. Denna situation innebär konkurrensmässigt att bankernas marginaler krymper, att produkter baserade på penningmarknadsräntor blir allt viktigare samt att system, som erbjuder kunderna en effektiv likviditetshantering, spelar en allt viktigare roll. 94

PKbanken intar en framskjuten marknadsposition vad gäller förmågan Skr. 1986/87:20

att erbjuda företagskunderna goda cash management-lösningar. Här kan i första hand nämnas PK Företagskonto, som under år 1985 ökat med 5600 stycken till 25000. Denna tjänst innebär att kunden till ett och samma konto automatisk kan samla alla sina betalningsströmmar över bank- och postgiro. Härigenom förräntas medlen snabbare och kunden får direkt överblick över sin likvida ställning.

Girokapitalkonto och Postgirokredit är två PKbanksunika produkter, som ger kunden möjlighet att effektivare tillämpa Postgirots betalningsru-

tiner i kombination med kredit och förräntning. Antalet räntelösa dagar minskas, vilket innebär räntevinster för kunder. För närvarande har banken 23000 Girokapitalkonton med c.a. 3400 milj. kr. i inlåning. Postgirokrediten, direkt kopplad till postgirokontot, fungerar i princip som en

checkräkningskredit. C.a. 700 kunder har sådan kredit till ett sammantaget beviljat belopp om c.a. 1000 milj. kr.

PKbankens utlandsrörelse i Sverige omsluter vid utgången av år 1985

c.a. 40 miljarder kr. Det motsvarar drygt en fjärdedel av såväl bankens

balansräkning som av samtliga svenska bankers balansräkningar vad avser utlandsverksamhet. Utlandsprovisionerna svarar nu för 2796 av bankens samlade provisionsintäkter. Dessa siffror visar att PKbankens konsekventa satsning på utlandssidan nu bär frukt. Såväl beträffande lönsamhet

som storlek börjar tillfredsställande nivåer uppnås.

Även internationellt har utvecklingen varit gynnsam. De sammanlagda balansräkningarna för de hel- och delägda enheterna utanför Sverige uppgår till c.a. 22000 milj. kr. och antalet anställda uppgår till 245 personer. Störst av utlandsetableringarna är Luxemburgbanken, vars rörelseresulta-

tet uppgick till 85 milj. kr.

Resultatet i PKbanken förbättrades väsentligt under år 1985. Rörelseresultatet uppgick till 1325 milj. kr. jämfört med 1030 milj. kr föregående år enligt nu gällande redovisningsprinciper.

Förbättringen blev därmed 292 mot en nedgång förra året på 1896. En

viktig orsak till förbättringen var att räntenettot åter började stiga samtidigt som ökningen av provisioner och övriga intäkter fortsatte i snabb takt. Kostnadsökningen begränsades tack vare reducerade kreditförluster.

Räntenettot ökade med 259 milj. kr. eller 9,5220 under år 1985. Förbätt-

ringen uppnåddes trots att räntenivån låg betydligt högre än under år 1984:

medeldiskontot steg med 1,28 procentenheter och penningmarknadsräntorna, som i stor utsträckning styr räntorna för storinlåningen, steg än mer även om tendensen var fallande under andra halvåret. Stigande räntor innebär generellt sett en påfrestning på räntenettot eftersom finansierings-

kostnaderna i sådana lägen ökar för den fastförräntade obligationsportföljen. Att utvecklingen under år 1985 blev annorlunda förklaras främst av att

ränteregleringen avskaffades, vilket ledde till att utlåningsräntorna kunde höjas till en mer marknadsmässig nivå än tidigare. Även obligationsportföljens avkastning förbättrades. Vidare spelade en del strukturella förändringar i balansräkningen in: storinlåningen minskade i betydelse på finan-

sieringssidan samtidigt som andelen eget kapital ökade, delvis som en följd

av nyemissionen hösten 1984, På tillgångssidan drogo obligationsinnehavet 95

ned, vilket gav utrymme för ökad inlåning i svenska kronor utan alltför Skr. 1986/87:20 kraftig likvidtetsbelastning.

Totalt uppgick volymökningen till 1196 räknat på dagsmedelssaldo men den var i hög grad koncentrerad till lågmarginalposter i utländsk valuta. Balansposterna i svenska kronor ökade sålunda med endast 326. Så steg utlåningen t.ex. med 7970 medan obligationerna minskade med 376. På finansieringssidan svarade inlåningen för ett tillskott på endast 196. Inlåningen från företag sjönk och ökningen av hushållsinlåningen hölls tillbaka av allemanssparandets tillväxt.

Provisionsintäkterna utvecklades gynnsamt med en total ökning på 1970 (år 1984 2526). Särskilt utlandsprovisionerna steg snabbt, + 3096. Ökningen var särskilt påtaglig inom arbitragerörelsen medan provisionerna för långfristiga krediter minskade. Inhemska provisioner ökade med 15946. Utfallet påverkades av att fondrörelsens provisioner sjönk kraftigt på grund av omläggning av obligationshandeln och minskade obligationsemissioner. Utlåningsprovisionerna steg med 1276 och övriga inhemska provisioner med 30726.

Ökningen av bankens totala kostnader stannade vid 796 mot 1496 föregående år. Uppbromsningen av ökningstakten berodde helt på att kreditförluster inklusive reserveringar för länderrisker samt kursförluster på valutor sjönk med drygt en tredjedel. För de egentliga driftskostnaderna steg ökningstakten från 11 till 1496, vilket främst berodde på ökade kostnader för databehandlingen, ökade personalkostnader samt den pågående satsningen på PKkort.

Driftskostnaderna uppgick sammanlagt till 2391 milj. kr. Ersättningen till Postverket, som utgjorde den största enskilda kostnadsposten, ökade med 877 till 872 milj. kr. exklusive portokostnader. Personalkostnaderna steg med 14972 (år 1984 11) till 656 milj. kr.

Den gynnsamma resultatutvecklingen avspeglades i en höjning av vinstnivån, d.v.s. rörelseresultat i relation till bankens totala tillgångar (dagsmedelsaldo), från 0,8926 år 1984 till 1,04 år 1985. Även avkastningen på eget kapitel förbättrades. Räknat efter schablonskatt 5022 steg räntabiliteten till 13.692 jämfört med 12,490 föregående år. Avkastningsnivån var därmed tillräcklig för att öka det egna kapitalets andel av balansomslutningen räknat på medelsaldobas. Vid årets slut uppgick konsolideringsgraden, d.v.s. eget kapital och värderegleringskonton i relation till balansomslutning, till 6,66 mot 6,29 vid slutet av år 1984.

Framtid Med hänsyn bl.a. till de förändringar inom kreditpolitiken som nu genomförts och som öppnar helt nya möjligheter för bankverksamheten på privatsektorn, har PKbankens styrelse i januari år 1986 fastställt ramar för en ny organisation av banken.

Banken delas i en privatpersondivision och en företagsdivision.

Divisionerna kommer att ledas av varsin verkställande direktör med totalt operativt ansvar. Dessa blir direkt underställda förste VD, tillika koncernchefen. Denna kommer, förutom att ha det totala samordningsan- 96

svaret för koncernen, även att ha ett direkt ansvar för likviditetsförvalt- Skr. 1986/87:20

ningen.

Syftet med omorganisationen är att skapa förutsättningar för en ytterligare utveckling av PKbankens redan nu starka privatpersonsektor.

Postverket

Översikt 1985/86” 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.)

> Samtliga uppgifter avser perioden juli-december 1985. Fr.o.m. år 1986 gör Posten bokslut per kalenderår. ++ Avser kalenderåret 1985.

Posten är ett affärsdrivande statligt företag med huvuduppgift att svara för landets postservice inklusive postgiroverksamheten. Det innebär att Posten i första hand skall förmedla försändelser, lättare gods och betalningar. Detta sker genom ett effektivt utnyttjande av Postens unika rikstäckande distributionsnät som når alla företag, organisationer och hushåll.

Dessutom skall Posten bedriva annan verksamhet som den har speciella

förutsättningar för. Bl.a. skall Posten mot ersättning utföra uppdrag för

statens räkning och åt PKbanken. Posten åtar sig också uppdrag åt andra

bankinstitut.

Posten skall som allmännyttigt, marknadsinriktat företag bedriva sin verksamhet så att både företagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen tillgodoses.

Staten styr Posten via beslut om servicemål och ekonomiska mål. Un-

derlag för dessa beslut lämnas av Posten i rullande treårsplaner. Den successiva övergången till målstyrning som skett har varit en viktig förutsättning för Postens möjligheter att agera som ett marknadsinriktat företag.

Postservice och betalningsförmedling utgör väsentliga delar i ett lands

infrastruktur. Verksamheten inom Posten skall därför bedrivas så att den bidrar till hög effektivitet inom näringsliv och förvaltning. Den skall också tillgodose efterfrågan från enskilda människor. Tillförlitligheten när det gäller att klara utlovade servicemål skall vara hög.

Postens samlade verksamhet skall vara lönsam så att ett långsiktigt

ekonomiskt oberoende garanteras.

Den egentliga postverksamheten bedrivs inom två resultatansvariga huvudaffärsområden, ett område för förmedling av försändelser och lättare gods benämnt Brev och Paket och ett område för förmedling av betalningar benämnt Giro och Kassa. Kontinuerlig uppföljning av servicenivån sker 97

7 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 20

inom samtliga verksamhetsområden. Landet är i postalt hänseende indelat Skr. 1986/87:20 132 regioner.

Förutom den egentliga postverksamheten som bedrivs inom de resultatansvariga affärsområdena finns inom postkoncernen åtta särskilda resultatenheter och två dotterbolag.

Inom resultatenheterna och dotterbolagen bedrivs verksamheter som är ett naturligt komplement till den egentliga postverksamheten. Verksamheten är samtidigt lätt avskiljbara från den egentliga postverksamheten och har bedömts kunna drivas effektivare i resultatenhetsform eller dotterbolagsform. Verksamheten bedrivs under resultatansvar och i konkurrens med privata företag och annan företagsamhet.

För närvarande finns inom postkoncernen åtta särskilda resultatenheter nämligen Postens Adressregister PAR, PFA Postens Frimärksavdelning, Postens Diligenstrafik, Postens Industrier, Postens Tryckeri, Postens Inköpscentral, Postfastigheter och en enhet för Administrativ Service.

Inom postkoncernen finns för närvarande två dotterbolag, Postbolagen AB och Fastighetsaktiebolaget Certus.

Postbolagen AB är ett helägt dotterbolag till Posten. Bolagets främsta uppgift är att vara moderbolag i en dotterbolagskoncern som består av Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Hultberg Inrikes Transporter AB, Swedpost International Transport AB och Swedpost Consulting Service AB.

Verksamheten under verksamhetsåret 1984/85 Brev och Paket Efterfrågan på Postens tjänster inom brev- och paketområdet har varit god. Bortsett från intäktsökning p.g.a. höjda porton ökade försäljningen totalt sett med drygt 4,5 2.

Postens mål är att inte höja portot för den egentliga monopoltjänsten — 20 grams inrikes normalbrev — mer än den allmänna prisökningen i samhället. Sedan slutet av 1970-talet har den allmänna prisnivån i samhället ökat snabbare än portot.

Antalet brev — brev svarar för 41 22 av postens intäkter — beräknas ha ökat med 3 7. På marknaden för information riktad till olika mottagargrupper har massbreven ökat med 3 20. Gruppreklamen ökade med 4 Z.

På lättgodsmarknaden arbetar Posten i stark konkurrens med andra distributions- och transportföretag. Posten har under året hävdat sin ställning på marknaden och antalet paket ökade med 3 22. Den nya produkten

företagspaket har haft stor framgång.

Sverige är ett av världens tidningsrikaste länder. Posten distribuerar för närvarande c.a. 2000 olika tidningar som kommer ut med minst 4 nummer per år. Antalet postdistribuerade tidningar var under verksamhetsåret i stort sett oförändrat.

Giro och Kassa Skr. 1986/87:20

Postens kontorsnät består för närvarande av c.a. 2200 postkontor som besöks av 600 000 kunder per dag. Dessutom finns c.a. 2 700 lantbrevbärarlinjer på vilka lantbrevbärarna fungerar som ambulerande postkontor.

Arbetsmängden i Postens kassor ökade sammantaget något även 1984/

85. En ökande andel kontoinsättningar gör dock att vissa tjänster minskar.

Postgirots huvuduppgift är att förmedla betalningar och medverka till att betalningar underlättas. En bärande princip är att betalningsuppdragen effektueras samma dag de kommer till Postgirot (24 timmars service). Den 30 juni 1985 fanns det 1287 477 postgirokonton. Antalet konton och

behållningens storlek är viktiga förutsättningar för att Postgirot skall kunna

erbjuda avgiftsfria gireringar och övriga tjänster till låga avgifter. Antalet betalningsuppdrag i postgirorörelsen ökade under verksamhetsäret 1984/85 med 292 till 365 miljoner uppdrag. 195 miljoner var inbetal-

ningar, 48 miljoner utbetalningar och 122 miljoner gireringar. Det förmedlade beloppet steg med 1974 till 5467 miljarder kr.

På uppdrag av PKbanken svarar Postgirot för driften av personkonto-

systemet. C.a. 1,6 miljoner personer får sin lön etler pension genom personkonto. Under 1984/85 bokfördes på personkonto 114 miljoner transaktioner till ett belopp av 363 miljarder kr. Antalet transaktioner ökade

med 129.

Kostnader

Postens personalkostnader ökade under 1984/85 med 994 till 7 162 milj. kr.

En stor del av ökningen beror på höjda löner och sociala avgifter. Personalvolymökningen var 2,59c. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna minskar.

Postens sakkostnader ökar bl.a. som en följd av satsningar på rationella

tekniska lösningar och på modernisering av lokalbeståndet. Även service-

förbättringarna driver på sakkostnadsutvecklingen.

Posten är ett av landets personalmässigt största företag. Antalet anställ-

da uppgick 1984/85 till c.a. 63500 personer. Av dessa var c.a. 3690 anställda på deltid. Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under verksamhetsåret i genomsnitt 50350 personer. Rörelseintäkterna för verksamhetsåret 1984/85 uppgick till 10147 milj.

kr. (9130). Därav utgjorde försändelseintäkterna 6631 milj. kr. (5970), räntenettot 1290 milj. kr. (1089), entreprenadersättningen från PKbanken 774 milj. kr. (766) och övriga intäkter 1452 milj. kr. (1305). Personalkost-

naderna uppgick till 7162 milj. kr. (6552) och sakkostnaderna till 2401

milj. kr. (2141).

Efter avskrivning enligt plan och finansiella intäkter redovisas ett resul-

tat före avsättningar på 496 milj. kr. (298). 1984/85 års avsättning på 386

milj. kr. (361) inkluderar, förutom normala avskrivningar utöver plan, en

av regeringen föreskriven extra avskrivning på 300 milj. kr. Enligt gällande

förräntningskrav skall Posten inleverera 13,0090 (13.00) på det av staten

tillskjutna kapitalet, vilket innebär 29 milj. kr. (74). Resterande överskott

fonderas. 99

Framtidsutsikter Skr. 1986/87:20 Kommunikationsmarknaden är en mycket expansiv marknad där Posten arbetar under stark konkurrens. Särskilt stark konkurrens råder inom

områdena bank- och betalningsverksamhet, varudistribution och direktreklam. Brevmonopolet betyder allt mindre för Posten. För att möta den hårda konkurrensen satsar Posten framför allt på hög servicekvalitet och på en teknisk utveckling som är nödvändig för att kunna behålla konkurrenskraftiga priser. Några exempel på nya satsningar

är utökad övernattbefordran med flyg, inköp av en ny generation postkas-

samaskiner, omfattande investeringar inom postbehandlingen och Postgi-

rokontoret samt en affärsmässig inriktning av Postens nya organisation.

Procordia AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Procordia har sitt ursprung i det år 1970 bildade Statsföretag. Syftet var att organisatoriskt samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen.

Under åren 1976—1982 gjorde den gamla Statsföretagsgruppen stora förluster. Problemen accentuerades åren 1981-1982 då de finansiella resurserna tömdes och gruppen knappast längre kunde fungera.

Genom en rekonstruktion som genomfördes per den 31 december 1982 fick Statsföretagsgruppen en ny struktur. Rekonstruktionen gav en rimlig avvägning mellan egna resurser, resursgenereringsförmåga och förutsett kapitalbehov.

En struktureringsprocess inleddes under år 1984 i syfte att skapa en långsiktigt livsduglig industrikoncern med uthållig lönsamhet. Struktureringsarbetet har bl.a. inneburit en koncentration till färre verksamhetsområden inom koncernen.

Den 1 januari 1985 bytte koncernen namn till Procordia AB.

Verksamheten under år 1985 Omstruktureringen och koncentrationen av verksamheten har fortsatt under år 1985. Under verksamhetsåret har företag med en omsättning på 100

1151 milj. kr. och 1317 anställda avyttrats. Samtidigt har 8 företag förvär- Skr. 1986/87:20 vats. Bland förvärven märks bl.a. Pinkerton Tobacco Company i USA och Ahlgrens i Gävle.

Omstruktureringen har fört med sig avsevärda extraordinära kostnader. Årets resultat belastas med 198 milj. kr. härför efter det att såväl kostnader som intäkter beaktats.

Under år 1985 påverkades såväl rörelseresultatet som nettoresultatet negativt av en resultatförsämring för KabiVitrum. Rörelseresultatet för detta bolag föll från 200 milj. kr. år 1984 till 34 milj. kr. år 1985. Den alideles övervägande orsaken till denna resultatförsämring är beslutet om

att dra tillbaka tillväxthormonet Cresocormon.

Försäljning och resultat

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 12214 milj. kr., en ökning

med 392 mot föregående år. Efter justering för större strukturförändringar

blev försäljningsökningen 15920 för jämförbara enheter. Värdet av leveranser till kunder utanför Sverige uppgick till 4445 milj. kr. (4246). Av

utlandsförsäljningen utgjorde 6496 (73) export från Sverige. Resultatet efter finansiella poster ökade till 733 milj. kr. (533) eller med 3776. Ett försämrat rörelseresultat med 37 milj. kr. har mer än väl kompenserats av ett förbättrat räntenetto och stora positiva valutakursdifferenser. Avkastningen på sysselsatt kapital ökade till 13,496 (12,8).

Det fortsatta struktureringsarbetet i koncernen gav upphov till ökade

extraordinära kostnader. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter minskade därför till 535 milj. kr. (628).

Investeringar Koncernens investeringar i anläggningar under år 1985 uppgick till 647 milj. kr. (574). Dessutom tillkommer 399 milj. kr. avseende anläggningar i under året förvärvade bolag. Anläggningar som under året försvunnit genom att dotterbolag avyttrats uppgår till 478 milj. kr.

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 386 milj. kr. (154). Större delen av beloppet eller 291 milj. kr. avser goodwillvärde i Pinkerton. Investeringar i aktier i andra bolag än dotterbolag uppgick till 31 milj. kr. (50).

Finansiering och likviditet

De långa skulderna ökade från 2910 milj. kr. till 3384 milj. kr. Orsaken härtill är framför allt Pinkertonsförvärvet som finansierades genom lån i dollar. Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar var vid årets slut 2911

milj. kr. eller 2490 av omsättningen. .

Soliditeten fortsätter att förbättras och uppgår vid årsskiftet till 26,976

(25,6). |

Under året har nyemissioner gjorts i Svenska Tobaks AB och KabiVi- 101

trum AB med 100 milj. kr. vardera och i ACO Läkemedel AB med 39,9 Skr. 1986/87:20 milj. kr. Nyemissioner har också gjorts i Svenska Risk Management Service AB och BSK BS Konsult AB. Beslut har därutöver fattats om en nyemission år 1986 i Berol Kemi AB på 75 milj. kr.

Personal

Medelantalet anställda i Procordia-koncernen har under året minskat till

24349 (24392). Av dessa har 3789 (2804) varit anställda i utlandet. Vid

utgången av året uppgick personalen uttryckt i helårsanställda till 25499 personer.

Händelser efter verksamhetsårets utgång I mars år 1986 undertecknades ett avtal mellan Procordia AB och staten

om att Procordia skall förvärva samtliga aktier i AB Gambrinus, vars främsta tillgångar är 10092 av aktierna i AB Pripps Bryggerier och 9190 av aktierna i AB Falken. I första hand tar Procordia över statens aktiepost i Gambrinus, som omfattar 7596 av aktierna. Staten skall därefter utnyttja

sin rätt enligt konsortialavtalet mellan staten och AB Volvo att lösa in

Volvos aktiepost på 25926 i Gambrinus och överlämna den till Procordia. I början av år 1986 såldes alla aktier i såväl Laxå Bruks AB som Rockwool AB. Procordia-koncernen har därmed avyttrat samtliga bygg-

varuföretag.

Framtidsutsikter för år 1986

Någon påtaglig försämring av det allmänna konjunkturläget förväntas inte ske under år 1986. Omstruktureringen under verksamhetsåret 1984/1985

förväntas ge full effekt i år. De extraordinära kostnaderna härför beräknas heller inte komma att uppgå till samma belopp som år 1985. KabiVitrums resultat för år 1986 förväntas bli väsentligt bättre än år 1985 beroende på

den snabba introduktionen av det nya tillväxthormonet Somatonorm. Mot denna bakgrund bedöms koncernens resultat komma att förbättras.

Procordia Food AB

Procordia Food AB, som är helägt dotterbolag till Procordia AB, star- Skr. 1986/87:20 tade sin verksamhet den 1 januari 1985. Det skedde på så sätt att f.d. AB Eiser — ett dotterbolag till Procordia AB — namnändrades och att livsmedelsföretagen i f.d. Investment AB Procordia av den gemensamma ägaren Procordia överfördes till Procordia Food AB.

Procordia Food utgör sålunda moderbolag i en livsmedelsgrupp. När bolaget bildades fanns i gruppen de rörelsedrivande bolagen Ekströms LivsmedelsProdukter AB, Jede-Automater AB, AB Hugo Österberg och AB Boviks Konscrvfabriker. Under år 1985 har SARA Fisk AB och F. Ahlgrens Tekn. Fabrik AB förvärvats till 10096 och andelen i Önos Gruppen AB utökats från 40 till 60 26. Dessutom ingår i gruppen bl. a. följande rörelsedrivande företag: Friggs Naturprodukter AB (dotterbolag till Ekströms), PIX AB, (dotterbolag till Ahlgrens) och Grillmästaren AB (dotter-

bolag till Hugo Österberg).

Procordia Food-gruppen har följaktligen haft en kraftig expansion under året. De företag som ägdes vid årets början representerade en omsättning på c.a. 360 milj. kr. för helåret 1984. Omsättningen år 1985 på helårsbasis för den nuvarande gruppen uppgick till c.a. 930 milj. kr. Jämfört med motsvarande grupps helårsförsäljning år 1984 innebar detta en ökning med c.a. 1270, varav ungefär hälften utgörs av volym. Det är bättre än livsmedelsbranschen i sin helhet, som hade en kvantitativ ökning på ett par procent. Konkurrensen på vissa marknader där Procordia Foods företag finns representerade har dock fortsatt att vara hård med bl. a. olika priskrig, vilket medfört att vinstmarginalerna sjunkit något under året.

Antalet anställda har genom företagsförvärven ökat med c.a. 630 personer under året och uppgick vid 1985 års utgång till c.a. 1020 personer. Investeringar i anläggningar uppgick för gruppen totalt till 77,5 milj. kr., varav 45,5 milj. kr. är hänförligt till fastigheter och 32,0 milj. kr. till maskiner.

Koncernomsättningen år 1985 blev 557 milj. kr. (exkl. övriga rörelseintäkter) och vinsten efter finansnetto 24,9 milj. kr. I koncernresultaträkningen är Önos Gruppen konsoliderad för sista kvartalet och Ahlgrens för årets två sista månader.

Procordia Food handlägger övergripande frågor för koncernens räkning såsom affärsutveckling, organisationsfrågor, ekonomi- och finansförvaltning, juridisk rådgivning, administrativ utveckling m. m.

Bolaget fortsätter arbetet under de närmaste åren med att utveckla gruppen ytterligare, bl. a. genom att ta tillvara de samordningsfördelar som kan finnas. Genom sådana åtgärder och genom kapitalfrigörelse och kostnadspress räknar bolaget med att ytterligare kunna öka lönsamheten. Målsättningen är att inom ett par år ha uppnått en avkastning på sysselsatt kapital för gruppen på c.a. 15 96, vilket är klart över branschens genomsnitt idag.

Ekströms LivsmedelsProdukter hade en omsättning av 225 milj. kr. I detta belopp ingår Friggs Naturprodukter AB. Jämfört med motsvarande omsättning år 1984 innebär det en ökning med 13 90. Koncernvinsten efter finansnetto blev c.a. 14 milj. kr. Tyngdpunkten i Ekströms sortiment är torra livsmedel med inriktning mot desserter och mellanmål, där bolaget är 103

marknadsledande. Företaget planerar att utveckla sortimentet, särskilt Skr. 1986/87:20 inom segmentet varma soppor, för att få större möjligheter att konkurrera på dagligvarumarknaden.

Jede-Automater hade en mycket bra utveckling. Omsättningen ökade med 207 till c.a. 90 milj. kr. och vinsten efter finansnetto uppgick till något över 8 milj. kr. — en förbättring med drygt 1 milj. kr. Jede-Automater tillverkar dryckesautomater och levererar ingredienser till dessa. Sortimentet utökades med större automattyper under slutet av året genom förvärv av några mindre företag, som integrerats under namnet Dinette AB.

Hugo Österberg — ett import- och agenturföretag med välkända livsmedelsprodukter — uppnådde en något högre försäljningsnivå än året innan eller c.a. 47 milj. kr. Resultatet efter finansnetto, 3,3 milj. kr. är klart bättre än år 1984 trots bortfallet av ett större säljuppdrag.

Boviks Konservfabriker, som tillverkar och marknadsför fiskkonserver, uppnådde en omsättning av 25 milj. kr., vilket innebar en ökning med nära 50 20. Bolaget redovisade en förlust av 2,5 milj. kr. efter finansnetto beroende på utökade marknadsföringsinsatser.

SARA Fisk är en fiskgrossist, som förvärvades från SARA AB i början av år 1985. Omsättningen kring 30 milj. kr. är något bättre än året före. Vinsten efter finansnetto blev nära 1 milj. kr.

Önos Gruppen ägdes till 60 76 vid 1985 års utgång. Aktieinnehavet utökades i början av år 1986 till 81,5 70. Omsättningen uppgick för år 1985 till 205 milj. kr. Det innebar en ökning med 826. Önos Gruppen, som tillverkar sylt, saft, gurkinläggningar och fiskkonserver, är starkt beroende av råvaruförsörjningen. De två senaste åren har inneburit vissa störningar i tillgången på råvaror, vilket medfört att vinsten på drygt 4 milj. kr. blivit något lägre än som förväntats.

Ahlgrens Tekn. Fabrik — mera känd under namnet Läkerol — förvärvades i november 1985. Företaget tillverkar och säljer halstabletter och konfektyrer. Det är det största företaget i gruppen med en omsättning som uppgick till c.a. 280 milj. kr. Försäljningsmässigt hade företaget ett framgångsrikt år och lyckades öka försäljningen mer än sina konkurrenter. Resultatet blev dock inte tillfredsställande på grund av inte förutsedda kostnadsökningar. Vinsten efter finansnetto stannade vid drygt 11 milj. kr.

Procordia International AB

Bolaget har till uppgift att initiera och utveckla export- och importverk- Skr. 1986/87:20 samhet med COMECON (SEV).

Eget representationskontor finns i Moskva sedan juni 1982.

Procordia Nova AB

Procordia Nova AB är fr. o. m. den I januari 1986 ett helägt dotterbolag till Procordia AB. Procordia AB:s styrelse har beslutat att en samordning av verksamheterna inom Svenska Utvecklings AB (SU) och Svenska Indu-

strietablerings AB (Svetab) skall ske och att verksamheten skall drivas genom Procordia Nova AB. Till Procordia Nova AB har även överförts

aktierna i Swedish Industrial Development Corporation, SID, som var

Procordiakoncernens kontaktföretag i USA. I Procordia Nova AB ingår också Procordia Marketing AB i Singapore som är en marknadsföringsre-

surs för Procordiakoncernen i bortre Asien.

Rockwool AB

Historik Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade och marknadsförde isoleringsmaterial. Under 1950- och 1960-talen växte företaget snabbt. Fabriker för tillverkning av isoleringsmaterial startades i Gimo och Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB, tillver-

kare av bl.a. isoleringsmaterial. Vid samma tid bidrog bolaget till en

strukturrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom

området isolering genom en sammanslagning av en rad mindre företag inom branschen till nuvarande Isenta AB. År 1975 övertogs bolaget helt av Statsföretag AB. Den starka tillväxten på företagets isoleringsprodukter

under 1970-talets senare del tillgodosågs genom starten av en ny fabrik i

Hällekis år 1978. År 1982 avyttrade Rockwool dotterbolagen Laxå Bruk och Delax Fiber AB. År 1984 avyttrades dotterbolaget Isentas ventila-

tionsverksamhet samt Rockwools marinenhet, vilken sammanfördes med Isolamin AB i Isolamin-Ecomax AB. År 1984 förvärvades Itaab Trading

AB, ett ledande undertaksföretag och investerades ca 40 milj. kr. i en Skr. 1986/87:20 produktionsanläggning för plastisolerprodukter. Anläggningen togs i bruk under andra kvartalet år 1985. Dessa båda satsningar utgjorde väsentliga inslag i en år 1984 beslutad ny expansivt inriktad strategi. I mars år 1986 avyttrade Procordia Rockwoolkoncernen till Nordisk Byggvaruutveckling AB.

Bolagets omfattning Rockwoolkoncernen omfattar moderbolaget Rockwool AB, Skövde samt dotterbolagen Isenta AB, Örebro, Ecomax (UK) Lid, Northampton, England samt [taab Trading AB (9196), Mosås. Rockwool har därutöver ägarintressen i Rockwool-Ecoprim AB (5095), Skövde, samt Isolamin-Ecomax AB (990), Lulcå.

Inriktning Rockwool utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och system för isoleringsändamål för bygg-, VVS- och akustikområdena. Koncernen bedriver även kvalificerad entreprenadverksamhet inom områdena industrioch marinisolering.

Organisation Koncernen är organiserad i produkt- och marknadsmässigt avgränsade affärsenheter med resultatansvar och stark kundorientering.

Verksamheten under år 1985 Koncernens försäljning uppgick under år 1985 till 940 milj. kr., en minskning med 5 milj. kr. jämfört med år 1984. Minskningen är framförallt beroende på en fortsatt krympande inhemsk marknad.

Nedgången kan i huvudsak hänföras till bostadsbyggandet, där 1984 års nivå på ca. 35000 lägenheter sjönk till knappa 30000. Även ”ROT-byggandet” utvecklades negativt, dock i begränsad omfattning. Dessa nedgångar kompenserades till viss del av en uppgång i efterfrågan från industri och handel.

Det vid årsskiftet 1984/85 genomförda förvärvet av ITAAB-gruppen har inneburit ökad volym. Även exporten har under året utvecklats positivt, främst på de franska och västtyska marknaderna.

Koncernen har under året väl hävdat sin ställning på den svenska marknaden, trots de kärva marknadsförutsättningarna.

Det ekonomiska resultatet uppgick efter finansiella poster till 45,0 milj. kr. (år 1984, 59,6). Resultatförsämringen, som är hänförbar till moderbola-

get, är i huvudsak orsakad av försämrat kapacitetsutnyttjande med högre Skr. 1986/87:20

tillverkningskostnader som följd.

Under året har ett antal personella och finansiella satsningar av långiktig

karaktär genomförts, vilka belastat resultatet. Avvecklingen av Rockwools marinverksamhet har också belastat resultatet.

Resultatutvecklingen i koncernens dotterbolag har totalt sett varit positiv. Entreprenadrörelsen, Isenta AB, redovisade dock en smärre resultatnedgång främst beroende på kostnader vid etableringen av det finska

dotterbolaget. Isenta-gruppens verksamhet i Sverige har givit ett mycket positivt resultat. ITAAB-gruppen, som tillverkar plåtundertak, har haft en positiv utveckling med väsentligt förbättrat resultat som följd. Koncernens helägda brittiska dotterbolag, Ecomax (UK) Ltd, har trots mycket hård konkurrens visat ett förbättrat resultat.

Koncernens strategiska inriktning drivs enligt två huvudlinjer. Den ena

linjen innebär att förutsättningar skapas för en varaktigt hög resultatnivå

genom höga krav på effektivitet och kapacitetsutnyttjande inom basverksamheten; bygg- och tekniska isolerprodukter. Den andra linjen innebär att, med basverksamhetens stabila finansiella grund som utgångspunkt, en satsning görs på nya produkter och system för avsättning på tillväxtområ-

den inom den nordiska marknaden.

Som ett led i den förstnämnda huvudlinjen beslöt styrelsen hösten år

1985 att under år 1986 anpassa produktionskapaciteten till den förväntade efterfrågevolymen genom nedläggning av en tillverkningslinje i Hässleholm under våren samt en i Gimo under hösten.

För att ytterligare förbättra produktionseffektiviteten i basverksamheten

genomfördes under året omfattande investeringar vid fabriken i Skövde.

Under år 1985 togs två väsentliga steg inom ramen för den mer expansivt

inriktade, strategiska huvudlinjen. Således genomfördes under året en samordning av Rockwool Akustik &

Interiör och ITAAB-gruppen. Genom samordningen kan kunderna erbjudas ett komplett och mycket konkurrenskraftigt sortiment av undertaksprodukter.

Ett andra steg togs i och med starten av den nya plastisolerfabriken i

Skövde. 40 milj. kr. har investerats i fabriken, som drivs av det hälftenägda

bolaget Rockwool-Ecoprim AB. Tillverkningen bygger på en unik ameri-

kansk processteknologi. Produkterna har mottagits synnerligen väl på den

svenska marknaden.

Framtidsutsikter

Marknadsutvecklingen förväntas bli svag såväl i Sverige som på de bety-

delsefulla exportmarknaderna. Den svenska marknaden för mineralull förväntas minska i volym även under år 1986.

Ett antal åtgärder har beslutats för att möta den ogynnsamma marknadsutvecklingen. Således kommer ett investeringsprogram för att ytterligare

höja effektiviteten att genomföras i produktionsanläggningarna. Det nya plastisolerprogrammet kommer att introduceras på de nordiska markna-

derna. Nya produkter kommer att inlemmas i sortimentet för lansering på Skr. 1986/87:20 intressanta tillväxtsektorer.

Tidigare genomförda åtgärder bör tillsammans med pågående och plane-

rade, trots den ogynnsamma marknadsutvecklingen, skapa goda förutsättningar för ett förbättrat resultat år 1986.

Samhällsföretagsgruppen

Översikt 1985/86 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Samhällsföretagsgruppen etablerades den 1 januari 1980 och övertog ansvaret för dåvarande verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och vissa former av hemarbete. Huvudmannaskapet för denna verksamhet var tidigare splittrat på över 100 olika huvudmän.

Den nya organisationen skapades för att genom samordning förbättra verksamhetens affärsmässiga förutsättningar och ekonomi. Syftet var också att få jämnare tillgång till skyddat arbete i olika delar av landet, större enhetlighet i fråga om personalpolitik och anställningsvillkor samt ett förbättrat utnyttjande av den samlade organisationens kunskaper och resurser.

Syfte Samhällsföretagsgruppens verksamhetsidé är att ge meningsfullt och utvecklande arbete till arbetshandikappade där behoven finns. Detta skall ske genom produktion av varor och tjänster. Arbetsförmedlingen disponerar företagsgruppens arbetsplatser och anvisar de personer som är i behov av arbete inom gruppen.

Verksamhetsidén är det grundläggande uttrycket för företagsgruppens

uppgift. Verksamheten är således en del av den svenska arbetsmarknads-

politiken och en del av strävan att uppfylla allas rätt till arbete för grupper som på grund av handikapp inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samtidigt skall verksamheten bedrivas affärsmässigt och vara en del av det svenska näringslivet. Det innebär att företagsgruppen också skall iaktta de regler och principer som normalt tillämpas i näringslivet.

Företagsgruppens resultat mäts främst inom följande tre målområden: — Att handikappade får ett meningsfullt och utvecklande arbete. 108

— Att företagsgruppen förbättrar de arbetshandikappade anställdas förut- Skr. 1986/87:20 sättningar och möjligheter till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

— Att företagsgruppen uppfyller ställda ekonomiska resultatkrav.

Omfattning Samhällsföretagsgruppen omfattar Samhällsföretag, som moderföretag, och 24 företag med huvudkontor och verkstäder i varje län. För speciella försäljningsinsatser, huvudsakligen på export, har företagsgruppen fem

mindre marknadsföringsbolag, varav två med säte utomlands.

De 24 regionala företagen har ansvar för företagsgruppens verksamhet inom resp. län. Företagsgruppen har år 1986 totalt 33000 anställda förde-

lade på 330 verkstäder och ett 15-tal s.k. inbyggda verkstäder. Av de

anställda är c.a. 28000 arbetshandikappade.

Följande ingår i företagsgruppen: AVEBFE-industrierna, Stockholms län, UPSAM, Uppsala län, ALEA VERKEN, Södermanlands län,

KLINTLAND, Östergötlands län, HÖGLANDSVERKEN, Jönköpings

län, G-VERKSTÄDERNA, Kronobergs län, KALMARSUNDSGRUP-

PEN, Kalmar län, VISBY-produkter, Gotlands län, BLEKINGEPRO-

DUKTER, Blekinge län, LAVI, Kristianstads län, PILEPRODUKTER,

Malmöhus län, LUMATIC, Hallands län, BOHUSGRUPPEN, Göteborgs och Bohus län, DALVÄST, Älvsborgs län. SAV, Skaraborgs län, ERR-

ESS, Värmlands län, STALAN, Örebro län, WMP, Västmanlands län,

DALAGRUPPEN, Kopparbergs län, EXELLAN, Gävleborgs län, MID- LAND, Västernorrlands län, JHP, Jämtlands län, SAFAC, Västerbottens län, FÖOÖRMELPRODUKTER, Norrbottens län samt marknadsföringsbolagen SAMHALL AB, Tullinge, KOMSAM AB, Märsta, Swedfurn AB Märsta, SAMHALL UK LTD, England och SAMHALL BV, Holland.

Verksamhetsinriktning Samhällsföretagsgruppens verksamhet utgörs i huvudsak av tillverkningsindustri. Större delen (c.a. 65906) av företagsgruppens omsättning utgörs av underleverantörs- och legoförsäljning. Företagsgruppens direkta export uppgår till 11972 av faktureringen. Därtill kommer indirekt export genom

underleveranser, motsvarande c.a. 10—-1596. De största exportartiklarna

är innemöbler, utemöbler och hyllsystem.

Företagsgruppen finns representerad inom de flesta branscher inom tillverkningsindustrin. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs inom me-

tallvaru- och träindustribranscherna samt den grafiska branschen. Företagsgruppen har för närvarande 500 arbetstillfällen inom service, tjänster,

trädgårdsodling m.fl. nya verksamheter utanför tillverkningsindustrin.

Tillsammans med Sveriges Industriförbund, SHIO-Familjeföretagen och

Svenska Handelskammareförbundet har Samhällsföretag ett gemensamt kontaktråd för marknadsfrågor. Dess uppgift är bl.a. att bedöma otillbör-

liga konkurrensförhållanden på marknaden.

Verksamheten under åren 1984/85 och 1985/86 Skr. 1986/87:20

Under verksamhetsåren 1984/85 och 1985/86 har företagsgruppens positiva

resultatutveckling fortsatt. En fortsatt försäljningsökning tillsammans med

effektiviseringsåtgärder, kostnadsbesparingar och omfattande utbildnings-

insatser bar medverkat till ett förbättrat resultat och givit fler arbetshandi-

kappade möjligheter till arbete inom företagsgruppen.

Under år 1984/85 nyanställdes 4178 arbetshandikappade efter anvisning från arbetsförmedlingen, vilket innebar en nettoökning med 1257 personer. För år 1985/86 beräknas en motsvarande ökning med drygt 1000

personer. Personalökningen har skett utan utbyggnad, varför kapacitetsut-

nyttjandet ökat betydligt.

Den totala personalavgången inom gruppen uppgick till 11956 år 1984/85.

540 personer (2,196) övergick till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Under 1985/86 beräknas c. a. 650 anställda (2,5 96) övergå till arbete på den

reguljära arbetsmarknaden. Aktiva insatser för introduktion, utbildning, m.m. har förstärkt personalutvecklingen inom gruppen. Under denna peri-

od har Samhällsföretag inlett en fortlöpande uppföljning av företagens

insatser för planerad arbetsväxling, yrkesteknisk utbildning och individuell

teknisk arbetsanpassning. Redovisningen hittills visar att företagsgruppen gör framsteg inom samtliga av dessa prioriterade peronalutvecklingsområ-

den.

Företagsgruppens försäljning uppgick år 1984/85 till totalt 2011 milj. kr.,

vilket var en ökning med 1826 jämfört med föregående år. För 1985/86 beräknas försäljningsintäkterna öka med ytterligare 7972 till totalt 2150 milj. kr. För år 1984/85 erhöll Samhällsföretagsgruppen ett statligt bidrag

på totalt 2764,5 milj. kr. Bidraget kan ses som samhällets ersättning för de

sociala prestationer som företagsgruppen utför och de merkostnader detta ger. Företagsgruppens behov av driftbidrag uppgick 1984/85 till 12422 av lönekostnaderna för de arbetshandikappade anställda. För år 1985/86 be-

räknas behovet av driftbidrag motsvara 12192. För år 1986/87 har företags-

gruppen tilldelats en bidragsram om 116,596 av lönekostnaderna för ar-

betshandikappade anställda.

Framtidsutsikter

Kritiker har ibland påstått att Samhällsföretagsgruppens starka ekonomiska utveckling sedan år 1980 har skett på bekostnad av en god social måluppfyllelse. Därför har AMS och Samhällsföretag, på regeringens uppdrag, under 1985/86 studerat Samhällsföretagsgruppens arbetsmarknadspolitiska och sociala måluppfyllelse. Utvärderingsarbetet, som redovisats i en rapport till regeringen i juni år 1986, visar att den hittillsvarande utvecklingen inom företagsgruppen inneburit en god måluppfyllelse. Sedan år

1980 har antalet arbetshandikappade anställda ökat med 7000, försäljningen har mer än fördubblats och behovet av statsbidrag har minskat betyd-

ligt. Denna utveckling har möjliggjorts genom ett omfattande struktureringsarbete och utbyggda insatser för personalutveckling.

Den inslagna vägen för företagsgruppens utveckling har med andra ord

visat sig positiv. Samhällsföretag fortsätter denna väg och har för närva- Skr. 1986/87:20 rande kapacitet och kommersiella förutsättningar att bereda ännu fler handikappade arbete. Efterfrågan på arbetstillfällen bedöms under över-

skådlig tid väsentligt komma att överstiga nuvarande utbud av arbete inom

företagsgruppen. Samhällsföretagsgruppen arbetar nu utifrån ett gemensamt, långsiktigt

handlingsprogram med sikte på att ytterligare förbättra gruppens resultat. Den hittills mycket snabba sänkningen av bidragsbehovet kommer dock sannolikt inte att kunna bibehållas om en fortsatt god arbetsmarknadspoli-

tisk och social måluppfyllelse skall uppnås. Handlingsprogrammet utgår

från en fortsatt förstärkning av såväl den affärsmässiga skickligheten som

de personalutvecklande insatserna. Genom förändrad struktur inom gruppens företag och ett fördjupat samarbete mellan dem förstärker företagsgruppens totala kompetens. En successivt ökad exportandel eftersträvas.

Den traditionella industriella produktionen kompletteras alltmer med nya verksamheter utanför tillverkningsindustrin. Nya samarbetsformer utvecklas i form av s.k. inbyggda verkstäder och entreprenader, där företagsgruppens verksamhet integreras i andra företag.

SARA AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik SARA AB representerade i början av 1970-talet ett i hög grad traditionellt hotell- och restaurangtänkande. Företaget hade i detta skede en mycket svag lönsamhet och hade sannolikt inte överlevt utan snabba och omfat-

tande ingrepp I verksamheten. Under den senaste 5-årsperioden har SARA arbetat hårt med att renodla, förenkla och koncentrera koncernen till tre självständiga affärsområ-

den: SARA Hotels AB, SARA Restauranger AB och SARA Cater Partner AB (tidigare SARA Företagsservice AB).

I denna avsikt har bortskurits grenar som inte hade naturligt samband med ovan nämnda affärsområden. SARA-gruppen har även kompletterat affärsområdena genom företagsförvärv.

Koncernen har nu en struktur, som ger en balanserad riskspridning i

verksamheten med god potential. Denna bildar basen för SARASs framtida Skr. 1986/87:20

utveckling.

Verksamheten år 1985

År 1985 blev ett nytt framgångsrikt år för SARA-koncernen med förbättring av såväl omsättning som resultat. Uppdelat per affärsområde gav år

1985 följande resultat.

SARA Hotels AB

Omsättningen var 977.0 milj. kr. och resultatet efter finansnetto 31,8 milj.

kr.

Hotellverksamheten är kapitalkrävande eftersom den kräver stora investeringar i byggnader och inredning. SARA Hotels kan dock nå fördelar

genom kedjeeffekter som uppnås genom bl.a. rutiner, utbildning av personal samt olika system att kvalitetskontrollera produktionen. Expansionen kommer att ske på olika sätt. Norden är — och kommer att

förbli — huvudmarknaden. Bolaget skall vidare selektivt och balanserat bearbeta intressanta utländska marknader. I Sydostasien och Kina har bolaget redan ett hotell i drift och där arbetar man från eget kontor i

Hongkong intensivt för att hitta intressanta nya projekt, men även på

marknader som USA, Storbritannien eller Västtyskland förekommer en intensiv bearbetning, då dessa marknader har såväl kulturella, sociala som ekonomiska mönster, som passar hotellbolagets koncept.

SARA Restauranger AB Omsättningen år 1985 var 384,0 milj. kr. och resultat efter finansnetto 17,0

milj. kr.

Inom affärsområdet arbetar man med tre huvudidéer; catering, fast food och traditionella restauranger.

Fast food-verksamheten, genom hamburgerrestaurangkedjan CLOCK, är kapitalkrävande, men har haft ett mycket lönsamt år. För att öka slagkraften och exploatera bolagets kunnande utan alltför stort kapitalianspråktagande har bolaget parallellt med egna etableringar startat en aktiv

franchiseverksamhet. Eftersom bolagets affärsidé ligger i kunskapen om drift av en hamburgerrestaurang är detta ett intressant avsnitt för vidareutveckling.

Även inom catering finns stora möjligheter att bredda både produkter

och marknader. Företaget är aktivt vid främst travbanor, mässor och djurparker.

SARA Cater Partner AB (tidigare SARA Företagsservice AB)

År 1985 var omsättningen 639,0 milj. kr. och resultat efter finansnetto 20,0 milj. kr. Carter Partner är landets ledande företag vad gäller drift av personalres- 112

tauranger. Centrala inköp, koncentrerade Sortiment och stort manage- Skr. 1986/87:20

mentkunnande gör att bolaget kan drivas med god kvalitet på mat, hög effektivitet och service till låga kostnader. I ett längre perspektiv är trenden mot en övergång till entreprenadverksamhet inom den offentliga sektorn naturligtvis också en mycket intressant möjlighet för företaget.

SARA-koncernens rörelseresultat år 1985 är det bästa någonsin med ett

resultat efter finansiella poster om 68,4 milj. kr. Prognosen för år 1986 är, enligt SARAS bedömning, god, trots att SARAs bransch karaktäriseras av stor känslighet p.g.a. externa störningsmoment. Således slår arbetsmark-

nadskonflikter, störd turisttillströmning samt eventuellt nya regler vad

gäller representationsavdrag m.m. direkt mot SARAS resultat. SARAs prognos pekar på ett resultat över 70 milj. kr. för år 1986.

SSAB Svenskt Stål AB

SSAB Svenskt Stål AB bildades år 1978. De tre tidigare konkurrerande

verken Domnarvet. Oxelösund och Luleå sammanfördes i SSAB-koncernen tillsammans med de mellansvenska järnmalmsgruvorna och järnvägen TGOJ. Syftet med bolagsbildningen var att skapa ett konkurrenskraftigt

och lönsamt handelsstålföretag.

Totalt har närmare 3 miljarder kr. investerats i anläggningar, vilket bl.a. resulterat i en av Europas modernaste metallurgier i stålverken i Luleå och Oxelösund samt en av världens mest moderna tunnplåtanläggningar i Domnarvet.

SSAB-koncernen ägs numera till 7590 av staten samt till 252 av Gränges AB.

Verksamheten under år 1985

Under år 1985 ökade efterfrågan på stål obetydligt. Världsproduktionen av

råstål uppgick till 720 Mton vilket innebär en ökning med c.a. 10 Mton jämfört med år 1984. Ökningen är helt hänförlig till utvecklingsländerna och de nyligen industrialiserade länderna. Inom OECD-området förblev

produktionen i stort sett oförändrad. Råstålskapaciteten inom OECD fortsatte att minska dock med en lägre takt än under de senaste åren. Fortfarande är kapaciteten för stål i västvärlden fortfarande mycket för stor i förhållande till efterfrågan. 113

8 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 20

I Sverige sjönk efterfrågan på stål med 776. Trots detta ökade leveran- Skr. 1986/87:20 serna av stål med drygt 122 på grund av en ökad export. Exportökningen var i huvudsak koncentrerad till EG-länderna.

Koncernens intäkter ökade med 896 till 12931 milj. kr. Prisökningar svarade för 3760 (7) medan leveransvolymen ökade med 5776 (8). Leveranserna till kunder utanför Sverige svarade för 45 20 (41) av intäkterna.

Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan minskade med 342 milj. kr. till 422 milj. kr. Resultatförsämringen beror på såväl svag prisutveckling som kraftigt ökade kostnader speciellt på råvaror.

Koncernens finansiella netto är i stort sett oförändrad i jämförelse med år 1984 och uppgår till —217 milj. kr. (— 199).

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader försämrades med 360 milj. kr. till 205 milj. kr. (565). Avkastningen på arbetande tillgångar minskade till 826 (12) och avkastningen på justerat eget kapital efter skatt till 392 (7).

Investeringarna inriktas huvudsakligen på objekt som stöder satsningarna på kvalitet, leveranssäkerhet och service. En normal investeringsnivå för de närmaste åren bedöms vara ungefär 500 milj. kr. per år. Under år 1985 fattades beslut om nya investeringar uppgående till 420 milj. kr. Tidigare fattade investeringsbeslut medförde dock att totala investeringar i anläggningar var betydligt högre och uppgick till 557 milj. kr. (533).

Därutöver köptes aktier i stålgrossisten Bröderna Edstrand motsvarande 1472 av rösterna och 2990 av aktievärdet.

I slutet av december förvärvades också resterande 5022 av aktierna i grossistföretaget Dickson från Avesta. Dickson blev därigenom helägt av SSAB.

Medelantalet anställda i koncernen minskade med 147 och uppgick till 14865.

Framtidsutsikter SSAB kommer att fortsätta arbetet med att förbättra kostnadseffektiviteten och öka marknadsorienteringen. Genom fortsatt satsning på kvalitet, leveranssäkerhet och service skall koncernen kunna bibehålla sin konkurrensförmåga.

Koncernens resultai är starkt beroende av konjunkturutvecklingen. Utvecklingen år 1985 med mycket svag prisutveckling kan väntas bestå även år 1986. Kostnadsutvecklingen bör dock kunna begränsas genom att råvarupriserna till följd av dollarutvecklingen förväntas sjunka. Sammantaget bör därför resultatet år 1986 förbättras i jämförelse med år 1985.

+ Avser ett halvt räkenskapsär.

Historik Den statliga myndigheten marintekniska institutet SSPA ombildades den I

juli 1984 till ett statligt aktiebolag, SSPA Maritime Consulting AB. Vid

ombildningen överfördes myndighetens verksamhet och personal samt

tillgångar och skulder i sin helhet till det nya bolaget.

Bolagets syfte Bolaget skall bedriva konsult-, provnings- och forskningsverksamhet inom

det marintekniska området samt idka annan därmed förenlig verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning

Bolagets affärsidé är att genom teoretiska beräkningar och praktiska försök i speciallaboratorier och full skala analysera och lösa tekniska problem

kring projektering, konstruktion och drift av fartyg, offshorestruktur och

andra marina installationer samt att sälja know-how på områden där bolaget har speciell kompetens.

Verksamheten är främst inriktad på fyra affärsområden, nämligen shipping (handelsfartyg), offshore (oljeutvinning till havs), naval (marinmilitära

projekt) samt port & fairways (hamn- och kanalprojekt).

Verksamheten under år 1985 Verksamheten har under året bedrivits främst inom verksamhetsområdena

shipping, naval, offshore, port & fairways samt övriga projekt. Intäkterna för år 1985 uppgick till totalt 45,2 milj. kr. varav den utländska marknaden svarade för c.a. 4096. För SHIPPING är marknaden vikande. Svårigheterna för de svenska varvs- och rederibranscherna har inneburit en minskat efterfrågan från den

svenska marknaden. SHIPPING svarade under år 1985 för c.a. 30960 av

SSPA's omsättning.

SSPA”s marknad inom OFFSHORE minskade under år 1985, bl.a.

beroende på den allmänna nedgången inom offshore-branschen. OFF-

SHORE svarade under år 1985 för c.a. 2090 av SSPA's totala omsättning. Skr. 1986/87:20 Huvuddelen härav utgjordes av uppdrag för Götaverken Arendal.

Uppdragen inom PORT & FAIRWAYS utgörs i huvudsak av simuleringar av fartygsrörelser i olika farleder. Uppdragen svarade endast för 296 av SSPA”s omsättning.

Inom området ÖVRIGA PROJEKT ingår bl.a. vissa forskningsprojekt som finansieras av styrelsen för teknisk utveckling (STU).

SSPA har under året gått in som delägare i ett nybildat bolag Farmocean som skall utveckta och marknadsföra fiskodlingsanläggningar till havs.

SSPA satsar även på utveckling och försäljning av datorprogram för beräkning och simulering. SSPA räknar med en ökande efterfrågan inom detta område.

SSPA redovisade för år 1985 en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 2,9 milj. kr. vilket var c.a. 2 milj. kr. bättre än budgeterat år 1985.

Investeringarna under år 1985 uppgick till 1,9 milj. kr. och avsåg i huvudsak ersättningsinvesteringar.

Enligt beslut av regeringen den 30 maj 1984 skall de byggnader SSPA förfogar över inom Chalmersområdet överföras till SSPA från byggnadsstyrelsen såsom ovillkorat aktieägartillskott. Denna överföring är ännu inte slutreglerad.

Medelantalet anställda har under året varit 135 personer. SSPA har under året gjort en omstrukturering mot mer tekniskt kvalificerad personal. Samtidigt har personalstyrkan minskats med 14 personer. För närvarande är c.a. 3096 av de anställda civilingenjörer.

Framtidsutsikter Inom Naval förutspås en fortsatt hög efterfrågan under år 1986. Däremot förutser SSPA en fortsatt minskad marknad inom shipping och offshore. Totalt kan intäkterna på den svenska marknaden komma att minska med 5—-10 milj. kr. inom de närmaste två åren till följd av avvecklingar och nerdragningar inom svensk varvsindustri och rederinäring. Dessutom finns en överkapacitet bland skeppsprovningsanläggningar internationellt vilket gör att konkurrensen på den utländska marknaden är svår för närvarande.

SSPA måste därför satsa på att bredda sin verksamhet till nya affärsområden. Ytterligare personalminskning torde dock inte kunna undvikas.

Historik

Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings (SA) bildande i maj 1975. I oktober samma år inregistrerades bolaget. År 1976 användes

för förberedelser och verksamheten startade med ca 500 anställda vid årsskiftet 1976/77.

Bolagets syfte SA är riksprovplats för tryckkärl, cisterner, containrar, lyftanordningar, maskindrivna portar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den obligatoriska kontrollen av dessa objekt, dvs. för kontroll av att de uppfyller myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifter. SA granskar ritningar och beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandet under tillverkning

och montage samt besiktigar objekten innan de tas i bruk. Många objekt besiktigas därefter regelbundet med ett eller några års intervall. På begäran

utför SA även icke officiell provning av säkerhetsinriktad karaktär.

Verksamheten under år 1985 Under året har en stark nedgång skett av omfattningen av kontrollen vid

kärnkraftverk. Bortfallet har inte helt kunnat kompenseras med andra

arbetsuppgifter. Eftersom priserna som en följd av myndighetens beslut endast har fått höjas i takt med inflationen har den minskade intäkten resulterat i en mindre förlust för bolaget i sin helhet. Den obligatoriska

kontrollen i övrigt har bedrivits efter i stort sett samma tekniska regler och i samma omfattning som föregående år. Liksom tidigare har resurserna anpassats strikt till den obligatoriska kontrollens behov.

Framtidsutsikter

För närvarande pågår förberedelser för en uppmjukning av lagen om

riksprovplatser och även i övrigt diskuteras avreglering och minskning av den obligatoriska kontrollen. En anpassning till denna utveckling kommer

att ske genom att verksamheten breddas med rådgivning, utbildning och

provningstjänster åt industrin. Förberedelser för en sådan omställning har

påbörjats. 117

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag Skr. 1986/87:20

Översik 1985

(milj. kr.)

1985 Antal anställda 3

Historik Efter ett beslut i riksdagen bildades i december 1984 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Bolaget, som är ett av staten helägt kreditaktiebolag, har till uppgift att på den prioriterade kreditmarknaden låna upp de medel som behövs för den statliga bostadslångivningen. På detta sätt avlastas stadsbudgeten en upp- och utlåning som för varje budgetår uppgår till c.a. 8,5 miljarder kr.

Bolagets syfte Bolaget finansierar de bostadslån som betalas ut fr.o.m. den 1 juli 1985. Liksom tidigare sker utlåningen via bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Avsikten är att SBAB skall arbeta på i huvudsak samma villkor som de tidigare etablerade bostadsinstituten på den prioriterade kreditmarknaden.

Bolagets överskott kommer i inledningsskedet att användas för att bygga upp reserver för förlusttäckning. Vid utgången av det femte verksamhetsåret beräknas, enligt riksdagsbeslutet, in emot 300 milj. kr. ha reserverats på detta sätt. Bolagets aktiekapital är 50 milj. kr.

Bolagets verksamhetsinriktning Bolaget anskaffar sina medel främst genom utgivning av obligationer. Ränta på dessa obligationer är densamma som för de övriga bostadsinstitutens prioriterade obligationer.

Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna sköter, som tidigare nämnts, utlåning och förvaltning av lånen. Det sker på uppdrag av bolaget och för bolagets räkning.

Utlåningsräntan bestäms av obligationsräntan med ett påslag om 0,25 276.

Systemet för räntesubventioner till bottenlån och bostadslån berörs inte av den nya ordningen. Räntebidragen belastar således fortfarande statsbudgeten.

Bolaget får placera de tillfälliga överskott som uppkommer i riksgäldskontoret, i banker och i statsobligationer och/eller andra statspapper. 118

Verksamheten under år 1985 Skr. 1986/87:20

SBAB, bildades, som nämnts, i december år 1984. Det första halvåret

under det första räkenskapsåret karakteriserades av förberedelser för den egentliga verksamheten som tog sin början i huvudsak under det andra

halvåret år 1985. Under år 1985 emitterade bolaget 5 obligationsiån. Lånebeloppet blev

sammanlagt 7065,8 milj. kr. Den slutliga utlåningen under år 1985 uppgick

till 3242,1 milj. kr. I avvaktan på slutlig utlåning placerar SBAB tillfällig överlikviditet på den korta penningmarknaden. Avkastningen på sådana placeringar var god under år 1985. En stor del av resultatet under året, 49,3 milj. kr. före skatter och dispositioner, är att hänföra till avkastningen på korta placeringar. Antalet anställda var vid verksamhetsårets utgång fyra. Vid början av

året var endast verkställande direktören anställd.

Framtidsutsikter Bolagets uppgifter bestärrs av ägaren/staten. Bolaget skall drivas så effektivt och lönsamt som möjligt. Vinstmöjligheterna under år 1986 beräknas, vid väntad ränteutveckling och väntade ränterelationer, bli mindre än

under år 1985.

Statens Järnvägar (SJ)

Översikt 1984/85” 1983/84

(18 mån.)

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 14121 8897 Resultat före disp. och skatt 125 109 Redovisat årsresultat 125 109

+ Räkenskapsåret omfattar tiden 1 juli 1984-31 dec. 1985. I fortsättningen utgör kalenderåret räkenskapsår. Koncernredovisning fr.o.m. 1986.

Verkets uppgift och omfattning

SJ är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på järnväg samt busstrafik och färjetrafik. Kompletterande verksamhet bedrivs inom ett antal dotterbolag. SJ:s bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret 1984/85 c.a. 11300 km järnväg i huvudspår, vilket var c.a. 9676 av de svenska järnvägarna.

SJs busstrafik trafikerade en väglängd av c.a. 21000 km.

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av c.a. 38300 godsvagnar med en lastkapacitet på 1,2 milj. ton samt drygt 2300 person- och motorvagns- 119

fordon med c.a. 114000 sittplatser, 6000 sovplatser och 5000 platser i Skr. 1986/87:20 liggvagnar. Busstrafiken ombesörjdes med c.a. 1680 fordon.

Till den i samarbete med utländska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog SJ med tågfärjor på lederna Trelleborg-—-Sassnitz och Mailmö-—Köpenhamn.

SJ skall arbeta på transportmarknaden i konkurrens med andra trafikmedel och transportföretag. Verksamheten skall bedrivas efter företagsekonomiska principer. Staten skall ersätta SJ för olönsamma verksamheter och andra ekonomiska belastningar, som SJ åläggs och som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag. Statsbanenätet uppdelas från ekonomisk utgångspunkt i ett ”affärsbanenät” och ett ”ersättningsberättigat nät”.

För affärsbanenätet gäller att intäkterna skall täcka kostnaderna inom ramen för det kostnadsansvar som statsmakterna föreskriver. Med tanke på de kraftiga konjunkturvariationer som präglar SJ:s trafik gäller detta avkastningskrav som ett genomsnitt för en konjunkturcykel.

Affärsbanenätet utgör ungefär en tredjedel av hela nätet men det svarar för 9076 av järnvägens totala transportarbete.

Av olika samhällsskäl har staten ålagt SJ att trafikera ett antal trafiksvaga järnvägslinjer. De utgör c.a. två tredjedelar av nätet men har bara 1096 av det totala transportarbetet. SJ skall kompenseras för driftunderskott på det ersättningsberättigade bannätet.

1979 års trafikpolitiska beslut innehöll en funktionell indelning av bannätet. Denna gäller bara banor med persontrafik. Affärsbanenätet och en del förhållandevis trafikstarka bandelar inom det ersättningsberättigade bannätet utgör ett ”riksnät”, på vilket persontrafiken tills vidare skall behållas. På riksnätet, som är c.a. 8400 km, utförs c.a. 9996 av det totala persontransportarbetet på SJ:s bannät.

Verksamheten 1 juli 1984—31 december 1985 För att anpassa sig till branschen i övrigt och för att möjliggöra koncernredovisning övergår SJ fr.o.m. 1986 till kalenderårsredovisning. Bokslut och årsredovisning har nu gjorts för 18-månadersperioden juli 1984—december 1985.

SJ redovisar för denna period ett överskott på 125 milj. kr. Jämfört med budgetåret 1983/84 (12 mån.) förbättrades resultatet med 16 milj. kr.

Periodens trafik och ekonomi påverkades av den extremt kalla vintern 1984/85, arbetskonflikten våren år 1985 samt det allmänna prisstoppet under del av år 1985. Resultatet beräknas härigenom ha försämrats med mer än 100 milj. kr.

Inom godstrafiken har utfallet påverkats positivt av konjunkturen för basindustrierna. Marknadsandelen har ökat något. Trots hård konkurrens har den transporterade godsvolymen (exkl. lapplandsmalm) ökat med 37 till 32 milj. ton mellan åren 1984 och 1985.

Även inom persontrafiken är konkurrensen mycket hård. Fjärrtågsresandet har ökat med c.a. 296 mellan åren 1984 och 1985. Entreprenadtrafiken åt länstrafikbolagen har byggts ut. Satsningarna på intäktssidan genom

allmänna marknadsföringsinsatser och prisåtgärder har på kostnadssidan Skr. 1986/87:20

motsvarats av ett omfattande åtgärdsprogram. Detta har syftat dels till att minska personalantalet genom bl.a. nyanställningsstopp inom huvudkontoret och genom i övrigt mycket restriktiv nyanställning, dels till att skära ned kostnaderna för material m.m.

Investeringsbudgeten omfattar tills vidare perioden juli-juni, d.v.s. det statliga budgetåret. SJ undersöker möjligheterna att senare övergå till kalenderår även för investeringsbudgeten. Den totala investeringsvolymen under budgetåret 1984/85 (12 mån.) blev 2241 milj. kr. Fördelningen på investeringsobjekt var följande: järnvägslinjer, bangårdar och hus 1360 milj. kr., lok och vagnar 506 milj. kr., bussar 159 milj. kr., tågfärjor 105 milj. kr. och övrigt I1 milj. kr.

Personalantalet fortsatte att minska. Under år 1984 var antalet årsarbetskrafter 37179 och under år 1985 36500, d.v.s. en minskning med 679 årsarbetskrafter eller 1,89c. Mellan december år 1980 och december år 1985 sjönk andelen personal över 50 år från 4672 till 324. Andelen personal under 30 år ökade samtidigt från 2297 till 27 26.

Andelen kvinnor av det totala antalet anställda är 1396.

Framtidsutsikter Riksdagens järnvägspolitiska beslut år 1985 innebär dels en markering av koncernfrågorna med bl.a. skapandet av ett förvaltningsbolag för SJ:s dotterbolag, dels ett viktigt första steg mot en s.k. ”vägtrafikmodell” för SJ. Staten har nu tagit ett något ökat ansvar för infrastrukturens kostnader — 2076 av investeringarna i infrastrukturen skrivs av direkt.

Det är SJ:s förhoppning att staten skall ta ett nästa steg mot en fullvärdig ”vägtrafikmodell”", där staten tar på sig infrastrukturkostnaderna på samma sätt som staten gör då det gäller investeringar i vägar och gator. Trafikföretaget SJ betalar då avgifter till staten på motsvarande sätt som landsvägstrafiken betalar fordons- och kilometerskatt. Andra faktorer som talar för järnvägen i framtiden är bl.a. skärpta miljö-, energi- och säkerhetskrav på trafiksektorn.

AB Statens Skogsindustrier (ASST)

Skr. 1986/87:20

ASSIT startade sin verksamhet år 1942. Bolaget bildades för att driva 16 sågverk och en liten sulfatmassafabrik som dåvarande Domänstyrelsen förvärvat under 1920- och 1930-talen.

ASSIT är idag ett av Sveriges större skogsindustriföretag. som tillverkar och säljer förpackningspapper, förpackningar samt sågade trävaror och fönster. Verksamheten är baserad på svensk skogsråvara och produkterna säljs främst i Europa. ASSI har också ett antal wellpappföretag inom och utom Sverige. Dessa företag använder c.a. 2572 av ASSIs största papperskvalitet, kraftliner, och utgör alltså en vertikal integration.

Organisationen är decentraliserad och uppbyggd kring 15 självständiga resultatenheter. Större minoritetsintressen finns i Swedspan AB (4990), Swanboard Masonite AB (2490) och Empee Golfkarton B.V. i Holland (3070).

Ca 402726 av försörjningen med skogsråvara kommer från domänverket. Övriga kvantiteter köps på den öppna marknaden. ASSI har samarbetsoch leveransavtal med domänverket. Dessa avtal ger båda parter möjligheten att tillvarata sina ekonomiska intressen i det nära samarbete som ägargemenskapen förutsätter.

ASSI har fem pappersbruk varav tre är integrerade med sulfatfabriker (ASSI Karlsborg i Kalix, ASSI Kraftliner i Piteå och Frövifors Bruk AB i Närke). 50972 av koncernens försäljning består av olika slag av förpackningspapper, kartong och pappersmassa. Den totala produktionen uppgår till 800.000 ton papper per år och 200000 ton pappersmassa.

3026 av försäljningen avser wellpapp. ASSI har 12 wellpappfabriker i Sverige, Danmark, England, Västtyskland och Schweiz. Dessa tillverkar ca 500 miljoner wellpappkartonger per år. Dessutom finns tillverkning och försäljning av plastförpackningar och förpackningsmaskiner.

Sågade trävaror och fönster svarar för 2096 av försäljningsvärdet. Dotterbolaget ASSI Timber har fem sågverk och två komponentfabriker. Etri Fönster AB tillverkar fönster i fyra anläggningar.

Under år 1985 förvärvade ASSI två wellpappfabriker och ett returpappersbruk i Tyskland. Resterande 2570 av aktierna i Etri Fönster förvärvades. För att sänka koncernens försäkringskostnader startades ASSI Reinsurance i Luxemburg. ASSIs utlandsupplåning samordnades genom ASSI Holding B.V. i Holland.

Den svaga marknadsutvecklingen med starkt fallande försäljningspriser och stigande pris på virkesråvara medförde att koncernens resultat sjönk till 154 milj. kr. från 541. Det försämrade resultatet hänför sig främst till pappersmassa, kraftliner och sågade trävaror.

Investeringarna uppgick till 475 milj. kr. (366). Räntabiliteten uppgick till 720 (15). Soliditeten är 3526.

ASSI fortsätter sitt långsiktiga utvecklingsprogram för att öka alla medarbetares engagemang. Nyckelorden är Kvalitet — Utbildning — Information.

Statens vattenfallsverk Skr. 1986/87:20

Översikt 1985 1984

(avser koncernen) (milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Statens vattenfallsverk grundades år 1909 genom att Trollhätte kanal- och vattenverk, som haft till uppgift att utnyttja vattenkraften m.m. i Trollhättefallen, ombildades till ett nytt statligt verk, Kungliga Vattenfallsstyrelsen sedermera statens vattenfallsverk, med hela riket såsom verksamhetsområde.

Vattenfall fick till uppgift att bl.a. främja utbyggnaden och tillgodogörandet av vattenkraften i riket, ombesörja utbyggnaden och driften vid elektriska kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanalrörelse.

Under perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamheten genom utbyggnad av de, för den tiden, stora vattenkraftstationerna Trollhättan, Älvkarleby och Porjus. Elförbrukningen ökade snabbt, mycket beroende på högkonjunkturen under första världskriget.

Under 1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät för överföring vid 220 (kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar. Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så småningom förstärkning av överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr till konsumtionscentra i söder.

År 1938 var hela landet sammankopplat via storkraftnätet (220 kV).

Det andra världskriget innebar en kraftig ökning av elförbrukningen. Ökningen har sedan fortsatt under hela efterkrigstiden för att först mot mitten av 1970-talet visa en stagnerande tendens.

Den stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av vattenkraften främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Fr.o.m. 1970-talets början har vattenfall varit engagerat i utbyggnad av två kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under 1950- och 1960-talen. På grund av debatt om det svenska kärnkraftsprogrammet kom idrifttagningen av delar av de nu aktuella kärnkraftsanläggningarna att fördröjas till början av 1980-talet.

Under 1970-talet byggde Vattenfall dessutom nio oljedrivna värmekraftstationer varav sju gasturbinstationer.

Under efterkrigstiden har det svenska storkraftnätet byggts ut väsentligt innebärande bl.a. överföring med upp till 400 kV spänning.

Statsmakterna beslutade år 1946 att Vattenfall skulle bygga ut och driva

storkraftnätet men att andra kraftföretag efter överenskommelse skulle få Skr. 1986/87:20 överföra ström på detta.

De delar av storkraftnätet som genom avtal står öppna för andra stora kraftproducenter kallas stamnätet och omfattar c.a. 13550 km.

Genom utbyggnad av storkraftnätet blev det möjligt för alla stora kraftproducenter att genom utbyte av kraft erhålla bästa möjliga användande av såväl produktions- som distributionsapparaten. Sådan samkörning inleddes bland de svenska kraftföretagen under 1940-talet och har successivt förbättrats samt utbyggts till att omfatta även de nordiska grannländerna.

Verkets uppgifter

Vattenfall skall enligt sin instruktion handha statens kraftverksrörelse och

kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verka för en rationell elförsörjning och effektiv elanvändning inom riket.

Vattenfall skall vidare inom sitt verksamhetsområde arbeta för en avveckling av kärnkraften till senast år 2010.

Kraftverksrörelsen omfattar produktion, distribution och försäljning av elenergi samt överföring av elenergi på storkraftnätet.

I ekonomiska termer uttryckt är målet att i konkurrens med andra företag i branschen framställa företagets produkter och tjänster till lägsta möjliga kostnad. Vattenfalls intäkter skall — förutom att täcka löpande kostnader — medge tillfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna ett överskott som uppfyller gällande krav på förräntning av disponerat statskapital.

Utvecklingen under senare år inom energiförsörjningen har motiverat att Vattenfall engagerat sig på nya områden inom energiverksamheten såsom utveckling av solvärme-, värmepump- och vindkraftteknik.

Vattenfall ombesörjer också i samverkan med totalförsvarets övriga myndigheter beredskapsplanläggning av rikets elförsörjning.

Verkets omfattning Produktionen av den elektriska kraften sker dels i ett hundratal egna och delägda vattenkraftstationer, dels i hel- och delägda värmekraftstationer.

Vattenkraftstationerna ligger till största delen i de norrländska älvarna. Dessutom finns vattenkraftstationer bl.a. i Dalälven, Göta älv och Motala ström. Lule älv är landets mest kraftproducerande älv. I denna älv ligger Harsprånget som är den största vattenkraftstationen på 940 MW (megawatt — 1000 kilowatt) installerad effekt.

Vattenfalls konventionella värmekraftanläggningar utgörs av fyra egna oljekondensstationer samt elva gasturbinstationer i Svealand och Götaland inkl. Gotland. Vattenfall driver Ringhals kärnkraftstation vid Varberg på västkusten där samtliga fyra block med en sammanlagd effekt om 3380 MW har tagits i drift.

På ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks kärnkraftstation som ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare. Vattenfall handhar byggande och drift av anläggningarna i Forsmark. Statio- 124 nens tre block är tagna i drift och har en sammanlagd effekt om 2850 MW.

Det svenska storkraftnätet består nu av kräftledningar med 220 och 400 Skr. 1986/87:20 kilovolts spänning med en sammanlagd längd av 15585 km varav 13860 ägs av staten.

Den elenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda anläggningar säljs direkt engros till större industrier, SJ samt kommunala energiverk och andra återdistributörer. Vattenfall har dessutom en egen detaljdistribution med ca 300000 abonnenter samt driver även detaljdistributionsverksamhet tillsammans med kommuner och enskilda företag.

Samarbetet i delägda produktions- och distributionsanläggningar tillsammans med kommuner och andra intressenter sker i bolagsform där Vattenfall i regel har majoritetsställning i bolagen.

Vattenfall förvaltar aktier i fjorton produktionsbolag bland vilka Forsmarks Kraftgrupp AB är det största. Dessutom förvaltar Vattenfall aktierna i sex distributionsbolag utöver de sjutton som förvaltas av SEAB. Vattenfall har bildat bolag med var och en av elva kommuner för produktion och distribution av fjärrvärme inom kommunens centralort.

Vattenfall förvaltar aktier även i sex bolag med andra uppgifter inom energiområdet.

Vattenfall deltar dessutom i ett viktigt samarbete tillsammans med andra kraftföretag i Sverige och de nordiska grannländerna för att genom kraftutbyte uppnå bästa utnyttjande av de berörda företagens produktions- och distributionsanläggningar. Kraftutbytet sker via ett tiotal samkörningsförbindelser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det nordiska elkraftsamarbetet sker till stor del inom organisationen Nordel.

En viktig del av Vattenfalls verksamhet är att projektera och uppföra de anläggningar som behövs i kraftverks- och kanalrörelsen.

Verksamheten under år 1985 Vattenfall övergick den 1 januari 1985 till att använda kalenderår som räkenskapsår. För år 1985 lämnas följande redovisning.

Produktion och försäljning Kraftverksrörelsen Vattenfalls elproduktion inkl. andels- och ersättningskraft från andra företags kraftstationer uppgick under 1985 till 67618 GWh (miljoner kilowattimmar). Detta innebär en ökning med 3943 GWh eller drygt 692 jämfört med år 1984.

Vattenkraftproduktionen. i egna och delägda anläggningar uppgick till 34360 GWh eller 5196 av Vattenfalls totala elproduktion under 1985. Motsvarande värde för år 1984 var 34045 eller 53926 av den totala produktionen.

Kärnkraftproduktionen ökade med 3375 GWh eller 1126 jämfört med 1984.

Av totala kärnkraftproduktionen om 32975 GWh och som utgör 49Z av Vattenfalls totala produktion under år 1985 kom 21476 GWh från Ringhals-

verket och 11499 GWh från Forsmarksverket som till 74,5 ägs av Vat- Skr. 1986/87:20 tenfall.

Energitillgänglighet är ett mått på i vilken omfattning en anläggning är tillgänglig för energiproduktion. De fyra Ringhalsblocken uppnådde i medeltal 8322 och de två Forsmarksblock som varit i drift under hela år 1985 uppnådde 8792. För block 3 i Forsmark som var i drift fyra månader under år 1985 blev motsvarande värde 9692. Medelvärdet för världens kärnkraftblock är 657. |

Köp från andra kraftföretag inom landet ökade från 2152 GWh år 1984 till 3391 GWh år 1985.

Försäljningen av fast kraft inklusive saxningskraft uppgick under år 1985 till 63268 GWh, en ökning med 1196 jämfört med år 1984. Industrins förbrukning som utgör knappt 2596 av den totala fasta kraften ökade med 5272 medan leveranser till gruppen kraftföretag och återdistributörer som svarar för ca 6522 av förbrukningen av den fasta kraften ökade med över 1326. Leveranserna till egna detaljdistributionsområden ökade med 1896.

Utvecklingen tyder på en något avsaktande tillväxt för industrin, men en kraftig tillväxt för återdistributörerna.

Försäljningen av tillfällig kraft minskade med 871 GWh eller 990.

Den totala exporten ökade med 977 GWh bestående av en ökning av den fasta exporten med 161 GWh och en ökning av den tillfälliga exporten med 816 GWh.

Kanalrörelsen Trollhätte kanal hölls öppen för trafik hela år 1985. Den hårda och långa vintern medförde att stora insatser krävdes ifråga om isbrytning och isundanhållning.

Under år 1985 fraktades 3,6 miljoner ton gods på kanalen. Under året passerade 5 700 fritidsbåtar slussarna i Trollhättan.

Ett beslut har fattats att från år 1986 på försök inrätta en separat internstyrelse för att leda Trollhätte kanals verksamhet. I styrelsen ingår bl.a. representanter för näringslivet i regionen.

Kraftrörelsen och kanalrörelsen Resultat Rörelseintäkterna uppgick till 14049 milj. kr. jämfört med 12416 milj. kr. under år 1984, d.v.s. en ökning med 1370. Av intäkterna avser 51 milj: kr. kanalen mot 48 milj. kr. år 1984. Rörelsekostnaderna ökade med 17926 från 7772 milj. kr. till 9106 milj. kr. Ökningen beror på större kraftinköp på grund av idrifttagningen av det tredje kärnkraftblocket i Forsmark under året samt att stora mängder tillfällig kraft måste köpas p.g.a. den sena vårfloden år 1985. Kanalens kostnader ingår med 47 milj. kr. mot 46 milj. kr. år 1984.

Avskrivningar enligt plan uppgick till 1213 milj. kr. år 1985 mot 840 milj.

kr. under år 1984. Kalkylmässiga avskrivningar är 2373 milj. kr. år 1985 Skr. 1986/87:20 mot 1870 milj. kr. år 1984.

Räntan på det disponerade statskapitalet bundet i idrifttagna anläggningar uppgår till 2099 milj. kr. eller 12.625 92 för år 1985 enligt statens förräntningskrav. Härutöver har 600 milj. kr. inbetalats till statsverket. Totalt har inlevererats 2392 milj. kr. Detta innebär en faktisk förräntning efter 16 96. Motsvarande värde för år 1984 var 1966 milj. kr. efter 1392 förräntning.

Årets resultat efter ränta på statskapitalet blev 446 milj. kr. mot 125 milj. kr. under år 1984.

Det totala förräntningspliktiga statskapitalet uppgick vid slutet av år 1985 till 19059 milj. kr. jämfört med 18688 milj. kr. vid slutet av år 1984.

Investeringar Under år 1985 investerade Vattenfall 2821 milj. kr. i olika slag av anläggningstillgångar jämfört med 3 172 milj. kr. under år 1984.

I vattenkraftanläggningar har investerats 714 milj. kr. Dessa investeringar har väsentligen avsett effektutbyggnader och arbeten i redan befintliga kraftstationer.

I kärnkraftanläggningar har investerats 447 milj. kr. De under år 1985 aktuella investeringarna avser bland annat kapitaltillskott till Forsmarks Kraftgrupp AB för avslutande arbeten på block 3 i Forsmark samt byggande av utrymme för underjordiskt slutförvar för reaktoravfall (SFR) vid Forsmark.

I konventionella värmekraftanläggningar samt värmeproduktionsanläggningar har investerats 42 milj. kr.

I distributionsanläggningar har investerats 1573 milj. kr. inkl. förvärv av distributionsföretag om 7 milj. kr. Dessa investeringar avser utbyggnad av såväl storkraftnätet som de regionala överföringsnäten samt detaljdistributionsnäten. Ett antal större ledningar och transformatorstationer har färdigställts under år 1985.

Investeringarna för övriga ändamål uppgick till 45 milj. kr. under perioden. Av dessa avsåg 4 milj. kr. Kanalen.

Personal Antalet anställda inom Vattenfalls kraftverksrörelse var vid utgången av år 1985 10897 personer, varav 850 deltidsanställda. Detta innebär en minskning med 476 (4 20) det senaste året. 17 76 av de anställda är kvinnor. Under den senaste femårsperioden ligger medeltalet anställda på 11544,

Studsvik Energiteknik AB Skr. 1986/87:20

Översikt 1985" 1984/85”

(milj.kr.) 840701—-851231”

(milj. kr.)

+ avser 18 mån. ++ avser 12 mån. av förlängt räkenskapsår om 18 mån.

Studsvik Energiteknik AB, med verksamheten koncentrerad till Studsvik c.a. 90 km sydväst om Stockholm och 26 km nordost om Nyköping, är

ett svenskt centrum för energi- och miljöforskning.

Bolagets verksamhet var tidigare övervägande kärntekniskt inriktad, men omfattar numera också annan energiteknik. Studsvik Energiteknik AB arbetar t.ex. med förbränning och förgasning av fasta ämnen som kol,

torv och biomassa, med solenergi, energilagring, fjärrvärmesystem m.m. STUDSVIK är internationellt mycket välkänt bl.a. för sina resurser för

utveckling och provning av kärnbränsle.

Bolagets huvuduppgift är att utveckla ny, förbättrad och anpassad teknik med särskild inriktning på energiteknik och med specialisering på områden av stor principiell betydelse för Sveriges energiförsörjning och

näringslivet inom energisektorn.

Studsvik Energiteknik AB är moderbolag i en koncern där flertalet av dotterföretagen är etableringar som kommit till stånd för att exploatera den

teknik som kommit fram genom moderbolagets utvecklingsverksamhet.

Svalöf AB

Historik Skr. 1986/87:20

I februari 1979 tecknades avtal mellan svenska staten och Svenska Lant-

männens Riksförbund (SLR) angående Svalöf AB. Enligt detta avtal över-

läts till staten Sveriges utsädesförenings nettotillgångar, vilka sedan i form av apportegendom tillfördes det nybildade växtförädlings- och utsädesbolaget Svalöf AB (förutvarande Allmänna Svenska Utsädes AB). Genom

apportegendomen ökades aktiekapitalet till 22,4 milj. kr. Efter genomförd

kapitalökning ägs Svalöf AB till lika delar av svenska staten och SLR.

Ovanstående avtal intogs i regeringens proposition 1978/79:130 varefter

godkännande gavs av Sveriges riksdag. Bolaget började sin verksamhet

den 1 januari 1980.

Bolagets syfte

Enligt bolagsordningen skall bolaget genom växtförädling, produktion och

marknadsföring förse jordbruk och trädgårdsnäring med det sortmaterial som dessa näringar efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

Bolagets omfattning Huvuddelen av lantbruksrörelsen är förlagd till Svalöv och trädgårdsrörel-

sen är förlagd till Hammenhög. Verksamhet avseende växtförädling och

trädgårdsrörelse bedrivs i övrigt på ett flertal platser inom landet. Bolagets centrala administration är förlagd till Svalöv. Koncernomsättningen uppgick till 335,4 milj. kr.

Bolaget har under år 1985 kunnat stärka sina marknadsandelar för hu-

vuddelen av växtslagen. Produktionsapparaten har utbyggts och effektivi-

serats. Dotterbolaget J E Ohlsens Enke A/S har försålts under året.

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

Historik Är 1975 fick SAKAB statsmakternas uppdrag att slutligt omhänderta så-

dant hälso- och miljöfarligt avfall som kommuner och enskilda avfallspro-

ducenter ej själva kan ta hand om på ett från resurs- och miljösynpunkt 9 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 20

godtagbart sätt. Verksamheten är auktoriserad genom förordningen om Skr. 1986/87:20 miljöfarligt avfall (SFS 1975:346) och sker på non-profit bas.

I samband med detta beslut rekonstruerades SAKAB och några av de gamla ägarna (Svenska Utvecklingsbolaget, Kooperativa Förbundet och Alfa Laval) lämnade bolaget. Kvar blev Kommunförbundet och nytillkomna ägare blev staten genom jordbruksdepartementet och Näringslivets stiftelse för avfallsbehandling.

Vid årsskiftet 1975/76 hade SAKAB en behandlingsresurs (dotterbolaget Industridestillation i Lövsta). Detta företag utförde återvinning av lös-

ningsmedel och olja samt förbränning av pumpbart och fast avfall. I september 1976 övertog SAKAB en våtkemisk anläggning av Terra

Bona i Norrtorp och senare knöts ännu en våtkemisk anläggning vid Graab-Kemi i Göteborg till SAKAB genom långtidsarrende.

SAKABs verksamhet började med en inventering av befintliga behandlingsresurser för miljöfarligt avfall inom och utom landet. Det konstaterades att det fanns en överkapacitet för behandling av avfallsolja och stor brist på resurser för kvalificerad förbränning. Mot denna bakgrund beslöt SAKAB att låta Götaverken Ångteknik som totalentreprenör projektera en central behandlingsanläggning med förläggning till Norrtorp i Kumla kom-

mun. Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsan-

läggningen lämnades av koncessionsnämnden för miljöskydd i december 1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl.a. statens naturvårdsverk har ett flertal olika alternativa lokaliseringsorter för anläggning-

en prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inte framkom-

mit. Regeringen har i beslut den 15 januari 1981 fastställt det av konces-

sionsnämnden lämnade tillståndet. Genom beslutet har dock villkoren för

verksamheten i flera avseenden skärpts. Vid årsskiftet 1983/84 är anläggningen uppförd och i drift.

Bolagets syfte

SAKABs verksamhet är inriktad på att ge service åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning.

Bolagets omfattning

Bolagets egna resurser är för närvarande endast de våtkemiska anläggningarna i Norrtorp och Göteborg. Bolaget har etablerat ett lager för emballerat avfall i Göteborg samt lager

för pumpbart avfall i Göteborg, Karlskrona och Gävle.

SAKAB har under de gångna åren byggt upp ett regionalt system av mottagningsstationer. Sådana finns nu i Stockholm, Umeå, Göteborg, Gävle, Helsingborg, Kumla och Karlskrona. Deponier för metallhydroxidslam finns i Gävle, Kumla, Helsingborg och Umeå.

Verksamheten under år 1985 Skr. 1986/87:20

Bolagets verksamhet har liksom tidigare år varit inriktad på att ge service åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfar-

ligt avfall för destruktion eller återvinning.

Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans med ett flertal myndigheter

och organisationer utarbetat ett program avseende en förundersökning av

mark. luft, vatten m.m. för att kartlägga rådande förhållanden i Norrtorp

med kringliggande områden, innan den planerade verksamheten kommer i

drift. Denna kartläggning av omgivningens bakgrund, som startades under år 1983, kan sedan vid eventuella uppföljningar ligga till grund för en kontroll av verksamhetens eventuella påverkan på omgivningsmiljön. SAKAB har tillsammans med Finlands Problemavfall AB och Kom-

munekemi A/S i Danmark anslagit medel för att låta analysera rökgaserna och kontrollera förbränningsbetingelserna vid det senare företagets nyuppförda förbränningsanläggning. Man vill få bakgrundserfarenheter till den svenska och den finska anläggningen.

Totalt har SAKAB per den 31 december 1985 investerat 77,7 milj. kr. (274,6). Vidare har med Kumla kommun slutits avtal om spillvärmeleveranser till Kumla. Härav betingad investering uppgår för SAKABs del till 6,4 milj. kr. Kommunen investerar ca 20 milj. kr.

Omsättningen under året har uppgått till 56,8 milj. kr. (S1,7). Antalet anställda under året uppgick i medeltal till 83 (79).

AB Svensk Bilprovning

Översikt 1985/86 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik AB Svensk Bilprovning började sin verksamhet den 1 januari 1965 i anslutning till att bestämmelserna om den allmänna periodiska fordonskontrollen

trädde i kraft. Från den 1 januari 1971 gäller den årliga kontrollbesikt-

ningsskyldigheten för samtliga registrerade motorfordon som är två år eller

äldre. Sedan den 1 juli 1978 är bolaget riksprovplats för motorfordon,

terrängfordon och släpfordon till motorfordon.

Bolagets syfte Skr. 1986/87:20

Bolaget svarar för den helt övervägande delen av den obligatoriska kontrollen inom fordonsområdet. Bolaget utför vidare kontroll av kilometer-

räknarapparatur på brännoljedrivna och övriga kilometerskattepliktiga for-

don samt utfärdar intyg om att kontrollmärke har förstörts. Därjämte utför

bolaget frivilliga trafiksäkerhetskontroller och konditionsbesiktningar samt vägningar av fordon. Bolagets verksamhet skall drivas på självkostnadsbasis, dvs. intäkterna från besiktningsverksamheten skall täcka bolagets totala kostnader.

Verksamheten under verksamhetsåret 1985/86

Under verksamhetsåret 1985/86 utförde bolaget 4,47 miljoner fordonsbe-

siktningar (1984/85 4,26), vilket innebär en ökning med 4,9 90.

Av de kontrollbesiktade fordonen godkändes 79,42 under 1985/86 (1984/85 79,3) medan 20,7 22 underkändes på grund av en eller flera bristfälligheter av betydelse för trafiksäkerheten.

För besiktningsverksamheten disponerades 173 bilprovningsstationer i

161 kommuner. Bolaget äger 101 anläggningar, övriga är förhyrda.

Det ekonomiska utfallet för verksamhetsåret blev ett överskott på 15,2

milj. kr.

Framtidsutsikter

Fordonsbeståndets tillväxttakt är för närvarande låg. Härvidlag förutses ej

heller någon förändring under de närmaste åren. Underlaget för bolagets verksamhet är sålunda stagnerande. Besiktningsvolymen beräknas de närmaste åren öka med omkring en procent per år.

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.) Utlåning 5292.,9 4222.5 Räntenetto tinkl. provisioner) 190,2 179,4 Resultat före disp. och skatt 126,6 113,8 Redovisat årsresultat 7,5 7,0 Balansomslutning S2701.1 46918,5

Historik

BOFAB är ett kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning fastställd av

regeringen och vars verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag står un-

der tillsyn av bankinspektionen. BOFAB bildades år 1971 av dåvarande

Postbanken och Sveriges Kreditbank som ägde hälften vardera. År 1973 Skr. 1986/87:20

utvidgades ägarkretsen till att omfatta alla de privata affärsbankerna utom

Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades aktiekapitalet och förde-

lades så att hälften innehas av den statliga PKbanken och andra hälften av

affärsbankerna i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skall medverka till finansiering av bostads-, kontors- och affärsbyggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga krediter mot säkerhet

av pantbrev i fastigheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt,

som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom — utan inteckningssäkerhet — i vissa gemensamhetsanläggningar enligt lagen

(1974:172) om samfällighetsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan

inteckningssäkerhet till kommun upp till statslånets nedre gräns för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eler statligt lån för

anordnande av allmän samlingslokal. Medel till utlåningen kan anskaffas genom emission av obligationer.

Verksamhet under år 1985

I likhet med tidigare år satte riksbanken även för år 1985 en ram för

bolagets möjligheter att emittera obligationer. Denna ram uppgick till 6000

milj. kr. (6000). Totalt tecknades 5327 milj. kr. (4154). Bolagets upplåning (obligations-, förlags- och reverslån) utgjorde vid årsskiftet 50052 milj. kr. (44869).

Totalt utbetalades 9031 st. lån (5950) till ett värde av 5293 milj. kr. (4223). Lånestocken utgjordes vid årsskiftet av 151649 st. lån (143410) till ett sammanlagt belopp av 50043 milj. kr. (45072).

Intäktsräntorna uppgick till 5714 milj. kr. (5117) och kostnadsräntorna

till 5538 milj. kr. (4949). Räntenettot utgjorde sålunda 176 milj. kr. (168).

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, 127 milj. kr. (114), har disponerats genom avsättning till värderegleringsreserv med 95 milj. kr. (70) samt avsättning till förnyelsefond med 3 milj. kr. (0). Av den särskilda investeringsfonden har tagits i anspråk 1 milj. kr. (5). Ackumulerade avskrivningar utöver plan har minskat med 1 milj. kr. till 3 milj. kr. (4).

Resultatet före skatt uppgår till 30 milj. kr. (36). Bolaget visar en nettovinst på 7 milj. kr. (7).

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) Skr. 1986/87:20

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Statens Vattenfallsverk engagerade sig första gången år 1930 i eldistributionsverksamhet bedriven i bolagsform genom förvärv av Motala Ströms Kraft AB. Först under 1960-talet påbörjades emellertid i samband med en målmedveten omstruktureringspolitik från statsmakternas sida avseende landets eldistribution ett mer omfattande engagemang 1 eldistributionsbolag parallellt med en utökning av verkets egen detaljdistributionsverksamhet. Vid slutet av 1970-talet omfattade verkets bolagsengagemang ett 20-tal företag.

Under år 1978 gjorde verket en framställan om att få bilda ett särskilt förvaltningsbolag för att administrera statens aktieinnehav i de olika eldistributionsbolagen. Detta godkändes av riksdagen och vid årsskiftet 1979/80 kunde Svensk Energiverksgrupp AB —- SEAB -— starta sin verksamhet som moderbolag i en koncern — SEAB-koncernen — genom att förvärva statens aktier i ett antal etdistributionsbolag.

Bolagets syfte Genom inrättande av ett särskilt moderbolag med skyldighet att upprätta eget årsbokslut och koncernbokslut erhålls en förstärkt insyn från såväl statens som Övriga intressenters sida. Utöver en effektivisering av ägarefunktionen med bl.a. målsättningen att förränta statens kapitalengagemang på ett tillfredsställande sätt kommer bolagsgruppens finansieringsfrågor, gemensamma avtalsfrågor, försäkringsfrågor etc. att kunna underlättas.

Verksamheten under år 1985 År 1985 var SEAB:s och SEAB-koncernens sjätte verksamhetsår.

I SEAB-koncernen ingick år 1985 utöver moderbolaget, som är helägt av Statens vattenfallsverk, följande dotterbolag: AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB Skillingaryds Elektricitetsverk, Vingåkers Elverk AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk, Väster-

bergslagens Energi AB och AB Ånge Elverk. 134

Moderbolaget ägde härutöver aktieandelar i följande bolag: Bodens Skr. 1986/87:20 Energiverk AB, Luleå Energiverk AB, Piteortens Eldistributions AB, AB Stenungsunds Elverk och Östhammars Energiverk AB.

Koncernens omsättning uppgick till 1219 milj. kr. och årets resultat till —0,7 milj. kr. Koncernens balansomslutning per den 31 december 1985 var 1103 milj. kr.

Koncernens inköp och produktion av el var 4610 GWh (inköp 9596, produktion 596) till en kostnad av 764 milj. kr. Intäkterna av elförsäljningen uppgick till 1079 milj. kr., varav 322 för högspänning och 757 för lågspänning. Av lågspänningsförsäljningen uppgick försäljning för elvärme till 312 milj. kr. Antalet lågspänningsabonnenter var c.a. 195200 varav ca 50800 elvärmeabonnemang.

Koncernen har försålt fjärrvärme för 57 milj. kr. Under året investerades 163 milj. kr. inom koncernen.

Koncernen hade 745 årsanställda. Från Vattenfall inlånades på entreprenadbasis c.a. 35 årsanställda.

Moderbolagets omsättning uppgick till 44,7 milj. kr. varav erlades 42,6 milj. kr. som räntor till Statens vattenfallsverk motsvarande en förräntning av det förräntningspliktiga statliga kapitalengagemanget i SEAB med 1326.

Moderbolaget hade en anställd — verkställande direktören. För administrativa uppgifter anlitades på entreprenadbasis personal anställd hos Statens vattenfallsverk.

Framtidsutsikter Vattenfalls förräntningskrav på SEAB, som under år 1985 var 1326 prognoseras vara 12,75970 under år 1986. SEAB torde kunna uppfylla detta förräntningskrav.

AB Svensk Exportkredit

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.) Utlåning 32930,8 32938,1 Räntenetto (inkl. provisioner) —-837,2 —-1229,2

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 och ägs till hälften vardera av staten och affärsbankerna. Bolagets ändamål är att genom kreditgivning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och 135

tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på kredit- Skr. 1986/87:20 tider från lägst två till vanligen högst åtta å tio år.

Från den 1 juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt stöd som krediter till marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export till u-länder och statshandelsländer. Vid export till industriland åligger det exportören, för att statsstöd skall utgå, att i någon form styrka att utländsk kreditkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i maj 1986 låg räntesatserna för statsstödda krediter i utländsk valuta mellan 9,55 26 och 13,452 per år beroende på kredittid och importland och valuta.

Den treåriga försöksperioden för det direkta statliga kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Därefter har det s.k. SEK-systemet flera gånger förlängts och gäller f.n. tills vidare.

Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör inte avser att alls utnyttja statligt stöd eller som komplement till en statsstödd kredit för att finansiera t. ex. tredjelandsdel i projekt eller lokala kostnader.

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter fastställd plan, vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skall enligt SEKSs bolagsordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1985 uppgick bolagets utlåning till 32931 milj. kr. varav 28 838 milj. kr. med statsstöd.

Vid samma tidpunkt utestod bolaget med kreditofferter och kreditavtal på tillsammans drygt 17 147 milj. kr. avseende kreditgivning med statsstöd (37 569), och 12158 milj. kr avseende krediter till marknadsvillkor (6 785).

Statens kostnad för den statsstödda kreditgivningen har från år 1978 fram till utgången av år 1985 uppgått till c.a. 6569 milj. kr.

SEKSsS kostnadsmarginal på 0,25 26, som avser täcka bolagets hanteringskostnader samt vissa kreditrisker vid statsstödd kreditgivning, uttas av låntagaren i form av förhöjd ränta. Den löftesprovision SEK uttar för lämnade kreditofferter är 0,5 26 per år vad gäller statsstödda krediter och marknadsmässiga krediter i valutor, och 0,6 726 för marknadsmässiga krediter i kronor. För kreditoffertar till rörlig ränta uttas för närvarande 0,125 26 till 0,25 22.

Bolagets upplåning har i växande grad skett i utlandet. Av totala upplåningen under år 1985 på 9255 milj. kr. genomfördes 9726 i utlandet.

Rörelseöverskottet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick för år 1985 till 333,7 milj. kr. (255,0). Förbättringen beror huvudsakligen på 1983

och 1984 års kraftiga konsolidering och på rörelsevolymens successiva

ökning under året. Efter skatteavsättning och avsättning av 39,6 milj. kr. till värderegleringskonto för utlåning, uppgick nettovinsten till 96,1 milj. kr. Av till 1985 års bolagsstämmas förfogande stående medel, 101,9 milj. kr., föreslås en utdelning av 80 kr. per aktie (45), vilket tar i anspråk 56,0 milj. kr., samt en avsättning till reservfonden med 9,7 milj. kr. I ny räkning överföres 36,2 milj. kr.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Skr. 1986/87:20

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Vid 1984 års bolagsstämma beslöts att företagets namn fr.o.m. 1 juli 1984 skall ändras från Svensk Kärnbränsleförsörjning AB till Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).

Bolaget bildades den 26 september 1972 i enlighet med ett mellan statens vattenfallsverk, Sydkraft AB och Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB

träffat konsortialavtal.

Enligt nu gällande konsortialavtal som trätt i kraft den 1 juli 1981 äger

Vattenfall 36 26, Forsmarks Kraftgrupp AB 30 26, OKG AB 22 20 och

Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget 12 70 av aktierna.

Bolagets omsättning har ökat från ca 0,5 milj. kr 1972/73 till c:a 475 milj.

kr år 1984.

Bolagets syfte SKB har av de svenska kärnkraftföretagen fått uppdraget att utveckla, planera, bygga samt driva anläggningar och system för hantering och omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken.

SKB svarar också för den omfattande forskningsverksamheten inom

kärnavfallsområdet som staten ålagt de svenska kärnkraftproducenterna.

Slutligen handlägger SKB frågor beträffande prospektering, anrikningsoch upparbetningstjänster och reservlagring av uran för den svenska kärnkraftindustrin samt medverkar på begäran av delägarföretagen vid urananskaffning.

Verksamheten under år 1985 Verksamheten har under året omfattat utredningar, projektering och byggande samt drift av anläggningar och system för omhändertagande av

använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken m.fl. SKB har också genomfört forskningsverksamhet inom kärnavfallsområdet samt handlagt frågor betr. uranprospektering, beredskapslagring

av uran samt vissa anriknings- och upparbetningstjänster.

SKB:s beredskapslager omfattar anrikat uran och zirkaloy motsvarande

behovet för en elproduktion av något över 35 TWh, i enlighet med avtal

med Överstyrelsen för Ekonomiskt försvar — ÖEF. 137

Vid Lilljuthatten i Jämtland har tidigare undersökningar påvisat en mi- Skr. 1986/87:20 neralisering av minst 3000 ton uran. Dessa båda fyndigheter har bedömts utgöra en viktig och värdefull malmreserv, varför SKB avser att behålla

undersökningskoncessionerna i respektive områden. SKB är avtalsstutande part för urananrikningskontrakt med Techsnab-

export i Sovjetunionen. Beträffande SKBs kontrakt med Techsnabexport

har en anpassning av priset framförhandlats med hänsyn till priset för motsvarande tjänster i USA. Inom Uranium Institut företräder SKB Sverige i uranförsörjningsfrågor.

Mot bakgrunden av krav i främst lag om kärnteknisk verksamhet har SKB bedrivit en omfattande forskningsverksamhet, i huvudsak med hjälp av företagsexterna resurser vid högskolor, forskningsinstitut, konsultföre-

tag m.fl. Platsundersökningar har pågått bl.a. i Klipperås i Småland. SKB har ett förhållandevis omfattande internationellt samarbete inom

hela företagets verksamhetsområde. Viktigt härvidlag är det forsknings-

samarbete som sker beträffande radioaktivt avfall med organisationer i

USA, Kanada, Schweiz och Frankrike samt organ inom IAEA, OECD/ NEA samt EG. Ett betydande internationellt forskningsutbyte sker också

inom det OECD/NEA-projekt som under SKBs administration genomförs

i Stripa gruva med deltagande av nio länder.

Det råder förhållandevis stort internationellt intresse för SKBs forsk-

nings- och övriga verksamhet. Uppdrag har under året erhållits från Fin-

land och Schweiz och kontakter har tagits med ett stort antal länder. Från

och med år 1986 kommer SKBs uppdragsverksamhet att kanaliseras via

SwedPower.

I juni år 1985 inlämnade SKB i enlighet med finansieringslagens krav en kostnadsberäkning för kärnkraftproduktionens radioaktiva restprodukter (Plan 85) till Statens Kärnbränslenämnd SKN, tidigare NAK. Efter bered-

ning hos SKN fastställde regeringen avgiften för år 1986 till 1,9 öre/kWh el från kärnkraftproduktionen. Under år 1985 har kraftföretagen vi avgift inbetalat 1061,3 milj. kr. till

fondering inom SKN enligt finansieringslagen. Ackumulerade inbetalning-

ar jämte ränta på av SKN förvaltade medel t.o.m. år 1985 utgör 6 169 milj.

kr. Av dessa har SKN under samma tid utbetalt 3823 milj. kr. till SKB för byggande och drift av anläggningar och system.

Byggnadsarbeten för SFR, ett centralt slutförvar för driftavfall från de

svenska kärnkraftverken samt likartat radioaktivt avfall från Studsvik,

sjukhus och industri, har kunnat bedrivas planenligt. Under året har större

delen av bergarbetena genomförts. Arbetet med konstruktion och byggande genomföres av Statens Vattenfallsverk på SKBs uppdrag. Den första byggnadsetappen omfattar en silo och fyra bergsalar för sammanlagt 60000

m? avfall och beräknas vara färdig år 1988.

Provdrift vid det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle CLAB

påbörjades i juni 1985. Under hösten har använt kärnbränsle innehållande

101 ton uran samt vissa reaktorkomponenter transporterats till CLAB. Endast smärre intrimningsfel förekommer och anläggningen har fungerat

väl.

Uppbyggnaden av ett transportsystem för använt kärnbränsle och ra- 138

dioaktivt avfall har i stort sett slutförts med avseende på transporter av Skr. 1986/87:20 använt bränsle. Förutom det specialbyggda fartyget M/S Sigyn består

utrustningen av tio transportbehållare med insats för kärnbränsle, två

transportbehållare för härdkomponenter, tre terminalfordon med lastbärare samt mobilt kylsystem m.m. Under året har utprovats en transportbehållare för låg- och medelaktivt avfall. SKB har från och med 1 mars 1985 övertagit fartyget från det franska dotterbolaget Sofrasam. I samband härmed har Rederiaktiebolaget Gotland kontrakterats för drift av fartyget och Gotlandsbolaget har därefter under året svarat för transporter av använt bränsle. Under året har dotter-

bolaget Sofrasam samt övriga engagemang i Frankrike med anknytning till

Sigyn avvecklats.

Investeringarna i CLAB, transportsystemet och SFR, vilka under året

uppgått till 363 milj. kr. har huvudsakligen finansierats genom utbetalning-

ar från SKN enligt finansieringslagen och genom delägarbidrag. Inom

ramen för ovanstående investeringsbelopp har under året investerats utanför finansieringslagen, 137 milj. kr., vilka finansierats genom delägarbidrag

och täckts via interna fonder inom respektive kraftföretag. Erforderlig fondering år 1985 har bedömts till 0,1 öre/kWh.

SKB har under året fört diskussioner med främst andra s.k. base load customers i syfte att överlåta delar av det s.k. 80-taiskontraktet med

Cogéma. Avtal har träffats med ett japanskt kraftföretag för c.a. 1/4 av

kontraktsvolymen. Utiagda medel har återbetalts och det japanska företa-

get har övertagit SKBs återstående betalningsåtagande. SKB söker aktivt

att överföra resterande kvantiteter på andra tänkbara organisationer eller

företag. Några avslut har dock ej träffats. Avtal har träffats med fyra tyska kraftföretag beträffande byte av kärn-

bränsle. SKB förutsättes från tysk sida överta c.a. 24 ton s.k. MOXbränsle och de tyska företagen övertar de 57 ton bränsle som SKB levererat till la Hague inom det s.k. UP2-kontraktet. Härigenom avser man att undvika att upparbetningsavfall skulle behöva omhändertas i Sverige.

Bytet förutsätter tillstånd från bl.a. USA och överenskommelse mellan de

svenska, franska och tyska regeringarna.

Fr.o.m. januari 1985 har företaget varit organiserat med tre huvudavdelningar, Forskning och Utveckling, Planering och Systemanalys samt Anläggningar. Inom den senare är verksamheten uppdelad på två underavdelningar: Konstruktion och Byggande samt Transport och Lagring. Vidare finns två stabsavdelningar, en för Ekonomi och Administration samt en för Information och Samhällskontakt.

Under år 1985 har också avdelningen för Information och Samhällskontakt etablerats och successivt börjat byggas upp. Uppgifterna för avdel-

ningen har kraftigt ökat under året och ytterligare förstärkningar planeras

för år 1986.

Medelantalet anställda, beräknat enligt bokföringsnämndens anvisningar, utgjorde 42 (40) personer. I löner och arvoden har betalats sammanlagt 7,3 milj. kr. (6,8 milj. kr.), varav styrelsen och verkställande direktören 0,4 milj. kr. (0,4 milj. kr.).

+ övergång till kalenderårsredovisning fr.o.m. 85-01-01 ++ avser 18 mån.

Svelab bedriver vid elva regionlaboratorier laboratorieverksamhet inom områdena livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagnostik, fodermedelskontroll och miljökontroll. Verksamheten bedrivs på affärsmässig grund och dess kostnader finansieras via avgifter för utförda uppdrag.

Historik Från starten år 1970 och fram t.o.m. år 1974 var staten och dåvarande Sveriges Lantbruksförbund ägare av bolaget. År 1974 utökades ägarkretsen med Kooperativa Förbundet och Industrins Livsmedelsgrupp. Vid årsskiftet 1982/83 inträdde Svenska kommunförbundet bland ägarna. Aktiekapitalet ökades till 4560 milj. kr.

Det nuvarande ägarförhållandet är följande: staten 3490, Svenska kommunförbundet 34226, jordbruksnäringen 16920, konsumentkooperationen 8960 och den privata livsmedelsindustrin 826.

Bolagets syfte Svelabs huvuduppgift är att mot ersättning ge laboratorieservice inom områdena livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll. Viss laboratorieservice kan också ges inom t.ex. det lantbrukskemiska området. Vidare bedrivs provtagning, utvärdering och rådgivning inom ramen för Svelabs verksamhetsområden.

Svelabs affärsidé är att ligga långt framme i kunskapsfronten och därigenom kunna utföra tjänster med hög kvalitet och på så sätt bli det ledande laboratorieföretaget. Svelabs lönsamhet skall vara sådan att långsiktigt ekonomiskt oberoende garanteras. En real avkastning på 670 på arbetande eget kapital skall uppnås.

Verksamheten under år 1985 Fram till I juli 1985 bedrev Svelab laboratorieverksamhet vid 11 enheter, varefter ett laboratorium lades ned (Malmö).

Från 1 juli 1985 har Svelab laboratorier i Luleå, Borlänge, Västerås, 140

Skara, Linköping, Jönköping, Kalmar, Halmstad, Helsingborg och Kristi- Skr. 1986/87:20

anstad.

Vid Kristianstadslaboratoriet bedrivs liksom tidigare projektverksamhet

i nära samband med djurhälsovården inom främst parasitologi. Vid Halmstadslaboratoriet utförs tester avseende mutationsframkallande ämnen i urin I samarbete med länssjukhuset och Lunds universitet.

Beslut har fattats om att även fortsättningsvis driva Svelab som ett

sammanhållet riksföretag, men med en allt starkare regionalisering. Denna

syftar till ett ökat regionalt inflytande, ansvar och stöd från intressenter i

områden där laboratorium är beläget. På så sätt avses resultatansvar, riskvillighet och framåtanda främjas. Under verksamhetsåret har avtal tecknats mellan bolaget och kommunerna i Kopparbergs län som innebär en regional uppslutning kring Bor-

längelaboratoriet.

Den under föregående verksamhetsår startade servicen till mindre livsmedelsföretag avseende hygienkontroll m.m. har utvidgats. Personal i ledande ställning har vidareutbildats för dessa uppgifter.

Beslut har under året fattats om att satsa på en service för vattenbruket i

form av kontroll av fiskhälsa, fiskbaserade livsmedel samt analys av vatten

och foder. I början av år 1986 utbildades viss personal för denna service.

Under år 1985 har preliminär överenskommelse träffats med Örebro kommun om övertagande av kommunens laboratorium.

Under år 1985 har en utredningsgrupp gjort en översyn av obduktionsverksamheten i landet. Dessvärre har utredningen inte gett tillfredsställan-

de svar på frågorna om behovet av obduktioner i framtiden, vem som skall

svara för huvudmannaskapet och hur finansieringen skall ordnas. Svelabs

roll i den framtida obduktionsverksamheten är därför oklar. Detta vållar

problem för bolaget beträffande personalplanering och lokaldisposition.

Det ekonomiska resultatet för år 1985 är tillfredsställande och innebär att bolagets målsättning om en real avkastning på 690 på arbetande eget

kapital uppnåtts.

Under räkenskapsåret har i medeltal 102 (115) personer varit anställda i bolaget.

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB

Översikt 1984/85 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 65,7 61,4 Resultat före disp. och skatt 0,9 1.5 Redovisat årsresultat 0,0 1,7 Balansomslutning 96,5 99,2 Redovisat eget kapital 24,0 24,2 Investeringar 3,2 9,0

1984/85 1983/84 Antal anställda 213 218

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB är riksprov- Skr. 1986/87:20 plats för elektrisk materiel, huvudsakligen för sådan materiel som används i hem och hushåll.

Aktieägare är svenska staten med 51726, Svenska Elverksföreningen med 29,46 och Svenska Brandförsvarsföreningen med 19,66.

SEMKOSs uppgift är att svara för all officiell provning, d.v.s. av myndighet föreskriven provning på sådana produkter som ingår i SEMKOS objektområdet. Den helt övervägande delen av provningen har föreskrivits av Statens Energiverk och gäller elsäkerheten, d.v.s. säkerheten mot elektrisk stöt och brand. Genom att staten har huvudinflytande har Statens Energiverk kunnat delegera rätten att fatta beslut om godkännande. Viss provning görs även enligt andra myndigheters föreskrifter. Det gäller t. ex. uppmätning av ultraviolett strålning från solarier, joniserande strålning från TV-apparater och kontroll av mikrovågsugnar.

När kraven är uppfyllda godkänner SEMKO produkter och fabrikanten kan då genom S-märkning för allmänheten visa att den är godkänd. Fabrikanterna ansvarar för att de godkända produkterna tillverkas och säljs i det av SEMKO godkända utförandet. Genom att göra stickprovskontroller på marknaden och genom att följa upp anmälningar och rapporter om olycksfall, får SEMKO kännedom om sådana fall då produkter säljs i ett utförande som avviker från det godkända. SEMKO kan då påyrka rättelse och i svårare fall anmäla förseelsen till ansvarig myndighet för åtgärd.

Verksamheten under verksamhetsåret 198485 Personalstyrkan var vid verksamhetsårets början 220 personer och vid dess slut 213.

Vid årets slut tjänstgjorde 42 personer inom ledning och administration, 21 personer inom norm- och utredningssektionen samt 153 inom typprovningssektionen. Av dessa vara 134 direkt engagerade i provningsverksamheten.

Den nya byggnaden i Kista har medgivit en högre arbetskapacitet och medverkat till kortare uppdragstider. Detta har också gjort det möjligt att erbjuda frivillig provning för icke godkännande pliktigt material. Sådana uppdrag har tagits främst på kontorsmaskiner och elektromedicinsk utrustning, båda områden i rask utveckling. Beträffande elektromedicinska apparater satsar SEMKO på att kunna spela sin roll i de åtgärder som kommer att vidtas för att höja säkerheten inom detta område i Sverige.

Under verksamhetsåret har c.a. 11900 provningsuppdrag avslutats. Av uppdragen var 2376 förstagångsuppdrag med fullständig provning, 6796 kunde godkännas redan efter första provningen, 3374 måste underkännas.

SEMKOSs förteckning över godkänd elektrisk materiel innehåller:

68000 typgodkännanden för 2843 uppdragsgivare från olika länder. 1027 (3622) är svenska uppdragsgivare.

Svetab är ett investmentbolag som arbetar enligt s.k. venture capitalmodell med inriktning på små och medelstora företag. Denna verksamhet

bedrivs i fem regionala investmentbolag, Svetab Nord AB, Svetab Bergslagen AB, Svetab Syd AB, Svetab Väst AB och Svetab Öst AB. Dessa fem regionala bolag utgör den centrala delen av Svetabs totala verksamhet,

som dessutom omfattar delägarskap i två amerikanska venture capital

fonder samt konsultverksamhet. Svetab har också ett fastighetsbolag, Centoinvest AB.

Svetab var under år 1985 ett helägt dotterbolag till Procordia AB. Under hösten år 1985 beslöt Procordia att verksamheten inom Svetab och Svenska Utvecklings AB (SU) — ett annat helägt dotterbolag — skulle samordnas. Förutsättningarna för Svetabs och SUs verksamhet hade gradvis

förändrats, och båda företagen hade utvecklats mot venture capitalverksamhet. Procordia beslöt vidare att investera i den nordiska venture capi-

talfonden Euroventures Nordica. Fonden har sitt ursprung i det holländska företaget Euroventures BV. Övriga svenska företag som deltar i fonden är

Asea och Volvo. Fonden, som avser att göra riskkapitalinvesteringar i små

och medelstora företag med hög tillväxtpotential, har etablerats som ett

norskt företag och har i början av år 1986 förvärvat ett antal av Svetabs engagemang.

Aktierna i Svetab överfördes i början av år 1986 till ProcordiaNova AB. (Se redogörelsen i det följande om Svenska Utvecklings AB).

Svenska Lagerhus AB

spannmål, frö och fodermedel för bl.a. Svensk Spannmålshandel ek. för- Skr. 1986/87:20 ening.

Bolaget åtager sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av statens jordbruksnämnd. Utöver företagets ursprungliga uppgift att ombesörja beredskapslagring

av livsmedelsprodukter och proteinfodermedel har bolagets avdelning för arkivtjänster, ”BergArkivering”, etablerat sig på marknaden. Konceptet

innefattar förutom förvaring, systematisering av material, snabb återsökning och vid behov gallring och destruktion. Denna arkivlagringstjänst är

förlagd till bergrum i Kumla kommun.

Svenska Penninglotteriet AB

Bolagets uppgift är att tillgodose allmänhetens behov av lotterispel samt driva rörelsen så att den lämnar överskott till statskassan.

Verksamheten under år 1985

I enlighet med av regeringen utfärdat tillstånd har bolaget anordnat 38

dragningar med penningvinster under år 1985. Till det s.k. Penninglotteriet som omfattade 24 dragningar såldes 25,9 milj. (26,2) lotter. Till Bellmanlot-

teriets 12 dragningar såldes 18,6 milj. (7,0). Till 1985 års Kulturlotteri till

förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, vars behållning disponeras av utbildningsdepartementet, såldes 472000 (338500) lotter å 100 kr. och till Fredslotteriet vars överskott skall gå till svenskt fredsarbete

således 241120 lotthäften (med 5 lotter) å 200 kronor. Den totala försälj-

ningen omfattade sålunda ett sammanlagt värde av 1429,9 milj. kr. (1387,1). Priset på penning- och bellmanlotterna var 30 kr. Nettovinsten

uppgick till 470,7 milj. kr. (456,1). I vinstskatt har för bolagets samtliga lotterier inlevererats 160,8 milj. kr. (155,2). Vid bifall till styrelsens förslag till vinstdisposition erhåller staten hela nettovinsten 470,7 milj. kr. inkl. utdelningen på aktier med 5000 kr. Sammanlagt skulle staten därmed

erhålla 631,5 milj. kr. (611,3), varav 16,0 milj. kr. (8,7) avsatts för Kulturlotteriets ändamål och 12,4 milj. kr. (20,0) till svenskt fredsarbete. Till vinnare har utbetalats 708,2 milj. kr. (680,5).

Den fakturerade försäljningen uppgick till 1430,9 milj. kr. (1388,3), de

administrativa kostnaderna till 140,6 (136,1). De likvida tillgångarna var 144

90,2 milj. kr. (68,9), fordringarna 217,2 milj. kr. (209,0) och anläggningstill- Skr. 1986/87:20 gångarna 8,4 milj. kr. (8.6).

Kortfristiga skulder uppgick till 239,3 milj. kr. (219,8), långfristiga till 27,8 milj. kr. (27,2) samt det egna kapitalet till 471,3 milj. kr. (456,6), varav i aktiekapital 0,1 milj. kr. (0,1). Investeringar 0,9 milj. kr. (1,8) och personalkostnader 17,1 milj. kr. (15,2).

Medeltal anställda under året var 116.

Svenska Petroleum Exploration AB

Bolaget bildades år 1973. Svenska Petroleum Exploration AB (SPE), ett helägt dotterbolag till Svenska Petroleum AB (SP) sedan år 1979, är engagerat i inhemsk och internationell prospektering och utvinning av olja och

gas.

Vid slutet av år 1985 innehade SPE koncessionsrättigheter i Norge, Storbritannien, Danmark, Tunisien och Irland. I Norge innehar systerbola-

get SP Exploration A/S koncessionsrättigheter, däribland ULA-fältet,

vilka administreras av SPE. I Sverige är Bolaget operatör för prospekte-

ring och produktion inom ramen för den koncession som ägs av Oljeprospektering AB (OPAB). OPAB ägdes under år 1985 till ca 6392 av SP.

I december 1985 publicerade SP och Oljekonsumenternas Förbund (OK) planer att sammanföra en stor del av sina respektive oljeintressen för att tillskapa ett nytt svenskt oljebolag, OK Petroleum AB (OKP). Neste Oy, det finska statligt ägda oljebolaget, avses förvärva en minoritetspost i

OKP. OKP avses äga 5170 av aktierna i SPE medan återstående 4990 avses ägas av svenska staten.

Under år 1985 gjordes väsentliga framsteg i utbyggnaden av ULA-fältet. Under sommaren installerades alla tre stålunderställen. Utrustningen till

borr- och bostadsplattformarna installerades framgångsrikt och övriga anslutnings- och byggnadsarbeten påbörjades. Utrustningen till produktions-

plattformen kommer att bogseras ut och installeras under början av 1986.

Utvecklingen i utbyggnaden av fältet har därmed framskridit så långt att produktionsstart beräknas ske under oktober 1986, vilket är ca 5-6 måna-

der tidigare än ursprungligen planerat.

Den geologiska utvärderingen av Ettrick-fältet i block 20/2 i Storbritannien fullbordades under år 1985. Omfattande förstudier avseende olika

utbyggnadsalternativ bedrevs under året med sikte på beslut om utbyggnad 145

10 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 20

under andra halvåret 1986. Skr. 1986/87:20

En omvärdering av El Biban-fältet offshore Tunisien påbörjades under året. Syftet är att utreda kommersialiteten i vissa förenklade utbyggnadskoncept.

Prospekteringsverksamheten under året omfattade fem brunnar. Inga nya fynd av olja eller gas gjordes.

Ansökningar om nya licenser ingavs i Norge och Storbritannien. Detta resulterade i tilldelningen av en ny licens i Storbritannien (block 204/25).

Enfida-koncessionen i Tunisien återlämnades efter fullgjort arbetsprogram emedan återstående prospektivitet icke bedömts motivera ytterligare insatser.

Bolagets verksamhet finansierades vad avser prospekteringsverksamheten under året dels med särskilda bidrag ur den statliga oljeprospekteringsfonden och dels med utnyttjande av det av Riksdagen belutade reservationsanslaget ” Program för prospektering efter olja och naturgas”. Genom beslutet har regeringen givits fullmakt att till SP-koncernen utbetala sammanlagt 540 milj. kr. för finansierng av prospekteringsinsatser.

Svenska rymdaktiebolaget

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska rymdaktiebolaget. som bildades år 1972, har följande huvuduppgifter: — att tekniskt verkställa det svenska rymd- och fjärranalysprogrammet — att projektera och utveckla satelliter för bl.a. kommunikation, jord-

observation och rymdforskning — att bedriva teknisk konsultverksamhet i högteknologisektorn, inte bara

inom rymdområdet, åt myndigheter och företag — att ta emot bilder från fjärranalyssatelliter vid Esrange, bearbeta alla

slags bilder i dator för olika tillämpningar och kunder såväl inom som

utom Europa — att utveckla och driva operativa fjärranalyssystem för miljökontroll

t.ex. oljespillövervakning — att driva Esrange raketskjutfält och markstation för satelliter.

Verksamheten bedrivs vid huvudkontoret i Solna samt vid raketskjutfältet och markstationen för satelliter Esrange i Kiruna kommun.

I koncernen ingår dotterbolaget Satellitbild i Kiruna AB med uppgift att mottaga, bearbeta samt marknadsföra data från fjärranalyssatelliter samt 146

det ännu vilande dotterbolaget SSC Telecom Ventures AB. Skr. 1986/87:20

Under år 1985 hade koncernen i medeltal 224 anställda och en omsättning på 316,3 milj. kr.

Koncernens resultat för år 1985 utgjorde efter bokslutsdispositioner och skatt en förlust på 12,9 milj. kr. Dotterbolaget redovisar en förlust på 14,2 milj. kr. Enligt villkoren för det statliga stöd som beviljats dotterbolaget torde staten komma att medge eftergift av lämnat lån med ett belopp som motsvarar dotterbolagets förluster under de första verksamhetsåren.

Svenska Statens Språkresor AB

Svenska Statens Språkresor AB tillkom år 1979 som en efterföljare till Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. Företaget anordnar språkresor med studier utomlands för skolungdomar och vuxna samt

skolungdomsutbyte med Storbritannien och Västtyskland och vistelser i USA under ett år med skolgång i High Schools.

Verksamheten visar en uppåtgående trend sedan år 1984 med ökat

deltagarantal på företagets researrangemang. Utöver europeiska länder och USA har även Australien tagits med i reseprogrammet med dels

individuellt deltagande i språkkurser, dels skolungdomsutbyte med Sverige och USA.

Svenska Statens Språkresor AB har antingen egna dotterföretag eller samarbetspartners i följande länder: Danmark, Norge, Finland, Island,

Storbritannien, Holland, Västtyskland, Frankrike, Spanien och Australi-

en. Möjligheterna för en positiv utveckling bedöms som goda.

Svenska Tobaks AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska Tobaks AB — i dagligt tal Tobaksbolaget — har sitt ursprung i Skr. 1986/87:20 ett monopol som enligt riksdagsbeslut bildades år 1915. När monopolet avskaffades år 1961 fick ”Tobaksbolaget sin nuvarande form som statsägt aktiebolag och bildar idag tillsammans med dotterbolaget Elisabet Bas

B.V. och The Pinkerton Tobacco Company tobaksgruppen inom Procordia AB.

Tobaksbolaget ska enligt bolagsordningen "tillverka tobaksvaror och idka handel med tobak och tobaksvaror samt driva annan därmed förenlig verksamhet”. Bolaget tillverkar, säljer och distribuerar cigaretter, ciga-

riller, cigarrer, pip- och rulltobak samt snus och portionstobak. Dessutom distribuerar företaget större delen av de importerade tobaksprodukter som

finns på den svenska marknaden. I samarbete med andra företag har Tobaksbolaget också ett antal säljuppdrag (bl.a. chokladprodukter).

Marknadsutvecklingen för snus och rulltobak var fortsatt positiv medan

försäljningen av övriga tobaksvaror gick tillbaka.

Exporten omfattar främst piptobak till ett 50-tal länder över hela värl-

den. Cigariller exporteras till Skandinavien liksom snus. Det holländska dotterbolaget Elisabet Bas B.V. tillverkar och säljer cigariller och cigarrer. På hemmamarknaden är huvudmärket La Paz

störst. Bolaget exporterar också sina produkter till många länder över hela

världen.

Det amerikanska dotterbolaget The Pinkerton Tobacco Company, för-

värvat år 1985, är en av de största tillverkarna av rökfria tobaksprodukter i

USA. Största märket Red Man har närmare 3096 av hemmamarknaden.

Förvärvet av Pinkerton har gjort Tobaksbolaget till världens ledande pro-

ducent av rökfria tobaksprodukter.

Gruppens omsättning år 1985 uppgick till 2413 milj. kr. exklusive tobaks- och konfektyrskatt och vinsten blev 555 milj. kr. Investeringar i

anläggningar uppgick till 80 milj. kr. Medelantalet anställda var 2896 varav hälften i Sverige. De anställdas löner uppgick till 275 milj. kr.

Av vinsten utgavs i koncernbidrag till bolag inom Procordiakoncernen 727 milj. kr.

För år 1986 beräknas tobaksgruppens omsättning överstiga 3 miljarder kronor.

Svenska Utvecklings AB (SU)

Historik Skr. 1986/87:20

Svenska Utvecklings AB bildades år 1968 som ett led i den ökade satsningen på forskning och utveckling. Genom beslut av riksdagen skedde en rekonstruktion av SU under år 1976. I samband därmed överfördes aktierna i SU från fonden för statens aktier till Procordia AB.

Bolagets syfte SUs uppgift är att analysera och utveckla nya affärsidéer och företag. SU har därvid i främsta rummet inriktat sig på högteknologiska projekt inom områden som bedöms ha stor tillväxtpotential.

Verksamheten under år 1985 Informationsteknologi har utgjort en viktig del av SUs engagemang. SU bildade år 1983 Infovox ARB för utveckling och marknadsföring av utrustningar inom området talöverföring. Under år 1985 höjdes aktiekapitalet genom en nyemission, vars aktier tecknades av Teleinvest AB, som nu har lika stor andel i aktiekapitalet som SU, 4296. Återstoden ägs av uppfinnare och anställda. Omsättningen år 1985 var 5,5 milj. kr. Försäljningen förutses öka under år 1986.

IMTEC Image Technology AB arbetar med utveckling av bildbehandlingssystem, främst för medicinska och industriella applikationer. Vid årsskiftet 1985/86 övertog IMTEC marknadsföringsrätten till ett cancer-

mikroskop från Diascan HB. SU äger 4996 av IMTEC. Under år 1985

såldes det första cancermikroskopet samt ett system för behandling av röntgenbilder till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ett mikroskop för metafasletning har sålts till ett sjukhus i Göteborg. Vidare har fem utrustningar för frökontroll genom bildbehandling levererats. IMTECs omsättning uppgick år 1985 till 14 milj. kr.

SU-TVT Infologics AB, Sveriges första kommersiella företag inom området artificiell intelligens, bildades år 1983 av SU tillsammans med en grupp forskare. Verksamheten har under år 1985 främst utgjorts av uppdrag för Televerket. Dess dotterbolag Teleinvest AB är efter en nyemission och förvärv av en större post SU-ägda aktier majoritetsägare i Infologics.

SU har vidare intressen bl.a. i Idé-Data AB, som utvecklar och marknadsför programvaror inom området affärsgrafik, och ElectroCell AB, ett företag som tillverkar och försäljer elektrokemisk processutrustning för framställning av kemikalier.

SU förvärvade för några år sedan rätten att exploatera en svensk uppfinning avseende avsaltning av havsvatten. Ett omfattande utvecklingsarbete har lagts ned av SU på detta projekt. En provanläggning på Hönö på västkusten har varit i drift under år 1985. Vidare har avtal träffats med grekiska myndigheter om uppförande av en referensanläggning i Grekland. Etablering av ett bolag kring projektet pågår.

SUs resultat för år 1985 före bokslutsdispositioner och skatter var 4,2 Skr. 1986/87:20 milj. kr.

Från år 1986 samordnas Procordias utvecklings- och venture capitalverksamhet under ett nybildat bolag — Procordia Nova AB. I Procordia Nova ingår — utöver SU — Svenska Industrietablerings AB (Svetab) samt Swedish Industrial Development Corp. (SID) i USA och Procordia Marketing AB i Singapore.

Procordia Nova skall utveckla nya företag och affärsidéer i nära anslutning till prioriterade affärsområden inom Procordiakoncernen.

Svenska Varv AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med att staten övertog Saléninvests aktier i AB Götaverken som tillsammans med tidigare helstatliga Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den nya koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirörelse i koncernen. Under år 1982 överfördes aktierna i Zenit Shipping AB direkt till staten. Den 11 december 1984 fattades beslut om att uppta förhandlingar om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet. I mars 1985 träffades så överenskommelse med de fackliga organisationerna vid varvet om avveckling av verksamheten. Under år 1985 förvärvades 7896 av aktierna i det OTC-noterade företaget Generator Industri AB.

Verksamheten under år 1985 Den fortsatta överkapaciteten inom världens varvsindustri och ökande subventioner i flertalet konkurrentländer ledde i början av år 1985 efter genomförda MBL-förhandlingar fram till beslut om en nedläggning av Uddevallavarvet och i början av år 1986 till beslut om att förhandlingar om en avveckling av den civila fartygsproduktionen vid Kockums skulle inledas.

Satsningarna på mer framtidsinriktade verksamheter förstärks med inriktning på att skapa en diversifierad verkstads- och entreprenadkoncern med starka inslag av engineering- och contractingverksamhet. Som ett led i denna utveckling förvärvades under året 7870 av aktierna i Generator Industri AB. 150

Vid senaste årsskiftet övertogs värmedivisionen inom Götaverken Skr. 1986/87:20 Energy Systems av Generator. Inom detta marknadssegment bedöms den svenska marknaden bli fortsatt svag under åtminstone den första delen av år 1986, medan intresset för fastbränsleeldning ökar i flera andra länder.

Under året har Generator tecknat order på flera kompletta värmeverk i Sverige och orderingången ökar när det gäller service och ombyggnader. I början av år 1986 erhöll Götaverken energy en strategiskt viktig order från Thyssen Engineering i Essen på en CFB-anläggning.

Sjunkande massapriser har lett till en dämpning av efterfrågan på sodahusanläggningar trots ett ökande investeringsbehov på den nordamerikanska marknaden. Flera planerade upphandlingar har senarelagts, men Götaverken Energy tecknade under året en order på leverans av en turnkey sodahusanläggning till Potlach Corp. i USA. Marknaden kännetecknas av fortsatt hård konkurrens och låga priser. Inom området dieselkraft väntas de sjunkande oljepriserna leda till en ökad efterfrågan.

Oljeprisutvecklingen påverkar också offshoreindustrin. GVA har behov av att förstärka sin orderstock men marknaden är avvaktande. GVA räknar dock med att ett lågt oljepris skall medföra ett ökat intresse för flytande produktionssystem. På detta område ligger GVA långt framme och räknas som ett av de ledande företagen i världen.

Calor-Celsius har under år 1985 befäst sin ställning som ett ledande företag inom installationssektorn. Verksamheten breddas successivt till att omfatta totalentreprenader, installationspaket och systemleveranser. Inom de nordiska länderna har bostadsbyggandet och de offentliga investeringarna legat på en låg nivå, medan år 1985 inneburit en kraftig uppgång inom industrisektorn.

Svenska Varv kommer även i fortsättningen att ha en omfattande verksamhet med marin anknytning. Vid Kockums intensifieras satsningarna på undervattensteknologi inom det nybildade Kockums Marine AB som bl.a. ansvarar för projektering av nästa generations ubåtar för Australien på uppdrag av Royal Australian Navy. Svenska Varv har under året gått in som hälftenägare i United Stirling som tillsammans med Kockums utvecklär ett luftoberoende energisystem för undervattensbruk.

Karlskrona har en tillfredsställande orderstock som bl.a. innefattar kustkorvetter och minröjningsfartyg för den svenska marinen. Försvarets Materielverk beställde i december 1985 fyra kustkorvetter. Dessutom har företaget nått internationella framgångar med sin metod att konstruera och bygga skrov i glasfiberarmerad plast. Avtal om tekniköverföring har tecknats med företag i USA och Danmark.

Efterfrågan på fartygsreparationer har sakta ökat, vilket lett till en förbättrad beläggning för såväl Citgo-gruppen som Finnboda. Överkapaciteten är dock stor på reparationsmarknaden och prisnivån otillfredsställande. Detta innebär att fortsatta lönsamhetsproblem kännetecknar detta affärsområde.

Totalt har orderingången inom koncernen under 1985 uppgått till 5600 milj. kr. jämfört med 7 100 milj. kr. år 1984.

Strukturförändringar Skr. 1986/87:20 I mars 1985 fattades definitivt beslut om nedläggning av Uddevallavarvet. Verksamheten under året har väl följt fastställd avvecklingsplan. Ett nytt bolag, som övertagit det gamla namnet Uddevallavarvet AB, har biidats för att slutföra fartygsproduktionen. Detta bolag har övertagit personalen, samtliga tillgångar exklusive de nyare delarna av varvsområdet och samtliga skulder och förpliktelser. De nyare delarna av varvsområdet har övertagits av Volvo AB genom förvärv av det gamla bolaget.

Som ett led i avvecklingen av Uddevallavarvet överfördes detta varvs kundengagemang till ett särskilt bolag — Uddevalla Shipping AB — vilket har avyttrats till Zenit Shipping under året.

Genom förvärvet av 7822 av aktierna i det OTC-noterade företaget Generator Industri AB stärktes Svenska Varv-koncernens ställning på energimarknaden. Generator var den främste konkurrenten till Götaverken Energy Systems på den svenska värmekraftmarknaden. 1 december övertogs Götaverken Energys värmedivision av Generator.

Under slutet av året har utvecklingsarbetet i kontrakterade CFB-projekt överförts till ett separat bolag, Svenska Maskinverken AB, vilket vid årsskiftet ägdes till lika delar av Götaverken Energy Systems och Svenska Varv. Under år 1986 har även Generator gått in som delägare.

Svenska Varvs styrelse beslöt i december 1985 att informera regeringen om att man inte bedömde det möjligt att på kommersiellt godtagbara villkor fortsätta produktionen av handelsfartyg vid Kockums.

I februari 1986 lämnades besked om att regeringen ej avsåg att föreslå att Kockums skulle erhålla stöd för en fortsatt produktion av handelsfartyg. Därmed saknades förutsättningar för att fortsätta produktionen av handelsfartyg och styrelserna för Kockums och Svenska Varv beslöt att inleda MBL-förbandlingar om en avveckling av denna verksamhet.

Förhandlingarna gäller emellertid inte en total avveckling av varvet. Satsningarna på undervattensteknik kommer att fortsätta och intensifieras. Vidare föreslås att produktionen vid Kockums Verkstäder kommer att fortsätta. Ett nytt bolag, som fått namnet Kockums Marine AB, har bildats under våren 1986 för att driva de framtidsinriktade verksamheterna vidare. I regeringens proposition 1985/86: 120 föreslås att Svenska Varv AB får ett finansiellt tillskott om sammanlagt 950 milj. kr. samt att koncernens borgensåtaganden reduceras.

Vidare föreslås att den fordran på 860 milj. kr. som Svenska Varv har på staten skall inlösas våren 1986.

Genom beslut av riksdagen år 1983 erhöll Svenska Varv AB ett kapitaltillskott från staten för det fortsatta omstrukturerings- och utvecklingsarbetet i koncernen. Detta kapitaltillskott bedömdes ge koncernen tillräcklig finansiell styrka för att med egna medel kunna bära kostnader för den framtida omstruktureringen.

I förutsättningarna ingick dock inte att koncernen också skulle kunna bära kostnader av det slag som uppstått som en följd av Uddevallavarvets kundfordringsengagemang. Genom det i årets regeringsproposition föreslagna kapitaltillskottet om 950 milj. kr. ersätts Svenska Varv för dessa

in [NS

kostnader, medan koncernen på egen hand svarar för direkta avvecklings- Skr. 1986/87:20

kostnader.

När beställning av fartyg och riggar finansieras med hjälp av statliga kreditgarantier krävs borgen från det varv där fartyget byggs. I propositio-

nen föreslås att borgensåtagandena för Svenska Varv-företagen skall för-

ändras och i likhet med vad som gäller för privatägda varv reduceras från

nuvarande 10095 till 1092 av vid varje tillfälle utestående kreditgarantier.

Dock föreslås att detta reducerade borgensåtagande för Svenska Varvkoncernen bör kompletteras med ett åtagande för företaget att täcka 15926

av eventuellt uppkomna förluster inom garantisystemet utöver nämnda 1096.

När det gäller borgensåtaganden som gjorts av Kockums föreslås dessa

lyftas av till 10096 eftersom handelsfartygsproduktionen kommer att av-

vecklas och det inte kan anses rimligt att koncernen i övrigt skall belastas med denna kvarvarande risk.

Jämfört med år 1984 minskade koncernens omsättning med 93 milj. kr. till 6985 (7078) milj. kr. Minskningen beror bl.a. på en minskad fakturering i Uddevallavarvet och Kockums. Götaverken Arendal har dock ökat faktureringen betydligt främst beroende på förändringar i leveranser mellan

åren. Resultatet före bokslutsdispositioner förbättrades med 516 milj. kr. till —519 (—1035) milj. kr.

I 1984 års bokslut gjordes reserveringar för kostnaderna för avveckling av Uddevallavarvet, vilket medför att dessa kostnader inte har påverkat

årets resultat.

Uddevallavarvets verksamhet har inte medfört någon resultateffekt i

årets bokslut. Rörelseresultat efter avskrivningar uppgår till —218 milj. kr. vilket är 358 milj. kr. sämre än föregående år. Försämringen beror främst på att Uddevallavarvet redovisade ett positivt rörelseresultat år 1984 om 369 milj. kr.,

samtidigt belastades emellertid Uddevallavarvets resultat med 674 milj. kr. avseende kundfordringsrisker hänförliga till Uddevallavarvets kundenga-

gemang. Årets rörelseresultat har belastats med 80 milj. kr. avseende utveck-

lingskostnader för CFB-tekniken.

a

Finansnettot har förbättrats med 213 milj. kr. till 199 (-14) milj. kr. Skr. 1986/87:20 Främsta anledningen till förbättringen är att förräntningen på koncernens likviditet var betydligt högre än föregående år. Lägre USD-räntor har också reducerat räntekostnaderna för koncernens USD-lån.

Vid årets slut fanns i koncernen orealiserade kursförluster med 99 milj. kr. Denna vinst har inte gottskrivits årets resultat.

Kostnaderna för avveckling av handelsfartygsproduktionen vid Kockums beräknas till 442 milj. kr. Reserveringar för dessa kostnader har belastat 1985 års resultat och ingår i posten extraordinära kostnader.

Efter årsskiftet har preliminärt avtal träffats om produktion av ett 20000 ton produkttankfartyg vid Kockums. Denna avvecklingsproduktion kommer delvis att finansieras av ägaren, staten, i särskild ordning.

Resultatet har vidare belastats med kostnader i anslutning till Consafekonkursen på sammanlagt 115 milj. kr., varav 76 milj. kr. redovisas som en förändring av reserv för kundfordringsrisker och 40 milj. kr. ingår i posten extraordinära kostnader.

Uddevalla Shipping AB, som övertog Uddevallavarvets kundengagemang, ingick i koncernen under årets första fyra månader. Resultatet av verksamheten inklusive det kapitaltillskott som lämnats till bolaget har täckts av den reserv som lagts i bokslutet för år 1984 avseende avveckling av Uddevallavarvet.

Resultatet för de större dotterbolagen framgår av nedanstående tabell.

Resultat före

bokslutsdisp.

Götaverken Energy Systems 968 10 Generator 306 9 Kockums Computer Systems 49 4

Finansiering och likviditet Likviditeten var under år 1985 god.

Likvida medel inklusive konto hos Riksgäldskontoret och korta place-

ringar uppgår totalt till 2811 milj. kr.

Utbetalningen av i varvspropositionen föreslaget kapitaltillskott om 950 milj. kr. samt inlösen av den fordran som Svenska Varv har på staten om 860 milj. kr. kommer bl.a. att användas till amortering av lån.

Valuta Skr. 1986/87:20

Stora rörelser i koncernens USD-balans beroende bl.a. på omvärderingen av Uddevallavarvets kundfordringar och annullering av den av Consafe beställda riggen Safe Scandia medförde att koncernen tidvis var kraftigt exponerad för kursförändringar. Kursfluktuationerna var under året betydande. Exponeringen har i huvudsak eliminerats men den positiva resultateffekten därav uppstår inte förrän under år 1986.

Soliditet och eget kapital Det kapitaltillskott om 950 milj. kr. som föreslås i regeringens proposition har inarbetats i årets bokslut. Detta medför att koncernens egna kapital uppgår till 1663 milj. kr. vilket motsvarar en soliditet på 1990.

Det bör dock beaktas att balansomslutningen inkluderar fordran på svenska staten samt konto hos Riksgäldskontoret om totalt 2947 milj. kr. Om detta belopp hade kunnat användas för nedamortering av koncernens lånestock hade soliditeten ökat till 2876. Enligt regeringens proposition kommer 860 milj. kr. av Svenska Varvs fordran på staten att inlösas våren 1986.

Vidare bör beaktas att koncernens balansomslutning kommer att ha minskat betydligt när avvecklingen av Uddevallavarvet och avvecklingen av Handelsfartygsproduktionen vid Kockums genomförts.

Å andra sidan måste också beaktas att koncernen iklätt sig betydande borgensåtaganden till följd av att beställningar av fartyg och riggar finansierats med hjälp av statliga kreditgarantier. Dessa borgensförbindelser uppgår till totalt ca 9600 (11900) milj. kr.

I regeringens proposition föreslås att de borgensåtaganden som gjorts av Kockums lyfts av till 10092. Dessa uppgår till 4 114 milj. kr.

Övriga borgensförbindelser föreslås reducerade till 1096 av utestående kreditgarantier. Detta reducerade borgensåtagande föreslås dock kompletterat med ett åtagande för företaget att täcka 1596 av eventuellt uppkomna förluster inom garantisystemet utöver nämnda 1096.

För Götaverken Arendals åtaganden för enheter som berörs av Consafekonkursen sker sänkningen av borgensåtagandet först sedan enheterna avyttrats av konkursboet.

Personal Medelantalet anställda i koncernen var under året 16634. Detta är en minskning med 1080 personer jämfört med år 1984.

Det är främst Kockums, Uddevallavarvet och Götaverken Arendal som har minskat antalet anställda.

Historik Sveriges geologiska AB (SGAB) övertog den 1 juli 1982 uppdragsverksamheten från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).

SGAB är ett geokonsultföretag med kontor i Luleå, Malå, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund. Personalstyrkan på 425 personer är specialiserad inom geologi, geofysik, geokemi, geoteknik och hydrogeologi. Verksamheten inriktas mot fyra affärsområden: Prospektering, mark-, berg- och vattenundersökningar, kemiska analyser och miljöundersökningar samt instrumentering.

SGAB ägs av Industridepartementet. Bland uppdragsgivarna märks Nämnden för statens gruvegendom (NSG), Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), länsstyrelser, kommuner, näringslivet och privatpersoner.

SGABs vinsträknade omsättning uppgick under verksamhetsåret till 213,2 milj. kr. (188,2 milj. kr.) en ökning med 13,320. Rörelsekostnaderna har samtidigt ökat med 22,4920, 221,1 milj. kr. (180,8 milj. kr.) vilket innebär att rörelseresultatet försämrats med 15,5 milj. kr. jämfört med föregående verksamhetsår. Häri ingår reservation med 2,5 milj. kr. för avvecklingskostnader avseende ett utlandsprojekt. Då även avskrivningarna ökat något och finansnettot försämrats blir resultatet efter finansiella intäkter och kostnader 8,1 milj. kr. (10,6 milj. kr.). Omsättningsökningen år 1985 består till stor del av ökade inköp för utlandskunders räkning vilket inte har samma positiva resultateffekt som försäljning av konsulttjänster.

En omfattande förändring av marknadsstrukturen på Sverigemarknaden pågår för närvarande. Den statliga prospekteringen har skurits ned samtidigt som kraftföretagens uranprospektering helt har upphört. SGAB bildades för att möta en större volym prospektering och marknadens förändringar har kommit så snabbt att det inte varit möjligt att genomföra en marknadsanpassning i samma höga takt som den minskade prospekteringsvolymen. Den förändring av teknisk utrustning, personalstyrka och kompetens som är nödvändig för att arbeta oss in på nya områden och därmed uppnå godtagbara resultat pågår.

Anpassningsåtgärderna för att möta den nya marknadsbilden består av både offensiva och defensiva handlingar. Bland de offensiva kan nämnas den allt hårdare satsningen på utlandsmarknaden vilket bl.a. inneburit ett vattenletningsuppdrag på 2 år i Botswana. Kontraktssumman är på 35 milj. 156

kr. Dessutom har SGAB gått in som delägare i ett norskt bolag, Scandina- Skr. 1986/87:20 vian Geological systems, vars uppgift är att utföra konsultuppdrag inom geosektorn i Norge. Bland övriga offensiva satsningar kan nämnas vår teknik för flerelementsanalys av prospekterings- och miljöprover, framgångarna på instrumentsidan och vårt arbete inom den internationella kärnbränslehanteringen.

SGABs utveckling innebär att personalstyrkan måste förändras både till antal och kompetens. Där så är möjligt har vi satsat på och kommer vi att satsa på utbildning av personalen för att möta nya tekniska krav. Tyvärr måste även uppsägningar av personal ske. Från årsskiftet 1984/85 till 1985/ 86 har antalet tillsvidarcanställda genom uppsägningar och naturlig avgång minskat med 47 personer till 450. Vid utgången av februari år 1986 hade antalet minskat till 425.

Sveriges Investeringsbank AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967. Staten tillsköt i tre olika

poster sammanlagt 1000 milj. kr. i eget kapital. Sedermera ökades detta år

1978 med 300 milj. kr., varefter det insatta kapitalet uppgår till 1300 milj.

kr. Vid sidan härav har staten ställt en generell garanti om 5000 milj. kr. för bankens förbindelser. Under de gångna åren har bankens reservfond tiliförts 110 milj. kr. av egna vinstmedel samt 75 milj. kr. i aktieägartillskott.

Bolagets syfte Investeringsbanken har till uppgift att bidra till finansieringen av näringslivet, bl.a. avseende strukturanpassning och utveckling samt att lämna lån

till statliga och kommunala affärsverk och bolag.

Verksamheten under år 1985 Den under år 1984 genomförda omorganisationen av Investeringsbanken

har under år 1985 resulterat i en betydande volymökning av verksamheten. 157

Nyutlåningen har ökat med 69,30 från 1182 milj. kr. år 1984 till 2001 Skr. 1986/87:20 milj. kr.

Den totala lånestocken har ökat med 14,6 milj. kr. från brutto 5326 milj. kr. till 6104 milj. kr.

Bankens garantiförbindelser uppgår till 1221,9 milj. kr. Överlikviditeten under senare år har under år 1985 reducerats.

Resultat Det höga ränteläget år 1985 har medfört att årets ränteintäkter kunnat förbättras med 1,47 eller 11,6 milj. kr. till 811,8 milj. kr.

Genom att ersätta främmande kapital med eget kapital har räntekostnaderna minskat med 2,620 eller 11.8 milj. kr. till 441,0 milj. kr.

Räntemarginalen under år 1985 har uppgått till 1,76296, mot 2,0270 år 1984. Placeringsmarginalen är 5,7096 mot 5,4496 år 1984.

Räntenettot har ökat med 6,76 eller 23,4 milj. kr. till 370,8 milj. kr.

Försäljningar av aktier i samband med avvecklade ägarengagemang ger ett ytterligare resultattillskott på 10,4 milj. kr.

Provisioner och övriga intäktsposter har netto ökat med 55,56 eller 4,0 milj. kr. till 11,2 milj. kr.

Totalt ökade därmed bankens bruttoresultat med 4,97 eller 18,3 milj. kr. till 389,6 milj. kr.

Bankens omkostnader har ökat med 8,697 eller 3,0 milj. kr. till 37,9 milj. kr.

I likhet med övriga banker redovisas kreditförlusterna numera inte längre kalkylmässigt beräknande som genomsnittet av de senaste fem årens kreditförluster, utan som verkliga, under räkenskapsåret konstaterade och befarade kreditförluster.

Reserveringar för osäkra fordringar och aktier görs efter individuella bedömningar av varje ärende. Därtill kommer verkligt inträffade kreditförluster. Summan av dessa reserveringar och kreditförluster har minskat med 7672 eller 111,0 milj. kr. till 35,0 milj. kr.

Före valutakursdifferenser ökade därmed bankens resultat med 66,06 eller 125,4 milj. kr. till 315,5 milj. kr.

Riksbanken tillåter fortfarande inte förtidsinlösen av utländska lån. Under år 1985 har banken emellertid omdisponerat sina utländska lån så att de får en med hänsyn till valutariskerna bättre balanserad sammansättning.

Banken redovisar för år 1985 kursförluster på 5,7 milj. kr. mot 32,5 milj. kr. förra året. Dessa förluster har uppstått på valutor som stigit i förhållande till kronan. Lån i valutor som sjunkit i förhållande till kronan redovisas emellertid till upplåningstidpunktens kurs.

Banken kan för år 1985 redovisa ett rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatt på 309,8 milj. kr. mot 157,5 milj. kr. år 1984, en ökning med 96,6 70.

Av årets resultat har avsättningar på 245,4 milj. kr. gjorts till värderegleringskontot.

Till förnyelsefonden avsätts 6,4 milj. kr. Efter vinstdelningsskatt på 19,0 milj. kr. (förra året 1,3 milj. kr.) och inkomstskatt på 23,2 milj. kr. (förra 158

året 20,0 milj. kr.) redovisas årets nettovinst till 15,8 milj. kr. (förra året Skr. 1986/87:20

12,1 milj. kr.).

Moderbolagets disponibla medel uppgår härefter till 16.4 milj. kr. (förra

året 12,3 milj. kr.). Någon avsättning till bundna fonder föreslås inte. I likhet med för år 1984 föreslår styrelsen en utdelning med 11,7 milj. kr.,

varefter återstår 4,7 milj. kr. för balansering i ny räkning.

Koncernen

Koncernen redovisar ett rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatter på 310,6 milj. kr. mot 158,3 milj. kr. år 1984. Efter dispositioner och

skatter redovisar koncernen en nettovinst på 16,6 milj. kr. mot 12,9 milj.

kr. år 1984. Koncernens disponibla medel uppgår till 18.1 milj. kr. (13,2 milj. kr.). Någon avsättning till bundna fonder erfordras inte.

Räntabilitet och konsolidering

Årets resultat på 309,8 milj. kr. motsvarar en avkastning på eget kapital

efter betald skatt och inklusive obeskattade reserver på 13,370 mot 7.626

år 1984. Efter full skatt blev motsvarande avkastning 8,196 mot 4,66 året innan.

Bankens konsolideringsgrad, mätt som summan av eget kapital, värderegleringskonton och investeringsfonder i procent av balansomslutningen,

har ytterligare förbättrats, från 32,5 26 förra året till 33,7 70 år 1985.

Investeringar Bankens egna investeringar under år 1985 uppgick till 9,7 milj. kr., varav

6,7 milj. kr. avser investeringar bl.a. i en dataanläggning som finansierats under ianspråktagande av investeringsfonden. Detta belopp har direkt avskrivits mot fonden.

Ägarengagemang Med ägarengagemang menas i det följande dels aktier och andelar i företag, dels konvertibla lån som ger banken rätt att på vissa villkor förvärva aktier i företag.

Optionslån samt olika former av royaltyavtal och vinstandelslån redovisas ej separat utan ingår i bankens lånestock.

Det primära syftet med bankens ägarengagemang är att med riskkapital

bidra till utvecklingen av företag samt att avveckla dessa engagemang när

bankens medverkan som delägare inte längre behövs. Meningen är att banken genom värdestegring skall kompenseras för sitt risktagande.

Under år 1985 har banken avvecklat sitt engagemang i AB Bofors Nobelpharma

Gävleborgs Invest AB

H-Invest AB

Utvecklings AB Sydostinvest 159

Resultat vid avvecklingen av dessa engagemang har varit 10,4 milj. kr., Skr. 1986/87:20 motsvarande en genomsnittlig avkastning på drygt 2096 av det insatta kapitalet.

Under samma år har banken med aktier och/eller konvertibla lån engage-

rat sig i följande företag:

AVP Robot AB

Carlsson Ortho-Acoustic Systems AB

Finanshuset Förvaltaren AB Finnveden Invest AB Malmö Börshus AB Nynäskombinatet AB Nykomb

Ortivus Medical AB

AB P.M. 8 i Husum Svensk Metallseparering AB

Sydvästen AB

Teknikhuset Swetron AB

Versal AB

Xitec Elektronik AB Den sammanlagda satsningen i dessa nya engagemang och ytterligare

under året gjorda investeringar i äldre engagemang uppgår till 85,4 milj. kr.

I vissa företag intar banken en långsiktig position som ägare eller deläga-

re. Det gäller t.ex. engagemangen i Sukab, Finanshuset Förvaltaren, vissa

investmentbolag m.m. I sådana fall ser banken möjligheter att genom sina engagemang få spin-off-effekter på sin allmänna verksamhet.

De aktier banken förvärvar skrivs normalt omedelbart ner och värderas till högst substansvärde.

Övriga placeringar — likvida medel Bankens övriga placeringar, inklusive kassa, uppgick vid utgången av år 1985 till 590,1 milj. kr. jämfört med 838,5 milj. kr. ett år tidigare. Härav utgjorde 414,0 milj. kr. (593,6 milj. kr.) kortfristiga placeringar och 176,1 milj. kr. (217,6 milj. kr.) placeringar i långfristiga reverser och obligationer.

Särskilda uppdrag Sedan flera år tillbaka utför banken mot ersättning uppdrag för olika

kunders räkning. Dessa uppdrag spänner över ett flertal verksamhetsområden, t.ex. branschstrukturella analyser, företagsrekonstruktioner, före-

tagsöverlåtelser och styrelsecngagemang.

Den statliga strukturdelegationen för specialstålindustrin leds av en av

bankens tjänstemän och förvaltningen av dess utestående lån och garantier handläggs av banken.

Under år 1984 beslöt riksdagen att inrätta en s.k. Småföretagsfond på

100 milj. kr. Banken åtog sig att administrera denna fond, närmare bestämt genom avdelningen för företagsutveckling. Fondens styrelse är i sin helhet

rekryterad bland ledamöterna i bankens styrelse.

Fondstyrelsen har, i samråd med bankens styrelse, funnit det önskvärt 160

att markera en viss gränsdragning med banken vad avser inriktningen i = Skr. 1986/87:20

fondens investeringar. Sålunda kommer fonden i första hand att ingå som delägare i andra svenska venture capital-företag och regionala investment-

bolag. .

Under år 1985 har fonden engagerat sig i 10 företag med sammanlagt 44,8 milj. kr.

För år 1986 gäller i viss mån nya marknadsförutsättningar för banken. Därtill bidrar inte minst den fortgående liberaliseringen av kreditmarkna-

den. Det är än så länge omöjligt att förutse de praktiska konsekvenserna av

denna liberalisering. Det torde vara orealistiskt att anta att den stora ökningen av verksamhetsvolymen eller förbättringen av rörelseresultatet kommer att fortsätta i samma takt. Den interna organisationen som under år 1985 visat sig så framgångsrik måste konsolideras.

Swedair AB

Översikt 1984/85 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 312 305 Resultat före disp. och skatt 14 20 Redovisat årsresultat 2 2 Balansomslutning 266 213 Redovisat eget kapital 36 36 Investeringar 75 35

1984/85 1983/84 Antal anställda 621 542

Swedair AB ägs till 50 326 av staten genom försvarsdepartementet och till vardera 25 Z& av AB Aerotransport och Linjeflyg AB. Bolaget bedriver flygoperativ verksamhet innefattande bl.a. reguljär trafik på uppdrag av Linjeflyg och SAS, reguljär trafik på egna trafiktillstånd, målflygning för

svenska försvaret och utomlands, kartfotoflygning, ambulansflygning samt

annan specialflygverksamhet. Inom den reguljära trafiken specialiserar sig

Swedair på s.k. commutertrafik med flygplan i 30-40-passagerarklassen.

Vid sidan av flygverksamheten bedriver bolaget flygverkstadsrörelse samt betjänar försvarets robotförsöksplats i Vidsel. Bolaget svarar även för driften av vissa kommunala flygplatser. I anslutning till flrygverkstadsrörelsen bedriver bolaget vidare en omfattande agenturverksamhet, främst inriktad på allmänflygsektorn.

Det helägda dotterbolaget Swedair Trade AB marknadsför på agenturba-

sis flygplan och komponenter m. m. Bolaget äger vidare drygt 90 Ze av Basair AB, som bedriver affärsflyg

med basering i Västerås. Basair opererar fyra jet-, turboprop- och kolvmo-

torflygplan.

Swedair har den 30 juni 1986 förvärvat drygt 90922 av aktierna i agenturföretaget Hans Pättgen AB. 161

11 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 20

Antalet årsarbetare inom koncernen har framräknats enligt riksförsäk- Skr. 1986/87:20

ringsverkets normer och uppgick den 31 december 1985 till 621.

Koncernens totala omsättning för verksamhetsåret 1984/85 uppgick till

311,9 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick för verksamhetsåret 1984/85 till 14,3 milj. kr.

Koncernens utveckling bestäms främst av utvecklingen av den framtida sekundärtrafiken inom det reguljära flyget, av försvarets framtida beställ-

ningar samt av specialflygets tillväxttakt, vilken starkt påverkar verkstads-

rörelsens och agenturverksamhetens volym.

AB Swedcarrier

Historik Swedcarrier började sin verksamhet år 1937 under namnet Svenska Lastbil AB (SLAB). Bolaget, som då var ett dotterbolag till Stockholm —Westerås— Bergslagens Järnväg (SWB) införlivades i SJ-koncernen år 1945, när SWB förstatligades.

Redan från början var syftet att bolagets verksamhet — lokal lastbilstrafik — skulle vara ett komplement till järnvägen och att bolaget skulle användas för att stärka de spårbundna transporternas konkurrensförmåga.

Denna enda inriktning hade bolaget under lång tid. Det var första på 70-

talet som företaget på allvar började expandera, dets till följd av ökade satsningar på lastbilstrafikens område men framförallt genom att delar av

SJ:s engagemang inom färjetrafiken övertogs av bolaget.

Koncernens omfattning och verksamhetsinriktning

I dag är Swedcarrier — namnbytet gjordes år 1983 — moderbolag i en koncern, vars huvudsakliga verksamhet utföres av dotterbolag, av vilka de

största hittills varit AB Svelast och Scandinavian Ferry Lines AB (SFL). Svelast, som övertagit lastbilsrörelsen från moderbolaget, har under ut-

veckling en speciell teknik (C-sam) för direktöverföring av containers mellan järnvägsvagnar och lastbil, varigenom behovet av kranar och specialtruckar elimineras. Företaget inriktar sig nu på att specialisera sig på denna teknik.

SFL, som har sitt säte i Helsingborg, bedriver färjetrafik på linjerna Skr. 1986/87:20

Helsingborg— Helsingör och Limhamn — Dragör.

För övrigt omfattar koncernens verksamhet in- och utrikes flyttningsrörelse (Freys Express AB) samt entreprenadrörelse med en unik teknik för tunga, avancerade montagelyft.

Under år 1985 uppdrog regeringen åt statens järnvägar att fr.o.m. den 1

januari 1986 ombilda AB Swedcarrier till förvaltningsbolag. I samband med ombildningen överfördes SJ:s aktieinnehav i nedanstående bolag till Swedcarrier: ASG AB AB Landtransport AB Trafikrestauranger Enligt den av regeringen fastställda bolagsordningen skall Swedcarrier

till föremål för sin verksamhet ha ”att äga och förvalta fast och lös egendom, i första hand aktier i dotterbolag, att verka för en ändamålsenlig samordning och utveckling av den verksamhet som bedrivs av dotterbolagen samt att idka annan därmed förenlig verksamhet, inbegripet rederirö-

relse och handel med aktier och andra värdepapper".

Verksamheten under år 1985

Landtransportrörelsen, koncentrerad till dotterbolagen AB Svelast och Freys Express AB och med moderbolaget som resurshållare ifråga om en mindre del av fordonsparken, ökade under 1985 sin omsättning med 3527 till 640 milj. kr. Uppdrag från SJ till Svelast inom ramen för det s.k. C-samprojektet svarade för 6572 av omsättningen. Mängden containeri-

serat gods i C-samtrafik växte under år 1985 från ca 600000 ton till ca 660000 ton. Dotterbolagen Norströms Åkeri AB och Svelast Landtransport A/S har per den I januari 1985 inordnats under AB Svelast, som

dessutom förvärvat samtliga aktier i intressebolaget Hillerström Freys

Internationella Transporter AB. (Omsättning exkl. införselmoms: ca 90 milj. kr.) Resultatet efter planenliga avskrivningar, med hänsyn tagen till moderbolagets nettobidrag ifråga om fordonshyror, försämrades från 36 milj. kr. till 27 milj. kr., vilket sammanhänger med bl.a. förluster i kontinenttrafiken och korrigering av tidigare för lågt beräknad semesterlöneskuld i Svelast.

Sjötransportrörelsen omfattar färjefart dels Trelleborg-Traveminde i poolsamarbete mellan moderbolaget och det västtyska TToHG (containers, lastbilar, trailers), dels i det helägda dotterbolaget Scandinavian Ferry Lines AB (SFL), som trafikerar lederna Helsingborg—- Helsinggr och Limhamn-— Draggr (passagerare, personbilar, lastbilar, trailers). Linjetrafi-

ken präglades av fortsatt god ekonomisk tillväxt såväl inom passagerar-

som lastsektorn. Resultatet efter planenliga avskrivningar ökade från 36 milj. kr. till 63 milj. kr. Vid avyttring av fartyg uppkom en vinst uppgående till drygt 2 milj. kr., vilken är väsentligt lägre än motsvarande föregående

år (39 milj. kr.). Bidraget från externt utchartrat tonnage var år 1984 ca 9 milj. kr. Under år 1985 har någon extern utchartring inte förekommit. Övriga verksamhetsgrenar inkluderar AB Resmastservice” entreprenad- 163

verksamhet, Swedcarrier Terminalservice AB's fastighetsförvaltning samt Skr. 1986/87:20

moderbolagets finansrörelse.

Entreprenadverksamheten och fastighetsförvaltningen ökade sammantagna sitt resultat efter finansnetto med 1 milj. kr. Moderbolagets finans-

netto försämrades med ca 17 milj. kr. hänförligt till bl.a. vikande räntein-

täkter (6,9 milj. kr.), sänkt utdelning från dotterbolagen (3,7 milj. kr.) och väsentligt lägre reavinster vid försäljning av värdepapper (6,6 milj. kr.).

Investeringar Koncernens totala investeringar uppgick under år 1985 till 184 milj. kr.,

varav 142 milj. kr. hänförde sig till fartyg (färjor) och 24 milj. kr. till

landsvägsfordon.

Investeringarna i sjötransportrörelsen fördelade sig sålunda: SFL, modernisering av tonnage 54 milj. kr. (brutto)

Moderbolaget, pågående nybyggnad vid Seebeckwerft (Bremerhaven) av en kombinerad passagerar- och bilfärja (för totalt 150 milj. DM) 88 milj.

kr.

Den under byggnad varande färjan vid Seebeckwerft levereras i februari

1987 och skall sättas in på leden Treleborg- Travemände. Färjan har kapaciteten I 600 passagerare och 93 trailers (eller 540 personbilar). Anskaffningen enligt ovan av landsvägsfordon (24 milj. kr.) avsåg i huvudsak fordon specialutrustade för C-samtrafiken (AB Svelast).

Finansiering Investeringarna (184 milj. kr.) översteg ”från årets verksamhet tillförda medel” med 34 milj. kr.; differensen täcks av intäkter erhållna vid försälj-

ning av anläggningstillgångar.

På grund av det höga realränteläget i Sverige tas koncernens långfristiga lån i sådana utländska valutor för vilka riskexponeringen bedöms kunna

hållas inom acceptabla gränser.

Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar ökade med 59 milj. kr. och uppgick vid årets slut till 103 milj. kr. Därtill kommer outnyttjade checkräkningskrediter på 44 milj. kr.

Swedec International AB

Historik Skr. 1986/87:20

Genom ett riksdagsbeslut år 1978 etablerades SWEDEC International AB, vars verksamhet startade år 1979. Företaget ägs av svenska staten med

50 76 och av 19 svenska företag med 5026. Aktiekapitalet uppgår till 3,5

milj. kr.

Bolagets syfte

Företaget skall till framför allt u-länder sälja mjuk- och hårdvara inom

utbildningsområdet och utnyttja den svenska resursbasen bestående bl.a.

av skolöverstyrelsen, AMU-centra, högskolor, specialinriktade skolor m.fl. Bolaget skall på detta sätt bidraga till att generellt öka exporten av

produkter från Sverige och bistå svenska företag i samband med leveranser, där utbildning ingår.

Bolaget har en styrelse bestående av ordförande samt fyra representan-

ter från näringslivet och fyra representanter från staten.

Bolagets verksamhetsinriktning

En stor efterfrågan förekommer från u-länder, framför allt inom yrkesutbildningsområdet, då man i dessa länder idag har en stor brist på yrkesut-

bildade arbetare. Företaget har därför erbjudit utbildningsprogram inom

bl.a. fordonsteknik, trä- och pappersteknik, mekanik, el/elektronik, bygg-

nadsteknik och underhållsteknik. Företaget kan inom dessa områden erbjuda kompletta paket inkluderande byggnation av yrkesutbildningscentra, utrustning, framtagning av läromedel och läroplaner, tillhandahållande

av lärare och experter, kurser och direkt utbildning i Sverige eller i utlan-

det. Bolaget driver projekt i Angola, Cape Verde, Guinea Bissau, Sri Lanka, Egypten och Mogambique. Omsättningen år 1985 var 11,0 milj. kr.

Antalet anställda är för närvarande 25. Bolaget arbetar dessutom med ett antal konsulter och specialister, som knyts till varje projekt.

Framtidsutsikter Företaget har nu fått ett antal referensobjekt att stödja sig på i ovannämnda länder. Vidare förhandlar man med ett antal marknader i Sydost-asien, Mellanöstern och Afrika vilka förhoppningsvis leder till ytterligare uppdrag.

En kontinuerlig bevakning sker av internationella finansieringsinstitutioner såsom Världsbanken där intresse finns för företagets produkter.

Swedegas AB är ett av statens vattenfallsverk helägt dotterbolag. Under hösten år 1985 har Vattenfall genomfört förhandlingar med externa intressenter om samverkan i Swedegas. Dessa har i början av år 1986 resulterat i en överenskommelse mellan Shell Gas B. V. Holland (Shell), Den Norske Stats Oljeselskap a.s. (Statoil) och Dansk Olie & Naturgas A/S (D.O.N.G.) å ena sidan och Vattenfall å andra sidan om samgående i Swedegas. Överenskommelsen som har godkänts av riksdagen. innebär att

Vattenfall överlåter sammanlagt 40 Zz av aktieinnehavet i Swedegas mot-

svarande 2026 av röstvärdet hos de överlåtna aktierna. Aktieinnehavet

fördelar sig därefter med 60 20 på Vattenfall, 15 76 på Shell, 15 90 på Statoil och 10220 på D.O.N.G. Som en följd av det förändrade ägareförhållandet i bolaget har vid extra

bolagsstämma i Swedegas den 14 januari 1986 stämman 1 enlighet med styrelsens förslag beslutat ändra bolagsordningen så att bolaget enligt den nya lydelsen har till föremål för sin verksamhet att anskaffa, transportera och i Sverige distribuera och marknadsföra naturgas samt att planera, samordna och vidtaga åtgärder, syftande till att främja landets försörjning med naturgas, ävensom att bedriva annan därmed förenlig verksamhet.

Sydgasprojektet Arbetet med anläggning av Swedegas stamledning Dragör—Hasslarp i Sydgasprojektet har fortskridit planenligt under år 1985 och avslutats

under senare delen av året. Driftsättning av stamledningen inleddes i mars, då den första naturgasleveransen för fyllning och provning av högtrycksnätet togs emot från Dansk Naturgas A/S (Dangas). Sydgasprojektet invigdes

officiellt den 14 juni 1985 av energiminister Birgitta Dahl. Vid utgången av

år 1985 har Swedegas bruttoinvesteringar i stamledningen uppgått till ca.

440 milj. kr. Efter försäljning av naturgasvolymer till sydgas AB (Sydgas), utöver de tidigare kontrakterade, beräknas naturgasleveranserna under det

första avtalsåret 1985-10-01— 1986-09-30 uppgå till drygt 200 Mm".

Sydgas 2- och Västgas I-projekten Skr. 1986/87:20

Utöver Sydgasprojektet har arbete pågått med att kartlägga och analysera

de ekonomiska förutsättningarna för nya marknader för naturgas i Sverige,

i första hand genom en utvidgning av Sydgasprojektet mot Halmstad (Sydgas 2) och vidare mot Göteborgsregionen (Västgas D).

På grundval av det utförda utredningsarbetet har Swedegas styrelse

beslutat förorda en utvidning av det svenska naturgassystemet upp till

trakten av Göteborg, varefter Vattenfall i en skrivelse till regeringen i mars hemställt om riksdagens bemyndigande att medge verket att teckna borgen

för erforderliga lån för en utbyggnad av stamledning Ingelstorp— Getinge —

Tulebo.

Sydgas 2- och Västgas 1-projekten — med starttidpunkt sommaren 1987 för Halmstadsdelen och våren år 1988 för Göteborgsdelen — baseras på

dels ett i februari år 1985 träffat optionsavtal med Dangas om gasleveran-

ser på upp till 250 Mm” naturgas/år under en tioårsperiod räknat från oktober är 1986, dels under 1985 träffade avtal med Sydgas om leveranser till Halmstadsområdet och Energiverken i Göteborg om leveranser till

Göteborg.

Sedan regeringen i december år 1985 bemyndigat Vattenfall att teckna

borgen med ytterligare 100 milj. kr. avseende lån, som Swedegas tar upp

på den allmänna kapitalmarknaden för dessa projekt. har Swedegas kontrakterat utrustning för stamledningsbygget inom Sydgas 2-området.

Utredningsverksamhet

På Vattenfalls uppdrag har arbete pågått med att bearbeta nya marknader

för naturgas i Sverige. En omfattande förplanering har bedrivits beträffande utformningen av ett framtida naturgassystem mot Mellansverige.

För att fortsätta det arbete som bedrivits inom ramen för den s.k. Mälaren -—- Hjälmarengruppens verksamhet har utredningsbolaget Sveagas AB bildats med Swedegas som ägare till 5192 och kommunerna Karlskoga, Karlstad, Köping, Motala, Norrköping, Surahammar och Örebro som ägare till lika delar av resterande 4970. I detta samarbete deltar även Gullspångs Kraftakticbolag och Värmlandsenergi AB.

Marknadsarbete har vidare bedrivits genom Mittgas AB, Kommun-

energi AB, STOSEB AB samt Vattenfall Västsverige inom respektive företags verksamhetsområden. Arbetet har även inkluderat allmän energi-

marknadsbevakning och specieila utredningsuppdrag för fortsatt naturgasintroduktion.

Arbetet med att finna en lämplig metod för lagring av naturgas har

fortsatt. På industridepartementets begäran har Swedegas i samråd med Sydgas och Svenska Gasföreningen utrett hur leveransberedskap och för-

sörjning av naturgaskunder skall kunna upprätthållas i avspärrnings- och krissituationer.

Ekonomi och personal Skr. 1986/87:20

Stamledningen har finansierats, till den del som tas i anspråk för Sydgas-

projektets volymer, genom att emittera företagscertifikat på svensk penningmarknad mot Vattenfalls borgen. Överkapaciteten i stamledningen avsedd för kommande naturgasprojekt har finansierats genom ett villkorat

lån från Vattenfall. Upplåningen inom ramen för certifikatprogrammet uppgick vid utgången av år 1985 tili 275 milj. kr. Härav har ca. 170 milj. kr. i mars år 1986 konverterats till ett femårigt euroobligationslån på nominellt

200 miljoner danska kronor.

I resultaträkningen redovisat aktieägartillskott avser av Vattenfall för-

skotterat belopp till Swedegas för nyttjanderättsersättning för stamledning i Sydgasprojektet. Ersättningen motsvarar Swedegas kostnader för räntor och avskrivningar för stamledningen. Villkorad återbetalningsskyldighet föreligger för beloppet, som därför upptages som ansvarsförbindelse.

Överenskommelsen mellan de nya delägarna förutsätter att Swedegas

egna kapital skall ökas med sammanlagt 400 milj. kr., varav 300 milj. kr. såsom aktiekapital och 100 milj. kr. såsom reservfond. Vidare förutsätts

bland annat att statliga villkorslån till Swedegas för utredningsarbeten

m.m. om 111,9 milj. kr. inkl. upplupen ränta efterges och att ett tidigare statligt villkorslån till Swedegas om 187,8 milj. kr. inkl. upplupen ränta för

finansiering av överkapaciteten i det danska naturgasnätet omvandlas till

ett villkorat bidrag. Överenskommelsen, som erfordrar riksdagens godkän-

nande, har redovisats i den förenämnda propositionen till riksdagen den 6

februari år 1986.

Swedish Aviation Development AB (Swedavia)

Översikt 1985/86 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 22,9 11,1 Resultat före disp. och skatt 0,9 0,2 Redovisat årsresultat 0,1 0,0 Balansomslutning 10,3 7,6

Swedavia är ett av luftfartsverket helägt dotterföretag. Dess huvuduppgift är att marknadsföra luftfartsverkets tjänster på den internationella marknaden, att organisera och genomföra utlandsprojekt samt att främja svensk export inom luftfartsområdet.

Aktiekapitalet uppgår efter en nyemission under budgetåret 1984/85 till

3,0 milj. kr. Luftfartsverket får teckna borgen intill högst 8,0 milj. kr. för lån till bolaget. 168

Verksamhetsåret 1985/86 har präglats av förtsatta marknadsåtgärder i Skr. 1986/87:20 länder där bolaget har en etablerad verksamhet och ett upparbetat kontaktnät. Bland dessa länder kan nämnas Gambia, Kina, Pakistan, Saudi Arabien, Tanzania och Zimbabwe. |

Under året erhöll bolaget kontrakt också med Nya Zealand avseende medverkan i en total modernisering av landets flygtrafikledningssystem.

Bolagets omsättning för verksamhetsåret uppgick till 22,9 milj. kr. vilket innebär en ökning med drygt 10076 jämfört med 1984/85. Verksamheten har medverkat till en viss resultatförbättring för luftfartsverket. Exportförsäljning i samverkan med flygtrafikledningsskolan på Malmö/Sturup flygplats har också ökat skolans omsättning.

Inom utbildningsverksamheten vid flygtrafikledningsskolan startades ny kurs för flygledare från Saudi Arabien. Ett antal specialkurser med elever från bl.a. Irak, Nigeria, Saudi Arabien har genomförts.

Bolaget har arrangerat flygsäkerhetskurser genom "Institute of Aviation Safety” med 62 elever från 18 nationer.

Swedish National Road Consulting AB (SweRoad)

Historik Vägverkets utlandsverksamhet initierades av önskemålet att utomlands kunna sälja personalens kunnande samt inom verket utvecklade väghållningshjälpmedel. I samband med Internationella Vägföreningens världskongress i Stockholm under juni 1981 lanserades tjänsterna under rubriken SweRovad Consulting. För att uppnå en i förhållande till verkets ordinarie arbetsuppgifter väl avgränsad verksamhet hemställdes i början av år 1982 hos regeringen om att få bilda ett separat bolag.

Efter riksdagsbehandling medgav regeringen i beslut den 19 maj 1982 (I 873/82) vägverket att bilda ett av staten helägt aktiebolag vars aktier skulle förvaltas av vägverket. Stiftelscurkund upprättades den 18 juni varefter konstituerande stämma hölls. Den utsedda styrelsen höll sitt första sammanträde den 17 augusti 1982. Beslut har sedermera fattats om att förlänga 169

det första räkenskapsåret till att omfatta perioden till och med utgången av Skr. 1986/87:20 år 1983.

Bolagets syfte Bolagets syfte är att bedriva konsulterande verksamhet främst i utlandet. Detta omfattar försäljning av produkter och tjänster liksom därmed förenlig verksamhet inom väghållningsområdet. Resursbasen är främst det kunnande och den erfarenhet som finns i vägverkets ordinarie organisation. De marknadsförda produkterna har utvecklats i samarbete mellan vägverket, statens väg- och trafikinstitut (VTI) samt svensk industri. Marknadsförings- och försäljningsavtal har träffats med ett flertal utvecklande och tillverkande företag.

Verksamhetsinriktning Avsikten är att i samarbete med konsulter, entreprenörer och svensk industri verksamma i utlandet bredda basen för svensk försäljning av produkter och tjänster. Det har därvid visat sig att administrativt och organisatoriskt kunnande inom väghållningen — främst vad gäller vägunderhåll och trafiksäkerhet — har bästa förutsättningarna att konkurrera på den internationella marknaden. SweRoads profilering som ett av vägverket förvaltat dotterbolag har givit tillträde till andra länders vägmyndigheter och beslutsfattare.

Verksamheten under år 1985 Under året har totalt ca 100 personer engagerats utomlands och i slutet av är 1985 var 43 personer anställda av SweRoad.

Bolagets aktiekapital är oförändrat, 2,0 milj. kr. Omsättningen har under år 1985 ökat med ca 7 milj. kr. till ca 22 milj. kr.

SweRoad presenterade under våren ett långsiktigt trafsksäkerhetsprogram för Botswana. Ett nytt kontrakt har undertecknats 1 oktober 1985. SweRoad kommer under en två-årsperiod att genomföra delar av programmet som berör bl.a. organisation, utbildning, information, datainsamling.

I Zimbabwe pågår fyra projekt varav två har påbörjats under året. De ursprungliga projekten, med tillhandahållande av personal på olika nivåer inom vägadministrationen och genomförande av ett utbildningsprogram för bilinspektörer, har förlängts med ytterligare två år.

De nya projekten innebär att SweRoad på konsultbasis skall dels introducera nya metoder för planering, styrning och uppföljning av vägunderhållet inklusive ett vägdatabanksystem, dels genomföra en arbetsledarutbildning inom vägunderhållssektorn.

SweRoad presenterade under våren år 1985 en trafiksäkerhetsstudie med ett förslag till organisation för Zimbabwes framtida trafiksäkerhetsarbete. Förslaget har sedan under året remissbehandlats och därefter accepterats av vägmyndigheten och finansministeriet i Zimbabwe.

I Saudi-Arabien startades under våren år 1985 ett långsiktigt vägunder- 170

hålls- och trafiksäkerhetsprojekt. Arbetet har under året bestått i att inven- Skr. 1986/87:20 tera vägnätet, studera vägtrafiksäkerhetsfrågor, utveckla trafikräkningssystem och att vara rådgivare i vägunderhållsfrågor.

En i Sverige tillverkad mätbil (FIA-bil) har använts vid väginventeringen.

Samarbetet med vägmyndigheten i Jordanien har pågått sedan år 1983 och har avslutats under äret. Samarbetet har gällt dels vägunderhållsfrågor såsom framtaganden av handböcker och anvisningar för vägmärken och vägvisning, rådgivning vid uppbyggnaden av ett väglaboratorium dels framtagande av en investeringsplan för landsbygdsvägnätet.

Under hösten erhölls ett uppdrag att upprätta ett utbildningsprogram för arbetsledare och maskinoperatörer inom vägmyndigheten i Laos. Uppdraget, som påbörjats vid årsskiftet, kommer att pågå i fyra månader.

Under våren arrangerade SweRoad tillsammans med mexikanska myndigheter ett svensk-mexikanskt trafiksäkerhetsseminarium i Mexiko City inom ramen för det tekniska utvecklingssamarbetet länderna emellan.

SweRoad jämte några andra svenska företag var under hösten år 1985 inbjudna till Kina och höll där projekterings- och vägbyggnadsseminarier. Ett samarbetsavtal har därefter upprättats mellan vägmyndigheten i Kina och SweRoad.

SweRoad har under året haft arbetande personal också i Oman, Nord- Yemen och Tanzania.

SweRoad deltar med persona! i Swedish Road Maintenance Group, administrerad av Sveriges Exportråd. Gruppen, i vilken ingår ett flertal svenska vägfirmor och maskintillverkare, har till uppgift att sälja svenskt kunnande inom hela vägunderhållssektorn.

En avancerad bil, ”Road surface tester” (RST), har genom RST System International Co, där SweRoad är delägare, haft mätningsuppdrag i Canada och USA där verksamheten kommer att fortsätta.

, Framtidsutsikter Erfarenheterna från de första projekten och fortsatta förfrågningar från ett stort antal länder pekar på vikten av goda språkkunskaper och dokumenterat kunnande. Formell utbildning måste tillmätas stor betydelse, samtidigt som den personliga erfarenheten av offentlig tjänst ger insteg hos myndigheter utomlands.

Den fortsatta utökningen av verksamheten inriktas i första hand på engelskspråkiga länder i Afrika och Mellanöstern. I första hand inom områdena väghållning och trafiksäkerhet utökas aktiviteterna i Saudi-Arabien, Zimbabwe, Botswana m.fl. Offertgivning och förhandlingar pågår dessutom med ett flertal länder i Mellanöstern och Sydostasien, några tillsammans med svenska konsulter och leverantörer.

Historik I början av år 1980 träffade företrädare för staten överenskommelse med

kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund samt Sydkraft AB om genom-

förande av det s.k. Sydgasprojektet. Detta skulle ske genom Sydgas AB enligt förutsättningar som preciserades i ett av parterna godkänt dokument. Riksdagen godkände under våren 1980 överenskommelsen.

Till grund för parternas överenskommelse låg avtal mellan Swedegas AB

och Dansk Olie & Naturgas A/S om leveranser och transport av naturgas.

Dessa avtal hade träffats inom ramen för ett avtal den 29 februari 1980 mellan svenska och danska regeringarna om samarbete på naturgasområdet.

Analyser under år 1982 pekade på försämrade förutsättningar för projektet, främst beroende på en ogynnsam utveckling av gas- och oljepriser

samt högre investeringskostnader. Under våren 1983 upptogs därför förhandlingar mellan staten och Sydgas dåvarande ägare, kommunerna Malmö, Lund och Helsingborg samt Sydkraft AB. Förhandlingarna ledde till att ett nytt konsortialavtal om Sydgas kunde tecknas den 26 oktober 1983 varvid staten inträdde som hälften-ägare i Sydgas AB.

Sydgas AB är det regionala gasbolaget i södra Sverige som levererar gas till de fyra distributörerna Sydkraft Naturgas AB och energiverken i Malmö, Helsingborg och Lund. I Sydgas uppgift ingår också att uppföra, äga och driva regionalt gasnät samt att, enligt särskilt avtal med Swedegas, bygga och driva Swedegas stamledning från Dragör i Danmark.

Verksamheten under år 1985

Verksamheten i Sydgas AB har under år 1985 huvudsakligen avsett Syd-

gasprojektet. Detta innebär uppbyggnad av en distribution av 440 miljoner

m? naturgas om året i sydvästra Skåne. Den 20 mars fylldes sjötedningen till Klagshamn med naturgas för första gången och den 14 juni invigdes Sydgasprojektet. I samband därmed levererades naturgas till de första kunderna. I Början på september var samtliga 17 hittills byggda M/R-stationer driftsatta. Under provdriftstiden till och med september levererades 15 miljoner

m”. Ordinarie leveranser inleddes den 1 oktober och fram till den 31 Skr. 1986/87:20 december levererades 64 miljoner m? naturgas.

Sydgasprojektets ekonomiska resultat, dvs. hos såväl Sydgas som distributörerna, skall enligt konsortialavtalet om Sydgas uppsamlas hos Sydgas AB. Detta sker genom att Sydgas fastställer justering av naturgaspriset enligt med distributörerna särskilt överenskomna redovisningsprinciper.

Konsortialavtalet innebär också åtaganden för delägarna — staten, Syd-

kraft och kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund — att vid behov tillföra bolaget erforderliga tillskott eller lämna borgen för upplåning för att

täcka resultat- och likviditetsunderskott.

Resultatunderskottet i Sydgas om 38,8 milj. kr. i Sydgas täcks genom

driftbidrag från delägarna. För år 1985 har delägarna — i förhållande till sitt aktieinnehav — lämnat sammanlagt 40,0 milj. kr. i driftbidrag varefter

Sydgas resultat uppgår till 1,2 milj. kr., vilket används för avskrivning utöver plan av gasanläggningarna.

Under år 1985 uppgick investeringarna i Sydgas anläggningar till 77,8

milj. kr. Vid årsskiftet var därmed Sydgas totala investeringar i anlägg-

ningstillgångar 239,2 milj. kr. Inom ramen för Sydgasprojektet har under år 1985 påbörjats utbygg-

nader till Höganäs, Klippan och i Tågarp.

Utom ramen för Sydgasprojektet har överenskommelse träffats med Sydkraft Naturgas om utbyggnad till Laholm och Halmstad. Denna senare

utbyggnad hålls ekonomiskt åtskilt från Sydgasprojektet.

Utbyggnaden till Klippan sker med ledningsdimensionen 400 mm vilket möjliggör en framtida vidareutbyggnad inte bara till Perstorp utan även till Hässleholm, Kristianstad, Bromölla och delar av Blekinge. Avtal har träffats med Sydkraft om att Sydkraft svarar för de med överdimensioneringen förknippade kostnaderna.

Investeringarna i Sydgas anläggningar finansieras genom upplåning med statlig garanti. Sydgas har hos Allmänna Pensionsfonden och Sveriges Investeringsbank upptagit ett cash-flow anpassat lån på totalt 100 milj. kr.

varav 75 milj. kr. lyfts under året.

Sydgas har genom entreprenadavtal med Swedegas åtagit sig att projektera och bygga Swedegas stamledning från mätstationen i närheten av Dragör i Danmark till Ingelstorp utanför Helsingborg. Entreprenadåtagandet, som utförs till Sydgas självkostnad, har för år 1985 uppgått till 54,0 milj. kr.

Sydgas äger genom transportavtal med Swedegas rätt att utnyttja Swedegas stamledning till att föra naturgas för Sydgasprojektet från leveranspunkten i Dragör i Danmark till Sydgas grenledningar och M/R-stationer. I enlighet med konsortialavtalet om Sydgas och regeringens naturgasproposition 1983/84:47 skall i tilläggsavtal till transportavtalet avtalas att avgift

för nyttjanderätten utgår först från I oktober 1995. Nyttjanderättsavgiften

avpassas så att Swedegas erhåller full ersättning för samtliga sina mot Sydgas behov svarande kapitalkostnader avseende tiden I oktober 1985 till 1 oktober 2005.

Sydgas har på uppdrag av Swedegas att svara för drift och underhåll av

stamledningen. 173

Under året har avtalet mellan Dangas och Swedegas om gastransport Skr. 1986/87:20 genom Danmark reviderats och förenklats.

En ny lag om försörjningsberedskap på naturgasområdet gäller från den

1 januari 1986. Frågan om beredskapslagring av naturgas utreds inom

industridepartementet i samråd med branschen. Regeringen har i februari 1986 i proposition till riksdagen föreslagit att

ägarförhållandena i Swedegas ändras genom att Shell, Statoil och Dansk Olie- och Naturgas A/S blir delägare. Avsikten är att skapa förutsättningar

för utbyggnad av naturgasförsörjningen på västkusten upp till Göteborg. Styrelsen har i februari 1986, bl.a. mot bakgrund av oljeprisfallet beslutat begära omförhandling av gaspriset med Swedegas.

Medeltalet anställda under år 1985 utgjorde 17 (15) personer. Förutom egen personal utnyttjar Sydgas motsvarande 3—4 årsanställda från utomstående entreprenör för löpande drift- och underhållsarbeten samt beredskapstjänst.

Sydgas ägs av staten (5096), Sydkraft (26,56), Malmö kommun

(13,590), Helsingborgs kommun (696) och Lunds kommun (496). Lunds kommun har under året minskat sitt aktieinnehav från 6 till 4 procentenheter genom överlåtelse till Sydkratt.

Systembolaget AB

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets syfte Bolaget bildades år 1954 i samband med riksdagsbeslutet om motbokssystemets avskaffande. Bolagets uppgift är att bedriva detaljhandel med sprit, vin och starköl samt annan i samband därmed närstående verksamhet. Enligt avtal med staten innehar bolaget den ensamrätt till detaljhandel med nämnda varor i Sverige som föreskrivs i lagen om handel med drycker. Bolaget ombesörjer också partiförsäljningen till restauranger. Fr.o.m. den 1 januari 1978 sker dock partihandeln med svensktillverkat starköl direkt mellan bryggeri och restaurang. Bolaget säljer dessutom alkoholfria festdrycker.

Systembolaget är ett redskap för samhällets alkoholpolitik och arbetar för det mål för alkolholpolitiken som har ställts upp av riksdagen: att minska den totala alkoholkonsumtionen för att därigenom tränga tillbaka 174

alkoholskadorna. Bolaget skall sköta försäljningen på sådant sätt att ska- Skr. 1986/87:20 dor i möjligaste mån förhindras. Verksamheten skall skötas rationellt och allmänheten ges god service inom ramen för gällande försäljningsregler

och andra av statsmakterna givna förutsättningar. Bolaget skall genom prissättningen få täckning för sina kostnader och skälig vinst. Nettovinsten levereras in till statskassan.

Bolagets omfattning

Vid utgången av år 1985 har bolaget 322 butiker i 228 orter fördelade på 211

kommuner. (Stockholms och Göteborgs kommuner med förorter räknas

vardera som en ort.) En av butikerna sålde ej sprit. Dessutom fanns 644 utlämningsställen — dvs. vanliga affärer samt järnvägs- och busstationer — där bolagets varor utan extra kostnad levereras till kunden efter beställning.

Verksamheten under år 1985 Den långsiktiga nedgången av alkoholförsäljningen fortsatte under år 1985. Systembolagets försäljning, mätt i ren alkohol, minskade med 1,2 22 jämfört med året innan, då minskningen var av ungefär samma storlek eller 1,4 2.

Under år 1985 såldes 6,06 liter ren alkohol per invånare över 15 år

(inklusive ö! klass ID, vilket kan jämföras med 6,01 liter under år 1984, en

ökning med 0,8 26.

Bolagets konsumentupplysning har som tidigare år omfattat både sakinformation om varusortimentet och fakta om alkoholens verkningar och risker.

Varuinformationen tillgodoses främst genom skyltningar i butikernas

fönster och montrar, trycksaker och utbildning av personalen. Övrig information sker genom film. video, annonsering i massmedia, faktaböcker, broschyrer, affischer m.m. — ofta i samarbete med olika myndigheter och organisationer såsom socialstyrelsen, sjösäkerhetsrådet, försvaret och idrottsrörelsen.

Rörelseresultatet blev 35,8 milj. kr. högre än år 1984 och uppgick till

279,2 milj. kr. (243,5). Läggs de finansiella och extraordinära posterna till är resultatet före bokslutsdispositioner och skatt 374,7 milj. kr. (382,7). Efter bokslutsdispositioner, som uppgick till 40,0 milj. kr. (37.5), blev

resultatet före skatt 334,7 milj. kr. (345,2). Sedan avdrag av beräknad skatt skett med 198,6 milj. kr. (200,9) redovisas ett nettoresultat på 136,1 milj. kr. (144,3).

Omsättningstillgångarna ökade med 180,6 milj. kr. till 1705,7 milj. kr.

(1525.1). Det är framför allt likvida medel som har ökat.

Anläggningstillgångarna upptas med 592,4 milj. kr. (537,2).

Kortfristiga skulder ökade med 226,2 milj. kr., beroende huvudsakligen

på ökad leverantörsskuld och uppgick till 1156,5 milj. kr. (930,3).

Långfristiga skulder upptas till 454,6 milj. kr. (458,8), en minskning med 4,2 milj. kr. 175

Investeringar i inventarier, fastigheter m.m. uppgick till 25,2 milj. kr., Skr. 1986/87:20 varav i fastigheter 11,9 milj. kr.

Bolaget ägde vid 1985 års utgång 120 fastigheter på fri och egen grund

varav 18 samägs med annan part. På ofri grund har bolaget 5 byggnader.

Därutöver innehar bolaget andel till minst 1/3 i 10 aktiebolag och två

handelsbolag som tillsammans äger 22 fastigheter i vilka bolaget har butik. Ökningen i fastighetsbeståndet hänger samman med förnyelsen i bolagets butiksnät. Investeringar i fastigheter för nya och bättre butiker kommer att fortsätta.

Bolagets butiksnät moderniseras fortlöpande, dels genom utbyte av gamla lokaler mot nya, dels genom ombyggnad, utökning och nyinredning

av äldre lokaler. Under år 1985 har tolv butiker kunnat bytas medan fem har utökats och byggts om till modern standard. Genom nyetablering har tre butiker tillkommit under året. En butik har lagts ned.

Framtidsutsikter

Åtta nya butiker beräknas tillkomma under år 1986 medan sju butiker

enligt planeringen skall kunna flytta till nya lokaler.

Tendenserna från de senaste åren beträffande Systembolagets försäljning stod sig i huvudsak under år 1985. Det innebar en viss nedgång av den

totala försäljningen, mätt i ren alkohol. Övergången från sprit till vin

fortsatte. Försäljningen av starköl i systembutikerna minskade något, vil-

ket uppvägdes av ökad försäljning i restaurangerna. Genom att försäljning-

en av öl klass II ökade kraftigt, inträffade sannolikt en viss ökning av den

totala konsumtionen av alkohoi under år 1985. Hur utvecklingen blir i framtiden beror i stor utsträckning på vilka beslut statsmakterna fattar om alkoholpolitiken, framför allt hur skatteinstrumentet hanteras. Försäljningen av alkoholdrycker är priskänslig, och priset utgörs till största delen av dryckesskatt och mervärdeskatt.

Även när det gäller verksamheten i övrigt är bolaget beroende av statsmakternas beslut om det alkoholpolitiska regelsystemet. Genom beslut år 1984 fastslogs än en gång att systembutikerna skall vara stängda lördagar och söndagar. Samtidigt framhölls att Systembolaget bör ha frihet att självt

i något större utsträckning än hittills anpassa öppettiderna måndag-fredag efter kundernas önskemål. Efter försök under år 1985 i ett begränsat antal butiker med ändrade öppettider, har bolaget nu beslutat att normalt öppna butikerna 9.30 på morgonen och ha öppet till 18.00 på kvällen måndag— onsdag och fredag. På torsdagar förlängs öppethållandet till 19.00. Ett drygt hundratal butiker har avvikande öppettider. Olika effekter av öppethållandet skall fortlöpande studeras. I linje med riksdagens uttalanden hösten år 1984 har bolaget beslutat att

något öka takten i etablering av systembutiker i kommuner som saknar

butik. Det innebär att beslut kommer att fattas om nyetablering i 4—5

kommuner per år under de närmaste åren.

Teleinvest AB Skr. 1986/87:20

Översikt 1985” 1984/85

us (milj. kr.) (milj. kr.)

+ Bokslut per den 1985.12.31 avser 6 månaders delårsbokslut av räkenskapsåret 1985.07.01—1986.12.31 (18 månader) varför officiellt årsresultat och balansomslutning inte är tillgängligt.

Historik

Riksdagen antog den 20 december 1980 en proposition (1980/81:66) med förslag ”om vissa åtgärder på teleområdet”. I enlighet med riksdagens beslut bildades Teleinvest AB den 26 januari 1981 med uppgift att äga och

förvalta aktierna i televerkets dotter- och intressebolag.

Bolagets syfte Teleinvest AB har som uppgift att självt och/eller genom andra företag och/ eller genom televerket dels verka inom områdena telekommunikation och

elektronik samt därmed sammanhängande områden, bl.a. genom att bedri-

va tillverkning, försäljning samt konsult- och entreprenadverksamhet inom nämnda områden, äga och förvalta fast egendom, aktier och andra värde-

papper med anknytning till nämnda områden, lämna administrativ och finansiell service såsom att genom upplåning på den allmänna kreditmark-

naden anskaffa erforderligt kapital för televerkets och bolagens räkning, hantera och förränta likvida medel, anskaffa, sälja och hantera utlandsvaluta samt hantera betalningar till och från utlandet, dels bedriva annan med

det föregående förenlig verksamhet.

Teleinvest skall utveckla affärsidéer och verksamheter som är förenliga med televerkskoncernens affärsstrategi och som förutsätter flexibilitet,

snabbt och affärsmässigt effektivt handlande i konkurrensmiljö. Dessa utvecklingssatsningar kanaliseras till befintliga dotterbolag, nybildade fö-

retag eller förvärvade företag och verksamheter.

Huvudsaklig verksamhet i moderbolaget Inom Teleinvestgruppen svarar Teleinvest för koncerngemensamma funk-

tioner som strategisk planering, samordning och uppföljning, finansförvaltning, fastigheter och service av olika slag till dotterbolagen. Enligt beslut av statsmakterna kan televerket från den 1 juli 1984 uppta lån på den allmänna kreditmarknaden. Utan att belasta statsbudgeten kan 177

12 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 20

Televerkskoncernen utvecklas vidare som ett effektivt och dynamiskt ser- Skr. 1986/87:20 viceföretag och genom utnyttjande av de nya finansieringsmöjligheterna bidra till en snabb och stabil utbyggnad av telekommunikationerna i Sverige.

För att svara upp mot de nya krav som ställs på televerkskoncernen i finansiellt avseende har inom Teleinvest AB inrättats en central finansenhet (CFE) av internbanksmodell. CFE tillhandahåller åt televerkskoncernen de flesta traditionella banktjänsterna till konkurrenskraftigt pris och svarar för koncernens finansiering bl.a. genom att utge Telecertifikat och Teleobligationer. Gentemot banksektorn representerar CFE hela televerkskoncernen och vice versa i förhållande till de olika koncernenheterna.

Fastighetsfunktionen inom moderbolaget har som huvuduppgift att långsiktigt säkra Teleinvestgruppens lokalbehov i strategiska områden. Funktionen bereder köp och nybyggnation, svarar för projektledning, samordnar förhandlingar och kontakter med myndigheter, konsulter och byggnadsföretag. Fastighetsfunktionen tecknar långfristiga hyresavtal, fungerar som rådgivare betr. kontraktsfrågor och hyresnivåer samt administrerar kontraktsenligt underhåll av lokaler som uthyres av Teleinvest. Enligt särskilt avtal är funktionen konsult vid större ny-, om- och tillbyggnader för televerkets industridivision, Teli.

Televerket

Översikt 1985/86 1984/85

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning Televerket har av statsmakterna givits ett övergripande ansvar för telekommunikationerna i Sverige. Detta innebär ett sammanhållet systemansvar oavsett vilka företag som tillhandahåller den enskilda komponenten

eller utrustningen. Televerkskoncernen skall ha en bred verksamhet inkl.

egen produktion med syfte att vidmakthålla en nationell kontroll över telekommunikationsnätet. Televerket skall i god tid informera utåt om sina utbyggnadsplaner och de möjligheter detta skapar.

Televerket svarar för anläggning, drift och förvaltning av de statliga teleanläggningar, som är underställda verket.

Televerket skall som affärsdrivande verk drivas enligt affärsmässiga principer med krav på tillfredsställande lönsamhet. Verksamhetens kost- 178

nader skall sålunda täckas med intäkter från dem, som utnyttjar telever- Skr. 1986/87:20 Kets tjänster.

Televerkskoncernens företagsmässiga uppgift har fastställts till följande:

— Televerkskoncernens huvuduppgift är att i Sverige erbjuda och underhålla kommunikation alla till alla. Detta skall ske på ett sådant sätt att behovet av kommunikationer för tal, data, text och bild tillgodoses med god kvalitet och bra förhållande mellan pris och prestanda, inklusive service. Verksamheten skall drivas affärsmässigt med lyhördhet för kundernas önskemål. Televerkets profilmål är att uppfattas som ett kundstyrt, effektivt och kvalitetsmedvetet företag.

— Televerkskoncernen skall tillgodose statsmakternas krav på sociala och regionalpolitiska hänsyn.

— Televerkskoncernens långsiktiga lönsamhet skall vara 37 real avkastning på det egna kapitalet, dvs. en förräntning som är 326 högre än inflationen enligt konsumentprisindex. Koncernens soliditet skall ligga på en hög nivå. Inom själva televerket skall arbetsproduktiviteten öka med 59 per år.

I televerkets ansvar ingår att utveckla och tillhandahålla en samhällsekonomiskt riktig teleinfrastruktur baserad på ett sammanhållet telenät (inklusive radionät) och till behoven anpassade grundtjänster.

Televerkets grundtjänster bör i tillämpliga delar tillgodose följande krav: — full samtrafik mellan alla som är anslutna till tjänsten — Öppen, aktuell och pålitlig nummerinformation — hög tillgänglighet och teknisk kvalitet — full internationell samtrafik — största möjliga samtrafik och utbytbarhet mellan generationer av utrust-

ning — enhetliga taxor för hela landet — tillgång till service i hela landet

Televerkskoncernen består av en verksdel och en bolagsdel. Med undantag av utvecklingsbolaget Ellemtel och satellitbolaget Notelsat ägs och styrs bolagsdelen via det av televerket helägda Teleinvest AB. Verksdelen består av huvudkontor, fyra centrala avdelningar, fyra divisioner samt 20 geografiska teleområden. Styrningsmässigt är koncernen indelad i sex övergripande resultatområden: —- KUND — TRAP (TRAFIKAPPARATEN) — RADIO — KABEL-TV — ADB-SERVICE —- TELEINVEST/TELI

Verksamheten under verksamhetsåret 19851/86 Från och med I januari 1987 lägger televerket om räkenskapsår till kalenderår. Detta görs genom att budgetåret 1985/86 förlängs till 18 månader. Här nedan redovisas enbart de 12 första månaderna av 1985/86.

Televerkets och koncernens expansion har fortsatt under 1985/86. 179

Inom resultatområdet "KUND" kan nämnas: Skr. 1986/87:20

— Antalet markeringar för automatisk telefontrafik uppgick till 31,4 miljarder vilket motsvarar en ökning med 8,76.

— Antalet Datelanslutningar var vid slutet av juni månad 1986 103000, vilket innebär en ökning med ca 13796 i förhållande till föregående budgetår.

— För närvarande har Datex ca 20000 anslutningar vilket motsvarar ca 152 marknadsandel av totalt 125-130000 datakommunikationsanvändare.

— Den I november 1985 upphörde televerkets monopol på telefoner. Det blev därmed fritt att välja typgodkända och T-märkta telefoner för anslutning till nätet.

Resultatområdet "TRAP" ansvarar för utbyggnad och modernisering av av telenätet. Under år 1985/86 har televerket fortsatt att byta ut de gamla elektromekaniska telefonstationerna mot det datorstyrda stationssytemet AXE. Ytterligare 14 nya AXE-stationer har öppnats och sammanlagt har 330 000 nummer AXE tillkommit under året. Vid slutet av juni 1986 hade därmed 58 datorstyrda AXE-stationer tagits i drift med totalt 1250000 anslutna kunder.

Inom resultatområdet "RADIO" har den dominerande satsningen skett inom landmobil radio. Så kommer även att bli fallet under de närmaste åren. Landmobil radio omfattar tjänsterna mobiltelefon, mobilradio och personsökning. Den största tjänsten intäktsmässigt inom landmobil radio är det automatiska mobiltelefonsystemet NMT, vilket i början på år 1986 hade ca 218000 kunder i Norden. Enbart i Sverige beräknas abonnenttillväxten bli omkring 36 000 per år under de närmaste åren.

Ett separat resultatområde har inrättats för kabel-TV fr. o. m. år 1984/85. Under våren 1985 har riksdagen tagit ställning till den lagstiftning som skall gälla för kabel-TV-verksamheten fr. o. m. den I januari 1986. Affärsområdet drivs i konkurrens med en rad andra företag och skall vara företagsekonomiskt lönsamt.

Resultatområdet ADB-SERVICE säljer ADB-produkter primärt till övriga deltar av televerkskoncernen.

Teleinvestgruppen finns beskrivet under separat rubrik i denna publikation. Den 1 januari 1987 ombildas televerkets industridivision, Teli, till aktiebolag och ingår i Teleindustrier AB.

Rörelseintäkterna under år 1985/86 för televerkskoncernen uppgick till 17152 milj. kr., en ökning med 10,77 jämfört med föregående budgetår. Drift-, tillverknings- och administrationskostnader ökade med ca 9 260 och uppgick till 11724 milj. kr.

Efter avskrivningar utöver plan redovisar koncernen ett nettoresultat på 397 milj. kr. vilket är en försämring med 289 milj. kr. jämfört med året innan.

Den reala avkastningen på eget kapital uppgick under perioden till 2,52 för televerket. Det av statsmakterna fastställda kravet på realt 3220 uppfylldes därmed inte fullt ut. Detta skall dock ses mot bakgrund av att televerkets generella taxor ökat med endast 422 från början av budgetåret 1983/84 t.o.m, första halvåret 1986 medan inflationen blev ca 2092. 180

Televerkskoncernens investeringar uppgick till 7262 milj. kr. Detta är en Skr. 1986/87:20 ökning med 1966 milj. kr. från föregående budgetår. Enligt statistik från Veckans Affärer är televerket det företag som investerar mest i Sverige.

Televerkskoncernens personal uppgick vid ingången av år 1985 till 44882. Vid slutet av året hade antalet anställda ökat med 2200 personer. Av ökningen avser 1700 televerket cxkl. Teli. Ökningen av antalet anställda beror på den snabba expansion som televerkets verksamhet under de senaste åren genomgått.

TEMU Interactor AB

+ Jämförelsen mellan åren 1985 och 1984 inte rättvisande p.g.a. fusion.

Historik Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 10 september 1981. Som följd av den dåvarande regeringens principbeslut att inte lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ

verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i

Östersund.

Våren 1984 beslöt riksdagen att de samtidigt bildade bolagen Svensk Miljöteknikutveckling AB och Svensk Transportsystemutveckling AB skulle genom fusion uppgå i TEMU Interactor AB.

Bolagets syfte

Bolagets verksamhet syftar till att i samverkan med eller på uppdrag av

andra företag och organisationer kommersiellt nyttiggöra svensk teknik för svenska och internationella marknader.

Bolagets verksamhetsinriktning

Verksamheten inriktas i första hand mot energi-, miljö- och transportområ-

dena och bedrivs i projektform. Bolaget åtar sig projektlednings- och koordineringsuppgifter. Projekten innebär vanligen systemutveckling mot

specifika marknadskrav och leder ofta till referensanläggningar. 181

Verksamheten under år 1985 Skr. 1986/87:20 Den tidigare beslutade fusionen mellan TEMU Interactor AB och de tidigare helägda dotterbolagen Svensk Miljöteknikutveckling AB och Svensk Transportutveckling AB har genomförts. Som en följd härav är

jämförelsen i ovanstående tabell inte rättvisande. Som en följd av tidigare beslut har ett aktieägartillskott om 1,0 milj. kr. tillförts och bl.a. utnyttjats för en förstärkning av marknadsföringen. TEMU Interactor har under året i samarbete med två andra företag

påbörjat ett utvecklingsarbete vars syfte är att få fram en systemlösning på vissa för träbearbetande industri speciella arbetsmiljöproblem. Baserat på preliminära resultat av detta utvecklingsarbete har bolaget träffat avtal om installation av en första anläggning hos ett svenskt storföretag. Anlägg-

ningen skall tas i drift under år 1986 och avses tjäna som referens vid

marknadsföring av liknande system.

Bolagets engagemang för att underlätta export av prefabricerade hus har

fortsatt, bl.a. genom att med anslag från SWEBEX och SIND kartlägga

effekten av normer, produktansvar m.m. på export till USA-marknaden. I

ett annat projekt har bolaget medverkat till att ta fram för berörd svensk

industri generellt användbart, teknisk-ekonomiskt säljstödmaterial med

inriktning på USA-marknaden. På uppdrag av svensk försvarsindustri har bolaget identifierat möjligheter till sådan teknologiöverföring, som kan utgöra del av kompensationser-

bjudanden. Uppdragen har avsett affärsmöjligheter till Kanada och Danmark och totalt berört ett trettiotal teknologiobjekt, för vilka intressenter för licens- eller joint venture samarbete identifierats.

Bland andra uppdrag och projektengagemang märks bl.a.:

— Teknikupphandling avseende vibrationsreducerande plåtskärningstek-

nik — Utvärdering av svensk nytta av europeiskt forskningssamarbete inom

ramen för det s.k. COST-programmet

— Internationell licensförmedling baserade på avtal med svenska licensgi-

vare

AB Tipstjänst

Översikt 1985 1984

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Skr. 1986/87:20

AB Tipstjänst startade sin verksamhet i oktober 1934 med ctt aktickapital på 45000 kr., vilket har höjts till nuvarande 100000 kr. Sedan år 1943 ägs samtliga aktier av staten. Bolaget erhåller regeringens tillstånd att för

bestämd tid anordna vadhållningsrörelse. Nuvarande tillstånd gäller för

tiden den 1 juli 1979 t.om. den 31 december 1988 och innebär, att bolaget

erhållit koncessionen att för allmänheten anordna vadhållning dels i samband med tävlingar (tips). dels om nummer som bestäms genom lottning

(lotto) och dels via utlottning på löpnummer som finns tryckta på tips- och

lottokupongerna (Joker).

Verksamheten under år 1985

Under verksamhetsåret 1985 genomfördes 52 tipsomgångar med Stryktips, Måltips och Lotto samt Joker. Omsättningen ökade med 2,9 20 på Stryktipset, minskade med 16,6 på Måltipset och ökade med 13,5 22 på Lotto. 65,2 ZZ av kupongerna deltog i

tilläggsspelet Joker.

Antalet ombud hos bolaget uppgick den 31 december 1985 till 8758 (8919). Bolaget har distriktschefer stationerade i Skellefteå. Sundsvall, Borlänge. Stockholm, Göteborg, Växjö och Malmö.

Priset för varje tippad rad är för Stryktipset 1 kr. och för Lotto samt

Måltipset 1,50 krona. Spelinsatsen för Joker är 3 kr. per kupong. När det

gäller Lotto och Joker går 50 Z av insatserna åter till tipparna i form av vinster. För Stryktips och Måltips är vinnarnas andel 60 76. Resten minskat med bolagets omkostnader Icvereras till staten.

I tipsinsatser inflöt under verksamhetsåret 3876 milj. kr., vilket innebär en ökning med 595 milj. kr. eller c.a. 18,1 26 i jämförelse med år 1984. Av de influtna tipsinsatserna fördelade sig 1089 milj. kr. på Stryktipset, 320

milj. kr. på Måltipset, 1880 milj. kr. på Lotto och 579 milj. kr. på Joker

samt 8 milj. kr. på Extratipset, vilket motsvarar respektive 28,1, 8,3, 48.5, 14,9 och 0,2 92.

Till tipsomgångarna under år 1985 inlämnades 201,2 miljoner kuponger.

Av dessa var 184,7 milj. enveckaskuponger och 16,6 milj. flerveckorsku-

ponger. För verksamhetsåret 1985 erhåller staten i innehållen vinstskatt 489,2 milj. kr. (398,6) samt bolagets nettovinst 1043,5 milj. kr. (1045,2)

eller totalt 1632.7 milj. kr.

I det helägda dotterbolaget AB Tipstjänst Servicecenter började under år 1985 verksamhet bedrivas under namnet Tipperiau. Årsredovisningen

uppvisar nollresultat. Verksamheten omfattar i huvudsak tipsmottagning jämte information

om moderbolaget produktion.

SJ bildade ett dotterbolag, AB Trafikrestauranger, år 1938 för att ge en viss form av service till resenärerna på tåg, färjor och stationer. Verksamheten inom SJ:s område regleras genom olika avtal. TR har sin marknad uppdelad i ”egen verksamhet” och ”beställningsverksamhet””. Verksamheten är uppdelad i sex divisioner.

TR bedriver restaurangverksamhet på stationer i Sverige. TR har annan entreprenör på stationer utanför storstadsregionerna.

TR:s affärsidé beträffande terminalservicen är att ge en hög täckningsgrad och en jämn till marknaden anpassad kvalitet samt knyta resenärerna till terminalenheterna. Genom detta kommer ett beteendemönster att utvecklas som innebär att det för resenären blir en självklar del! av resandet att födriva sin väntetid på terminaler genom att inta förtäring på TR:s enheter.

Terminalverksamhet drivs i egen regi i Stockholm, Göteborg och Malmö och tills vidare även Boden. TR driver första klass restauranger, barserveringar, pubar, cafeterior, hamburgerier och korvkiosker. De flesta av TR:s enheter i egen regi är lönsamma.

I utarrenderad regi drivs cafeterior i Helsingborg, Halmstad, Nässjö, Jönköping, Hallsberg, Linköping, Uppsala, Gävle, Sundsvall, Östersund. Utarrenderade enheter totalt är inte lönsamma. Men de är som baser förutsättning för den ambulerande servering ombord på tågen.

TR:s enda hotell är Royal Viking Hotel som nu har drivits i ett år.

Fastigheten Pennfäktaren nr 12 som omfattar Royal Viking Hotel samt även kontor och butiker. TR betalar tomträttsavgäld till SJ för marken.

För tågservering gäller att SJ beställer servering tidtabellsvis efter en offert som TRS lämnar. Tågservicen har drygt dubbelt så höga personalkostnader som motsvarande landbaserad verksamhet.

Färjeverksamheten består av passagerar- och godsfärjor från Trelleborg och Malmö. Passagerarfärja är M/S Trelleborg som går till Östtyskland. TR har ett nytt avtal som ger ett visst överskott samt täcker avskrivningar och gemensamma kostnader.

Aktiekapitalet ökades under året med 10 milj. kr. och reservfonden med 2 milj. kr. Detta skedde i form av apportegendomen från ägaren SJ genom att samtliga restaurangvagnar överfördes till AB Trafikrestauranger.

Det helägda dotterbolaget Fastighetsaktiebolaget Vasapalatset fusione-

rades under hösten med TR. Därmed överfördes hotelli- och kontorsfastig- Skr. 1986/87:20

heten i vilken Royal Viking Hotel är inrymt till TR.

Restaurangdivisionen, d.v.s. restauranger och självserveringar i Stockholm, Göteborg och Malmö har totalt ökat sin volym något. Pendlaren och

Hyllan i Stockholm samt cafeterian och hamburgeriet i Göteborg har fått nya miljöer. Division tågservice har haft fortsatt intensiv produktutveckling. Designprogrammet för restaurangvagnarna som påbörjades under förra året har

genomförts planenligt.

Inter City-trafiken som startade den 3 juni 1985 med kraftigt marknadsstöd har blivit en försäljningsframgång. Fram till årsskiftet var omsättningen på Inter City-tågen 826 över budget.

Lanseringen ombord av Inter City-shopen med försäljning av choklad och parfym har haft framgång. Den svarar redan för 620 av Inter City-

tågens hela omsättning.

Under år 1985 beställdes 15 nya restaurangvagnar som skall börja leverans under år 1987. Dessutom höjs standarden på restaurangvagnarna

genom omfattande renoveringar för ca 20 milj. kr.

En ny furneringsbas i Boden invigdes den 23 oktober av landshövding

Curt Boström.

Färjeleden Trelleborg— Sassnitz hade under år 1985 en försäljningsök-

ning av 14.592 vilket motsvarar 796 volymökning. Starkt bidragande orsak

till denna positiva utveckling har varit att utflyktsresandet har ökat med

21,590. Tendensen från år 1984 håller således i sig. Leden blir allt populä-

rare. Till detta har TR:s kringaktiviteter medverkat.

Royal Viking Hotels första hela år överträffade prognostiserat resultat och såväl antalet sålda rum som den genomsnittliga intäkten per rum nådde

över uppsatta mål.

Utveckling

TRs verksamhet är beroende av bra avtal med SJ. TR är också starkt

beroende av utvecklingen på SJ:s marknad och bedömer att restauranger, barserveringar m.m. inom SJ:s område är etablerad i den utsträcknig som är lönsamt möjlig. TR har därför på senare år expanderat utanför SJ:s område i form av hotellverksamhet där TR nu driver Royal Viking Hotel.

TR tror att en expansion inom hotellsidan främst 1 Stockholm är ekonomiskt lönsam för koncernen på sikt. Intresse finns också att fortsätta med

fastighets-etableringar gärna i samband med hotell.

Historik AB Tumba Bruk grundades år 1755 och är ett av Sveriges Riksbank helägt bolag. Företaget består av två enheter, pappersbruk och värdetryckeri.

Vid pappersbruket tillverkas sedelpapper och säkerhetspapper, arkivpapper, broschyrpapper, postpapper m.fl. finpapperskvaliteter. Tryckeriet framställer värdetryck, såsom sedlar, pass, aktiebrev, obligationer, checkar, lotter och annat högt kvalificerat säkerhetstryck.

Verksamheten vid Tumba Bruk fick sin nuvarande utformning i samband med integrationen år 1971 av Riksbankens pappersbruk och sedeltryckeri i Aktiebolaget Tumba Bruk.

Målsättning Målsättningen för verksamheten är att såväl i fråga om kvalitet — i vidaste mening — som i kostnadshänseende vara konkurrenskraftig på världsmarknaden, eftersom detta är ett kriterium som mest entydigt återspeglar effektiviteten i företaget. Genom att uppfylla detta mål skapar vi ökade arbetstillfällen för kvalificerad personal. Samtidigt får företaget en tillräckligt stor volym för att uppnå en uthållig lönsamhet på investerade resurser och en bredare bas för tekniskt utvecklingsarbete.

Verksamheten under år 1985 Pappersbrukets produktion uppgick till 5876 ton (4815).

Leveransvärdet av papper blev 121,46 milj. kr. (108,11).

Exportandelen var 5520 (47). Sedelpapper exporterades i likhet med tidigare år till Norge samt länder i Asien, Afrika och Sydamerika, medan övrigt finpapper levererades till länder i Västeuropa och USA/Kanada.

Försäljningsvärdet för tryckeriet utgjorde 121,99 milj. kr. (102,53), varav exporten svarade för c.a. 3096.

Under större delen av år 1985 var efterfrågan på de papperskvaliteter som Tumba Bruk tillverkar god såväl på världsmarknaden som hemmamarknaden. Detsamma gäller även i fråga om värdetryck. Mot slutet av året skedde en dämpning av efterfrågan på exportmarknaden. Denna kommer sannolikt att prägla större delen av år 1986. 186

Under år 1986 har riksdagen beslutat överlåta rätten att utge mynt på Skr. 1986/87:20

Riksbanken, vilken i sin tur gett AB Tumba Bruk i uppdrag att överta produktionen vid det nuvarande Myntverket fr.o.m. 1 juli 1986. I anslut-

ning härtill har ett särskilt bolag, ÅB Myntverket, bildäts.

Investeringarna under år 1985 för maskiner och inventarier har uppgått

till 31,3 milj. kr. I byggnader har investerats 1,8 milj. kr.

De största investeringarna i pappersbruket har gjorts i anslutning till den nya formeringsenheten.

I tryckeriet har en 6-färgs offsetmaskin beställts för leverans i början av

år 1986.

Uddevallavarvet AB

Historik Uddevallavarvet AB grundades år 1946 av skeppsredare Gustaf B. Thordén. Företaget utvecklades snabbt och var efter ca 15 år ett av världens 10 största varv. År 1958 övertogs varvet av en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker. Bakgrunden var att

företaget i samband med investeringar råkat i likviditetskris. I januari 1963

träffades en överenskommelse mellan staten och Eriksbergs Meck. Verkstads AB om att de skulle bli hälftenägare i Uddevallavarvet. Avtalet skrevs på tio år men det sades upp av staten i maj 1971. Uddevallavarvet

blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB och övertogs år

1977 av Svenska Varv AB.

Beslut togs i december 1984 av Uddevallavarvets och Svenska Varvs

styrelser att MBL-förhandingar skulle inledas om avveckling av verksam-

heten vid Uddevallavarvet. Efter genomförda MBL-förhandlingar fattade i mars 1985 styrelserna beslut om nedläggning av varvet.

Verksamheten under år 1985 Skr. 1986/87:20 Verksamheten har väl följt fastställd avvecklingsplan. Två fartyg har levererats under året vid kontraktsenligt tidpunkt: — M/T Toluma, 76000 dwt produkttankfartyg till Wilh Wilhelmsen, Oslo — M/T Wilanna, 76000 dwt produkttanker till Anders Wilhelmsen, Oslo

Kvar att producera för varvet är två 23000 dwt produkttankfartyg till Rederi AB Oktetten med leverans i april resp. juni 1986. Fartygen är chartrade av OK. Samtliga anställda har under året varslats omk uppsägning. De först uppsagda lämnade företaget vid halvårsskiftet 1985.

Genom de statliga och regionala resurser som ställts till regionens förfogande i form av det s.. ”Uddevallapaketet” och de ansträngningar sokm gjorts från Uddevallavarvets sida har ett stort antal nya arbetstillfällen skapats inom varvsområdet och inom regionen i övrigt. Sålunda har under

året 100 personer gått till nybildade bolag och 125 personer till företag i

regionen som utvidgat sin verksamhet bl.a. genom avtal med varvet om beläggning. Härigenom har tillgången på viktiga yrkeskategorier i stor utsträckning kunnat säkerställas vid varvet.

Varvets kundfordringsengagemang har från den I maj 1985 överförts till

det nybildade bolaget, Uddevalla Shipping AB. Volvo har genom avtal med Svenska Varv AB under året övertagit de

nyare delarna av varvsområdet genom att förvärva ett från varvsutrustning

renast Uddevallavarvet AB. Ett nytt bolag har bildats som behållit det gamla namnet Uddevallavarvet AB och övertagit personalen samt alla kvarvarande tillgångar, skulder och förpliktelser. Avslutande fartygsproduktion slutförs på det gamla varvsområdet. Varvet har till Götaverken Motor AB försålt fastighetsbolaget Skandia-

verken AB i Lysekil. Skandiaverken har därefter övertagit den verksamhet som varvet bedrivit i Lysekil, varigenom ett större antal arbetstillfällen kunnat säkerställas.

Antalet anställda uppgick vid årets utgång till 1074 personer, en minsk-

ning med 1266 personer under året. Av dem som slutat under året har 225 påbörjat utbildning och 160 lämnat företaget med pension, medan flertalet

övriga erhållit ny anställning.

I bokslutet år 1984 reserverades för de framtida avvecklingskostna-

derna. Eftersom avvecklingskostnaderna alltjämt bedöms ligga inom dessa ekonomiska ramar, uppgår 1985 års resultat före bokslutsdispositioner och skatt till 0 (—706) milj. kr.

AB Vin- & Spritcentralen (V&S) grundades den 17 oktober 1917 och ägs av staten. Verksamheten är reglerad genom ett avtal med staten som

främst bygger på lagen av den 12 maj 1977 om handel med drycker. Enligt

detta avtal har V&S ensamrätt till import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl. Ensamrätten omfattar även export av spritdrycker och eventuell re-export av importerat vin. Företagets huvudsakliga kund är Systembolaget AB, som svarar för försäljningen till allmänheten.

Tillsammans med Sveriges Bränneriintressenter äger V&S produktions-

bolaget AB Skånebrännerier, som vid Gärdsbränneriet svarar för produktionen av råsprit från potatis och spannmål. I koncernen ingår förutom

moderbolaget ett dotterbolag Kemetyl AB, som tillverkar och distribuerar teknisk sprit för industrin och sjukvården samt svarar för marknadsföring inom konsumentsektorn.

V&S har huvudkontor i Stockholm och anläggningar i Stockholm, Falkenberg, Sundsvall och Åhus. Fabrikerna i Stockholm, Falkenberg och Sundsvall har hand om försäljningen till var sin del av landet.

V&S totala försäljning av sprit, vin, starköl och alkoholfritt ökade under år 1985, i volym räknat, till 160.6 milj. liter (154,4) eller med 496. Den utlevererade volymen är den största någonsin. På den svenska marknaden fortsatte förskjutningen från buteljimporterade till härtappade varor, främst märkbart bland lättvinerna, där marknadsandelen för härtappningarna uppgick till 8376.

Värdemässigt ökade den totala försäljningen år 1985 till 1923 milj. kr. (1743), cn uppgång med 1076. Företagets nettovinst uppgick till 174,4 milj. kr. (304,4). Anledningen till den stora differensen är främst ändrade regler för företagets beskattning.

Räknat i 10096 alkohol visar försäljningen av vin och sprit (exkl. Absolut Vodka för export) samma volym som år 1984 eller 29,2 milj. liter.

Företagets import av spritdrycker, vin och starköl steg i värde under år 1985 med 1677 till 707,5 milj. kr. (607,3). Den importerade kvantiteten ökade med 4772 och uppgick till 113,8 milj. liter (109,8).

Under året har ett antal nya vita viner introducerats, bl.a. en Orvieto

abboccato. En översyn av det bulgariska vinsortimentet har också genom-

förts. Denna har resulterat i en utökning av såväl det härtappade som

buteljimporterade sortimentet. I början av år 1986 introducerades dessut- Skr. 1986/87:20 om ett härtappat rödvin som fått namn efter sin druvsort, Gamza.

En ny whiskybutelj har införts under år 1985. Samtidigt har tre nya härtappade whiskymärken lanserats, bl.a. en maltwhisky, Black Ribbon

All Malt, som redan under det första året blivit det största maltwhiskymärket. I början av år 1986 introducerades ytterligare en härtappning, denna

gång en "Kentucky Straight Bourbon” med namnet Heaven Hill.

Absolut Vodka, som tidigare endast funnits på helbutelj i Sverige, säljs sedan i juni år 1985 även på halvbutelj. Under andra halvåret har sammanlagt 1.3 milj. kr. halvbuteljer sålts. I början av året lanserades en ny

cognacsbaserad likör med mandelsmak, Almondo.

Under år 1985 introducerades även en ny punsch på tax free-marknaden

under namnet Carlshamns Flagg och med en alkoholstyrka på 21,52.

Absolut Vodka dominerar företagets export och svarade år 1985 för 97 96 av försäljningen räknat i volym. USA är, som förut, den stora exportmarknaden. Försäljningen till USA ökade med över 4072 jämfört med år 1984.

Genom den stora ökningen av exporten överstiger denna under år 1985 i

värde för första gången importen av all buteljimporterad sprit. Värdet av

exporten under äret uppgick till 173 milj. kr. Medeltalet anställda år 1985 var 989.

De totala investeringarna under år 1985 uppgick till 41,8 milj. kr. (22.4).

Värdepapperscentralen VPC AB