Prop. 1982/83:147

om vissa varvsfrågor, m. m.

Prop.” 1982/83: 147 Regeringens proposition 1982/83: 147

om vissa varvsfrågor, m. m.

beslutad den 17 mars l983.

Regeringen föreslar riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

ROIN E CARLSSON

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid regeringssammanträde 1983-03-17

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till proposition om vissa varvsfrågor, m. m. 1 Inledning

Statsrådet R. Carlsson kommer senare idag att närmare redovisa Svens- ka Varvs planer för de kommande åren. Som han kommer att närmare utveckla innebär Svenska Varvs plan för att minska fartygsproduktionen att antalet sysselsatta vid Kockums och Uddevallavarvet minskar med ca 900 resp. ca 400 under åren 1983—1984._

Varvsindustrin har stor betydelse för sysselsättningen i Malmö och Uddevalla. Tillverkningsindustrin i Malmö kommun sysselsätter ca 30000 personer varav nästan 15 % är sysselsatta vid Kockums. Varvet har därige- nom en väsentlig betydelse för industrisysselsättningen. I kommunen finns totalt ca 136000 sysselsatta varav ca 45% i tjänstesektorn. ca 22% i tillverkningssektorn och ca 17% i varuhandeln. Resterande 15% av de - sysselsatta finns inom jord- och skogsbruk. byggnadsverksamhet samt samfärdsel. Enligt länsstyrelsens senaste prognos väntas antalet sysselsat- ta i tjänstesektorn öka till år 1990 medan Sysselsättningen inom industri- sektorn förväntas minska. Den totala sysselsättningsökningen fram till år 1990 beräknas bli ca 3000 personer. När prognosen upprättades var dock inte neddragningen vid Kockums känd.

I Malmö storstadsområde som utöver Malmö också innefattar kommu- nerna Staffanstorp. Burlöv, Vellinge. Kävlinge. Lomma. Svedala och Lund uppgick befolkningen till ca 419000 innevånare år 1982. Befolkning- en har inte ökat sedan år 1976. Sedan år 1976 har dock antalet sysselsatta i storstadsområdet ökat med ca 3% och uppgår nu till ca 212000 personer. Denna ökning hänför sig till offentlig förvaltning och tjänster. Sysselsätt- ningen inom tillverkningsindustrin har under samma period minskat med ca 10%.

Arbetslösheten i Malmö kommun har under den senaste femårsperioden legat på en högre nivå än vad som har gällt både för länet i övrigt och för riket i genomsnitt. Under år 1982 var den genomsnittliga arbetslösheten i Malmö kommun 5 % medan den för länet uppgick till 36% och för riket till 3,1 %.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1982/83: 147 _ 4

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i skrivelse den 8'februari 1983 hem- ställt om åtgärder för att minska arbetslösheten i länet. Länsarbetsnämn- den har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen hemställt om ytterligare medel till vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

1 Uddevalla kommun är ca hälften av de anställda inom tillverkningsin- dustrin sysselsatta vid Uddevallavarvet. Detta innebär att varvet i Udde- valla är av särskilt stor betydelse för sysselsättningen i kommunen. Av de sysselsatta i kommunen är ca 45 % i tjänstesektorn. 25 % i tillverkningsin- dustri. 12% inom varuhandel och resterande ca 18% ijord- och skogsbruk. byggnadsverksamhet och samfärdsel. Fram till år 1990 förväntas enligt länsstyrelsens senaste prognos den totala sysselsättningen öka något. Även för Uddevalla kommun hänför sig ökningen till tjänstesektorn medan industrisektorn förväntas minska.

Befolkningen i Uddevalla har minskat något under perioden 1975— 1980. Fram till år 1990 beräknas dock befolkningen öka något. Även denna prognos är gjord utan att neddragningen vid Uddevallavarvet var känd. Befolkningen i Trestadsområdet. Uddevalla. Trollhättan och Vänersborg uppgår till ca 130000 personer. Antalet sysselsatta uppgår till ca 85000 personer. vilket är en ökning med ca 4% sedan år 1975. Hela ökningen hänför sig till tjänstesektorn medan antalet sysselsatta inom tillverknings- industrin klart minskat under samma period.

Arbetslösheten i Uddevalla kommun har under den senaste femårsperi- oden legat på en något'lägre nivå än vad som gäller för länet och riket i genomsnitt. Under år 1982 uppgick arbetslösheten till 2.5% i genomsnitt mot 3.0 % i länet och 3.1 % i riket.

För att underlätta omställningen i dessa båda kommuner i samband med neddragningen vid Kockums och Uddevallavarvet kommerjag i det föl- jande att föreslå att särskilda åtgärder vidtas. Jag vill emellertid först erinra om vissa befintliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder .som vid behov kan

' komma här berörda kommuner till del.

Sedan budgetåret 1981/82 kan bidrag utgå till omställning vid driftin- skränkning enligt förordningen (1981:549) om försöksverksamhet med bi- drag till omställning vid driftinskränkningar.

Arbetsmarknadsutbildningen har en stor roll i en pågående strukturom- vandling genom att den kan underlätta omställningar på arbetsmarknaden. Vidare är ekonomiskt stöd vid liyttning en åtgärd som förbättrar möjlighe- ten till ny anställning på annan ort. Det är också angeläget att tillfälligt lösa de arbetslösas problem genom att utnyttja beredskapsarbeten. Det gäller inte minst ungdomar för vilka situationen kan försämras genom en ökning _ av sökande med yrkeskunna'nde och erfarenhet. Erfarenheterna visar att äldre och arbetshandikappade ofta möter sär- skilt stora svårigheter att få nytt arbete vid företagsnedläggelser och drift- inskränkningar. Det är angeläget att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder- na används på ett kraftfullt sätt så att dessa arbetstagare inte slås ut från

• Sida 5
•  Original

'_I'l

Prop. 1982/83: 147

arbetsmarknaden. Så bör t. ex. de möjligheter som finns att lämna bidrag till arbetshjälpmedel och annan anpassning av arbetsmiljön utnyttjas, när det behövs, för att en person med arbetshandikapp skall kunna få arbete. För dem som har nedsatt arbetsförmåga bör lönebidrag kunna lämnas för att vederbörande skall kunna få anställning. Jag vill också erinra om de möjligheter som finns i vissa fall att lämna bidrag och lån — näringshjälp — till start av verksamhet som egen företagare.

Jag övergår nu till att behandla särskilda åtgärder i Uddevalla och Malmö kommuner för att underlätta omställningen i dessa båda kom- muner. Jag vill också erinra om att statsrådet R. Carlsson senare i dag kommer att ta upp frågan om åtgärder för Landskrona Produktion AB (La Pro). '

2 Förstärkt arbetsförmedling

Personalneddragningar vid varven i fråga ställer ökade krav på insatser från arbetsförmedlingens sida. Det är viktigt att sådana insatser kommer till stånd och att lämplig "personal i tillräckligt antal avdelas för ändamålet. I samband med personalneddragningarna vid varven i Malmö och Lands- krona erhöll arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) sådana resurser. Erfarenhe- terna av detta är mycket goda. Jag föreslår därför att AMS får sammanta- get för den period personalneddragningen vid varven i Malmö och Udde- valla sker 2,1 milj. kr. för att tillfälligt förstärka arbetsförmedlingen. Detta beräknas motsvara högst tio arbetsförmedlare i Malmö och högst fem arbetsförmedlare i Uddevallajämte vissa kringkostnader under nästa bud- getår. Den personalrekrytering som sker för dessa tillfälliga förstärkningar bör avse anställning för viss tid.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen '

att till Arbt'tsmarknadsscrvice under tionde huvudtiteln för budget- året 1983/84 utöver i prop. 1982/83: 100 bil. 12 och prop. 1982/ 83: 120 bil. 4 upptagna medel anvisa ytterligare 2 100000 kr.

3 Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildningen i Malmöhus län har nyligen varit föremål för en översyn. AMS har som ett resultat av denna översyn föreslagit att ett nytt AMU—center skall byggas i Malmö samtidigt som vissa delar av nuvarande lokaler och övn'ga resurser skall bibehållas. Frågan om nybygg- nad av AM U-center prövas f.n. av byggnadsstyrelsen.

På grund av det ansträngda arbetsmarknadsläget i länet utnyttjas arbets- marknadsutbildningen f.n. maximalt. Eftersom de nuvarande resurserna för arbetsmarknadsutbildningen i Malmöhus län är relativt begränsade i jämförelse med andra län-kan arbetsmarknadsutbildning inte erbjudas ar- betslösai samma utsträckning som i riket i övrigt.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1982/83: 147 6

För att utöka möjligheterna till arbetsmarknadsutbildning förordarjag. i avvaktan på att frågan om utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningen i Malmöhus län får en permanent lösning, att länsarbetsnämnden i länet via AMS tillfälligt får tillföras 10 milj. kr. för köp av utbildning i företag och av andra utbildningsanordnare fram t. o. m. den 31 december 1984. Jag räknar då med att utbildningskapaciteten i Malmöhus län ökar med ca 500 platser utöver vad som beräknats i årets budgetproposition.

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att till Arbetsmark- nadsutbildning för budgetåret 1983/84 skall anvisas ett reservationsanslag av 1911592000 kr.

Vidare har regeringen i prop. 1982/83: 120 om utvecklingen i Norrbotten samt prop. 1982/83: 130 om åtgärder för tekoindustrin därutöver föreslagit att ytterligare 9750 000 kr. skall anvisas ovannämnda anslag.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arb(>(smarknadsarbildning under tionde huvudtiteln för bud- getåret 1983/84 utöver i prop. 1982/83:100 bil. 12. prop. 1982/ 83: 120 bil. 4 och prop. 1982/83: 130 bil. 5 upptagna medel anvisa ytterligare 10000000 kr.

4 Sysselsättningsskapande åtgärder

För att i samband med övertaligheten vid här berörda varv hjälpa enskil- da personer att erhålla ett nytt arbete genom t. ex. löneutfyllnad under viss tid eller ersättning med del av lön eller hel lön till företag som anställer personer från Kockums och Uddevallavarvet bör enligt min mening sär- skilda medel tillfälligt avsättas. Medcl för motsvarande ändamål dispone- rades av den särskilda övertalighetsorganisationen som bildades i samband med personalneddragningen vid Öresundsvarvet i Landskrona. Erfarenhe- terna av dessa medels användning är mycket goda. Jag föreslår därför att särskilda medel för detta ändamål får användas av AMS i syfte att ytterli- gare lindra omställningarna för den övertaliga personalen. Jag förordar att sammanlagt för den period neddragningen sker 10 milj. kr. får avsättas för detta ändamål ur anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder.

Med hänvisning till vad jag nu har anfö11 hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag anfört om utnyttjandet av anslaget Sysselsätt- ningsskapande åtgärder under tionde huvudtiteln. ,

• Sida 7
•  Original

Prop. 1982/83: 147 ' 7 5 Yrkesinriktad rehabilitering

Arbetsförmedlingens service för sökande kompletteras av insatser från arbetsmarknadsinstitutet (Ami). som bedriver utredande. vägledande och arbetsförberedande verksamhet. bl. a. för sökande i svåra omställningssi- tuationer.

Genom Ami kan en sökande få ökad kunskap om arbetsmarknaden och ett bättre underlag för val av arbete eller utbildning. bl.a. genom att praktiskt pröva olika arbeten. lnom Ami-verksamheten finns också meto- dik för och erfarenheter av särskilda insatser för arbetstagare som förlorat sina anställningar i samband med företagsnedläggelse eller större personal- inskränkningar.

Med hänsyn till svårigheterna för varvsanställda som blir arbetslösa finns det enligt min mening starka skäl att tillfälligt förstärka Ami-organisa- tionen såväl i Malmöhus län som i Göteborgs och Bohus län.

I Malmöhus län finns tre arbetsmarknadsinstitut med sammanlagt 13 arbetslag. Dessutom finns två institut med särskilda resurser för synskada- de resp. för psykiskt arbetshandikappade. Genom omfördelning av re- surser har AMS dessutom tilldelat länet en tillfällig förstärkning av Ami- verksamheten fram till den ljuli 1983. Jag föreslår att verksamheten under budgetåren 1983/84 och 1984/85 förstärks med två arbetslag. främst för insatser för dem som friställs från varvsindustrin.

1 Göteborgs och Bohus län finns fem arbetsmarknadsinstitut med sam- manlagt 16 arbetslag. varaV'ett i Uddevalla med tre arbetslag. Därutöver finns fyra institut med särskilda resurser för olika handikappgrupper. Jag föreslår att Ami-verksamheten i Göteborgs och Bohus län förstärks med ett extra Ami-lag under budgetåren 1983/84 och l984/85. Den personalrekrytering som sker för dessa tillfälliga förstärkningar bör avse anställning för viss tid. Jag beräknar kostnaderna för den tillfälliga förstärkningen till 2.5 milj. under budgetåret 1983/84. Jag vill i sammanhanget erinra om att jag i prop. 1983/84: 120 föreslagit vissa tillfälliga förstärkningar av Ami—verksamheten i Norrbottens län. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Yrkesinriktad rehabilitering-under tionde huvudtiteln för budgetåret 1983/84 utöver i prop. 1982/83: 100 bil. 12 och prop. 1982/83: 120 bil. 4 upptagna medel anvisa ytterligare 2500000 kr.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1982/83: 147 . 8 Bilaga .?

Utdrag [NDUS'l'RlDEPAR'lEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03- 17

Föredragande: statsrådet R. Carlsson.

Anmälan till proposition om vissa varvsfrågor. m. m.

1 Inledning

I samband med regeringens beslut om budgetproposition 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 14 punkt G 6.) förutskickadejag. i anslutning till ett förslag om räntestöd till varvsindustrin. att jag skulle återkomma med ett förslag till åtgärder för den svenska varvsindustrin. Jag anhåller nu om att få ta upp hithörande frågor.

Frågan om den svenska varvsindustrins kapacitet behandlades av riks— dagen senast ijuni 1980 och ijuni 1981 (prop. 1979/80: 165. NU 69. rskr 405 och prop. 1980/81: 131. NU 63. AU 17. rskr 393 och 394). Riksdagen beslöt därvid bl.a. om olika åtgärder som syftade till att skapa förutsättningar för den svenska varvsindustrin att öka sin konkurrenskraft. En minskning av kapaciteten hos de olika statliga nybyggnadsvarven i enlighet med den strukturplan som Svenska Varv AB:s styrelse hade beslutat i början av år 1980 bedömdes nödvändig. Beträffande Öresundsvarvet AB beslöt riksda- gen ijuni 1981 att anvisa medel för att täcka kostnaderna för varvets- avveckling.

Svenska Varv AB:s styrelse har den 9 februari och den _7 mars 1983 fastställt riktlinjer för koncernens verksamhet under perioden 1983— 1985. Bolaget har med skrivelser den 11 februari och den 17 mars 1983 överläm- nat de underlag som legat till grund för styrelsens beslut till industridepar- tementet och samtidigt hemställt att staten tillskjuter kapital för planens genomförande. _

Inom industridepartementet har olika arbetsgrupper — delvis med anli- tande av utomstående konsulter samt sakkunskap från nämnden för far- tygskreditgarantier (FKN) och Svenska Varv AB — analyserat frågor om varven.

En arbetsgrupp har haft till uppgift bl.a. att jämföra de' mindre och medelstora varvens utveckling under åren 1980—1982 med den bedömning

• Sida 9
•  Original

Prop. 1982/83:147 ' 9

kommissionen för de mindre och medelstora varven (I 1979: 03) har gjort i sitt betänkande (Ds [ 1979: 16). Vidare har arbetsgruppen bedömt de mind- re och medelstora va'rvens utvecklingspotential samt behovet och lämplig- heten av speciellt riktade statliga åtgärder för varven. Arbetsgruppens rapport härom bör fogas till protokollet i detta ärende som mulerbilaga 1.

En annan arbetsgrupp har utvärderat befintliga former av stöd'tgaranti- er. räntesubvention och branschsubvention) samt, mot bakgrund av bl. a. detta. lämnat förslag till teknisk utformning av erforderligt stöd. En rap- port från denna arbetsgrupp bör fogas till protokollet i detta-ärende som underbilagu 2.

Staten har den 16 mars 1983 träffat avtal med Svenska Varv AB om förvärv av bolagets aktier i Zenit Shipping AB. Avtalet bör fogas-till protokollet idetta ärende som mulerbiluga 3.

Därutöver har kommit in skrivelser från länsstyrelser". FKN. kommuner och företag. fackliga och andra organisationer samt enskilda personer. vilka berört olika varvsfrågor.

2 F öredragandens överväganden

2.1 Varvsindustrins marknadssituation

Den låga ekonomiska aktiviteten i världsekonomin har under år 1982 resulterat i att världshandeln minskat i volym enligt preliminära beräkning- ar med ca 10% mätt i transportarbete. För oljetransporter har efterfrågan relativt sett minskat mer eller med knappt en tredjedel sedan år 1979. Till - detta har bidragit bl.a. ökad produktion av olja utanför de s.k. OPEC- ländcrna och ökad användning av Suezkanalen och pipelines. Leveransvo- lymen mätt i s. k. kompenserade bruttoregisterton (kbrt). ett mått på den varvskapacitet som erfordras för att producera fartyg. steg med ca .10 %- jämfört med år 1981. Den minskade efterfrågan av fartygstjänster'kombi- nerat med relativt omfattande leveranser av fartyg ledde till extremt låga fraktnivåer för flertalet fartygstyper.

Jämfört med nivån vid början av år 1981 har fraktniväerna under år 1982 i många fall halverats. ] vissa fall har fraktnivåerna sjunkit med uppåt 90 %. Fraktnivåerna för bulktransponer täcker därmed driftkostnaderna men ger inget eller obetydliga bidrag för att täcka fartygens kapitalkostnader. Upp- läggningen av fartyg har följaktligen ökat och-uppgick i början av år 1983- till drygt 80 milj. ton dödvikt (dwtljämfört med drygt 20 milj.'dwt i början av år 1980. Det seglande tonnagets transportkapacitet utnyttjas inte effek- tivt bl." a. beroende på att farten sänkts föratt spara olja. Tonnageöverskotr tet motsvarar ca 20% av världens handelsflotta. För tankfartyg utnyttjades endast ca två tredjedelar av den totala transportkapaciteten.

Andrahandspriserna för fartyg har sjunkit mycket kraftigt. Minskningar med mer än 50 % har förekommit på flera fartygstyperjämfört med nivån år 1980.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1982/83: 147 ' 10

Fraktmarknaderna kan sammanfattningsvis bedömas vara sämre nu än de låga nivåer som uppnåddes åren 1977—1978. Ett positivt inslag i den i övrigt mycket besvärliga situationen är dock enligt min mening den mycket omfattande skrotningen av särskilt tankfartyg under år 1982. Skrotningen uppgick till ca 25 milj. dwt. vilket medförde att tankflottan minskade från ca 320 milj. dwt till ca 300 milj. dwt. Detta bör på sikt bidra till att förbättra fraktnivåerna.

För varven har den av mig beskrivnautvccklingen medfört att orderin- gången har sjunkit väsentligt. Under år 1982 kontrakterades vid världens varv ca 12 milj. dwt. jämfört med 25 milj. dwt under år 1981. För år 1983 kan en ytterligare minskning förutses. Genom att leveranserna av fartyg väsentligt översteg orderingången har orderstockarna vid varven sjunkit med inemot en tredjedel och uppgick vid början av år 1983 till ca 40 milj. dwt. Av orderstocken kommer ca 60 % att levereras under innevarande år. Normalt fordras mellan ett till två år från kontraktsteckning till leverans av ett fartyg. Detta innebär att varvsindustrin under andra hälften av år 1984 kommer att väsentligt minska sitt kapacitetsutnyttjande. Orderläget har lett till en intensiv konkurrens om de order som placeras. Nybyggnadspri- serna har till följd härav minskat med i storleksordningcn en tredjedel jämfört med nivån år 1981. Till följd av den försämrade fartygsmarknaden har det statliga stödet till varvsindustrin utomlands förlängts och ökar i vissa fall i omfattning. Jag återkommer i det följande mer utförligt till denna fråga.

Utvecklingen på längre sikt för varvsindustrin är självfallet svår att bedöma med någon större grad av säkerhet. Avgörande blir i vilken ut- sträckning industriproduktion och handel kan öka under återstoden av l980-talet. De bedömningar som nu finns tillgängliga pekar på att orderin- gången kommer att öka under andra hälften av 1980-talet. En rimlig upp— skattning kan vara att fartygsleveranserna kommer att uppgå till ca 15 milj. kbrt, dvs. den nivå som rådde år 1981.

Bedömningen av efterfrågan på fartygsnybyggen måste jämföras med kapaciteten inom varvsindustrin. Denna har minskat under slutet av 1970- talet och början av 1980-talet. Medan den tillgängliga kapaciteten kan uppskattas till drygt 22 milj. kbrt år 1976 uppgick den år 1982 till ca 19 milj. kbrt. Härav används ca 5% för produktion av offshore-produkter. Minsk- ningen av kapaciteten är helt hänförlig till Västeuropa och Japan medan vissa andra länder. främst Republiken Korea, har byggt upp sin varvsindu- stri under perioden.

Det finns sålunda en kraftig obalans mellan dagens tillgängliga varvska- pacitet och det bedömda framtida behovet av leveranser. Problemen inom Varvsindustrin kommer följaktligen att vara stora åtminstone under de närmaste åren. Även långsiktigt måste emellertid varvskapaciteten sanno- likt minska för att balans mellan efterfrågan och utbud skall åstadkommas.

Erfarenheterna från 1970—talet tyder dock på att reduktionen av varvsin-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1982/83: 147 11

dustrins kapacitet kommer att ske med en betydande fördröjning av bl. a. sysselsättningsskäl. Tendenser finns dessutom att i Japan sysselsätta den egna varvskapaciteten med beställningar till inhemska rederier. Syftet är bl. a. att bibehålla en tillräcklig storlek på den inhemska varvsindustrin för att svara mot olika industri- och handelspolitiska mål. Vidare finns utbygg- nadsplaner för varvsindustrin i länder som Republiken Korea. Någon kraftig reduktion av varvsindustrins kapacitet kan därför inte förväntas. åtminstone inte på kort sikt.

Jag vill i detta sammanhang notera att kapacitetsminskningen i Sverige har relativt sett varit större än i flertalet andra länder. F.n. uppgår produk- tionskapaciteten för fartyg till ca en fjärdedel av nivån vid mitten av 1970- talet om hänsyn också tas till minskat utnyttjande av entreprenadarbetare. Minskningen är en följd av nedläggningarna av Eriksbergs Mekaniska Verkstad och Öresundsvarvet. minskad kapacitet vid Kockums och Udde- vallavarvet samt den ändrade produktionsinriktningen vid Götaverken Arendal. Även de mindre och medelstora varven har genomfört kraftiga kapacitetsreduktioner.

Jag vill även något beröra marknadsutvecklingen för offshore-industrin som är av ökande betydelse för svensk varvsindustri. Offshore använder jag som ett samlande begrepp för alla aktiviteter som är förknippade. direkt eller indirekt, med att söka efter och utvinna olja och gas till havs.

Till följd av bl. a. oljeprishöjningen under 1970-talet skapades ekonomis- ka förutsättningar för ökad utvinning av olja och gas från kontinentalsock- larna. Under 1970-talet steg oljeproduktionen från offshore-fält för att år 1982 uppgå till ca 20%. En fortsatt ökning av andelen olja producerad 'till havs till uppemot hälften vid nästa sekelskifte kan förväntas. För svensk del är självfallet utvecklingen i våra närmarknader på Nordsjön av störst intresse, särskilt då utvecklingen i Storbritannien och Norge. I dessa länder har oljeproduktionen från oljekällor till havs stigit från några milj. ton i mitten av 1970-talet till ca 125 milj. ton f. n.

De engelska och norska regeringarnas planer för de fortsatta investering- arna inom prospektr-ring och utbyggnad av olje- och gasfyndigheter pekar på en årlig genomsnittlig investeringsvolym om ca 55—70 miljarder kronor under den närmaste femårsperioden. Huvuddelen. eller ca två tredjedelar, avser investeringar i produktionsutrustning. Återstående tredjedel avser investeringar under prospekteringsfasen samt service och underhåll av produktionsplattformar. För de närmaste åren är dessa investeringar redan igångsatta eller beslutade. På längre sikt är dock utvecklingen av oljepriset av stor betydelse för möjligheten att förverkliga planerna.

För de olika slag av flyttbara offshore-anläggningar som används vid prospektering efter oljaoch gas ökade kontrakteringarna kraftigt under åren 1979—1981. Under år 1982 ökade därför utbudet på sådana anlägg- ningar avsevärt mer än efterfrågan, vilket medförde sjunkande fraktrater och lägre andrahandspriser. Fraktraterna för exempelvis flytande halvt

• Sida 12
•  Original

Prop. 1982/83: 147 12

nedsänkbara. s.k. semisubmersibla riggar har mer än halverats och andra- handspriserna har sjunkit i motsvarande mån. Under år 1983 kommer ett stort antal nya riggar att levereras. Antalsmässigt kommer flottan — t. ex. bortplattformar — att öka med ca 20% under år 1983. Någon förbättring av fraktrater eller andrahandspriser kan därför inte väntas inom åtminstone det närmaste året.

Efterfrågan på mobila enheter kan därför inte förväntas stiga förrän möjligen år 1986. Tidpunkten för en återhämtning är naturligtvis starkt beroende av oljeprisets utveckling och därmed intresset från oljebolagens sida för prospektering till havs.

Enligt min mening måste Sverige ta aktiv del i utvecklingen inom off- shore-industrin. Varvsindustrin kan här spela en betydelsefull roll i samar- bete med dels svenska underleverantörer. dels med svenska rederier som gått in som entreprenörer för olika specialområden. Jag återkommer i det följande med vissa förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar härför.

Sedan mitten av 1970-talet har reparationsmarknaden på grund av bl. a. oljekrisen och sjöfartsnedgången kännetecknats av en kraftigt minskad efterfrågan på fartygsreparationstjänster. Till detta kommer den ökning av kapaciteten som inträffade under 1960-talet och i början av 1970-talet förorsakad av en kraftig utbyggnad av dockor säväl internationellt som regionalt. Utbyggnadsplaner för att ta nya dockor i bruk finns även under 1980-talet framför allt från s.k. lågkostnadsländer. Således är det i dag på reparationsmarknaden en stor differens mellan tillgänglig kapacitet och . efterfrågan på fartygsreparationstjänster. För att belysa detta kan nämnas att kapacitetsutnyttjandet för de stora dockorna. mätt i dockningsvolym, år 1981 enbart var ca 40 %. innebärande en överkapacitet på fartygsrepara- tionstjänster i storleksordningen 60 %. Många reparationsvarv har försökt kompensera den svaga reparationsmarknaden genom att ta order på fartygsombyggnader. '

2.2 Svenska Varv-koncernen

Svenska Varvs styrelse fastställde i början av år 1980 en strukturplan för koncernen omfattande åren 1980—1984. Planen redovisades utförligt i prop. 1979/80: 165. Jag begränsar därför redovisningen till de delar av planen som är av betydelse för ställningstagandet till de förslag jag avser att lägga fram.

Strukturplanens mål är att koncernen senast år 1985 skall vara lönsam. Verksamheter vilka inte bedöms nå detta mål skall avvecklas. Koncernens verksamhet delades från styrningssynpunkt upp i en kommersiell sektor bestående av företag vilkas verksamhet var företagsekonomiskt moti- verad, en omstruktureringssektor vari ingick företag vilka efter omstruk- turering bedömdes bli lönsamma och en sysselsättningspolitisk sektor

• Sida 13
•  Original

' Prop. "1982/83: 147 . 13

bestående av företag vilka skulle avvecklas men där verksamheten drevs vidare temporärt mot statlig ersättning.

[ den kommersiella sektorn ingick gruppens industriföretag Calor-Cel- sius AB, Götaverken Ängteknik AB och Götaverken Aluminium IAB.

Omstruktureringssektorn omfattade de tre nybyggnadsvarven Uddeval- lavarvet AB. Götaverken Arendal AB och Kockums AB samt reparations- varven Cityvarvet AB, Karlskronavarvet AB. Finnboda Varf och Göta- verken Sölvesborg AB samt Götaverken Motor AB.

Till den sysselsättningspolitiska sektorn hänfördes Projekt 80 AB i Göte- borg och efter beslut i riksdagen år 1981 Öresundsvarvet AB.

Till koncernen hörde också rederiet Zenit Shipping AB. Under åren 1980—1982 har flera väsentliga förändringar inträffat inom koncernen. Götaverken Arendal har förts över till den kommersiella sek- torn. Götaverken Aluminium har avyttrats. Götaverken Sölvesborg och Öresundsvarvet har lagts ned och verksamheten inom Projekt 80 har avslutats.

Koncernens verksamhet är numera koncentrerad till i huvudsak fyra affärsområden, offshore, energi. fartygsreparation och fartygsproduktion. ' Av koncernens försäljning under år 1982 svarar offshore för ungefär 30 %. energi för ca 12 %, fartygsreparationer för knappt 10 % och fartygsproduk- tion för drygt 30 %. Resterande försäljning är huvudsakligen hänförlig till Calor-Celsius.

2.2.1 Offshore

Svenska Varvs offshore-verksamhet bedrivs i huvudsak inom Götaver- ken Arendal. Bolaget fick i strukturplanen det primära ansvaret för att bearbeta detta affärsområde. Bolaget har under åren 1978—1982 levererat offshore-anläggningar för bostads- och borrningsändamål till ett samman- lagt värde av ca 4500 milj. kr. Antalet anställda är f. n. drygt 3000.

Varvets genombrott på offshore-marknaden har underlättats av de inve- steringar inom offshore-området som svenska företag genomförde under slutet av 1970-talet och de mycket gynnsamma marknadsförutsättningarna särskilt under åren 1980—1981. Huvudsakligen är det dock resultatet av produktutveckling och-ett målmedvetet arbete att förbättra teknik och effektivitet. Till att börja med byggde företaget riggar på licens från utom- stående konstruktionsftrmor. men numera har varvet utvecklat en serie egna konstruktioner av semisubmersibla riggar.

Som jag tidigare har nämnt har beställningar av riggar nu i det närmaste upphört. Efterfrågan är begränsad till tekniskt avancerade riggar för arbete under svåra väderleksbetingelser. Götaverken Arendal försöker möta den försämrade marknadssituationen genom att bredda sitt produktområde. Exempel härpå är ombyggnaden av riggar. delleveranser till produktions- plattformar samt produktion av service- och dykerienheter. Vidare för- söker Arendalsvarvet öka samarbetet med företag i bl.a. Storbritannien,

• Sida 14
•  Original

Prop. 1982/83: 147 14

Norge och Canada för att tillmötesgå de krav på lokal tillverkning som reses i dessa länder. I vissa fall kan det visa sig lämpligt att förvärva företag inom offshore-området. Sålunda förvärvades år 1981 det brittiska företaget Sea & Land Pipe Lines Ltd.

Götaverken Arendals genombrott på offshore-området har varit till stor fördel för den svenska ofthore-industrin. Drygt hälften av varvets försälj- ning motsvaras av inköp från olika underleverantörer. Härav svarar svens- - ka leverantörer för ca två tredjedelar.

2.2.2 Energi m. m.

Sedan våren 1980 har Svenska Varv-koncernen ökat sina satsningar inom energiområdet. Svenska Varvs styrelse beslöt hösten 1982 att sam- ordna koncernens verksamhet inom gffärsområdet energiomvandling. Gö- taverken Ängteknik fick huvudansvaret för affärsområdet. Inom detta område arbetar i dag även Götaverken Motor AB. Svenska Varvs Vind- energi AB och till viss del även Calor-Celsius AB. Svenska Varv Vind- energi bildades år 1981 för koncernens satsningar på vindenergiområdet.

En aktiv energipolitik ställer krav på omfattande investeringar. I enlig- het med riksdagens beslut (prop. 1980/81:90, NU 60. rskr 381) skall olje- beroendet minskas och förutsättningar skapas för en avveckling av kärn- kraften. En utveckling skall ske mot ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga. helst förnybara och inhemska. energikällor med minsta möj- liga miljöpåverkan. Omfattande energiinvesteringar lägger också en vä- sentlig grund för en långsiktig utveckling mot ökad produktion och ökad sysselsättning.

Mot denna bakgrund har riksdagen enligt regeringens förslag i den ekonomiska-politiska propositionen beslutat om olika energipolitiska sats- ningar (prop. 1982/83: 50. NU 18. rskr 111) för att få till stånd strategiskt betydelsefulla energiinvesteringar. För att intensifiera fjärrvärmeutbygg- naden i den utsträckning som är önskvärt beslutade riksdagen om ett tillfälligt statligt stöd på högst 10% till investeringar i ljärrvärmedistribu- tionsanläggningar. För att öka investeringarna i torveldade förbrännings- anläggningar beslutades att ett bidrag på högst 25 % skall kunna erhållas till anläggningar som beställs under år 1983. Vidare beslutades om ett tillfälligt bidrag till vissa energibesparande åtgärder i befintliga byggnader. [ enlig- het med den ekonomiska-politiska propositionen beslutade riksdagen ock- så ett anslag om 700 milj. kr. till stöd för åtgärder i samband med upphand- ling inom energiområdet som bl.a. syftar till att komplettera nuvarande stödformer inom energiområdet och till att undanröja de hinder som kan finnas hos industrin när det gäller att leverera utrustning avsedd för ener- giområdet.

Götaverken Ängteknik är en av världens ledande leverantörer av åter- vinningsutrustning till cellulosaindustrin med en dominerande ställning i bl. a. Skandinavien. Även inom energiförsörjnings— och värmeåtervin-

• Sida 15
•  Original

Prop. 1982/83: 147 1 €

ningsområdet har företaget uppnått en stark ställning. Den fakturerade försäljningen år 1982 upgick till ca 785 milj. kr. och antalet anställda uppgick till ca 1300.

Götaverken Ångtekniks traditionella marknad — den skandinaviska cel- lulosaindustrin — har hittills under 1980-talet präglats av en mycket svag investeringsvilja. Detta har delvis kompenserats genom en ökad satsning på andra marknader. bl.a. den nordamerikanska. Affärsgenombrott har under perioden 1980— 1983 uppnåtts på denna marknad vilket medfört att några större order kunnat tecknas. Vidare har kapacitet och kompetens inom engineeringområdet byggts ut.

Produktionsresurserna har anpassats till marknadssituationen bl.a. ge- nom att kapacitet och kompetens inom engineeringområdet har byggts ut. Detta kan illustreras genom att förhållandet mellan antalet verkstadstim- mar och ingenjörstimmar som år 1980 var ca 2,5 nu har minskat till ca 1.5.

Olika affärsmässiga och organisatoriska åtgärder bedöms, tillsammans med effekterna av inriktningen av verksamheten mot energiområdet, ge Götaverken Ängteknik förutsättningar för en tillfredsställande resultatut- veckling de närmaste åren.

1 strukturplanen konstaterades att Götaverken Motors starka beroende av motorleveranser till koncernens varv måste minska. Ett omfattande program för att diversifiera verksamheten har genomförts men merparten av de nya verksamheterna har medfört betydande förluster. Den fakturera- de försäljningen år 1982 uppgick till ca 390 milj. kr. och antalet anställda uppgick till ca 600.

År 1982 inleddes en sanering av produktprogrammet och en reduktion av vcrksamhetsvolymen till följd av den sviktande sjöfartskonjunkturen. Re- duktionen beräknas vara slutförd under år 1983. Den fortsatta verksamhe— ten kommer att inriktas på värmepumpar. dieselkraftverk och reservdelar till dieselmotorer. '

Ca/or-Celsius är Skandinaviens största och ett av Europas ledande rörinstallationsföretag med ett stort antal filialer och dotterbolag i Skandi- navien. Den fakturerade försäljningen år 1982 uppgick till ca 1440 milj. kr. och antalet anställda till ca 4 000.

Under de senaste åren har inriktningen mot rörverksamhet ytterligare stärkts genom att elverksamheten avvecklats. Lönsamheten inom rörverk- samheten har varit god. Vidare har en påtaglig förskjutning från värme. ventilation och sanitet (VVS) till industriinstallationer skett samtidigt som orderna blivit större och mer långsiktiga. Företagets lönsamhet kommer även i fortsättningen att vara starkt beroende av utvecklingen inom den svenska byggmarknaden.

Vindkraftsteknologin är ett. av de utvecklingsområden som prioriterats inom Svenska Varv-koncernen. Intresset för vindkraft har enligt koncer- nen ökat. Goda förutsättningar finns för ett kommersiellt genombrott på den amerikanska marknaden enligt Svenska Varvs bedömningar. Svenska

• Sida 16
•  Original

Prop. 1982/83:147 16

Varv Vindenergis affärsidé är att utveckla och marknadsföra energiprodu- ' cerande system med tyngdpunkt på vindkraft. Företaget är ett renodlat marknadsförings- och engineeringföretag och har ingen egen tillverkning. Tillverkningen sker dock i huvudsak inom övriga företag inom Svenska tVarv-koneernen. Vindenergi har levererat världens f. n. största vindkraft- aggregat till Medicine Bowi USA.

Svenska Varv Utvecklings AB har främst inriktat sig på och kommit längst med utvecklingen av prefabricerade metanol- och urea/ammoniak- fabriker, Något kontrakt inom dessa områden har ännu inte slutits. Målet är att under år 1983 uppnå affärsgenombrott. Regeringen har genom skilda be'slut senast den 23 februari 1983. u'tfäst sig att senare under vissa villkor lämna kreditgarantier för en av tre ure—alammoniakfabriker till Thailand. Bangladesh och Tanzania,

Det är givetvis väsentligt att ett målmedvetet utvecklingsarbcte sker inom koncernen för att minska koncernens beroende av fartygsproduk— tion. Självfallet måste omfattningen av detta arbete anpassas till de ekono- ' miska resurser som finns att disponera inom koncernen. Om de utveck- lingsprojekt som bedrivs inte snart bedöms leda till kommersiella genom- br'ott torde övervägande skäl tala för en avveckling av utvecklingsinsat- serna för sådana projekt. Det bör ankomma på Svenska Varv att ansvara för omfattning och inriktning av utvecklingsinsatserna.

2.2.3 Fartyg;reparation

Av _Svenska Varvs olika varvsenheter med reparationsverksamhet är Cityvarvet AB helt dominerande. Mindre reparationsverksamhet finns vid AB Finnboda Varf och marint fartygsunderhåll vid Karlskronavarvet AB. Cityvarvet är ett stort specialiserat och internationellt inriktat reparations- varv. Cityvarvet konkurrerar främst med reparationsvarv i bl.a. Danmark. Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien. Fartygsreparationer och ombyggnader svarar för ca 75 % av Cityvarvets totala verksamhetsvo- lym.

Enligt Svenska Varvs strukturplan skulle Cityvarvet omstruktureras till ett reparationsvarv som i huvudsak tillgodoser den regionala marknaden. Cityvarvet kan därigenom erhålla bättre priser och därmed uppnå lönsam- het. En ekonomisk ram gavs för verksamheten. Senast år 1982 skulle Cityvarvet vara lönsamt. då pågående ansträngningar att minska omkost-. naderna och öka effektiviteten skulle fullföljas. Cityvarvet beräknades minska antalet sysselsatta från 1950 till ca 1340 under åren 1981—1984. Produktionsvolymen beräknades uppgå till ca 1,4 milj. arbetstimmar per ' år.

Cityvarvet har i syfte att nå målet i strukturplanen reducerat verksamhe- ten. dock inte helt i den omfattning som förutsattes enligt planen. Vidare har resultatansvaret decentraliserats och produktiviteten och kostnadsef- fektiviteten har successivt förbättrats. Marknadsansträngningarna har för-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1982/83: 147 ' 17

stärkts inom Cityvarvets samtliga produktområden. ] Landskrona." Malmö och Sölvesborg har mindre reparationsstationer etablerats som ett led i Cityvarvets affärsstrategi att tillgodose den regionala marknaden. Vid utgången av år 1982 uppgick antalet anställda till ea ] 850. I början av år 1983 beslöt bolaget att ytterligare minska antalet sysselsatta med ca 200. Trots en negativ inverkan av den f.n. svaga fraktmarknaden och svår ' internationell konkurrens har Cityvarvet lyckats uppnå en resultatutveck- ling i nivå med den som förutsågs i strukturplanen.

För de närmaste åren förutses en fortsatt svag fraktmarknad vilket medför _en låg efterfrågan på reparations- och underhållsarbeten. Cityvar- vets konkurrenskraft har dock stärkts genom devalveringen samtidigt som den svaga marknaden åsamkat flera konkurrerande reparationsvarv stora förluster. Detta kan medföra en reduktion av reparationskapaciteten i Västeuropa. För de närmaste åren bedömer Svenska Varv att Cityvarvets resultat successivt kan förbättras.

Åtgärder har vidtagits för att anpassa Cityvarvet till rådande marknad vilket också medfört ett förbättrat resultat. Enligt strukturplanen skulle omstruktureringen av Cityvarvet ske på ett sådant sätt att varvet senast år 1982 skulle ha placerats i koncernens kommersiella sektor. Enligt min mening är det väsentligt att produktionskapaciteten anpassas till möjlighe- terna att erhålla lönsam produktion.

Finnboda Varf har sedan senaste riksdagsbeslut våren 1980 genomgått en kraftig kapacitetsminskning. Verksamhetsvolymen har anpassats till den marknad som bedöms tillgänglig lokalt. Den fortsatta verksamheten vid Finnboda Varfinriktas mot fartygsreparationer och ombyggnader samt viss industriproduktion. Trots en svag marknad förväntas Finnboda Varf visa en positiv resultatutveckling under de närmaste åren.

2.2.4 Fartygspmduktion . ' -

Fartygsproduktion bedrivs f. n. inom Svenska Varv-koncernen. vid Kockums. Uddevallavarvet och Karlskronavarvet.

En av de centrala tankegångarna i tidigare nämnd strukturplan var att koncentrera varvens resurser till ett begränsat antal områden och att ge ett varv huvudansvaret för utvecklingsarbetet inom varje särskilt område.

Kockums _AB inriktades mot gas/kemikalie-fartyg. färjor samt prefabri- cerade industrianläggningar. Vid behov kunde varvet arbeta inom områ- dena tank-. bulk- och enhetslastfartyg för att finna överbryggnadsproduk- tion. Produktionsvolymen fick inte överstiga l980 års volym om ca 3,5 milj. produktionstimmar.

Kockums tänkta produktionsinriktning har i begränsad omfattning kun- nat fullföljas. Huvuddelen av försäljningen har avsett enhetslastfartyg. Antalet anställda uppgår f. n. till ca 4000.

Uddevallavarvet AB inriktades mot bulk-. tank- och enhetslastfartyg'. 2 Riksdagen I 982/83 . I .mml. Nr 147

• Sida 18
•  Original

'Prop. 1982/83: 147 l8

Produktionsvolymen fick inte överstiga 1980 års volym om ca 2,2 milj. produktionstimmar.

Riktlinjerna — i vad avser inriktning och produktionsvolym — har i huvudsak följts av Uddevallavarvet under åren 1980—1982. Varvet har producerat tank- och kombinerade fartyg. Antalet anställda uppgår f. n. till ca 3 000.

Som jag nyss har nämnt krävdes enligt strukturplanen lönsamhet vid varven senast år 1985. Omstruktureringen skulle avbrytas så snart som detta mål inte bedömdes kunna uppnås. Som framhölls i prop. 1979/80: 165 kunde konkurrensen inom samtliga affärsområden förväntas bli utomor- dentligt hård och följaktligen var riskerna att misslyckas mycket stora. De ' förutsättningar som måste uppfyllas för att lönsamhetsmålet skulle nås angavs vara att utvecklingsarbetet på nya fartygstyper inom de utvalda affärsområdena bedrevs framgångsrikt, att effektiviteten vid varven för- bättrades väsentligt och att efterfrågan på fartyg måste bli tillräckligt stor.

Dessa förutsättningar har bara delvis uppfyllts. Nya fartygskonstruk- tioner som rönt stort intresse hos varvens kunder har tagits fram samtidigt som effektiviteten förbättrats både vad avser den direkta produktionen och genom att administrationskostnaderna har minskat. Som jag tidigare har redogjort för är dock marknadsförutsättningarna sådana att lönsamhetsmå- let inte bedöms kunna nås år 1985. Svenska Varvs ledning har följaktligen informerat mig om att både Kockums och Uddevallavarvet bör läggas ned om riktlinjerna i strukturplanen skall fullföljas. Jag delar för egen del denna bedömning. '

En nedläggning av de båda varven är förknippad med mycket stora sociala och samhällsekonomiska kostnader. Uddevallavarvet svarar t. ex. för ca 50% av industrisysselsättningen i Uddevalla kommun och har även stor betydelse för omkringliggande kommuners sysselsättning. Kockums svarar för ca 15% av industrisysselsättningen i Malmö kommun. En ned- läggning skulle även i betydande omfattning minska sysselsättningen hos varvens underleverantörer. Möjligheterna till alternativ sysselsättning är begränsade. Malmöregionen har t. ex. en arbetslöshet som avsevän över- stiger genomsnittet i Sverige. De samhällsekonomiska kostnaderna för en nedläggning uppgår till omkring 2000 milj. kr. för såväl Uddevallavarvet som Kockums. Härav svarar företagsekonomiska kostnader för hälften.

Avgörande för om varven skall läggas ned eller inte måste dock vara deras möjligheter att på längre sikt uppnå varaktig lönsamhet. Härom kan f.n. inte några säkra bedömningar göras. De förutsättningar som måste uppfyllas för att uppnå lönsamhet är förbättrad efterfrågan på fartyg vilket i sin tur förutsätter en ekonomisk expansion av världsekonomin. Vidare måste varvens återvunna konkurrenskraft gentemot västeuropeiska och japanska .varv bibehållas genom ett kontinuerligt arbete att både utveckla bättre fartygskonstruktioner och öka den inre effektiviteten.

Jag anser för egen del att beslut inte bör tas om nedläggning av varvspro-

• Sida 19
•  Original

Prop. 1982/83: 147 19

duktionen vid Kockums och Uddevallavarvet. Möjligheterna att driva varven vidare i minskad omfattning bör prövas.

Som jag tidigare har redovisat har fartygspriserna det senaste året mins- kat till följd av lägre efterfrågan på fartyg och rådande konkurrens. Någon nämnvärd förbättring av fartygspriserna kan inte förutses den närmaste tiden — åtminstone inte under år 1983. Det erfordras alltså betydande ekonomiska tillskott från staten för varje order som Kockums och Udde- vallavarvet erhåller. Därtill kommer kostnader för räntesubventioner för fartygsfrnansiering.

Med hänsyn till den marknadssituation för varven som jag tidigare har redogjort för och den ansträngda statsfinansiella situationen har regeringen bedömt det nödvändigt att begränsa stödet till Svenska Varvs fartygspro— duktion till 200 milj. kr. per år t.o.m. år 1985. Därtill kommer det ränte- stöd som lämnas för fartygsorder. Dessa stöd torde skapa förutsättningar för fortsatt fartygsproduktion vid Kockums och Uddevallavarvet, även om det inte ger finansiellt utrymme att teckna order som motsvarar den nuva- rande kapaciteten.

Med hänsyn till detta stöd till varven har Svenska Varvs styrelse funnit det möjligt att fortsätta verksamheten vid Kockums och Uddevallavarvet om än i minskad omfattning.

De analyser som tidigare har gjorts inom Svenska Varv — bl.a. i sam- band med utarbetandet av 1980 års strukturplan — visade att ytterligare proportionella volymreduktioner vid storvarven skulle ge ökade stycke- kostnader vid bibehållen produktionsinriktning. De erfarenheter som har vunnits från kapacitetsneddragningar inom olika delar av koncernen under de senaste två åren visar emellertid att produktionskostnaderna genom kraftfulla åtgärder i flertalet fall kunnat hållas på acceptabel nivå. Inom vissa områden som t. ex. inom försäljnings-. projekt- och konstruktionsav- delningarna kan och bör inte kapaciteten minska i relation till varvens produktionsvolym enligt Svenska Varvs bedömning.

Svenska Varv har tillsammans med de båda företagen utarbetat planer för hur denna minskning av kapacitet skall genomföras. Enligt planerna skall verksamheten vid Kockums och Uddevallavarvet ha anpassats till en nivå om 3.5 milj. direkta produktionstimmar vid utgången av år 1984. Av kapaciteten svarar vardera varvet för ungefär hälften.

Enligt styrelsens mening medför denna minskning av kapaciteten att de båda varvens konkurrenskraft i stort sett kan bevaras samtidigt som kon- cernens fartygsproduktion minskar med drygt 25 %. Enligt min mening är det av synnerlig vikt att kapacitetsreduktionen kombineras med konkreta och kraftfulla åtgärder bl.a. vad avser administrationskostnader så att produktionskostnaden och effektiviteten i företagen kan hållas på en ac- ceptabel nivå. Sådana åtgärder kommer att ställa stora krav på berörda företagsledningar. anställda och fackliga organisationer.

Kapaciteten vid Uddevallavarvet och Kockums bör enligt min mening

• Sida 20
•  Original

Prop. 1982/83: 147 . 20

även framgent. i enlighet med riktlinjerna i koncernens strukturplan. an- passas till marknadsförutsättningarna. Det innebär att i den mån varven med tillgängligt stöd inte kan teckna order till priser som täcker produk- tionskostnaderna måste deras kapacitet minska ytterligare. De riktlinjer för verksamheten som jag har angett innebär att koncernens strukturplan för de båda varven kan fullföljas med undantag av att lönsamhetsmålet skall uppnås senast år 1986 i stället för år 1985.

Vad avser storvarven inom Svenska Varv-koncernen är det av stor betydelse för iakttagandet av nyss nämnda ekonomiska ramar att kost- nadskalkyler för fartygsproduktion kan hållas och att kreditförluster inte uppstår. Av skilda skäl kom kostnadskalkylerna inom särskilt Kockums och Karlskronavarvet att väsentligt överskridas i början av den tidsrymd som strukturplanen omfattade. Numera har dock förbättringar skett och f.n. hålls kalkylerna mycket väl. Kreditförluster har i relativt stor ut- sträckning drabbat Svenska Varv—konccrnen. Jag är medveten om att detta delvis får ses mot bakgrund av den mycket svåra och långvariga kris som har drabbat varvens kunder. Ett visst, om än begränsat risktagande. är med hänsyn till marknadssituationen ofrånkomligt vid de kommande årens fartygsförsäljningar. 1 resultatavräkningcn vid leverans av fartyg måste självfallet erforderliga reserveringar göras för sådana risker. Jag finner det angeläget att bedömningen av riskerna baseras på en försiktig värdering av fraktnivån och andra faktorerer som påverkar beställarnas betalningsför- måga. Varven kan annars riskera att överskatta sitt resultat och därmed överskrida den ekonomiska ram för den fortsatta omstruktureringen som regeringen har bedömt lämplig. En annan faktor som är väsentlig för att de ekonomiska ramarna inte skall överskridas är att stödet fördelas i stort sett lika över perioden.

Karlskronavarvet AB, som ingår i Svenska Varv-koncernen, har i enlig- het med Svenska Varvs strukturplan omstrukturerats under åren 1981 och 1982. Produktionskapaciteten har därmed anpassats till marknadsförut- sättningarna. Den förlustbringande produktionen av handelsfartyg har av— vecklats och ansvaret för vindkraftengagemanget har överförts till annat bolag inom Svenska Varv-koncernen. Företagets inriktning är nu produk- tion, modernisering och underhåll av örlogsfartyg för den svenska marinen samt export av örlogs- och kustbevakningsfartyg. Företaget har f.n. ca 1 100 anställda. vilket innebär en minskning sedan år 1979 med 600 anställ- da.

Den nya strategiska inriktningen innebär att den svenska marinen är den dominerande kunden. vilket begränsar varvets egna möjligheter att påver- ka försäljningsvolymen.

I marinens nyanskaffningsplaner. som omfattas av 1982 års försvarsbe- slut. ingår en fortsatt planerad anskaffning av utbåtar, robot- och minröj- ningsfartyg. Anskaffningarna är emellertid i tidshänseende inlagda så. att vissa ojämnheter i beläggningen kan uppstå. Den i förhållande till 1982 års

• Sida 21
•  Original

Prop. 1982/83:147 - 21

försvarsbeslut reducerade ramen kan innebära att beläggningen vid varvet minskar ytterligare. . '

Omfattningen av underhållsarbeten för den svenska marinen vid Karls- kronavarvet har under en lång tid successivt minskat. Detta samman- hänger med en successiv övergång till mindre underhållskrävande fartyg.

Jag anser att statsmakterna har ett särskilt ansvar för att tillförsäkra en rimlig beläggningssituation på Karlskronavarvet.

2.2.5 Svenska Varvs fartygsinnehav

Svenska Varv-koncernen kom vid bildandet år 1977 att äga ett betydan- de fartygsinnehav genom att koncernens varv ägde egna fartygsandelar. Även därefter har koncernen förvärvat fartyg eller fartygsandelar. t. ex. på grund av avbeställningar av kontrakt eller därför att köpare av fartyg från koncernens varv i vissa fall inte kunnat fullfölja sina betalningar. Varvet har i sådana fall övertagit ägandet av fartygen eller på annat sätt kontrol- lerat dem. Engagemanget nådde sin maximala omfattning år 1978 och uppgick då till 71 fartyg eller fartygsandelar. Ca två tredjedelar av engage- manget bestod av tankfartyg och en tredjedel av kombinerat- och bulkton- nage.

Under perioden fram till början av år 1982 såldes ettldrygt 40-tal av fartygen. De avyttrade fartygen omfattade huvuddelen av det kombinerade tonnaget, bulkfartygen och produkttankfartygen samt vissa tankfartyg. Under senare delen av år 1982 har innehavet ånyo ökat och uppgår f. n. till drygt'50 fanyg och fartygsandelar. "

' Huvuddelen av koncernens fartygsengagemang' hanteras av dotterbola- get Zenit Shipping AB. Zenit Shipping förvaltar och driver fartygen i _ samarbete med ett flertal olika rederier. huvudsakligen norska och svens- ka." Befraktning och markandsföring sköts normalt inte av Zenit. Genom samseglingspooler och i vissa fall direkt inbefraktar Zenit Shipping fartyg. Bolaget har f.n. befraktningsavtal för tolv fartyg.

Enligt strukturplanen har Zenit Shipping två huvudsakliga uppgifter. Bolaget. skall på bästa sätt avveckla koncernens fartygsinnehav och tillhan- dahålla resurser och kompetens att ta hand om eventuella nyalkundfallisse- mang. Vidare skall bolaget genom nära marknadskontakt och befrakt— ningskunnande underlätta utvecklingen av nya transportlösningar och på så vis bidra till att ge de fartygsproducerande varven en prisfördel.

Vad gäller den sistnämnda uppgiften kan konstateras att den i stort sett inte har kunnat uppfyllas bl.a. med hänsyn till varvens marknadsinrikt- ning.

Zenits resultat är starkt avhängigt avkraftigt fluktuerande fraktrater och andrahandspriserna för tank- och bulkfartyg. Skillnaden i resultat på några års sikt vid en positiv utveckling av fraktrater och andrahandspriser res'p. en negativ sådan rör sig om flera miljarder kronor. De ekonomiska tillskott som är nödvändiga för att fullfölja avvecklingen kan därför komma att variera starkt.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1982/83: 147 22

Med hänsyn till vad jag tidigare har redovisat om betydelsen av att Svenska Varvs fortsatta omstrukturering kan hållas inom en given ekono- misk ram är det nödvändigt att hantera tillskotten till Zenit separat från denna ram. Ett sådant förfarande skulle underlättas om Zenit organisato- riskt avskildes från Svenska Varv. Jag anser det vidare lämpligt att eventu— ella nya kundfallissemang hanteras direkt av berört varv. Varvet får där- igenom bära det fulla ekonomiska ansvaret för sina affärer.

Som ett led i förverkligandet av dessa principer har staten träffat ett avtal med Svenska Varv AB om förvärv av bolagets aktier i Zenit Shipping AB (underbilaga 3)". Jag återkommer i det följande med en redovisning av de ekonomiska följderna av avtalet.

2.3 Mindre och medelstora varv

De mindre och medelstora varven i Sverige. med huvudsaklig inriktning mot produktion. reparation etc. av handelsfartyg eller fartyg för statliga myndigheter. omfattar f. n. elva företag med sammanlagt ca 3 300 anställ- da. I denna varvsgrupp finns både privatägda företag och företag som ingår i den statliga varvskoncernen Svenska Varv AB. De privatägda företag som ingår i gruppen mindre och medelstora varv är Djupviks Varv AB. Falkenbergs Varv AB. Fartygsentreprenader AB (Marstrands Varv). Kal- mar Fartygsreparationer AB. Lunde Varv och Verkstads AB. Marinteknik Verkstads AB. AB Nicoverken. AB Nya Oskarshamns Varv och AB Äsivcrken. I gruppen ingår också'Svenska Varvs dotterbolag AB Finn- boda Varf och Karlskronavarvet AB. Som jag tidigare redovisat är Karls- kronavarvet numera helt inriktat på produktion och underhåll av marina fartyg samt bevakningsfartyg. Företagens storlek varierar kraftigt från Karlskronavarvet med ca 1 100 anställda till Djupviks Varv med ca 60 anställda. De mindre och medelstora varven svarar för ca 18% av det totala antalet anStällda inom varvsindustrin. Den sammanlagda omsätt- ningen uppgick år 1981 till ca 800 milj. kr.. varav reparationer och övrig verksamhet svarade för 243 milj. kr.

Efterfrågan på de fartygstyper som den nämnda gruppen av företag tillverkar har minskat under perioden 1980— 1982 jämfört med de närmast föregående åren. Kapaciteten har samtidigt minskat. Jag vill här peka på att Karlskronavarvet har upphört med produktion av civila fartyg, att nybyggnadsverksamhctcn har avvecklats vid Götaverken Sölvesborg och Finnboda Varf samt att verksamhetsvolymen vid Kalmar Fartygsrepara- tioner (tidigare Kalmar Varv AB") och AB Nya Oskarshamns Varv (tidigare AB Oskarshamns Varv) har minskat kraftigt.

De mindre och medelstora varven är starkt hemmamarknadsorientera- de. F.n. utgörs deras orderstock huvudsakligen av leveranser till svenska rederier. Utöver de svenska rederierna består varvens kunder främst av statliga myndigheter och verk. Av avgörande betydelse för varvens mark-

• Sida 23
•  Original

Prop. 1982/83: 147 - 23

nadsutsikter är därför dels omfattningen av de statliga myndigheternas beställningar hos svenska varv och dels marknadsutvecklingen inom de områden där svenska rederier opererar. '

Betällningsvolymen från svenska rederier är huvudsakligen beroende av fraktmarknadsutvecklingen på tank-. bulk- och ro/ro-transporter inom de trafikområden där rederierna opererar samt utvecklingen av den mindre svenska närsjöfarten och passagerartrafiken. Som jag tidigare har nämnt råder f.n. internationellt sett en mycket pressad fraktmarknad. Beställ- ningsintresset är därför påfallande lågt. För den svenska närsjöfarten och passagerartrafiken kan eventuellt vissa nybeställningar av fartyg komma att göras dels för att ersätta befintliga fartyg. dels för nya transportobjekt.

Även om orderingången har minskat hos de mindre och medelstora varven står det klart att minskningen skulle ha blivit ännu kraftigare om varven inte hade kunnat erbjuda svenska rederier relativt fördelaktiga finansieringsvillkor. Enligt min mening är det nödvändigt för att över huvud taget nybyggnader från svenska rederier skall komma till stånd vid varven att likartade finansieringsvillkor även fortsättningsvis kan erbjudas de svenska rederierna.

Jag återkommer i det följande med förslag till stödåtgärder för de mindre och medelstora varven under perioden 1984.—1986.

Beställningar från utländska rederier synes även fortsättningsvis bli av begränsad omfattning. Utländska beställare av mindre fartyg placerar i stor utsträckning sina order vid varv i det egna landet samtidigt som beställningsintresset är litet på grund av marknadssituationen. En bidra- gande orsak till hemmavarvsbeställningarna är att stödet till inhemska rederier ligger på en mycket hög nivå i många länder. speciellt i Västeuro- pa. som är den mest närliggande exportmarknaden för de svenska mindre och medelstora varven. För vissa typer av specialfartvg bör trots detta även fortsättningsvis vissa exportmöjligheier föreligga. Jag anser det ange- läget att dessa exportmöjligheter tas till vara.

Statliga myndigheter har varit stora beställare av fartygsnybyggnader vid de mindre och medelstora varven. Under de närmast föregående åren har ett flertal beställningar från statliga verk tidigarelagts efter särskilt bemyndigande från regeringen för att förbättra sysselsättningsmöjlighe- terna vid varven. De beslutade statliga beställningarna för budgetåren 1982/83 och 1983/84 är dock mycket låga i förhållande till tidigare produk- tionsbeläggning vid de mindre och medelstora varven.

Som jag tidigare nämnt är flera av de mindre och medelstora varven helt eller delvis beroende av statliga beställningar. Mot denna bakgrund anser jag att ett intresse av att följa utläggningen av statliga beställningar förelig- ger. Det bör därför i samband med upphandlingen av statliga beställningar ankomma på FKN att i samråd med aktuella verk och myndigheter verka för att lämplig tidpunkt och lämpligt varv väljs för den aktuella beställning- en. Det ankommer på regeringen att inom ramen för gällande upphand- lingsregler bestämma hur ett sådant samordningssystem skall utformas.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1982/83: 147 . 24

Enligt den analys av marknadsutvecklingen som framgår av underbilaga I. avsnitt 5. framgår att ett betydande överskott på kapacitet föreligger och att överskottet väntas öka Linder perioden l983— 1985 för de mindre och medelstora varven. Mot bakgrund härav anser jag att någon expansion med hjälp av statligt stöd inte bör tillåtas under perioden. Detta'bör gälla också andra statliga stödformer än varvsstöd. Det bör ankomma på FKN att kontinuerligt följa kapacitetsutvecklingen vid de mindre och medelstora varven. Om vid något varv en kapacitetsökning konstateras jämfört med . den av FKN godkända kapacitetsplancn för år l982 bör enligt min mening stöd i form av kreditgarantier. räntestöd och avskrivningslån inte utgå till varvet för denna kapacitetsökning. . .

Viss kritik har riktats mot Svenska Varv-koncernen från de privatägda mindre och medelstora varven. Kritiken ha gått ut-på att de statliga storvarven genom indirekta subventioner har kunnat offerera lägre priser som lett till att dessa kan konkurrera på andra villkor inom de mindre varvens marknader.

Å andra sidan drivs Cityvarvet och Finnboda Varf — de företag inom Svenska Varvskoneernen .. som främst konkurrerar med de privatägda mindre och medelstora varven — helt utan statliga stödinsatser. vilket innebär att de på ombyggnadsarbeten konkurrerar på något sämre villkor än de privatägda varven. '

Jag anser att strävan måste vara att konkurrensen mellan de olika varven skall bedrivas på lika villkor och enligt företagsekonomiskt riktiga prin- ciper. Den framförda kritiken utgör skäl för att särskild uppmärksamhet ägnas åt denna fråga vid stödgivningen. Somjag har nämnt återkommerjag till stödfrågorna.

I fråga om Marinvarvet i Fårösund. som i huvudsaklig utsträckning arbetar med statliga order. vill jag anföra följande.

Verkstadscnhcten vid Gotlands Kustartilleriförsvar. det s. k. Marinvar- vet. är en helt militär enhet. Antalet anställda vid varvet uppgår till *a 60 personer. Ny modern plåtslageriverkstad togs i bruk under hösten 1982 och i övrigt finns utrustning anpassad till marinens behov. Huvudsaklig verksåmhet är underhåll av marinens fartyg. Dessutom har nybyggnation .- av aluminiumfartyg till marinen och andra statliga myndigheter skett. Varvet har också en viss verksamhet inom det privata området genom reparation och nybyggnad av i första hand fiskefartyg.

Verksamheten är intäktsfinansierad och kostnaderna — exkl. kapital- och räntekostnader —. täcks i sin helhet enligt marinens kalkyleringsprin- eiper. För varje budgetår fastställs varvets omkostnader varefter omkost- nadspålägget för varje direkt produktionstimme bestäms. Härutöver görs _ett tillägg på ca 2 kr. per timme för täckning av kostnaden för rörelsekapi- tal: [ övrigt ingår i Marinvarvets kostnader inte några kapital- eller ränte- kostnader. Likvida medel för verksamheten erhålls genom avrop från central myndighet. Marinvarvet har inte möjlighet att balansera vinstmedel från verksamheten på den statliga och privata sidan."

• Sida 25
•  Original

Prop. 1982/83: [47

| J 'Jl

Inom försvarsdepartemcntet pågår en översyn avseende kalkylerings- principer för ränte- och kapitalkostnader för bl. a. Marinvarvet.

Ifråga om vad jag har anfört om Marinvarvet harjag samrått med chefen för försvarsdepartemcntet.

2.4 Stöd till varvsindustrin

Regeringen har i budgetpropositionen- 1983 (prop. 1982/83:100 bil. l s. 23) presenterat ett program för att minska subventionerna till näringslivet. Skälet till detta är bl.a. att sådant stöd kan försvåra den långsiktigt nöd- vändiga omvandlingen av näringliv'ets struktur till internationellt konkur- renskraftig verksamhet. Vidare ger den kraftiga nedskrivningen av den svenska kronans värde svensk industri starkt förbättrad konkurrenskraft" varför möjligheter nu skapas för att avveckla den omfattande subventione- ring av näringslivet som under den senaste sexårspcrioden bidragit till att allvarligt försvaga statsbudgeten. .

En utgångspunkt för det statliga stödet till varvsindustrin är därför att skapa förutsättningar för varven att efter en övergångsperiod överleva och utvecklas utan behov av statliga stödåtgärder. Normalt bör ett sådant stöd till en näringsgren lämnas endast under en förhållandevis kort period och - ha karaktären av överbryggningshjälp. Denna princip är naturlig då ett stöd som permanentas alltid medför risk för skadeverkningar. Detta bör även'gälla stödet till varvsindustrin. Varvsstödet har efter hand kommit att bli en tung kostnadsposti statsbudgeten. Så t. ex; är det exportkreditstöd som enligt internationella överenskommelser ges till varvsindustrin betyd- ligt mer. långtgående än motsvarande stöd till annan kapitalvaruexport. Strävan måste därför vara att såväl internationellt som nationellt minska stödet till varvsindustrin. Detta gäller särskilt i rådande ansträngda stats- finansiella läge där utrymmet för stöd till industrin är mycket begränsat. varför avvägningen av stödinsatserna till olika branscher och till olika ändamål är särskilt viktig.

För varvsindustrin gäller dock i ett kortsiktigt perspektiv särskilda för- hållanden. Detta gäller särskilt med hänsyn till den internationella utveck- lingen i fråga om stöd till varvsindustrin.

Statliga stödåtgärder har ttnder en längre tid spelat en framträdande roll i den internationella varvskonkurrensen. Samtliga Sveriges viktiga-ste kon- kurrentländer har i dag ett omfattande statligt stöd till den inhemska varvsindustrin. Inget av dessa länder synes ha för avsikt att avveckla detta stöd inom den närmaste tiden. .

Att göra en rättvisan-de bedömning av de statliga stöden i våra viktigaste konkurrentländer är förenat med betydande svårigheter. Bedömningarna måste i stor utsträckning baseras på vad som är officiellt redovisat stöd. Indirekt stöd förekommer i form av att beställningar på olika sätt styrs till inhemska varv. Vidare ändras stöden med relativt korta mellanrum.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1982/83: 147 26

För att få en uppfattning om de statliga stödåtgärdernas omfattning i dessa länder har subventionsgraden beräknats. För samtliga länder kan först konstateras att statligt stöd till varvsindustrin förekommer i en eller annan form. Utöver redovisat statligt stöd lämnar många länder ytterligare statligt stöd för enskilda order. Vid inhemska beställningar varierar sub- ventionsgraden enligt officiellt redovisat stöd från 09/2. i Finland till 38 % i Frankrike. Med undantag för Finland kan länderna i stort indelas i två grupper. En grupp där subventionsgraden varierar mellan 24% och 38% som omfattar länderna Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland. Storbri- tannien och Holland. En annan grupp där subventionsgraden varierar mellan l3%'-0Ch 20% omfattar länderna Norge. Republiken Korea. Dan- mark. Spanien. Brasilien. Japan och Sverige. För Sverige är subventions- graden 16%. Vid utländska beställningar motsvarar en finansiering enligt de lägsta räntesatser som har överenskommits internationellt inom Organi- sationen för Ekonomiskt Samarbete och Utveckling (OECD) en subven- tionsnivå om ca 12% vid dagens räntenivåer. Detta stöd lämnas av alla varvsnationer med undantag av Sverige. Vissa länder har stöd utöver enbart OECD-villkoren. t. ex. direkt varvsstöd och redovisar därför något högre subventionsgrad. Dessa länder är Norge. Holland och Sverige. Det är dock i praktiken knappast möjligt att göra en klar gränsdragning mellan det stöd som lämnas för inhemska beställningar och för exportorder.

Enligt vad jag erfarit från bl. a. arbetet inom OECD har de flesta varvs- länder inte för avsikt att avveckla det statliga stödet till varvsindustrin. Tvärtom har flera länder utvidgat eller temporärt förlängt tidigare stöd. Som exempel på detta kan nämnas att EG-kommissionen har konstaterat att statsstödet till varvsindustrin inom EG inte kunde avbrytas vid utgång- en av år 1982 som hade planerats utan har förlängts ytterligare tre år. Vidare har Canada meddelat att det statliga stödet till varven förlängs till mitten av år 1985.

En minskning och på sikt en avveckling av de statliga stöden till varvsin- dustrin bör enligt min mening ligga i alla varvsländers intresse. Jag anser därför att man från svensk sida bör fortsätta arbetet inom OECD på att minska detta stöd.

Frågan om en avveckling av statligt stöd till varvsindustrin och en återgång till normala konkurrensförutsättningar är nära sammankopplad med åtgärder för att anpassa varvsindustrins kapacitet till efterfrågan. Jag vill därför erinra om att Sverige var det första land som beslöt om kapaci- tetsminskning av varvsindustrin i syfte att anpassa de svenska varvens kapacitet till rådande efterfrågan. Riksdagen har vid olika tillfällen mellan åren 1976—1980 beslutat om minskningar av den svenska varvskapacite- ten. Som en följd härav har antalet anställda vid svenska varv minskat från ca 31500 är 1975 till ca 14800 är 1982. Inom OECD har sedan många år arbete pågått för att anpassa världens varvsindustri till marknadsutveck- lingen. Vissa kapacitetsminskningar har genomförts i Västeuropa och Ja-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1982/83: 147 27

pan. I andra länder såsom Republiken Korea har kapaciteten byggts ut. Sverige har vad gäller kapacitetsanpassningen av varven medverkat mer än flertalet andra länder till att uppfylla OECD:s målsättning inom detta område.

De bedömningar som låg till grund för riksdagens senaste beslut om statliga stödåtgärder till varvsindustrin (prop. 1979/80:165. NU 69. rskr 405) baserades huvudsakligen påatt skillnaden mellan världsmarknadspri- set för olika "fartygstyper och de svenska självktwstnztdernzt hade minskat under år 1979 och att de statliga subventionerna i flertalet konkurrerande varvsländer skulle avvecklas. En ytterligare förbättring av marknadsläget och en kraftfull satsning från varvens sida för att minska sina produktions- kostnader var dock nödvändig för att varven skulle kunna konkurrera om order av egen kraft. Riksdagen beslöt att statligt stöd skulle utgå ytterligare i några år. Direkta statliga subventioner skulle upphöra i och med utgången av är 1983. Den förräntade avveckling av de statliga stöden i andra länder som bl.a. låg till grund för Sveriges beslut att avveckla värt stöd har dock inte kommit till stånd.

Jag anser därför att svensk varvsindustri under kommande år genom fortsatt statligt stöd bör ges rimliga förutsättningar att konkurrerar om befintliga order. Jag anser dock att omfattningen av stödet bör minska.

Jag vill erinra om vad som anfördes i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 264). nämligen att stödet till varvsindustrin torde begränsas till en eller några få stödformer. Jag kommer därför i det följande föreslå att statliga stödåtgärder för svensk varvsindustri begränsas till kreditgaranticr. räntestöd och avskrivningslån.

2.4.I Kreditgurantier

Våren 1980 bemyndigade riksdagen fullmäktige i riksgäldskontoret att _ till utgången av år 1983 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri — inkl. tidigare lämnade garantier — intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 23 665 milj. kr. för finansiering i anslutning till produktion vid varven (prop. 1979/80: 165. NU 69. rskr 405). Villkoren för garantierna finns angivna i 1 kap. förordningen (1980: 561) om statligt stöd till varvsfö- retag m.m. För svenska beställare innebär villkoren bl. a. att garantin fär motsvara högst 90% av kontraktspriset och att länet som garantin avser skall återbetalas inom 12 år med rak amortering. För utländska beställare gäller de villkor för fartygsexport som har överenskommits inom OECD innebärande bl. a. att garantin får motsvara högst 80 % av kontraktspriset och att lånet skall återbetalas inom 8.5 år.

Under åren 1980—1982 har ca 110 beställningar av fartyg och offshore- anläggningar finansierats med hjälp av kreditgaranticr. Av kreditgarantira- men på 23665 milj. kr. hade den 31 december 1982 22019 milj. kr. ian- språktagits i form av utestående garantier. varav 11433 milj. kr. avser Svenska Varv. 283 milj. kr. privata varv och 10303 milj. kr. beställares lån.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1982/83: 147 28

Statliga kreditgarantier har enligt min mening. alltsedan de infördes år 1963. visat sig fungera relativt tillfredsställande. Syftet med—stödet är att underlätta finansieringen av dels varvens produktion under byggnadstiden. dels beställarnas förvärv av fartyg och annan varvsproduktion. Fortsatta möjligheter att erhålla kreditgarantier är enligt min bedömning en förutsätt- ning för varven att kunna finansiera sin produktion. Statliga kreditgaran- tier bör därför kunna lämnas för order Som tecknas före utgången av år 1986 enligt i huvudsak de regler som f.n. gäller för sådana garantier. Vissa ändringår bör dock genomföras av nu gällande regler.

Nämnden för fartygskreditgarantier och fullmäktige i riksgäldskontoret har som praxis att. i de fall kreditgarantier lämnas för beställares lån enligt förordningen (1980:561) om statligt stöd till varvsföretag m.m. (ändrad senast 1982: 564). kräva borgen från det varvsföretag. där det fartyg som" garantin avser. har beställts. Motivet för denna praxis är att myndigheter- na anser det från principiell synpunkt vara väsentligt att varvsföretagen har ett direkt ekonomiskt ansvar för sina kundengagemang. 1 Vissa fall begärs borgen från varvets moderföretag för hela det statliga åtagandet.

Regeringen lämnade den 15 november 1979 en skrivelse från den dåva- rande kommissionen för de mindre och medelstora varven beträffande reducering av varvens borgensåtagande titan åtgärd. Såväl kommissionen som FKN ansåg en reducering till 109? av vid varje tillfälle utestående kreditgaranti som positiv för varvsföretagen och FKN ansåg-det vidare möjligt att genomföra en sådan förändring utan att statens riskposition på något avgörande sätt försämrades. Fullmäktige i riksgäldskontoret menade dock att det var principiellt betänkligt att på detta sätt förändra ett naturligt företagaransvar för varven som statens övertagande av en större eller mindre del av varvsföretagcns kundrisk skulle innebära.

Sveriges Varvsindustriförening har iskrivelse den 24januari 1983 hem- ställt att regeringen föreslår riksdagen att borgensåtaganden avseende kreditgarantier enligt nämnda förordning undanröjs.

För många företag är de sammanlagda borgensåtagandena mycket större än det egna kapitalet inkl. obeskattade reserver. Detta kan innebära svårig- heter för varven att finansiera sin verksamhet.

Med hänsyn härtill bör enligt min mening lättnader införas vad beträffar kraven på borgen från varvens sida. Kravet bör dock inte undanröjas helt eftersom det är betydelsefullt att varvsföretagen behåller ett direkt ekono- miskt ansvar för sina kundengagemang. Förändringarna bör inte heller gälla varv inom Svenska Varv-koncernen eftersom Svenska Varv enligt vad jag senare kommer att förorda bör tillföras betydande finansiella resurser. .

Enligt min mening bör kravet på borgensåtaganden för de privatägda mindre och medelstora varven kunna begränsas enligt följande.

Borgensåtagandet bör reduceras till 10% av vid varje tillfälle utestående kreditgarantier. Borgensåtagandet säkerställer därmed varvens affärsan-

• Sida 29
•  Original

Prop. 1982/83: 147 . . 29

x

svar. Reduceringen av borgensåtagandet bör avse endast framtida leveran- ser och inte garantier utfärdade före förändringen. Omprövning bör kunna medges för gamla garantier. Om särskilda skäl därtill finnsskall dock högre varvsborgen kunna krävas.

Beträffande uppföljning av och information om existerande borgensåta- ganden ligger det i sakens natur att riksgäldskontoret håller borgensman- nen informerad om åtagandets storlek. .

Som jag tidigare har nämnt har staten och Svenska Varv träffat ett avtal om en överföring av Zenit Shipping AB direkt till staten. F.n. svarar Svenska Varv för den för Zenit behövliga uppläningen. Upplåningen sker regelmässigt mot statlig garanti. Genom överföringen av aktierna i Zenit till staten kommer olika mellanhavanden mellan Svenska Varv och Zenit att lösas upp och Svenska Varv kommer i begränsad omfattning att svara för Zenits upplåning. Detta innebär att Zenit i viss utsträckning får finansi- era sin verksamhet genom egen upplåning. Enligt min mening bör statliga kreditgarantier kunna lämnas för detta. '

Jag förordar således att riktlinjerna för kreditgarantierna ändras i enlig- het med det anförda. '

Mot bakgrund av de tidigare redovisade bedömningarna av varvsindu- strins volymutveckling kan behovet av kreditgarantier behöva öka med drygt 6000 milj. kr. till 30000 milj. kr.

Jag förordar sålunda att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas att ikläda staten garantier avseende de svenska varvens produktion-under förutsättning att garantiutfästelse för nya order har lämnats före utgången av år 1986 — inkl. tidigare lämnade garantier — intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 30 000 milj. kr.

Beträffande avgifterna för statliga kreditgarantier vill jag påminna om vad jag framhöll i min anmälan till budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/ 83: 100 bil. 14 s. 264). nämligen att dessa bör utformas på så sätt att kreditgarantisystemet kan beräknas vara självbärande och sålunda inte kräva några insatser från staten. Avgifterna bör alltså vara så anpassade att de täcker dels administrationskostnader. dels förluster på grund av lämna— de garantier. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna dessa ändrade riktlinjer för avgifterna. Jag vill nämna att jag senare avser föreslå regeringen att ge nämnden för fartygskreditgarantier i uppdrag att i samarbete med riksgäldskontoret, när riksdagens beslut i dessa frågor . föreligger. lämna förslag om en utformning av systemet med garantiav— gifter så att de motsvarar det av mig angivna målet. Det nya systemet bör ' träda ikraft fr.o.m. budgetåret 1983/84. Regeringen kan därefter besluta i frågan. För de avgifter som inflyter för utfärdade garantier bör det enligt min mening uppföras en inkomsttitel för budgetåret 1983/84 på budgetens inkomstsida. Vidare föreslårjag att för detta ändamål för budgetåret 1983/ 84 under tolfte huvudtiteln även anvisas ett förslagsanslag av 50 milj. kr. för förlusttäckning av statliga garantier. .

• Sida 30
•  Original

Prop. 1982/83: 147 . 30

Jag vill i detta sammanhang även beröra några frågor angående verksam- heten vid FKN. Med hänsyn till vad jag nyss har nämnt om självbärande garantisystem måste — för att garantiavgifterna skall kunna hållas på en rimlig nivå — endast begränsade risker accepteras inom kreditgarantisyste- met. Detta torde i vissa fall innebära en mer restriktiv prövning av FKN än vad som hittills har varit fallet. Som framgår av underbilaga 2 är särskilt stora risker förenade med garantigivningen under byggnadstiden. Ett skäl härtill är att varvens kostnadskalkyler överskrids. Det bör därför enligt min mening ankomma på FKN att noga granska dessa kalkyler i samband med kreditprövning. Det är således en förutsättning för att utfästelse för kreditgaranti skall lämnas att försäljningspriset för nya order täcker var- vens självkostnader eller att eventuella underskott på en enskild order kan täckas av vinster på andra order. Vidare kommer jag i det följande att redovisa vikten av att resultatet för Svenska Varvs fartygsinnehav skiljs från resultatet på fartygsproduktionen. Det bör ankomma på FKN att följa försäljningen av detta fartygsinnehav så att försäljningen sker till mark- nadsmässiga villkor. Vad gäller rätten att besvära sig över FKst beslut till regeringen avserjag att återkomma till regeringen med förslag om vissa begränsningar.

2.4.2 Räntesröd

Enligt beslut av riksdagen lämnas räntestöd för län som tas upp med hjälp av kreditgarantier (prop. 1978/79: 49. NU 17. rskr 115 och prop. l979/ . 80: 165. NU 69. rskr 405). De närmare villkoren för stödet finns angivna i förordningen (1981: 665) om exportkreditfinansiering med statligt stöd och vad avser svenska beställare i 3 kap. förordningen (1980: 561) om statligt stöd till varvsföretag. m.m.

Villkoren innebär i huvudsak att räntestöd kan lämnas vid finansiering av nybyggnad eller större ombyggnad av fartyg. som beställs av svensk beställare vid svenskt varvsföretag före utgången av år 1983. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad som anfördes i prop. 1980/81:131 (sid. 24), nämligen att i de fall villkoren för svenska beställare vid svenska varv i fråga om låneandel och länetid är förmånligare än vad som gäller vid export eller att i övrigt fördelar föreligger för beställare att beställa vid svenska varv är det rimligt att sådana fördelar balanseras t. ex. genom en höjning av räntesatsen. En förutsättning för räntestöd är vidare att kredit- garanti beviljats. En svensk beställare av fartyg vid svenskt varv kan f. n. erhålla 9,8 %- ränta vid finansiering i US dollar och 10,3 % ränta vid finansiering i svenska kronor. Kredittiden är tolv år. För offshore-pro- dukter gäller motsvarande 13.1 % resp. 13.6 % och tolv års kredittid. Skillnaden i ränta mellan fartyg och offshore-produkter förklaras av att offshore-produkter enligt internationella överenskommelser inte räknas som fartyg. Staten täcker sålunda skillnaden mellan nämnda utlåningsrän— tor och finansieringsinstitutens upplåningsräntor för aktuella projekt. Rän—

• Sida 31
•  Original

Prop. 1982/83: 147 31

testöd avseende svenska beställares lån har hittills lämnats för lån om ca 2250 milj. kr. Därutöver finns utfästelser om räntestöd för lån om ca 2600 ' milj. kr. .

Statligt räntestöd vid export har funnits i alla varvsländer sedan ett flertal är tillbaka, vilket för svenskt vidkommande bl. a. inneburit möjlig- het att erbjuda den lägsta tillåtna ränta som den exportkreditöverenskomÄ melse. som Sverige biträtt inom ramen för OECD. medgivit. Detta innebar tidigare att endast utländska beställare vid svenska varv kunde via det svenska exportkreditsystemet erhålla räntesubventionerad finansiering. medan .svenska beställare inte kunde erbjudas samma förmån av ett svenskt varv. För att utjämna denna skillnad i konkurrensvillkor mellan svenska och utländska varvsföretag. när det gäller ränta i samband med kredit. infördes därför-genom det nyss nämnda riksdagsbeslutet våren 1980 möjligheter till räntestöd för svensk beställare av nybyggnad eller ombygg- nad av fartyg vid svenskt varv. Detta innebär att såväl svensk som ut- ländsk beställare numera kan få subventionerad ränta vid beställning vid svenskt varv.

Räntestöd till svensk beställare lämnas i form av finansiering till fast räntesats för viss kredit. Redan i samband med beställningen kan utfästelse om räntestöd lämnas. Statens kostnad för räntestödet för såväl svensk som utländsk beställare är skillnaden mellan de kostnader som låneinstituten betalar vid sin upplåning och den subventionerade utlåningsräntan.

Beträffande räntestöd kan jag konstatera att denna typ av stöd finns i alla konkurrerande varvsländer. Dessa länder har enligt vad jag erfarit inte för avsikt att avveckla räntestödet. Motsvarande svenskt stöd bör därför. tills vidare lämnas för att svensk varvsindustri skall ha möjlighet att kon- kurrera om beställningar. Stödet bör lämnas för order som tecknas före utgången av år 1986. Villkoren för stödet bör i huvudsak bibehållas. Vissa ändringar bör dock genomföras.

För att bättre kunna anpassa stödet till de särskilda förutsättningar som olika beställningar har i intjäningsförmåga bör det vara möjligt att lämna ett större räntestöd under en kortare tidsperiod med oförändrad löptid på länet och med bibehållande av oförändrad subventionsgrad. Syftet med detta är att möjliggöra för beställaren eller varvet en lägre låneränta under den första delen under subventionsperioden. Statens kostnader ökar inte eftersom låneräntan under den senare delen anpassas så att subventions- graden förblir densamma. Vid fastställandet av en sådan finansieringsupp- läggning bör enligt min mening särskilt beaktas att statens risktagande inte - försämras.

Jag vill vidare i detta sammanhang ta upp några frågor rörande finansi- ering av offshore-anläggningar. Räntan för sådana anläggningar har till följd av internationella överenskommelser höjts från 8.75 % till f. n. 13.1 %. Höjningen har föranlett oro från svenska leverantörer av offshore- anläggningar att de inte längre skall kunna erbjuda konkurrenskraftiga fi-

• Sida 32
•  Original

Prop. 1982/83:147 32

nansieringsvillkor vid försäljningar. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det föreligger möjlighet till gynnsammare tinansieringsvillkor än eljest om ett påvisbart anbud från ett utländskt varv ger anledning till det (5. k. matchning). Med hänsyn till vad jag tidigare har nämnt om att begränsa stödet vad gäller fartygsproduktion anser jag att denna möjlighet fortsätt— ningsvis bör förbehållas offshore-anläggningar såväl vid export som vid inhemska beställningar. '

Jag förordar att regeringen föreslär riksdagen att godkänna nämnda ändring i riktlinjerna för räntestödet.

Jag vill erinra om att jag i min anmälan till årets" budgetproposition anmälde min avsikt att återkomma till riksdagen med beräkning av kostna- derna för räntestödet till varvsindustrin. Nämnden för fartygskreditgaran- tier har beräknat dessa kostnader för budgetåret 1983/84 till ca 135 milj. kr." Jag har inte några erinringar mot nämndens beräkningar och förordar därför att till räntestöd till varvsindustrin för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 135 milj. kr.

Vid fartygsexport lämnar AB Svensk Exportkredit (SEK) enligt riks- dagsbeslut statsstödda exportkrediter. SEK kan enligt detta system under vissa förutsättningar lämna lån för finansiering av cxportkrediter i svenska kronor eller lämplig utländsk valuta till fast ränta som baseras på de lägsta räntesatser som har överenskommits internationellt för statligt stöd till exportkreditgivning. En stor del av det s.k. SEK-systemet utgörs av statsunderstödda exportkrediter för fartyg och offshore-plattformar. SEK har under den första fyraårsperioden 1978/79—1981/82 beviljat krediter uppgående till totalt 32112 milj. kr.. varav 25 % eller 7893 milj. kr. avser fartyg och offshore-plattformar. De kreditavtal som slutits med anledning av SEK-systemet är få men' till beloppet betydande. Statens kostnad för nuvarande åtaganden inom SEK-systemet beräknas under åren 1982—1988 uppgå till totalt 6800 milj. kr.. varav fartyg m.m. svarar för ca 1 500 milj. kr. eller ca 21 %

Enligt min bedömning har SEK-systemet spelat en avgörande roll för varvens möjligheter att exportera fartyg. Jag vill också framhålla vikten av att de svenska varvens export kan öka.

1 budgetpropositionen 1983 (prop, 1982'83:100 bil. 14) har regeringen föreslagit (punkt B 171 att riksdagen anvisar under tolfte huvudtiteln ett ' förslagsanslag av 480 milj. kr. för kostnader för statsstödd exportkredit- givning avseende export av fartyg m.m. Enligt vad jag har erfarit kommer — enligt de senaste beräkningarna — kostnaderna att uppgå till endast ca 350 milj. kr. Jag förordar därför att till kostnader för statsstödd exportkre- ditgivning avseende export av fartyg m. m; under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 350 milj. kr.

2.4.3 Avskrirningsfån. m.m.

Systemet med avskrivningslån till svensk varvsindustri infördes genom beslut av riksdagen våren 1980 och avlöste fr.o.m. år 1981 det s.k.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1982/83: 147 ' 33

beställarstödet (prop. 1979/80: 165. NU 69. rskr 405). För detta ändamål anvisade riksdagen 1055 milj. kr. som avsåg de svenska varvens produk- tion under åren 1981—1983. De närmare bestämmelserna om avskrivnings- lånen återfinns i 2 kap. förordningen (1980: 561) om statligt stöd till varvs- företag. m. m.

Syftet med avskrivningslånen är att stärka de svenska varvens konkur- rensförmåga gentemot utländska konkurrenter. Länen ges i form av stöd per direkt produktionstimme för nybyggnad och större ombyggnad av fartyg enligt följande: 55 kr. per timme "år 1981. 40 kr. per timme år 1982 och 25 kr. per timme år 1983.

Villkoren för avskrivningslånen innebär vidare att antalet stödberätti- gade timmar inte får överskrida det antal timmar som användes för fartygs- produktion år 1980. Stödet skall alltså inte kunna användas för att öka varvens kapacitet.

Av stödet har Svenska Varv AB hittills erhållit 687 milj. kr. och de mindre och medelstora privatägda varven 113 milj. kr.

Med hänsyn till vad jag tidigare anfört om fortsatt statligt stöd i andra varvsländer anser jag det inte möjligt att" nu helt avveckla systemet med avskrivningslånen. Jag föreslår därför att avskrivningslån efter vissa änd- ringar även i fortsättningen skall kunna utgå till svensk varvsindustri. Jag föreslår följande ändringar beträffande avskrivningslån.

Avskrivningslänen bör utgå till svenska varv under en kortare tidsperiod än övriga stödformer - 1984— 1985 — och utgå med 25 kr. per produktions- timme motsvarande 1983 års nivå med nu gällande villkor för lånen för de mindre och medelstora varven.

Av beslutade 1055 milj. kr. i avskrivningslån beräknades 725 milj. kr. tillföras Svenska Varv AB och 230 milj. kr. övriga privata mindre och medelstora varv. Av resterande 100 milj. kr. har viss del inlevererats och viss del använts för andra ändamål. Som tidigare nämnts har hittills 687 milj. kr. betalats ut till Svenska Varv. varför f. n. 38 milj. kr. återstår. Jag har bedömt Svenska Varvs behov av avskrivningslån till 200 milj. kr. per år under perioden 1984— 1985 eller totalt 400 milj. kr. För de mindre och medelstora varven beräknar jag behovet av avskrivningslån under peri- oden 1984—1985 till 65 milj. kr.

Jag förordar sålunda att stödet utformas i enlighet med vad jag nu har anfört och att för budgetåret 1983/84 anvisas 465 milj. kr. till avskrivnings- lån till svensk varvsindustri i form av ett reservationsanslag. .

Genom beslut av riksdagen hösten 1978 (prop. 1978/79:49, NU 17. rskr 115) anvisades 125 milj. kr. för bidrag vid fartygsexport till utvecklings- länder. Stödet gällde för order som tecknades före utgången av är 1983. Regeringen har genom beslut i december 1982 ianspråktagit hela det anvi- sade anslaget. Trots att beslut fattats som medför att hela stödanslaget ianspråktagits har det visat sig svårt att genomföra projekt med hjälp av detta stöd. Jag föreslår därför att sådant stöd fortsättningsvis inte lämnas. 3 Riksdagen 1982/83. ! saml. Nr 147

• Sida 34
•  Original

Prop. 1982/83:147 34

Fr.o.m. år 1984 kommer det. om angivna förslag godtas. sålunda inte att finnas något särskilt bidrag för fartygsexport till utvecklingsländer. Jag vill dock peka på möjligheten att lämna bidrag vid fartygsexport till utveck- lingsländer inom ramen för Beredningen för Internationellt Tekniskt Sam- arbete (BITS). Beredningar inorn BITS bör i så fall ske i samarbete med FKN.

2.5 Finansiellt stöd till Svenska Varv AB samt Zenit Shipping AB

År 1980 erhöll Svenska Varv AB medelstillskott och bidrag om samman- lagt 1498 milj. kr. för perioden 1980—1984. Härtill kom Svenska Varvs andelar av det direkta varvsstödet och stödet till utvecklingsländer. För genomförande av strukturplanen tillkom vidare kapitaltillskott för avveck- ling av Öresundsvarvet med 1004 milj. kr. och för det s.k. Projekt 80 med 266 milj.. kr. (prop. 1979/80:165. NU 69. rskr 405 och prop. 1980/81: 131, NU 63. AU 17, rskr 393 och 394). För Projekt 80 har 238 milj. kr. betalats ut för att täcka projektets slutliga kostnad. Vidare tillkom att värdegaran- tier om ca 2800 milj. kr. i enlighet med tidigare utfästelser av staten beräknades infrias under perioden. Efter beslut i riksdagen har samtliga värdegarantier betalats ut till Svenska Varv (prop. 1981/82: 56. NU 13. rskr 82).

Nämnda tillskott beräknades ge Svenska Varv rimliga förutsättningar att genomföra nödvändiga förändringar för att verksamheten skulle bli bär- kraftig senast år 1985. Koncernens soliditet skulle då uppgå till ca 16 % vilket bedömdes ge Svenska Varv rimlig beredskap för att möta olika risker under planens genomförande.

Enligt 1980 års strukturplan bedömdes Svenska Varv-koncernens verk- samhet under åren 1980—1984 medföra en förlust på ca 2600 milj. kr. före ägartillskott. bokslutsdispositioner och skatt. Därtill kom kostnader för avveckling av bl.a. Öresundsvarvet och för utveckling av nya verksam— hetsgrenar vilka bedömdes uppgå till 1800 milj. kr. Samtidigt bedömdes emellertid betydande återvinningar kunna ske av tidigare gjorda förlust- riskreserveringar för koncernens eget fartygsinnehav samt för osäkra kundfordringar. Den samlade vinsten från fartygs- och fordringsengage- manget bedömdes således uppgå till ca 1700 milj. kr. .

Redan under år 1981 kunde. som redovisas i prop. 1980/81: 131. negativa resultatavvikelscr från strukturplanen konstateras. Avvikelserna uppgick till ca 1 200 milj. kr. och orsakades bl. a. av en starkt ogynnsam utveckling för fartygs- och fordringsengagemanget samt ökade räntekostnader till följd av ökad upplåning och höjda räntenivåer.

Under åren 1981—1982 har fortsatta negativa resultatavvikelscr konsta- terats i flera dotterbolag samt för verksamheten totalt. Förlusterna uppgår till 1600 milj. kr. för år 1981 och preliminärt till 1014 milj. kr. för år 1982 exkl. Zenit Shipping AB. De helt dominerande förlustkällorna är även för

• Sida 35
•  Original

Prop. 1982/83:147 ' 35

dessa år fartygsengagemanget. det mycket stora negativa räntenettot och stora valutaförluster. Härtill kommer att verksamheten inom industribola- gen genererat förluster i storleksordningen 200 milj. kr. i stället för ca 150 milj. kr. i vinster. Moderbolagets egna kapital har härigenom i det när- maste helt förbrukats under år 1982. En förnyad finansiell rekonstruktion är därför oundviklig. Som underlag för bedömningen av erforderligt kapi- taltillskott har Svenska Varv utarbetat en ny långsiktsplan för perioden fram t.o.m. år 1985. I det följande redovisar jag först Svenska Varvs ekonomiska planer 'exkl. rederiverksamheten. därefter motsvarande planer för Zenit Shipping AB.

2.5.) Finansiellt stöd till Svenska Varv AB

Den uppdaterade strukturplanen utgår från nu gällande" övergripande mål för koncernen. dvs. att åstadkomma lönsamhet i samtliga verksam- hetsgrenar senast år 1985. För Kockums och Uddevallavarvet bedöms. som jag tidigare framhållit. lönsamhet inte kunna nås under perioden utan statligt stöd. Verksamheten vid UddevallavarVet och Kockums bör dock fortsätta i reducerad omfattning på grund av de skäl som jag tidigare har redovisat. .

Svenska Varv har i sin plan utgått från att ett kapitaltillskott om 1800 milj. kr. behövs för att återställa det tidigare egna kapitalet samt för att höja soliditeten så att bl. a. en rimlig räntebelastning erhålls.

Svenska Varv har hemställt att ägaren tillskjuter dels ett kapitaltillskott- om 550 milj. kr. för att täcka nedskrivningar av anläggningarna hos nämnda varv till noll. dels ett tillskott om 346 milj. kr. för att täcka de särskilda omställningskostnader som uppstår till följd av kapacitetsminsk- ningen. Resultatutvecklingen för koncernen enligt Svenska Varvs bedöm- ning framgår av följande sammanställning. Beräkningarna har baserats på att koncernen erhåller de av mig nyss nämnda kapitaltillskotten. Det bör understrykas att uppgifterna om 1982 års resultat är preliminära.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1982/83:147 ' -' so

Sammanställning av faktisk och bedömd resultatutveckling åren 1980—1985 för Svenska Varv"AB (milj. .kr. )'

Utfall . - - Summa- Plan Summa

1980 1981 1982 1980— |982 . 1985 1984 1985 1983—1985

Storvarv — 917 — 754 — 92 —l763 . + 17 —113 +131 + 35 Reparations- och mindre

varv _ — 317 — 157 27 + 38 + 39 +10-4

+ 35 — 339 - + lndustribolag —. 22 _ 94 — 84 — 200 + 49 + 69 + 85 +203 Utvecklings- bolaget och ' - ' ' vindenergi — 63 — 87 — 65 —- 215 — 75 — 56 — 60 —191 Svenska Varv— — 173 — 579 -—' 666 —l4l8 — 54 +163 +l57 +266 Elimineringar' — 121 — 33 — 142 — 296 +l31 + 18 + 18 +167 Summa Svenska Varv exkl. Zenit —1513 —l704 —10l4 —-4231 + 95 ' +ll9 +370 +584 Zenit + 52 + 103_ — 944 — 789 . Totalt —1461 —l601 —l958 —5020

] Stöd till beställare av fartyg. väsentligen vid storvarven. uppgick åren 1980—1981 till 535 milj. kt'. Stödet gjorde det möjligt för varven att erhålla bättre priser och har därigenom förbättrat resultatet. För aren 1981-- 1982 Utgår vidare 562 milj. kr. och för är 1983 38 milj. kr.1' ' avskrivningslän till Svenska Varv exkl. Öresundsvarvet _AB. Detta stöd har inte tillgodoräknats resultatet 1 sammanställningen'. " l resultatet ingar förutom kostnader för administtation och utvecklingsbidrag ett stort negativt valuta— och räntenetto åren 1980—1982. 'Elimineringar bestar huv udsakligen av koncernmässiga kvittningar av ot'ealiserade valutaförluster.

Det egna kapitalet i koncernen som i 1982 års bokslut kommer att uppgå till ca 350 milj. kr. skulle med nämnt ägartillskott och åtföljande rcsultatut- veckling samt efter avskiljande av Zenit Shipping AB uppgå till ca 2250 milj. kr. vid utgången av år 1983. Soliditeten skulle därmed uppgå till knappt 209 Pär 1983.

För bedömning av den risk och osäkerhet som åvilar prognosen vill jag särskilt notera följande. För storvarven förutsätts att Götaverken Arendal även fortsättningsvis kan generera överskott utan annat statligt stöd än räntestöd för krediter till kunder. Kockums och Uddevallavarvet förväntas nä nollresultat på de nya order-som tecknas efter det att ärliga subven- tioner om 200 milj._kr. per år har tillgodoräknats årsresultatet. Inom storvarven finns ett betydande kundfordringsengagemang samt vissa osäkra fordringar och borgensåtaganden. De osäkra fordringarna kommer i 1982 års bokslut att tas ttpp till ett belopp som motsvarar marknadsvärdet av de fartyg som fordringarna avser. Förlustreservering för vissa borgens- åtaganden kommer även att göras. Effekterna härav har beaktats i det preliminära resultat för år 1982 som jag har redovisat.

Enligt de riktlinjer för Svenska Varvs fartygsproduktion somjag tidigare har redovisat bör fartygsproduktionen bära sina kostnader. Resultatet för det nuvarande fartygsinnehavet. både vad avser drift och försäljning. bör därför redovisningsmässigt skiljas från resultatet av fartygsproduktionen. Det slutliga resultatet av det nuvarande fartygsinnehavet bör varken posi- tivt eller negativt påverka resultatet av fartygsproduktionen. Reparations—

• Sida 37
•  Original

Prop. "1982/83: 147 . . 37

varven och de mindre varven-inom koncernen. dvs. Cityvarvet, Finnboda ..Varf'och Karlskronavarvet. förväntas kunna vidmakthålla 1982 års resul- tatnivä. lndustribolagen' bedöms successivt kunna förbättra resultatnivän. . Utvecklingssatsningarna inom" Svenska Varv Utvecklings AB tprefabriceÅ r'ade anläggningar för ammoniak/urea m. m.) och Svenska Varv Vindenergi AB planeras fortsätta i hittillsvarande o'mfattning. Inom moderbolaget Svenska Varv AB skulle de föreslagna tillskotten medföra ett betydande positivt räntenetto som väl täcker koncernens centrala kostnader. [ resul- tatpro'gnoserna ingår slutligen en allmän riskgardering om 100 milj. kr. per år som bl. a. är avsedd att täcka eventuella" valutaförluster. Det bör härvid noteras att avskiljningen '.'tv fartygsengagemanget med åtföljande'lån kan försvåra Svenska Varv-koncernens möjligheter att på sätt som hittills skett balansera sina engagemang i utländsk valuta.

Det kapitaltillskott om ca 2700 milj. kr. som Svenska Varv har förutsatt skulle ge koncernen en soliditet av knappt 25 % år 1985 vilket ungefär motsvarar vad jämförbar svensk industri hari soliditet. '

Jag delar uppfattningen att Svenska Varv-koncernen bör' ha en finansiell ställning som är jämförbar med vad som gäller i industrin i övrigt. Samti- digt bör dock noteras att. en' dylik bedömning i Svenska Varvs fall inte kan göras genom en enkel jämförelse av soliditeten. Svenska Varv-koncernens balansräkning avviker nämligen från ett typiskt större industriföretag i flera avseenden. Flera omständigheter ökar koncernens balansomslutning och sänker den redovisade soliditeten utan att den finansiella ställningen ' härigenom kan anses bli försvagad. Balansräkningen belastas bl. a. med betydande kundfordringar med lång löptid som refinanseras med hjälp av statliga kreditgarantier. Denna "refinansieringsverksamhet" saknar mot- svarighet i andra företag. Även om fordringsengagemanget är förenat med vissa risker torde dessa inte vara av en sådan omfattning'att denna "del av balansräkningen bö'r finansieras med ett eget kapital om 25 %. Somjämfö- relse kan nämnas att kundförlusterna under den'senaste tioårsperioden motsvarat i storleksordningen 10 % av engagemanget. Vidare kan noteras att koncernens pågående arbeten i betydande utsträckning finansieras med förskott från kunder. vilka tas upp bland skulderna. Nämnda förskott möjliggörs genom statliga kreditgarantier till beställarna. Det kan hävdas att de förskott som motsvaras av nedlagda kostnader på pågående produk- tion bör avräknas från de nedlagda kostnaderna och således reducera balansomslutningen. Balansräkningen innehåller vidare. revcrsfordringar på staten avseende "tidigare utfästa tillskott. När dessa fordringar likvi- deras kommer antingen koncernens likvida ställning att stärkas alternativt länebördan att minska.

Svenska Varv-koncernen redovisar vid sidan- av balansräkningen ett borgensansvar som är 1985 beräknas uppgå till ca 7000 milj. kr. avseende län som banker givit_till kunder för fartyg som" levererats från koncernen. Svenska Varv belastas således resultatmässigt om förluster inträffar pä

• Sida 38
•  Original

Prop. 1982/83: 147 . 38

dessa borgenscngagemang. Slutligen bör vid en soliditetsjämförelse no- teras att Svenska Varv inte som näringslivet i övrigt har Obeskattade reserver och därmed latenta skatteskulder vilka bortfaller i händelse av förlust. Koncernens ri5ksituation får allmänt anses vara sådan att den motiverar en förhållandevis hög soliditet mätt på ett jämförbart sätt.

Minskningen av verksamhetsvolymen vid Uddevallavarvet och Koc- kums medför särskilda ekonomiska belastningar under den tid som volym- anpassningen äger rtlm. Dessa kostnader avser bl.a. produktivitetsstör- ningar i orderstocken. övertalig personal bland tjänstemän. åtgärder för anpassning av anläggningarna. ökade kostnadsräntor till följd av längre ge- nomloppstid i produktionen samt vissa sociala åtgärder. Svenska Varv har tillsammans med berörda varv beräknat dessa kostnader till 346 milj. kr. Jag delar Svenska Varvs bedömning att minskningen av verksamhetsvoly- men medför betydande kostnader. Enligt min mening bör det dock vara möjligt för varven att minska kostnaderna för omställningen jämfört med nämnda beräkning. ' Svenska Metallindustriarbetareförbundet och Svenska lndustritjänste- mannaförbundet har i skrivelse den 10 mars 1983 anfört att Svenska Varv avser att vid personalminskningen enligt tidigare nämnt styrelsebeslut utnyttja möjligheterna till ersättning från arbetslöshetskassorna och till statlig förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl. De fackliga organisatio- nerna anser att staten bör ställa medel till Svenska Varvs förfogande för att bolaget skall kunna lösa eventuella förtidspensioneringar m.m. på egen' ' hand.

Förmåner som arbetslöshetsersättning och förtidspension är reglerade i lag och kan endast beviljas av arbetslöshets- eller försäkringskassa efter särskild prövning i varje enskilt fall. Ersättning från arbetslöshetskassa förutsätter att förmånstagaren aktivt söker arbete. Jag har inhämtat av chefen för arbetsmarknadsdepartementet att man inom ramen för Delfa — delegationen för arbetstidsfrågor — har för avsikt att ta upp vissa frågor som berör den situation som jag här har behandlat. Några särskilda medel har — utöver vad SVAB begärt — inte här beräknats.

Efter det att hänsyn tagits till de faktorer som påverkar bedömningen av lämplig soliditet och nyss nämnda omställningskostnader. finnerjag att en soliditet om ca 15 %- ger Svenska Varv en tillfredsställande finansiell ställning. Om hänsyn tas till de redovisade speciella faktorerna i Svenska Varvs balansräkning innebär detta enligt min bedömning en finansiell ställning som motsvarar ca 25 % soliditet i ett genomsnittligt industriföre- . tag. För att år 1983 uppnå en soliditet om ca 15 % erfordras ett kapitaltill- skott om ca 1 850 milj. kr. Om Svenska Varvs resultatprognoser infrias bör soliditeten kunna öka till ca 20 % år 1985.

Jag förordar således att 1 850 milj. kr. betalas ut som medelstillskott till Svenska Varv för att dels öka soliditeten. dels täcka bolagets kostnader för minskad kapacitet vid Kockums och Uddevallavarvet. Medlen bör anvisas på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1982/83: 147 39

Svenska Varv har föreslagit att anläggningarna vid Kockums och Udde- vallavarvet skall skrivas ned till noll. Kostnaden härför är ca 550 milj. kr. Jag delar Svenska Varvs bedömning att en nedskrivning av nämnda an- läggningar är nödvändig. Jag anser dock att nedskrivningen i huvudsak bör begränsas till att motsvara det minskade kapacitetsutnyttjandet. Med hän- syn till de mycket begränsade avkastningsmöjligheterna och för att begrän- sa effekterna av kapacitetsminskningen på varvens styckekostnader kan dock en nedskrivning med 362 milj. kr. vara lämplig.

Nedskrivningen motsvaras inte av några utbetalningar från Svenska Varv. Med hänsyn härtill behövs f.n. inte någon likviditetspäfyllnad till bolaget från statens sida. För att täcka den förlust som uppstår genom nedskrivningen behöver bolaget tillföras en intäkt av motsvarande storlek. Jag finner att en lämplig form härför är att staten utfärdar skuldebrev till bolaget.

Enligt riksdagens beslut åren 1980—1981 (prop. 1979/801165. NU 69. rskr 405 och prop. 1980/81: 131. NU 63. AU 17. rskr 393 och 394) har fullmäktige i riksgäldskontoret efter hemställan av regeringen genom skilda beslut utfärdat skuldebrev till Svenska Varv för nedskrivning av anläggningstillgångar till ett belopp av 606 milj. kr. Det sammanlagda bemyndigandet för nedskrivning av anläggningstillgångar inom Svenska Varv-koncernen uppgår till 663 milj. kr. Med hänsyn till vad jag tidigare har anfört beträffande Kockums och Uddevallavarvet bör skuldebrev där- med i stället utfärdas för nedskrivning av anläggningar till Svenska Varv AB uppgående till 305 milj. kr. utöver tidigare bemyndigande. Jag förordar således att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas att utfärda skulde- brev till Svenska Varv AB — inkl. tidigare utfärdade skuldebrev — intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 968 milj. kr.

Skttldebrevet bör ha en löptid på längst 15 år. På skuldbeloppet bör ränta utgå med belopp som regeringen bestämmer med hänsyn till det allmänna ränteläget. Amortering skall ske med början den 1 juli 1984 med belopp som regeringen årligen bestämmer. Ett villkor för att fttll amortering skall ske är dock att varvens kapacitet minskar på det sätt som är förutsatt. 1 den mån kapaciteten blir högre äger staten rätt att i motsvarande mån minska medelstillskottet och det härav föranledda skuldbeloppet. Jag vill erinra om att regeringen i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/835100 bil. 14) föreslagit (punkt G 6.) att riksdagen anvisar under tolfte huvudtiteln ett förslagsanslag av 107 milj. kr. för kostnader för skuldebrev till Svenska Varv AB. Mot bakgrund av de förändringarjag nu förordat uppgår kostna- derna för detta skuldebrev till 125 milj. kr. Jag förordar därför att till kostnader för skuldebrev till Svenska Varv AB under tolfte huvudtiteln anvisas ett förslagsanslag av 125 milj. kr.

De medelstillskott till Svenska Varv AB som jag har förordat uppgår således till 2155 milj. kr. Härtill kommer Svenska Varvs andel av det direkta varvsstödet. vilket för åren l984— 1985 uppgår till 400 milj. kr.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1982/83: 147 40

Ett av Svenska Varv-koncernens hittillsvarande stora problem har varit ett negativt räntenetto som under senare år varierat mellan 564 och 983 milj. kr. Merparten av ränteunderskotten hänför sig till det fartygsengage- mang somjag nu förordar skall avskiljas från koncernen. Efter det förorda- de tillskottet skulle koncernen erhålla ett positivt räntenetto av storleks- ordningen 200 milj. kr.

Baserat på det. i förhållande till Svenska Varvs plan. något lägre kapital- tillskott somjag har förordat får det bedömda resultatet för koncernen för perioden 1983—1985 minskas med drygt 125 milj. kr. från 600 milj. kr. i överskott till ca 475 milj. kr. .

Koncernens balansräkning utvecklas därmed enligt följandesamman- ställning.

Sammanställning över Svenska Varvs balansräkningar åren 1980—1985 (milj. kr.)

1980 1981 1982 om 1934 _1985

Likvida medel 400 512 127 200 200 200 Växelfordringar m. m. 4 593 5 330 3 806 4 423 4 714 5 281 Prod. i arbete 3369 3 379 2 978 3 690 3 094 3 043 Övriga tillg. 5857 5351 _ 4425 4674 3657 2033 Anläggningar 1 789 1 516 316 . 893 901.) 888 Skepp 2 271 2 106 702 189 195 545

18279 19194 13354 14069 12760 11990

Leverantörskulder 797 706 681 689 916 959 Förskott 1 054 2 539 2 261 2 652 2 133 1 799 Lån 10418 10738 7068 5911 5171 4215 ' Övriga skulder 4555 4042 2992 i 2885 2546 2 718 Eget kapital 1 455 I 169 352 I 932 1 994 2299

18279 19194 13354 14069 12760 11990

Av sammanställningen framgår att koncernens anläggningar nu är lågt värderade och vida understiger det redovisade egna kapitalet. Genom den omfattande förskottstinansieringen begränsas vidare koncernens rörelse- kapitalbehov till mindre belopp.

3 Senaste riksdagsbeslut rörande de mindre och medelstora varven

Efterfrågan på de fartygstyper som den nämnda gruppen av företag tillverkar har minskat under perioden 1980— 1982 jämfört med de närmast föregående åren.

Vidare har beställningar från den svenska marinen minskat i omfattning. Detta har lett till att en större del av de mindre och medelstora varvens kapacitet har inriktats mot ombyggnads— och reparationsmarknaderna. Samtidigt har konkurrensen från storvarven ökat genom att-dessa varv i vissa fall har lämnat anbud på fartygstyper och fartygsstorlekar som de under senare är normalt inte har producerat och som kunnat produceras vid de medelstora varven. ' '

Frågan om kapacitetsneddragning vid de mindre och medelstora varven har behandlats senast i prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor m.m. Riksdagen beslöt i juni 1980 att ge regeringen till känna vad näringsutskot- tet hade anfört i sitt betänkande nr 69 (prop. 1979/80: 165. NU 69. rskr 405).

2 Rekonstruktion har genomförts varför uppgifter för detta år inte ärjämförbara -' lnkl. 50 G?. av obeskattade reserver

"' Uppgifterna avser koncernen

• Sida 56
•  Original

Prop. 1982/83: 147 56

4.3.1 Rem/mt

Mot bakgrund av de mycket korta orderstockarna och dåligt utbyggda planeringssystem föreligger det för år 1983 osäkerhet i ovan redovisade uppgifter.

Djupviks Varv och Marinteknik har haft en produktionsinriktning som koncentrerat sig mot statliga beställningar. Varven har nu inriktat sin verksamhet mot produktion av lättmetallfartyg för i första hand exportför- såljning. Båda varven prognostiserar höga resultat men med vissa osäker— hetsmoment i prognoserna. Förändringen av produktionsinriktningen in- nebär delvis nya finansieringsformer med bl.a. en viss risk för högre finansieringskostnader.

FEAB-Marstrandsverken redovisar underskott de första prognosåren. Beaktas även övriga delar av koncernen framstår dock FEAB som en av de starkaste enheterna bland de mindre och medelstora varven.

Falkenbergs Varv prognostiserar en relativt svag resultatutveckling ef- ter 1inansiella poster. Varvets möjligheter att klara sig på egen hand kan därför bli beroende bl. a. av tillskott från övriga bolag i koncernen.

Finnboda Varf och Karlskronavarvet prognostiserar en god resultatut- veckling för perioden. För Finnboda Varf beror detta till viss del av det positiva finansnetto som uppstått genom en omstrukturering av varvet. Karlskronavarvet prognostiserar såväl ett positivt resultat efter avskriv- ningar som ett positivt finansnetto.

Den av Kalmar Varv" prognostiserade resultatutvecklingen är beroende av gjorda antaganden för planerade nybyggnadsprojekt till utvecklings- länder.

För Lunde Varv genomfördes en rekonstruktion under år 1981. varige- nom en finansiell bas skapades för fortsatt verksamhet. För att en förbätt- ring skall åstadkommas vad gäller den prognostiserade resultatuvecklingcn erfordras ytterligare produktivitetsökningar.

Nicoverken prognostiserar förhållandevis god resultatutveckling under perioden. där ombyggnadsverksamheten bedöms som mest lönsam. En avgörande faktor om rcsultatuvecklingen kan bibehållas är beroende av om företaget kan bibehålla sin nuvarande flexibilitet i organisationen.

Oskarshamns Varv har -— efter genomförd rekonstruktion — möjligheter att uppnå en positiv resultatutveckling. Varvet prognostiserar ett positivt resultat före avskrivningar.

För Asiverken beräknas hittillsvarande mycket goda resultatutveckling i stort kunna bibehållas under prognosperioden. Därvid bör dock observe- ras att det avgörande för resultatet är företagets goda likviditet och de förskott som erhålls genom de statliga beställningarna samt den effektivitet som uppnåtts för det verksamhetsområde som varvet arbetar inom.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1982/83: 147 . 57

4.3.2 Soliditet

Kapitalstrukturen varierar kraftigt mellan de olika varvsföretagen. Av tabell 4: 5 framgår den beräknade soliditeten för år 1982. För vissa av .varvsenheterna med framför allt "stora statliga beställningar har betydande förskott erhållits för finansieringen av den pågående pro- duktionen. I bedömningen av soliditeten kan dessa förskott reducera vär- det av pågående arbeten, varvid högre soliditetstal erhålls. Nyss redovi- sade soliditetstal ger emellertid ett bättre uttryck för varvens motstånds- kraft i en förlustsituation. '

De enheter som har en låg soliditet såväl i inledningsskedet som en prognostiserad låg soliditet vid prognosperiodens slut utgörs av Falken- bergs Varv, Kalmar Fartygsreparationer samt Marinteknik.

Falkenbergs Varv beräknas uppvisa en mycket låg soliditet för år l982. För varvet har dock nuvarande soliditetssituation gällt för i stort sett den senare delen av l970-talet. Då någon väsentlig förbättring inte väntas för prognosperioden blir varvets möjligheter att på egen hand absorbera even- tuella rörelseförluster mycket små. En viss förbättring av resultatet kan dock erhållas vid eftergift av erhållna avskrivningslån.

För Kalmar Varv förväntas en soliditetsförsämring med anledning av den antagna expansionen med åtföljande ökning av nyupplåningen.

Även Marinteknik uppvisar en låg soliditet som dock kan komma att förbättras vid en eventuell eftergift av erhållet varvsstöd. Om den antagna soliditetsförbättringen kan infrias beror härutöver på realismen i antagen orderingång från exportmarknaden och försäljningspriserna.

FEAB-Marstrandsverken utgör enbart en resultatenhet i FEAB. varför fullständiga balansräkningar inte kunna prognostiseras. Soliditetsuppgiften avser därför hela koncernen som—har en god finansiell ställning. Även för detta företag kan förbättringar erhållas vid eventuella eftergifter av er- hållna varvslån. .

Nicoverkens soliditet för år 1982 prognostiseras till 9 %. Den antagna - resultatutvecklingen innebär att kapitaltillväxten i stort kan finansieras genom internt tillförda medel. Soliditeten beräknas därmed kunna förbätt- ras under perioden.

4.3.3 Likviditet

Med undantag för Falkenbergs och Kalmar Varv har de mindre och medelstora varven en god likvidställning. För Djupviks Varv. FEAB. Finnboda Varf, Karlskronavarvet. Nya Oskarshamns Varv och Äsiverken beräknas ett överskott av likvida medel att finnas under större delen av prognosperioden. Dock gäller att för varv med huvudsakligen fartygsny- byggnader kan likviditeten periodvis bli ansträngd. För Falkenbergs Varv kan dock likviditeten inte bedömas enbart utifrån varvets egen redovisning utan övriga delar av Thunkoncernen måste beaktas. Kalmar Varv räknar med att likviditetssituationen skall förbättras under prognosperioden.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1982/83: 147 58

3 Stödformer i andra länder

3.1 Allmänt

Stödåtgärder har under en längre tid spelat en framträdande roll i den internationella varvskonkurrensen. De flesta av de med Sverige konkurre- rande länderna har i dag ett omfattande statligt stöd för den inhemska varvsindustrin i syfte att erhålla befintliga order och därmed skapa syssel- sättning vid varven. För utländska beställare tillämpas i allmänhet den OECD-överenskommelse om exportkrediter för fartyg som tillkom är 1969 såsom ett första led i avvecklingen av det omfattande statliga stöd till varvsindustrin som utvecklades under 1960-talet. Sedan dess har arbete pågått inom OECD i syfte att avveckla alla stödformer till varvsindustrin

• Sida 92
•  Original

Prop. 1982/83: 147 92

för att återställa normala konkurrensbetingelser. Detta har hittills inte lyckats. Utvecklingen inom varvsindustrin under l97()-talet präglades i stället av den internationella varvs- och sjöfartskrisen som utlöstes av oljeprishöjningen är 1973. Krisen ökade snarare de olika varvsländernas benägenhet att öka stödet till varvsindustrin.

För att riktigt kunna bedöma utvecklingen lnom svensk varvsindustri och statliga stödåtgärder är det därför viktigt att ha en uppfattning om vilka stöd som finns i andra länder. Bland Sveriges viktigaste konkurrentländer kan i dag betraktas Frankrike. Västtyskland. Storbritannien. Holland. Norge. Republiken Korea. Danmark. Spanien. Brasilien. Japan och Fin- land. Av dessa har Frankrike. Förbundsrcpubliken Tyskland." Storbritan- nien. Holland och Norge de mest omfattande och differentierade stödsy- stemen. Dessa länder kan också lämna den högsta subventionen för en viss order. '

Stödformerna i de ovan angivna länderna redovisas i bilaga.

4 F örslag till nytt stödprogram

Frågan om och i vilken utsträckning speciellt statligt stöd bör utgå till en näring avgörs väsentligt av om det med sannolikhet kan förväntas att näringen och dess företag genom det statliga stödet efter en viss period skall kunna fortleva utan stöd. Huvudprincipen att extraordinärt statligt stöd bör vara av kortsiktig karaktär har uppställts och betonats i många sammanhang. Denna princip är naturlig då ett stödsystem som blir av varaktig karaktär alltid kan medföra icke önskvärda effekter. Dels blir systemet en oavbruten kostnadspost i statsbudgeten. dels ökar möjligheten för intressenter i näringen att få sina insatser motiverade av det stöd som kan erhållas och dels blir möjligheterna att begränsa systemet till viss näring eller vissa företag med tiden allt mindre. '

• Sida 94
•  Original

Prop. 1982/83:147 ' 94

För att undvika varaktighet och icke önskvärda verkningar av stödet är det angeläget att specifika mål för varje extraordinärt stöd uppställs och att måluppfyllelsen per bransch och företag följs upp. Dessutom bör — när det är klart uttalat att stödet är av kortsiktig karaktär — stödets avskaffande inplaneras redan vid införandet. Alternativt kan en tidpunkt anges då stödet bör omprövas. Stödätgärderna kan också successivt behöva jus- teras med hänsyn till omvärlden.

Beträffande varvsbranschen måste observeras dess nära samband med och beroende av de internationella förhållandenas utveckling. Det kan därvid noteras att de flesta konkurrerande varvsländerna har ett omfat- tande stödsystem för sina varv. Under senare tid har t. ex. EG-kommis- sionen konstaterat att statsstöd till varvssektorn inte kan avbrytas vid utgången av år 1982 som planerats utan måste förlängas i ytterligare tre år. Vidare har Canada meddelat att det statliga stödet till varven förlängs till mitten av år 1985. Varje land måste dock med tanke på de egna näringarnas överlevnadsmöjligheter självt göra de avvägningar och bedömningar. som eventuellt kan motivera införande eller bibehållande av ett extraordinärt stödsystem.

Med hänsyn till ovan redovisade bakgrund och synpunkter föreslås följande stöd för svensk varvsindustri för perioden 1984—1986.

Statliga kreditgarantier har, alltsedan de infördes år 1963. visat sig fungera relativt tillfredsställande. Syftet med stödet är att underlätta finan- sieringen av dels varvens produktion under byggnadstiden. dels be- ställarnas förvärv av fartyg. Fortsatta möjligheter att erhålla kreditgaran- tier torde vara en förutsättning för varven att kunna finansiera sin produk- tion. Statliga kreditgarantier bör därför kunna lämnas för order som teck- nas före utgången av år 1986 med i huvudsak oförändrade villkor.

Beträffande avgifterna för statliga kreditgarantier erinras om vad indu- stn'ministern framhöll i budgetpropositionen (prop. 1983/84: 100 bil. 14) för budgcåret 1983/84 nämligen att dessa bör utformas på så sätt att kreditga- rantisystemet kan beräknas vara självbärande och sålunda inte kräva några insatser från staten. Avgifterna bör alltså täcka dels administrationskost- nader. dels förluster på grund av lämnade garantier. Nämnden för fartygs- kreditgarantier bör ges i uppdrag att i samarbete med riksgäldskontoret. när riksdagens beslut i dessa frågor föreligger. utforma garantiavgifterna så att de motsvarar det angivna målet.

Beträffande räntestöd kan konstateras att denna typ av stöd finns i alla konkurrerande varvsländer. Dessa länder har enligt vad arbetsgruppen erfarit inte för avsikt attavveckla räntestödet. Motsvarande svenskt stöd bör därför tills vidare lämnas för att svensk varvsindustri skall ha möjlighet att konkurrera om beställningar. Stödet bör lämnas för order som tecknas

• Sida 95
•  Original

Prop. 1982/83: 147 95

före utgången av år 1986. Villkoren för stödet bör i huvudsak bibehållas. Vissa ändringar bör dock genomföras.

För att bättre kunna anpassa stödet till de särskilda förutsättningar som olika beställningar har i intjäningsförmåga bör det vara möjligt att lämna ett större räntestöd under en kortare tidsperiod med oförändrad löptid på lånet med bibehållande av oförändrad subventionsgrad. Syftet med ett sådant förslag är att möjliggöra för beställaren eller varvet en lägre låne- ränta under subventionsperioden. Statens kostnader ökar inte eftersom låneräntan höjs under återstoden av kredittiden så att subventionsgraden förblir densamma.

Vidare föreslås att då påvisbart fördelaktigare anbud föreligger från utländska varv eller rederier (s.k. matchning) skall möjlighet finnas att ändra finansieringsvillkoren. Det kan också noteras att utländskt anbud är en förutsättning för räntestöd.

Med hänsyn till vad som nämnts tidigare om fortsatt stöd i andra varvs- länder anser arbetsgruppen det inte möjligt att nu helt avveckla avskriv- ningslånen. Avskrivningslånen föreslås därför att efter vissa ändringar även i fortsättningen kunna utgå till svensk varvsindustri. Följande änd- ringar beträffande avskrivningslån föreslås.

Avskrivningslånen skall utgå till svenska varv under en kortare tidsperi- od än övriga stödformer —— 1984—1985 — och utgå med 25 kr. per produk— tionstimme motsvarande 1983 års nivå med nu gällande villkor för lånen.

Beträffande stödformerna stöd till exportfräny'ande åtgärder och bidrag vid fartygsexport till utvecklings/änder föreslår arbetsgruppen att dessa avvecklas i och med utgången av år 1983. Stödet till exportfrämjande åtgärder har under den hittillsvarande giltighetstiden utnyttjats i mycket begränsad omfattning (4 milj. kr. av anslagna 20 milj. kr.). Någon förläng- ning av stödet synes därför inte motiverat. Trots att beslut fattats som medför att hela u-landsstödsanslaget ianspråktas har det visat sig svårt att genomföra projekt med hjälp av detta stöd. Möjligheten att lämna bidrag vid fartygsexport till utvecklingsländer finns dessutom inom ramen för BITS (Beredningen för internationellt tekniskt samarbete). Beredningen inom BlTS om stöd vid fartygsexport bör i så fall ske i samarbete med FKN.

5 Sammanfattning

Stödåtgärder har under en längre tid spelat en framträdande roll i den internationella varvskonkurrensen. För att öka förutsättningarna för de svenska varven att konkurrera med utländska varv om den begränsade beställningsvolymen har det svenska stödsystemet — i likhet med förhål- landena i övriga varvsländer — varierat i utformning och successivt byggts ut för att i dag vara relativt omfattande. Nuvarande stödsystem för den

• Sida 96
•  Original

Prop. 1982/83: 147 96 '

:

svenska varvsindustrin beslöts av riksdagen våren 1980 och omfattar peri- oden l980—l983. .

Sedan det senaste riksdagsbeslutet om statligt stöd till varven har ut- vecklingen inom varvs- och sjöfartsområdena varit utomordentligt negativ. Perioden fram till årsskiftet l982/83 karatäriseras av minskade transport- volymer. sjunkande fraktsatser och kraftigt ökande uppläggning av ton- nage. Detta har i sin tur lett till ringa intresse för nybeställningar. vilket i sin tur medfört låg orderingång vid varven. Orsakerna till denna kraftiga nedgång för varv och rederier världen över är givetvis flera. men torde i stor utsträckning kunna återföras på utvecklingen i världskonjunkturen och världshandeln samt produktions- och konsumtionsmönstrens föränd- ring. Förhållandena i Sverige är sålunda internationellt betingade.

De bedömningar som lågtill grund för riksdagens senaste beslut om statliga stödåtgärder till varvsindustrin baserades huvudsakligen på att skillnaden mellan världsmarknadspriset .för olika fartygstyper och de svenska självkostnadcrna hade minskat under år 1979 och att de statliga subventionerna i flertalet konkurrerande varvsländer skulle avvecklas. En ytterligare förbättring av marknadsläget och en kraftfull satsning från varvens sida för att minska sina produktionskostnader var dock nödvändig för att varven skulle kunna konkurrera om order av egen kraft. Riksdagen beslöt att statligt stöd skulle utgå ytterligare några år. Direkta statliga subventioner skulle upphöra i och med utgången av år 1983. Den utveck- ling som riksdagen förutsåg och som antytts ovan — och som låg till grttnd för beslutet — har sålunda inte visat sig hålla. Riksdagen måste därför ta ställning till eventuellt nya stödåtgärder för svensk varvsindustri under den kommande perioden fr.o.m. år 1984. .

De stödformer riksdagen beslöt skulle gälla för svensk varvsindustri under perioden 1980—1983 var kreditgarantier. varvslån. räntestöd och stöd till exportfrämjande åtgärder. Riksdagen hade tidigare beslutat om bidrag vid fartygsexport till utvecklingsländer och som också gäller t. o. m. år 1983. Villkor och omfattning för dessa stödformer regleras i förordning- en ( l980: 56l ) om statligt stöd till varvsföretag och särskilt regeringsbeslut. Erfarenhetsmässigt får kreditgarantier och räntestöd anses utgöra en nöd- vändig förutsättning för de svenska varven att kunna konkurrera. Effekten av varvslånen har varit svårare att precisera men klart är dock att stödfor- men väsentligt bidragit till att de svenska varven kunnat möta den utländs- ka konkurrenseni Med hänsyn till det låga utnyttjandet av anslaget för stöd till exportfrämjande åtgärder torde detta stöd inte vara av någon avgörande betydelse för de mindre och medelstora varven. Trots att beslut fattats som medför att hela anslaget för bidrag vid fartygsexport till utvecklings- Iänder ianspråktagits har det dock visat sig svårt att genomföra projekt med hjälp av detta stöd. _

Statens risker har bedömts för de fartyg för vilka finansiering arrange- rats med hjälp av statliga kreditgarantier. Skillnaden mellan av staten

• Sida 97
•  Original

Prop. 1982/83: 147 - 97

garanterade lån med säkerhet i pantbrev och beräknat marknadsvärde- uppgick den 30juni 1982 till storleksordningen 2000—2 300 milj. kr.. varvid dock bör beaktas att marknadsvärdena f. n. är ovanligt låga.

Alltsedan den internationellavarvskrisen startade i början av l970-talet har såväl svensk som övrig varvsindustri i världen sökt efter 5. k. alternativ produktion för att ersätta eller komplettera det traditionella fartygsbyggan- det. Det har dock visat sig svårare än beräknat att finna alternativ produk- tion som ger lönsam sysselsättning. Inom detta område har Svenska Varv ' - AB främst inriktat sig på'och kommit längst med utvecklingen av prefabri- cerade metanol- och urea/ammoniakfabn'ker. Regeringen har genom beslut utfäst sig att under vissa villkor lämna kreditgarantier för ettdera av tre urea/ammoniakfabriker till Thailand. Bangladesh och Tanzania.

AB Svensk Exportkredit (SEK) lämnar enligt riksdagsbeslut statsstödda exportkrediter. En stor del av det s.k. SEK-systemet utgörs av statsunder- stödda exportkrediter för fartyg och offshoreplattformar. SEK har under den första fyraårsperioden 1978/79—1981/82 beviljat krediter uppgående till totalt 32112 milj. kr., varav 25% eller 7893 milj. kr. avser fartyg. De kreditavtal som slutits med anledning av SEK-systemet för fartygsexport är få men till beloppet betydande. Statens kostnad för SEK-systemet beräknat på nuvarande åtaganden beräknas under åren 1982— 1988 uppgå till totalt ca 6800 milj. kr., varav fartyg svarar för ca 1 500 milj. kr. eller ca '- 21%. SEK-systemet spelar sålunda en avgörande roll för varvens möjlig- heter att exportera fartyg. . .

Landskrona Finans AB bildades i samband med riksdagens beslut att avveckla Öresundsvarvet AB i Landskrona. Regeringen beslöt därför att de 100 milj. kr. som tidigare anvisats för produktutveckling vid Öresunds- varvet fick användas i Landskrona Finans verksamhet.-Bolaget skulle utgöra ett komplement till andra insatser som vidtogs för att bygga ut näringslivet i Landskronaregionen. Landskrona Finans hittillsvarande verksamhet har resulterat i 53 engagemang i olika projekt/företag. Det totala åtagandet uppgår till ca 72 milj. kr. och beräknas ge ca 620 nya arbetstillfällen. På sikt torde antalet arbetstillfällen kunna uppgå till ca 1050 för de 53 projekten.

Riksdagen har också beslutat om indirekta stöd till varven främst för att avhjälpa sysselsättningsproblem i varvsregionerna. Totalt har 670 milj. kr. anslagits i regionalpolitiskt stöd. Dessa medel har främst använts för att" genom lån främja företagsutvecklingen inom berörda varvsregioner.

Nästan samtliga av Sveriges konkurrentländer har ett omfattande stöd- program för den inhemska varvsindustrin. För att få en uppfattning om de statliga stödåtgärdernas omfattning i dessa länder har subventionsgraden för ett visst projekt beräknats. Vid inhemska beställningar varierar sub- ventionsgraden från 0% i Finland till 38% i Frankrike. Med undantag för. Finland kan länderna i stort indelas i två grupper. En grupp där subven- tionsgraden varierar mellan 24% och 38% och omfattar länderna Frankri-

• Sida 98
•  Original

Prop. 1982/83: 147 98

ke, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien och Holland. En annan grupp där subventionsgraden varierar ' mellan 13 % och 20% och som omfattar länderna Norge, Republiken Korea. Danmark, Spanien, Brasi- lien, Japan och Sverige. Sverige redovisar subventionsgraden 16%. Vid utländska beställningar motsvarar en ren OECD-finansiering 12%. vilket de flesta länder redovisar. Vissa länder har stöd utöver enbart OECD- villkoren. t. ex. direkt varvsstöd och redovisar därför något högre subven- tionsgrad. Dessa länder är Norge. "Holland och Sverige.

Det viktigaste kriteriet vid bedömning om statligt stöd skall ges till en viss näring är om det kan förväntas att näringen och dess företag genom det statliga stödet efter-en viss period skall kunna- fortleva utan stöd. Vidare bör extraordinärt staligt stöd vara" av relativt kortsiktig karaktär. Beträffande varvsindustrin måste dock påpekas dess beroende av interna- tionella förhållanden och internationell utveckling. Varje land måste därför med tanke på de egna näringarnas överlevnadsmöjligheter självt göra de avvägningar och bedömningar som motiverar införandet av extraordinärt - stödsystem.

Kreditgarantier har, sedan de infördes år 1963, visat sig fungera tillfreds- ställande. Syftet med stödet är att underlätta finansieringen av dels var- vens produktion under byggnadstiden. dels beställarnas förvärv av fartyg. Fortsatta möjligheter att erhålla kreditgarantier torde vara en förutsättning för varven att kunna finansiera sin produktion. Statliga kreditgarantier bör därför kunna lämnas för order som tecknas före utgången av år 1986 med i huvudsak oförändrade villkor. Beträffande räntestöd konstateras att detta stöd finns i alla konkurrerande länder och är en förutsättning för att svensk varvsindustri skall kunna konkurrera. Inget av de konkurrerande länderna har heller för avsikt att avveckla detta stöd inom den kommande stödperio- den. Räntestöd skall därför kunna utgå även i fortsättningen. Stödet bör lämnas för order som tecknas före utgången av år 1986. Villkoren för stödet bör i huvudsak bibehållas. Vissa ändringar bör dock genomföras. För att bättre kunna anpassa" stödet till de särskilda förutsättningar som olika beställningar har i intjäningsförmåga bör det vara möjligt att lämna ett större räntestöd under en kortare tidsperiod med oförändrad löptid på länet och med bibehållande av fastställd subventionsgrad. Vid påvisbar s. k. matchning skall möjlighet finnas att ändra finansieringsvillkoren. Den- na möjlighet bör förbehållas offshore-anläggningar. Beträffande avskriv- ningslån föreslås bl. a. att dessa efter vissa ändringar även i fortsättningen skall kunna utgå till svensk varvsindustri. Avskrivningslånen skall vidare utgå för en kortare tidsperiod än övriga stödformer — 1984—1985 - och utgå med 25 kr. per produktionstimme. motsvarande 1983 års nivå med nu gällande villkor för lånen. Stödformerna stöd till exportfrämjande åtgärder och bidrag vid fartygsexport till utvecklingsländer föreslås ej kunna utgå under den kommande stödperioden.

• Sida 99
•  Original

Prop. 1982/83: 147

99

Bilaga ' '

Stödformer i andra länder

Frankrike

Inhemska beställare:

Utländska beställare:

5. Styrelse och revisorer

Svenska Varv svarar för att nuvarande av bolagsstämma i Zenit valda styrelseledamöter och revisorer i Zenit på begäran av staten ställer sina platser till förfogande på bolagsstämma i anslutning till tillträdesdagen utan krav på annan ersättning än arvode till styrelseledamöter efter de normer som gäller inom Svenska Varvkoncernen och skälig ersättning till reviso- rerna för utfört arbete.

• Sida 103
•  Original

Prop. 1982/83: 147 103 .

'Staten förbinder sig att på nästkommande ordinarie bolagsstämma i ' Zenit rösta för att nuvarande styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning för tiden'fram till den dag då de entledigas från sina uppdrag under förutsättning att Zenits revisorer tillstyrker sådan ansvarsfrihet.

6. 'Särskilda garantier från Svenska Varv m.m. '

Svenska Varv garanterar att Zenit per den 31 december 1982 inte har andra skulder, borgens- eller andra ansvarsförbindelser än som förtecknats i bilaga 4 till detta avtal,

att Zenits egendom per den 31 december 1982 inte är föremål för pant- sättning eller andra inskränkningar i äganderätten än som angetts i bilaga 4, 5 eller bilaga 6,

att Zenit inte är part i någon skatteprocess eller annan rättslig tvist av någon betydelse samt att Svenska Varv inte äger kännedom om någon omständighet som rimligen bort förutses utgöra anledning till någon sådan process eller tvist, _

att det mellan Zenit och tredje man inte träffats några avtal som inte är normala för Zenits verksamhet och som för Zenit eller staten kan medföra förpliktelser som inte bort förutses, varvid i detta sammanhang skall bortses från de avtal. som anges i vidhängande bilagor,

samt att, i den mån annat ej föranleds av detta avtal, under tiden från balansdagen den 31 december 1982 till tidpunkten för statens tillträde av aktierna i Zenit inte utan statens medgivande företagits eller företas andra transaktioner i Zenits verksamhet än som är normala för denna.

Vad Svenska Varv garanterat i denna punkt gäller också företag i vilka Zenit direkt eller indirekt äger aktier eller andra andelar 'och över vilka Zenit direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande.

7. Personal

Sedan staten övertagit aktierna i Zenit enligt detta avtal är avsikten att Zenits fartygsinnehav skall avvecklas. Svenska Varv förklarar sig berett att ikläda sig ansvar för övertagande av personal m.m. enligt bilaga 7 till detta avtal. "

8. Insyn m.m.

Svenska Varv förpliktar sig att tillse att för Zenit eller för företag som avses i punkten 6 Sista stycket viktiga avgöranden intill tidpunkten för statens tillträde av aktierna i Zenit träffas i samråd med staten genom industridepartementet, samt att staten intill nämnda tidpunkt bereds möj- lighet till den insyn i angivna företags verksamhet som staten begär.