om inrättande av högskola i Blekinge
Regeringens proposition ÖN
1987/88: 166 =
om inrättande av högskola i Blekinge -
rop. 1987/88: 166
Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 mars 1988.
På regeringens vägnar
Kjell-Olof Feldt
Lennart Bodström
Propositionens huvudsakliga innehåll
Genom högskolereformen år 1977 fick högskolan en enhetlig organisation
med högskoleenheter i flertalet län. Sedermera har nya högskoleenheter inrättats i Skövde och Halmstad. Därefter är det endast Gotland och
Blekinge som saknar egna högskoleenheter.
Förslag om en fortsatt utbyggnad av högskolan har presenterats I utred-
ningen (DsU 1987:110) Fortsatt högskoleutbildning. I budgetpropositionen
1988 (prop. 1987/88: 100, bilaga 10. s. 33) föreslås att medel för högskoleut-
bildning på Gotland ansläs tr. o. m. budgetäret 1988/89.
I propositionen föreslås inrättande av en ny högskola i Blekinge fr. o. m.
budgetäret 1989/90. i vilken skall ingå den högskoleutbildning som redan i
dag bedrivs inom länet av andra högskoleenheter. Utbildning kommer att bedrivas på flera orter inom länet. Därmed kommer samtliga län att ha en egen organisation för högskoleutbildning.
| Riksdagen [987i88.1 samt. Nr 166
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1988
Närvarande:statsråden Feldt. ordförande. Gustafsson. Leijon, Peterson, Bodström. Göransson. Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström. Lindqvist. G. Andersson, Thalén
Föredragande: statsrådet Bodström
Proposition om inrättande av högskola i Blekinge
I Bakgrund
Spridning av högskoleutbildningen var ett viktigt inslag 1 1977 års högskolereform. Nya högskolor inrättades för att högskoleutbildningen skulle komma inom rimligt rescavstånd för ett större antal människor och därmed skapa rättvisa mellan individer och god tillgång ull högskoleutbildning vavsett bostadsort. Två län saknar emellertid fortfarande egna högskolor.
Med anledning av ett uppdrag frän regeringen i september 1986 redovisade universitets- och högskoleämbetet (UTA) i januari 1987 et förslag om hur ytterligare högskoleutbildning skulle etableras i Blekinge och att. efter-
som olika högskoleenheter skulle svara för utbildningen. regionstyrelsen för Lund/Malmö högskoleregion skulle svåra för samordningen av utbildningsinsatserna.
På grundval av propositionen om fortsatt decentralisering inom högsko-
lan (prop. 1986/87:127. UbU 1987/88:1: rskr. D har riksdagen beslutat att medel för lokala och individuella linjer samt fristående kurser skall anvisas direkt till berörda högskoleenheter och att i konsekvens härmed regionstyrelserna avskaffas. Varje högskoleenhet förutsätts härvid svara för utbildningsutbudet i det egna länet. Problemet med att Gotland och Blekinge saknar egna högskoleenheter har därmed aktualiserats. I propositionen tillkännagav jag därför också min avsikt att förestå utredning om hur en
enhetlig ledning av högskoleutbildningen i Blekinge skulle åstadkommas.
Utredningen har nu redovisats i rapporten DsU 1987: 11 Utbyggd högskoleutbildning. Fn sammanfattning av rapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
I budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88:100, bilaga 10, s. 33) har jag
föreslagit att medel fr.o.m. budgetåret 1988/89 skall anvisas för högskoleutbildning på Gotland. varvid en särskild högskolekommitté knuten till
länsstyrelsen skall svara för planeringen av utbildningen. Därmed kommer det att finnas en fast organisation för högskoleutbildning i samtliga län utom Blekinge.
Prop. [987/88: 166
2 Inrättandet av en högskola i Blekinge
Mitt förslag: En högskoleenhet i'Blekinge inrättas den I juli 1989. |
Utredarens förslag överensstämmer med mitt.
Skälen för mitt förslag: Högskoleutbildning i form av kurser har anordnats länge i Blekinge. Omfattningen av utbildningsutbudet är innevarande läsår 439 årsstudieplatser och antalet årsstudieplatser kommer att ytterli-
gare öka till följd av redan fattade beslut. Sedan läsäret 1977/78 anordnas yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) i Karlskrona med 30 platser. I
Svängsta anordnas sedan läsåret 1985/86 utbildning på en lokal linje. nämli-
gen linjen för elektronik med datainriktning med 16 platser. För båda dessa utbildningar svarar universitetet i Lund. Som ett resultat av det tidigare
nämnda utredningsuppdraget till UHÄ startade läsåret 1987/88 utbildning
på linjen för administrativ databehandling med 30 platser i Ronneby,
decentraliserad från högskolan i Växjö och. från högskolan i Kalmar. driftteknikerlinjen med 15 platser + Karlskrona och verkstadsingenjörs-
linjen med 16 platser i Olofström.
Av min beskrivning framgar också hur splittrat ansvaret är för den
utbildning som nu bedrivs i länet. Ett universitet och tre högskolor svarar
för utbildningen. Ingen av dem har ansvar för att det sammantaget finns ett sådant utbud av högskoleutbildning i länet som svarar mot länets och individernas behov. Jag har i den tidigare nämnda propositionen om decentralisering inom högskolan (prop. 1986/87:127) framhållit att högskoleenheten eller högskoleenheterna inom varje län bör ansvara för högskoleutbildningen i länet. Blekinge är med undantag för Gotland det enda län som inte har egen högskola.
I årets budgetproposition har jag beräknat kostnaderna för linjen för industriell teknik (tidigare verkstadsindustrilinien) samt för försöksverk-
samheten med samordnad ingenjörsutbildning under anslaget Utbildning
för tekniska yrken. anslagsposten Högskoleutbildning i Blekinge. Kostnaden för den lokala linjen elektronik med datainriktning samt för vissa fristående kurser har jag beräknat under anslaget Lokala och individuelfa linjer och fristående kurser, unslagsposten Högskoleutbildning i Blekinge.
För linjerna för administrativ databehandling (Växjö). driftteknikerlinjen och verkstadsingenjörslinjen (Kalmar) belastar kostnaderna fråm t.o.m. budgetäret 1989/90, förutom högskolan i Kalmar vad. avser driftteknikerlinjen. anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m.. anslagsposten "Teknik och kunskapsspridning under tolfte huvudtiteln. Också vissa fristående kurser bekostas ur detta anslag.
Liksom varje högskola har sin egen profil finns också förutsättningar för
att högskolan i Blekinge wöver utbildning som har sin motsvarighet på andra håll — och där det är viktigt att ingen sektor tillåts bli helt domine-
rande — skall kunna finna ett eget specialområde. Detta. kan förutses komma att ligga på omradet för utveckling av programvara för den snabbt växande datoriseringen inom alla delar av näringslivet. Utvecklingen av
programvaruområdet inom datatekniken sker med lika stor snabbhet som
2
när det gäller utvecklingen av den elektroniska utrustningen.
Högskolan i Blekinge bör inte bli en förminskad variant av de tekniska Prop. 1987/88: 166 högskolorna eller universitetens tekniska fakulteter. där utveckling av elektronik och dess fysiska komponenter utgör en naturlig huvuduppgift. Genom statliga insatser, initierade av industridepartementet i kombination
med kommunala och privata investeringar har I Ronneby soft center ska-
pats en unik anläggning. där ett 25-tal företag och offentliga institutioner samtidigt utvecklar och praktiskt tillämpar datateknik särskilt lämpad för i första hand mindre och medelstora företag. men också med hög användbarhet för andra typer av organisationer.
Kring universitet och högskolor uppstår i Sverige som i andra länder utvecklingsföretag av olika slag. ofta samlade i s.k. forskarbyar. Vad som
är speciellt för Blekinge är att sådana utvecklingscentra i form av det förut
nämnda Ronneby soft center samt Verkstadstekniskt center (VTC-syd) i Karlskrona och teknikeentrum i Olofström föregått inrättande av en högskoleenhet. Utbildningen på de hittills inrättade linjerna i Blekinge bedrivs delvis med utnyttjunde av resurserna vid dessa centra. Full etfekt av denna sumverkan kan emellertid inte uppnås förrän högskoleutbildningen i länet
fätt en enhetlig ledning.
Kostnaderna för lokaler och utrustning för större deten av utbildningen i
Blekinge betalas I dag av kommuner i länet. Företag finansierar också delvis utbildnings- och utrustningskostnader.
Utredaren har beräknat kostnaderna för en förvaltningsorganisation vid högskolan i Blekinge till 1.45 milj. kr. budgetåret 1988/89 samt till ytterliga-
re 0.35 milj. kr. påföljande budgetår. Utredaren har vidare föreslagit att
förberedelscarbetet för alt inrätta högskolan skall påbörjas den 1 juli 1988 och ledas av en interimsstyrelse. Jag har beräknat kostnaderna för denna nästa budgetår under anslaget Lokala och individuella linjer och fristaende kurser, anslagsposten Högskoleutbildning i Blekinge.
Det ankommer på regeringen att besluta om interimsstyrelsen och dess
uppgifter liksom också att besluta om namnet på högskoleenheten. Enligt
min uppfattning är Högskolan i Blekinge lämpligt.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jug att regeringen
föreslår riksdagen att besluta om inrättande av en högskola i Blekinge fr. o. m. den
Hjul 1989.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom propositionen föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fråm.
Sammanfattning av delbetänkandet (Ds U 1987:11) Utbyggd högskoleutbildning
Bakgrund samt uppläggning av utredningsarbetet
I regeringens proposition 1986/87:127 om fortsatt decentralisering inom högskolan anförde föredragande statsråd att Blekinge och Gotlands län. vilka ännu saknar högskoleenhet. bör få en permanent organisation för högskoleutbildningen inom länet.
Med anledning av propositionen väcktes motioner som tog upp frågan om den framtida organisationen av högskoleutbildningen även i Fyrstadsområdet (Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan och Lysekil) samt i södra delen av Stockholms län. Utbildningsutskottet ansag därför vid sin be-
handling av propositionen ”att en förutsättningslös utredning bör göras av
frågan om den framtida högskoleutbildningen i Gotlands och Blekinge län samt i ”Fyrstudsområdet och i den södra delen av Stockholms län” Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag. Utbildningsdepartementet har uppdragit åt undertecknade att som sakkunniga inom departementet svara för denna utredning. Med hänsyn till omfattningen av utredningsuppdraget redovisas arbetet i etapper. Vi redovisar här förslag rörande den framtida högskoleutbildningen i Gotlands och Blekinge län.
Högskoleutbildning på Gotland
I avsnittet 4.2 belyses bl.a. den ogynnsamma näringsstrukturen på Gotland. Vi redovisar även att gymnasteeleverna på Gotland har en betydligt lägre andel som påbörjar högskoleutbildning än vad som gäller för övriga län. BL. a. dessa faktorer talar för en förstärkning av högskoleutbildningen på Gotland. Detta gäller såväl utbildningens omfattning som lednings- och ansvarsfunktionerna. Av väsentlig betydelse för den framtida högskoleutbildningen på Gotland är det Utvecklingscentrum Gotland (UCG) som nyligen etablerats. Kring detta resurscentrum bör högskoleutbildningen byggas upp.
Den utbildning som vi föreslär förläggas till Gotland bör i första hand ta sikte på att stärka det gotländska näringslivet. Det är dock samtidigt viktigt att utbildningen blir riksrekryterande. Sammuanfattningsvis föreslär vi att en lokal linje inom ekonomiområdet om 80 poäng och med högst 24
platser anordnas fr.o.m. 1988/89: att en lokal linje inom ADB-området om 60-80 poäng och med högst 24
platser anordnas Ir. o. m. 1988/89: att ett sammanhållet utbud av enstaka kurser inom turismområdet anord-
nas fr.o.m. 1989/90 samt att en successiv förstärkning sker av utbudet av enstaka kurser avsedda
för såväl fort- och vidareutbildning som för ett mer allmänt bildnings-
behov. BL a. bör eftersträvas en förstärkning av utbildningen inom det
'n
kulturvetenskapliga >mrådet.
Härutöver föreslår vi i enlighet med den s.k. SIM-gruppens förslag Prop. 1987/88: 166 an en lokal linje om $0 poäng samt en päbyggnadsutbildning om 40 poäng
kommer att anordnas 1988/89 som ett resultat av regeringens strävan
alt stärka ingenjörsutbildningen på mellanniva. Utbildningsvolymen för hela den föreslagna högskoleutbildningen blir drygt 200 ärsstudieplatser [988/89 och omkring 285 ärsstudieplatser 1989/ 90. Antalet antagningsplatser blir 1988/89 omkring 300.
Vi anser det viktigt att besluten om vilken högskoleutbildning som skall anordnas på Gotland i större utsträckning skall kunna päverkas av de direkt berörda. Det bör därför skapas en lokal högskoleorganisaton på Gotland med ansvar för utbildningsresurserna. Vi föreslår an ansvaret för högskoleutbildningens planering på Gotland fr.o.m. 1988/
89 läggs på en till länsstyrelsen knuten högskolekommitté: utt det ankommer på högskolekommittéen att fördela disponibla resurser
till resp. högskoleenheter I den omfattning dessa kommer att svara för
utbildningen på Gotland samt
ar ull högskolekommittén knyts ett mindre kansli.
Vi anser vidare att de närmaste arens erfarenheter av våra förslag bör avvaktas innan
slutlig ställning tas vill frågan om en självständig högskola på Gotland. För att öka det gotländska näringslivets möjligheter att få tillgång till
den forsknings- och utvecklingskompetens som finns inom högskole-
området föreslår vi aren tjänst som kontaktsekreterare inrättas vid högskoleutbildningen
på Gotland fr.o.m. 1988/89. Kostnaderna för den högskoleverksamhet på Gotland. som vi nu föreslär. beräknar vi för 198889 ull ca 3,8 milj. kr. (exkl. lokalkostnader). Härav avser de direkta utbildningskostnaderna ca 2.7 milj. kr.. vilket är en ökning
med 900.000 kr. i f.h.t. innevarande budgetår. Budgetäret 1989/90 beräk-
nar vide totala kostnaderna till ca 5 milj. kr.
Högskoleutbildning i Blekinge
Vi redovisar inledningsvis de problem som finns inom länet med en ogynnsam närings- och företagsstruktur. På grund härav. i avsaknad av högskola inom länet. samt för att underlätta teknik- och kunskapsspridning har i Blekinge ett antal resurscentra byggts upp. Flertalet av desså har en teknisk inriktning. Till de olika centra har knutits högskoleutbildningar
med varierande inriktning. .
Höegskoleutbildningen i Blekinge är redan relativt omfattande. Förutom
reguljärt finansierad utbildning har hösten 1987 startat ett antal utbild-
ningslinjer som under en treårsperiod skall finansieras med särskilda regionalpolitiska medel. För dessa linjer ansvarar olika högskoleenheter inom högskoleregionen. Betydande insatser görs även av olika myndigheter, företag m. fl. inom länet.
Läsåret 1988/89 räknar vi med Prop. 1987/88: 166
art följande utbildningslinjer kommer att anordnas I Blekinge:
— Driftteknikerlinjen. 80 poäng. 15 platser: — YTH-verkstadsindustrilinjen. 60 poäng. med 30 platser på vardera
inriktningen mot produktion och elektronik: — Linjen för administrativ databehandling, 60 poäng. 30 platser: = Verkstadsingenjörslinjen, 80 poäng. 16 platser samt — Linjen för elektronik med datainriktning. 80 poäng. 16 platser.
Vi föreslår vidare att en lokal linje om 80 poäng inom eckonomiomrädet med inriktning mot de små och medelstora företagens behov inrättas samt
att en successiv förstärkning sker av utbudet av enstaka kurser. Särskilt
bör härvid beaktas behovet av bl.a. humanistisk. ekonomisk, juridisk och allmän samhällsvetenskaplig utbildning.
Slutligen föreslär vi i enlighet med den s. k. SIM-gruppens förslag utt en mellaningenjörsutbildning om 80 poäng och med drygt 100 platser
startar som ett led i arbetet med att förstärka ingenjörsutbildningen på mellannivä.
Den totala utbildningsvolymen i Blekinge kommer. med denna senare utbildning medräknad. att omfatta drygt 400 årsstudieplatser 1988/89 och ca 600 årsstudieplatser 1989/90. Antalet antagningsplatser 1988/89 blir totalt omkring 500.
Med den omfattning högskoleutbildningen nu får i Blekinge anser vi att en
fastare organisation i form av en högskola är motiverad. Av praktiska skäl anser vi det dock inte möjligt att inrätta en självständig högskoleehet redan från hösten 1988. Vi föreslår därför:
utt en statlig högskoleenhet skall inrättas i Blekinge senast I juli 1989;
utt förberedelsearbetet för att inrätta högskolan skall ledas av en inte-
rimsstyrelse fr.o.m. I juli 1988 samt
att en högskoleförvaltning byggs upp under 1988/89. Med hänsyn till den betydelse -den decentraliserade modellen har för högskoleutbildningen i Blekinge anser vi
att högskoleenhetens namn bör vara Högskolan i Blekinge.
Vi anser vidare att högskolestyrelse. rektor och de centrala kansliresurserna bör lokalise-
ras till Karlskrona. De totala statliga kostnaderna för den högskoleverksamhet. som interims-
styrelsen i Blekinge 1988/89 kommer att ansvara för, beräknar vi till ca
4.3 milj. kr. (exkl. lokalkostnader). Härav avser ca 2,6 milj. kr. direkta utbildningskostnader. För 1989/90 kan kostnaderna uppskattas till omkring
5 milj. kr. Härtill kommer ca 2,5 milj. kr. per budgetår för den utbildning som olika högskoleenheter svarar för med hjälp av regionalpolitiska medel.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 : 7